Optik 5

FÖR ALLA I OPTIKBRANSCHEN | 5 2018

KRÖNIKA

Anki Palm sjunger optikerassistentens lov INTERVJUN

Våga fråga vid linstillpassning

Fokus på Vattendelare i branschen Teknologi och utbildning bryter ny mark Kundens förväntningar

INGÅNG

Synundersökningen – en outnyttjad affärsmöjlighet

4-11 De viktiga instrumenten

12 18 24

LIVET SOM OPTIKER Assistenten är ansiktet utåt ÖGONPODDEN Våga ta hjälp vid svår linstillpassning

16

GLASÖGONHISTORIA

Evangelisten har brillor på näsan

INSPIRATION Gamla skisser blev nya modeller

MER UR INNEHÅLLET

FOKUS PÅ SYNUNDERSÖKNINGEN – Synundersökning under förvandling

4

– Bra instrumentpark allt viktigare

8

– Det ska ingå i synundersökningen

10

– Enkät: Vad förväntar sig kunden?

• Hjälparbete vid Kilimanjaro

11 20

• BRANSCHPLOCK 21 • INSPIRATION 22 • MINNESORD 26 • VETENSKAP 29 REDAKTION 0498-49 81 18 optik@radicalpr.se Micke Jaresand, redaktör Wilhelm Jaresand Erik Engelv Olle Bergman Curt Lundberg, AD

ANSVARIG UTGIVARE Fredrik Thunell Annonsförsäljning: Renée Lindén 08-601 25 20 info@conmedia.se Annonsmaterial: Agneta Larsen 08-508 938 41 kansli@optikbranschen.se

”Tack och lov då för mina kära optikerassistenter med Lilly i spetsen. De var självständiga damer, trygga i både sin stil och yrkesroll” ANKI PALM på sidan 12

S

ynundersökningen är central i optikerns verksamhet. Det mesta av all utbildning som berör yrket handlar om olika aspekter av synundersökningen och hur den kan utvecklas och utföras på ett sätt som är patientsäkert och effektivt. De flesta diskussioner optiker emellan, i alla fall i olika forum på sociala medier har synundersökningen i centrum.

I ekonomiska termer är dock inte synundersökningen någon jätte i optikbutiken. Omsättningsmässigt hamnar den först på fjärde plats av möjliga intäkter efter glas, bågar och kontaktlinser. Under sommarmånaderna är omsättningen på synundersökningar till och med lägre än den på solglasögon.

Det kan man tolka på olika sätt. Den illvilliga tolkningen är att synundersökningen är ett nödvändigt ont för att få sälja glas och bågar vilket man får hoppas ingen i branschen anser. Den andra, positiva, tolkningen är att optikerna med sin utbildning, kompetens och teknologi sitter på enorm outnyttjad potential att både göra en större insats inom hälso- och sjukvården och samtidigt expandera sina affärsmöjligheter. Det finns mycket i utvecklingen som pekar på att den möjligheten finns och ordföranden i Optikerförbundet, Rune Brautaset är inne på den tankegången i detta nummers Fokus på synundersökningen.

samtidigt gäller det att förhålla sig till den snabba, digitala utvecklingen. Alla bedömare är överens om att det kommer att komma kundanpassade verktyg för enklare moment i synundersökningen. Det är inget branschen – även om den skulle vilja – kommer att kunna hejda utan istället måste hitta kreativa sätt att förhålla sig till.

Optikbranschen består inte enbart av optiker.

Det är flera yrkesgrupper som bidrar till branschen framgångar. Optikerassistenten är ett av dessa yrken. Läs gärna Anki Palms lovsång till en yrkesgrupp som är viktigare än kanske många tror och som mer än en optiker har att tacka för sin karriär. fredrik thunell vd, optikbranschen

Prenumerationsärenden Agneta Larsen 08-508 938 41 kansli@optikbranschen.se Tryck: Åtta.45 Tryckeri AB, Stockholm 2018

optik 5.2018 3

FOKUS PÅ SYNUNDERSÖKNINGEN

Synundersökningen är en central del i optikerns verksamhet. Utan synundersökning är det omöjligt att hjälpa kunden vidare i jakten på en bättre syn. På senare år har det dock blivit allt tydligare att det saknas en gemensam nämnare för vad en synundersökning egentligen innebär. Det som många ser som optikerns grundläggande yrkeskunskap och ”reason to be” är på väg att bli en vattendelare i branschen.

text micke jaresand

Synundersökning under förvandling

Viktigt vara tydlig m optiker som arbetar i företag anslutna till Optikbranschen måste följa kvalitetsnormen som är en utbyggd och fördjupad version Socialstyrelsens riktlinjer för vad en synundersökning ska innehålla, se artikel på sid 10. Övriga optiker är bundna av skrivningarna i Socialstyrelsens optikerförordning. Men teknologisk utveckling, förändrade affärsmodeller och ett ökat intresse för de kliniska delarna i optikeryrket har öppnat upp flera olika spår till vad optikern kan, eller ska, erbjuda kunderna. Delar av synundersökningen har blivit så komplicerade att den egentligen borde kallas något annat. Det har till och med uppstått en marknad för konsulter att hjälpa optiker i butikerna att tolka resultaten (se artikel i Optik nr 4). Samtidigt utmanar den teknologiska utvecklingen optikerns roll när det gäller de allra enklaste momenten i en synundersökning. Redan idag finns appar för smarta telefoner som utger sig för att exempelvis kunna mäta visus. synundersökningarna har också använts som marknadsföringsinstrument. Olika typer av rabatter förekommer då i reklamen som tillfälliga erbjudanden. Omfattningen på denna typ av marknadsföring är dock betydligt mindre än vad man ibland kan få intryck av i olika debatter på sociala media och i andra kanaler. Ser man till statistik som jämför volym och värde på synundersökningar är skillnad liten och över tid nästan obefintlig. Intäkterna från synundersökningar ligger stabilt på cirka 8 procent av omsättningen de flesta av årets månader. Det är med andra ord en myt att det yrkesmässiga värdet – i ekonomiska termer – på en synundersökning devalverats.

– Men även om det inte syns i omsättningen är det inte ok att lämna rabatter på synundersökningar, säger Catarina Ericson, leg. optiker, ledamot av Optikerförbundets styrelse och Optiks vetenskapliga redaktör. Rabatter sänder signaler som nedvärderar yrket. Vem skulle gå till en tandläkare som gav rabatt på en tandundersökning, mot att de får laga tänderna?

4 optik 5 .2018

Däremot tycker Catarina inte att det är något problem med att det börjar utkristalliseras en skiljelinje mellan hur omfattande synundersökningar olika optiker erbjuder.

– Så länge man följer kvalitetsnormen och är ärlig med vad det är man erbjuder kunderna ser jag inget problem med den utvecklingen, säger hon. Att bara kontrollera synstyrkan och sälja glasögon är givetvis helt ok. Däremot kan det uppstå problem med att det finns optiker som hamnar i något slags mellanläge, där man utför undersökningar utan att ha full täckning för vilken kompetens som krävs för att bedöma resultaten. Då lovar man kunden något som man inte kan hålla.

mycket av den avancerade teknologi som en optiker kan ha nytta av har blivit så pass billig att nästan alla kan skaffa den och lära sig hur den ska användas, men den ger inte kunden någon nytta om inte resultatet kan tolkas på rätt sätt, menar Catarina.

Catarina skulle gärna se en tydligare och synligare specialisering inom optikeryrket.

– Hela branschen börjar bli så komplex att alla inte kan göra allt, säger hon. Se på läkarna. Ögonläkare gör inte hjärtoperationer. Ortopeder behandlar inte tarmsjukdomar eller genomför röntgenundersökningar. Det finns specialiteter för allt. Jag tror att vi går samma utveckling till mötes inom optikeryrket.

Som en början på den utvecklingen kommer Optikerförbundet inom kort att lägga upp ett register på sin hemsida över olika optikers särskilda kompetenser. Det kan röra sig om speciallinser, binokulärseende, glaukom, diabetesscreening och andra områden. Tanken är att alla optiker lätt ska kunna hitta kollegor att remittera kunder med särskilda behov till.

– Vi vill synliggöra vilka optiker som besitter en särskild kompetens. På så vis blir det mer självklart vem man kan remittera vilken kund till, säger Catarina. n

med vad man erbjuder

optik 5.2018 5

FOKUS PÅ SYNUNDERSÖKNINGEN

Smarteyes: Kundens upplevda kvalitet viktigast Har Smarteyes några särskilda riktlinjer för vad som ska ingå i en synundersökning (glasögon och linser) till standardpris och hur lång tid den får ta? Hur ser riktlinjer i så fall ut?

Vi följer Socialstyrelsens normer för alla våra undersökningar. Smarteyes har den senaste teknikens utrustning i alla butiker och den kliniska delen är mycket viktig för oss. Vi har 30 minuter som standardtid. Vi förlängde tiden för synundersökning förra året och har märkt en kvalitetsförbättring vilket resulterat nöjdare kunder och optiker.

Använder ni er ibland av rabatterade priser på synundersökningar i er annonsering?

Eftersom det är ett effektivt sätt att få kunden att kontrollera sin syn regelbundet rabatterar vi synundersökningen i vissa kampanjer några gånger per år. Vi är den kedja som rabatterar tjänsten minst enligt GFK och det är synd ifall branschen gör ”gratis synundersökning” till en standard. Särskilt när undersökningarna går emot att innehålla fler moment.

Om ni rabatterar synundersökningar, upplever ni inte att det finns en risk att värdet på en synundersökning urholkas?

Brukar, och har ni möjlighet att erbjuda era kunder en Thomas Kusoffsky fördjupad synundersökning med till exempel ögonbottenDet här är en balansgång. Vi fotografering? vet att rabatter på synundersökningen är ef-

Vi erbjuder ögonbottenfotografering i några av våra butiker och kommer kunna erbjuda detta i fler butiker inom kort. I takt med att befolkningen blir äldre och äldre så tror vi att fördjupande undersökningar kommer att öka framledes, så detta är ett prioriterat område för oss.

fektivt och det som faktiskt får kunden att vilja göra en. Och det är detta som är viktigast, att kunden faktiskt låter en optiker kontrollera sin syn regelbundet. Värdet på synundersökningen ligger främst i den upplevda kvaliteten kunden får hos optikern, och detta jobbar vi aktivt med, det speglas

inte nödvändigtvis av vad som står på kvittot.

Hur ser ni på utveckling där vissa optiker går mot en mer klinisk syn på synundersökningen medan andra håller fast vid en mer traditionell typ av undersökning?

Här känner vi inte igen oss, de stora aktörerna i branschen går emot fördjupade undersökningar och den trenden ser ut att hålla i sig. I varje fall till dess man kan göra en undersökning på nätet som anses vara tillförlitlig.

Tror ni att det inom en snar framtid kommer att slå igenom att kunderna själva testar visus och andra enklare mått själva, exempelvis via en app i sin smartphone?

Tekniken utvecklas väldigt fort just nu och troligen kommer detta att bli verklighet.

Svårt att veta när det sker, men det finns stora aktörer som lägger ner mycket tid och pengar för att lösa frågan. Vi tror ändå att efterfrågan på fördjupade undersökningar kommer att fortsätta, speciellt för +50 år där behovet att veta så mycket som möjligt om sin ögonhälsa är viktigt.

Synologen: Kravet är att uppfylla kvalitetsnormen Har Synologen några särskilda riktlinjer för vad som ska ingå i en synundersökning (glasögon och linser) till standardpris och hur lång tid den får ta? Hur ser riktlinjer i så fall ut?

Inga egentliga egna riktlinjer, vad vi har i vårt kvalitetssytem är kravet på att den skall uppfylla Optikbranschens kvalitetsnorm.

Brukar, och har ni möjlighet att erbjuda era kunder en fördjupad synundersökning med till exempel ögonbottenfotografering?

