Optik 5 17

FÖR ALLA I OPTIKBRANSCHEN | 5 2017

SYN OCH TRAFIK Ett steg närmare obligatoriska synkontroller

Optikern viktig i diabetesvården Stressad? Lär av zebran

Clipons tillbaka på sommartoppen

MDT_CVN_SV_008_170330

Oöverträffad komfort för en modern vardag.

MyDay® endagslinser är utvecklade för att klara intensiva och aktiva dagar, ge oöverträffad komfort, perfekt syn och en hälsosammare linsupplevelse *. Hela dagen, varje dag.

För när- eller översynthet.

NYHET!

Nu finns MyDay som torisk lins

För astigmatiker.

Fråga din optiker idag. *Silikonhydrogel är det mest hälsosamma materialet för mjuka kontaktlinser. Det släpper igenom mer syre än vad hydrogel gör och minimerar, eller eliminerar, symptom och besvär som beror på syrebrist vid linsanvändning.

INGÅNG

Close but no cigar. Yet. ”Utskottet vill i detta sammanhang lyfta fram att frågan om synkontroller är en viktig fråga från trafiksäkerhetssynpunkt och förutsätter att den kommer att ingå i det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet för att uppnå nollvisionen.”

I

10 19 30 33

Diabetes drabbar Mexiko

AKTUELLT Bättre verktyg säkrar certifiering INTERVJU Annica Zinders tar över Klarsynt

24

TRENDSPANING

Modernt fräscht inför sommaren

AKTUELLT Ny ordförande och vd i Solf

MER UR INNEHÅLLET BRANSCHDAGEN

– Effektivisering vägen framåt

4

– Dags att tänka i nya banor

5

– Öka intäkterna – öka kundvärdet

6

– Optiker behövs, men inte alla butiker

7

• Hoya byter Nordenchef 12 • Silmo beger sig ”down under” 16 • BRANSCHPLOCK 28 • Nytt rekordresultat för Synoptik 34 • VETENSKAP 36 REDAKTION 0498-49 81 18 optik@radicalpr.se Micke Jaresand, redaktör Wilhelm Jaresand Erik Engelv Olle Bergman Curt Lundberg, AD

ANSVARIG UTGIVARE Fredrik Thunell Annonsförsäljning: Renée Lindén 08-601 25 20 info@conmedia.se Annonsmaterial: Gunilla Dagerman 08-400 246 60 info@optikbranschen.se

”Optikbranschen handlar om så mycket mer än glas och bågar, det är hälsa, vård, funktion, hjälpmedel och en resa för var och en av oss som behöver komma i kontakt med en optiker. ” Annica Zinders Ny vd för Klarsynt i intervju på sidan 30.

Prenumerationsärenden Gunilla Dagerman 08-400 246 60 info@optikbranschen.se Tryck: Åtta.45 Tryckeri AB, Stockholm 2017

april lämnade Riksdagens Trafikutskott sitt betänkande för 2017 och äntligen fick vi belöning för vårt arbete. På sidan 62 lade man ut texten om trafik och syn och hela konkarongen avslutades med raderna ovan. Så då har vi lyckats – eller? Nja, inte riktigt. Djävulen bor som bekant i detaljerna och det lilla ordet ”förutsätter” är en sten i vår sko. Hade det stått ”uppdrar åt regeringen att…” så hade skon varit bekvämare.

Om chefen ”förutsätter” något är det ju vanligtvis rätt dumt att inte se till så det blir så, eller hur? Men myndighetsvärlden funkar inte riktigt så. Om viljan saknas så kan de sinka, sätta sig på tvären eller helt enkelt bara låta bli. Ja, för oss privatanställda är den politiska världen väldigt konstig…

riksdagens beslut är alltså inte en slutgiltig seger utan ett stort steg på vägen, men vi har fortfarande en bit kvar till mål. Det finns nämligen ett stort problem. Det är ingen som ”äger” Nollvisionen, den tillhör Alla. Och när ”Alla” ansvarar är det oftast samma sak som att ingen gör nåt. Om Alla på kontoret ansvarar för att svara när det ringer på växeln kan du oftast vara ganska vara säker på att ingen svarar. Det är ju nån annans ansvar… Nu är det därför mötesintensiva dagar för att övertyga Näringsdepartementet, Trafikverket, Polisen, Transportstyrelsen och allt vad myndigheterna heter. Med Riksdagens uttalande i ryggen ska vi betona för dem att det är just deras jobb att svara.

I det här läget är folkopinionen viktigare än nånsin. För att få allmänheten med oss har vi därför rullat en kampanj på Facebook, Vill du hjälpa till så gilla facebooksidan ”Trafiksäker Syn”, dela filmerna som ligger där och skriv på uppropet till ministern. Ju fler likes och kommentarer vi får, och ju fler namnunderskrifter vi samlar, desto svårare blir det för regering och departement att negligera vad Riksdagen förutsätter.

fredrik thunell vd, Optikbranschen

optik 5.2017 3

SYN & TRAFIK

Ett steg närmare obligatoriska synk Frågan om obligatoriska synkontroller och andra åtgärder i samband förnyelse av körkort har tagit ett steg framåt. I ett utlåtande från Riksdagens trafikutskott uppmanar man bland annat regeringen och myndigheter att se till att de krav som gäller i många andra EU-länder även uppfylls av Sverige. text micke jaresand Flera riksdagsledamöter har under hösten och våren lämnat in motioner i syfta att driva igenom krav på obligatoriska synkontroller i samband med körkortsförnyelse. Ingen av motionerna som behandlats i trafikutskottet tillstyrks, men utskottet ställer sig ändå bakom kraven på en skärpning av reglerna genom en uppmaning till regeringen. ”Utskottet utgår från att frågan om synkontroller kommer att ingå i det fortsatta arbetet för att uppnå nollvisionen. Det är viktigt att de krav som tillämpas i Sverige när det gäller synfältsnedsättningar motsvarar dem som tillämpas i övriga EU-länder och att ansvarig myndighet fortsätter att följa denna fråga och om det skulle visa sig vara nödvändigt vidtar de åtgärder som behövs”, skriver trafikutskottet.

– Det är ett tydligt steg framåt, även om utskottet inte tillstyrkte någon av motionerna, säger Leif Pettersson, s, och en av de ledamöter i utskottet som drivit frågan hårdast. Vi har varit i kontakt med departementet och som säger att detta kommer kunna var en del i arbetet med Nollvisionen 2.0.

4 optik 5.2017

ser man till motionärernas partitillhörighet verkar det inte finnas några partipolitiska hinder för driva frågan vidare.

– Nej, riksdagspartierna är ganska eniga om att det vore bra att skärpa regelverket, det finns inget egentligt motstånd, säger Leif Pettersson. Problemet är snarare att frågan är för liten för en egen proposition, den måste in i ett större trafikpolitiskt paket för att kunna hanteras. Jag hoppas att arbetet med en uppdaterad Nollvision kan bli grogrunden för detta. Läget just nu är positivt, även om det går lite långsamt.

Fredrik Thunell, vd på Optikbranschen är inte förvånad över hur motionerna mottogs: – Det är närmast rutin att motioner avslås. Dock tjänar de som en tydlig markering av ledamöternas vilja och som en riktare för utskottets arbete. Det som är intressant är istället utskottets uttalande. Riksdagen är det högsta beslutande organet i Sverige. Här tar man tydlig ställning och visar reglering och myndigheter hur man vill ha det.

optikbranschen har under det senaste året aktivt engagerat sig för ökad trafiksäkerhet genom bland annat regelbundna synkontroller. Bland annat har man skapat en kampanj som heter Trafiksäker syn. Navet i kampanjen är en Facebooksida med artiklar, filmer och annat material som syftar till öka uppmärksamheten om vad man själv kan göra för en säkrare trafik.

Med hjälp av hashtaggen #trafiksakersyn kan man hjälpa till att sprida kampanjen på olika sociala medier som Twitter och Instagram.

Fredrik Thunell är nöjd med Trafikutskottets ställningstagande.

– Det känns givetvis mycket bra att politikerna i Riksdagen tagit till sig av våra argument och inser hur viktigt det är med säker syn i trafiken. Vi har träffat personer från alla Riksdagspartier och alla jag talar med är överens: det är befängt att vi inte kontrollerar

kontroller

Leif Pettersson, s, är nöjd med trafikutskottets skrivning men tycker processen skulle kunna gå fortare.

synen regelbundet. Inte minst då man tänker på att vi faktiskt redan idag har en lagstiftning kring detta; Körkortsförordningen anger synkraven för att köra bil. Men man kontrollerar det bara en gång – normalt omkring 16 års ålder.

– I den bästa av världar skulle det inte behövas lagstiftning – sunt förnuft borde få alla med körkort att kontrollera detta regelbundet. En stor bov i sammanhanget är att synfelen smyger sig på och många märker inte när synen försämrats så pass att de inte längre möter lagkraven. Därför måste det till att lagstiftaren agerar. Att ha körkort innebär ett stort ansvar gentemot medtrafikanter, naturligtvis ska det villkoras med att du garanterar att du är kapabel att köra trafiksäkert.

Men, precis som Leif Pettersson tycker Fredrik Thunell att den politiska processen är för långsam.

– Givetvis ska lagändringar utredas ordentligt, det är en del av rättssäkerheten och måste få ta tid.

Men ibland undrar man onekligen vad folk pysslar med hela dagarna. Här är en fråga som alla är överens om: allmänheten och Riksdagspolitikerna vill se obligatoriska synkontroller efter 45 år. Det är frustrerande att då möta tjänstemännen i departement och myndigheter som förhalar införandet. Men har vi nu baxat det hit så ska bollen i mål också. n

et • se nästa sida Var åttonde bilist har en synskärpa under körkortskrav optik 5.2017 5

SYN & TRAFIK

Med trafikfarlig syn menas en syn som blir oskarp på en till två meters avstånd.

Trafikfarlig syn ökar kraftigt I Trafikutskottets utlåtande om motioner gällande syn och trafik hänvisas till att utskottet har en dialog med optikbranschens företrädare. Man nämner även ett par initiativ som tagits av företag inom branschen. Synbesiktningen som Synoptik genomför tillsammans med Bilprovningen är det som fått mest genomslag.

Synbesiktningens senaste mätning, i slutet av oktober förra året visar att 1,3 miljoner svenska bilister kör med trafikfarlig syn. 750 000 av dem ser så dåligt att de inte skulle få ta körkort med den syn de har idag. Antalet bilister med trafikfarlig syn har ökat stadigt de senaste åren och är nu uppe i ett rekordantal.

