Optik 9 2013

Ett magasin från optikbranschen

Sköna hösten är här!

Glada miner på efterlängtad mässa Ingvill Houmb leder Silhouette så in i Norden

KIs optikerprogram räddas av nya regeringspengar

Vetenskap: Synproblem kan bero på arbetsmiljön

NR 9.13

Det smartare silikonhydrogelmaterialet HÖG SYREGENOMSLÄPPLIGHET Bibehåller optimal ögonhälsa

EXCEPTIONELLT GLATT YTA

Endagslinsen med den lägsta friktionskoefficienten*, vilket ger en exceptionell komfort under hela dagen.

LÅGT MODULUS

Jämförbar med hydrogellinser, minimerar känslan av linser i ögonen.

HÖGT VATTENINNEHÅLL

Den högsta vattenhalten (56%) av alla endagslinser i silikonhydrogelmaterial med en hög vätbarhet på linsytan för en utmärkt komfort

UV SKYDD

Filtrerar skadliga UVA- och UVB strålar vilket hjälper till att främja långvarig ögonhälsa

AquaGen teknologin i clariti® 1day erbjuder den perfekta balansen mellan komfort och hälsa för dina endagslinskunder.

TM

*Roba, M. et al. Friction Measurements on Contact Lenses in Their Operating Environment. 2011. Tribol. Lett. 44:387-397

Endast för optiker sedan 1985

Den smartaste och enda familjen av endagslinser i silikonhydrogel

Oavsett om dina kunder behöver sfärisk, torisk eller multifokal korrektion erbjuder vår omfattande clariti® 1day-familj en lösning på kundens behov, effektivt och prisvärt.

Precis som med alla Sauflons produkter är de endast tillgängliga via optiker.

Tried • Tested • Proven clariti® 1day

clariti® 1day toric

clariti® 1day multifocal

För mer information och provlinser kontakta Sauflon på: T: 08-553 388 88 E: info@sauflon.se www.sauflon.se

C A R R E R A W O R L D .C O M

C A 6 6 0 3

5

START

Butiken som vinner kundernas hjärtan

E

fter några års bortavaro var Optikmässan i slutet av augusti tillbaka och det var tydligt att det fanns ett uppdämt behov av att ses när nu stora delar av branschen samlades för att göra affärer. Flytten från Stockholmsmässan till Kista innebar en lite mindre mässyta och många återkom till att det var ett behagligt format: inte för stort men ändå med gott om plats. En lite lugnare torsdag följdes av en hektisk fredag och lördag och när orderböckerna summerades var de allra flesta överens om att mässan var en succé. Speciellt roligt var att så många kedjeobereonde butiker var på plats.

PÅ FREDAGEN NÅDDES VI dessutom av gläd-

jande nyheter: Regeringen har tagit sitt förnuft tillfånga och ökat anslagen till KI. Det innebär att nedläggningshotet som hängt över optikerutbildningen vid KI (som ni kunnat läsa om i OPTIK nr 6/7) är undanröjt. Och konstigt vore det annars: Efter många år av optikerbrist har vi äntligen nått balans och arbetsmarknaden är god. Givet landets åldrande befolkning är en kontinuerlig tillgång på utbildade optiker också en garanti för bibehållen patientsäkerhet även i framtiden.

City Optik i Stockholm blev årets optikbutik. Se vidare på sidan 19.

FREDRIK THUNELL

Omslagsbilden: Dominique Hernandez • Bågar: Oscar Magnuson – 8729, Christian Dior – 3244

ANNONS OCH DISTRIBUTION

08-410 283 34 optik@radicalpr.se Micke Jaresand, redaktör Wilhelm Jaresand Curt Lundberg, AD ANSVARIG UTGIVARE

Fredrik Thunell

optik 9-2013

ALLT FRÅN MÄSSAN

Ray Ban Wayfarer Ice Pop

20

HÖSTMODET

FÖR FÖRSTA ÅRET utsåg

OPTIK Årets Optikbutik.

Vi utlyste tävlingen i våras och gensvaret har varit enormt. Rättmätig vinnare blev City Optik i Stockholm. Priset ska ses som en belöning för ett långsiktigt arbete med att vinna kundernas hjärtan och därmed också deras lojalitet och visar på vikten av att skapa positiv helhetsupplevelse. Butiken ligger i ett av landets mest optikertäta områden och utmärkelsen visar det tydligt att hög service och personlig touch är värdefulla vapen i kampen om kunderna.

REDAKTION

6–19

Bokning och annonsförsäljning: Renée Lindén 08-601 25 20 info@conmedia.se Annonsmaterial: Gunilla Dagerman 08-612 89 60 kansli@optikbranschen.se Prenumerationsärenden Gunilla Dagerman 08-612 89 60 kansli@optikbranschen.se Tryck: Exaktaprinting AB, Malmö 2013

27

UPPÅT I SOMMAR

... OCH MER UR INNEHÅLLET: • Årets butik utsedd • Gigant omorganiserar • Extrapengar räddar på KI • Branschnytt • Kalendarium 2013 • Vetenskap

19 24 26 28 29 33

6

OPTIKMÄSSAN TEXT MI CK E JAR E S AND | FOTO W IL HE L M JA R E SA N D

En comeback är alltid spännande. Ska det bära eller brista? Blir mottagandet ett förtjust utrop eller en trött axelryckning, minns man bara forna glansdagar eller förmår man se det nyas förtjänster? Nu vet vi: Optikmässan var efterlängtad och återkomsten hyllas av både utställare och besökare.

SOLFs ordförande, Lennart Uhlmann och projektledaren för mässan, Eva Seifter kunde konstatera att man genomfört en lyckad comeback.

Optikmässans återkomst en succé DRYGT 1 000 PERSONER besökte de 65 utställarna i Kista ut-

anför Stockholm när Optikmässan hölls under tre intensiva dagar. Det var mode, högteknologiska glas, mätutrustningar och kontaktlinser. Som extra krydda genomfördes även ett antal workshops om allt från Luxury Brands till SOFEPkurser i att bedöma resultatet av en synfältsundersökning och hantera ackommodationsproblem. Däremellan kunde man ta del av ett antal produktpresentationer.

INTRYCKET EFTER DE TRE dagarna och ett stort antal samtal

med både besökare och utställare kan sammanfattas med: – Trevlig stämning, lagom stort och bra affärer.

Optikmässan har hittat sin nivå.

– Det var lika många utställare som senaste mässan, 2009, men på hälften så stor yta, säger Lennart Uhlmann, SOLF:s ordförande. Det var med en mycket stark positiv känsla vi avslutade mässan på lördagen.

En känsla han inte var ensam om. Flera av besökarna Optik talade med var där med en uttalad målsättning att lägga beställningar på det kommande årets kollektioner. Man gick en sväng för att få en överblick, sedan var det dags besöka montrarna och förhandla med säljarna.

– Det finns en stor mängd butiker som fortfarande sköter sina inköp helt självständigt. För dem är en sådan här mässa enormt värdefull, liksom för de leverantörer som vill visa upp sina produkter för köparna, säger Lennart Uhlmann.

FLERA KONSTATERAR OCKSÅ att tidpunkten, slutet av augusti är väl vald. Känslan är att det är början på en ny säsong och att man är full av kraft efter sommarledigheten.

Betydligt trevligare än att ha mässa i ett kallt och mörkt januari. Ännu finns inget formellt beslut fattat, men det mesta talar för att Optikmässan 2013 gav mersmak på en fortsättning.

– Som det känns nu kommer det att bli en mässa till, det enda som skulle kunna förändra det är om marknaden plötsligt tvärdyker, men det finns det inget som tyder på, säger Lennart Uhlmann.

En systematisk utvärdering kommer att göras, åtminstone bland utställarna. När den är klar och analyserad kan vi förvänta oss ett besked om hur det blir 2014. optik 9-2013

7 Lotta Ahlvar:

”Allt är snyggare än för bara fem år sedan” Romantiskt, blommigt, nostalgiskt men med inslag av futurism. Årets trender i modet verkar innehålla något för alla smaker.

– Inget är nytt men det är gjort på ett nytt sätt, säger trendgurun och VD för Moderådet, Lotta Ahlvar.

– Intrycket är att både designers och konsumenter har blivit modigare, struntar i gamla regler. Jag tycker allt är snyggare än för bara fem år sedan.

Lotta Ahlvar sammanfattar modet i fyra trender:

Golden Age

”Det nya är det gamla. Inspirationen går ibland så långt tillbaka som till renässansen fast uttrycket ser supermodernt ut.

Här märks att designer kikar på urgamla tekniker som filigram. Det unika hantverket är ständigt närvarande fast modern teknik skapar eleganta bågar som lånar från historiska stilelement. Äldre mönsterbilder som gravyrer korsbefruktas med moderna material och innovativa former. Guld, koppar, silver och mässing är färgerna som dominerar på damsidan. En hel del lekfulla och ibland humoristiska inslag som kitsch tar ner det annars högtravande i temat.”

”Det ljuva livet. Modemässigt sneglar vi på efterkrigstidens stilideal där Diors berömda New Look födde en timglassiluett som kom att vara modern i många år. För den rätta, loja känslan kan man med fördel kika på en och annan gammal Hollywoodfilm, där ikonerna Marilyn Monroe, James Dean och Audrey Hepburn visar looken.

Pastelliga och söta färger ställs mot pärlemoskimmer och imiterad sköldpadda. Bågar med roliga mönster eller söta dekorationer skapar en naiv lekfullhet, liksom kattöga och strass.”

”Med inslag av dova retrofärger som rosa, orange, brunt, gult och grönt kombineras starka accenter på både klassiska modeller som pilotbågen och runda nostalgibågar. Klassiskt i färg känns plötsligt ultramodernt, liksom poppiga ränder och glada prickar vilka stinger till också till en mer preppybetonad klädstil.

En del bågar lånar inspiration från sporter som skidåkning och simning, fast det syns bara om man är observant.

Mjuka glasögonfodral inspirerade av Ipad-fodral syns i material som neopren och skinn.”

”Modern och cool citykänsla i fiktiv framtida storstad utgör sinnebilden där en eklektisk mönsterbild skapar en ultracool look.

Stilen blandar friskt och stilkrockar är en viktig ingrediens. Råa naturmaterial som gummi kan utgöra en detalj och det är spegelglas i både silver- och guldskimmer. Senilsnören i nylon och glasögonfodral i tekniska material med dekorativa nitar är viktiga accessoarer till bågen.

Inslag av etniska tryck och djurmönster finns på både bågar och glas. Glasögon och solbrillor kan se både sportiga och eleganta ut.”

ILLUSTRATIONER ANNA ÖDLUND

Retroella

optik 9-2013

Romantica

Futuristic

8

OPTIKMÄSSAN

Jimmie Undin, Safilo, samsades om utrymmet med Delli Holmblad, Ricardo, Johan Atterfors, Götti och Emilia Lindmark och Erik Johansson från E&E.

Stor och liten – sida vid sida Bågutställarna burkar alltid dominera de breda inköpsmässorna i optikbranschen. Så även under Optikmässan 2013. Under ett och samma tak samlades leverantörer med bågar i alla prisklasser, färger, former och material. Jättar som Safilo och Scandinavian Eyewear stod axel mot axel med uppstickare som E&E och Morel. Kul? Bara förnamnet.

SAFILO VAR PÅ PLATS med sin portfölj av starka ”brands” som efter nyår dessutom förstärks med prestigemärket Fendi. Ralph Dahlin, vd för Safilo i Norden var dock mest sugen på att berätta om alla förändringar som företaget just nu genomgår.

–När vi tappade Armani försvann 15 procent av vår omsättning. Det var många belackare som spådde att Safilo skulle gå under när Armani lämnade. Vi har nu hämtat hem hela tappet och börskursen är tre gånger högre än den var innan förlusten av Armani. Vi har överträffat både oss själva och marknaden, säger en påtagligt nöjd VD. Flera av företagets högsta chefer är utbytta och rekryteringsmönstret följer en tydlig linje: Safilo ska bli bäst på att

förstå konsumenterna och dessutom bli bäst på att överföra den kunskapen till optikerna.

–Vi vill vara nära konsumenten, förstå hur hon tänker och känner. Optikbranschen är på väg att omstruktureras. Tidigare satt optiker, eller före detta optiker och drog upp riktlinjerna för kedjornas marknadsföring och försäljning. Idag ser ledningsgrupperna i kedjorna annorlunda ut. De som kommer in är proffs på de kommersiella delarna och vi vill hjälpa dem att bli ännu bättre, säger Ralph Dahlin.

Själv har han rekryterat en ny marknadschef för Norden och Baltikum, Jimmie Undin som närmast kommer från Philips.

– Jag brinner för konsumentfrågorna och för att förstå konsumenterna, säger han. Ett par av de viktigaste utmaningarna är att lyckas förflytta marknadsföringen till de kanaler som ligger närmast konsumenterna idag och att hjälpa optikerna att bli bättre på att exponera det som kunderna efterfrågar i butiken. Det är nyckeln till den framtida lönsamheten.

Inte långt från Safilos monter huserar E&E. En norroptik 9-2013

Börje Salming har en särskild plats i alla idrottsälskares hjärta. När han personligen kom till mässan för att marknadsföra sitt glasögonmärke blev det kö till montern.

ländsk uppstickare som hittar sin inspiration i naturen och kulturen runt hörnet, snarare än i världens glittrande modemetropoler. Är man nära naturen är det inte långt bort att man sneglar lite extra på ekologiska och miljövänliga produkter. E&E har gjort just detta och tillsammans med sina producenter plockat bort alla ämnen i acetat som inte är återvinningsbara.

– Materialet i bågarna är helt nedbrytbart och ekologiskt utan att några av acetatets egenskaper försämras, säger Erik Johansson, Creative Director och ett av E:na i E&E. Det blir lite dyrare bågar, men medvetenheten om miljön är stor hos konsumenterna och viljan att betala lite mer för produkter som är miljövänliga finns där.

Erik visar stolt upp en prototyp till deras senaste idé, en giftfri acetatbåge med infräst granträ.

–Som designer måste man vara logisk. Hela E&E:s koncept bygger på vårt ursprung i den norrländska fjällvärlden. Alla våra bågar har sin inspiration där och vi ger dem också namn efter norrländska orter.

E&E är redan etablerade i 20 länder och företaget har idag sex anställda.

– Det som driver oss är känslan av att göra något bra, säger Erik.

DET VAR INTE NERLUSAT med kändisar på årets Optikmässa. Men

han som kom var å andra sidan en legendar. Börje Salming, hockeyhjältarnas hockeyhjälte och sedan ett par år tillbaka också ett glasögonmärke. , optik 9-2013

10

OPTIKMÄSSAN finns kvar, men är betydligt nedtonat jämfört med tidigare mässmontrar. Nu dominerar det svarta och looken runt Ricardo andas mer elegans än höga rop.

–Vi har jobbat med att förändra den grafiska upplevelsen av Ricardo, säger Delli Holmblad, marknadschef på Ricardo. Vi har bland annat gjort om vår websajt som vi själva nu tycker är branschens snyggaste. Vi har också tagit fram nytt kampanjmaterial med nya bilder.

Det ”nya” Ricardo märks även i kollektionerna.

–Vi har gjort en del nya materialval och även tagit fram nya former, framför allt på dambågar inom trendsegmentet, säger Delli.

Fint besök från andra sidan Öresund. Claus Fjelde och Lars Halström från danska Fleye.

Varumärket Salming bygger förstås på hans förflutna som en av världens, genom tiderna bästa ishockeyspelare. Det är också inom ishockeyutrustning som varumärket är riktigt stort. Men för ett par, tre år sedan bestämde sig Börje Salming och hans medarbetare att utöka produktkatalogen med glasögon, både sol och oftalmiska.

I DESIGNGRUPPEN SOM fick uppdraget att ta fram de första

Nöjd hockeyikon.

Johan Atterfors med jubilerande Götti.

kollektionerna bestämde man sig för att ta fasta på material och känsla i ishockeyprodukterna.

– Vi ville hitta samma tänk som ligger bakom sportmaterialet. Det ska vara starkt men ändå lätt och väldigt funktionellt, säger Anders Konow, medlem i designteamet på EGO Optiska.

Börje Salming själv är engagerad i bågarnas design genom att komma med input i processen och ge sitt slutliga godkännande till kollektionerna.

– Jag överlåter åt experterna att göra sitt jobb, men jag har ständig dialog med dem som designar och jag tycker verkligen det känns som mina bågar, säger han.

Målgruppen är bred, oavsett om det rör sig om oftalmiskt eller sol. Sedan i våras finns också en kollektion som vänder sig till ungdomar.

TVÄRS ÖVER GÅNGEN från E&E är det lite mer citykänsla. Ricardo, Triple X och och Vasumas montrar är samlade runt en bardisk som bemannas av personal från säljbolaget Eyewear Network som har, bland andra dessa tre varumärken i sin portfölj.

Ricardo har alltid varit Optikmässans röda klick. Det röda

DE STORA, INTERNATIONELLA varumärkena var förstås representerade via sina agenter som Safilo, Opex och andra, men det fanns också några utländska märken som hade vågat sig in på egen hand.

Ett av dem var det 20-årsjubilerande schweiziska märket Götti som hade sin svenska representant, Johan Atterfors på plats.

Götti är ett ”high-end”-märke som utstrålar den där omisskännliga schweiziskt kliniska exaktheten. Allt designas och tillverkas i Europa och man har till och med en egen glasfabrik där man slipar högkvalitativa progressiva glas.

All metall är – förstås – titan och vill man framtona som en världsledande kärnfysiker, oklanderlig jurist eller pålitligt finansiell rådgivare är Götti rätt val.

– Vi satsar på det avskalade och rena i designen, säger Johan Atterfors.

I ANDRA ÄNDEN av lokalen, precis vid ingången till mässhallarna hittade man en del av det danska glasögondesignundret, Fleye. Företaget är inne på sitt tolfte år och har ända sedan starten varit verksamt på den svenska marknaden. Fleye finns i dag i över 30 länder, bland annat på jättemarknaden Kina där man har ett kontor med tio anställda säljare.

Fleye har vunnit flera internationella priser för sin design och sina tekniska innovationer. Senast belönades man med det prestigefyllda Red Dot-award för sin uppfinning av en ställbar sadelarm i betatitan.

– Att utveckla materialanvändandet och teknologin i designen är mycket viktigt för oss, säger Lars Halström, en av tre delägare i Fleye. Syftet är förstås att göra glasögonen så bra som möjligt och höja komforten för användaren.

Ett prioriterat område för Fleye är också samarbetet med den enskilda butiken.

– Vi har vunnit pris som bästa leverantör inom service, produktkvalitet och design, säger Lars Halström. Vi lägger stor vikt vid detaljerna och det är också viktigt för oss att våra bågar finns i rätt miljö. Därför försöker vi jobba så nära butiken det bara går.

Att Optikmässan är tillbaka tycker Lars Halström är bra.

– Det är bra att samla branschen under samma tak. Det behövs av både sociala och kommersiella skäl, och vår monter är fullbokad för säljmöten…

optik 9-2013

Innovativa teknologier utvecklade för att ge enastående komfort, synskärpa och hälsa Inbäddad fuktbevarande ingrediens för långvarig komfort1,2 Tunn zon under ögonlocket Fuktbevarande ingrediens Successiv förhöjning Optisk zon UV blockerare Stabiliseringspunkter Vatten Successiv förhöjning Tunn zon under ögonlocket

Hög syretillförsel3

Lins Syre

UVA och UVB blockering hjälper till att skydda mot överföring av skadlig UV-strålning4 UVA UVB Synligt ljus UV blockerare

Accelerated Stabilisation Design för klar och stabil synskärpa för astigmatiker5,6 Tunn zon under ögonlocket Successiv förhöjning Optisk zon Stabiliseringspunkter NO

Successiv förhöjning Tunn zon under ögonlocket

Også for

skjeve hornhinner DK

Også for

bygningsfejl

På Johnson & Johnson strävar vi efter att leverera kontaktlinser som inte bara erbjuder utmärkt komfort och synskärpa, utan också stödjer ett hälsosamt linsbärande.