Ja, den övervägande delen av våra medlemmar har ögonbottenkamera och mer avancerade synfältsmätare. Flera har även OCT. Vi tar ögonhälsa på stort allvar och har sedan många år tillbaks haft detta som en del av vårt kliniska fokus och var först i branschen med detta och har hållit på i över tio år. Vi har 6 optik 5 .2018

Ove Öhrn

även upparbetade kontakter med ögonläkare.

Använder ni er ibland av rabatterade priser på synundersökningar i er annonsering?

I princip inte. Kan ha förekommit någon enstaka gång. Varje medlem sköter sin egen marknadsföring och kan ta beslut om detta men generellt finns ett motstånd inom Synologen-gruppen att rabattera synundersökningar Vi tycker det är viktigt att upprätthålla yrkesstoltheten och optikerkårens kunnande och det faktum att det finns ett värde i den utbildning man genomgår. Att rabattera kompetens tycker vi är rätt korkat och det drar ner statusen på yrket. Ska man rabattera något så är det bättre att göra det på produkter.

Hur ser ni på utveckling där vissa optiker går mot en mer klinisk syn på synun-

dersökningen medan andra håller fast vid en mer traditionell typ av undersökning?

Överlag är det positivt och förmodligen nödvändigt att gå mot en mer klinisk syn på undersökningar med tanke på att vi har en åldrande befolkning och en yngre generation som använder synen på att annat sätt än vad människan gjort historiskt med tanke på all digital teknik så kommer ögonhälsproblematiken öka och ju mer man kan bromsa i tid dessbättre. Dessutom är ögonsjukvården i många delar av landet överbelastad så optikern behöver ta ett större ansvar för ögonhälsan.

Tror ni att det inom en snar framtid kommer att slå igenom att kunderna själva testar visus och andra enklare mått själva, exempelvis via en app i sin smartphone?

Det är nog högst sannolikt och vi kommer generellt se en allt snabbare teknikutveckling och digitalisering på många områden.

Prova en lins inspirerad av ögat!

Biotrue®ONEday behåller 98% av fukten och är bekväm hela dagen.

Finns för alla typer av synfel.

BOD/SE/1801/0001

Inspired by the biology of your eyes

®

Contact lenses are medical devices.

Bausch + Lomb Nordic AB, www.bausch.se

Contact lenses are medical devices.

Bausch + Lomb Nordic AB, www.bausch.se

optik 5.2018 7

FOKUS PÅ SYNUNDERSÖKNINGEN

Den tekniska utvecklingen inom instrumentområdet gör inte bara optikerns jobb vid synundersökningen enklare och smidigare. Den ger också större professionella möjligheter – inte minst för samarbete med ögonsjukvården. text olle bergman

Bra instrumentpark allt viktigare för optikerbutiken molijoxer och mackapärer – hur många av dem

Rune Brautaset

8 optik 5 .2018

behöver egentligen en optiker för att möta de ökande kraven på en omfattande synundersökning och samtidigt framtidssäkra sin butik? Ganska många, faktiskt, om man får tro experterna. Visserligen räcker det ju i princip med en låda ögonglas och en linjal om man bara vill sälja bågar med enkelslipade glas. Det som framför allt kräver investeringar är att kunna bistå kunder och ögonsjukvård med utvalda undersökningar och kontroller av syn och hälsa. Det är förmodligen där morgondagens lönsamhet ligger.

Det tror i alla fall Rune Brautaset, ordförande i Optikerförbundet och grundutbildningsansvarig för bland annat optiker vid Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet.

– Om Sveriges välutbildade optiker tog hand om alla de undersökningar som de skulle kunna utföra patientsäkert så skulle de inte behöva sälja så många bågar, säger han.

När Rune Brautaset ser tillbaka historiskt pekar han

ut oftalmoskopet [för undersökningar av ögonbotten] som det instrument som har inneburit det största genombrottet för god syn och ögonhälsa i befolkningen.

– Allvar Gullstrand fick ju till och med Nobelpriset för sin uppfinning 1911. Eftersom han förstod sig på ögats optik kunde han konstruera ett instrument som gjorde det möjligt att titta in i ögat utan att störas av reflexer. Då kunde man också upptäcka tecken på ohälsa i ögat betydligt enklare.

När han reflekterar över instrumentutvecklingen under sin egen karriär så pekar han ut OCT-maskinen (Optical Coherence Tomography) som det främsta genombrottet.

– Den har gjort så att man kan studera näthinnan på djupet och ta mått på det man ser. Det gör det möjligt att göra en objektiv uppföljning av förändringar och avgöra vilka som påverkar synen och vilka som inte gör det.

Om Rune Brautaset skulle bygga upp en optikerbutik från grunden skulle han naturligtvis börja med en basutrustning för synundersökningar. forts på sidan 10 ➔

Rodenstock: ”Vi har precis uppgraderat DNEye-tekniken” Vilket instrument är ni stoltast över just nu på företaget?

Om du skulle rekommendera ett inköpsprogram för en nystartad optikerbutik, hur skulle det se ut?

Vår DNEye-skanner, som gör en mycket Det beror på vilken marknadsprofil man exakt ögonmätning med bland annat vågvill ge butiken (hög/låg kvalitet, kunskap frontsteknologi. Den kan kombineras med och pris). Om man vill vara unik, rekomoptikerns glasordination för att tillverka markant bättre glasögon – framför allt bätt- menderar vi DNEye-skanner och ImpressionIST – då kan man jobba noggrannare mörkerseende och synskärpa. re i vissa viktiga steg.

Vi har precis uppgraderat tekniken TREND så att befintliga DNEye-skanners SPANING kan mäta biometriska ögonmått.

Hur tror du utvecklingen av on1 Det eliminerar bort begränsningarline-metoder och enkla instrument som kan användas hemma na med att använda standardmått från kommer att påverka branschen? det så kallade ”Gullstrands-ögat”.

Ny teknik, nya produkter och nya behov Vilka brister och begränsningar är kan öka försäljningen av antalet glasöviktigast att rätta till genom nya innovationer? gon och på olika sätt främja att konsumenHögre precision i alla led. Om man använter köper fler glasögon att använda vid olider instrumenten på ett korrekt sätt och ka tillfällen. håller hög noggrannhet kan man erbjuda bättre glasögonupplevelser än någonVad ser du för möjligheter i ett utsin tidigare. Därför är kunskapen kring hur vecklat samarbete mellan optikerbranschen och sjukvården? man utnyttjar den senaste tekniken till fulMed vår senaste generation av DNEye lo mycket viktig.

skannern kan optikern enkelt göra en screening för olika ögonproblem och eventuella sjukdomar.

Därmed finns möjligheten att fler kunder får en tidigare diagnos och snabbare åtgärder.

Mikael Dahl, KAM instruments/Sales lenses, Rodenstock.

Vad ser du om du tittar 20 år in i framtiden?I

Instrument och maskiner kommer antagligen i större utsträckning att hjälpa till med undersökningar, screening och kanske även diagnostiken. Förbättrad och förenklad teknik kanske även kan åtgärda en del ögonsjukdomar i butik, istället för inom sjukvården

Topcon: ”Tekniska utvecklingen leder till bättre ögonhälsa” Vilket instrument är ni stoltast över just nu på företaget?

Vår serie av OCT-apparater. Faktum är att majoriteten av OCT-apparaterna på svenska sjukhus kommer från Topcon. Vår nya toppmodell Triton använder en längre våglängd och kan därför penetrera längre i vävnaderna.

Vad ser du som den viktigaste utvecklingen inom instrumentområdet under din yrkeskarriär?

Den ständigt pågående tekniska utvecklingen inom alla områden. Den har inte bara gjort optikerns arbete enklare utan även att man kan utföra fler undersökningar på samma tid. Det leder inte bara till en bättre upplevelse för glasögonbäraren – i förlängningen skapar det också bättre ögonhälsa hos befolkningen då det blir allt smidigare att göra olika typer av Peter Wenner, Managing screeningunderDirector, Topcon Scandisökningar. navia AB

Vilka brister och begränsningar är viktigast att rätta till genom nya innovationer?

Den här utvecklingen går inte att stoppa.

Men vis av erfarenhet vet jag de flesta vill träffa en yrkesperson när de provar ut glasUtveckla den befintliga tekniken och ögon och linser. Idag har branschen göra den mer automatiserad. Då får kommit långt och kan erbjuda perTREND optikern mer tid över till att dels sonlig service till riktigt bra priser.

SPANING att ta hand om kunden, dels göra 2 mer avancerade undersökningar.

Vad ser du för möjligheter i ett Ska jag peka ut en enskild tillämputvecklat samarbete mellan optining blir det de profylaktiska möjlighekerbranschen och sjukvården?

Utvecklingen med att avlasta sjukvården terna hos OCT – att fånga upp problem har redan pågått ett bra tag. Den sker i tidigt och kunna skicka remiss för snabba samklang med utvecklingen inom hela opåtgärder från ögonsjukvården. tikerbranschen: högre utbildning, bättre instrument, nya verksamhetsområden.

Om du skulle rekommendera ett inköpsprogram för en nystartad optikerbutik, hur skulle det se ut?

Först basutrustning – allt från foropter och autorefraktor till glaslåda och utvalda handinstrument. Steg två skulle vara en funduskamera, en OCT-apparat och utrustning för synfältsmätning. Steg tre skulle vara att utveckla skickligheten i handhavandet så att man kan göra ännu bättre undersökningar.

Hur tror du utvecklingen av online-metoder och enkla instrument som kan användas hemma kommer att påverka branschen?

Vad ser du om du tittar 20 år in i framtiden?

Jag gissar att man har automatiserat enkla undersökningar av typen refraktionsbestämning och kanske även genomför noggrann screening med efterföljarna till dagens fundus- och OCT-teknik. Gissningsvis har man tillfört moment som tar undersökningen till nya nivåer och till områden vi inte känner till idag. Generellt kommer man att kunna erbjuda fler typer av undersökningar och en enormt högre servicenivå på alla existerande områden. optik 5.2018 9

FOKUS PÅ SYNUNDERSÖKNINGEN

➔

– I nästa steg skulle jag skaffa in utrustning för tryckmätning och synfältsundersökning samt en kamera för dokumentation, säger han. Sedan skulle jag satsa på OCT-utrustning. Tidigare var OCT-apparaterna väldigt dyra, men nu håller det på att utvecklas ett lågprissegment. Slutligen skulle jag skaffa en bra topograf som kan avbilda linsen. Efter det tycker jag det är ganska komplett. Jag skulle naturligtvis kunna effektivisera synundersökningarna med en autorefraktor [som automatiskt avläser patientens synfel], men det är egentligen inte det som behövs Bertil Sterner för att en optikerbutik ska befinna sig i framkant.

Rune Brautaset tror att en lång rad undersökningar som idag görs av ögonkliniker lika gärna skulle kunna göras av välutbildade optiker ”nere på stan”.

– Först och främst borde efterkontroller efter kataraktoperation generellt göras av optiker. Här talar vi om 110 000 till 130 000 patienter om året som inte skulle behöva uppta tid hos den avancerade sjukvården. Sedan skulle vi kunna göra som man gör i till exempel England och låta diabetiker och glaukompatienter gå på årliga uppföljningar hos certifierade optiker.

Slutligen skulle man kunna genomföra alla

syntest för körkort, oavsett klass, hos välutbildade optiker med synfältsmätare; de här undersökningarna borde inte heller belasta ögonsjukvården.

Rune Brautaset ser en ny yrkesroll utvecklas bland välutbildade optiker: – Idag råder brist på både läkare och sjuksköterskor inom ögonsjukvården. Samtidigt har de börjat lära sig vad välutbildade optiker kan göra för undersökningar och hur detta kan utnyttjas. Det innebär att optikbranschen i framtiden kommer att jobba mer med frågor som hör till hälso- och sjukvården.

ett levande exempel på denna yrkestrend är Bertil Sterner, medicine doktor i oftalmologi. Han är överoptiker vid Sahlgrenska Universi­tetssjukhuset där man i dag har nio opti­ker på ögonklinikens olika avdelningar. De ingår i ögonklinikernas multiprofessionella team och kan ha visst eget patientansvar; till exempel genomför Bertil Sterner vissa typer av synkontroller efter corneal kirurgi.