– Antalet dödsoffer i trafiken har ökat i år vilket indikerar att det inte räcker med att satsa på hårda faktorer som vägar. Vi behöver en förändring nu, och den måste på ett tydligare sätt inkludera oss själva – människan bakom ratten. Att säkerställa att alla bilförare har trafiksäker syn är en enkel åtgärd för ökad säkerhet. Sverige bör införa obligatoriska syntester vid körkortsförnyelse från 45 års ålder, säger Leif Petterson (S), ledamot i riksdagens trafikutskott.

Det är åttonde året som Synbesiktningen genomfördes och antalet bilister med trafikfarlig syn har aldrig varit så många.

Trenden är dessutom oroande då an6 optik 5.2017

delen trafikfarliga bilister har ökat från 15 procent, 2013 till 20 procent i år. Andelen bilister med olaglig syn började mätas 2015 och har under ett år ökat från 11 procent till 12 procent.

undersökningen visar att nio av tio bilister vill att Sverige inför synundersökningar i samband med körkortsförnyelsen vart tionde år. Sju av tio bilister vill att syntesterna ska starta från 45 års ålder, något som Synoptik och Optikbranschen rekommenderar.

I Sverige gör man idag bara synundersökningar vid ansökan om körkortstillstånd, efter det görs inga kontroller. I de flesta EU-länder genomför man återkommande synkontroller på bilister efter att de har tagit körkort.

– Synen förändras gradvis och många inser inte hur stora synfel de faktiskt har. Har

man haft felfri syn hela livet skaffar man kanske bara ett par läsglasögon när man blir äldre utan att kontrollera hur synen förändrats på långt håll. I Sverige har vi idag inte obligatoriska syntester för bilister, inte ens när vi förnyar körkortet vilket gör att alltför många kör med trafikfarlig syn. Trenden med att allt fler ser sämre är ytterst oroande, säger Helene Hjertberg, legitimerad optiker på Synoptik i Stockholm.

– Förhoppningsvis leder det uppseendeväckande resultatet från Synbesiktningen till att fler bilister tar ansvar för sin och andras säkerhet i trafiken inte bara genom att besikta bilen utan även genom att regelbundet kontrollera sin syn, säger Bilprovningens kommunikationschef Cecilia Blom Hesselgren.

Fotnot: Med trafikfarlig syn menas en syn som blir oskarp på en till två meters avstånd.

Undersökningen i korthet • Tolv procent, närmare var åttonde bilist, har en synskärpa som ligger under dagens körkortskrav. Samtidigt visar undersökningen att åtta procent gör en synundersökning endast vart tionde år. Ännu fler, 20 procent uppger att de aldrig gjort en synundersökning sedan de fick körkort.

• Nio av tio vill ha lagkrav på återkommande synundersökningar. Sju av tio vill att detta senast ska börja vid 45 års ålder, något som ligger i linje med Synoptiks och Optikbranschens rekommendationer.

• Nio av tio bilister anser sig se tillräckligt bra för att köra säkert, ändå är var femte en trafikfara och närmare var åttonde skulle inte få körkort i dag.

NYHET

EN NY GENERATION PROGRESSIVA GLAS! Essilor AB

tel: 08-621 26 00

info@essilor.se optik 5.2017 7

DIABETES Välutbildade optiker, med högre behörighet, utgör en naturlig instans för diabetesscreening, anser Göran Skjöld, optiker från Malmö. Tillsammans med kolleger skrev han en artikel i Läkartidningen som har mottagits med stort intresse av vårdpersonal inom diabetes- och ögonsjukvården.

text olle bergman

Välutbildade optiker – en res den årliga rapporten från Nationella Diabetesregistret är angelägen läsning för landets optiker. Här presenteras nämligen statistik för ”andel med kontroll av ögonbottenstatus” för både primärvården och medicinkliniker. De dåliga nyheterna är att nästan inga landsting nådde upp till Socialstyrelsens mål under 2016. I en kommentar påpekas oroväckande nog att ”en negativ trend kan […] anas vad gäller ögonkontroller och detta bör uppmärksammas”. De goda nyheterna är att målen i fråga är mycket högt satta; det handlar i praktiken om att driva en nollvision om att inga diabetiker ska behöva bli blinda av sin sjukdom.

En optiker som tagit fasta på den negativa trenden är Göran Skjöld vid Skjöld/ Skjöld & Grönvall i Malmö. Tillsammans med optikerkollegan Gustav Brinkby och ögonläkaren Roger Sidestam skrev han nyligen en debattartikel i Läkartidningen med rubriken ”Optiker med högre behörighet bör utnyttjas i diabetesvården”. Artikelförfattarna riktar här uppmärksamheten mot ett resurshanteringsproblem: är det rimligt att diabetesscreening för personer som haft sjukdomen under mindre än tio år tar stora, högspecialiserade resurser i anspråk, trots att allvarliga förändringar är mycket sällsynta?

– Essensen i det vi skriver är att välutbildade optiker kan utnyttjas som en resurs under lång tid, och fatta egna beslut. Vi som har kvalifikationer för det kan avlasta ögonsjukvården tills det finns anledning att koppla in dem, säger Göran Skjöld. utifrån undersökningar i den egna verksamheten skissar artikelförfattarna därför på en modell där optiker med högre behörighet sköter screeningen till dess att diabetesretinopati grad 2 eller högre uppkommer. Då remitteras till ögonläkare.

– På vår egen klinik gör vi dessa undersökningar på alla som har diabetes, säger 8 optik 5.2017

Göran Skjöld

Göran Skjöld. Sedan delger vi den behandlande läkaren resultatet och gör fortlöpande uppföljning. Detta under förutsättning att patienten inte motsätter sig det, men så har ännu inte skett.

För att frigöra den potential som optiker med högre behörighet besitter för att understödja diabetessjukvården måste de alltså börja utnyttjas som primärinstans, anser Göran Skjöld.

– De flesta diabetiker kan hanteras av dessa optiker tills tidiga tecken på diabetesretinopati uppkommer. Viktigt är också att många optiker fortbildar sig för att få den högre behörigheten, för att därigenom öka tillgängligheten för patienterna.

Reaktionerna på artikeln i Läkartidningen har enbart varit uppskattande. Göran Skjöld tror att majoriteten av ögonläkare är

positiva till tankegångarna och att vi sannolikt kommer att se mer av samarbete mellan ögonläkare och högre utbildade optiker i framtiden. Även de lokala politikerna var snara till att uppfatta artikelns budskap: – Kristdemokraterna i Region Skåne motionerade med anledning av artikeln till regionstyrelsen att optiker med denna behörighet ska utnyttjas i diabetesvården, säger Göran Skjöld.

janeth leksell, vetenskaplig sekreterare i styrelsen för Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård, är bekymrad för att statistiken tyder på att antalet personer som kontrollerar ögonbotten regelbundet har sjunkit.

– Detta är alarmerande eftersom det är otroligt viktigt att vi tidigt fångar upp för-

”Det är viktigt att lösa de formella problemen och upprätta en dialog mellan optikerna och ögonsjukvården på patientens hemort.”

surs för diabetessjukvården ändringar så att vi kan gå in med aggressiv behandling, säger Janeth Leksell.

Hon välkomnar förslag på olika typer av samarbete mellan optiker och ögonsjukvården, inte minst utbildningsinsatser.

– Det är viktigt att lösa de formella problemen och upprätta en dialog mellan optikerna och ögonsjukvården på patientens hemort.

elisabet granstam, överläkare vid ögonkliniken, Region Västmanland

och docent vid Uppsala Universitet forskar bland annat på ögonkomplikationer vid diabetes. Hon tycker att artikeln i Läkartidningen är ett intressant debattinlägg: – Ögonbottenfotografering kan självklart utföras av optiker som har adekvat utrustning. Optiker som ska göra bildbedömning behöver dokumenterad kompetens inom området. Rutiner för kvalitetssäkring av sådan verksamhet behöver utformas och det är viktigt att klargöra ansvarsförhållandena.

Något som Elisabet Granstam under-

stryker är att synsättet måste vara att diabetesscreeningen betraktas som en del av diabetessjukvården: – Om optiker utanför sjukhusen utför fotograferingen är det väsentligt att rutiner för återkoppling till behandlande diabetesläkare utvecklas, och även rutiner för hur rapportering till det Nationella Diabetesregistret skall gå till. Det är också viktigt med ett nära samarbete med ögonsjukvården, med tydliga riktlinjer för remittering. n

25-26 aug 2017 Kistamässan Stockholm

Välkommen till årets optikhändelse!

Starta hösten och den nya säsongen med ett besök på Optikmässan.

Den 25-26 augusti kör vi! Två intensiva dagar med de ledande leverantörerna på plats, branschfolk från hela landet, trendspaningar, aktuella seminarier och som grädden på moset, branschmingel!

Hoppas vi ses! www.optikmassan.se

Arrangörer

Partners

Mediapartner

optik 5.2017 9

DIABETES I MEXIKO

Diabetesutvecklingen påverkar mexikanarnas syn negativt. Överkonsumtion av ohälsosam mat orsakar fetma som är en riskfaktor för diabetes.

”Tar vi även hänsyn till att vi toppar världsstatistiken över fetma och övervikt och att förekomsten av diabetes ökar med stormsteg så tror jag diabetes kommer bidra till att Mexikos offentliga vårdsystem går i konkurs inom fem år.”

10 optik 5.2017

Ökning av diabetes hotar ögonhälsan Diabetes har blivit en folksjukdom i Mexiko, och sjukdomens ringverkningar breder ut sig i samhället som diabetesretinopati.

– Problemet är att diabetikerna inte är klara över vilka konsekvenser sjukdomen kan ha för synen, säger Nasim Miguel Martinez, ögonläkare vid Hospital de Urgencias Médicas i mexikanska Oaxaca.

text tone aguilar | foto marco aguilar de flesta kontaktar läkare först när synen reducerats avsevärt. Situationen är likadan i hela landet, även om det är stora skillnader mellan Mexikos olika landsdelar.

– I de större städerna kollar folk sin syn tidigare än på landsbygden, säger Nasim. Värst är det i södra Mexiko eftersom bristen på information är som störst här. Ögonläkaren Fernando Rodríguez Sixtos Higuera vid Ocuclinic i Guanajuato i centrala Mexiko understryker precis som Nasim att den största utmaningen i hela landet är att få diabetiker att kolla sin syn regelbundet.