SE

för for AlsoÄven available

astigmats astigmatiker

Alla ACUVUE® kontaktlinser är unikt designade med innovativa fuktbevarande och UV-blockerande teknologier som är permanent inbyggda i varje lins.

Om du vill veta mer, besök gärna www.jnjvisioncare.se

INNOVATION FOR HEALTHY VISION™

Alla ACUVUE ® kontaktlinser har UV-blockering klass 1 eller klass 2 som hjälper till att skydda mot att skadlig UV-strålning tränger in i hornhinnan och in i ögat. UV-absorberande kontaktlinser ersätter INTE UV-absorberande ögonskydd som till exempel UV-absorberande skyddsglasögon eller solglasögon eftersom de inte täcker hela ögat och området omkring ögat. UV-strålning mätt med en -1,00 D-lins.

1. Morgan PB, Maldonado-Codina C, Chamberlain P, Moody K. Ocularphysiology and comfort in neophyte subjects fi tted with daily disposable silicone hydrogel contact lenses. Contact Lens and Anterior Eye 2013; 36: 118-125. 2. Data on file JJVC 2012; survey with wearers of ACUVUE ® OASYS ® (n=1207) and ACUVUE ® OASYS ® for ASTIGMATISM (n=316), aged 18-64; in UK, Russia, Germany, Italy, France and Poland; conducted 2012. 3. Morgan P, Brennan N, et al.

Central and Peripheral Oxygen Transmissibility Thresholds to Avoid Corneal Swelling During Open Eye Soft Contact Lens Wear. Appl Biomater 92B:361-365, 2010. 4. Walsh K. UV radiation and the eye. Optician 2009; 237 (6204): 26-33.

5. Chamberlain P et al. Fluctuation In Visual Acuity During Soft Toric Contact Lens Wear. OVS 2011; 88: E534-538. 6. McIlraith R et al. Toric lens orientation and visual acuity in non-standard conditions. CLAE 2010; 33:23-26. optikACUVUE 9-2013®, INNOVATION FOR HEALTHY VISION™, ACUVUE® OASYS®, 1-DAY ACUVUE® MOIST®, 1-DAY ACUVUE® TruEye®, LACREON® och HYDRACLEAR® är registrerade varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. © JJVC 2013

,

12

O P T I K M Ä SSA N

”Modern teknologi ökar optikerns konkurrenskraft” Om bågarna och glasen är det synliga resultatet av optikerns arbete med kunden är mätinstrumenten fundamentet för att det ska bli något resultat överhuvudtaget.

Teknikleverantörerna befinner sig i gränssnittet mellan optiker, refraktiv kirurgi och hälsooch sjukvård. De optiker som profilerar sig mot det kliniska är högvilt för säljarna.

– Vi märker av ett ökat intresse för att gå mot det kliniska hållet hos en del optiker, säger Stefan Helgesson, vd på Essmed, en av teknikutställarna på mässan. Att kunna erbjuda avancerade mätningar ökar optikerns konkurrenskraft.

Jan Eriksson, Håkan Karlsson, Innz Medical och Stefan Helgesson, Essmed.

bra leasingprogram hoppas leverantörerna på att kunna sänka tröskeln. Som med all annan teknologi får köparen också nuförtiden mer och mer för pengarna.

– Ett instrument som kostar kanske 100 000 kronor kan göra betydligt fler saker för samma pengar än för bara 5–10 år sedan, säger Stefan Helgesson.

MÅNGA TECKEN TYDER på att samarbetet mel-

lan optiker och hälso- och sjukvård kommer att öka. En välutrustad butik med kompetens att sköta apparaterna är givetvis en förutsättning för ett sådant samarbete.

Investeringen för de mest avancerade instrumenten kan verka avskräckande, men med

HOS INNZ MEDICAL, agent för bland annat Canons mätinstrument funderar man lite på hur framtiden kommer att ser ut.

– Jag tror vi kommer att få se en grupp som går mot lågpris eller ren modeförsäljning och en grupp som går mot ett mer avancerat tjäns-

teutbud, säger Jan Eriksson, försäljnings- och marknadschef på Innz Medical.

– Det kommer det ligga ett större fokus på ögonhälsofrågor. Jag utesluter inte att optiker snart kommer ha olika prislistor för olika typer av synundersökningar. Jag är övertygad om att kunderna är villiga att betala mer för de mer avancerade mätningarna.

TOPCON HADE I ÅR störst monter av teknikle-

verantörerna. Eller rättare sagt, man hade två montrar. En för ”business as usual”-produkter och en för de lite mer tyngre innovationerna och investeringarna.

I den andra montern visas bara två produkter. Ingen av dem är helt ny, men de tronar ändå som två kungar: OCT-kameran Maestro och den optiska biometern och topografen, Aladdin. Det är exempel på mätinstrument som kanske inte är nödvändiga i den genomsnittlige optikerns vardag. Men att Topcon väljer att ställa ut dem är en tydlig indikator på hur man ser att delar av branschen utvecklas åt det kliniska hållet .

Brilliant cleansing for long-lasting comfort The peroxide-quality disinfection1 of COMPLETE RevitaLens MPDS can help deliver healthier contact lenswear and over 16 hours end-of-day comfort.2,3 So you and your customers can just take it easy.

Peroxide-quality disinfection.1 MPDS convenience.

References: 1. Nikolic M, Kilvington S, Brady N, Lam A, Cheung S, Lonnen J. Comparative Efficacy of New Contact Lens Care Solutions Against Bacteria, Fungi and Acanthamoeba. Poster presented at: BCLA Conference and Exhibition 2011. 2. MM3382. Global eye care professional assessment of COMPLETE RevitaLens MPDS commissioned by Abbott Medical Optics. Gold sponsors showcase presentation at the BCLA Conference and Exhibition 2011. 3. Data on file – 118, 2011. Abbott Medical Optics Inc. Santa Ana, CA, COMPLETE RevitaLens MPDS lens wearing comfort assessment.

COMPLETE, COMPLETE RevitaLens and the COMPLETE logo are trademarks owned by or licensed to Abbott Laboratories, its subsidiaries or affiliates. © 2013 Abbott Medical Optics Inc. 2012.04.23-CN5163 DoC: 15July13. v1

optik 9-2013

Klar och tydlig sikt med en och samma kontaktlins Och här

Och här

Klar sikt här

Och här

1

Nummer i världen1

AIR OPTIX® AQUA Multifocal

100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0

FÖRE tillpassning med AIR OPTIX® AQUA Multifocal kontaktlinser EFTER tillpassning med AIR OPTIX® AQUA Multifocal kontaktlinser

80,5%

34,5%

0,0%

nära

29,5%

8,5%

AIR OPTIX® AQUA PureVision® Multifocal Multi-Focal kontaktlinser kontaktlinser

5,0%

5,5% 3,0%

13,0%

0,5%

2,5% 0,0%

3,0% 0,0%

12,0%

2,5%

Proclear® ACUVUE® OASYS® SofLens® FREQUENCY 55 BIOMEDICS EP Övriga Multifocal for PRESBYOPIA Multifocal Multifocal kontaktlinser kontaktlinser kontaktlinser kontaktlinser kontaktlinser kontaktlinser

långt medellångt

AIR OPTIX® AQUA Multifocal kontaktlinser med unik Precision Profile Design för skarp, klar syn på alla avstånd**

Den mest föredragna linsen

I en klinisk utvärdering i vilken 221 optiker tillpassade cirka 10 kunder vardera med AIR OPTIX® AQUA Multifocal kontaktlinser, bland dem med en preferens (p<0,001). Totalen överstiger 100 procent på grund av avrundning.

*AIR OPTIX® AQUA Multifocal (lotrafilcon B)-kontaktlinser: Dk/t = 138 @ -3,00D. **Vid uppkommande presbyopia. ^Varumärken tillhör respektive ägare.

Viktig information för AIR OPTIX® AQUA Multifocal (lotrafilcon B)-kontaktlinser: För daglig eller förlängd användning (upp till 6 dygn) vid när-/långsynthet och/eller presbyopi. Risken för allvarliga ögonproblem (dvs. sår på hornhinnan) ökar vid förlängd användning. I sällsynta fall kan detta leda till nedsatt syn.

Biverkningar såsom obehag, lindrigt svidande eller stickande kan uppstå.

Referenser: 1. Based on third-party industry report, 12 months ending May 2012; Alcon data on file. 2. Rappon J, Bergenske P. AIR OPTIX® AQUA Multifocal contact lenses in practice. Contact Lens Spectrum. 2010;25(3):S7-S9. 3. In a survey of 221 eye care professionals in the U.S. who fit over 2000 customers with AIR OPTIX® AQUA Multifocal contact lenses; significance demonstrated at the 0.05 level; Alcon data on file, 2009.

Se produktanvisningarna för fullständig information om användning, skötsel och säkerhet. © 2013 Novartis AG. 2012-295-06536. CIBA VISION® ingår nu i Alcon som är en del av Novartis AG.

Läs mer på airoptix.com och seethedetails.se

CV/HW/AOMF/PA/12052013/SE 91014696

Procent (%) optiker

kontaktlinser – optikernas val för kunder med presbyopi 2,3

14

OPTIKMÄSSAN

Jakob Björkholtz, produkchef på Hoya slog ett slg för HLV BluControl.

Cecilia Simrén Björkdahl satsar på Intuitiv.

Människan i centrum för teknologiska innovationer Bågarnas färg och form stjäl oundvikligen rampljuset. Modets förändringar är per definition visuellt och lockar till sig blickar. Men utan glas, inga glasögon. Utan glasleverantörer, ingen branschmässa.

Medan bågleverantörernas designers försöker överträffa varandra i att förföra kunderna med läckra former, trendriktiga färger och coola material sitter glasleverantörernas ingenjörer och envist knåpar med matematiska beräkningar om hur man ska kunna mäta och slipa glasen ännu mer exakt och göra dem ännu mer – osynliga.

Glaset är den viktigaste beståndsdelen i ett par glasögon och ju bättre glasen är, ju mindre märks de. Det kan tyckas som en paradox, men är egentligen ganska självklart.

Konkurrensen mellan glastillverkarna har utvecklats till en högteknologisk kapplöpning där olika former av individualisering och förbättrad ytbehandling har stått i centrum de senaste åren.

EN AV DE SENASTE NYHETERNA i raden av tekniska innovationer är BBGR:s insikt om att människans synbeteende är olika beroende på om hon är höger- eller vänsterhänt. BBGR har tagit fasta på detta när man har utvecklat det progressiva glaset, Intuitiv.

Glaset baseras på två teknologier: Ergonomic technology, som analyserar individens

Mats Sohlman, Essilor hissar flaggskeppet Varilux S.

beteende och VisionBooster som är ett nytt sätt att beräkna slipningen av de progressiva glasen.

– De här båda verktygen tillsammans gör att Intuitiv-glasen ger upp till 35 procent större användbar läsdel, säger Cecilia Simrén Björkdahl, produktchef på BBGR. Intuitiv gör det lättare att se på alla avstånd, det blir helt enkelt en mer naturlig synbild.

PÅ HOYA HAR MAN satsat på en ytbehandling som reducerar ljuset från digitala skärmar, ger mindre blänk och ökar kontrastseendet. Den nya behandlingen heter HLV BluControl och presenterades också på en av mässans workshops.

–Det ökande användandet av skärmar i fler och fler sammanhang leder för många till ögontorrhet och huvudvärk, säger Jakob Björkholtz, produktchef på Hoya i Sverige. Så

gott som alla skärmar är upplysta med LEDljus och det är det som HLV BluControl filtrerar bort.

Hoya har också lanserat ett nytt web-baserat beställningssystem, Hoya I-logg, som ska göra det enklare och mer överblickbart för optikerna vid beställning av glas.

– Vi har tagit fram appar till läsplatta för att maximera användarvänligheten. Optikern kan ha med sig läsplattan i butiken eller undersökningsrummet och tillsammans med kunden gå igenom de alternativ som finns. Vi tror det kan vara en stor konkurrensfördel att använda detta system, säger Jakob Björkholtz.

I ESSILORS MONTER är mungiporna uppåt. Deras senaste glas, flaggskeppet Varilux S har tagits emot väl av marknaden.

– Det har varit som en Eriksgata, säger Mats Sohlman, försäljningschef på Essilor i Sverige.

Jag har aldrig varit med om att få så mycket positiv feedback för en produkt. Vi träffade helt rätt med Varilux S. UV-strålning är också en fråga som står på Essilors agenda. Alla glas har UV-skydd mot strålning som kommer framifrån. Nu har man också tagit fram en glasbehandling som dämpar den strålning som reflekteras in i ögat när ljuset träffar glaslinsen på baksidan.

– Effekten blir så bra att vi nu kan sätta en logga på glasen som garanterar att vi når kraven på standardiserat UV-skydd, säger Mats Sohlman. optik 9-2013

Linsteknologi inspirerad av naturen

DANISH DESIGN

Av alla produkter som visas upp på mässan är kontaktlinserna de minst synliga. Små plastbitar som ser likadana ut och vars egenskaper det blotta ögat inte förmår skilja ut. Ett sätt att råda bot på detta är att prata om linserna och beskriva deras fördelar. Det gjorde Bausch + Lomb under en workshop.

Säg ordet ”drop-outs” och vem som helst i kontaktlinsvärlden får något mörkt i blicken. Det är nämligen kontaktlinstillverkarnas stora gissel; att kunderna i hög grad slutar använda linser.

Produktutvecklingen inom kontaktlinsbranschen har i stort sett ett enda syfte, att få fram så bekväma linser så att ingen vill sluta använda dem. En hög procent av linsanvändarna slutar använda linser när de blir äldre.

De blir ”drop-outs”.

– Trots att kontaktlinserna blir bättre och bättre så ligger andelen drop-outs kvar ganska konstant, säger Laura Oliviera från Bausch + Lomb under presentationen av den nya endagslinsen Biotrue MPS. I sökandet efter den perfekta linsen riktade Bausch + Lomb blicken mot naturen och det naturliga. Materialet man producerade med den nya kunskapen har fått namnet HyperGel. – Det finns många exempel på hur teknologin hämtat inspiration från naturen både i material och konstruktion. För oss handlade det helt naturligt om att försöka härma egenskaperna i tårfilmen, både avseende ph-värde och naturlig fuktighet, säger Laura Oliviera.

Resultatet blev, enligt Laura Oliviera, mycket bra.

Andelen patienter som kunde tänka sig att fortsätta bära kontaktlinser ökade avsevärt efter att de under en period burit linser i det nya materialet HyperGel I NOVEMBERUTGÅVAN AV OPTIK kommer vi ha ett stort

kontaktlinstema. Det blir dels en rapport från Kontaktlinskongressen i Göteborg, fler produktnyheter, vetenskapliga artiklar och minst en överraskning.

SINCE 1987

Vi är inte längre bort än din telefon!

08-601 25 20 eller maila på renee.linden@conmedia.se optik 9-2013

IF 8356

ANNONSERA?

SILMO // PARIS 26.-29. SEPTEMBER 2013 // 5A G089

16

OPTIKMÄSSAN optik mingell vimme

Ingen Optikmässa är komplett utan det traditionella branschminglet. På fredagskvällen träffades 350 glada optiker, leverantörer och assistenter för att umgås och festa. Inramningen var som resten av mässan enkel men gemytlig.

Suget att få träffas utanför den vanliga vardagen var stort och minglet efterlängtat.

Torben Mortensen och Charlotte Antmarker, Cooper Vision.

Marie Larsson, Contacta Sturegallerian. Daniel Johnsson, Benckerts Optik, Stockholm. Camilla Nyander, Bausch + Lomb. h gberg oc Åse Ljun n, e ls ie N Katarina s Optik Dahlgren ssund.

Stenung

Sinisa Majster och Kenneth Nettelbladt, Klarsynt Östermalm i Stockholm.

Karolina Svensson och Eva Svensson, Svenssons Ur och Optik, Falkenberg.

er n, Optik Svensso mla. u K i t Gunilla Klarsyn rg e b och d r Sun , Sege a Sveen Ölva m Katarin m rebro. E Ö i Klarr rg e e g Se r Sundb e k ti p O stam, synt.

Gunilla Jönsson, Ahlén Optik i Kinna. Lena Grahn, Fihn Optik i Skara. Annika Fihn, Fihn Optik. Malena Weiland, Ahlén Optik.

Heli Hänninen och Susanne Steiner, Mau Jim Nordic.

Anders Wennerström, Synsam Sundbyberg.

Gunilla Olsson, Lix Optik i Karlstad. Yvonne Seger,Lix Optik. MajBritt Wedemalm, Lix Optik. Hasse Danielsson, Nordlys Optik i Stockholm.

optik 9-2013

17 Vad tycker ni om mässan?

Jessica Holst och Michael Nyman, Synsam

Conny Svensson, Domus Optik, Bergvik

Christina Jensen, Klarsynt, Luleå

Isak Vikström och Fanny Jonsson, Optikcenter Kalix

Inger Jeppsson och Kristina Sandström, Vännäs Ur, Guld och Optik

– Det är en bra och greppbar mässa. Man får bra överblick. Tycker det ligger på en lagom nivå, inte för stort och inte för litet.

Många har saknat mässan och är glada över att den är tillbaka.

– Det är trevligt här. Jag är här för att inspireras. Det är bra att mässan är tillbaka och jag hoppas verkligen att den fortsätter.

Det är bra att det finns en branschaktivitet där alla kan samlas, oavsett tillhörighet.

– Bra mässa. Massor med snygga bågar. Jag har lagt massor med beställningar.

Min favorit så här långt är Jaguar som jag hittade i Opex monter.

– Härligt. Vi har hittat många fina nyheter. Det är här vårt viktigaste inköpstillfälle. Vi är en fristående optiker och kan välja vad vi vill. Vi brukar säga att vi plockar russinen ur kakan.

– Vi gör alla våra beställningar på mässan. Förmiddagen går vi runt och tittar och jämför, sedan lägger vi våra beställningar. Det är bra att så många varumärken är representerade. Helt klart är att metallen är tillbaka, men med mer vågade färger än tidigare.

KONTRAPUNKT Kontrapunkt besökte givetvis mässan och delar här med sig av sina intryck och förslag till förbättringar. Åsa ersätts i detta nummer av kollegan Elsi Malki från samma butik.

Gustav Levin, Levins optik, Västerås

Elsi Malki, Hultins Optik, Stockholm

Vad tyckte du om mässan?

– Jag och mina kollegor uppskattade mässan mycket. Den upplevdes ”lagom”.

– Många positiva möten med personer som vill utvecklas tekniskt och modemässigt.

Vad tyckte du om mässan?

– Jättekul. Roligt att få träffa gamla kollegor och utställare. Men även knyta nya kontakter. Alla var så förväntansfulla och glada. Bra lokaler.

Vad skulle kunna bli bättre med den?

– Först och främst tycker jag att alla optiska grupperingar i Sverige bör närvara. För även om vi konkurrerar med varandra så behöver vi en stark optikbransch.