När Bertil Sterner funderar på vilket instrument som varit viktigast för god syn och ögonhälsa i befolkningen nämner han biomikroskopet, oftalmoskopet och mikroskop för ögonkirurgi.

– Men så har vi samtidigt foroptern [för

att testa fram glas med rätt styrka] och autorefraktorn som verkligen har effektiviserat optikerns dagliga arbete, säger han.

Varje ny innovation har gjort att utvecklingen har gjort ett hopp och arbetet har förenklats.

om han fick i uppgift att utrusta en nystartad optikerbutik skulle han börja med foroptern.

– Sedan efter något år skulle jag skaffa ett biomikroskop och i steg nummer tre en topograf [för att studera hornhinnans struktur]. Sen är det ju bra med en kamera om man vill dokumentera sina undersökningarna. Till sist skulle jag skaffa en OCT-apparat [för detaljstudier av näthinnan och gula fläcken].

Just nu börjar en ”gör-det-själv-marknad” växa fram i digitaliseringens spår.

Det gäller dels online-undersökningar på datorskärm, till exempel Opternative (opternative.com.), dels enkla instrument som sköts av bäraren själv, till exempel EyeQue Personal Vision Tracker (eyeque.com).

Rune Brautaset och Bertil Sterner ser det som en naturlig utveckling av branschen och knappast som något hot mot välutbildade optiker med välutrustat undersökningsrum.

– I framtiden kommer vi att se ett mycket vidare samarbete mellan alla aktörer inom ögonområdet – det gäller allt från försäljning av bågar och glas till den medicinska behandlingen, säger Bertil Sterner.

PATRIKS HÖRNA

Vad måste egentligen ingå vid en synundersökning? i kvalitetsnormen kapitel 4 anges det i detalj vad som ska vara utfört och journalfört efter en synundersökning. i en certifierad verksamhet. Undersökningen delas in i fyra kategorier; anamnes, preliminära test, refraktion, ordination. Samtliga delmoment under dessa kategorier förväntas vara utförda efter en synundersökning.

I samband med revisioner har vi märkt att flera får anmärkningar på framför allt två av dessa kategorier. I den 10 optik 5 .2018

första; anamnesen saknas ibland notering om mediciner, hereditet och allmäntillstånd. I den andra; preliminära test; saknas notering om covertest, pupill respons, motillitet och synfält. Det som inte journalförts anses inte heller ha utförts.

vi har en skyldighet att upptäcka omedvetna behov, det kan vara innebära behovet av en remiss även då visus är normalt. För att säkerställa detta krav och patientsäkerheten

ska därför samtliga delar under anamnes, preliminära test, refraktion och ordination alltid utföras och journalföras.

Eftersom det är människor vi undersöker kommer det uppstå situationer då det inte går eller till och med inte är lämpligt att följa normen fullt ut. I dessa lägen är det viktigt att det framgår i journalen att det rör sig om ett undantag och varför vissa moment inte utförts.

patrik maltborg

Patrik Maltborg svarar gärna på dina frågor.

När går du på synundersökning? Vad förväntar du dig då?

Visste du att optiker även kan upptäcka symptom på olika sjukdomar?

Judith Redegard, 20, Märsta – Jag går på synundersökning när mina glasögon går sönder. Eller när jag helt enkelt vill ha ett par nya. När jag väl går förväntar jag mig att de ska hjälpa mig kolla synen?

Det är väl det optiker gör, eller?

Kan de se sjukdomar? Oj, nej det visste jag inte. Det har ingen sagt, och jag har ändå varit på typ fem synundersökningar.

Kommer nog be optikern kolla det nu, eller i alla fall nämna det nästa gång.

Tobias Svensson, 32, Örebro – Jag brukar gå en gång per år.

Får en kallelse av min optiker. Han gör då en vanlig synundersökning för att se om synen utvecklats sedan sist. Vi har aldrig pratat om sjukdomar. Hade ingen aning om att optiker kan upptäcka sjukdomar, men nu när du nämner det kommer jag absolut fråga min optiker nästa gång.

ver nya glasögon. Oftast handlar det om att jag slitit ut de gamla. Hinner alltid ha sönder dem innan synen förändrats så mycket att jag går till optikern. Det visste jag faktiskt, det var nämligen en optiker som upptäckte att jag hade starr under en vanlig synundersökning.

Hade aldrig gått till en ögonläkare så det var tur att optikern såg det så tidigt.

Conny Isaksson, 71, Vasastan.

– Oj det var nog två år sedan jag gick nu. Jag brukar gå först när jag märker att synen är sämre, eller snarare när beläggningarna på glasögonen blivit slitna. Ögon-

– Tja det blir väl var tredje år. Går mest dit för att e om jag behö-

Jonas Wallin, 42, Fruängen

läkare träffar jag oftare dock, dit går jag en gång per år för att bli kollad för grönstarr. Det var en optiker som upptäckte det och skickade remiss.

Laila Sandström, 62, Mjölby – Går väl dit en gång varje eller var annat år när glasögonen inte riktigt fungerar på grund av repor eller så. Jag förväntar mig att han gör ett jävla bra jobb, det är ju så dyrt. Det visste jag faktiskt, de brukar alltid ta ögonbottenfoto och mäta trycket och så. Antar att de tittar på födelsedatumet och tycker det behövs.

MEDARBETAREN I FOKUS Smarteyes är en av Sveriges mest framgångsrika och snabbast växande optikkedjor och vi expanderar även i Danmark och Tyskland. Som optiker hos oss, blir du en viktig del i en modern organisation som arbetar värderingsstyrt mot vår vision att bli den mest rekommenderade optikern. Vårt fokus och vår största tillgång är våra nöjda och engagerade medarbetare. Omtanke, förändring och enkelhet genomsyrar vår kultur och hos oss har du stora möjligheter att påverka och utveckla din arbetsplats.

En av Sveriges bästa arbetsplatser När Great Place to Work utsåg Sveriges bästa arbetsplatser 2018 klättrade vi från 8:e till en fantastisk 4:e plats i kategorin Stora organisationer – ett tydligt bevis på att vårt målmedvetna personalarbete ger resultat.

Som optiker hos oss kan du erbjuda dina kunder ett brett sortiment av moderna glasögon, högteknologisk optisk kvalitet och god design till attraktiva priser.

För att säkerställa professionell service och bästa kundbemötande tillämpar vi 30-minuterssynundersökningar som självklart utförs av legitimerade optiker.

VI SÖKER OPTIKER TILL: KRISTIANSTAD ÄNGELHOLM KARLSKOGA ÖSTERSUND GÖTEBORG LIDKÖPING GÄVLE

TROLLHÄTTAN JÖNKÖPING ESKILSTUNA UDDEVALLA LINKÖPING VÄRNAMO VÄXJÖ

VÄXJÖ

Är du optiker och vill bli en av våra värdefulla medarbetare?

Välkommen att höra av dig – vi ser fram emot att träffa dig.

Kontakta Cecilia Holmblad på cecilia.holmblad@smarteyes.se eller 0737-80 53 18.

optik 5.2018 11

LIVET SOM OPTIKER

Optikerassistenten – butikens ansikte utåt text anki palm foto lisbet spörndly

D

en första optikerassistenten jag stötte på var i mina ögon en störig kille som trodde sig veta allt, så son till butiksägaren han var. Han uttryckte att jag väl borde kunna bra mycket mer om verkstadsarbete än vad jag faktiskt gjorde, nu när jag gått optikerutbildning och allt. Ingen rolig början på optiker och optikerassistentrelationen kan tyckas, men… …så småningom blev vi ändå goda arbetskamrater Klas och jag. Det var han som räddade mig när jag tyckte det var helt omöjligt att justera bågar som blivit sneda och vridna. Han tillsammans med mina första optikerkolleger Carina och Janne, visade att några hakjusteringar gick det bestämt inte an att göra. En båge ska ligga som en fortsättning på kroppen och inte ge upphov till skavsår. Än idag tänker jag på det när jag ser justeringar som ligger fel. Att slarva sig igenom en justering var näst intill en dödssynd på min första arbetsplats.

Den lärdomen kan vara en av de allra viktigaste jag fått.

Om det är något som är viktigt när man börjar sitt liv i optikbutiken är det att snabbt fatta hur en justering av glasögon går till. Kan du det är du guld värd. Vi vet ju alla hur svårt det kan vara att tillfredsställa kundernas behov av bekvämlighet bakom öron och på näsa. Hur många gånger återkommer inte kunden på grund av sin känsliga hud?

Så tack Klas för den kunskapen.

mitt andra möte med optikerassistenter var på Domus Optik i Uppsala. Där stod Gullan och Sonja redo att hantera oss optiker med våra olika lynnen och arbetssätt. De var smörjmedlet som gjorde att optikmaskineriet på avdelningen faktiskt fungerade. Det var de som såg till att vi delade på synundersökningarna vilket inte var helt givet eftersom en helst ville stå på verkstan och slipa glas, en annan ville mest lyfta papper och en tredje längtade till fikarasten. Nej, skämt ”De var självständiga damer åsido, så var det inte jämt, men Sonja och Gullan hade trygga i både sin stil och stenhård koll på vems tur det yrkesroll. Det visste hur man var. De var också fenor på att uppnådde den tyska nogsnabbt förstå vilken kund som kommit upp för trappan till grannhet butikschefen ville optikavdelningen på det stora ha.” varuhuset och hur den personen ville bli behandlad.

Här lärde jag mig verkligen att ingen kund är den andre lik och att de flesta vill bli behandlade som ”prinsar 12 optik 5 .2018

och prinsessor”. Alla kunder skulle behandlas respektfullt och värdigt oavsett vad de betalade. Allas lika värde inpräntades på djupet.

Tack Sonja och Gullan för det.

sedan gick pendeltåget till Stockholm för arbete på NK-Optik, på det ännu större varuhuset med stämpelklocka till och med. Här gällde det verkligen att hålla tiden på sekunden och flyta in i det stora flödet av varuhusets myller av personal. På optikavdelningen fick jag lära mig att ha koll på det jag höll på med, annars kom butikschefen Günther och nöp mig, bildligt talat, i örat.

På NK-Optik inpräntades vikten av noggrannhet och att hålla vad man lovat. Det gick inte att komma undan med ett ”jag glömde eller visste inte.”

Tack och lov då för mina kära optikerassistenter med Lilly i spetsen. De var självständiga damer, trygga i både sin stil och yrkesroll. De visste hur man uppnådde den tyska noggrannheten som butikschefen ville ha. Tillsammans med dem fick jag tillgång till flärd och lyxkänslan i optikvärlden. Här sålde vi märkesbågar till kändisar och Östermalmsdamer. Att hitta och hålla stilen var A och O. Noggrannhet och lyx var vad jag fick med mig från Stockholm.

Väl hemma i Uppsala igen var det dags att börja arbeta för Glasögonspecialisten i Uppsala.

Birgitta, Stina, Marianne och Marianne var de kunniga optikerassistenterna som såg till att allt flöt på. Vi optiker gjorde synundersökningar på drop-in. Det gällde att inte komma efter. I den stressiga och utmanande situationen var optikerassistenterna så viktiga. De tog över när synundersökningen var gjord och nästa väntade. De hjälpte kunderna hitta den snyggaste och mest funktionella bågen.

då och då hann vi optiker vara med i butiken. Vi lärde av assistenterna och optiker Torbjörn hur man kunde sälja. På en säljkurs inpräntades att det inte är jag som säljare som bestämmer om priset är högt. Det är kunden som avgör det. Säljandets psykologi är intressant. Den upphör aldrig att fascinera.

Med mig från Synsam fick jag förmågan till effektivitet och ett gott kamratskap. Jag vet inte hur det är nu men då, i slutet av 90-talet, var ”Glasögonspec” största butiken i Sverige. Vi var många optiker och optikerassistenter som samsades och hade roliga fester.