– Men det finns tyvärr ingen allmän praxis för screening av diabetiker i förhållande till diabetesretinopati, säger Fernando.

Mellan 20 och 30 procent av de två läkarnas patienter har diabetesretinopati. Hos Fernando har 20 procent av dessa en långt gången diagnos som kräver behandling.

Nasim ser ännu fler avancerade fall.

– Hela 90 procent av mina patienter med diabetesretinopati behöver behandling, säger han. Vilket innebär att de antingen har en proliferativ variant eller att de har stor sannolikhet att utveckla detta inom en snar framtid.

nasims vardag i södra Mexiko är följaktligen mer extrem än vad Fernando upplever längre norrut i landet.

– Jag har fler patienter som kommer från landsbygden där möjligheten att få uppföljning hos läkare är begränsad, säger Nasim. När de väl tar sig till en ögonläkare har tillståndet därför oftast hunnit försvåras.

För nästan fem procent av hans patienter är retinopatin så långt gången att det inte är någon idé att sätta in behandling.

Gråstarr som inte opereras orsakar flest blinda i Mexiko, men diabetesretinopati är den största orsaken till obotlig blindhet i landet. Exakt statistik över hur många mexikanare som blir blinda på grund av diabetesretinopati finns det visserligen inte.

Nasim uppskattar att mellan 20 och 30 procent av de med diabetesretinopati kommer bli blinda inom loppet av 10 år.

Ögonläkaren Nasim Miguel Martinez ser stora skillnader mellan stad och landsbygd i hur ofta människor kollar sin syn.

– Det här beror på att de uppsöker läkare först när de nästan mist synen, säger han.

Förutom de som lider av avancerad diabetesretinopati utgörs ögonläkarnas andra stora patientgrupp bland diabetikerna av yngre som nyligen fått diabetesdiagnosen.

– Dessa använder sig i högre grad av internet och hittar information om hur viktigt det är att kolla ögat, säger läkaren Nasim. Men risken för att de ska ha utvecklat retinopatin är liten eftersom frekvensen ökar i förhållande till antal år med diagnosen.

målgruppen för de två läkarna är alltså personer som haft diabetes i fem till tio år.

– Dessa bör gå på undersökning en gång per år, säger Nasim.

Om diabetesretinpatin upptäcks i ett tidigt skede rekommenderar han att patienten undersöks sjätte till ➔ åttonde månad. optik 5.2017 11

MEXICO

Nasim Miguel Martinez undersöker en patient. Ögonläkaren Fernando Rodríguez Sixtos Higuera efterlyser en praxis för screening för diabetes.

”... mexikanarna lever i nuet och varken rika eller fattiga är tillräckligt bra när det kommer till förebyggande åtgärder.”

Bland patienter där sjukdomen har förvärrats behöver omkring 20 procent kirurgiska ingrepp medan 70 procent behandlas med fotokoagulation.

– Det vanligaste är tre behandlingar även om vissa kan behöva fyra eller fem, säger Nasim. Då har vi vanligtvis bränt 85 procent av näthinnan och förhindrar därmed att sjukdomen förvärras.

När skadorna finns i mitten av näthinnan, och fotokoagulation därför inte kan användas, injiceras istället angiogeneshämmande läkemedel i näthinnan.

– Det gör att blodkärlen i näthinnan torkar vilket minskar blödningar. Många patienter behöver den här behandlingen, men problemet är att den är dyr. Speciellt eftersom den måste upprepas var tredje månad.

Patienter med diabetesretinopati i Mexiko måste vanligtvis bekosta behandlingen själva.

– Den offentliga vården erbjuder fotokoagulering, säger Fernando på Ocuclinic. Men problemet är långa väntetider på upp till ett år vilket gör att många väljer privata kliniker.

När det gäller de angiogeneshämmande injektionerna så erbjuds de bara av ögonläkare på privata kliniker. Priset per injektion varierar mellan 2500 och 5000 pesos, vilket motsvarar ungefär 1100 och 2300 svenska kronor. En stor del av patient12 optik 5.2017

gruppen med diabetesretinopati har inte råd att betala, även om de behöver den.

diabetes är en dyr sjukdom både för den som har sjukdomen och för det nationella vårdsystemet i Mexiko.

Enligt det mexikanska diabetesförbundet finns det runt tio miljoner mexikanare med diabetes.

– Plus alla som inte är diagnostiserade, säger Nasim. Tar vi även hänsyn till att vi toppar världsstatistiken över fetma och övervikt och att förekomsten av diabetes ökar med stormsteg så tror jag diabetes kommer bidra till att Mexikos offentliga vårdsystem går i konkurs inom fem år.

Han ser därför en mörk framtid där patienter med diabetesretinopati som har pengar kommer kunna dra nytta av de behandlingsalternativ som finns medan resten kommer behöva krossa sina spargrisar eller försona sig med en mörk världssyn.

– Vi måste därför understryka hur viktigt det är att diabetiker regelbundet genomför en synundersökning för att diabetesretinopatin ska kunna behandlas i tid så att patienterna kan behålla en bättre syn en längre tid, säger ögonläkaren Fernando. Men mexikanarna lever i nuet och varken rika eller fattiga är tillräckligt bra när det kommer till förebyggande åtgärder. n

Missa inte ett av årets största event i optikbranschen. Låt de bästa nationella och internationella föreläsarna uppdatera dig på den senaste kunskapen inom klinisk utveckling.

10

10 oktober 2017 10.00 - 17.00 registrering från 09.00 Radisson Blu Waterfront Stockholm

Specsavers är glada att även i år kunna erbjuda alla optiker i Sverige, optical dispenser, optikerstudenter och lärare att delta gratis vid bokning före 15 augusti.

Kända gästföreläsare!

DoctorTeifi James

Professor Joanne Wood

För att garantera din plats, boka nu! www.clinicalconference.se optik 5.2017 13

SOLSKYDD

Trender kommer och går. Vissa försvinner för gott. Under flera år förde clipons en ganska tynande tillvaro och man undrade om de var på väg ut. Men sedan ett par år är dessa accessoarer återigen heta och efterfrågas av allt flera glasögonbärare. Svenska Nordlys dominerar den svenska marknaden och ser med tillförsikt på framtiden. text micke jaresand | foto wilhelm jaresand

Clipons åter på nordlys är en långkörare i branschen. Företaget startades redan 1972 och firar med andra ord 45-årsjubilleum i år. Ägare och vd är Claes Bleckberg som styr verksamheten från lokalerna i Hornsberg, strax utanför centrala Stockholm. Förutom design och tillverkning av clipons har Nordlys de egna glasögonmärkena Nordlineframes, NED och BAS samt är grossist för två spanska kollektioner, ArtLife och Guy Laroche.

1985 började man tillverka clipons som sedan dess är starkt förknippat med Nordlys och som också är företagets ryggrad.

– Det har runnit en del vatten under broarna sedan vi började, säger Claes Bleckberg. Det har varit både upp och ner men vi har hela tiden jobbat vidare med en ganska stadig kundkrets. Grunden för clipons är ju funktionaliteten och kanske därför är det mest män som varit intresserade av produkten, men det där börjar ändras. Sedan tre, fyra år tillbaka har clipons börjat flytta in i modehyllorna i butikerna.

Nästan alla stora varumärken tar numer fram clipons till sina kollektioner. Även mer trendiga märken som My-

14 optik 5.2017

kita, Götti och andra har hakat på tåget.

– Det är bra för oss. Det ökar intresset och ger legitimitet åt produkten på ett positivt sätt, säger Claes Bleckberg.

Tanken är att clipon uppdaterar glasögon till solglasögon och som dessutom är slipade i egna styrkor. Det ser coolt ut och är både kostnadseffektivt och hållbart solskydd för den som har glasögon.

annat var det för kanske tio år sedan. Clipons hade blivit hett och Nordlys skördade stora framgångar med sina produkter. Andra ville vara med och dela på kakan.

– Problemet var bara att många av de kopior som tillverkades var av dålig kvalitet och dessutom blev överinsålda så att hela konceptet fick dåligt rykte. Folk slutade helt enkelt med clipons eftersom de inte fungerade eller gick sönder och man förlorade kontrollen på sitt lager, säger Claes Bleckberg.

Men Nordlys bet ihop och fortsatte, trots att omsättningen sjönk. Tron på att kvalitet lönar sig var stark.

– Vi har ända sedan starten tillverkat alla våra produk-

Claes Bleckberg och Nordlys har bidragit till att clipons idag är en het accessoar på optikmarknaden. En smart justerskruv gör att företagets clipons passar till de flesta bågar.

modet ter på en och samma fabrik i Japan.

Vi har en unik lösning med en justerskruv som garanterar att våra clipons sitter som de ska på bågarna. Vi har clipons för näst intill alla bågar på marknaden men butikssortimentet är stramt och innehåller de bäst säljande modellerna. Vi håller lager åt butikerna och erbjuder en effektiv logistik, säger Claes Bleckberg.

Sommaren närmar sig och försäljningen av solskydd är på topp.

Enligt Claes Bleckberg är clipons en produkt som väcker kundens intresse i butiken.

– Clipons står för både mode och funktion och jag skulle vilja hävda att de bidrar till att öka försäljningen i butik. Modemedvetna kunder har upptäckt clipon som en stilsäker accessoar till sina bågar, säger han. n

optik 5.2017 15

INSPIRATION

Bågarna Skogsfru och Videung ingår i Skagas vårkollektion, Into the fields.

Vårmode i full blom Spännvidden i glasögonmodet 2017 är stor. Det klassiska svenska märket, Skaga försöker fånga trenderna i sin vårkollektion.

på MIDO-mässan i Milano nu senast.

– Säsongens bågar är utsmyckade men de stora loggornas tid är förbi. Nu används till exempel nitar, tunna metalltrådar och andra dekorativa detaljer för att skapa lekfulla och vackra former. Glasögonen är tunna, nätta och ger ett lätt intryck. Det stora har blivit mindre och det runda mindre runt.

Stilkategorierna man kan välja mellan är fler än någonsin. Sofistikerat, artistiskt, trendigt, modernt, ungdomligt, funktionellt, sportigt, klassiskt eller retro?

Det leks med formerna inom både mode och inredning. Glasögon är inget undantag, enligt marknadschefen Liza Manestam på Scandinavian Eyewears som designar och distribuerar Skaga.

