Back To Nature by Örebro universitet HumUS/MKV

Ett VVolym olym E tt

BACK BACK TO NATURE Ett livsstilsmagasin omenhållbar utveckling Din guide till grön och hållbar livsstil

BACK TO NATURE Äntligen är det dags! Vårt nya magasin är här. Känner ni, liksom vi, att ett forum om hållbar utveckling saknas? Nu är väntan över. I detta magasin vill vi dels inspirera dig till sundare livsstilsval men även utbilda och informera om större samhällsproblem. För oss är det viktigt att förstå kopplingen mellan individer och vår planet. Vi hoppas att ni vill följa med oss på denna resa. Vi är stolta över att äntligen hålla vårt eget magasin i handen och vi hoppas att ni kommer gilla Back To Nature lika mycket som vi gör. Frida Karlsson, Ebba Elfstrand och Kristin Mehle Chefredaktörer, grafiska formgivare och ansvariga utgivare

Upplaga Två nummer varje år 2

Hemsida

www.backtonature.com

Kontakt

info@backtonature.com

Nature isn’t just beautiful. Even in small doses, it changes the way we feel.

INNEHÅLL Mötet

Back to nature möter Miljöstrategen Emma Åberg sida 6-9

Hemma hos

Leif valde bort konsumtionssamhället Gav bort det han ägde och flyttade till båten sida 10-11

Resa

En grönare semester i fjällen Ekoturismen - en växande resform sida 12-13

Hälsa

#Yogaeverydamnday Instagramfenomenet Rachel Bråthen sida 14-15

Wot Work out together - naturlig träning sida 16-18

Utbildning

Från jord till bord Måltidsekologi vid Örebro Universitet sida 20-21

Måltid och kost Mat på rätt sätt

Ät din mat med gott samvete sida 22-24

Raw Food Fantastisk trend för ditt välmående och miljön sida 26-27

Mötet

Miljöstrategen Emma Åberg

Solenergin är precis som andra förnybara energikällor i ropet när man talar om en hållbar utveckling. Vi har träffat Emma Åberg som är expert på miljöstrategisk styrning och solceller för att ta reda på mer om denna naturresurs och dess möjligheter.

Till att börja med, vad är solenergi? Solenergi är den energi som når jorden i form av solljus. Delar av denna energi kan vi ta tillvara på och omvandla till el eller värme. Till skillnad från energi som producerats med fossila bränslen, så som kol, olja och naturgas, så är solenergi ett förnybart energislag med mycket låga utsläpp av växthusgaser.

Hur kommer det sig att du intresserat dig för solenergi? Det började med ett stort engagemang i klimatfrågan där läget att minska världens utsläpp av växthusgaser nu är akut. Eftersom den absolut största delen av alla utsläpp kommer från kraftsektorn, där mer än hälften av all elektricitet kommer från förbränning av fossila bränslen, så finns det en enorm potential att bidra till klimatomställningen genom att satsa på solenergi och andra förnybara energislag. Det finns

även många andra positiva aspekter av solenergi som har gjort att mitt intresse har vuxit sig ännu starkare.

Vad finns det för fördelar? Det finns många fördelar med solenergi. Som jag sa tidigare så är solen en ren energikälla och bidrar inte med några utsläpp annat än i produktionen av själva solcellerna eller solfångarna. För det andra så har nästan alla människor på jorden tillgång till solen som energikälla, vilket gör att de som satsar på den typen av energislag kan göra sig mindre beroende av de aktörer och länder som sitter på olje, kol eller gastillgångar (ofta väldigt instabila och odemokratiska regimer). För många länder är investeringar i solenergi alltså helt och hållet en säkerhetspolitisk åtgärd. För det tredje så är solenergin i längden billigare nu när subventioner till fossila bränslen gradvis fasas ut.

FNs k limatpanel har slagit fast att trenden av ökande utsläpp av v äxthusgaser måste brytas inom kort. Detta för att klara målet om en m aximal ökning av jordens medeltemperatur på två grader.

Mötet

Fotograf: Emma Åberg

Solpaneler vid en moské i Jordanien

Mötet

Du har nyligen genomfört en studie i Mellanöstern och Nordafrika. berätta mer. Jag har analyserat politiska styrmedel för småskalig produktion av solel i Egypten, Tunisien, Jordanien, Palestina och till viss del i Marocko. Flera länder i regionen är beroende av dyr import av olja och gas och måste av säkerhetspolitiska och ekonomiska skäl satsa på solenergi och andra förnybara energislag. Min studie har utvärderat om de styrmedel som har sats in fungerar effektivt och om de är lämpliga för ländernas institutionella kapacitet. Det är väldigt viktigt när man jobbar med styrmedel att de anpassas efter varje lands unika kontext, man kan till exempel inte kolla på hur Tyskland har gjort och sen försöka kopiera det någon annanstans, det blir inte bra. Mina studier visar att Tunisien och Jordanien har lyckats relativt bra medan Egypten och Palestina måste göra om sina styrmedel om de ska stimulera utbyggnaden av solel i länderna. Hur har denna erfarenhet påverkat dig? Väldigt mycket. Det har lett till en insikt om att det finns väldigt många och akuta anledningar för re-