Efter en femårsperiod där var det dags att återigen ➔

INSPIRATION

optik 5.2018 13

LIVET SOM OPTIKER prova något nytt. Tåget gick till Stockholm igen, till Optikerförbundets lokaler vid brofästet vid Liljeholmen.

Det var en spännande och tuff period. Jag gick från att vara optiker i synundersökningsrummet till att vara allt-i-allo på IFO, Institutet för Optometri. Nu fick även jag prova på hur det var att vara assistent. På mitt bord låg planering och utförande av de första Optometridagarna, biståndsprojektet för optikersskolan i Tanzania, att kursverksamheten flöt på och att kaffe bryggdes till eleverna på rasterna. Det var en riktigt nyttig erfarenhet.

Efter slutförd kontaktlinskurs lockade det att utöva de nya kunskaperna.

jag kom tillbaka till Synsam i Uppsala och började samarbeta med kontaktlinsassistenterna Cilla och Pirkko. De blev mina sufflöser och uppmuntrare. Utan dem hade början av min tillpassarkarriär inte gått så smidigt som den gjorde. De visste bra mycket mer om alla linssorter, kontaktlinsvätskor, rengöringsmetoder och annat inom linsvärlden än vad jag gjorde. De var pedagogiska, tålmodiga och alltid räddande när kunderna eller jag undrade något.

När kompanjonen Gudrun och jag sedan startade Rediviva Optik i slutet av 90-talet arbetade vi många år utan optikerassistenter. Det var ju bara vi två men med tiden insåg vi behovet av det sköna stöd och hjälp som en optikerassistent ger. Nu har vi mött Karin som var gladast av alla och pratade med alla, Dawid som arbetade som assistent under sin utbildning till optiker, Tilda och Julia som var så ”Som optikerassistent är du noggranna, Kajsa som var lugnet själv, Isabell som är trots yrkesbenämningen, en fena på bågar och Hanna inte bara assistent. Du är en som klarar alla reparationer. självständig person med Till och med Gudruns dotter Ellen och min dotter Hanna yrkesstolthet, ansiktet utåt och den som möter kunden.” provade på att arbeta som optikerassistenter flera somrar och lördagar. Sedan lockade andra karriärer.

Alla optikerassistenter jag mött har, trots sina olikheter, mycket gemensamt i sina roller. De är butiksvärdar, säljpersonal, verkstadspersonal och glasögonstylister med mera… Denna viktiga yrkesgrupp har många benämningar och alla stämmer.

Som du märker har det varit uppenbart kvinnlig dominans på de optikerassistenter jag mött förutom Klas och Dawid då. Kanske speglar det både samhälle och optikbransch? Vårdande och hjälpande yrken har ofta kvinnor haft av hävd. Varför då kan man undra? Jag hoppas och tror att det en vändande trend. Varför skulle det här yrket bara vara för kvinnor?

Till hösten kommer Folkuniversitetet i Uppsala att starta en ettårig Yrkeshögskoleutbildning (YH) för optikerassistenter. Så här beskriver utbildningsledare Lina Börjesson den: Som Optikerassistent är du, trots yrkesbenämningen, inte bara assistent. Du är en självständig person med yrkesstolthet, ansiktet utåt och den som möter kunden i butiken. Du tar emot före och efter synundersökningen och hjälper till att vägleda och lösa kundens problem. Du 14 optik 5 .2018

är glasögonstylist och hittar rätt bågar och glas för allas individuella behov och stilar.

Folkuniversitetets utbildning är skräddarsydd efter specifika önskemål från optikbranschen. Vi undervisar i grundläggande optik, ögats anatomi, sjukdomar och synfel parallellt med försäljning, marknadsföring, kundpsykologi, styling, färganalys och skyltning i butik. I verkstaden får du lära dig hantera alla verktyg och instrument och öva, öva, öva på hantverket att justera bågar och genomföra enklare reparationer.

Utbildningen är ettårig och varje termin innehåller praktik i form av en LIA-period (Lärande i arbete) på fem respektive sex veckor och flera studiebesök. Optikbranschen växer och det öppnas ständigt nya butiker. Det råder mycket stor efterfrågan på optikerassistenter med genuint intresse för kunden och goda grundkunskaper inom optik. Det är ett kreativt yrke med goda framtidsutsikter!

precis som optikeryrket så är optikerassistentyrket stadd i förändring, tror jag. Nya roller kommer att utkristalliseras. Redan nu är många optikerassistenter butikschefer och många optiker går vidare inom vården.

Inget är skrivet i sten. Det är spännande att tänka på hur optikvärlden i Sverige kommer att se ut om, säg 10 år.

Titta 20 år tillbaka, vem hade trott att marknaden skulle se ut som den gör nu med allt större del av försäljningen på internet och stora butikskedjor?

Häromdagen lyssnade jag till programmet Stil på P1.

Man diskuterade butikernas, speciellt klädbutikernas, vikande försäljning och siade om att butikerna allt mer kommer att vara inspirationskanaler istället för renodlade säljställen. Vissa varumärken har redan skapat inspirationsrum där kunderna möts, inspireras och känner delaktighet, lite som det nya vardagsrummet där kunderna träffas och interagerar med varandra och med personalen. Man handlar inte nödvändigtvis på plats utan i lugn och ro hemma klickar kunden hem varorna som sedan levereras till dörren. I programmet menade man att de som inte hänger med i den här utvecklingen blir hopplöst borta.

Jo, jo, vi har hört det förr: så fort det är förändringar på gång uppmanas vi att inte missa tåget men den här går inte att vifta bort, tror jag. Den här framtidsutvecklingen tål att tänkas på. Vi behöver grunna på vad vi i optikbranschen kan göra för att hänga med och inte bli akterseglade som vi till viss del blev med linsdistributionen.

hur kan optikbutikerna utvecklas oavsett om de är kedjestyrda eller privata? Vad ska vi göra för att vara attraktiva för kunderna? Det är inte bara kunskap som gäller även om den är viktig. Vi måste också hänga med i tidens strömningar.

Här tror jag att optikerassistenterna har en stor och viktig roll att fylla. De kan med sina olika funktioner kanske se in i framtiden och hjälpa branschen hitta sin roll i det nya. De befinner sig ju faktiskt mitt i smeten och kan lyssna in vad kunderna vill ha och längtar efter. n

FORTFARANDE NUMMER 1

Känns inte alls Nästan

9 10 av

KUNDER HÖLL MED OM ATT DAILIES TOTAL1®® kontaktlinser är så bekväma att de inte känns alls1

Nästan

8 10 av

KUNDER SOM DELTOG I UNDERSÖKNINGEN UPPLEVDE en generell minskning av torrhet vid dagens slut med DAILIES TOTAL1® kontaktlinser jämfört med sina vanliga linser1

8 10 av

KUNDER FÖREDROG DAILIES TOTAL1® kontaktlinser framför sina vanliga linser1

GÅ MED I ALCONS VÅRKAMPANJ

Delta i 360°-kundkampanjen och få tillgång till ett stort antal marknadsföringsverktyg. Dra fördel av den omfattande mediekampanjen som riktas till potentiella kunder i ditt område och öka kundtillströmningen till din butik.

Ge KONTAKTLINSBÄRARNA den PRESTANDA de förtjänar Genom at t rekommendera DAILIES TOTAL1® kontaktlinser – de första och enda kontaktlinserna med graderat vat teninnehåll och innovativ SmarTears™-teknik – kan du göra skillnad i kundens dagliga rutiner. DAILIES TOTAL1® är den första kontaktlinsen av et t unikt material med graderat vat teninnehåll som bildar en mjuk kudde av fukt, med en dokumenterad varaktighet på 16 timmar.

Referenser: 1. Pérez-Gómez I, Giles T. European survey of contact lens wearers and eye care professionals on satisfaction with a new water gradient daily disposable contact lens.

Clin Optom. 2014;6:17-23. © 2018 Novartis AG

optik 5.2018 15

ALVC/DD/DT1/PA /SE/180401 ACT: N11803799107

Nästan

GLASÖGONENS HISTORIA I Skåne bar bildat folk glasögon för över 500 år sedan. Det framgår av valvmålningarna i den lilla 1100-talskyrkan i Everlöv mellan Lund och Ystad. En av de avbildade figurerna, evangelisten Matteus, sitter nämligen vid sin skrivpulpet och präntar med ett par brillor på näsan.

Det är därmed en av den äldsta kända svenska avbildningen av glasögon.

TEXT OCH FOTO ULF NIHLÈN

Evangelisten

Så här ser han ut – evangelisten Matteus med brillor på näsan, målade av en anonym mästare för över 500 år sedan.

16 optik 5 .2018

man tror att de första glasögonen konstruerades i Venedig eller Florens omkring 1280 och att munkar i skånska kloster började använda uppfinningen ett par hundra år senare.

Det var alltså en sensationell innovation som den anonyme mästaren till de sengotiska valvmålningarna i Everlöv avbildade i slutet av 1400-talet. Denna målare, i konsthistorien känd som Everlövsmästaren, fyllde den romanska kyrkans valv med drastiskt dekorativa bilder som ännu efter ett halvt årtusende bevarar sin ursprungliga kolorit och fräschör.

Den tidigaste kända avbildningen av glasögon i Europa finns på en fresk i klostret San Niccolò i den italienska staden Treviso. Fresken målades av Tommaso da Modena år 1352 och föreställer kardinal Hugo av Provence.

Det som är så speciellt med porträttet är att kardinalen bär glasögon och därmed är den äldsta avbildningen av glasögon.

För hundratals miljoner människor världen runt är glasögon i dag ett självklart hjälpmedel. Den kulturella och vetenskapliga betydelsen som uppfinningen av glasögon innebar kan knappast överskattas. Innan glasögon fanns tvingades de flesta skriftlärda, vetenskapsmän och konstnärer att dra sig tillbaka i förtid när synen började svikta.

Frågan om vem som egentligen uppfann dem har varit en av vetenskapshistoriens mest omdebatterade. Redan tidigt försökte människan på en mängd olika sätt råda bot på synbesvär. På 1260-talet började man använda förstoringsglas.

Uppfinningen av egentliga glasögon kan inte tillskrivas en enda person. Fysikern Salvino degli Armati från Florens och dominikanmunken Allesandro della Spina från Pisa brukar räknas till pionjärerna.

Det finns skriftligt belagt att Salvino degli Armati 1280 lät slipa två konvexa glas som förbättrade hans synförmåga. Många anser att man kan ge honom äran av att ha uppfunnit glasögonen. (Det gällde konvexa glas – plusglas – för översynta. Glasögon för närsynta med konkava glas kom först i slutet av 1400-talet.)

Det var emellertid i Venedig som glasögontillverkning i större skala startade. Under 1300-talets första år vittnar flera bevarade beslut från Venedigs rådsförsamling om att glasögontillverkning förekom i relativt stor skala.

De allra första glasögonen var av beryll, ett slags ädelsten. Stenen inneslöts i en rund trä- eller hornram. Man kom sedan på tanken att hålla ihop dem med en stav.

”Konsten att tillverka glasögon är ett av de mest gångbara hantverken på jorden.” Det sa en av historiens första bärare av glasögon, en italiensk munk, år 1306. Sedan dess har slipade linser i olika former hjälpt alla med dålig syn att se skarpt på tillvaron…

Matteus har brillor på näsan I Sverige fanns glasögon på 1400-talet. Den äldsta typen kallades nitglasögon. De bestod av två i skaften ihopnitade läsglas, som man klämde fast över näsan. De såldes av kringvandrande tyska glasögonkrämare, som även införde den tyska beteckningen ”brillor”.