– I övrigt kunde festlokalen på fredagsminglet varit snäppet sexigare.

Vilka blir dina tre favoritbågar i höst?

– Håller det lite för mig själv men storsäljare finns nog hos Trussardi, Vasuma och Jaguar. Men vad vet jag? optik 9-2013

Vad skulle kunna bli bättre med den?

– Öppettiderna kunde ha varit bättre. Man skulle haft öppet lite längre på fredagen och lördagen. Det blev väldigt stressigt för många att hinna med. Utställarna hade inte så stort utrymme att ”kallprata” då de var fullbokade med kunder. Många kollektioner var inte framme och man var tvungen att boka tid för att se dem.

Vilka blir dina tre favoritbågar i höst?

– Klassiska metallbågar som Vasumas ”BULL”, markerade svarta plast bågar från Chanel Noir eller varför inte Champagnefärgade acetat från diverse märken, bland annat från Oscar Magnuson.

3D OCT-2000®

IC-1

SD-OCT with Non-Mydriatic, Color Fundus Camera Nya kreativa lösningar för din butik!

» Integreted, high resoultion (12.3MP) fundus camera

» »

Som alternativ till våra traditionella bord lanserar vi nu en ny kreativ lösning för placering FastMap™ software for dynamic av t.ex. autorefraktorer & lufttonometrar i butik. viewing fundus Medof IC-13D blir and flexibiliteten totalimages – du kan exempelvis placera hissen mot en vägg och därmed frigöra en betydande golvyta som användas Embedded touch-screen forkan quick för bättre ändamål än att som tidigare behöva and easy reservera navigation säljyta för instrumentplacering.

» Automated imageavacquisition Höjdjusteringen bordsskivorna, som finns i olika utföranden och för auto-shoot) ett eller två instrument, process (auto-focus,

fungerar från lägsta rullstolshöjd till att kunna mäta kunden stående.

» Import, analyze and view OCT-1000

Med vår nya serie KR & CT som bäst placeras and Stratus® data

»

med ryggen mot väggen blir lösningen optimal – både platsbesparande, innovativt Seamless integration with EyeRoute® samt med bättre patientkontakt.

Image Management system

Kontakta oss så tittar vi tillsammans på en ny designlösning för din butik!

031-710 92 00 • www.topcon.se

Example of Product Posters

19

en optik

tidning

ARETS

utses av

OPTIIK K BUT2013

en optik

tidning

ARETS

utses av

OPTIIK K BUT2013

Aime Mölder, Maria Löfqvist, Jenny Söderlind, Åsa Vikström delägare i City Optik på Drottninggatan i Stockholm som utsågs till Årets Butik 2013. Här tillsammans med prisutdelaren Fredrik Thunell, vd för Optikbranschen, på Optikmässan.

City Optik är Årets Butik Gladast på mässminglet var utan tvekan de fyra delägarna i City Optik på Drottninggatan i Stockholm.

Med ett glatt vrål tog de emot nyheten att juryn utsett just deras butik till den bästa optikbutiken i Sverige 2013.

– Vi är jätteglada. Våra kunder, kompisar och leverantörer är glada. Vi har spridit det på Facebook och responsen är fantastisk.

Vi har fått blommor och champagne, säger Åsa Wikström ett par dagar efter utnämningen.

Motiveringen säger bland annat: ”En snygg, personligt utformad butik som andas glädje och omtanke. Med inbjudande exponering, präglad av personlig touch och kreativitet retar man nyfikenheten och lockar till ett besök.” Vad tycker ni själva det är som gör er till den bästa butiken?

– Det handlar mycket om fingertoppkänsla. Vi jobbar modernt. Det är snyggt men trivsamt. Vi är schyssta mot kunderna. Väl medvetna om att vi säljer dyra produkter går det inte att luras eller tjafsa om småsaker. Sedan är vi bra på det digitala optik 9-2013

också. Vi har en bra hemsida och är aktiva på Facebook och andra sociala medier, säger Åsa.

Hon får medhåll av jurymedlemmen Lotta Ahlvar, vd för Moderådet.

– City Optik har en kontinuerlig och framgångsrik närvaro i sociala medier.

Det har etablerat butiken som referens för den som söker det personliga och man är en ambassadör för den optiska branschen som ofta citeras i modesammanhang, säger hon.

På andra plats hamnade Seger och Seger i Örebro och på tredje plats kom Synsam på Kungsgatan i Stockholm.

I kommande nummer av Optik får ni möta representanter för dessa två.

Modern hemsida med flera tjänster.

20

MODE STYL IS T JAS MIN YAYA | FOTOG R A F D O M I N I QUE H E R N A N D E Z • Tack till StureOptikern och Jung Relations.

Höstens Vår

på något nytt. Naturen förbereder sin vintervila med en sagolik färgexplosion och människan rustar sig för de umbäranden vi har framför oss under den mörka årstiden.

Vi behåller ljuset genom att skruda oss i Så inleder Erik-Axel Karlfeldt sin dikt vackra kläder och accessoarer. Glasögonen ”Höstens Vår”. Visst har han rätt. Hösten har blivit en självklar del av denna ritual. är vacker. Hösten är färg. Hösten är början Följ med på Optiks höstresa. ”Nu är den stolta vår utsprungen, den vår de svaga kallar höst.

Nu blommar heden röd av ljungen Och hvitt av liljor älvens bröst.”

Moncler Lunettes 501

Kame ManNen 40

optik 9-2013

Vasuma - Hoop New Era optik 8-2013

RVS by V Simon Baseballjacka New Era Hรถrlurar Urbanears Zinken Cobalt

Anglo American Knebworth

Black Eyewear Zoot RVS bu V Leon

Skaga 2473 Eva Ă&#x2DC;rgreen Gatsby Philip Starck 1310

24

BR A N S C H N YT T TEX T MIC K E JA R E S AND | FOTO WI LH E LM JA RE SA N D

Österrikiska Silhouette är på något vis den europeiska glasögonmarknadens elegant. Alltid högt huvud. Konsekvent i sin formgivning, stram utan att vara tråkig. För en fotbollsintresserad redaktör påminner Silhouette om den tyske liberon Franz Beckenbauer som dominerade fotbollsvärlden på 70- och 80-talet, alltid genomtänkt, aldrig slarvig.

Silhouette organiserar om

Marknadens elegant i ny kostym UNDER 2013 HAR SILHOUETTE, liksom så

gott som samtliga bågleverantörer, sett över sin organisation och anpassat sig till den förändring som pågått en tid i branschen. För vår del av världen innebär det att man skapat ett nordiskt kontor med säte i Stockholm. Här samlar man nu administration, kundtjänst, marknadsföring och försäljning under ett och samma tak.

– Majoriteten av leverantörerna jobbar nordiskt, säger den nytillträdda chefen för Nordenkontoret, Ingvill Houmb Sjölin.

Våra kunder jobbar i högre grad med norden som bas och vi måste matcha de krav som ställs på oss.

Samtidigt är man angelägen om att behålla förankringen och den lokala kontakten med kunderna.

– Det är en mycket viktig sak för oss. Ett av Silhouettes kännetecken är den höga kvaliteten i kundtjänst och service. Vi kommer som tidigare att ha kundservicemedarbetare som talar de lokala språken och servar respepktive marknad på respektive språk, säger Ingvill.

FÖR ATT ÖVERGÅNGEN till den nya organi-

Ingvill Houmb Sjölin, från Safilo till Silhouette.

sationen ska bli så smidig som möjligt för kunderna kommer man under oktober och november att jobba parallellt med den nya och den gamla organisationen.

– Det innebär att vi har kvar kontoren i Halmstad och Oslo under dessa månader.

Under tiden hinner vi skola in de nya med-

arbetarna och den nuvarande personalen får tid på sig att komma i de nya rutinerna, säger Ingvill.

När många andra leverantörer satsar på en ganska bred portfölj med flera olika varumärken är Sihouette mer fokuserade. Sedan Swarovski försvann för ett par år sedan vilar verksamheten idag på fyra ben.

• Den klassiska ”viktlösa” garnityrbågen under eget varumärke är hjärtat i hela Silhouette. De finns som både oftalmiskt och sol.

• En ny kollektion trendiga och superlätta ramade bågar i titan. Både oftalmiskt och sol.

• Adidas oftalmiska kollektioner, en mera sportig design.

• Adidas solglasögon för alla olika sportsliga aktiviteter och väder.

– Det blir lättare att fokusera när man har färre varumärken. Vi kan gå mer på djupet i varje kollektion tillsammans med kunderna, säger Ingvill. Framöver kommer vi jobba ännu mer kommunikationen och interaktion med våra kunder i form av information, utbildning och uppdateringar.

Vi ska bli ännu bättre på att berätta om vad vi gör, helt enkelt.

Ingvill lämnade nyligen Safilo för att börja jobba med Silhouette.

– Efter nästan åtta år i samma bolag känns verkligen roligt att ta sig an ett nytt spännande uppdrag som detta. Jag har sällan skådat produkter med sådan finish och materialval som Silhouette jobbar med, säger hon. optik 9-2013

MyDay

™

Endagslinsen för alla tillfällen.

Med MyDay™ från CooperVision kan du erbjuda dina patienter den optimala kombinationen av komfort, hälsa och hantering. Oavsett hur deras dag ser ut. Tack vare silikonstrukturen ökas syregenomsläppligheten i linsen, vilket gör att mindre silikon behövs och mer hydrogel får plats. Därför är MyDay™ bekväma, bra för ögonen och lätta att använda – den perfekta linsen för dina patienter och din verksamhet.

• Styrkeomfång +6.00D till -10.00D • Med UV-skydd • Komfortgaranti – är patienten inte nöjd inom 30 dagar ersätter CooperVision kostnaden för linserna. Gäller vid tillpassning av optiker i Sverige.

Komfort GARANTI

MyDay™ endagslinser För mer information, kontakta kundtjänst på 031-706 76 70 eller besök www.coopervision.se.

26

AK T U E L LT Stödet för KIs optikerprogram var massivt.

Dnr:

2013-06-27

Klinisk Neurove Institutionen för rt Professor Jan Hille

DNR

Sida: 1 / 2

tenskap

ildning

Till Styrelsen för Utb

Extrapengar räddar optikerprogrammet ammet, kandidat-

Ang. Optikerprogr

och yrkesexamen

program vill jag som Bästa Styrelse, av KIs utbildnings vad som gör lut om minskning etenskap poängtera Inför kommande bes rov Neu isk Klin ionen för prefekt för Institut lt att bevara. eful värd kilt särs optikerprogrammet sch e på snabb frammar ett akademiskt ämn g, 5 etri: Optometri är aktiv forskarutbildnin en har 1) Ämnet Optom Vi . mar re, KI och i Kal uterade lära som bara finns på b med ett tiotal disp välutbildad lärarsta , två docenter. doktorander, och en med doktorsexamen a tlig sam , orer fyra lekt som grund har ldningsuppdraget ometri. Denna tometri: Med utbi en professur i Opt sa 2) Professur i Op utly att om anhållit Institutionen hos RU ta i landet. förs den tjänst skulle bli tng på såväl kandida : KI bedriver utbildni rmmet i Optometri ildning faller tutb dida kan n 3) Magisterprog Uta inom Optometri. ekonomiska som magisternivå met och därtill de för magisterprogram . rekryteringsbasen magisterprogrammet riva bed att för a förutsättningarn st av de två program ngen vid KI är stör hov: Optikerutbildni snabbt leda till en svår brist på 4) Utbildningsbe lle sku Nedläggning ången på som finns i landet. mycket tack vare tillg lerats som et har på senare år, isterkompetens etab optiker. Optikeryrk kandidat- eller mag med centraler. ker syn opti get e landstin på välutbildad som rden kvå DET VAR äl ögonsju oersättligt inom såv aben inom arst Lär : eten arb är viktig i flera tometri och sam risk kompetens som 5) Forskning i Op har en unik optomet logisk forskning, dels lmo ofta optikerprogrammet inom gssamarbeten, dels etablerade forsknin forskning. inom neurologisk inom imaging och av ntuell nedläggning eve av ser a konsekven för ämnet skulle 6) Organisatorisk ekonomiska ramen Den ker: opti garna även för av grundutbildningen eras och förutsättnin ren skulle mer än halv försvinna. Lärarkå

Det omedelbara nedläggningshotet av Optikerprogrammet på KI är undanröjt. Regeringen gör en satsning på hälso- och vårdutbildningar i Stockholmsregionen och höjer därmed takbeloppet för KI. De utbildningar som under sommaren utretts för eventuell nedläggningen har nu fått besked om att de får vara kvar.

aktuellt med några större neddragningar i KIs utbildningsutbud. Istället vidtar ett långsiktigt och strategiskt arbete för att utveckla utbildningsutbudet med fokus på forskningsanknytning och kvalitet.

Programutredningarna kommer tillsammans med bland annat genomförda självvärderingar och utvärderingar att användas som underlag för detta arbete.”

KIs ledning skriver i sitt beslut: ”Vi har fått en första information från utbildningsdepartementet om en viss ökning av takbeloppet. Detta gör att det just nu inte är

I BÖRJAN av sommaren som KI:s ledning meddelade att man, av ekonomiska skäl, var tvungen att dra ner på antalet utbildningsplatser. Optikerprogrammet var en av fem ut-

Postadress rskning Enheten för MS-fo ylär Medicin Centrum för Molek (CMM) L8:00 sjukhuset rsitets Unive Karolinska Solna 171 76 Stockholm Org.nummer 20210

Telefon 08-51770000, växel , Direkttel Telephone_direkt Fax 08-51773909

bildningar som var i farozonen för nedläggning.

Ett omfattande utredningsarbete genomfördes av utbildningsledaren Rune Brautaset under sommaren och ett massivt stöd inhämtades från branschen, både i och utanför Sverige.

De pengar som regeringen nu skjuter till ska under en treårs-period utöka antalet nybörjarplatser på KI med 150 studenter. I hela länet ökar antalet platser med 240 studenter.

Kostnaden för denna satsning är 102 miljoner kronor under de tre åren som utbyggnaden sker.

E-Post jan.hillert@ki.se ki.se

0 2973

Nideks nya autorefraktor/keratometer ARK-1.

• Noggrann refraktionsmätning • Objektiv och subjektiv visusmätning, även vid lågkontrast och bländning • Retrobelysning för kataraktscreening • Patientvänlig ackomodationsmätning

EssMed AB Metallvägen 20 435 33 Mölnlycke Tel: 031-97 79 40 www.essmed.se info@essmed.se

Försäljningen uppåt under sommaren Våren var bra. Början av sommaren var också bra och juli fortsatte i samma stil. Det är tryck i optikbranschen, enligt den senaste statistiken.

Glasen fortsätter att gå bra. Antalet sålda bågar ökade kraftigt i juli i år, jämfört med 2012. Även omsättningen steg något, men inte lika mycket som antalet.

– Det betyder att snittpriset sjunkit något, vilket sannolikt förklaras med att kedjorna fortsätter sina kampanjer med olika typer av rabatter på glas, säger Lennart Uhlmann, ordförande för leverantörsföreningen SOLF. Försäljningen av bågar steg också under samma period. I år såldes 119 000 par bågar, att jämföra med 114 000 par förra sommaren.

Men den riktigt stora raketen är solglasögon som under juli 2013 utgjorde sju procent av den totala omsättningen i optikbranschen.

27

stor sannolikhet att ökningen kommer att fortsätta även under dessa månader.

Försäljningsmätningarna görs på uppdrag av branschorganisationen Optikbranschen av undersökningsföretaget GfK som samlar in statistik från kedjor, inköpsgrupper, internethandlare, och fristående butiker i optikbranschen.

–Det fina sommarvädret är förstås en delförklaring, men den stadiga ökningen av försäljningen beror också på att solglasögon på allvar etablerat sig som en viktig modeaccessoar. Kunderna är intresserade av solglasögon av fler skäl än att skydda sig mot solens strålar, säger Lennart Uhlmann.

Det fortsatt fina sommarvädret under augusti och början av september innebär med

GFK:S TRENDRAPPORT mäter den faktiska försäljningen från återförsäljare tills slutkonsument på panelmarknaden i Sverige.

Panelmarknaden för optiker motsvarar cirka 900 butiker och täcker de kedjor, grupperingar och kanaler som är av betydelse för optikmarknaden. Statistikinhämtningen har pågått i tre år.

GOODByE DRy EyES, HELLO OPTIVE™

En komplett lösning för torra ögon som ger djup långverkande symptomlindring och enastående komfort.1–5

®

FöR obalans i tårvätskan OCh I lipidskiktet

ND/0011/2013 Date of Preparation: January 2013 1. Kaercher T, et al. Clin Ophthalmol. 2009;3:33–39.

2. Simmons PA, et al. Invest Ophthalmol Vis Sci. 2007;48: E-Abstract 428.

3. Beard B, et al. Presented at: Annual Meeting of the American Academy of Optometry; 2011.

4. Data on file, Allergan, Inc. CSR 9965-002. 5. Data on file, Allergan, Inc. CSR 9965-001.

Allergan Norden, Johanneslundsvägen 3-5, 194 81 Upplands Väsby, Tel: +46 8 594 100 00

28

BRANSCHPLOCK REDA K TÖR MIC K E JA R E S AND, o pti k @ ra d i ca l p r.s e | I LLUST RAT I O N E R A N N A Ö D LUN D

Lotta Gray, Årets glasögonbärare 2013 ÅRETS VINNARE I SPECSAVERS tävling Årets Glas-ögonbärare är 46-åriga Lotta Gray från Enskede. Lotta får nu representera Sverige i den nordiska finalen i London där supermodellen och fotografen Helena Christensen är en del av juryn. Första pris är bland annat en resa till New York för att bli fotograferad av supermodellen i hennes studio.

I början av maj startade för åttonde

året i rad tävlingen Årets Glasögonbärare. Tävlingen syftar till att tydligare göra glasögon som en modeaccessoar och Specsavers har sökt en person som bär glasögon med stil och integritet där glasögonen lyfter fram personens egen livsstil och personlighet.

Av flera hundra bidrag utsågs slutligen fyra finalister och det var alltså Lotta som vann tävlingen. Den glada vinnaren

kommer att representera Sverige i London på den nordiska finalen som äger rum senare i höst. Förutom det kommer även Lotta åka till Tanzania som ambassadör för Specsavers välgörenhetsprojekt som startar senare i höst.

– Jag är helt chockad och trodde faktiskt inte detta. Det ska bli otroligt roligt att samarbeta med Specsavers på alla plan. Obegriplig lycka, säger Lotta.

Polaroid Bäst i test BILLIGA SOLGLAS SKYDDAR mot UV-strål-

ning lika bra som dyrare. Däremot är det bättre reptålighet i glas som ligger i det högre prissegmentet. Det visar en undersökning som utförts av Sveriges Tekniska Forskningsinstitut på uppdrag av Testfakta.

Nio olika solglasögonmodeller i priser mellan 60 kronor och 3 325 kronor testades.

Bäst i test blev Polaroid X8200.

Bågen får överlag höga betyg, bland annat har den klart bäst smuts- och vattenavstötande egenskaper.

Billgaste bågen kom från H&M och kostar 60 kronor. Den dyraste var en Tom Ford, modell 195 för 3 325 kronor. De fick nästan exakt samma betyg.

OPTIKMANNEN!

Vasuma återvinner i aktion mot näthat RESTERNA FRÅN GLASÖGONDESIGN behöver

inte kastas på soptippen utan kan användas till något värdefullt istället. Så resonerade Vasuma när man gav möbeldesigner Faniel Svahn i uppdrag att tillverka tre stycken lampor av överblivet material från utvecklingen av nya glasögonmodeller.

