VETENSKAP # 11–2016 www.optikbranschen.se
Hur lång tid tar det ... … att cykla en mil, att spela en tennismatch, att vänja sig vid progressiva glas, att tillpassa multifokala linser eller att utföra en synundersökning? Det är frågor som inte kan besvaras med exakt tidsangivelse eftersom det är individuellt. Vissa saker är endast beroende på en person, medan andra beror på två personer och deras olika förutsättningar. Frågan hur lång tid det tar eller ska ta att göra en synundersökning har diskuteras flitigt på sociala medier nyligen. Svaret handlar inte bara om hur lång tid en optiker behöver utan beror lika mycket på vilken patient som sitter i stolen, vilka problem som finns och hur kommunikationen fungerar. Det är inte heller så att de mest kunniga optikerna klarar sig på kortast tid, många gånger är det tvärt om eftersom att kunskapen att upptäcka finns. När optikern har djupare kunskap upptäcks också fler förändringar som kanske kan behandlas eller åtgärdas vid första besöket och då kan istället antalet återbesök minskas. Detta får mig att tänka på en kommentar som en vän till mig fick när en ny verksamhetschef (som inte var läkare) hade anställts. Som specialistläkare inom psykiatri fick min vän frågan varför han måste ha dubbelt så lång tid för sina utredningar mot vad ST-läkarna har för sina. Svaret var ganska enkelt: som specialist har han svårare patienter med multipla diagnosmisstankar och dessa tar längre tid. Ingen kan ange en exakt tid för synundersökning, det beror på vad assistenter förbereder och gör innan och efter undersökningen. Hur fungerar kommunikationen med patienten? Hur ser lokalerna ut
när patienten ska förflytta sig mellan olika instrument; är de i olika rum, ska trappor passeras? Alla dessa moment påverkar tidsbehovet. Ännu mer om det är en person med rullstol eller rullator. Jag har gjort en tidsstudie för hur lång tid de olika momenten i en undersökning tar för mig – och jag betonar att det här avser just mig och hur jag arbetar. Om ni läser artiklarna på nätet kan ni se en sammanställning och kommentarer till dessa. Som ni kan se där skulle det fungera med 30 minuter för mig endast då allt tar kortast möjliga tid, men det händer väldigt sällan. Jag gör dessutom alla mätningar själv och undersökningar är det enda jag arbetar med. Men oavsett vad som är huvudmålet i verksamheten så ska undersökningarna följa de regler som finns för hälso- och sjukvårdspersonal. Detta nummer har först en artikel med tips om tillpassning av progressiva glas. Visst kan det ta lite längre tid vid utprovningen att se på alla detaljer men, blir det bra med en gång så är den tiden insparad på färre återbesök och kanske färre klagomål. Den andra är ett examensarbete som undersökt hur Ocular Protection Index förändras vid skärmarbete. Ett intressant arbete som även visar på att samma person kan ha olika förutsättningar vid skilda tillfällen. Frågor till artiklarna finns som vanligt på Optikerförbundets sida och artiklarna i sin helhet på Optikbranschens sida. Trevlig läsning.
n Artikel 1: Tillpassning av progressiva glas – en konst som heter dugan n Artikel 2: Hur avståndet till en tv-skärm påverkar ögats Ocular Protextion index
CATARINA ERICSON
2 6
Catarina Ericson är OPTIK:s vetenskapsredaktör. Hon är MSc i Klinisk Optometri och Leg Optiker. e-post: catarina@c-optik.se