Uppenbart är att vi och våra förfäder inte ser samma sak. Innan glasögonen uppfanns, måste tillvaron ha varit mycket besvärlig för miljontals människor. Om de var närsynta uppfattade de avlägsna berg eller hus bara ”som i dimma”. Om de var översynta kunde de visserligen se sådant som låg långt bort, men i stället fick de en suddig bild av saker som befann sig nära. ”Konsten att tillverka glasögon är ett av de mest gångbara hantverken på jorden.” Det sa en av historiens första bärare av glasögon, en italiensk munk, år 1306. Sedan dess har slipade linser i olika former hjälpt alla med dålig syn att se skarpt på tillvaron…

innan glasögonen uppfanns behövde minst en på fyra läsare extra stora bokstäver för att dechiffrera en text. I Babylon och Rom och Grekland var enda utvägen för läsare med dålig syn att få böcker upplästa för sig, vanligen av slavar som fått lära sig läsa.

Endast den lärda eliten hade glädje av glasögonrevolutionen under medeltiden. Den hårt arbetande allmänheten hade varken råd eller behov av glasögon som därför blev en symbol för visdom. På många målningar började kardinaler och teologer att framställas med glasögon på näsan.

Ett skäl varför man så gott som förgäves söker porträtt av glasögonbärande svenskar från reformationen fram mot 1800-talet, har det påpekats, ligger säkert i dessa användningsområden. Som symbol för lärdom förknippades de ofta med lärdomspedanteri. Och förmodligen uppfattades de också som omanligt. En glasögonprydd Gustav Vasa skulle kännas konstigt, och detsamma kunde sägas om Gustav 11 Adolf. (Han var bevisligen mycket närsynt.) Likaså drog sig säkert också andra länders stora härskare och högre militärer att uppträda med glasögon.

I och med att tryckpressen uppfanns och böcker spreds i vidare kretsar steg efterfrågan på glasögon och de blev också billigare. I början av 1500-talet hade glasögon blivit så vanliga att de symboliserade inte bara prestige i att läsa utan också dess ”överdrifter” (”Glasögonorm”…)

På 1700- och 1800-talet dikterades modet av överklassen i Paris. De tyckte att glasögon var klumpiga och fula.

Därför utvecklades lornjetten – glasögon som man höll

i ett skaft och som snabbt kunde fällas ihop. Av samma anledning blev monokeln modern i början av 1800-talet, i synnerhet bland män som ville se respektingivande och manliga ut.

först efter andra världskriget började optikerna att sälja moderiktiga glasögon som det var meningen att man skulle bära hela tiden. Glasögon och monokel i olika varianter blev nu en statussymbol bland frisinnade konstnärer och intellektuella.

Kuriöst nog har glasögon aldrig mist denna koppling till det ”andliga”. Även de som ville synas kloka (eller i varje fall bokintresserade) i vår egen tid utnyttjar symbolen. Ett par glasögon, vare sig de behövs eller ej, antyder intellektuella verksamheter. Tony Curtis tar till exempel på sig ett par stulna glasögon när han skall övertyga Marilyn Monroe om att han inte är något annat än en naiv miljonär i filmen ”I hetaste laget”. n

Personer med glasögon möttes inte bara av vördnad, det gjordes också narr av dem, som på detta stick från 1497: ”En fåfäng, glasögonprydd boksamlare som dammar sina böcker men inte läser dem”.

”Apotekaren”, porslinsmåleri från 1680-talet efter den flamländska 1600-talsmålaren David Teniers. För flera yrkeskategorier där det skrivna ordet hade stor betydelse, blev glasögonen ett ovärderligt hjälpmedel.

optik 5.2018 17

ÖGONPODDEN Sara De Lima är leg optiker, magister i klinisk optometri, doktorand vid Karolinska Institutet och chef för kontaktlinsmottagningen på S:t Eriks Ögonsjukhus. Kontaktlinsmottagningen hör till sjukhusets korneasektion och är inriktad på tillpassning av medicinska kontaktlinser på sjuka och skadade ögon. Mottagningen har cirka 5000 patientbesök per år och tar emot patienter från hela landet.

text jonas upphagen

Våga ta hjälp vid svår linstillpassning Vad ingår i dina arbetsuppgifter?

– Jag tillpassar kontaktlinser på landstingspatienter. Det är mycket keratokonuspatienter, patienter med skadade hornhinnor, patienter i behov av hårda linser, sklerala linser, och bandagelinser. Det förekommer också att patienter med skadade eller avvikande hornhinnor efterfrågar kosmetiska linser för att dölja en skadad eller avvikande hornhinna. Vi arbetar även med tillpassning av kontaktlinser på små barn där de minsta bara är några veckor gamla. En dag i veckan ägnar jag även åt forskning.

Hur hamnade du här?

– Jag blev färdig optiker år 2002 och jobbade jag som optiker i butik under några år.

Efter det arbetade jag på optikerutbildningen vid Karolinska Institutet. Efter en tid fick jag en vikarierande tjänst på S:t Eriks Ögonsjukhus refraktiva enhet, vilken numera är nerlagd. När mitt vikariat sedan gick ut öppnades det upp en tjänst på kontaktlinsavdelningen på S:t Eriks vilket passade mig jättebra då jag alltid haft ett intresse för hårda linser och lite svårare kontaktlinstillpassningar. Sedan 2013 är jag chef för kontaktlinsmottagningen på S:t Eriks Ögonsjukhus.

Vad är kriterierna för att få kontaktlinser via S:t Eriks ögonsjukhus?

– Ja, det är en ganska lång lista. Om vi börjar med de ojämna hornhinnorna, så får man inte se bättre än 0,5 med glasögon på sitt bästa öga. Alternativt om det är på ett öga får man inte se bättre än 0,3. Man kan således ha bra syn på ett öga men då måste det andra ögat ligga under 0,3. Om vi tittar på gruppen gravt myopa ska synfelet vara över -14 dptr med glas, för då slipper man bildförminskningen. För höga hypero18 optik 5 .2018

per gäller över +10 dptr. Här räknas inte de afaka patienterna in, utan dessa patienter får hjälp av kollegor på stan som har avtal med Stockholms läns landsting. Är ögat så pass skadat att patienten är i behov av kosmetiska linser så hjälper vi dem. Angående stora anisometropier gäller det barn under 12 år, för att främja synutvecklingen men efter 12 års ålder får man bekosta linserna själv.

Upplever du att det händer att det kommer in onödiga remisser som optiker i butik istället skulle kunna ta hand om?

– Ja tyvärr får vi ganska många fall av det du beskriver. Ibland händer det att vi får in remisser där optikern har skrivit att inga av butikens endagslinser fungerar tillfredställande för kunden. Där tycker jag att det borde finnas massa olika kontaktlinser att prova ut innan de skickar dem till oss. Optiker i butik måste bli bättre på att tillpassa kontaktlinser och inte bara prova de första alternativen som finns i den specifika butiken. Här skulle optikern kunna remittera till en kollega i någon annan butik som är duktig på speciallinser. Jag tycker vi borde bli bättre i branschen att samarbeta och remittera internt till en kollegor. Det har faktiskt hänt att det har kommit in patienter med flata hornhinnor som fått en kontaktlins tillpassad som var alldeles för kupig.

Det är därför jag säger att optiker måste börja TILLPASSA linser. Hade man bara mätt k-värden så hade man insett att linsen var för kupig. Är det några andra remisser som du kan tycka är onödiga?

– Ja, ibland kan det komma in lite onödiga remisser angående crosslinking, där-

för skulle jag vilja förtydliga en sak. Ibland händer det att vi får remisser angående patienter som har haft keratokonus i 20-30 år.

Dessa patienter kan inte bli hjälpta av crosslinking. Crosslinking fungerar endast för att stoppa progress. En nyupptäckt keratokonus ska remitteras så fort som möjligt för att spara och rädda patientens syn. Kommer patienterna in för sent så är inte crosslinking möjligt. Hornhinnan får inte vara tunnare än 400 mikrometer för då kan endotelet skadas vid behandlingen.

Hur gamla är de yngsta barnen som du tillpassar kontaktlinser på?

– De yngsta barnen är bara tre veckor gamla och det är de barn som föds med katarakt. Dessa barn blir opererade men måste ha kontaktlinser efter sin operation. Ett nyfött barn har ju ett mycket kortare öga. Det är inte ovanligt med en axial längd på 15-16 mm men den intra okulära linsen som opereras in är anpassat för ett vuxet öga som har en axiallängd på ca 23 mm. Av den anledningen så måste de nyfödda barnen ha kontaktlinser från väldigt tidiga ålder.

Hur vanligt är det att barn föds med katarakt?

– Det är en väldigt bra fråga och dessutom inom mitt forskningsområde. Det är ungefär 40 barn i Sverige som föds med katarakt och ytterligare ca 100 barn som utvecklar det under de första levnadsåren. Alla barn som föds med katarakt kommer antingen till oss här i Stockholm eller till Sahlgrenska i Göteborg.

Vad ska man tänka på när man tillpassar kontaktlinser på barn som bara är några veckor gamla?

– För det första är det väldigt kupiga och små linser som vi arbetar med. En van-

som de har kontaktlinser i ögonen. Som en delstudie i detta projekt har vi tillsammans med Kungliga Tekniska Högskolan tagit fram en metod för hur vi ska mäta läkemedelsrester i förbrukade kontaktlinser. Vi samlar nu in kontaktlinser från barnen som är opererade för katarakt och sedan ska detta analyseras. Förutom att undersöka hur kontaktlinserna påverkas av ögondropparna tittar vi även på hur hornhinnans yta påverkas. Vi gör även en kvalitativ studie med djupintervjuer med föräldrarna för att se hur famlijens livskvalitet påverkas. Som det är nu saknas det nationella riktlinjer inom detta område.

Skiljer sig efterstarren på något sätt i förhållande efterstarr som kan uppstå på en person med senil katarakt?

– Nästan alla barn drabbas av efterstarr och hos barn växer den till snabbare än hos vuxna eftersom barn har en mer aktiv celldelning. Till skillnad från vuxna så kan barn drabbas av efterstarr flera gånger. Små barn kan inte medverka till YAG-laserbehandling så de sövs och efterstarren tas bort kirurgiskt.

Vad är det roligaste med att jobba på kontaktlinsmottagningen på S:t Eriks Ögonsjukhus?

Sara de Lima ger en inblick i hur tillpassning av linser sker för väldigt små barn.

lig första lins har en radie på 7,0 mm och en diameter på 12,5 mm. De görs dessutom några mikrometer tjockare för att de ska vara lättare att hantera av föräldrarna till barnet. Barnet skriker och värjer sig, både för att det blir fasthållet men även såklart för att en lins sätts in i ögat. Tekniken går ut på att skjuta in linsen under ögonlocket samtidigt som barnet kniper med ögat. Det är en stor utmaning för föräldrarna att lära sig hanteringen. Många föräldrar upplever detta som mycket traumatiskt i början men alla lär sig och blir jätteduktiga. Det är väldigt olika i vilken ålder barnen lär sig hantera kontaktlinserna själva men flera barn klarar det redan i sexårsåldern.

Du ägnar även en dag i veckan åt forskning, vad innebär ditt doktorandprojekt?

– Hela mitt doktorandprojekt handlar just om kontaktlinsbehandlingen av barn som föds med katarakt och hur man kan opti-

mera den på bästa sätt. Efter operationen får barnet antiinflammatoriska ögondroppar upp till åtta gånger per dag samtidigt som de har kontaktlinser i ögonen. Dropparna trappas sedan ner under flera veckors tid. Samma sak om de opereras för efterstarr. Sekundärt glaukom är en vanlig komplikation och i första hand behandlas det med trycksänkande droppar. Det kan således bli väldigt mycket droppar samtidigt

– Det roligaste är att få göra skillnad i livskvaliteten för människor. Om vi exempelvis tittar på våra keratokonuspatienter kan de ibland bara se fingerräkning eller några enstaka rader på syntavlan med bästa glasögonkorrektion när de kommer till oss.