geringar runt om i världen att ställa om till ett mer hållbart energisystem. Många av länderna i regionen har tidigare haft tillgång till billig olja och elpriserna har kunnat hållas på en onaturligt låg nivå. När oljan och gasen sinat och priserna på importerade bränslen stigit så har regeringarnas utgifter ökat dramatiskt, mycket på grund av att de måste fortsätta subventionera elpriserna för att undvika sociala oroligheter. I vissa länder uppgår energisubventionerna till stora delar av statsbudgeten, pengar som skulle kunnat spenderas på utbildning och sjukvård. Jag har också fått en annan insikt om hur energi kan användas som ett maktmedel och sätt att driva folk på flykt, det var fruktansvärt att se hur Israeliska bosättare vandaliserat solcellsanläggningar på den Palestinska Västbanken. Avslutningsvis, hur tror du solenergins framtid ser ut? Mycket ljus. Kostnaderna för solenergiutrustningar har minskat dramatiskt de senaste åren, mycket tack vare satsningar i Kina. Detta innebär att el från solceller kan konkurrera med konventionella energislag på många platser i världen redan idag.

Hemma Hos

L eif

valde bort konsumtionssamhället Författare: Christine Keffel

Gav bort det han ägde och flyttade till båten. Leif Eriksson är filmaren som för några år sedan bestämde sig för att vända konsumtionssamhället ryggen. Han gav bort 90% av sina ägodelar och flyttade från sin lägenhet i Göteborg till segelbåten i Långedrags hamn.

Hemma Hos

ag ville leva ett enklare liv med färre prylar, men också förenkla livet genom att inte behöva äga och ta hand om dem. Samtidigt är det ju också ett val för att personligen minska klimatbelastningen. Vi sitter i hans sparsamt men personligt inredda segelbåt där han bjuder på stark espresso. Leif arbetar till vardags som frilans inom olika kulturprojekt. Senast med föreställningen Man Must Dance som har turnerat i Sverige och Norge. Hur klarar du dig med så få saker? undrar jag. -Under mina långa seglingar har jag lärt mig att jag behöver väldigt lite. Jag har en liten uppsättning husgeråd plus min manuella espressobryggare. Jag har fem av varje klädesplagg, tre par skor, lite sängkläder och två seglarställ. För jobbet har jag min mobiltelefon och bärbara dator. Jag frågar om han inte saknar några bekvämligheter. - Vatten finns i en 120-literstank under sovplatserna i förpiken. Toaletten är liten men dusch och bastu finns i hamnen, där jag också kan tvätta. Jag har ett lågenergikylskåp och elen kommer från solcellspaneler på båtdäcket. I vinter installerar jag en vedkamin för bättre uppvärmning inomhus. Jag saknar faktiskt ingenting. Dessutom kan jag ta min båt och dra när jag har lust. Leif berättar att han seglar ungefär sjuttio dagar segling per år. -Ibland går jag ut i riktigt jävligt väder för att förbereda mig för längre seglatser över Nordsjön, och senare till Latinamerika och eventuellt Indien. Friheten är något han återkommer till när han beskriver känslan i segling. Han väger orden noggrant. -Det är som att sitta på ett litet snäckskal i en omätlig rymd. Jag befinner mig i ett land utan gränser. Här finns ingen som bestämmer över mig. Samtidigt är det ju en paradox, för hur kan jag uppleva frihet på en yta där jag är instängd och inte kan stiga av? -En annan paradox är tidsupplevelsen, säger han. Det känns som om jag får mer tid här. En dag på havet är som två på land. Jämför med en flygresa, där upplevelsen snarare är att bli bestulen på tid trots att det går fortare. Samtidigt är naturen en kraft som jag ständigt måste förhålla mig till, säger han. Att inte vara ödmjuk inför den kan det faktiskt vara livsfarligt. Det är ändå lättare att vara ödmjuk