– De yttre linjerna behöver inte följa de inre och såväl sex- som åttakantiga bågar är en trend som kommit för att stanna. Det var just den typen av bågar som vann pris

våren är blomningens tid och det är

16 optik 5.2017

inte bara naturens som står för blomprakten. Trenden, som är tydlig i modevärlden den här säsongen, har hämtat inspiration från bland annat snirkliga tapetmönster à la William Morris klassiker och 1970-talets färgstarka blommor. Även glasögonbågar kan blomstra.

Scandinavian Eyewears designteam har låtit naturen kliva in i Skagas vårkollektion som fått namnet Into the fields. Kvistar och knoppar syns i skalmar, skiftningar i skogens mossa färgsätter säsongens acetater

och bladverk skymtas som extra detaljer.

Bågarna har fått namn som exempelvis Blomknopp, Vitsippa, Videung och Solskimmer.

I år talar glasögontillverkarna mycket om yrkesstolthet, kvalitet och hantverk. ”Handgjort” är ett nyckelord. Arbetskläderna har tagit plats i vårmodet och sannolikt kommer vi att få se ännu mer av ”workwear” till hösten. Detta speglar av sig även på glasögonen.

–Allt fler vill ha personliga glasögon, designade för att hålla länge. Man vill att bågarna ska ha skapats av fint material, helst av tillverkare med gedigen kunskap och stor kärlek till hantverket. Vi märker av ett större intresse än tidigare för glasögontillverkarnas story. Därför känns det det väldigt bra att företräda ett genuint svenskt företag som gjort glasögon sedan 1948, säger Liza Manestam.

micke jaresand

DET HÄR ÄR EN ANNONS FRÅN SMARTEYES

SMARTEYES ÄR EN AV SVERIGES BÄSTA ARBETSPLATSER – FÖR ANDRA ÅRET I RAD Varje år utser Great Place to Work Sveriges bästa arbetsplatser. För andra året i rad placerar sig Smarteyes på topp 10-listan i kategorin Stora organisationer.

Men vad är egentligen hemligheten?

Det internationella företaget Great Place to Work är specialiserade på att mäta medarbetares nöjd-het och varje år utser de Sveriges bästa arbetsplatser.

Att Smarteyes hamnar åtta av 46 företag i kategorin Stora organisationer ser Smarteyes HR-chef, Cecilia Holmblad, som äkta bevis på att det fokuserade arbetet med att förbättra medarbetarnas vardag fungerar.

Vi styrs av gemensamma värderingar och synsätt, inte av regler och kontrollsystem.

– Great Place to Work hjälper oss att mäta vår arbetsplats och företagskultur men sen handlar det om hur vi förvaltar resultatet, förklarar Cecilia och fortsätter: – Vi anser, på riktigt, att våra medarbetare är

vår viktigaste tillgång. Därför arbetar vi hårt för att skapa en trygg, rolig och givande arbetsplats.

Vi värdesätter medarbetarnas engagemang och eftersträvar en öppen dialog på alla nivåer i företaget.

– En annan viktig framgångsfaktor är att vi har ett värderingsstyrt förhållningssätt där vi arbetar i team och litar på varandra. Vi styrs av gemensamma värderingar och synsätt, inte av regler och kontrollsystem.

Smarteyes grundades 2007 och redan från start ville man förändra optikbranschen genom att göra det enkelt och roligt att köpa glasögon.

Idag är man på god väg att lyckas. Något Cecilia Holmblad tror spelar stor roll för medarbetarna.

– Det finns en utmanarattityd i företaget som bidrar till en härlig gemenskap där alla arbetar mot samma mål. Och att vi ständigt förändrar, växer och utvecklas skapar många utvecklingsoch karriärmöjligheter. Det ger även medarbetarna stora möjligheter att påverka både sin egen arbetssituation och hur vi som företag arbetar i stort.

Det är alltså många delar som gett det goda resultatet. Men Cecilia vet att arbetet är lång ifrån över.

– Självklart är vi stolta över vår fina placering, men att ha en bra företagskultur är ett ständigt

Vi värdesätter medarbetarnas engagemang och eftersträvar en öppen dialog på alla nivåer i företaget. pågående arbete som vi kommer satsa mycket tid och energi på både idag och imorgon.

Vill du veta mer eller är du intresserad av att arbeta på Smarteyes? Besök smarteyes.se/jobb för mer information och lediga tjänster.

Cecilia Holmblad, HR-chef på Smarteyes.

INSPIRATION

Smarteyes lanserar egna solglas tio år efter att Smarteyes grun-

Grönt ljus för Neubaus glasögon dani, valerie och bob är de första glasögonen i Neubaufamiljen som är gjorda av det nya material, NaturalPX. NaturalPX är en miljövänlig polymer som består av organiska och återvinningsbara råmaterial från frön hos ricinoljeväxten.

Glasögonen lanserades i april samtidigt som lanseringen av Neubaus hållbarhetskoncept för glasögon: SEE&DO GOOD. Konceptet ska lyfta fram de miljövänliga egenskaperna hos det nya naturalPX-materialet och erbjuder accessoarer som månar om miljön och stödjer projekt för stadsmiljöns gröna inslag.

dades lanserar man nu Riviera Collection – sin första dedikerade solglasögonkollektion. Enligt Smarteyes designer är det en vågad kollektion som sticker ut.

Riviera Collection är formgiven av Smarteyes designteam i Göteborg.

Kollektionen består av 39 modeller i en mängd olika färgsättningar. Sammanlagt har finns 76 olika varianter att välja mellan.

– När vi tog fram Riviera Collection inspirerades vi av platser kring Medelhavet, samtidigt som vi ville tänja på gränserna. Resultatet blev en vågad kollektion med många modeller som sticker ut från mängden, berättar Smarteyes designer Karin Sjöbom.

– Kollektionen är uppdelad i tre olika stilar. De klassiska modellerna har ett stilrent och tidlöst formspråk, retromodellerna är 60-talsinspirerade och de futuristiska är trendiga shields-bågar med spegelglas som sitter på utsidan av bågen.

Du kommer garanterat hitta ett par solglasögon som passar – oavsett om du ska ha dem när du promenera längst en strandpromenad i Cannes, solar vid en pool eller dansar på en after-beach.

Är du vår nya medarbetare?

Just nu söker vi optiker/säljare.

Vi söker dig som helst har jobbat några år inom optikbranschen. Du har stark servicekänsla och förståelse för kunders olika behov. Du gillar när det är full fart, har stor social kompetens. Vi vill attrahera de duktigaste mest kompetenta som vill framåt. Senaste inom optisk utrustning. Frihet under ansvar.

• SUNDSVALL • GISLAVED

• VAGGERYD • SKÅNE

Vi är intresserade att förvärva enskilda butiker samt mindre och större kedjor.

• KRONOBERG • RONNEBY

Vi är är flexibela och diskuterar gärna etableringar på alla orter i Sverige

Skicka din ansökan till: jobb@aoptik.se 18 optik 5.2017

www.aoptik.se

Driven optiker med drömmen att starta eget i Stockholm?

Just nu söker vi optiker som vill arbeta som egna företagare i vår framgångsrika partnerskapsmodell i Stockholm.

Vill du veta mer? – gå in på jobb.specsavers.se

optik 5.2017 19

INSPIRATION

Trä och glas i ny Öga-båge

Ørgreen brinner för patina saker man älskar, använder ofta och behåller länge får med tiden en särskild patina. Det är nästan så att den särskilda relation man har till föremålet syns i materialet efter ett tag.

Den känslan har varit utgångspunkten när danska Ørgreen tagit fram sin nya kollektion, On fire. Med hjälp av olika tekniker har man försökt skapa bågar som redan från början ser ut att ha åldrats med stil.

Kollektionen består av sex olika bågar, tre oftalmiska och tre solbågar. Varje del beskrivs som unik och kommer med tiden att förändras i utseende.

morels glasögonmärke, med det skandinaviskt klingande namnet Öga har kommit med en ny version av sin flaggskeppsmodell, Glastra.

Bågen består av en extra tunn båge i trä och glas, knappt 9 mm hög.

– Maskulin, funktionell design för en krävande och kompromisslös stil där glasögonens komfort inte sker på bekostnad av originaliteten, skriver Morel i ett pressmeddelande.

Racing Collection – en tidlös klassiker för den som vill lyckas i sport eller affärer gäller det att inte hålla tillbaka, oavsett om det gäller att ha hög fart eller gå den där extra milen. Silhouettes nya kollektion, Racing vill gärna vara en följeslagare på resan. En blandning av det ultralätta materialet SPX och Titan ska ge en maskulin känsla och färgdetaljerna på skalmen har fått sin inspiration från förarhytten på en racingbil.

Byron Bay (t v) och Wakea.

Nytt från Hawaii maui jim lanserar två nya kollektioner, Wakea och Byron Bay lagom till solsäsongen.

Wakea är byggd kring en klassisk design med lätt rundade, rektangulära bågar och finns i modeller för både män och kvinnor.

Byron Bay riktar sig till användare med en, så kallad aktiv livsstil. Lätta nylonbågar med välvda glas för extra skydd för solljus från sidorna. Bågarna är lite bredare än vanligt för att passa användare med större ansikten.

20 optik 5.2017

Tidlös racing.

Gå med i Alcon® Scholarship Alcon®-stipendiet är ett innovativt utbildningsprogram för nyutexaminerade optiker, och det syftar till att inspirera dig i din personliga, kliniska, professionella och kommersiella utveckling. Skicka in din ansökan redan idag för att bedömas av juryn.

Delta i Alcon® Scholarship.

Om du har varit kvalificerad i två till fem år, skicka ett e-postmeddelande till alcon.scholarship@alcon.com för att få veta mer och anmäl ditt intresse för Alcon®-stipendiet idag**. Du kan också vända dig till din Alcon® försäljare för mer information.

Bli klassens bästa optiker genom att öka dina kliniska kunskaper och bredda din kompetens.

• • •

Få en bättre förståelse för vem du är och vad som driver dig.

Utforska olika karriärmöjligheter, inklusive inom den akademiska världen, näringslivet samt andra potentiella vägar som är öppna för dig.

Få en affärsmässig och kommersiell inblick i hur man driver en praktik.

Två år – Fem kurser – Finansierat* av Alcon® Detta tvååriga stipendium består av fem kurser som var och en pågår i två dagar. Fyra av kurserna äger rum vid Alcon® Academy i Surrey, Storbritannien, medan den femte hålls på en annan av våra toppmoderna europeiska anläggningar. Alcon® täcker dessutom alla dina rese- och boendekostnader.* Stipendieprogrammet hålls på engelska. Det första programmet startar den 13 november 2017.