Med kontaktlinser kan de i många fall komma väldigt nära 1,0-raden eller åtminstone uppnå körkortssyn. Eller när vi behandlar patienter med neurotropa sår på kornea med sklerala linser. Neutropa sår innebär sår som inte läker på grund av att innervationen till hornhinnan är skadad, exempelvis efter herpeskeratit, aneurysm eller stroke. Jag har några patienter som haft sår i upp emot tio år som läkt på ett par månader med sklerallins. Dessa patienter kan få en betydande bättre livskvalitet. n

Samarbete mellan Ögonpodden och Optik ögonpodden är i nuläget Sveriges enda podcast om ögon och optik. Syftet med ögonpodden är att sprida kunskap, ge inspiration och förhoppningsvis ge ett och annat skratt. Podden riktar sig till människor med intresse av ögon och optik men framför allt till människor inom optikbranschen.

Målsättningen är att beröra alla områden som optiker och människor aktiva inom branschen kan komma i kontakt med. Ögonpodden och Optik har ett samarbete där tidningen publicerar ett sammandrag ur någon av Ögonpoddens intervjuer. För den som vill lyssna kan man hitta Ögonpodden på sajter där poddar finns, exempelvis Youtube, Acast, Podcaster eller Soundcloud.

optik 5.2018 19

Optikerassistent till Kundservice

HJÄLPARBETE

Multilens söker driven och ansvarstagande person till vår kundservice med placering i Mölnlycke Vi växer och söker dig som har god optisk kunskap och vill jobba med Produktsupport, Kundservice och Administration. Du erbjuds ett varierande arbete i ett framgångsrikt företag i fräscha lokaler med en god stämning!

ARBETSUPPGIFTER - Du ger våra kunder råd och support i val av glasögon och kontaktlinser med utgångspunkt av vårt breda sortiment.

- Du är kundens talesman för vår organisation och arbetar i hela organisationen för att säkerhetsställa att kundens önskemål uppfylls.

- Svara på kundens övriga frågor om leveranser och löser eventuella problem.

- Administrerar ordrar, offerter, beställningar, krediteringar och fakturor.

- Du kommer att ha daglig kontakt med våra återförsäljare i Europa samt direkt kontakt med Optikerbutiker i hela Norden genom e-mail och telefon för att ge produktsupport och kundvård i världsklass.

KVALIFIKATIONER - Du har en gedigen kunskap i och mångårig erfarenhet av Optik.

- Vi söker dig som inger förtroende och är mån om att ge ett gott intryck av företaget.

- Du skall ha arbetat inom kundservice tidigare eller liknande serviceyrke under minst en period av 5 år.

- Du skall ha telefonvana, och inte vara rädd för att ta dig an våra kunder.

- Service-minded och flexibel.

- Engagerad och orädd.

- Erfarenhet av LEAN är en merit.

Språk - Goda kunskaper i svenska, engelska.

- Ytterligare språkkunskaper meriterande då vi jobbar mycket internationellt.

PERSONLIGA EGENSKAPER - Ansvarstagande.

- Social med mycket god samarbetsförmåga.

- God förmåga att hantera balansen mellan att vara noggrann och samtidigt hålla ett högt tempo.

- Villig att lära sig nya saker och vill utvecklas, lättlärd.

- Tekniskt intresserad.

- Intresse och nyfikenhet för andra människor, vilket gör dig naturligt serviceinriktad.

- Problemlösare som gärna löser uppgifter åt våra kunder.

- Trivs i en roll där du får möjlighet att sätta kunden i främsta fokus.

ANSÖKAN

Eventuella frågor kring tjänsten besvaras av vår Kundservicechef Ann-Charlotte Göransson anncharlotte@multilens.se dit du också skickar din ansökan. Urval och intervjuer sker löpande varför vi välkomnar din ansökan redan idag. Tillträde så snart som möjligt.

Kontaktperson för Unionen martin.lingvall@multilens.se

Multilens AB Box 220, 435 25 Mölnlycke Besöksadress: Skinnefjällsv.1 Telefon: 031 88 75 50

www.multilens.se

20 optik 5 .2018

Hjälpinsats vid foten av Kilimanjaro Ge Syn är ett projekt där gamla glasögon samlas in i Sverige och kommer till användning i Tanzania. I år var det dags för området kring Kilimanjaro där man skulle hjälpa massajfolket.

– Det är häftigt att få testa sina kunskaper och träffa människor med synproblem som kanske aldrig varit hos en optiker, säger Sara Ali som var en av optikerna från Specsavers som åkt ner.

Kön ringlar sig lång runt läkarstationen i den lilla byn Mutu Wambu som ligger nära Kilimanjaros fot. Det är nyfikna blickar som möter optikerna och assistenterna när de rullar in i minibussen i byn.

projektet går ut på att Specsavers samtliga butiker runt om i Sverige samlar in begagnade glasögon från sina kunder. Dessa flygs sedan ner till Tanzania att komma till nytta. Under fyra dagar så genomförs över 1400 syntester och över 2000 par glasögon delas ut till människor som aldrig har varit hos en optiker. Under åtta timmar genomförs nästan 400 syntester och optikerna jobbar i princip utan paus.

Obetalt. På sin egen semester. Med enkel teknik är det en rullande band verksamhet

där människor syn kontrolleras under några minuter, de får med sig en lapp och bland 8000 glasögon i olika styrkor så delas ett eller två ut till varje person beroende på synfel.

– Det som gjort mest intryck är nog alla möten, alla barn och äldre och mödrar med barn.

Det där mötet lever kvar, säger optikern Michael Le Mahieu.

byn ligger mitt i hjärtat av massajernas land. Kontrasten till livet hemma är enorm. De traditionella kläderna och sandaler gjorda av bildäck. Kvinnornas färggranna smycken och männens machetes och knivar i sidan.

Hit har folk gått i dagar för att få läkarvård och får ibland sova på marken utanför vårdcentralen flera nätter i rad innan de kan återvända.

– Det känns fantastiskt att ha kunnat få ta del av det här och det kommer ta lång tid att smälta, säger Sara Ali. Detta är femte året som resan genomförs. Vid varje resa har det svenska teamet hjälpt cirka 1000-1400 personer och våra grannländer genomför också samma projekt varje år vilket har resulterat i att över 50 000 människor har fått hjälp med sin syn.

text och foto emil sergel

BRANSCHPLOCK REDAKTÖR MICKE JARESAND, optik@radicalpr.se

Nytt glasögonkoncept ska locka ung målgrupp synsam lanserar nu sitt nya koncept, Ai. Med Ai vill Synsam bredda sitt nuvarande kunderbjudande genom att rikta sig till en yngre målgrupp. I början av maj öppnade Ai, på aieyewear.se samtidigt som den första butiken i Stockholm slog upp portarna.

–Ai är ett perfekt komplement till Synsams nuvarande kunderbjudande.

Hela konceptet Ai är lättillgängligt på kundens villkor – vilket innebär en stark och integrerad närvaro digitalt såväl som i fysisk En yngre målgrupp. butik. Precis när och hur de önskar, säger Håkan Lundstedt, vd och Koncernchef på Synsam Group.

Kunderna ska även kunna abonnera på glasögon från Ai. Ett abonnemang består av tre par glasögon (vanliga glasögon och solglasögon kombineras valfritt) och kostar 129/199/249 kronor i månaden, beroende på vilket synfel kunden har. Styckvis kostar alla glasögon 899, 1399, eller 1999 kr, beroende på synfel.

– Syftet med Ai är att förenkla och skala bort otydlighet och svåra val som tidigare präglat branschen. Vi tycker att det är självklart att våra kunder ska kunna prenumerera på glasögon, som man idag gör med exempelvis Spotify, Netflix eller bilen, säger Martin Daniels, Chief Innovation Officer på Synsam Group.

Arons första glasögon optiker utan gränser, har nu kommit hem från årets hjälpresa. I år gick resan till Peru där man under nio dagar i april haft ett team på sju optiker och assistenter som gjort 2 043 synundersökningar och delat ut 3 390 glasögon.

Detta var tredje gången Optiker utan gränser besökte Peru, vilket gjorde att man fick chansen att träffa några av dem man hjälpt tidigare år. Bland annat femåriga Amanda vars glasögon stoppar hennes skelning, samt Mario och Wilfredo som båda kunnat utföra sina jobb som skräddare och fiskare tack vare glasögonen de fått.

– Vi fick ett så fint och positivt mottagande.

Många har inte råd att gå till en optiker, Aron 13 år är väldigt nöjd med sina många lever med ögonsjukdomar och synfel första glasögon. Optiker utan gränser i utan att få hjälp, säger Emelie Steirud, optiker Peru 2018. från Göteborg. foto john j godoy

Optiker i topp i kundbemötande optikbranschen fortsätter

Bästa branscherna

hålla sig i detaljhandelns topp när det gäller kundservice. Bara bokhandeln och sport och fritid får några tiondels procent högre betyg än optikerna.

Synsam röner störst uppskattning och placerar sig på åttonde plats när 103 kedjor från 15 branscher jämfördes.

Undersökning som gjorts av analysföretaget Daymaker har genomförts via så kallad mystery shopping. Metoden innebär att representanter för undersökningsföretaget besöker butiker och sedan betygsätter kundbemötandet utifrån i förväg definierade skalor och kriterier. Undersökningen genomfördes mellan slutet av januari och slutet av mars i år.

1. Bokhandel: 74,8% 2. Sport/Fritid: 74,7% 3. Optik: 74,6% 4. Elektronik: 74,2% 5. Färg och tapet: 73,7% 6. Kropp/Hälsa: 71,6% 7. Skor: 70,9% 8. Telekom: 68,3% 9. Kläder: 66,2% 10. Bygghandel: 62,9%

Bäst på kundmötet

1. The Body Shop: 90,0% 2. Euronics: 88,3% 3. Colorama: 87,8% 4. JC: 87,3% 5. Rizzo: 86,3% 8. Synsam: 83,2%

OPTIKMANNEN! En serie för Optik av Jonas Upphagen

optik 5.2018 21

INSPIRATION

Årets båge i England schweiziska götti kan stoltsera med att ha vunnit titeln Årets Båge vid The Opticians Award i Birmingham, England.

Bågen är minimalistiskt designad med tydliga, skarpa former utan ram. Den är delvis tillverkad med 3D-printingteknologi.

Klassiskt för båda könen we satsar på klassiska former i vår- och sommarkollektionen 2018. Piloten, de runda glasen och Wayfarermodellen plockas fram och ges ett något uppdaterat uttryck. Bågarna är avsedda för både män och kvinnor.

SANCTA LUCIA GILLES STIPENDIUM Instiftat 18 september 2015

ÄNDAMÅL: Stipendiet är avsett att stödja stipendiaten i sin yrkesutövning genom fortbildning i form av studier – forskning – eller motsvarande efter grundläggande examen.

INTÄKTER: Intäkterna kommer från insamling under Gillets sammankomster och/eller speciella donationer.

BERÄTTIGADE ATT SÖKA: Stipendiet kan sökas av enskild person inom optikeryrket eller optikbranschen. För sökande som inte är leg. optiker, fordras minst tre års verksamhet inom optikbranschen.

UTDELNINGEN: Utdelningen sker i samband med Sancta Lucia Gilles STORGILLE. ANSÖKAN Skriftlig ansökan ställs till Sancta Lucia Gille, på av Gillet fastställt formulär. Gillets Väktarråd avgör vem som skall tilldelas stipendiet och dess beslut kan inte överklagas.

Ansökningsblankett finns på Gillets hemsida: sanctaluciagille.se Ansökningen skall vara inlämnad senast 2018-08-15.

Förfrågningar ställs till: Inga Lill Thunholm Henriksson, adress: ingt@eyelab.se

22 optik 5 .2018

Hummer till midsommar? smörrebröd med hummer.

Det är danska Fleyes inspiration till ett konceptet för säsongens solglasögon som självklart döpts till Lobster. Glasen är ganska stora och med hjälp av hummerns känselspröt får de en alldeles egen look. Lekfullt och elegant.

