VETENSKAP # 11–2018 www.optikbranschen.se
Vad ingår egentligen i en hälsoundersökning?
I
årets sista tidning är det dags att tänka över vad som har skett inom optikernas yrkesområde under året. Visst har det hänt saker, Optikerförbundet fick i februari en ny ordförande, Paul Folkesson avgick efter dryga 20 år och Rune Brautaset tog över. Optikerförbundet fortsätter att arbeta för att optikerna ska värderas för sin kunskap. Fler och fler optiker erbjuder ögonhälsoundersökningar, det visar att utvecklingen går framåt. Men vad innebär en ögonhälsoundersökning? I Optikbranschens kvalitetsnorm finns detta väl dokumenterat och vid en sådan undersökning ska allt undersökas. Att kunna erbjuda dessa undersökningar ger allmänheten en trygghet att kunskapen finns och då är det viktigt att i första hand tänka på patientens ögonhälsa och inte produktförsäljningen, den kommer ändå vid rätt omhändertagande av patienten. Samarbete mellan optikerkollegor ger bättre förtroende för optikerna och ökat anseende. Nyligen rekommenderade en kollega en patient att göra en ögonhälsoundersökning hos mig. Patienten hade varit hos denna optiker för några år sedan och fått en remiss till ögonkliniken, frågeställningen var då är oklar och ingen åtgärd utfördes. Vid årets besök hos optikern uppkommer osäkra resultat åter upp så patienten hänvisades till undertecknad för att utföra en ögonhälsoundersökning. Patienten hade visserligen genomgått en ögonhälsoundersökning hos den första optikern men fått förklaringen att de ”inte kan utföra allt”. Denna patient är väldigt nöjd och har fått ett ökat förtroende för den första optikern som hänvisade vidare, men sa även: ”Varför säga sig utföra
en ögonhälsoundersökning om inte allt utförs”. Det är en relevant fråga, är ögonhälsoundersökning att enbart ta en ögonbottenbild eller ska allt ingå från ögonlock till näthinna med synfält och binokulära undersökningar? Vi är medicinsk personal och får inte utge oss för att göra mer än det som utförs, inte heller ge svar vi inte har kunskap om, det sänker optikernas rykte. Ett skrämmande fall var en person som plötsligt märker av massor av flugor i synfältet, går in till sin optiker och får svaret, det är en vanlig glaskroppsavlossning det kommer med åren och är inget att oroa sig för. Han tror på detta och åker på semester, börjar då se en skugga men bryr sig inte eftersom att optikern sagt att inte oroa sig. Vid hemkomst blir skuggan större och söker akut till ögonläkare, opereras direkt för näthinneavlossning och ser idag endast ljus och mörker på detta ögat. Tänk om optikern hade remitterat denna patient, då hade han kanske haft synskärpan kvar. Hur påverkas optikernas kompetens av detta? Artiklarna här handlar om främre segment och den första artikeln är ett examensarbete från LNU som sammanställt olika behandlingsmöjligheter vid Keratokonus, att kunna upptäcka detta ingår också i en ögonhälsoundersökning. Den andra är en artikel från JOVs och handlar om celltransplantation för att läka cornea vid svårläkta skador. De främre delarna av ögat får inte missas även om mycket fokus idag ligger på ögonbotten. Trevlig läsning CATARINA ERICSON
n Artikel 1: En litteraturstudie om de senaste behandlingsalternativen för keratoconus
2
n Artikel 2: Effect of Human Corneal Mesenchymal Stromal Cellderived Exosomes on Corneal Epithelial Wound Healing
3
Catarina Ericson är OPTIK:s vetenskapsredaktör. Hon är MSc i Klinisk Optometri och Leg Optiker. e-post: catarina@c-optik.se