2017 Novartis AG. *) Alcon® finansierar deltagarnas rese- och boendekostnader. Deltagarna ansvarar för sin egen tid (betald ledighet eller stöd från arbetsgivaren). **) Ansökningsprocessen kräver att kandidaterna fyller i en kort utvärdering och skickar in ett personligt uttalande samt referenser från sina sponsorer. Juryn består av nordiska optiker. Sista anmälningsdatum är den 20 juli 2017.

optik 5.2017 21

ÖGONPODDEN

Samarbete mellan Ögonpodden och Optik Ögonpodden är i nuläget Sveriges enda podcast om ögon och optik. Syftet med ögonpodden är att sprida kunskap, ge inspiration och förhoppningsvis ge ett och annat skratt.

Podden riktar sig till människor med intresse av ögon och optik men framför allt till människor inom optikbranschen. Målsättningen är att beröra alla områden som optiker och människor aktiva inom branschen kan komma i kontakt med. Ögonpodden och Optik inleder i och med detta nummer ett samarbete där tidningen publicerar ett sammandrag ur någon av Ögonpoddens intervjuer. För den som vill lyssna kan man hitta Ögonpodden på sajter där poddar finns, exempelvis Youtube, Acast, Podcaster eller Soundcloud.

Johan Ullström, specialist inom refraktiv kirurgi:

”Ingen anledning vänta med kataraktoperation” text jonas upphagen

Refraktiv kirurgi är ett sammanfattande begrepp för olika metoder att eliminera eller minska behovet av att använda glasögon eller kontaktlinser för att se tydligt. Idag är det många optiker som samarbetar med kliniker som erbjuder refraktiv kirurgi. Johan Ullström, legitimerad optiker med magisterexamen och specialist inom refraktiv kirurgi på Capio Medocular i Stockholm berättar om hur det går till i praktiken och vilka olika metoder som finns.

Kan du berätta lite kort om din bakgrund?

– Jag började studera på optikerutbildningen på Karolinska Institutet 2006 och läste magistern direkt efter grundutbildningen. Därefter jobbade jag både i olika kedjor och privata optikerbutiker men med lite tur och flax hamnade jag på Capio Medocular, efter att ha deltagit på ett event anordnat av Capio. Att få jobba på ögonklinik är något av en dröm för mig och något som jag hade siktet inställt på efter avslutad magisterutbildning.

Vad gäller för visusgränser för en kataraktoperation på Capio i Stockholms län?

– Vi har ingen visusgräns och om man tittar över länet är det nog ganska vanligt. Vi gör en kataraktoperation när det inkräktar på patientens livsstil. Man kan ha visus 1,0 men vara väldigt besvärad av bländning och då kan operation vara motiverat. Det finns inget argument för att vänta och låta gråstarren mogna, det känns som 22 optik 5.2017

ett gammalt och mossigt uttryck. En kataraktoperation handlar om att förbättra livskvaliteten för patienten.

Vilken är den vanligaste lasertekniken som du jobbar med?

– På Medocular där jag jobbar använder man en teknik som kallas för LASEK eller ELSA. För att enkelt förklara vad LASEK eller ELSA innebär så kan man säga att man löser upp yttersta cellagret på hornhinnan med en svag alkohollösning och föser det åt sidan. Därefter gör man den synkorrigerande laserbehandlingen och efter det får patienten en antibiotikadroppe och avslutningsvis en bandagelins. Den tid som lasern är aktiv rör sig om sekunder men det som tar tid är förberedelser runt omkring operationen. Det kan ta upp till en månad eller mer tills man har bra synresultat.

Medocular jobbar en hel del med ICL-tekniken, vad kan du berätta om det?

– Vi började med ICL-operationer i slutet av 90-talet så vi har jobbat med detta i snart 20 år. ICL är kortfattat ett linsinplantant. En tunn synkorrigerande lins placeras bakom iris i sulcus. Fördelen med ICL är att vi har ett brett spektrum med vilka synfel som kan korrigeras, både höga grader av astigmatism och framför allt grav närsynthet. Det är en skonsam operation och man har nästan samma dag som operationen ett gott synresultat.

Det är även en reversibel operation vilket betyder att

"Vilka förväntningar som patienten har styr mycket över hur snabbt patienten kan uppleva tillfredsställande syn. Detta är den stora utmaningen med RLE; att förmedla rätt information och vad som är rimligt att förvänta sig med en operation."

Johan Ullström valde den kliniska banan på optikeryrket.

Idag är han specialist på refraktiv kirurgi vid Capio Medocular.

man kan ta ut linsen om patienten skulle ångra sig och vill ha tillbaka sitt synfel på exempelvis -15 dioptrier. Jag har dock aldrig varit med om det och jag tror inte heller att någon kollega varit med om det, men det finns fall där det kan vara brukligt att ta ut linsen. Exempelvis om patienten har utvecklat katarakt eller presbyopi och ska göra en katarakt- eller RLE-operation. Det är väldigt bra optik i linserna och om man pratar om en operation som kan ge HD-syn så är det en ICL. Vilka är kontraindikationerna för en ICL-operation?

– Patienterna ska i första hand vara ögonfriska patienter men annars är för grunda främre kammare, det som kallas för ACD, en kontraindikation. Kraftigt översynta ögon som inte lämpar sig för laserkirurgi kan vara ett föremål för ICL men tyvärr är många översynta ögon också korta ögon och har därmed även grunda främre kammare. Även pupiller över 8 mm är kontraindikation för ICL på grund av begränsad optik i linsen.

RLE är samma ingrepp som en kataraktoperation men med målsättningen att göra patienten glasögonfri eller mindre beroende av glasögon.

Hur lång tid tar det innan patienten ser tillfredsställande?

– Det handlar mycket om hur väl patienten är införstådd med hur linsen och optiken fungerar. Vilka förväntningar som patienten har styr mycket över hur snabbt patienten kan uppleva tillfredsställande syn. Detta är den stora utmaningen med RLE; att förmedla rätt information och vad som är rimligt att förvänta sig med en operation. Jag brukar säga att patienterna ska räkna med att synen går mycket upp och ner de första tre månaderna och detta handlar helt enkelt om neuroadaption. Det är viktigt att informera patienten om begränsningarna som finns med de intraokulära linserna. Man måste förklara för patienten att hen inte får samma skärpa som exempelvis med sina perfekta progressiva glasögon.

Vem är det som bestämmer vilken operation som är aktuell för patienten?

– Det gör jag och mina kollegor, tillsammans med patienten till stor del. De har ofta ett önskemål som vi försöker bemöta. n optik 5.2017 23

AKTUELLT

Från bildelar till modebågar. Krister Duwe lämnade vd-posten på Meca och är nu ny chef för Synsam i Sverige.

Ny vd vill utveckla kundmötet Krister Duwe brinner för kundmötet. Efter, bland annat, sex år inom bildelsbranschen, senast som vd för verkstadskedjan Meca sitter han sedan den 1 februari vid rodret för Synsams svenska verksamhet.

Egentligen anställdes Krister Duwe i Synsam för ett annat jobb än det som Sverige-vd. I höstast rekryterades han till den nordiska koncernledningen för att jobba med kedjans säljprocesser. Men det blev ett kort äventyr. Redan efter en månad fick han frågan om han kunde ta över posten som vd för Synsam Sverige och den 1 februari i år tillträdde han sin nya tjänst.

– Redan för ett år sedan bestämde jag mig för att lämna bildelsbranschen och försöka hitta något nytt uppdrag att jobba med. Av en slump sammanföll det med att Synsam sökte efter någon som kunde utveckla kedjans säljprocesser. Jag kände ju koncernchefen Håkan Lundstedt från min tid i Mekonomenkoncernen, som äger Meca och så hamnade jag på Synsam, säger han.

innan åren i bildelsbranschen hade Krister Duwe hunnit med att jobba både 24 optik 5.2017

inom fackhandeln för målarfärg och heminredning och före det inom livsmedelsbranschen, bland annat på ICA och Skogaholm.

Den röda tråden i karriären är branscher med ett starkt konsumentfokus.

– Steget till optikbranschen har inte känts jättelångt. Visst finns det skillnader, men utmaningarna är på många sätt desamma. Jag är van att jobba i stora organisationer där delar av verksamheten är franschisebaserad och där medarbetarna är lika viktiga, eller viktigare än produkten vi erbjuder, säger Krister Duwe.

– Det gäller att vinna kundernas förtroende genom både hög kompetens och bra service och vägen dit går via medarbetarna, de är företagets viktigaste resurs. Jag brinner för att jobba med människor. Att utveckla kundmötet står överst på agendan för mig varje dag. Alla kan kopiera vårt sortiment och vårt koncept men hur vi agerar i mötet med kunden är unikt.

en sak som skiljer optikbranschen från andra branscher är att verksamheten bedrivs på kommersiell basis men samtidigt lyder under hälso- och sjukvårdens lagar och regler. Det skulle kunna upplevas som en motsättning.

– Jag tycker inte det, säger Krister Duwe.

Synsams fokus är ögonhälsa och i det ligger givetvis den kliniska delen som optikern står för, men också att erbjuda kvalitetsmärken på glasögon som kunderna trivs i och som har hög komfort. De båda delarna hänger ihop.

Frågan om digitalisering av samhället i allmänhet och detaljhandeln i synnerhet är mer aktuell än någonsin. Försäljningen av kontaktlinser sker redan till stor del på nätet, men de flesta bedömare anser att detta bara är början på ett nytt kundbeteende. Grundvalarna för den traditionella detaljhandeln utmanas.

– Digitaliseringen är ett reellt hot mot butiksstrukturen som vi känner den, men det är samtidigt något som ger oss möjlighet att möta kunderna på ett nytt sätt.

Vi måste vara lyhörda för detta och förstå kundernas växande behov av att handla på andra sätt än i butik. Men optikbutikerna har ett existensberättigande, inte minst genom att det är i butiken som kunden möter optikern och genomgår synundersökningar.

Det är något vi vill utveckla, säger Krister Duwe.

text micke jaresand foto wilhelm jaresand

HUR GÖR MAN FLER UNDERSÖKNINGAR OCH FÅR PLATS ÖVER? Prova vår TRK-2P och märk skillnaden! Under det smidiga skalet döljer sig en helautomatiserad, ergonomisk och användarvänlig kombination av autorefraktor, keratometer, tonometer & pachymeter.