Osakan

Parisian

Den estetiska signaturen ørgreen ger sig på att försöka fånga den ”globaliserade staden” i sin nya kollektion The new urbanite.

Bågarna ska passa människor i ständig rörelse, på gatan eller i styrelserummet och ytterst medvetna om sin estetiska signatur.

Besök hela Nordens optikmässa!

Registrera dig kostnadsfritt idag!

24-25 augusti 2018 • Kistamässan, Stockholm Optikmässans familj växer så det knakar. Fler och fler partners och nya utställare ansluter sig till Optikmässan som öppnar dörrarna i augusti. Det är på Optikmässan som branschen samlas och det är här framtida kontakter knyts. Att både få nya affärspartners, nya kunskaper, nya kontakter och massa skoj under ett och samma tak gör mässan till årets optikhändelse. Du är väl med?

www.optikmassan.se

Arrangörer

Partners

I samarbete med

Mediapartner

optik 5.2018 23

INSPIRATION

Gamla skisser blev till nya modeller Han har formgivning i blodet och öga för design. Som arkitekt och son till designprinsen Sigvard Bernadotte har Michael Bernadotte alltid haft en koppling till det estetiska.

I samband med Skagas 70-års jubileum har Scandinavian Eyewear tagit fram en kollektion tillsammans med Michael Bernadotte som bygger på faderns ursprungliga design.

Kollektionen bygger på idéer från Sigvard Bernadotte som hittades i en pärm fylld med skisser på bågar som aldrig blev mer än just skisser. Tillsammans med sonen Michael har Scandinavian Eyewear tagit fram unika bågar som har inspirerats av dessa gamla skisser från Sigvard Bernadottes tid då hans designkontor arbetade för Skaga under framför allt 1960-talet.

skisserna har följts noga. Ny teknik och materialutveckling har använt för de moderna tolkningar som Skagas designers har skapat. Resultatet presenteras som en Limited

Edition kollektion. Kollektionen består av tre modeller, en dambåge, en herrbåge och en unisexbåge i tre färgsättningar vardera. Modellerna har döpts efter Sigvards nästkommande generationer, sonen Michael, barnbarnet Kajsa och barnbarnsbarnet Sophia.

– Jag är mycket nöjd och tycker de är häftiga alla tre, var och en passande till olika ansiktstyper. Speciellt modellen Sophia är en personlig favorit. Med till exempel Michaelbågen arbetade vi lite extra och jag tyckte att den var lite vek i början. Skissen vi hittade, hade tydliga hörn och ej parallella konturer och slutresultatet har därigenom fått karaktär. Trots att skisserna är så gamla känns bågarna moderna och nytänkande, säger Michael Bernadotte.

Michael Bernadotte följde de gamla skisserna noga och de tre modellerna har döpts efter Sigvard Bernadottes nästkommande generationer, Michael, Kajsa och Sophia.

FÖR OPTIKERN • Återkoppling och svar inom 24 h • Ökad säkerhet och trygghet hos optiker som t.ex är nyexaminerade • Ett enkelt och bra sätt att utveckla din erfarenhet

FÖR ARBETSPLATSEN • Minskar administration med remisser • Kunden/Patienten kan oftare full­ följa köpet av t.ex glasögon • Säkerställer en större trygghet hos optiker som jobbar ensamma

OPTIKER EMELLAN - FRÅGA EN KOLLEGA! Nyexaminerad eller inte hunnit arbeta så mycket med ögonbottenbilder?

Vi finns här för dig, optikerkollegor emellan, så hjälper vi varandra genom att dela med oss av kunskap och erfarenhet för att du ska känna dig trygg med ditt beslut.

REGISTRERA DIG IDAG! brightadvice.se

24 optik 5 .2018

FÖR ORGANISATIONEN • Avlastar företaget och kollegor med servicefunktioner inom området • Avlastar företaget med regelbundna utbildningar i ämnet • Kan med fördel erbjudas som en del av utbildningsbidrag alt annan förmån

Clinical Conference 2018 Årets optiska evenemang  6 oktober

Specsavers Clinical Conference är din chans att förbättra din kl. 10:00 - 17:00 professionella kunskap och förmåga, låta dig inspireras av förstklassiga talare och nätverka med branschkollegor. Och  Radisson BLU Waterfront tjäna CET-poäng på samma gång.

Stockholm Phil Morgan*, professor i optometri, är en av årets huvudtalare.  Anmäl dig på Håll dig uppdaterad på clinicalconference.se, där vi berättar mer clinicalconference.se under månaderna som kommer.

Gratis att delta om du bokar nu Konferensen är öppen för alla optiker, optikerstudenter och Optical Dispensers. *Sponsras av CooperVision

Clinical Conference

optik 5.2018 25

MINNESORD Den legendariske optikern och butiksägaren Karl Simson är död.

Han blev 92 år. Optiks krönikör, Åsa Wikström minns Karl Simson och hans betydelse för flera generationer unga optiker.

Karl Simson är död

En förebild och nytänkare har gått ur tiden den här intervjun gjordes i april 2015, men blev av olika anledningar inte skriven förrän nu, när Karl inte finns med bland oss längre.

Jag har två gånger fått medel ur Karl Simson fond, första gången för 15 år sedan och den senaste för några år sedan. Alltsedan den första gången har jag undrat hur någon kan vara så påhittig och generös, att en fond startas så att jag och alla mina optiker-kollegor kan ansöka om bidrag. Fondens ändamål är att ”skapa en allmän bred professionalism inom kåren, att stimulera unga optikers utveckling till goda yrkesmänniskor…”. När hörde vi senast någon yttra värdeord som ”professionalism”, ”unga”, ”goda yrkesmänniskor” i vår bransch?

Det som gjorde mig extra angelägen om att få veta mer om mannen som skapade fonden och hans intentioner med denna, var att stipendierna inte lämnas för sedvanlig vidareutbildning inom yrket. I stället läggs fokus på att vidga stipendiaternas vyer inom det yrkesmässiga området för optiker, såsom kundpsykologi, organisation, administration m.m. Det är därför möjligt att få stipendium inte enbart för redovisning och företagsekonomi utan även för kurser i muntlig och scenisk framställning, språkstudier, yrkespraktik utomlands m.m. jag hade aldrig tidigare träffat Karl, men en dag tog jag mod till mig och kontaktade honom och föreslog ett möte hemma hos mig. Han nappade på förslaget och kom så att 89 år gammal sitta vid mitt köksbord en eftermiddag i april 2015.

Efter att ha serverat oss varsin kopp kokkaffe med hembakade kakor (som min gäst verkade uppskatta) lade jag fram att mitt främst ärende var att få veta lite om hur fonden uppkom och varför tyngdpunkten ligger på den sökandes personliga utveckling.

Det korta svaret kom direkt: ”Jag kände att jag ville ge branschen något tillbaka.”

Sedan började han berätta att han kom hit till Sverige 1938, 11 år gammal. I sin ungdom arbetade han ett år i en 26 optik 5.2018

optikbutik i S:t Gallen i Schweiz. Där fick han lära sig grunderna i kundbemötande och den absoluta huvudregeln; Kunden är nummer ett. Han förstod där och då att alla kunder är unika och att han själv hade lätt för att arbeta med människor.

Efter att ha tagit gesällen* arbetade han på Ahlberg Roses och fick där bland annat göra glasögon åt Povel Ramel. Han blev uppsagd därifrån, men lyckades strax efter få överta ett gammalt ölfik på Götgatan 77. Det var startskottet för Optiker Simson. Under de följande åren blev Karl god vän med SkoBellskan**, och fick via henne fler lokaler på Götgatan. Sedan blev det en butik i Högdalen och en i Skärholmen också. Han berättade att det fanns en gyllene regel i hans butik: Ingen kund ska behöva vänta mer än en minut på att bli expedierad.

Butikerna blev framgångsrika och många ur min generation har praktiserat eller arbetat hos Karl Simson.

det hanns inte med någon djupare förklaring till fondens ändamål. När pratstunden började lida mot sitt slut visade jag ett par bågar jag hade lånat med hem från jobbet. Jag frågade om han hade lust att vara fotomodell, och det ställde han mer än gärna upp på. Han skrattade när han såg pantomodellen. Den mindes han var så billig förr i tiden, och den köptes in i 20-30 exemplar av varje storlek två gånger per år.

Han var verkligen en av branschens legendarer och hans minne lever nu vidare genom Karl Simsons fond. åsa wikström * Avlagt gesällprov där han fick visa sin hantverksskicklighet och erhålla ett gesällbrev som bevis på detta. ** SkoBellskan var en legendarisk skohandlerska vid namn Blenda Margaretha Törnquist. Hon hade flera skobutiker på Götgatan och hennes vackra neonskylt finns fortfarande kvar.

Karl Simson blev 92 år. Hans livsverk har inspirerat många unga optiker och lever vidare genom Karl Simsons fond.

Till minne av Walter Wolf, 1925–2017 Leg. Optikern och yrkesläraren Walter Wolf har lämnat oss. Walter var under 40 år lärare vid Stefanskolan i Borenberg.

Under de åren är det många av oss som har fått möjligheten att lära känna Walter och fått ta del av de första grunderna i optikens värld.

Stiftelsen Karl Simsons fond För år 2018 finns det 25.000 kronor att utdelas till en eller flera sökande. Som upplysning kan nämnas att inga stipendier utdelas för grund- eller påbyggnadsutbildning inom optikeryrket.

Walter föddes och växte upp i Schweiz närmare bestämt Basel. En stad som ligger där tre länder möts, Tyskland, Frankrike och Schweiz.

Han utbildade sig till instrumentoptiker och tog gesällbrev i det yrket 1943. Efter kriget såg han och en kompis möjligheten att söka äventyret i Sverige. Industrin i Sverige saknade utbildad personal och Walter fick anställning hos AGA på Lidingö som på den tiden hade en stor optisk verksamhet.

Walters längtan att få vara vid havet och naturen hade också en stor inverkan på att han tog steget och flytta till Sverige. Walter hade tyska som modersmål och han behövde lära sig svenska. En möjlighet uppstod när han såg en annons att man kunde gå kurser i glasögonoptik. Utbildningen genomfördes på kvällstid och eftersom han kunde optik så tänkte han att då har jag nytta av det. Detta innebar att han så småningom fick en anställning på Roses Optik vid Kungstornen på Kungsgatan i Stockholm. Där arbetade han tills Rektorn på Urmakarförbundets Yrkesskola i Borensberg, Sven Sandberg, hörde av sig och undrade om Walter kunde starta en optikutbildning för redan verksamma urmakare i Borensberg.

Han accepterade och flyttade med familjen till Borensberg och optikervillans andra våning. På första våningen var det undervisning. Efter några år i Borensberg flyttade familjen till Linköping och Johannelund, den stadsdel som han blev trogen livet ut.

Från 1956 och fram till att skolan blev kommunal 1971var de flesta eleverna urmakare som ville vidareutbilda sig, men när skolan blev

kommunal och bytte namn till Stefanskolan undervisade Walter åtskilliga elever från hela Sverige.

Under dessa år var Walter även redaktör för den optiska delen av Urmakartidningen. Det var ett sätt att få bra undervisningsmateriel då artiklarna trycktes på bra papper som sedan kunde kopieras. Man skall ha klart för sig att på den tiden fanns begränsat med läromedel att tillgå på svenska. Det var inte självklart att använda engelsk eller tysk litteratur även om den fanns.

hermodsbreven skrivna av Magnus Buve fanns och användes i undervisningen, men det gjorde att Walter själv skrev några häften själv.

Optikens ABC och Elementär refraktionsbestämning är två av dem.

Under sommarloven tog han med sig familjen till Gotland, där han älskade att gå runt på stränderna och leta fossiler. Han letade främst efter Trilobiter som var den första varelse som hade ögon. Han jobbade också många somrar hos Svenssons Optik i Bornholm på Öland.

Den årliga kanotturen i St. Annas skärgård med kollegan Ragnar Kallerdahl var också något som Walter såg fram emot. Havet var viktigt.