–Under samma tid som vi kom på den här idéen blossade debatten om näthatet upp så

vi bestämde oss för att stödja en organisation som heter Diskrimineringsbyrån genom att auktionera ut lamporna, säger Steffen Sundelius på Vasuma.

Auktionen kommer att äga rum på en särskild kampanjsajt i månadsskiftet september/ oktober.

Vill du delta i auktionen, gå in på vasuma. com och läs mer.

EN SERIE FÖR OPTIK AV JONAS UPPHAGEN

optik 9-2013

29 Specsavers i exklusivt avtal

13 KT O

BE R

20 3

O

TM

-1

EN

11

SS

RG

RE

TE

BO

G

Ö

N

lf. se w. sk w

kr

ist

in

a@

be

dt .se

TE R, G

LIN SK SC O EN RE N

FE

TA KT

N

w

optik 9-2013

te lilla glasögonbärare”, en tävling för barn som bär glasögon där de stolt kan visa upp sig i sina bågar. I år arrangeras tävlingen i samarbete med tidningarna Mama samt Family Living. Tillsammans med Specsavers kommer de att kora Sveriges coolaste lilla glasögonbärare. Första pris är en resa för hela familjen till det karibiska äventyrsbadet The Reef i Fredrikshavn, Danmark.

Idag är det många barn som trots att de har synfel vägrar att bära glasögon av rädsla för att bli retade.

–8o procent av inlärningen sker genom synen under barnens första 12 år samtidigt som en av fyra barn har något typ av synfel, berättar Claudia Nilsson, PR-chef på Specsavers.

Syftet med tävlingen är att förmedla att det faktiskt är snyggt och coolt att bära bågar.

Tävlingen anordnas för tredje året i rad och i år tillsammans med tidningarna Mama och Family Living.

Mer att läsa på specsavers.se.

KO

EYEDIAGNOSTICS HAR NU avtal med ännu ett landsting om att utföra ögonbottenfotografering av diabetespatienter. Det är Västernorrlands Läns Landsting, som behöver hjälp med 4000 undersökningar.

I Västernorrland har optikerna gjort många ögonhälsoundersökningar. De annonserade också i lokalpressen att diabetespatienter kunde erbjudas ögonbottenkontroll.

Efter detta hörde landstinget av sig och upphandlade tjänsten av EyeDiagnostics.

Styrkan i EyeDiagnostics koncept är att alla anslutna optiker inom ett visst landsting kan delta i diabetesscreeningen.

Det ger ökad tillgänglighet för patienterna och ger systemet stor kapacitet. I hela landet handlar det om mer än 100 000 undersökningar per år.

NU STARTAR 2013 ÅRS omgång av ”Årets coolas-

N

EyeDiagnostics i nytt landstingsavtal

Årets barnglasögonbärare ska utses

N

holm. Med speciellt utformad inredning och extra brett och stort sortiment ska nya butikstrender och koncept testas på den urbana Plattan-publiken.

–I den här butiken kommer vi att lyssna extra mycket på våra kunder.

40 000 människor passerar Sergels torg varje dag och vi tror att det är en perfekt publik att testa nya koncept på. Samtidigt stärker vi vår position i city, säger Linda Härlin, informationsansvarig på Synsam.

Butikssortimentet som är anpassat för att tilltala dem som passerar Plattan varje dag, innehåller både klassiska lyxmärken och spännande, nya varumärken för designintresserade.

med artisten Alicia Keys. I videon till låten A brand new me bär sångerskan ett par glasögonen från Derek Cardigan, ett varumärke designad och framtaget av Coastal. Nu finns den unika ”Alicia Keys-bågen” till försäljning i Sverige, exklusivt hos LensWay. – Det är spännande att äntligen få möjligheten att lansera denna glasögonbåge i Sverige. Alicia Keyes är en perfekt samarbetspartner då hon bland annat är känd för att bära glasögon i många stilar, som en viktig accessoar för hennes uttryck och image, säger Henrik Johansson, marknadschef för glasögon på LensWay.

KE

SYNSAMS HAR ÖPPNAT en ny butik på Sergels torg i Stock-

I BÖRJAN AV 2013 inledde LensWays moderbolag Coastal Contacts ett samarbete

KO

Synsam öppnar testbutik

Alicia Keys till Lensway

AR

DET DANSKA VÄRLDSKÄNDA varumärket Bruuns Bazaar lanserar en exklusiv kollektion med Specsavers.

Kollektionen består av 24 bågar med Bruuns Bazaars typiska skandinaviska, ikoniska design.

Specsavers är i och med den nya kollektionen bågar exklusiv återförsäljare av Bruuns Bazaar i Sverige.

– Bruuns Bazaar står för enkelhet, elegans och klassisk skandinavisk design när den är som allra bäst. Vi är otroligt glada över att lansera denna exklusiva kollektion, berättar Ulrik Bengtsson, produktchef på Specsavers.

Utgångspunkten för kollektionen är det klassiska utseendet, byggt kring ikoniska och tidlösa former och mönster.

30

PLOCK Fortsatt designfokus SYNSAM FORTSÄTTER ATT satsa

på svenska designer och lanserar nu ett samarbete med E&E Glasses. Den norrländskt inspirerande glasögonkollektionen finns från och med idag i flera butiker.

– E&E vill att deras glasögon ska vara en accessoar och säljer bågar även utan synkorrigerade glas – det tycker vi är spännande.

Ett par riktigt snygga glasögon är en lika självklar del i en outfit som en handväska eller en snygg halsduk, säger Linda Härlin, informationsansvarig på Synsam.

E&E står för Emilia Lindmark och Erik Johansson, en designduo med basen i Umeå, som formger sina glasögon och solglasögon utifrån sitt ursprung i den norrländska naturen. De inspireras av norrsken, snöklädda fjäll och is. Bågarna är döpta efter orter som Lövånger, Kalix och Ensamheten. Bågen Abisko har till exempel det berömda fjället Lapporten utskuret i metallen.

E&E Glasses lanseras i femton utvalda butiker.

Kollektionen består av 25 modeller, 13 dam och 12 herr.

THINK BIG.

Kalendarium 2013 4 okt Hur bedöma fynd på näthinnan, Luleå.

www.efterutbildning.se 11–13 okt Kontaktlinskongressen, Göteborg.

www.sklf.se 11 okt Orthokeratologi med nya nattlinsen

Menicon Z Night,

Nordisk Lins, Mölnlycke 17 okt SOFEP. Att använda Volklins, Stockholm 18 okt Hur bedöma fynd på näthinnan, Västerås.

www.efterutbildning.se 22 okt SOFEP. Ackomodationsproblem – synträning

eller glasögon, Jönköping 1 nov MSc i Klinisk Optometri 2013, skandinavisk

kurs för PCO, US, Malmö och Philadephia, USA 22 nov Hur bedöma fynd på näthinnan, Karlstad.

www.efterutbildning.se 29 nov Hur bedöma fynd på näthinnan, Umeå.

www.efterutbildning.se 6 dec Hur bedöma fynd på näthinnan, Jönköping.

www.efterutbildning.se 12 dec Hur bedöma fynd på näthinnan, Göteborg.

www.efterutbildning.se Har du ett evenemang på gång? Eller känner du till någon annan som har det? Tipsa gärna Optik om kommande händelser! optik@radicalpr.se

optik 9-2013

Tel.: 011 105000 路 www.eschenbach-optik.se 路 magnus.sandberg@eschenbach-optik.com

optik 9-2013

Annons

Fem lösningar på de utmaningar som den moderna livsstilen innebär för kontaktlinsbäraren.

Den moderna livsstilen kan ha en skadlig effekt på tårfilmen och kan orsaka et obehag för kontaktlinsbären. I den här artikeln tar vi upp vanliga orsaker till obehag hos kontaktlinsbärare och tar reda på hur rätt rekommendationer kan bidra till att motverka dessa.

1. Luftkonditionering och inomhusuppvärmning Många kontaktlinsbärare exponeras dagligen för torrt klimat, exempelvis på jobbet, hemma eller i bilen. Dessa konstgjorda miljöer kan påverka återfuktningen av ögat och av tårfilmen, vilket i högre grad kan göra så att kontaktlinsbäraren känner av linsen. Undersökningar visar att kontaktlinser med förbättrade återfuktande somegenskaper, t.ex.

TORRHET†: ✓minskad

FREKVENS

2.0

2. Användning av datorskärm Visste du att 82 % av den vuxna befolkningen använder en datorskärm?3 Det finns bevis för att kontaktlinsbärare som spenderar mycket tid framför datorn är mer drabbade av torrhetssymtom än personer som inte använder kontaktlinser.4 DAILIES® AquaComfort Plus ® -linserna frigör fukt när du blinkar, vilket hjälper till att hålla linserna fräscha under användningen.5 3. Arbete och andra aktiviteter utomhus Studier visar även att tårfilmens återfuktande egenskaber mycket snabbare hos människor som är utsatta för luftföroreningar och luftburna allergier under en tid.6,7,8 Oberoende studier vid AstonUniversity visar att kontaktlinser med förbättrade mjukgörende återfukande egenskaper bidrar till en utmärkt stabilitet i tårfilmen.9 4. Personer som är drabbade av ögonallergier Enligt beräkningar kommer 50 % av befolkningen drabbas av ögonallergier

1.5 1.0 0.5 0.0

fram till 2015.10 Säsongsbetonade ögonallergier leder till instabila tårfilmer, vilket även medför mer kontaktlinsrelaterat obehag.11 Forskningen visar att DAILIES® AquaComfort Plus ® -kontaktlinser minskar en rad tecken och symtom på säsongsbetonade ögonallergier hos kontaktlinsbärare:12 ✓ Minskar irritation och torrhet ✓ Minskar symptom för röda ögon ✓ Minskar förekomsten av rinnande ögon 5. Kontaktlinsrelaterat obehag Många kontaktlinsbärare upplever att ögonen känns torra vid slutet av dagen.

En vanlig lösning på detta problem är att låta kontaktlinsbärare prova olika linstyper på varje öga, så att optikern och bärare därefter kan välja en lösning som är skräddarsydd utifrån bärare behov.

Optiker uppmanas att ha ingående diskussioner med kontaktlinsbärararna för att hjälpa dem att fastställa sina individuella behov, framför allt med tanke på dagens varierade moderna livsstil.

DAILIES® AquaComfort Plus®-linser ger en utmärkt stabilitet i tårfilmen9* p<0,001, p jämför baslinjen med en till fyra veckor

Frekvensintervall för symtom från 0 till 3, där 0 = Aldrig, 1 = Ibland, 2 = Ofta, 3 = Alltid

DAILIES® AquaComfort Plus ®, frigör fuktgivande ämnen i tårfilmen. Detta kan leda till att torrheten kraftigt minskar jämfört med när kontaktlinsbärare har sina vanliga linser.1, 2 ††

ICKE-INVASIV AVDUNSTNING AV TÅR FÖRE LINS (SEKUNDER)

Linser som byts varje vecka/månad (baslinje)

18.3‡

20 sek.

DAILIES® AquaComfort Plus®

17.2 15 sek.

16.3‡

15.4

14.4 13.4

14.1 13.1

15.5‡ 13.4

10 sek.

12.4

11.5

Focus® DAILIES® All Day ComfortTM – frigörande av fukt vid blinkning 1 DAY ACUVUE® MOIST® – inbäddat fuktgivande ämne SofLens® – fuktgivande ämne har tillförts till saltlösningen

5 sek.

0 sek.

8 timmar ‡ p<0.05

12 timmar

16 timmar

DAILIES® AquaComfort Plus® – regelbundet frigörande av fukt hela dagen vid blinkning

TIME SINCE APPLICATION (HOURS)

Referenser: †kontaktlinsrelaterad torrhet. †† Baserat på subjektiva bedömningar av symptomens frekvens och svårighetsgrad från symptomatiska kontaktlinsbärare som byter linser varje till var fjärde vecka. I jämförelse med vanliga kontaktlinser. *”Pre-lens tear film” hänvisar till tårfilmen på kontaktlinsens yta då kontaktlinsen används. 1. Fahmy M, Long B, Giles T, Wang C-H. Comfort-enhanced daily disposable contact lens reduces symptoms among weekly/monthly wearers.

Eye Contact Lens. 2010;36(4):215-219. 2. I en klinisk studie vid 8 center med 81 försökspersoner med symptom; signifikans påvisad vid 0,05-nivån; Alcon data on file, 2008. 3. UK: Office of National Statistics: Internet access – Households and Individuals. 4. Kojima T, Ibrahim OM, Wakamatsu T, et al. The impact of contact lens wear and visual display terminal work on ocular surface and tear functions in office workers. Am J Ophthalmol. 2011; 152:933-940. 5. Alcon data on file, 2007.

6. Riediker M et all “Air pollutants enhance rhinoconjunctivitis symptoms in pollen-allergic individuals, 2001. 7. Moen, B.E. et al. Can air pollution affect tear film stability? A cross-sectional study in the aftermath of an explosion accident.

BMC Public Health 2011, 11:235. http://www.biomedcentral.com/1471-2458/11/235. 8. Gupta, S.K. et al. Subclinically dry eyes in urban Delhi: an impact of air pollution? Ophthalmologica 2002, Sep-Oct;216(5):368-71. 9. Wolffsohn J, Hunt O, Chowdhury A. Objective clinical performance of ‘comfort enhanced’ daily disposable soft contact lenses. Contact Lens & Anterior Eye. 2010; 33: 88-92. 10. Wolffsohn J., Emberlin J. Prevalence & Impact of ocular allergy in the population attending UK optometric practice. Contact Lens & Anterior Eye. 2011. 11. Lemp M. Clinical performance of ‘Contact Lenses and Allergy’. 2008. 12. Stiegemeier M.J., Fahmy M., Thomas S. Beating back SAC. Optometric Management. 2008; 43(9): 84-85. C 2013 Novartis AG. DAILIES AquaComfort Plus®, logotypen DAILIES AquaComfort Plus®, logotypen CIBA VISION, samt Alcon och Alcon-logotypen är varumärken som tillhör Novartis Ag. Övriga varumärken tillhör respektive ägare. CIBA VISION är nu en del av Alcon, som är en division inom Novartis AG. 2013-145-58397.

Återfuktar varje gång du blinker

VETENSKAP

33

Nacke, skuldror och torra ögon kan märkas vid obekvämt seende

Catarina Ericson är OPTIK:s vetenskapsredaktör. Hon är MSc i Klinisk Optometri och Leg Optiker. e-post: catarina@c-optik.se

Det är roligt att responsen på frågorna som är kopplade till artiklarna i tidningen är så stor. Det märks att artiklarna blir lästa och att intresse finns för ny kunskap och CET-poäng. För att ännu fler ska bli aktiva med att svara på frågorna så följer här en hänvisning så att det är lättare att finna dem: På Optikerförbundets hemsida i högerspalten under Branschnyheterna, innan listan med Kommande evenemang hittar ni Aktuell fortbildningsquiz.

Quizen är öppen i cirka en månad d.v.s. till nästa nummer av Optik kommer ut. Det kommer att finnas frågor kopplade till varje nummer av tidningen att svara på, läs artiklarna gå sedan in på Optikerförbundets hemsida och svara på frågorna. När ni ändå är där, läs igenom kommande evenemang det finns säkert en kurs som intresserar dig.

Nu är sommaren slut och de flesta har varit igång på arbetet i några veckor, efter en förhoppningsvis skön semester. Många av våra patienter får nu en mer stillasittande tillvaro och mer krävande koncentration än under sommar och ledighet. Då smyger sig problemen på, med värk i nacke, skuldror och kanske torra och irriterade ögon.

Artiklarna i det här numret handlar om besvär som ofta kommer vid statiskt och stilla sittande arbete, men även synergonomi som helhet, ett högaktuellt ämne nu på hösten.

Det första arbetet handlar om NIBUT och blinkfrekvens vid statiskt koncentrationsarbete. Den ger också en introduktion och förklaring om en metod att bedöma tårvätskans funktion och stabilitet som lätt kan användas i det kliniska arbetet. Den ger en möjlig för-

klaring till varför vissa med låg T-But inte har problem medan andra med hög T-But kan ha stora bekymmer.

Nästa artikel tar upp besvär i nacke och skuldror kopplade med arbete men också andra vanliga problem som irritation i ögonen. Det handlar alltså om problem som kan uppstå på grund av yttre orsaker som arbete och miljö . Att tänka på miljösituationen för patienterna är viktigt inte bara när det gäller synergonomi på arbetsplatser, utan även i hemmen och andra ställen som de befinner sig på. Allt för ett bekvämt seende, nu sätts t.ex. värmen snart igång i våra hus med torrare luft som följd då är det mer känsligt med instabil tårvätska. Glöm inte att undersöka hela ögat på alla dina patienter.

En uppmaning till er som gått Optikerutbildningen eller Magisterutbildningen på KI samt Masterutbildningen vid Salus University/PCO hör gärna av er till mig angående era uppsatser och Casepresentationer.

Ni har bra material som det vore väldigt roligt att få presentera här i tidningen. Examensarbeten och uppsatser är en bra källa för ökad kunskap och påminnelse om olika undersökningar. Casepresentationer ökar insikten och förståelsen för de olika diagnoser som tas upp och dess behandlingar. De visar också vilken skillnad det blir på undersökningar och analyser när kunskapen ökar. Allt material är viktigt och det bidrar till att öka Sveriges optikers kunskap. Mejladressen finns under foto. Ha en skön och inspirerande läsning, och glöm inte frågorna på hemsidan.

Som vanligt kan du även svara på frågor för CET poäng, logga in på Optikerförbundets hemsida.

Catarina Ericson

Vetenskap i detta nummer: Minskning av Ocular Protection Index, som orsakas av koncentrationskrävande arbetsuppgifter sidan 34 Ögonrelaterade nacke-, skuldrabesvär optik 6/7-2012 optik 9 -2013

sidan 40

34

VETENSKAP AV J OHANNA ÖHR S TR ÖM & MAR TI N A LAGE R ST R Ö M KA RO LI N SKA I N ST I T UT E T

Redaktörens kommentar: Inledningen måste läsas för en förståelse av OPI och hur det fungerar om inte den kunskapen redan finns. Där förklaras också hur dessa undersökningar görs och sammanlänkas för att få fram det slutliga värdet.

Metoddelen och resultatet är bra men diskussionen där författarna har analyserat sina resultat måste läsas.

Minskning av Ocular Protection Index, som orsakas av koncentrationskrävande arbetsuppgifter 1. INLEDNING Införandet av hemdator i mitten av 90-talet ledde till en dramatisk livsstilsförändring för många människor. På grund av den snabba utvecklingen av datorer, mobiltelefoner, plattor och att nästan alla nu har råd med avancerad teknik, har vi anpassat vår livsstil till att spendera mer av vår fritid under långa timmar med koncentration framför en visuellt krävande media (Bleh.m et al, 2005).

Vid fokusering på en specifik punkt under en längre tid, inträffar trötthet och tenderar att ge ansträngda och torra ögon på grund av minskad blinkfrekvens. Detta är ett vanligt problem för dem som arbetar vid en skärm under längre perioder, och det är inte kopplad till behovet av glasögon (Marsden, 2006).