Allt du behöver göra är att välja körprogram och trycka på start. Enklare blir det inte, och eftersom vi numera inte längre behöver använda styrspak utan sköter allt från den vrid- och vikbara pekskärmen ovanpå, kan du placera den nästan hur du vill. Vik upp skärmen och ställ dig bredvid din kund istället för på andra sidan, så får du bättre kontakt och överblick. Vill du istället använda den inne i undersökningsrummet viker du bara ned skärmen och placerar den på standet intill spaltlampan.

Den ultimata lösningen tycker vi annars är att komplettera med den uppskattade vägghissen IC-1, vilken helt enkelt är ett bord fastsatt i väggen.

Inget underrede ivägen – och med en höjdjustering ända ned från rullstolsnivå upp till stående position.

Dags för en kostnadsfri provkörning? Ring oss, så ordnar vi det!

031-710 92 00 • www.topcon.se

ARBETSLIV

Varför zebror inte får magsår D

Anna Bennich Karlstedt anser att vi har mycket att lära av zebran. De lever i nuet, ältar inte det förgångna och oroar sig inte för framtiden.

26 optik 5.2017

et är tidig söndagmorgon. Fåglarna kvittrar i skogsdungen utanför fönstret. Det är tyst och stilla. Solen kommer kanske att titta fram. Jag känner fingrarna mot tangentbordet. Orden formas på skärmen. Jag känner inga krav. Jag hör bara mina tankar och knattret från tangenterna. Det är återhämtning för mig. På hög nivå.

Vad är återhämtning för dig? Under Klarsynts mässdagar i mars lyssnar vi mässdeltagare till Anna Bennich Karlstedt för att lära oss mer om just stress och återhämtning. Anna är leg psykolog och har arbetat med arbetslivsinriktad rehabilitering.

Hon har startat och genomfört ett stort antal stresshanteringskurser och sömnbehandlingskurser. Hon brukar vara med i TV4s morgon-TV där hon är relationsexpert och i David Hellenius program ”Helt sjukt” där läkare och andra experter diskuterar teman om hälsa. Hon är författare.

Just för tillfället står hon framför oss i snygg zebrarandig topp och svart kjol. Hennes föreläsning heter ”Varför zebror inte får magsår? Vad är stress och hur kan jag hantera den?”.

Det är en föreläsning om ledarskap och stresshantering.

Varför gör Anna liknelsen med just zebror? Hon förklarar: – Stressystemet (fight-flight) fungerar på samma sätt för oss och för zebror, det är ett överlevnadssystem som ska se till att vi snabbt kan reagera och ta oss undan hot. Men där slutar också likheterna. Många av oss upplever brist på tid. Den tid vi har är ofta avbruten och uppsplittrad. Vi hinner inte gå tillbaka för att utföra det tänkta. Vi är nåbara i princip dygnet runt och vi förväntas dessutom att vara det. Vi tittar många gånger per dag på sociala medier, mail och annat för att ”ha koll”.

Anna förklarar beteendet med att vi beter oss som om vi kanske är i fara. Vi ser oss över axeln för att upptäcka ett eventuellt hot för att sedan kunna ta det lugnt. Det är bara det att, det blir aldrig lugnt. Det händer alltid något nytt som påkallar uppmärksamheten.

Så här gör inte zebror. Anna frågor publiken: Vad stressar en zebra? Svaren blir: Lejon, tjuvjägare, brist på mat och vatten stressar zebran men zebror tar inte ut stressen i förskott som vi människor gör för det kan de inte. De tänker inte framåt och inte heller ältar de bakåt. Det är här och nu som gäller, hela tiden. När faran i form av ett anfallande lejon kommer får

zebran automatiska reaktioner där adrenalin och noradrenalin sätter igång kraftfulla processer av ”fight and flight” för att undvika att bli lejonets lunch. Om zebran klarar sig och allt blir lugnare återvänder de direkt till återhämtningsfasen.

De grunnar inte på vad det var som hände. De tänker inte ”Snart kan de hända igen.”. De somnar eller betar gräs för att kroppen behöver återhämtningen.

Vi människor som har en högre utvecklad förmåga att tänka, vi grunnar på allt som kan hända, bara för att vi kan. Att vi kan tänka innebär att vi kan planera och ta ut i förskott. Vi kan oroa oss och försöka lista ut hur det ska bli. Vi kan älta det som varit och tankarna kan ställa till en hel del oreda. Till det har vi dessutom, precis som zebrorna, även det automatiska reaktionsmönstret inom oss. Återhämtningen som zebran klarar så galant är svårare för oss människor att uppnå.

Stressreaktioner har vi ju för att de ska vara ett skydd mot farliga händelser i livet. Hela systemet ska gå igång för att vi ska få kraft att komma undan. Varför och när blir stress farligt?

Vår förmåga att varva upp för att sedan snabbt återgå till lugn och ro brister. Vår oförmåga att varva ner från stress kan bli farlig för kroppen och olika sjukdomar utvecklas. Det är inte stressreaktionen i sig som är farlig. Den är ju faktiskt ett skydd. Det är ofta våra tankar som ställer till det. Känner du igen tankar som: Är det mitt fel? Är jag omtyckt?

Tänk om jag glömmer?

till en närvaro i nuet. Alla gör vi det på olika sätt.

Listan ovanför är bara en del av vi kan göra för att gå ner i varv. Försök eliminera eller minska tankar som innehåller åtgärdskrav och handlingsberedskap.

Vila. Gör ingenting, detta svåra. Gör något annat än det som stressar. Var fysiskt aktiv. Sök dig till sociala sammanhang eller om du är mer introvert sök dig undan det sociala och var med dig själv. Gör något för din egen skull. Sov. Bejaka tröttheten. Lyssna på kroppens signaler.

Se alltid till att säkra tid för återhämtning i din kalender. I en tid när färre personer ska göra flera saker, vara igång dygnet runt är det verkligen viktigt att värna om den egna återhämtningen. Ansvaret ligger på oss själva även om det förstås också är ett samhällsklimat som ställer kraven på nåbarhet, effektivitet och resultat. Annas uppmaning blir: Ta det ansvaret.

Vår hemuppgift när vi går ifrån föreläsningen blir: Ställ dig i längsta kön. Bara var. Sitt på dina händer, lyssna och ta in! Du behöver inte alltid respondera direkt och agera. Anna avslutar med citatet: ”Så ljuvt det är att göra ingenting… och sedan vila efteråt.”

anki palm

Det är när återhämtningsförmågan fallerar som det är fara och färde. Vi riskerar att drabbas av högt blodtryck, sömnsvårigheter, spända muskler, ont i kroppen, yrsel, domningar och stickningar. Kanske kommer du som läser på någon ytterligare kroppsreaktion du får när du blir stressad?

För lite återhämtning ger sämre matsmältning, sämre kvalitet på saliv och magsyra och känslighet för infektioner.

Köns- och tillväxthormonerna kan hamna i obalans. Du blir lättare sjuk. Som om inte det räckte så kan även dina kognitiva förmågor försämras. Det blir svårare med koncentrationen. Vi minns sämre. Känslomässigt kanske vi inte känner igen oss själva. Vi blir lättirriterade, fräsiga och kanske till och med gnälliga. Kanske vaknar du upp vid fyra-tiden och tankarna går i onda cirklar. Kanske är det svårt att somna om. Det är viktigt att veta att vem som helst kan bli sjuk. Det finns en gräns för alla även den mest ”stresstålige”.

Vad kan du då göra för att återhämta dig?

Anna frågar publiken igen: Vad är återhämtning för dig. Och svaren blir att: Sjunga Träna Läsa Skriva Promenera Humor

Det ger återhämtning. Det handlar om att hitta tillbaka optik 5.2017 27

BRANSCHNYTT

Tre månader kvar till trendande optikmässa Tiden går fort. Snart kommer sommaren och innan vi vet ordet av är det augusti. Hög tid att planera in Optikmässan 2017, med andra ord. Årets mässa pågår under två dagar och äger rum den 25-26 augusti i Kista.

Elin Frendberg presenterar säsongens viktigaste trender.

Redan nu är utställningen så gott som fullbokad. Över 60 utställare är klara och många står på kö för att få plats.

Nytt för i år är att mässan håller öppet två dagar istället för tre dagar, som under tidigare år. Förhoppningen är att få en mer koncentrerad stämning med fler besökare per dag.

–Vi har fått höra från både utställare och besökare att man upplevt att det varit lite glest med folk i lokalen. Vi vet av erfarenhet att mässor av den här storleken med drygt 1000 besökare lämpar sig som ett två dagar långt arrangemang, säger Bo Magnusson på Bra Mässor som för första gången arrangerar Optikmässan på uppdrag av SOLF. Genom att ta bort den första halvdagen på torsdagen kommer vi får mer folk i lokalen och en bättre känsla.

även banketten ersätts med ett enklare mingel i mässlokalerna vilket delvis hänger ihop med att det blir färre dagar.

– Man kan ju säga att det nu bara blir en ”ledig” kväll och vi vet att många utställare vill hinna med egna arrangemang

för sina kunder och då tycker vi inte vi ska stjäla den kvällen med en bankett, säger Bo Magnusson.

Men mycket annat kommer att kännas igen. Konceptet med att blanda utställning med workshops och seminarier kvarstår.

Det blir också en rejäl satsning på att guida besökarna i gällande modetrender.

Bland annat blir det en föreläsning av Malin Calissendorff som kommer att tala om kundservice som konkurrensmedel.

Trendspanaren Stefan Nilsson håller ett föredrag om shoppingtrender och världens bästa butiker.

optikmässans trendpartner blir

Stefan Nilsson guidar ut i världen.

28 optik 5.2017

den oberoende branschorganisationen Swedish Fashion Council som bland mycket annat driver Sveriges främsta talangplattform Swedish Fashion Talents. Fyra av vinnarna av Swedish Fashion Talents 2017 kommer under fredagen att visa upp sina visningskollektioner för AW 17/18 i en spe-

cialutformad modevisning där varje designer har valt ut de glasögon som bäst symboliserar deras respektive kollektion.

Elin Frendberg, vd för Swedish Fashion Council, kommer att presentera säsongens viktigaste trender under två föreläsningar under Optikmässan.