Den svenska naturen älskade han, den var oerhört betydelsefull för Walter.

Walters styrka som pedagog var grundligheten. ”Man måste lära sig krypa innan man kan gå”, var en fras han ofta använde. Walters medmänsklighet, sinne för rättvisa och ödmjukhet genomlyste hans personlighet och framförallt hans pedagogiska talang och berättarkonst.

En profil har gått ur tiden och vi minns Walter med stor tacksamhet och jag lovar dig Walter att jag, precis som du brukade göra, skall gå ut i skogen nästa jul och önska älgarna God Jul.

thomas svensson Elev 1977-1979 Kollega 1986-1994

optik 5.2018 27

TOPCON 3D OCT-1 MAESTRO ÄR INTE BARA OCT. Maestro är ett innovativt och modernt instrument, framtaget för bruk på såväl sjukhus & kliniker som i optikbutiker, och det gör verkligen skillnad!

Ett enda instrument levererar både OCT-scan & fundusfoto vilket innebär att du på en liten yta kan utveckla din verksamhet betydligt utan att ta stora utrymmen i anspråk.

Med sin vridbara skärm är den designmässigt och ergonomiskt släkt med våra övriga instrument på refraktor- och tonometersidan.

Den placeras med fördel mot en vägg eller i ett hörn, då skärmens roterbarhet gör att operatören kan stå bredvid eller bakom patienten.

Maestro är självsökande och extremt enkel att använda, du placerar din patient i hakstödet, justerar in höjd och avstånd samt trycker på pekskärmen, precis på samma sätt som på våra refraktorer.

Använd den som OCT, som funduskamera eller kombinera flera mätningar i ett svep.

Möjligheterna till konceptutveckling har aldrig varit större!

• • • • • •

50000 A-scans/SD OCT Normativ databas för jämförelse av resultat Full autoinställning, fokusering – OCT-scan och färgfundusfotografering Platsbesparande unik design 12x9mm OCT-scan innebär mätning av både papill och macula samtidigt OCT för främre segment med pachymetri och mätning av kammarvinkel

031-710 92 00 • www.topcon.se

VETENSKAP

Förstå dåtiden för att se möjligheter i framtiden

V

id denna tid på året går de flesta och längtar, det kan vara till semestern eller sommaren, men de som längtar mest är nog de som ska ta en examen. Så är det säkert även för våra blivande kollegor, de som snart ska ta sin Optikerexamen men också för de som under året har läst vidare och snart får en Magisterexamen. Men behovet av utbildning slutar inte där. För det är en spännande bransch vi är i och fullärda blir vi aldrig, utvecklingen och forskningen går framåt hela tiden.

första artikeln i detta nummer är ett examensarbete från magisterutbildningen på KI, det handlar om delat vårdansvar för diabetes och glaukom-patienter. Att vi nu kan ta upp detta och även påvisa att kunskapen finns är en mycket positiv utveckling. Men som alltid så skiljer sig både kunskapen, utbildningen och möjligheten att utföra undersökningar åt för olika optiker. Det är lite av samma läge som när vissa optiker under 1950-talet skaffade foroptrar, det var inte godkänt av ögonläkarna, optiker fick inte använda instrument som kunde vilseleda och få kunden att tro att en medicinsk undersökning hade skett. På den tiden löd optiker under ögonläkarna och förbjöds att använda foroptern. Sedan 1964 är optikeryrket ett legitimationsyrke, idag under tillsyn av inspektionen för vård och omsorg (IVO). Det är över 50 år sedan ögonläkarna bestämde vad optiker får utföra, trots detta så får vi ibland höra att optiker inte får utföra vissa undersökningar som vi dagligen gör. den andra artikeln handlar om ögats utveckling vid amblyopi och hur skelning påverkas av det. Det är ett annat stort område inom optometrin som inte får glömmas bort, för seendet är en mycket viktig del av vårt arbete.

Men när vi sedan lägger in utvecklingen inom glastillverkning och speciallinsområdet, då kommer insikten om att optometri är ett mycket stort område. Det är nog dags att börja tänka på att nyttja kollegornas kunskaper inom specialområden mer än tidigare, det är en annan typ av delat vårdansvar. När vi börjar arbeta på det sättet optikerkollegor emellan så är det säkert lättare att få till samarbete med andra yrkesgrupper också. Detta är en sak som Optikerförbundet arbetar med för att underlätta för optikerna att hitta rätt kollega, mer om detta kommer i ett annat nummer av Optik.

Frågor finns som vanligt på Optikerförbundets hemsida.

catarina ericson

OPTIKs vetenskapsredaktör.

MSc i Klinisk Optometri och Leg Optiker. e-post: catarina@c-optik.se

De vetenskapliga artiklar som sammanfattas här nedan finns i sin helhet på www.optikbranschen.se

Delat vårdansvar för diabetes- och glaukompatienter i norra delen av Sverige – har optiker lämplig kompetens och instrumentering?

Både diabetes- och glaukompatienter behöver uppföljning av ögonläkare livet ut. Ögonklinikerna i Sverige har svårt att följa riktlinjerna för undersökningsintervaller. Väntetiden för dessa patienter ökar och situationen är värst i norra delen av Sverige. Har optiker i norra Sverige lämplig kompetens och tillräckliga instrument för att utföra delat vårdansvar för diabetes- och glaukompatienter? För att svara på frågan utfördes denna studie genom en webbaserad enkät som administrerades via e-post till optiker i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland och Gävleborgs län. Frågor ställdes om formell utbildning och intresse för vidareutbildning i diabetes- och glaukomkontroller. Optikerna svarade också på frågor om tillgängliga instrument. 374 optiker under 65 år bodde i de utvalda länen. 79 optiker svarade på enkäten och samtliga inkluderades i studien. Resultaten visade att majoriteten av optikerna hade lämplig kompetens och tillgängliga instrument för delat vårdansvar för diabetespatienter om ögonläkare utvärderar ögonbottenbilderna. Denna typ av delat vårdansvar finns redan i Västernorrlands län. För andra typer av delat vårdansvar för diabetes- och glaukompatienter där optikern utvärderar resultaten, måste fler studier utföras och riktlinjer fastställas för både optikerns utbildningsnivå och instrumentens standard.

Både saccadiska och manuella skelningsresponser är försenade i det amblyopiska ögat sammanfattning catarina ericson Tidig onormal visuell utveckling kan resultera i neurala och visuella brister, gemensamt känt som amblyopi. Bland de många bristerna är det gemensamt konstaterat att både saccadiska och manuella reaktionstider försenas väsentligt för det amblyopiska ögat jämförelse normala ögon. Med tanke på de välkända bristerna i kontrastkänslighet i det amblyopiska ögat är det en naturlig fråga om de långa reaktionstiderna helt enkelt är en följd av minskad stimulanssynlighet.

I experiment 1 mäts saccadiska reaktionstider (RT) till perifovealt stimuli där finner vi att när de sensoriska skillnaderna mellan ögonen minimeras i anisometropa amblyopers ögon, liknar de de asymptomatiska RT-värdena.

I experiment 2, jämförde vi reaktionstiden med och utan ett fovealt mål («gap-effekten”) för att bedöma fixeringsrollen vid saccadisk reaktionstid. Slutligen jämfördes i experiment 3 de interokulära skillnaderna i saccadiska och manuella reaktionstider hos samma observatörer. Detta gjorde det möjligt att bestämma förhållandet mellan latensen i de två modaliteterna. Vi hittade en stark korrelation mellan skillnaderna i saccadiska och manuella reaktionstider.

optik 5.2018 29

EFTER TEXT

Actus People

Engagemang, kvalité & effektivitet

Vi söker leg. Optiker till spännande uppdrag!

Det råder stora behov av optiker i Sverige och därför söker vi ny personal.

Actus People är ett väletablerat rekrytering- och bemanningsbolag.

Vi söker dig som är: Engagerad och ansvarstagande i ditt jobb Noggrann och har ett driv Vill ha en spännande och varierande arbetsplats Som konsult erbjuder vi dig: Bra lön Kollektivavtal Varierande uppdrag Kompetensutveckling Flexibla arbetstider Friskvårdsbidrag Kontakta oss idag berättar vi mer !

Mail: info@actuspeople.se Telefon: 08-518 364 10 30 optik 5.2018

Möjlighet Lönsam butik med uppåtgående trend centralt i Stockholm säljes Kontakta Anders Bley Exitpartner AB 0708 80 45 20 objektsnummer 17007 www.exitpartner.se

Vi söker resultatinriktade annonsörer!

OPTIK är den enda och därmed ledande branschtidningen för samtliga aktörer på den svenska optikmarknaden.

OPTIK bevakar samtliga delområden inom optikfältet. Det må vara teknik, forskning, produktutveckling, modetrender eller rent affärsmässiga nyheter.

NR UTGIV I BLICKFÅNGET 6-7 21/6 Examen 8 21/8 Mässbilaga 9 27/9 Torra ögon 10 25/10 Glas/SILMO 11 22/11 Instrument & Maskiner Kontakta: Renée Lindén 08-601 25 20 renee.linden@conmedia.se

FÖR ALLA I OPTI

KBRANSCHEN

| 6/7 2017

Safilo satsar på fristående optik er Branschens egna modelejon Intervju Tony Pansell

Framtidens op på väg mot yrk tiker eslivet

Vill du arbeta mer kliniskt i butik?

Att vara en bra arbetsgivare är viktigt för oss, och vi arbetar hela tiden för att bli ännu bättre.

2018 fokuserar vi på vårt kliniska arbete. Vi installerar ögonbottenskameror och synfältsmätare i alla våra butiker samt anordnar regelbundna forum för internt kompetens- och erfarenhetsutbyte.

Kom och jobba med oss!

Nu söker vi optiker på flera orter. Hos oss på Synoptik har du stor möjlighet att påverka hur just din tjänst ser ut, och vi erbjuder kontinuerlig kompetensutveckling för att du ska få ut det mesta av din potential.

2018

lägger fokus Nyfiken på vad vi kan OPTIK erbjuda just dig?på att bli ännu bättre, ännu intressantare och Maila hr@synoptik.se, så berättar vi gärna mer. ännu aktuellare.

Vad blir ditt fokus?

Annonsera i varje nummer eller välj några – kolla nedan och gör ditt bästa val.

Kom ihåg att reklam är upprepning och det gäller att synas för att märkas.

Nr 3 4 5 6/7 8 9 10 11 12

Utkommer

I blickfånget

22 mars 26 april 24 maj 21 juni 21 augusti 27 september 25 oktober 22 november 13 december

Linser/Mido Glas Examensdags Mässbilaga Torra ögon Glas/Silmo Instrument Solglas

Kontakta Renée, 08 601 25 20, renee.linden@conmedia.se

Synoptik etablerades i Sverige 1991 och är idag med över 130 butiker och en omsättning över en miljard, en av landets ledande aktörer inom optik. Genom att erbjuda kvalitetsoptik som alla kan ha råd med ska Synoptik bli Sveriges folkoptiker. Företaget ägs delvis av Synoptikfonden, en icke vinstdrivande stiftelse som verkar för att främja nordisk forskning inom optik. Varje år skänks därför en del av vinsten från Synoptik till forskning inom optik och oftalmologi. Synoptik är även en del av GrandVision N.V., en världsledande aktör inom optisk detaljhandel, med drygt 6.000 butiker i fler än 40 länder. För mer information se synoptik.se.

optik 5.2018 31

Posttidning B

Tidningen Optik Klara Norra Kyrkogata 31 104 22 Stockholm

ÄR DU VÅR NÄSTA TALANG? Vi är på väg mot ett nytt Synsam. Vi investerar i nya marknadsområden, butiker och ett förnyat varumärke. Men vårt viktigaste investeringsområde är människor. Vi tror på din personliga utveckling i takt med företagets utveckling. Ger du oss din tid och hjärta, ger vi dig en framtid på ett tillväxtföretag.

Hitta din nya karriär på synsam.se