Den främsta anledningen till varför vi blinkar är för att fukta hornhinneepitelet, underhålla okulär komfort och ge tydlig visuell bild, men också för att skydda ögat från skador. Vid både spontan eller frivilliga blinkningar, utförs av en sammandragning av orbicularis oculi muskeln (innerveras av kranial nerv VII), och följer med en uppmjukning av levatormuskeln. Vid blinkning utsöndras och fördelas tårarna över hornhinnans yta. När du blir trött, skickar ögat en signal för att återfuktas, och ofrivilliga,

spontana blinkreflexer inträffar. Blinkreflexen kan utlösas av ett stimuli såsom att ett föremål plötsligt närmar sig, högt ljud, lägre luminans ljus, cilie, beröring av hornhinnan eller konjunktiva etc. (Blehm et al, 2005; Remington, 2005, Marsden, 2006; Ousler III et al, 2008). En uppgift som kräver mental koncentration som datoranvändning är väl känt för att minska blinkningen (Al-Abdulmunem, 2001, Sheedy et al, 2005).

Den medfödda blinkhastigheten varierar mellan individer och måste därmed utvärderas (Al-Abdulmunem, 2001, Ousler III et al, 2008). Flera studier tyder på att normal blinkhastighet är ca 12 blinkningar per minut, men det beror på vilken uppgift som utförs (Carney & Hill, 1982, Mengher et al, 1984-b, Al-Abdulmunem, 2001). Inter Blink Interval (IBI) är intervallet mellan två på varandra följande blinkar, mätt i sekunder. För att få ett tillförlitligt IBI-värde, är antalet blinkningar avrättade per minut delat med 60 (Ousler III et al, 2008).

60 Inter Blink Intervall (IBI) =

Blinkar per minut Tårfilmen är sammansatt av tre skikt. Slem skiktet är skiktet närmast hornhinnan och bland andra funktioner den tjänar till att

vidhäfta det vattenhaltiga skiktet till ögat (Lemp & Hamill, 1972, Remington, 2005).

Det vattenhaltiga skiktet är lagret i mitten.

Det rehydrerar främre delen av ögat, håller den med syre och näringsämnen. Det skyddar även det främre ögat från infektion (Marsden, 2006). Lipidskiktet täcker vattenskiktet och är fet i konsistensen för att förhindra avdunstning när ögonlocken är öppna (Marsden, 2006). Brister i tårfilmen som otillräcklig tårproduktion eller överdriven avdunstning leder till en instabil tårfilm och eventuellt torra ögon (Schaumberg et al, 2003).

Tårfilmens stabilitet förändras med åldern och kan orsaka torra ögon. Förändringarna är en kombination av förändringar av sammansättningen av tårfilmen samt en minskning av sekretion och det kan förklaras av olika faktorer (Tomlinson & Giesbrecht, 1993; Schaumberg et al, 2003; Schaumberg et al, 2009). Schaumberg et al, (2009) föreslog att förlust av androgener hos män ökar Torra ögon sjukdomar (DED), vilket kan vara en förklaring till varför kvinnor har en signifikant högre prevalens av DED i alla åldersgrupper.

Non Invasive Break-Up Time (NIBUT) kan användas för att utvärdera tårfilmens stabilitet, och definieras som den tid (anges i optik 9 -2013

35 Visuellt krävande arbetsuppgifter kan ge obehag. Men tänk också på arbetsställningen!

sekunder) mellan en fullständig blinkning och uppsprickning av den precorneala tårfilmen. När du håller ögonen öppna under lång tid kommer lipidskiktet så småningom brytas upp (Lemp & Hamill, 1972). NIBUT kan mätas med en keratometer där den centrala, främre delen av hornhinnan ger en återspegling av en lysande mönster. NIBUT mindre än 10 sekunder anses definiera en instabil tårfilm. Det finns andra metoder också, för att utvärdera tårfilmens breakup tid. Ett vanligt alternativ till keratometer är spaltlampan, men då måste flourescein läggas till ögat. Det har påvisats att tårfilmen kan störas av fluorescein, och därför är en icke-invasiv metod för BUT mätning att föredra i denna studie (Mengher et al, 1984b; Elliot, 2007; Millodot, 2009).

Förhållandet mellan tårfilmsstabilitet och den genomsnittliga tiden mellan varje blinkning kan beräknas i Ocular Protection Index (OPI). Beräkningen av OPI utförs som följer:

Ocular Protection = Index (OPI)

optik 9 -2013

Non-invasiv Break-Up Time (NIBUT) Inter Blink Interval (IBI)

OPI ≥ 1 anger att blinkintervallen är kortare än BUT. Det betyder, att tårfilmen inte spricker innan nästa blinkning. Ett OPI-värde över 1 anger därför en acceptabel relation mellan tårfilmen stabilitet och IBI, och att individen sannolikt inte kommer att drabbas av symtom på torra ögon. OPI <1 indikerar att korrelationen i detta fall inte lyckas skydda ögonen och ögonytan från exponering. Patienten kommer sannolikt lida av torra ögon symtom (Ousler III et al, 2008).

Som Ousler et al, (2008) beskriver OPI: ”Utöver dess användbarhet som ett diagnostiskt verktyg, kan OPI mäta förändringar under behandling hos patienter för att främja tårfilmen stabilitet”.

Därav är denna korrelation, ett kliniskt användbart verktyg.

Syftet med denna studie var att jämföra förändringen i OPI i ett avslappnat tillstånd kontra vid att utföra en koncentration-krävande uppgift.

personerna var slumpvis utvalda, och var antingen studenter vid Karolinska Institutet, på Optikerprogrammet, eller rekryteras från de två forskarstudenternas umgängeskrets av forskarna.

2. MATERIAL OCH METOD

METOD Samtliga försökspersoner undersöktes mellan 12 och 18, under perioden 23 Oktober - 19 November. Ingen hänsyn har tagits till luftfuktigheten, temperaturen, luminans lju-

Patienter 28 patienter (20 kvinnor och 8 män), från 20 till 30 år gamla, deltog i studien. Försöks-

Inklusionskriterier: • Friska ögon (ingen ögon infektion, systemisk sjukdom etc.)

• Habituell glasögonkorrigering vid behov Uteslutningskriterier: • kontaktlinser, dagen för undersökningen • användning av vätande droppar, dagen för undersökningen Stopp kriterier: • Ofullständig undersökning på grund av obehag av torra ögon Varje patient erhöll information och samtyckes material innan undersökningen inleddes.

k

36

VETENSKAP

set varken i rummet eller på datorskärmen.

Samtliga undersökningar utfördes i samma rum.

De insamlade uppgifterna från varje patient var: • Antalet blinkningar i avslappnat tillstånd medan du lyssnar • Antal blinkar när de utför en koncentration-krävande uppgift • NIBUT före och efter en koncentrationkrävande uppgift.

Undersökare 1 gav information om studien och frågade om sjukdomshistoria(se bilaga 1 och 4) två videokameror användes för att spela in undersökningen. En kamera var placerad framför patienten (i den dator som används senare i studien) och den andra var placerad vid sidan av patienten. Syftet var att kunna räkna och räkna om försökspersonernas blinkar i inspelningarna efter avslutat test. I informationen fick patienten veta att undersökningen skulle videofilmas för kontroll och dokumentation. Det var av stor vikt att patienten inte visste avsikten med undersökningen, eftersom medvetenheten om blink aktiviteten kommer att förändra blinkbeteende och framkalla otillförlitliga resultat.

Patienten blev tillsagd att inte gnugga sina ögon under testet, eftersom det skulle påverka produktionen av tårvätska, och examinator 2 iakttog och påminde patienten om det hände.

Endast det dominerande ögat undersöktes, så personer med binokulära problem kunde också delta i studien. Iakttagelse-dominansprövningen (vid 60 cm) användes för att bestämma det dominerande ögat.

NIBUT testet utfördes med en Sutcliff keratometer (Topcon, OM-4, Japan). Patienten var placerad med hakan på instrumentets hakstöd, och Undersökare 1 fokuserade märkena på försökspersonernas dominanta ögat medan patienten blev tillsagd att titta på det reflekterade ögat i spegeln. Patienten blev tillsagd att blunda för en kort stund, och sedan öppna ögonen brett, så länge som möjligt. I det ögonblick patienten öppnade ögonen, aktiverar Undersökare 1 manuellt en elektronisk timer, för att klocka den tid det tog för de skarpa märkena att snedvridas, eller tills nästa fullständig blinkning. NIBUT räknades i tiotal sekunder (Elliot, 2007; Millodot, 2009).

Två mätningar gjordes. Den första mät-

ningen ansågs mest tillförlitliga och valdes för att användas (medelvärden) i studien. Men ibland inträffar en blinkning före distorsion. I dessa fall valdes det största värdet av NIBUT av de två mätvärdena.

Närvaro av binokulärseendet testades på nära håll med Mallet fixationsdisparitet testet. Den koncentrationskrävande uppgifFigur 1. Demonstration av medelvärdet OPI-reduktion. ten utfördes genom Bar 1 (blå) = OPIföre att använda en dator, Bar 2 (röd) = OPIefter placerad på 60 cm patient. Alla försökspersoner kodades, data (med skärmen vinklad och information från undersökningarna inmed 90 °) från patientens huvud. Den visufördes i anonyma protokoll. Förutom de data ella riktningen var konstant vid primär blick, som samlats in från granskarna, (i protokolför att undvika att ögonlocken täckte delar av let ingår personens ålder, kön, någon form ögongloben, och därigenom återfuktade ögat av medicinering eller kosttillskott, graviditet, utan att blinka (Sotoyama et al, 1995; Sheedy menstruation), även en notation av de subet al, 2005). jektiva uppskattningen (torra ögon symtom) Uppgiften var spelet ”Crazy Monkey Fem efter den koncentrationskrävande uppgiften. skillnader” (http://www.spel.nu), med hög När alla försökspersoner hade testats fick svårighetsgrad. Syftet med spelet var att de e-post med information om det verkliga jämföra två liknande, rörliga bilder. Den skälet till att filma undersökningen. vänstra bilden var referens och den högra bilden innehöll fem fel, vilket patienten var tvungen att hitta. Datormusen placerades på Statistisk analys Att utvärdera OPI före och efter testet, parat bordet och patienten klickade på felen och ett t-test (INSTAT) användes. En Chi Square när fem fel påträffats startas ett nytt spel test gjordes för att jämföra den subjektiva automatiskt. Det gjorde det möjligt att hålla uppskattningen mellan män och kvinnor. blicken och koncentrationen konstant under En oparat t-test gjordes för att jämföra om en längre tid. Patienten fortsatte spela i fem det fanns en skillnad i OPI minskning bland minuter. Denna del av studien spelades in kvinnor, påverkade och opåverkade av horpå video som tidigare. Testpersonernas remoner. sultat i spelet har inte utvärderats.

Blinkningar under de tre första minuterna 3. RESULTAT från ”Informationsdelen”, och de tre första 28 försökspersoner deltog i studien (20 kvinminuterna från de koncentrationskrävande nor och 8 män), med en genomsnittlig ålder uppgiften räknades och noterades. Skälet av 23,9 ± 3,2. för att spela in varje del i fem minuter och 15 av de 28 patienter hade vanlig glasöbara räkna blinkningar i tre minuter, beror gonkorrigering. Två försökspersoner klapå att man aldrig kunde veta hur lång tid inrade inte Mallet binokulärtest, men var ändå formationensdelen skulle ta. med i studien.

På grund av att det var omöjligt att utföra NIBUT under koncentrationskrävande uppOkulär Protection Index giften, mättes det omedelbart efter. NIBUT är en subjektiv mätning, samma undersöka- OPI reducerades signifikant (parat t-test p re har utfört alla mätningar för att minimera <0,0001) av koncentrationskrävande uppgiften. Den genomsnittliga minskningen var felkällor. lika stor som 76.65%. OPI efter visade att 15 Hela proceduren tog ca 25 minuter per

OPI före och efter

optik 9 -2013

37 patienter hade ett värde <1. (OPI före medelvärde 6,94 ± 7,36; OPI efter medelvärde 1,62 ± 2,03). (Se figur 1).

Icke invasiv Break-Up Time NIBUT var inte signifikant (parat t-test, p = 0,83), när man jämför NIBUT-värden som erhållits före och efter uppgiften. Det genomsnittliga värdet var något lägre (2,93%).

NIBUT före medelvärde 20.53 ± 26.01, NIBUT efter medelvärde 19,92 ± 23,75 Inter-Blink Intervall IBI ansågs extremt signifikant ökad (parat t-test, p <0,0001), med en genomsnittlig ökning på 495%. (IBI före medelvärde 2,82 ± 1,06, IBI efter medelvärde 16,77 ± 12,42) Könsskillnaden av OPI Mann-Whitney testet visade ingen signifikant skillnad mellan kvinnor (n = 20) och män (n = 8) angående OPIföre (p = 0,5327) eller OPIefter (p = 0,5085) Kvinnor (n = 20) hade ett OPIföre medelvärde på 6,28 ± 5,37, och ett OPIefter medelvärde av 1,17 ± 1,32. Minskningen var 81,37%.

Män (n = 8) hade en OPIbefore medelvärde på 8,37 ± 11,23, och ett OPIafter medelvärde av 2,31 ± 3,22. Minskningen var 72.40%.

Tidens påverkan på OPI OPI minskningen påverkades inte av den utvalda åldersgruppen (20 till 30) (R2 = 0,0062).

Subjektiv bedömning av torra ögon symtom En jämförelse av den subjektiva uppskattning av torra ögon symtom, mellan män (n = 8) och kvinnor (n = 20) gjordes av en chi-tvåtest. Det gav ett tvåsidig p-värde på 0,0435, var signifikant.

Yes No Total

Men 6 2 8

Women 5 15 20

Total 11 17 28

Tabell 1.

Subjektiv bedömning av torra ögon symtom mellan män och kvinnor under uppgiften. Om ja: uppskattning av torra ögon symtom inträffade under uppdraget. Om nej: ingen uppskattning av torra ögon symtom inträffade.

Inverkan av hormoner på OPI En jämförelse mellan patienter som påveroptik 9 -2013

kas (n = 8) och inte påverkas med hormoner (n = 12) gjordes bland kvinnorna. Ett oparat t-test ansett det inte signifikant (p-värde = 0,5557).

Patienter som berörs med hormoner (n = 8) hade en OPIföre medelvärde på 6,20 ± 4,66, och en OPIefter medelvärde på 1,14 ± 1,40. Minskningen var 81.57% Patienter som inte påverkas med hormoner (n = 12) hade ett OPIföre medelvärde på 7,23 ± 8,00, och en OPIefter medelvärde på 1,89 ± 2,31. Minskningen var 73.86% 4. DISKUSSION OPI hjälper optiker/läkaren att få en uppfattning om patientens ögonstatus med tanke på tårfilmens funktion att skydda ögat. OPI kan därför vara ett användbart diagnostiskt verktyg. Det är en utmärkt utvärderingsmetod för att se om patienter löper större risk för torra ögon och även dess svårighetsgrad. Om torra ögon behandlas med, t.ex. lubricants, kan du följa behandlingen genom att jämföra OPI över tiden (Ousler III et al, 2008). Vi erbjöd ögondroppar till patienter med mätningar av NIBUT <10 sekunder eller personer med subjektiv uppskattning av torra ögon.

I vår studie ansågs OPI vara mycket viktigt reducerad (p <0,0001) vid den koncentrations-krävande uppgiften. Det visar att OPIefter drastiskt minskade med uppgiften oavsett OPIföre, även om inte alla individer var i riskzonen för torra ögon före-eller efter uppgiften.

Det fanns bara en patient med OPIföre <1, och två patienter med OPIföre med värde nära 1. Övriga personer varierade med OPIföre 2-36,4. Därför har majoriteten av försökspersonerna inte risk för torra ögon innan koncentrationskrävande uppgiften.

Vårt resultat visar att du löper större risk för torra ögon efter uppgiften om OPIföre redan är låg (OPI <1). Men resultatet visar också att 15 patienter hade en OPIföre som varierade från 1,42 till 12,93, och ändå fick en OPIefter <1. Därför drar vi slutsatsen att ett OPIföre-värde runt 1 inte är den enda indikationen att vara i riskzonen för att få tor�ra ögon, när du utför en koncentrationskrävande uppgift. OPI skillnaden beror antingen på NIBUT värde eller IBI värde.

Himebaugh et al, (2009) refererar till tidigare studier som indikerar att blinkhastigheten reduceras vid datoranvändning och ökar vid konversation. De bekräftade i sin

studie att blinkhastigheten reduceras genom koncentrationskrävande uppgifter.

Eftersom minskningen av NIBUT (genomsnittlig minskning på 2,93%), inte var signifikant i vår studie (p = 0,8310) eller väsentlig, och även verkade vara konstant för varje enskilt patient, drar vi slutsatsen att IBI var värdet som påverkar resultatet. Skillnaden på IBI var mycket signifikant (p <0,0001), med en genomsnittlig ökning på 495%. En patient med en låg NIBUT (<10 sekunder) lider inte nödvändigtvis av torra ögon symtom eftersom IBI kan vara tillräckligt låg för att uppnå ett OPI värde >1. Det bör observeras den omvända situationen att patienter med högt NIBUT (≥ 10 sekunder) och hög IBI fortfarande kan resultera i ett OPI värde <1.

Denna metod ger mer information om torra ögon symtom än vad enbart NIBUT mätningar skulle avslöja.

En av försökspersonerna hade (i förhållande till andra personer), ett extremt högt värde på NIBUT. Trots detta anses det som ”normalt” och påverkar inte resultatet, eftersom det inte fanns någon signifikant förändring i NIBUT före och efter uppgiften.

Normala värden för NIBUT intervall är mellan 5 och 200 sekunder (Millodot, 2009).

Vi valde att bestämma OPI i bara ena ögat, trots att vi var medvetna om att NIBUT-värdena för höger öga inte måste följa med vänster öga. När du håller ögonen vidöppna för en längre tid som patienten är tillsagd att göra när man mäter NIBUT kommer tårproduktion öka eftersom det framkallas när den okulära ytan den exponeras. Den ökande tårproduktionen kommer att leda till en mindre stabil tårfilm och påverka det andra ögats mätning (Mengher et at, 1984-b) Sedan jämförde vi individens egen OPIför med OPIefter, vi ansåg det inte nödvändigt att utesluta personer med influenser från hormoner, makeup, kön etc. OPI minskas ändå. En individ hade en ökning av OPI, eftersom NIBUT inte stabil innan kontra efter uppgiften. Detta kan ha orsakats av dennes graviditet. Utöver detta specifika fall ansågs inte jämförelsen mellan de berörda kvinnliga försökspersonerna (n = 8) och de som inte påverkas med hormoner (n = 12) (såsom menstruation, preventivmedel och graviditet) vara signifikant (p = 0,5557).

Som vi uppgav i inledningen, om kvinnor som har högre prevalens av Ded jämfört med män (Schaumberg et al, 2009), kan vi också se en trend att kvinnors OPIföre

k

38

VETENSKAP

(medelvärde 6,28) är lägre än för män OPIföre (medelvärde 8,37). En annan tendens som noterades var att kvinnorna blev mer påverkade av den koncentrationskrävande uppgiften i högre grad än män. Kvinnors OPIreduktion var 81,37% (medelvärde) jämfört med männens, som blev 72.40% (medelvärde). Men eftersom män i studien utgjorde en minoritet (n = 8), kan deras OPI reduktion inte riktigt jämföras med kvinnornas (n = 20), vilket skulle vara intressant att ta reda på i en framtida studie.

för att använda instrumentet var för att vi ville göra en icke-invasiv metod - utan att lägga fluorescein på ögat. Med fluorescein i tårfilmen resulterar det i en minskad stabilitet av tårfilmen och ger ett lägre värde på break-up tid jämfört med en icke-invasiv metod (Mengher et al, 1984; Ousler III et al, 2008) . Därför har vi frågat oss om en invasiv metod verkligen är pålitlig. Det bör inte förbises att våra resultat inte kan jämföras med resultat från studier i vilka invasiva break-up time metoder används.