– Elin är beteendevetare och omvärldsanalytiker och specialiserad inom affärsutveckling, konsumentbeteende, mode- och livsstilsmönster. Hon är styrelsemedlem i Nordic Fashion Association, forskningsprojektet Mistra Future Fashion, samt Föreningen svenskt mode och är initiativtagare till plattformen Digitizing Fashion och vodden Fashionomics. Elin kommer tala om modebilden för Höst/Vinter 17 samt ge en inblick om hur vår/sommar 18 kommer att se ut, dess viktigaste stilgrepp, ikoner och färger och hur de påverkar glasögontrenderna, säger Karin Lindblom, event manager på Bra Mässor.

micke jaresand

Awet kliniskt ansvarig på Synoptik Förra medarbetaren på Optikbranschen, Awet Tesfamariam byter jobb och blir kliniskt ansvarig på Synoptik.

– I första hand jobbar jag med ett pilotprojekt inom Synoptik där jag stöttar ett 20tal butiker som utrustats med funduskameror för att rutinmässigt kunna fotografera ögonbotten i samband med synundersökningar. Det kommer i framtiden bli en lika självklar del av synundersökningen som att vi använder autorefraktor idag, säger Awet.

Utöver projektet med funduskameror kommer Awet fungera som ett bollplank för optiker och övrig personal inom Synoptik och ge hjälp och riktlinjer, bland annat för vad man får och inte får göra som optiker enligt Kvalitetsnormen och riktlinjerna från Socialstyrelsen. Awet kommer bland annat vidareutveckla den interna utbildningen och driva olika kliniska projekt.

Awet har en gedigen utbildning som

optiker och tog sin magisterexamen 2011.

Innan dess utbildade hon sig på KTH. – Jag läste fyra år med inriktning kemiteknik. Men någonstans började jag ifrågasätta om det verkligen var rätt för mig.

Jag ville jobba med människor och lockades inte av att sitta på ett lab. Efter en kurs i anatomi på KI började jag titta närmare på deras olika utbildningar. Därifrån blev det optiker.

Vad lockade dig till att bli optiker?

– Jag är nog en ganska kliniskt inriktad optiker och gillar den medicinska delen av arbetet. Samtidigt gillar jag verkligen mötet med människor och möjligheten att få hjälpa dem att lösa ett problem. Optikeryrket är ett socialt yrke och en bra kombination av naturvetenskap, hälso- och sjukvård.

Man gör något konkret för andra och ser resultatet på en gång, det gillar jag.

optik 5.2017 29

BRANSCHPLOCK

REDAKTÖR MICKE JARESAND, optik@radicalpr.se

Expansion fortsätter

synoptik har öppnat två nya butiker, en i Visby på Gotland och en i Jakobsberg utanför Stockholm. Vid öppningen genomfördes även en lokal glasögoninsamling till optikkedjans biståndsorganisation, Optiker utan gränser. Nu ber man Jacobsbergsbor och gotlänningar om hjälp att samla in begagnade glasögon.

Synoptik har växt kraftigt de senaste åren och är nu Sveriges andra största optikkedja sett till antalet butiker.

– Vi har länge velat etablera oss på Gotland, så det känns väldigt bra att idag kunna slå upp dörrarna till butiken i Coops tidigare lokaler i gallerian på Östercentrum i Visby. Den är ett naturligt steg i vår expansion mot 140 butiker inom de närmsta två åren, säger Roland Olsson, vd för Synoptik.

Digital kontakt mellan optiker och kunder alcons digitala plattform InContact är nu lanserad och aktiverad på 14 europeiska marknader.

InContact är en ny e-handelslösning som sammankopplar kontaktlinskunder och optiker genom lokala webbplatser som riktar sig direkt till konsumenten. Detta gör det möjligt för optiker att sätta upp personliga, digitala skyltfönster och erbjuda onlinebeställning, hemleverans, abonnemang och digitala kommunikationslösningar för att stödja konsumenternas behov av råd och information om skötsel och beställning av kontaktlinser. Mer än 5 000 optiker runt om i Europa har, enligt Alcon, registrerat sig för tjänsten.

– InContact är utformat för optiker, för att hjälpa dem att utveckla sina metoder och digitala fotspår, samt skapa långsiktiga relationer med kontaktlinskunder genom förbättrad eftervård och kundhantering, säger Jan Wagner, franchisechef för Vision Care på Alcon Europa, Mellanöstern och Afrika.

Tjänsten återspeglar Alcons åtagande att lyssna och svara på våra kunders behov så att vi tillsammans kan forma framtiden för ögonvård.

Bågar med kunglig glans kungafamiljen håller sig som bekant med hovleverantörer. Från optikbranschen finns bara en, Scandinavian Eyewear, som innehaft titeln sedan 1983.

Hovleverantörskapet grundar sig på att företaget levererar varor eller utför tjänster åt någon medlem av kungafamiljen. Ett företag som på eget initiativ levererar produkter till kungahuset blir inte av det skälet hovleverantör. Beställningen ska komma via hovet som givetvis betalar för sina varor.

För att kunna bli utnämnd till Kunglig Hovleverantör måste företaget ha bedrivit verksamhet i minst fem år och ha skött sin ekonomi på ett klanderfritt sätt. Hur ofta företaget levererar sina varor till hovet varierar givetvis beroende på varans karaktär. Från Engströms Livs där kungafamiljen handlar livsmedel är det tätt mellan leveranserna, medan andra företag helt naturligt inte levererar lika ofta.

Flera företag inom samma bransch kan utnämnas till hovleverantör. Därför finns det till exempel flera leverantörer av kaffe och konfektyr.

Hovleverantörskapet kan när som helst återkallas. I praktiken inträffar detta dock mycket sällan. Skälet kan vara att företaget misskött sig, bytt inriktning på verksamheten, slutat tillverka den produkt man tidigare levererade till hovet eller genomfört någon annan avgörande förändring.

OPTIKMANNEN! En serie för Optik av Jonas Upphagen

30 optik 5.2017

Tillbaka på Salus Under två intensiva veckor har optiker från Sverige, Finland och Norge som tidigare studerat på Salus University/PCO varit tillbaka i Philadelphia på utbildning. Kursen som är en fördjupning i bakre segment för MSc och vidareutbildade optiker gav en bra blandning av föreläsningar, undersökningar av patienter och case presentationer.

Föreläsningarna hölls av DR Carlos J Pelino och trots att de ofta var mellan 17-19.30 på kvällen lyckades han hålla oss uppmärksamma. Att få förmånen att lyssna på en så engagerad och kunnig föreläsare som DR Pelino är något man verkligen ska ta tillvara. Jag hoppas att vi någon gång får lyssna på honom på Optometridagarna.

Den kliniska utbildningen med patienter som Salus erbjuder är verkligen bred. Alla kursdeltagare får se de olika sjukdomarna för att kunna ställa diagnos, planera behandling och fortsatt omhändertagande. Det kräver ett stort underlag av patienter för att kunna erbjuda detta, Philadelphia har ca 5,6 miljoner invånare. Så kunde vi ha halva Sverige som underlag på ett ställe kan det fungera i Sverige också.

Det var riktigt spännande att vara på en utbildningsklinik och arbeta. Här var det många som delar på de olika specialinstrumenten. Det var 90 D eller Gonioskopilinser som fick användas för diagnos av fundus och kameran när något specifikt skulle dokumenteras. Det är inspirerande att det fungerar så bra.

Eftersom detta var den första kurs som Salus gett på detta sätt och de har intresse av att utvidga och erbjuda liknande kurser med andra inriktningar och ämnen var de lyhörda på våra önskemål.

Vissa dagar bjöd de oss på både lunch och middag, american style. När nästa tillfälle av en sådan kurs ges är min rekommendation: Åk.

    Bakre raden: Git Grönvall, Tuomo Turpeinen, Stephen Gangestad, Robert Anders-



son, Johan Samuelsson, Erik Ryderberg Främre raden: Arto Hartikainen, Annamari Immonen, Päivi Nokipii, Catarina Ericson, Alexandra  Skjöld, Gustav Brinkby

 



catarina ericson

Optimera – så loggar man in Nu är nya Kvalitetssystemet Optimera igång, det har kommit en del frågor om hur man loggar in?

1. Gå till www.optikbranschen.se I den gråa menyn finns det länkat till Optimera 2. Ni kan välja att logga in som Medicinskt ansvarig, eller övrig personal.

Ni har alltid butikens e-post som användarnamn, på båda inloggningarna 3. Är det första gången väljer ni glömt lösenord, anger butikens epost, då skickas ett tillfälligt lösenord till er.

Om detta inte skulle fungera kan det vara så att vi har fel e-post registrerad på er butik, då behöver ni ta kontakt med oss, maila till kvalitet@optikbranscen.se eller ring till oss på 08-400 246 60.



 





VETENSKAP

Frågor är till för att besvaras

I

förra numret av Optik skrev jag att optiker måste visa sin kunskap. När denna text skrivs dyker det upp ett inlägg på Optikforum, det är kopierat från gruppen ”Husmors tips, gamla som nya”. Det handlar om nätbeställning av kontaktlinser, frågan här var om de övriga siffrorna spelar någon roll vid linsbeställning. Jag försökte hitta denna FB-grupp utan resultat, men hoppas att den som såg det gav ett korrekt svar i den gruppen och inte bara lade upp det på Optikforum. Det är en del kommentarer om detta på Optikforum som antyder att denna fråga är dum. Gå ett steg längre, när personen är på undersökning, visa och förklara vad undersökningen och tillpassningen innebär. Hur ska en lekman veta detta om inte vi som har kunskapen informerar om detta. Att dessa frågor dyker upp visar på att vi optiker har misslyckats i vår information till patienterna. När det upptäcks ett sådant inlägg så är det bättre att svara den som frågar korrekt än att bara lägga in det i en grupp där alla bör veta svaret. Just detta inlägg vet jag inte om personen besvarade, men det finns många frågor i olika FB-grupper som vi optiker kan svara på och då visa vår kunskap.

Den första artikeln här är en studie av Lene Martin om hur optiker och ögonläkare informerar om riskfaktorer och rekommenderar kosttillskott till patienter med risk för eller med utvecklad AMD. Denna studie är gjord i Sverige med svar av svenska optiker och ögonläkare, den visar hur det ser ut på vår marknad. Det är spännande att se att optikerna ger mer av denna information än vad ögonläkarna gör.

För att få ännu mer underlag för sådan information är nästa artikel intressant. Den artikeln är en studie som handlar om hur kontrastkänsligheten påverkas av tillskott av makulära karotenoider alltså vid intag av extra Lutein, Zeaxantin och Mesozeaxantin. Båda dessa artiklar ligger som länkar och är intressanta var för sig och ger tillsammans ett bra underlag för information till patienter.

Maj månad är snart slut och sommaren är snart här.

Som alltid vid denna årstid finns önskan att få ta del av de examensuppsatser som gjorts under optikerutbildningen, det gäller både grundutbildningen och magisterutbildningen på KI maila mig gärna era arbeten. Ni som går Optikerutbildningen på LNU kan maila undertecknad om ni önskar att vi inte länkar till era arbeten. Även om möjligheten finns att länka till många utländska artiklar vet jag att en del optiker föredrar att läsa examensarbetena istället, en blandning är ofta bäst. Frågor relaterade till artiklarna finns som vanligt på Optikerförbundets hemsida.

catarina ericson OPTIKs vetenskapsredaktör.

MSc i Klinisk Optometri och Leg Optiker. e-post: catarina@c-optik.se

32 optik 5.2017

De vetenskapliga artiklar som sammanfattas här nedan finns i sin helhet på www.optikbranschen.se

Mätning av påverkbara riskfaktorer vid åldersrelaterad makuladegeneration vid optometriska kliniker i Sverige sammanfattning: catarina ericson

Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning ögonläkare och optiker i Sverige rekommenderar användning av näringstillskott, förändringar i kost eller rökstopp till patienter som är utsatta för eller med tecken på åldersrelaterad makuladegeneration (AMD).

Dessutom undersökte denna studie också hur dessa utövare validerar resultaten av bevis för näringstillskott i AMD-behandling och vilka källor för information som de konsulterar för att fastställa kompletterande rekommendationer för förebyggande eller behandling av AMD. Denna studie genomförde en tvärsnittsdesign med hjälp av data från ett frågeformulär. Alla svenska optiker och ögonläkare som var registrerade i deras respektive yrkesorganisations medlemsdatabaser uppmanades att delta. Frågeformuläret innehöll 18 tvungna valfrågor och en fri textfråga och organiserades i följande fyra avsnitt: användning av näringstillskott, kostråd, rökning och ögonsjukdomar, bevisstyrka och informationskällor angående näringstillskottsåtgärder. Svarsfrekvensen var 40,3% för optiker och 5% för ögonläkare. Det var mer sannolikt att Optikerna rekommenderade näringstillskott vid AMD än ögonläkarna och att optikerna gav betydligt mer råd om diet än vad ögonläkare gjorde för både patienterna i riskzonen för AMD och de med etablerad sjukdom. Ögonläkaren förlitade sig mer sannolikt än optikerna på resultaten från studierna om åldersrelaterade ögonsjukdomar som AMD angående behandling med och urval av kosttillskott och att rekommendera att sluta röka.

Kontrastkänslighet och lateral inhibering förbättras med tillskott av Maculära karotenoider sammanfattning catarina ericson SYFTE När de så kallade makulära karotenoiderna lutein (L), zeaxantin (Z) och mesozeaxanthin (MZ) har deponerats i näthinnan har det visat sig förbättra visuell prestanda. Syftet med vår studie var att undersöka huruvida ökad optisk densitet i makulärt pigment (MPOD) kunde förbättra laterala inhiberande processer och därmed förbättra kontrastkänsligheten (CS) METODER Totalt 59 unga (18-25 år), friska individer deltog i denna 1-åriga dubbelmaskade, placebokontrollerade studie. MPOD bedömdes via heterochromatisk flickerfotometri. Lateral inhiberingskänslighet (LIS) bestämdes med ett datorbaserat, användarjusterbart Hermann-nät. Personerna fick ta antingen placebo (n ¼ 10), 12 mg totala makulära karotenoider (n ¼ 24) eller 24 mg totala makulära karotenoider (n ¼ 25).

RESULTAT MPOD, LIS och CS ökade signifikant i behandlingsgrupper mellan baslinjen och 6 månader och mellan 6 och 12 månader (P <0,05 för alla) jämfört med placebo. Förhållandet mellan förändringar i MPOD och både LIS och CS var signifikant vid 6 och 12 månader (P <0,05 för båda).

EFTER TEXT

I Varberg ligger ett av Sveriges mest välutrustade optiska företag som nu är till salu!

Efter dryga 40 år i företaget börjar pensioneringen närma sig med stormsteg.

Vi söker nu Dig som vill ta över stafettpinnen och driva företaget vidare i framtiden.

Vi har en stor och trogen kundkrets som värdesätter att vi lägger mycket fokus på ögonhälsa och noggranna synundersökningar. Stabil omsättning och mycket god lönsamhet.

I instrumentväg saknas det inget, utan här finns det mesta som till exempel: OCT, Funduskamera, Topograf, Pachymeter m.m.

Topcon instrument till salu Autorefractometer RM-8000B Tonometer CT-80A CV 3000 med projektor ACP-7

Intresserad? Det kan bli den bästa affär du någonsin gjort.

Maila: christerhaar@hotmail.com eller ring 0708-310229 Mer info om oss hittar du på www.optikerhaar.se

0703-685853 Michael m.macdonald @optikerlind.se

SANCTA LUCIA GILLES STIPENDIUM Instiftat 18 september 2015

ÄNDAMÅL: Stipendiet är avsett att stödja stipendiaten i sin yrkesutövning genom fortbildning i form av studier – forskning – eller motsvarande efter grundläggande examen.

INTÄKTER: Intäkterna kommer från insamling under Gillets sammankomster och/eller speciella donationer.

BERÄTTIGADE ATT SÖKA: Stipendiet kan sökas av enskild person inom optikeryrket eller optikbranschen. För sökande som inte är leg. optiker, fordras minst tre års verksamhet inom optikbranschen.

UTDELNINGEN: Utdelningen sker i samband med Sancta Lucia Gilles STORGILLE. ANSÖKAN Skriftlig ansökan ställs till Sancta Lucia Gille, på av Gillet fastställt formulär. Gillets Väktarråd avgör vem som skall tilldelas stipendiet och dess beslut kan inte överklagas.

Ansökningsblankett finns på Gillets hemsida: sanctaluciagille.se Ansökningen skall vara inlämnad senast 2017-08-15.

Förfrågningar ställs till: Inga Lill Thunholm Henriksson, adress: ingt@eyelab.se

optik 5.2017 33

EFTER TEXT Br Åhs har funnits sedan 1970-talet, vi är idag medlemmar i Klarsynt-kedjan.

Vi jobbar ständigt med fokus på kunden. Den som har gjort undersökningen följer kunden hela vägen. Vi slipar och monterar alla våra glas själva i egen modern verkstad.

Vi har sedan oktober 2016 nya fräscha lokaler på 344 kvm i en liten galleria, stora ljusa undersökningsrum, ny inredning, ljust och fräscht.

Vi söker

Leg. Optiker

med kontaktlinsbehörighet till Köping Om du är serviceminded, glad och positiv, man eller kvinna och har tanken att inget är omöjligt, då passar du in hos oss.

Vi är idag fyra Leg. Optiker, plus en på verkstaden och vi behöver bli flera.

Heltid tillsvidareanställning.

Tillträde efter överenskommelse.

Välkommen med din ansökan till synteknik@telia.com eller ring på tfn 070-570 06 20 Torbjörn Korsbäck, eller kom in i butiken, personliga möten uppskattas.

Facebook “f ” Logo

Gilla oss på Facebook!

CMYK / .eps

Facebook “f ” Logo

Ågången (f.d. Bågen) Stora gatan 11 0221-711 54 må-fr 9-18, lö 10-15 CMYK / .eps

Det går snabbt nu!

Det går så fort! Snart sommar och sedan höst och ny vinter. Och Optik ackompanjerar årstidernas skiftningar.

För dig som annonsör handlar det om att planera. Vi behöver göra det tillsammans. Här är årets återstående utgåvor och blickfång.

NR

UTGIV

6-7 22/6 8 24/8 9 28/9 10 26/10 11 23/11 12 19/12

I BLICKFÅNGET

Examensdags Mässbilaga Torra ögon Glas/SILMO Instrument & maskiner Solglas

Kontakta: Renée Lindén, 08-601 25 20 renee.linden@conmedia.se

34 optik 5.2017

Optikerassistent Vår duktiga optikerassistent Patricia slutar hos oss efter 15 år.

Nu söker vi dig som gillar att ge god kundservice, har ordningsinne och vill utvecklas i en spännande bransch.

Vi är ett glatt gäng på 4 optiker och en assistent som arbetar tillsammans i en trivsam butik i Södertälje.

Hör av dig så berättar vi mer.

Lasse & Tina Gyhne & Kristofferson Optik.

Tel 08 550 32305.

Vi söker optiker!

Är arbetstiden viktig för dig?

Vi tycker det är viktigt att man får vara med att påverka sin arbetstid. Genom en dialog försöker vi hitta den bästa lösningen för butiken och för medarbetarens familjesituation.

Kom och jobba med oss! Vi bryr oss om kunden, om varandra och om samhället i stort!

Nu söker vi optiker i: • Göteborg • Visby • Malmö • Örnsköldsvik • Umeå

Efter fantastiskt resultat i en stor medarbetarundersökning har Synoptik blivit ceritfierade Great Place To work.

Besök vår hemsida, synoptik.se och se vilka fler orter vi söker optiker till. Hör gärna av dig till: Anna-Karin 0706-68 78 86 eller akn@synoptik.se

Det innebär att våra medarbetare litar på Synoptik, är stolta över sitt arbete och trivs med sina kollegor.

Synoptik etablerades i Sverige 1991 och är idag med över 125 butiker och en omsättning över en miljard en av landets ledande aktörer inom optik. Genom att erbjuda kvalitetsoptik som alla kan ha råd med ska Synoptik bli Sveriges folkoptiker. Företaget ägs delvis av Synoptikfonden, en icke vinstdrivande stiftelse som verkar för att främja nordisk forskning inom optik. Varje år skänks därför en del av vinsten från Synoptik till forskning inom optik och oftalmologi. Synoptik är även en del av GrandVision N.V., en världsledande aktör inom optisk detaljhandel, med drygt 6.000 butiker i fler än 40 länder. För mer information, se synoptik.se.

optik 5.2017 35

Posttidning B

Tidningen Optik Klara Norra Kyrkogata 31 104 22 Stockholm

SYNSAM ÖPPNAR NY BUTIK I HALMSTAD Ta chansen att var med från början! Vi söker optiker och säljare som vill utvecklas tillsammans med oss i en av Nordens ledande kedjor inom optik.

Läs mer om denna och våra andra lediga tjänster på vår hemsida eller skicka din ansökan till rekrytering@synsam.se