I våra protokoll, noterade vi också att män hade en starkare subjektiv uppskattning av att påverkas av koncentrationskrävande uppgiften jämfört med kvinnor, som anses signifikant (p = 0,0435). 6 av 8 män upplevde torra ögonsymtom efter uppgiften, och endast 5 av 20 kvinnor upplevt samma sak. För att få ett mer tillförlitligt resultat, skulle en enkät med detaljerade frågor om den subjektiva uppskattningen ha lämnats.

Men återigen, var representationen av män i studien för låg för att dra några slutsatser.

Två studier har genomförts, som undersökt förekomsten av torra ögon syndrom (DES) bland amerikanska kvinnor (Schaumberg et al, 2003) och förekomsten av torra ögon sjukdom (DED) bland amerikanska män (Schaumberg et al, 2009). Forskarna undersökte också försökspersonernas subjektiva uppskattning, vilket indikerade att kvinnor oftare upplevt torra ögonsymtom jämfört med män. Deras resultat gav inte information om hur många av de patienterna som diagnostiserats med DED eller DES som uppvisar dessa symptom utan snarare en mer övergripande bild i åldersgruppen (kvinnor 45-84, män 50 år och äldre) och som fortfarande ger en signal om att kvinnor upplever torra ögon symtom oftare än män.

Detta kan inte bevisa vårt antagande.

Tidigare studier har visat att blickriktning påverkar blinkning (Ousler et al, 2008), t.ex. när man tittar nedåt täcker ögonlocken delar av ögongloben, och därigenom hydratiseras ögonen trots färre blinkningar (Sotoyama et al, 1995). För att ta reda det sanna värdet av den tid det tar för ögat att torka ut med så få influenser som möjligt, var den visuella riktningen konstant i primär blickriktning såväl framför datorn som i keratometern.

Mätning NIBUT i en keratometer har både för-och nackdelar. Vårt främsta argument

En nackdel med att använda keratometer som ett instrument i den icke-invasiv metod är att endast den mest centrala delen av hornhinnan bedöms, eftersom bilden bara täcker cirka 3,6 mm i centrum (Millodot, 2009). Enligt Mengher et al, (1984), finns det alltid en snedvridning i tårfilmen vid övergången mellan limbus och hornhinna, som tillät oss att ignorera en mätning av det specifika området. Men området mellan den mätta delen och limbus inte bedömdes i vår studie och kan vara en felkälla som är en viktig upplysning. Trots detta beslutade vi att använda keratometer, eftersom de flesta optiker har tillgång till en. Vår studie hade en klinisk orientering, som skall användas i optometrisk eller oftalmisk praxis.

En fördel är dock att bilden som avbildas på hornhinnan projiceras med indirekt ljus som inte påverkar produktionen av tårvätska så mycket som det direkta ljuset gör (slitlampa). Dessutom är de instruktioner som ges till patienten lätt att förstå (hakan - och pannan vila och fixering punkt).

Några av det inspelade NIBUT stoppades vid en fullständig blink, istället för att vänta på snedvridning av märket. Detta beror på försökspersonernas oförmåga att hålla ögonen öppna för en längre tid.

Blinkningar skulle kunna övervakas mer noggrant med bättre kameror, som i studien av Ousler et al, (2008), men vi valde en enklare metod, eftersom mätning av OPI är avsedd att vara en klinisk hjälp i praktiken. Patienten visste inte att anledningen till inspelningen var att notera försökspersonernas blinkar, då blinkar måste ske under omedvetna förhållanden. Men det finns en möjlighet att inspelningen har upplevts som obehagligt, och kan därför fortfarande vara en faktor för att påverka blinkningshastigheten.

Såsom nämndes i inledningen förändras

tårfilmens stabilitet med åldern. I vår valda åldersgrupp (20-30) påverkades inte OPIreduktion (R2 = 0,0062). Denna statistiska mätning genomfördes för att visa att vi valt en homogen grupp, vilket också Doughty, (2001) bekräftar i sin studie, där han hävdar att tårfilmen är stabil mellan åldrarna 20 till 30 år.

Vi inkluderade patienter med icke-fungerande Binokulärseende. Dock hade vi en spekulation om dessa ansträngde det testade ögat mer än de med fungerande binokulärseende. Eftersom de endast var 2 mot 26 jämförde vi dem inte med varandra. Vad vi känner till finns det inga tidigare studier inom detta ämne - förhållandet mellan binokulärseende, blinkhastighet och tor�ra symptom ögon. Det skulle vara intressant för vidare forskning för att ta reda på om våra spekulationer stämmer.

Enligt Patel et al, (1991) sänks blinkfrekvensen, när man arbetar framför en datorskärm, vilket han menar är en anledning av torra ögon symtom. I stället för att föreslå smörjmedel kan man istället motivera patienten att utföra blinka övningar.

Enligt Marsden,, (2006) kan medvetenhet om minskat blinkande vid koncentration användas som en påminnelse om att byta fokus då och då, och att ta pauser för frivilliga blinkar. Det är av stort värde att optiker ser till att patienterna förstår vikten av denna information.

SLUTSATS OPI reduceras avsevärt genom en koncentrationskrävande uppgift, på grund av ökad IBI. Eftersom NIBUT var konstant påverkade de inte resultatet. Det är dock av stor vikt att förstå NIBUT som en del av OPI, eftersom ett högt NIBUT värde fortfarande kan skydda hornhinnan medan OPI reduceras.

Ytterligare forskning inom ämnet OPI, skulle vara av intresse och ge mer information om hur koncentrationen påverkar ögonen, t.ex. under längre tid, olika typer av uppgifter, olika åldersgrupper och olika riktningar blick.

optik 9 -2013

Ögonblicket du inte märker att din arbetsdag är över.

ZEISS arbetsplatsglas. Ögonblicket du inte märker att din arbetsdag är över.

ZEISS arbetsplatsglas.

// OFFICE LENSES MADE BY ZEISS

// OFFICE LENSES MADE BY ZEISS

ZEISS arbetsplatsglas - nu i tre versioner: •

Bra syn från nära håll till mellanavstånd med breda synfält

•

Avslappnat och naturligt seende på arbetsplatsen

ZEISS arbetsplatsglas - med ergonomi i fokus ZEISS arbetsplatsglas - nu i tre versioner: • Marknadens bredaste styrkeomfång • Bra syn från nära håll till mellanavstånd med breda synfält •

• Avslappnat och naturligt seende på arbetsplatsen www.zeiss.se/vision • ZEISS arbetsplatsglas - med ergonomi i fokus • Marknadens bredaste styrkeomfång

www.zeiss.se/vision

40

VETENSKAP AV H A NNA B E NGTSS ON, E X AME NA R B E T E , GRUN D N I VÅ

Redaktörens kommentar: Om inte all kunskap och ny fakta inom ljus och synergonomi finns så läs hela inledningen, det ger en bra bakgrund. Metoddelen och resultatdelen är intressant då ögonbesvär och muskelbesvär jämförs mellan stillasittande arbete på kontor och mer rörligt arbete i butik. Författarens analyser är alltid spännande i diskussionsdelen

Ögonrelaterade nacke- och skuldrabesvär 1 INTRODUKTION 1.1 Synergonomi Synergonomi handlar om samspelet mellan arbetsställning och synförmåga och går ut på att hitta så bra lösningar som möjligt för att uppnå god hälsa och bra synförutsättningar hos arbetstagarna (Nylén, 2012).

Det är ”ögonen som styr kroppen” (Anshel, 2005), välutformade arbetsplatser med goda ergonomiska och synergonomiska lösningar förebygger arbets- och belastningsskador och är en investering både för arbetsgivare och arbetstagare. (Nylén, 2012) 1.2 Statiskt och dynamiskt arbete Med statiskt arbete menas att musklerna spänns utan att någon kroppsrörelse utövas. Exempel på detta är skuldermuskulatur som spänner sig vid skrivande på tangentbord. Kontorsarbete, bildskärmsarbete, är en form av statiskt arbete, andra exempel är tandläkare och frisörer. Med dynamiskt arbete menas ett mer rörligt och varierat arbete. Kroppen är gjord för att röra på sig och för att hitta så gynnsamma arbetsförhållanden som möjligt och samtidigt undvika belastningsskador gäller det att hitta en balans mellan rörelse, belastning och återhämtning. Att ta korta pauser emellanåt är därför något som rekommenderas (AFS 2012:2).

1.3 Arbetsplatsens utformning Att ha en väluttänkt och välutformad arbetsplats för bildskärmsarbete är viktigt.

Arbetsplatsen bör därför vara utformad och utrustad så att arbetstagarna kan inta bekväma och varierade arbetsställningar.

Skrivbordet och arbetsytan ska vara utformade så att man kan ha en varierad och flexibel placering av bildskärm, tangentbord, pekdon och annan relevant arbetsutrustning. Området runt tangentbordet och musen bör vara så stort att det går att avlasta armarna på bordet (AFS 1998:5 §4).

För att ställa in arbetsplatsen på rätt sätt ska man börja med att ställa in följande i tur och ordning: stolen, bordet, tangentbordet, pekdonet och bildskärmen. Stolen ska med fördel vara höj- och sänkbar, armstöden ska vara justerbara för att kunna avlasta underarmarna men ska även gå att plockas bort om arbetstagaren inte önskar använda de. Ryggstödet ska gå att gunga bakåt för att få en rörligare och mer varierad arbetsställning. Ett högt ryggstöd är att föredra då det även avlastar nacken (ASN´s Projektgrupp, 2000). Bildskärmen och tangentbordet ska kunna vinklas och vridas i höjd- och sidled för att kunna ställa in utrustningen efter arbetstagarens mått och behov så att en bra blickvinkel till bildskärmen fås (AFS 1998:5 §5). För att upprätthålla en god arbetsställning är även blickvinkeln till bildskärmen viktig. Vinkeln ska

helst vara 20º nedåt från horisontalplanet.

En förhöjd blickriktning påfrestar nacke och rygg betydligt mer än en nedåtsänkt blickriktning. Ett bra arbetsavstånd är också viktigt men vad som ses som ett bra arbetsavstånd är svårt att veta då de rekommenderade värdena varierar väldigt mycket. Det finns tabeller att följa där arbetsavståndet bestäms av bildskärmens storlek. Ett annat sätt att bestämma ett bra arbetsavstånd är att använda tumregeln: en armlängds avstånd från bildskärmen (Nylén, 2012).

1.4 Nacke-, skuldrabesvär De som sitter ner under största delen av arbetsdagen får mer problem med rygg och axlar än de som står upp, detta på grund av att ryggraden hamnar i en mer onaturlig position (ASN´s Projektgrupp, 2000). Studier har visat att rätt korrektion för närarbete påverkar ackommodationen och vergenserna vilket leder till mindre muskelanspänning i nacke och skuldror samt lindrar huvudvärk (Richter, Bänziger, Abdi & Forsman, 2010a, Richter, Bänziger & Forsman, 2010b). Mycket bildskärmsarbete kan leda till Computer Vision Syndrome (CVS) ett samlingsnamn för besvär med torra, trötta och irriterade ögon. Sätt att minska problemen med CVS kan vara fuktgivande droppar, bra belysning och optimala arbetsglasögon (Blehm, Vishnu, Khattak, Mitra & Yee, 2005). optik 9 -2012

K använ an das m ed konta k och m tlinser akeup 1.5 Glastyper En arbetstagare som arbetar mer än en timme per dag framför bildskärm har rätt till arbetsglasögon (AFS 1998:5 §6).

Det finns olika typer av glasögon. Enkelslipade glasögon används för att korrigera myopi och hyperopi samt som läsglasögon (Nylén, 2012). För presbyoper finns andra glas att välja på, bifokala och progressiva. Bifokala glas består av ett glas med avståndsstyrka samt ett segment med närstyrka nertill i glaset. Någon övergång mellan avstånd och nära finns inte. Önskas det finns trifokala glas som har två segment nertill i glaset. Progressiva glasögon innebär att man har flera styrkor i ett och samma glas. Avståndsstyrka upptill, ett mellanavstånd i mitten och närstyrka nertill. Det finns i två designer av progressiva glas, mjuk och hård design. Den mjuka designen har smalare område för avstånd- och närstyrka samt en längre korridor. Detta gör att distortionsytorna i glaset blir mindre. Den hårda designen har större områden för avståndoch närstyrka och därmed en kortare korridor. Detta ger större distortionsytor i glaset (Grosvenor, 2007). Progressiva glasögon är inte alltid optimala vid arbete. Vid bildskärmsarbete kan därför närprogressiva glasögon vara ett alternativ. De ger skärpa upp till en meters avstånd vilket gör att arbetstagaren inte behöver orientera sig lika mycket i glaset och minskar på så sätt risken att få en ogynnsam arbetsställning, exempelvis gamnacke. Här ser arbetstagaren klart genom att titta rakt fram i glaset. Ett annat alternativ kan vara rumsprogressiva glasögon som ger skärpa upp till några meters avstånd (Nylén, 2012).

1.6 Arbetsgivare och arbetstagare Det finns en rad skyldigheter både för arbetsgivare och arbetstagare på arbetsplatsen: Arbetsplatsen skall utformas så att arbetsskador förebyggs så långt det går, detta medför att arbetstagaren får goda och gynnsamma arbetsställningar och arbetsrörelser (AFS 1998:1 §2). Alla arbetstagare har olika förutsättningar och behov för att utföra sina arbetsuppgifter, det gäller därför för arbetsgivaren att anpassa arbetsplatsen individuellt efter de anställdas behov. (AFS 1994:1 §1). En arbetstagare som arbetar vid bildskärm mer än en timme per dag är berättigad att få göra en synundersökning som arbetsgivaren står för (AFS 1998:5 §6). På synundersökningen är det optikerns ansvar att besluta om synhjälpmedel behövs eller ej (SOSFS 1995:4 §2). Skulle det krävas särskilda synhjälpmedel, så som förstoringsglasögon eller Läs-TV, skall detta tillhandahållas av arbetsgivaren och vara utan kostnad för arbetstagaren (AFS 1998:1 §2).

1.7 Ljus Ljuset är viktigt för människan, det påverkar bland annat hormonerna kortisol, som gör oss pigga, och melatonin, som gör oss trötta. Dessa hormoner styr vår dygnsklocka. Behovet av ljus, exempelvis vid läsning, ökar med åldern eftersom linsen grumlas (Månsson, 2003). k optik 9 -2013

Ett enkelt sätt att behandla torra ögon tearsagain ögonspray lindrar torra och irriterade ögon som kan orsakas av kontaktlinser, luftkonditionering, sjukdom eller arbete framför dataskärmen. tearsagain innehåller liposomer, små fettpartiklar, som finns naturligt i tårfilmen. Spraya på stängt öga, öppna ögat och tårfilmen är stabiliserad. boka information på pharma@abigo.se beställ tearsagain på order@abigo.se

blunda och spraya Abigo Medical Ab Askim

•

031-748 49 50

•

www.abigo.se

42

VETENSKAP

Vid ett arbetsplatsbesök mäts och utvärderas belysningsstyrka och luminans. Belysningsstyrkan är det ljus som infaller mot en yta och mäts i enheten lux. Ordet lux betyder ”ljus som strålar ut från en ljuskälla” på latin (Starby, 2006). Olika typer av arbete kräver olika mycket ljus, rekommenderade belysningsstyrkor kan ses i tabell 1.1.

Bildskärm Läsning/skrivning Kassaarbetsplats Försäljningsyta Ögonundersökningsrum (allmänbelysning)

< 200 lux > 500 lux > 500 lux > 300 lux > 300 lux

Tabell 1.1 Rekommendationer för belysningsstyrka för olika typer av arbete (Månsson, 2003).

Luminansen är det ljus som utstrålas eller reflekteras från en yta och mäts i enheten cd/m². Luminansvärdena som fås vid ett arbetsplatsbesök brukar omvandlas till ett luminansförhållande där de tre mest använda ytorna sätts i relation till varandra, synobjekt, arbetsyta och periferi/omgivande rum.

Det lägsta värdet utgörs av siffran 1. Rekommenderat luminansförhållande är 5:2:1 (Starby, 2006).

Rätt och bra belysning på arbetsplatsen är viktigt. Det finns en mängd olika armaturer av olika fabrikat att välja på. Valet av armatur beror på vad den ska användas till.

På ett kontor rekommenderas flyttbar takbelysning, särskilt i kontorslandskap (Nylén, 2012). En rekommenderad lösning, främst för kontorsarbetsplatser, är att placera armaturen parallellt ovanför arbetsytan samt ha en 70/30-belysning som ger 70% indirekt- och 30% direkt ljus. Detta gör att ljuset i rummet blir jämnare, vilket minskar risken för bländning (Månsson, 2003). Armaturerna ska monteras utan att risk för bländning uppstår (Nylén, 2012). Det finns två sorters bländning, synnedsättande bländning och obehagsbländning. Synnedsättande bländning uppstår då ett objekt inom synfältet har högre luminans än vanligt, exempelvis solen eller oavskärmade armaturer. Den andra typen av bländning, obehagsbländning uppstår då ljuskällorna har högre luminans än vad ögat tål. Vid obehagsbländning är det viktigt att ta hänsyn till bakgrundsluminansen. (Månsson, 2003). Ett lätt test att göra för att ta reda på om arbetstagaren bländas

Ljusmätaren Hagner Screenmaster.

är att göra ”skärmtestet”, hålla handen som en skärm ovanför ögonen. Känns det bättre med ”skärmen”, finns det en risk att arbetstagaren utsätts för bländning. (Nylen, 2012).

För att få en behagligare ljussättning och samtidigt minska på energiförbrukningen finns det olika styrsystem som man kan installera till armaturerna. Detta kan vara rörelsesensorer, i exempelvis korridorer och kopieringsrum, som tänds när någon kommer in i rummet. Ett annat sätt kan vara att montera dimmers där man kan ställa in ljuset efter önskad belysningsnivå (Månsson, 2003).

Ljusmätaren Hagner Screenmaster är ett litet och bärbart instrument som mäter både belysningsstyrka och luminans. Den vita ringen på ovansidan av instrumentet mäter belysningsstyrkan (lux) medans tuben på baksidan mäter luminansen (cd/m²).

Det som ska mätas ställs in med den svarta knappen ovanför displayen. (B. Hagner AB, Solna, Sverige).

1.8 Symptomenkät och checklista Symptomenkäten ( se bilaga 1) ger en subjektiv bild av arbetssituationen vid ett arbetsplatsbesök. Enkäten tar upp frågor om ögon- och muskuloskeletala besvär, huvud-

värk samt belysningssituationen. Deltagaren får uppskatta hur ofta besvären förekommer (enstaka gånger = 1p, varje vecka = 2p , varje dag = 3p) och hur uttalade de är (obetydliga = 1p, måttliga = 2p, uttalade = 3p). För att räkna ut ett besvärspoängen för de åtta första ögonbesvären multipliceras förekomstpoängen med intensitetspoängen, besvärspoängen för de muskuloskeletala besvären utgörs av intensitetspoängen (Knave, Bergqvist, Böös, Calissendorff, Carlsson, Hedström, Levin, Nylén, Nyman, Voss, Wibom R, 1985). Maxpoäng på symptomenkäten är 72 poäng för ögonbesvär och 42 poäng för muskuloskeletala besvär. Fås ett värde på minst tre poäng gällande ögonbesvär indikerar detta på att besvär finns och ett arbetsplatsbesök rekommenderas. Symptomenkäten utvecklades av Bengt Knave år 1985 och är idag omarbetad och uppdaterad av Hillevi Hemphälä.

En checklista med vilka frågor som ska ställas och avstånd som ska mätas är bra att ha med vid ett arbetsplatsbesök. I den här studien användes en egengjord checklista som utgår från Kvalitetsnormen i Synvården.

1.9 Tidigare studier En norsk studie utförd på 150 kontorsarbetare visar att rätt belysning och optimala synhjälpmedel minskar ögonbesvären hos de som arbetar framför bildskärm. I studien deltog tre grupper med 50 deltagare i varje grupp. Grupperna fick namnen T, S och C. T och S stod för de avdelningar som deltagarna jobbade på och grupp C utgjorde kontrollgruppen. Studien pågick under två års tid. Belysningen byttes ut mot mer anpassade armaturer, deltagarna fick nya arbetsplatser och en synundersökning gjordes på varje deltagare där nya synhjälpmedel delades ut om så behövdes. Kontrollgruppen jobbade på som vanligt (Aarås, Horgen, Bjørset, Ro & Thoresen, 1998). En uppföljning av studien gjordes där man följde deltagarna efter 2-6 år efter att den första studien genomfördes. 3,5 år efter att den första studien genomfördes fick kontrollgruppen samma förändringar som de andra två grupperna fick i studiens början. En minskning av ögonbesvär kunde ses i kontrollgruppen och de andra två grupperna tyckte fortfarande att deras besvär minskade efter sex år. I kontrollgruppen sågs även en minskning av nacke- och skuldrabeoptik 9 -2013

43 svär medans grupp T kände av en minskning av skuldra- och ryggbesvär efter sex år (Aarås, Horgen, Bjørset, Ro & Walsøe, 2001). En svensk studie utförd på postsorterare visar hur viktigt det är med optimala synhjälpmedel och goda belysningsförhållanden. Genom att ge de anställda optimala synhjälpmedel och förändra belysningssituationen kunde en minskning av ögonbesvär ses. Studien pågick under fyra års tid.

Belysningen i lokalen byttes ut 2004, därefter besöktes deltagarna två gånger. Första gången efter två år (2006) och andra gången efter tre år (2007). Samtliga deltagare fick fylla i en modifierad version av Knaves symptomenkät och mot slutet av studien genomgå en synundersökning där de som behövde nya glasögon fick ett nytt par.

(Hemphälä & Eklund, 2012).

En indisk studie utförd på 150 kontorsarbetare som arbetar framför bildskärm visade att 53% av deltagarna hade ögonbesvär som kan liknas med CVS. Studien visade även att korta pauser, att arbeta framför en skärm av typen LCD och att ställa in kontrasten och ljusstyrkan på bildskärmen minskar besvären. Studien utfördes under januari-juli 2007. Kontorsarbetare som hade arbetat med bildskärmsarbete i minst ett år och som var mellan 18-39 år gamla var välkomna att delta. Deltagarna fick fylla i en enkät gällande deras arbetssituation och blev därefter kallade på en intervju där ytterligare frågor ställdes (Agarwal, Goel & Sharma, 2013).

2. SYFTE Syftet med studien är att jämföra förekomst och typ av ögonrelaterade nacke-, skuldrabesvär hos de som har ett statiskt och ickestatiskt arbete.

3 MATERIAL OCH METOD

Den totala gruppens medelålder är 41 ±7,53 år.

Tabell 3.1 Tabellen visar deltagarnas kön och ålder, vad de använder för synkorrektion samt hur länge de har arbetat med sin nuvarande sysselsättning

Tabell 3.2 Tabellen visar deltagarnas kön och ålder, vad de använder för synkorrektion samt hur länge de har arbetat med sin nuvarande sysselsättning.

na varierade något mellan deltagarna men samtliga ägnade sin största del av arbetstiden åt bildskärmsarbete.

3.1 Material 3.1.1 Deltagare och deras arbetsplatser Totalt 35 personer deltog i studien varav 23 på kontor och 12 i butik.

Kontor: Mätningarna utfördes på Volvo CE i Braås, ett företag som tillverkar hjullastare. 23 personer i med en medelålder på 48 ±11,56 år deltog studien. 22 av deltagarna arbetade i ett kontorslandskap som var nyligen omstrukturerat medan en deltagare hade ett enskilt kontor. Arbetsuppgifteroptik 9 -2013

Butik: Mätningarna utfördes i två butiker, en stormarknad och en optikerbutik. På stormarknaden deltog åtta personer med en medelålder på 42 ±6,96 år i studien. Arbetsuppgifterna varierade mellan kassaarbete, uppackning av varor och charkuteri. I optikerbutiken ställde fyra personer upp i studien, tre kvinnor och en man, med en medelålder på 38,5 ±8,81år. Arbetsuppgifterna varierade mellan kassaarbete, verkstadsarbete och att utföra synundersökningar.

3.1.2 Utrustning Vid arbetsplatsbesöket användes en symptomenkät (se bilaga 1) som fylldes i av deltagarna innan eller i början av arbetsplatsbesöket, beroende på deltagarnas önskemål. Måttband och ett snöre med en tyngd i botten användes för att mäta upp blickvinkeln, deltagarnas arbetsavstånd uppmättes med hjälp av ett måttband. Ljusstyrka och luminans från armaturer och fönster uppmättes med hjälp av en ljusmätare av märket Hagner Screenmaster. Ett egengjort protokoll (se bilaga 2) användes för att anteckna mätvärdena och en kamera hjälpte till att dokumentera arbetsplatsernas utformning.

3.2 Metod Företagen blev informerade om examensarbetet via mail och telefonkontakt. Det bestämdes att symptomenkäten (se bilaga 1) skulle skickas ut i förväg för att deltagarna skulle få gott om tid på sig att fundera över sin arbetssituation. Vid det korta arbetsplatsbesöket, som tog ca 20-30 minuter att utföra per deltagare, hölls en genomgång av enkätsvaren där deltagarna fick chans att ställa ytterligare frågor.

Symptomenkäten tar upp frågor om ögon- och muskuloskeletala besvär samt frågor gällande deltagarnas arbetsutrustning. Efter att ha räknat ut besvärspoängen ger enkätsvaren en inblick i hur deltagarnas

k

44

VETENSKAP

arbetssituation ser ut, helt symptomfria deltagare får noll poäng (Knave, 1985).

35 korta arbetsplatsbesök utfördes. Vid arbetsplatsbesöket uppmättes belysningsstyrka och luminans från armaturer, fönster, datorskärmar, tangentbord, skrivbord, kassaapparater och arbetsbänkar med hjälp av en ljusmätare, Hagner Screenmaster. Vilka ytor som mättes berodde på hur deltagarnas arbetsplatser och arbetsutrustning såg ut och användes. Belysningsstyrkan mäts i den riktning som ljuset infaller på respektive yta medans luminansen mäts ur arbetstagarens vinkel. Med hjälp av de uppmätta värdena räknades ett luminansförhållande ut som sedan jämfördes med rekommenderade värden. Enligt Månsson (2003) räknas luminansförhållandet ut genom att sätta de olika arbetsytorna i förhållande till varandra.

Blickvinkeln till datorskärmen uppmättes med hjälp av gradskiva och ett snöre med en tyngd i botten. Detta mättes genom att placera gradskivan horisontellt mot deltagarens tinning och rikta snöret till skärmens mitt. Därefter lästes vinkeln av på gradskivan. Arbetsavstånden till datorskärmar, tangentbord och arbetsbänkar uppmättes med hjälp av måttband och jämfördes därefter med rekommenderade värden.

Samtliga mätvärden noterades i ett egengjort protokoll (se bilaga 2) som utgår från checklistan i Kvalitetsnormen i Synvården.

För att lättare kunna utvärdera arbetsplatsernas utformning i efterhand användes en kamera för dokumentation. Företagen har själva fått godkänna om bilderna får visas i rapporten.

Diagram 4.1 Diagrammet visar deltagarnas poäng gällande muskuloskeletala besvär och ögonbesvär.

Deltagarna som saknar stapel hade inga besvär (0 poäng).

Nästan hälften, 47,8%, av deltagarna på kontoret har över 3 poäng både på muskuloskeletala besvär och ögonbesvär. 17,4% av deltagarna har över 3 poäng på muskuloskeletala besvär men under 3 poäng på ögonbesvär. 4,3% av deltagarna har under 3 poäng på muskuloskeletala besvär men över 3 poäng på ögonbesvär. 30,4% har under 3 poäng både på muskuloskeletala besvär och ögonbesvär. Se tabell 3.1.

Majoriteten av deltagarna, 70,59%, som hade muskuloskeletala besvär hade även

Tabell 4.1 Tabellen visar fördelningen av delta-

4 RESULTAT 4.1 KONTOR 4.1.1 Enkätpoäng och enkätsvar Maxpoäng på symptomenkäten är 42 poäng för muskuloskeletala besvär och 72 poäng för ögonbesvär. Det högsta respektive lägsta poängvärdet hos deltagarna var: 14 respektive 0 poäng för muskuloskeletala besvär och 30 respektive 0 poäng för ögonbesvär.

Deltagarna på kontoret hade följande medelvärden: Muskuloskeletala besvär: 5,13 poäng, ögonbesvär: 4,70 poäng. Medelvärde för ögonbesvär utan deltagare nr 5 då värdet avviker från de andra: 3,55 poäng. Gruppens medelvärden är samtliga över 3 poäng vilket indikerar på att besvär finns.

Diagram 4.2 Diagrammet visar deltagarnas muskuloskeletala besvär samt hur många poäng av dessa som gäller nacke-, skuldrabesvär. Deltagarna som saknar staplar hade inga besvär (0 poäng).

optik 9 -2013

45 4.2 BUTIK

Diagram 4.3 Diagrammet visar sambandet mellan ögonbesvär och muskuloskeletala besvär för deltagarna på kontoret. Röd prick betyder att två deltagare hamnade på samma punkt och blå prick betyder att tre deltagare hamnade på samma punkt.

besvär med nacke och skuldror. Maxpoäng för nacke-, skuldrabesvär i symptomenkäten är 12 poäng, deltagarnas medelvärde är 2,39 poäng.

För att se om det fanns ett samband mellan ögonbesvär och muskuloskeletala besvär gjordes en scatter plot och regressionsanalys, r=0,24.

4.1.2 Mätningar Samtliga luminansförhållanden överskrider det rekommenderade värdet 5:2:1. Fyra av 23 belysningsvärden för infallande ljus på bildskärmen är inom det rekommenderade värdet, <200 lux. De uppmätta luminansförhållandena och belysningsstyrkorna kan ses i bifogade tabeller, se bilaga 5 och 6.

Deltagarnas blickvinkel varierade mellan 10-25º, där en av deltagarna hade en blickvinkel större än 20º. Medelvärde: 16,4º.

4.1.3 Arbetsplatsens utformning Samtliga arbetsplatser var utrustade med höj- och sänkbara skrivbord och justerbara skrivbordsstolar. Skrivborden avskärmades med ljusgrå tygskärmar och avdelningarna med stora träskärmar. Samtliga bildskärmar var av typen plattskärm med justerbar kontrast och ljusstyrka som de flesta deltagarna visste hur man ställde in. En deltagare hade en Läs-TV som var till stor hjälp och användes flitigt. Tangentborden var svarta med vita tecken. Belysningen på arbetsplatsen utgjordes av fast förankrade lysrör i optik 9 -2013

taket. Sex deltagare hade platsbelysning i form av en skrivbordslampa, användandet av de varierade mellan deltagarna. En deltagare hade en 70/30-lampa placerad parallellt ovanför skrivbordskanten. Den var släckt vid arbetsplatsbesöket och visade sig aldrig vara använd. Ena väggen av kontorslandskapet utgjordes till största delen av fönster som var försedda med automatiska markiser. Viss avskärmningsmöjlighet i form av tunna panelgardiner fanns också.

Kontorslandskapets utformning.

4.2.1 Enkätpoäng och enkätsvar Det högsta respektive lägsta poängvärdet hos deltagarna var: 16 respektive 0 poäng för muskuloskeletala besvär och 8 respektive 0 poäng för ögonbesvär. Deltagarna i butikerna hade följande medelvärden: Muskuloskeletala besvär: 5,50 poäng, ögonbesvär: 3,08 poäng. Medelvärde för muskuloskeletala besvär utan deltagare 7 då värdet avviker från de andra: 4,55 poäng. Gruppens medelvärden är samtliga över 3 poäng vilket indikerar på att besvär finns.

41,7% av deltagarna på kontoret har över 3 poäng både på muskuloskeletala besvär och ögonbesvär. 8,3% av deltagarna har över 3 poäng på muskuloskeletala besvär men under 3 poäng på ögonbesvär. 8,3% av deltagarna har under 3 poäng på muskuloskeletala besvär men över 3 poäng på ögonbesvär. 41,7% har under 3 poäng både på muskuloskeletala besvär och ögonbesvär.

Se tabell 3.2.

44,4% av deltagarna, som hade muskuloskeletala besvär hade även besvär med nacke och skuldror. Maxpoäng för nacke-, skuldrabesvär i symptomenkäten är 12 poäng, deltagarnas medelvärde är 1,67 poäng.

För att se om det fanns ett samband mellan ögonbesvär och muskuloskeletala besvär gjordes en scatter plot och regressionsanalys, r=0,45.

k

46

VETENSKAP

Tabell 4.2 Tabellen visar fördelningen av deltagarnas besvärspoäng uttryckt i procent.

Diagram 4.4 Diagrammet visar deltagarnas poäng gällande muskuloskeletala besvär och ögonbesvär.

Deltagarna som saknar stapel hade inga besvär (0 poäng).

Diagram 4.5 Diagrammet visar deltagarnas poäng gällande muskuloskeletala besvär och hur många poäng av dessa som gäller nacke-, skuldrabesvär. De deltagare som saknar staplar hade inga besvär (0 poäng).

Diagram 4.6 Diagrammet visar sambandet mellan ögonbesvär och muskuloskeletala besvär för deltagarna på kontoret. Röd prick betyder att två deltagare hamnade på samma punkt.

4.2.2 Mätningar Fyra av de uppmätta luminansförhållandena håller sig inom det rekommenderade värdet 5:2:1. Samtliga bildskärmar vid kassaarbetsplatserna överskrider det rekommenderade värdet på <200 lux men belysningen vid kassaarbetsplatsen är bra på samtliga arbetsplatser. De uppmätta luminansförhållandena och belysningsstyrkorna kan ses i bifogade tabeller, se bilaga 5 och 6.

Deltagarnas blickvinkel varierade mellan 15-30º, där hälften av deltagarna hade en blickvinkel större än 20º. Medelvärde: 22,5º.

4.2.3 Arbetsplatsens utformning På Ica Maxi hade deltagarna väldigt varierade arbetsuppgifter. Platsbelysning i form av en 70/30-lampa fanns på fyra av arbetsplatserna. Den övriga belysningen utgjordes av downlights och spotlights i förbutiken och fasta lysrör i resten av butiken. I förbutiken fanns en ergonomisk gummimatta att stå på. Personalen som packade upp varor kunde använda sig av olika sorters lastvagnar beroende på hur mycket varor som skulle packas upp och hur mycket folk det var i butiken. Några fönster och därmed möjlighet till utblick fanns inte i butikslokalen.

På Synoptik hade alla deltagarna samma arbetsuppgifter bortsett från optikern som även spenderade en del av tiden i undersökningsrummet. Platsbelysning saknades också här. Arbetsytan vid kassan var väldigt låg och ej höj- och sänkbar, detta fick istället kompenseras med en justerbar dataskärm. Belysningen i butiken utgjordes av downlights i taket och spotlights riktade mot ställen med glasögonbågar. Alla deltagare klagade på för stark belysning. Då butiken är belägen i en galleria finns ingen möjlighet till utblick. optik 9 -2013

47

Diagram 4.7 Diagrammet visar de två gruppernas medelvärden och standardavvikelser gällande muskoskeletala besvär. p=0,41.

Diagram 4.8 Diagrammet visar de två gruppernas medelvärden och standardavvikelser gällande ögonbesvär. p=0,22.

4.3 Skillnader mellan grupperna Medelvärdena för de muskuloskeletala besvären och ögonbesvären var något högre för deltagarna på kontoret. Kontorets värden: muskuloskeletala besvär: 5,13 ± 4,42, ögonbesvär: 4,70 ± 6,62. Butikernas värden: muskuloskeletala besvär: 5,50 ± 5,20, ögonbesvär: 3,08 ± 3,15.

5 DISKUSSION Intresset till att delta i studien var väldigt stort hos de anställda på Volvo. Detta på optik 9-2013

grund av att kontorslandskapet hade strukturerats om ganska nyligen och då hade ingen hänsyn till belysningen tagits. Något som de anställda hade synpunkter på då många tvingats släcka takbelysningen för att slippa störas av ljuset. Att få tag på en grupp med personer som jobbar med ett mer rörligt arbete, dvs. inte bildskärmsarbete, var lite svårare och därför blev den gruppen något mindre.

En jämförelse av gruppernas enkätpoäng tyder på följande:

Ögonbesvären är högre på kontoret än i butiken. Detta kan såklart bero på att belysningssituationen inte var anpassad efter arbetsplatserna på kontoret och därmed bländade deltagarna. Tidigare studier har visat att bra belysningssituationer minskar ögonbesvären för de som arbetar vid bildskärm.

Belysningssituationen på kontorslandskapet var verkligen bristande. En annan anledning kan vara att man blinkar mer sällan vid läsning och bildskärmsarbete vilket kan ge upphov till torra och trötta ögon (Nylen, 2012). Sådana symptom kan även vara tecken på Computer Vision Syndrome eller att de inte använder optimala synhjälpmedel för sina arbetsuppgifter. Att en av deltagarna på kontoret hade dubbelt så många poäng som de övriga påverkar ju också resultatet.

Anledningen till att deltagaren hade så höga poäng beror förmodligen på belysningssituationen. Lysrören var placerade snett framför och bakom deltagarens skrivbord vilket gjorde att deltagaren blev bländad i samtliga blickriktningar utanför skrivbordet. Deltagaren hade väldigt många klagomål på den nya utformningen av kontorslandskapet, upprördheten över detta kan därför också bidra till att poängen är så höga. Genom att utesluta deltagarens poäng och räkna ut ett nytt medelvärde fås nu 3,55 poäng vilket inte är mycket högre än den andra gruppens värde.

Enkätpoängen för de muskuloskeletala besvären var högre i butiken än på kontoret.

Detta kan bero på att deltagarna på kontoret inte spenderar hela arbetsdagen vid skrivbordet utan även har en del möten inbokade. Det ger upphov till att deltagarna tar mer pauser eftersom de måste förflytta sig mellan skrivbord och konferensrum. På så sätt uppnås en bra balans mellan rörelse, belastning och återhämtning. En annan anledning kan vara att en av deltagarna på stormarknaden hade betydligt mer poäng än de övriga, vilket berodde på besvär efter en operation. Utesluter man den deltagaren och räknar ut ett nytt medelvärde är det lägre än den andra gruppens värde. På frågorna om besvär med nacke och skuldra fick deltagarna på kontoret flest poäng.

Det var också en större andel av deltagarna som hade nacke-, skuldrabesvär i den gruppen (70,59%) jämfört med den andra (44,4%). Detta kan bero på att en mer ”låst” nackposition fås vid statiskt än ickestatiskt

k

48

VETENSKAP

arbete. Vilken typ av korrektion deltagarna använder spelar också in. Många visste inte vad de använde för typ av glasögon eller linser. Av de som visste var det förvånansvärt många som hade vanliga progressiva glasögon istället för arbetsprogressiva glasögon.

En del tyckte att det var jobbigt att hålla koll på flera par glasögon, andra hade inte hunnit gå till optikern. Någon jämförelse mellan gruppernas nacke-, skuldrabesvär gjordes inte eftersom det bara var en tredjedel av deltagarna i butikerna som hade nacke-, skuldrabesvär. Även om gruppernas medelvärden var över 3 poäng innebär det inte att samtliga deltagare är i behov av ett arbetsplatsbesök.

Det var flera deltagare som inte hade några poäng alls. Istället gäller det att utvärdera arbetsplatserna hos de som fick höga värden, över 3 poäng.

Efter att ha uteslutit de deltagare vars värden avvek kan man se att poängen för ögonbesvär, muskuloskeletala besvär och nacke., skuldrabesvär var alla högre hos de kontorsanställda. T-test visar att skillnaderna mellan grupperna inte är statistsikt signifikanta. Detta kan bero på att de nästan var dubbelt så många deltagare i kontorsgruppen. Värdena varierade dessutom väldigt mycket, från 0 till 30 poäng. En regressionsanalys visar att det inte finns något statistiskt signifikant samband mellan ögonbesvär och muskuloskeletala besvär för de två grupperna. Detta kan bero på att deltagarnas värden var väldigt varierade.

Samtliga luminansförhållanden på kontoret var över det rekommenderade värdet.

Detta beror på att takbelysningen inte var anpassad efter arbetsplatserna. En lampa som var placerad bra för en deltagare bländade grannen. De som blev bländade valde att släcka lampan, detta störde övriga deltagare då det istället blev för mörkt i andra delar av kontorslandskapet. Ett extra utmärkande värde är förhållandet 775:1:28 där det högsta värdet utgörs av bildskärmen. Tittar man på de uppmätta belysningsstyrkorna och jämför med de rekommenderade värdena kan man se att det var alldeles för mörkt vid deltagarens arbetsplats. Samtliga lysrör i närheten av skrivbordet var släckta för att deltagaren skulle slippa bländning.

Lysrören hade reflektorer och bländade inte om de satt placerade korrekt. Att ändra lysrörens placering kan därför vara att föredra då det rör sig om ett kontorsland-

skap. Att installera lampor med 70/30-belysning är något man föredrar att göra på kontorsarbetsplatser men kanske inte just i det här kontorslandskapet. 70/30 lamporna kan även de ge besvär om de placeras på fel ställe. I ett kontorslandskap där det möbleras om ofta är det bättre att satsa på avskärmningsmöjligheter och platsbelysning i form av skrivbordslampor.

I den andra gruppen var fyra värden inom det rekommenderade luminansförhållandet.

På de ställen som värdet var högre fanns det spotlights som gav ett väldigt starkt ljus.

Något som det klagades över i butikerna.

Möjlighet att skärma av eller rikta bort ljuset vore därför något att föredra.

Deltagarna på kontoret hade alla förutom en deltagare bra blickvinklar, i butikerna hade hälften av deltagarna en blickvinkel större än 20º. De blickvinklar som uppmättes i butikerna var de som de hade i den position som de arbetar mest i. Blickvinklarna hos de butiksanställda går därför inte att utvärdera då värdet skiftar och på så sätt inte blir pålitligt.

Tidigare nämna studier visar att bra belysningssituationer minskar ögonbesvären.

Deltagaren på kontoret som fick 30 poäng gällande ögonbesvär hade en väldigt dålig belysningssituation. Ändrar man lysrörens position eller byter ut den mot en bra placerad 70/30-lampa kommer förhoppningsvis ögonbesvären att minska för deltagaren.

Synergonomi är ett outforskat område och det finns därför mycket att göra inom området i framtiden.

6 SLUTSATS Trender visar att nacke-, skuldraproblem är större hos de som har ett statiskt arbete än de som har dynamiskt arbete men detta är inte statistiskt signifikant.

REFERENSER Aarås: A., Horgen: G., Bjørset: H-H., Ro: O. & Thoresen: M. (1998) Musculosceletal, visual, psychosocial stress in VDU operators before and after multidisciplinary ergonomic interventions, Applied Ergonomics, vol.29, ss 335-354 Aarås: A., Horgen: G., Bjørset: H-H., Ro: O. & Walsøe: H. (2001) Musculosceletal, visual, psychosocial stress in VDU operators before and after multidisciplinary ergonomic interventions. A 6 years prospective study –

Part II, Applied Ergonomics, vol.32, ss 559571 Agarwal: S., Goel: D. & Sharma: A. (2013) Evaluation of the Factors which Contribute to the Ocular Complaints in Computer Users, Journal of Clinical and Diagnostic Research, vol.7, ss 331-335 Anshel: J. (2005) Visual Ergonomics Handbook. Taylor & Francis Group : Boca Raton, Florida ASN´s Projektgrupp. (2000) Datorn i arbetsmiljön. Arbetsskyddsnämnden : Stockholm Blehm: C., Vishnu: S., Khattak: A., Mitra: S. & Yee: R.W. (2005) Computer Vision Syndrome: A Review, Survey of ophthalmology, vol.50, ss 253-262 Grosvenor: T. (2007) Primary Care Optometry. Butterworth Heinemann : St. Louis, Missouri Hemphälä: H. & Eklund: J. (2012) A visual ergonomics intervention in mail sorting facilities: Effects on eyes, muscles and productivity, Applied Ergonomics, vol.43, ss 217-229 Knave: B., Bergqvist: U., Böös: S., Calissendorff: B., Carlsson: L., Hedström: L., Levin: M., Nylén: P., Nyman: K.G., Voss: M. & Wibom: R. (1985) Bildskärmsarbete och hälsa, Läkartidningen, vol.82. ss 691-696 Månsson: L. (2003) Ljus & Rum, Ljuskultur : Stockholm Nylén: P. (2012) Syn och belysning i arbetslivet, Prevent : Stockholm Richter: H.O., Bänziger: T., Abdi: S. & Forsman: M. (2010a) Stabilization of gaze: a relationship between ciliary muscle contraction and trapezius muscle activity, Vision Research, vol.50, ss 2559-2569 Richter: H.O., Bänziger: T. & Forsman: M. (2010b) Eye-lens accommodation load and static trapezius muscle activity, European Journal of Applied Physiology, vol.111, ss 29-3624 Starby: L. (2006) En bok om belysning.

Ljuskultur: Stockholm

optik 9 -2013

49 Har du rätt fokus?

Specsavers fortsätter växa och det är med stor glädje som vi kan konstatera att vi nu nått positionen som en av de största aktörerna på optikmarknaden i Sverige. Detta har vi kunnat uppnå genom att alltid ha fokus på professionalism, hög kvalitet och det viktigaste av allt, kundnöjdhet. Vill du driva din egen butik och bli en del av Specsavers framgång? Just nu har vi flera intressanta möjligheter från söder till norr. Du ser ett axplock av möjligheter nedan:

Vi söker medarbetare

Vi söker partners

Gävle

• Gällivare

Luleå

Leg optiker med kontaktlinsbehörighet. Kontakta: Sara Wahlman, 026-65 33 65 Leg optiker med kontaktlinsbehörighet.

Kontakta: Lillemor Friedrich, 0706-36 30 35, lillemor.friedrich@specsavers.se

Umeå

Leg optiker med kontaktlinsbehörighet.

Kontakta: Patrik Nyberg, 0705-35 80 83, patrik.nyberg@specsavers.se

Vetlanda

Leg optiker hel- eller deltid.

Kontakta: Sara Eriksson 0737-38 01 64, sara.eriksson@specsavers.se

Växjö

Leg optiker med kontaktlinsbehörighet.

Kontakta: Marie Citron 070-332 71 86, marie.citron@specsavers.se

• Kalmar • Kristianstad • Linköping • Marieberg • Skellefteå • Örebro Som partner hos Specsavers kommer vi att förse framgångsrika kandidater med det stöd som krävs för att man ska kunna öppna sin egen butik tillsammans med oss.

Om du vill veta mer, ring Daniel Åsberg på 031-771 98 05 eller maila på rekrytering@specsavers.se Om du lämnar tips på en optiker som resulterar i en ny partner ger vi dig en hittelön.

Du kan läsa mer om oss på jobb.specsavers.se och på www.specsavers.se

optik 9-2013

50

EFTER TEXT

Unikt tillfälle!

Väl etablerad optikerrörelse i

SÄLJES, SÖKES

Vaxholm

Optikerbutik till salu i Borås Väletablerad i 46 år oberoende butik med goda utvecklingsmöjligheter och stabilt kundunderlag säjes p.g.a. av pensionering.

Tel. 033-139613 0707-411059

Specsavers i Borlänge söker: Optometritekniker Optikerassistent Vi är intresserade av dig som är/har: positiv, stresstålig, god datakunskap, butiksvana, viljan att jobba i team.

söker omgående en

Leg. Optiker

med kontaktlinskompetens

Du är välkommen att höra av dig till oss och har då möjligheten att utvecklas i ett expansivt optikerföretag med goda utbildningsmöjligheter!

Ring eller maila till: Johanna Kullerback, 073-183 45 56 johanna.kullerback@specsavers.se Magnus Wressel, 070-582 37 81

Vi söker en glad och utåtriktad person till tjänsten. Arbetstid efter överenskommelse och eventuellt framtida övertagande av rörelsen kan diskuteras för rätt kandidat.

Vaxholm är en växande och härlig stad, med Stockholms skärgård runt knuten, där pulsen är extra hög på sommaren.

Aoptik är en ung, entreprenörsdriven, svensk optikerkedja med 21 butiker från Dalarna till Skåne. Konceptet är att erbjuda hög kvalitet till ett lågt pris. Med bra inköpskanaler, erfaren och skicklig personal och tuff marknadsföring kan vi ge kunderna det lilla extra som gör att vi kan slå oss in även i tuff konkurrens.

Aoptik Gislaved söker nu en ambitiös

Leg. Optiker

EST. 1986 ÅRE, SWEDEN

BE ADVENTUROUS

Vi söker dig som helst har jobbat några år inom optikerbranschen. Du har stark servicekänsla och förståelse för kunders olika behov. Du gillar när det är full fart, har stor social kompetens och är en lagspelare som kan fokusera på gemensamma mål. Vi jobbar med det senaste inom optisk utrustning, de starkaste varumärkena bland bågar och högkvalitativa glas. Vi är positiva till vidareutbildning. Vi måste ha roligt tillsammans på jobbet och villkoren skall vara mycket gynnsamma för rätt person.

Vi vill ha din ansökan per mail: johan.olofsson@aoptik.se så snart som möjligt.

Vi är specialister på progressiva glasögon!

NSK KEDJ VE

www.aoptik.se

A

S

Dina frågor besvaras av Johan, tel: 070 -777 53 55 (eller sms)

Vår idé: Hög kvalitet till lågt pris!

Du vet väl att OPTIK finns som pdf på vår webbplats: www.optikbranschen.se

Butiken ligger centralt på Hamngatan och har en väl inarbetad kundkrets från Vaxholm och intilliggande kommuner dessutom kommer det mycket turister och besöker vår butik under sommarmånaderna.

Din ansökan inklusive CV skickar du till: waxholmsoptik@tele2.se Tyra Hallsénius Lindhe Richard Lindhe

optik 9-2013

Blev du nyfiken på KlarSynt under Optikmässan?

Vi är Sveriges största butiksägda optikerkedja. Vi har stor gemenskap och en stor mix av centralt stöd. Hos oss får du den privata butiksägarens fördelar samtidigt som du drar nytta av att tillhöra en stark kedja med många valmöjligheter: Självbestämmande Du äger själv din butik och bestämmer bland annat över profilering och vilka tjänster och produkter du vill erbjuda. Vårt främsta krav är att du erbjuder dina kunder Kompetens, Valfrihet och Omtanke.

Fördelaktiga inköpsavtal I samarbete med vår norska och danska motsvarighet i det samägda inköpsbolaget NOA representerar vi över 400 butiker och förhandlar fram mycket bra villkor.

Rikstäckande gemenskap Det finns en stor fördel att vara en bland flera. Att få stöd och gemenskap från närmare 140 butiksmedlemmar i KlarSynt, som du träffar på mässor och events, eller via vårt intranät.

Centralt stöd/Egna koncept Vi arbetar hela tiden med att bygga ut våra tjänster för KlarSynts medlemmar. Givetvis ingår här bra marknadsföringsmaterial och en aktiv affärsutveckling av våra koncept SynTrygg, LinsBoxen och Brilliant med mera.

Kompetensutveckling Att främja och stödja vidareutbildning för optiker är en självklarhet för oss. Det gör vi bland annat genom satsning på interna seminarier och utbildningar samt ekonomiskt stöd vid externa utbildningar.

IT-support Vi kan erbjuda dig ett av branschens absolut bästa och mest kompletta affärs- och optikersystem – ServeIT.

Ring eller maila oss, så berättar vi mer!

Lasse Folt, VD 070-21 39 100, lasse@klarsynt.se Johanna Näyhä, Butiksutvecklare 0760-995 970, johanna@klarsynt.se

Hos oss får du kompetens, valfrihet och omtanke. www.klarsynt.se

52

EFTER TEXT

Nu säljer vi Linsen!

Stor lojal kundkrets.

Hemsida med hög omsättning.

Info: elisabeth.h.engvall@gmail.com alt svante.korlof@gmail.com

Linsen AB (556219-0792) Norrlandsgatan 22 Box 7551 103 93 Stockholm www.linsen.se

Leg Optiker med kontaktlinsbehörighet Enbart synundersökningar /kontroller.

Du får gärna arbeta deltid.

Kontakt: erik.edman@favoptic.com 08 -753 09 99

Annonsera i OPTIK och nå en hel bransch Nr Utgivning Tema

10 23 okt

Silmo

Bokning

3 okt

11 18 nov Linser/vätskor 1 nov 12 11 dec Solglasögon

26 nov

BOKA NU! Ring 08-601 25 20 eller maila renee.linden@conmedia.se

Är du leg. optiker...

Bli medlem i optikernas egen yrkes- och fackförening!

Information och ansökan på www.srat.se

Svensk Optikerförening – Din yrkes- och fackförening En del av SRAT 08-442 44 60 | kansli@srat.se | www.srat.se

optik 9-2013

SOMLIGA KALLAR DET GLASÖGON. VI SÖKER DIG SOM KALLAR DET STIL. Smarteyes är ingen vanlig optiker.

Därför söker vi dig som, i likhet med oss brinner för att förnya optikerbranschen och ständigt finna nya vägar. Vi behöver kvalificerade leg. optiker såväl som butikschefer och butikssäljare. Är du en passionerad yrkesmänniska med inre driv, starkt kundfokus och känsla för mode? Då vill vi gärna att du hör av dig. Tala om vem du är, vad du helst vill arbeta med och varför – så hör vi av oss.

Hos Smarteyes får du arbeta i ett ungt och dynamiskt svenskt företag där vi gör det enkelt för kunden, tror på förändring och visar omtanke. Smarteyes är den moderna optikern som har för­ stått att glasögon är mer än bara glas­ ögon – det är stil.

Ansök på www.smarteyes.se/karriar

Safilo växer!

Jimmie Undin är vår nya Marknadschef och helt ny i optikerbranschen!

Jimmie kommer senast från Philips där han arbetade i 4,5 år, först som Produktchef för strykjärn och dammsugare och därefter som Marketing Manager för hushållsprodukter. Förutom sin erfarenhet från Philips har Jimmie även arbetat på Mackmyra Svensk Whisky där han var med och byggde upp varumärket Mackmyra. “Jag ser fram emot att jobba med Safilos välkända varumärken och att arbeta i en bransch med många möjligheter” säger Jimmie.

Vi är stolta över att ha fått Ann Larsson ombord som CFO. Ann började sin karriär på revisionsbyrå och stannade där i fyra år. Därefter gick hon vidare som Business Controller på Kraft Foods där hon arbetade med starka varumärken som Gevalia, Marabou och Philadelphia. Efter sex år på Kraft Foods följde fem år på Peak Performance som CFO. Ann har med sin gedigna kunskap och erfarenhet från starka varumärken i premiumsegmentet snabbt kommit in i jobbet på Safilo Nordic.

Catarina Bengtsson är så gott som uppväxt i optikerbranschen med en pappa som var ägare till Optiker Anderberg i Ängelholm. Då hennes pappa sålde butiken 1998 började Catarina på B&L och var säljare för bl a Ray Ban. När Ray Ban såldes till Luxottica 1999 följde hon med och arbetade där fram till 2008 när hon började som säljare på Maui Jim Nordic. Där arbetade hon fram tills augusti i år när hon tillträdde sin tjänst som säljare på Safilos södra distrikt.

Vi är glada att meddela att vår säljare Joachim Johansson kommer att tillträda tjänsten som Area Manager på Safilo Sverige i oktober. Joachim har lång erfarenhet inom branschen och började redan 1997 hos Nordlys efter sin marknadsekonomiutbildning. Joachim har även arbetat på Noxe som ansvarig för försäljningen av Dolce & Gabbana och har även varit Category Manager med ansvar för inköp av Marcolins produkter i Sverige och Danmark. De senaste elva åren har Joachim arbetat på Safilo Nordic som säljare och gjort ett fantastiskt jobb med att bl a etablera Saint Laurent i Sverige.

Vi välkomnar Jimmie, Ann och Catarina till företaget, samt Joachim till sin nya tjänst och önskar lycka till!

Kom och jobba med mig.

“Synoptik är en arbetsgivare som ger sina anställda möjligheten att utvecklas. Vill man så finns det alla möjligheter att gå vidare inom företaget.” Sina, Regionchef Vi växer och söker butikschefer, kontaktlinsoptiker och optikerassistenter.

Synoptik följer optikbranschens kvalitetsnorm och ger alla våra optiker möjligheten att ta sina 36 CET-poäng över en treårsperiod. Vi på Synoptik brinner för att dela med oss av vår kunskap. Vill du vara en del av oss? I så fall är du kanske vår nya medarbetare.

Läs mer om våra lediga jobb på www.synoptik.se

SYNOPTIK SWEDEN AB ÄR EN AV SVERIGES LEDANDE AKTÖRER INOM OPTIK MED ÖVER 100 BUTIKER FRÅN KIRUNA I NORR TILL MALMÖ I SÖDER. SYNOPTIK ETABLERADES I SVERIGE 1991, HAR CIRKA 600 MEDARBETARE OCH OMSÄTTER 850 MKR. SYNOPTIKS MISSION ÄR ATT ALLA SKA HA RÅD MED KVALITETSOPTIK OCH FÖRETAGET ÄGS AV SYNOPTIKFONDEN, EN ICKE VINSTDRIVANDE STIFTELSE SOM VERKAR FÖR ATT FRÄMJA NORDISK FORSKNING INOM OPTIK. VARJE ÅR SKÄNKS EN DEL AV VINSTEN FRÅN SYNOPTIK TILL FORSKNING INOM OPTIK OCH OFTALMOLOGI. SYNOPTIK ÄR ÄVEN EN DEL AV GRANDVISION B.V, EN VÄRLDSLEDANDE AKTÖR INOM OPTISK DETALJHANDEL, MED DRYGT 4 600 BUTIKER I FLER ÄN 40 LÄNDER.

Posttidning B

Tidningen Optik Västra Trädgårdsgatan 15 111 53 Stockholm

perfect vision. polaroideyewear.com