inför naturens krafter än de som ligger bakom människans politiska maktspel. Efter många långa vistelser i Indien har yoga och meditation blivit ett viktigt inslag i Leifs liv. Där mötte han Gandhis satyagraharörelse och tankarna om icke-våld, ett materiellt avskalat liv och att leva i harmoni med naturen. En vanlig dag på båten för Leif börjar med en stunds meditation. Sedan blir det havreyoghurt och förstås den starka espresson och en snusprilla. - Klippa film kan jag göra här. Behöver jag annan utrustning hyr jag en studio i stan. Det är visserligen oktober, men ibland tar jag mod till mig och tar ett dopp. Jag promenerar, pratar med folk i hamnen, läser eller sitter bara och glor på havet. Och seglar. Lite underhållsarbete blir det också. Jag lagar segel, servar båtmotorn eller renoverar elsystemet. Tid har jag ju, säger han och ler. Jag undrar hur hans livsval har förändrat hans sociala liv. - I stan pratade jag sällan med grannarna. Här har jag några få som verkligen ställer upp om jag behöver hjälp. Faktum är att jag ofta längtar hit när jag är i där. Jag har blivit beroende av naturen och tystnaden. Jag har tyvärr inte fått ner hela espresson när det är dags att avrunda. Jag frågar Leif om han några råd till människor som vill förändra sin livsstil i en ekologisk riktning. -Vi är ju olika. Man kanske kan börja med det som ligger en närmast. Ta cykeln istället för bilen. Äta kött två dagar i veckan istället för fem och välj ekologiska varor. Det kanske räcker med att byta I-phone vart femte år istället för varje? Jag visar upp min gamla I-phone 4S som jag har framhärdat med trots frågor och gliringar. Blir människor inte provocerade av hans livsval? undrar jag. -De flesta har reagerat positivt, de vill också bort från den onda cirkeln av banklån, bilar och hus som ska tas om hand och stressande karriärer för att hålla igång det hela. Jag går tillbaka mot staden och tänker att kanske jag kan sluta helt med att äta kött. Fast våra vänner bjuder ju på middag på lördag och då blir det svårt. Det får bli efter helgen.

Resa

grönare semester i fjällen

Författare: Kristin Mehle

Idag reser vi mer än någonsin. Tack vare billiga flygbiljetter och globala researrangörer pressas priserna och vi lockas till exotiska äventyr i fjärran länder. Men tittar vi närmare på vår älskade charteridyll kan vi se hur denna industri både utnyttjar lokala samhällen och naturresurser. Innebär detta att det är dags att sluta åka på semester? Nej, det är dags att åka på ekosemester!

Ett sätt att både äta kakan och ha den kvar I hela världen växer nu ekoturismen fram på bred front. Ekoturism bygger precis som vanlig turism på människors vilja att resa till och vistas på platser utanför deras hemort. Skillnaden är att ekoturismen avser att bidra till en hållbar utveckling genom att bevara hotad natur och kultur och se till lokalbefolkningens välbefinnande. Detta skapar jobb och försörjning i glesbygd utan att förstöra naturen, dvs. ett sätt att både äta kakan och ha den kvar. Likaså menar många resenärer att kunniga lokala guider ger goda råd som bidrar till mer minnesvärda upplevelser. Denna resform lockar därmed till ett roligare resande för alla inblandade- besökaren, lokalbefolkningen, arrangören och inte minst naturen med alla djur och växter.

Ekosemestra i Sverige En allt växande form av ekoturism i Sverige är fjällvandring. Idag är det ett väl känt faktum att våra flyg(o)- vanor inte är hållbara i ett längre perspektiv. Många menar att den mäktiga semesterupplevelsen finns närmare än vi tror, då Sverige formligen kryllar av vackra och spännande vandringsleder. Fjällvandring ger en otrolig frihetskänsla och anses vara stärkande för både kropp och sinne. Att vandra i de svenska fjällen är inte bara klimatsmart och hälsosamt utan dessutom också ett sätt att lära känna vår svenska natur och kultur. Detta är en aktivitet som passar för hela familjen till både dagsutflykter, weekends och längre semestrar. För den som vill fjällvandra finns det många bra alternativ som går relativt snabbt och enkelt att ta sig till. Svenska Turistföreningen (STF) är Sveriges ledande arrangör av ekoturism och har ett antal fjällstationer runt om i landet. Där kan du övernatta, äta god mat, hyra vandringsutrustning, boka guider och mycket mer.

Fem tips inför fjällvandringen

1. VÄLJ RÄTT UTRUSTNING Det är framförallt viktigt att investera i ett par bra kängor, då du knappast vill möta fjället med skavsår. Välj även lätta kläder som skyddar mot vind och fuktigt väder. Det är till fördel att ha flera skikt av kläder, så att du kan klä av dig ett lager om du blir varm. 2. SAFETY FIRST Granska kartor och läs på om området du planerar att besöka. Meddela en vän om din färdväg och när du planerar att vara tillbaka så att någon kan slå larm om du inte skulle återvända som planerat. Räkna inte med mobiltelefonen då täckningen kan vara bristfällig. 3. SOV UNDER STJÄRNORNA ELLER PÅ EN FJÄLLSTATION Om du söker den totala frihetskänslan tar du med dig tält. Detta kräver dock en hel del utrustning: tält, liggunderlag, sovsäck, spritkök, mat m.m. Önskar du att vandra med lättare packning kan du vandra mellan fjällstationer. Det finns både enkla stugor som kräver att du har med dig mat och sängkläder, och bekväma stationer där du kan äta trerätters och sova i en skön säng. 4. NO FOOD, NO FUEL, NO FUN Oavsett vilken temperatur det är behöver du vatten och energi för att orka hålla igång. Ät och drick mer än du normalt gör både före, under och efter din vandring. Ett väl beprövat energirikt mellanmål är jägarsnuset som består av choklad, russin och nötter. 5. LEAVE NOTHING BUT FOOTPRINTS, TAKE NOTHING BUT PICTURES Ekoturismens A och O. Lämna aldrig några spår efter din vandring. Ta med dig skräp, lämna flora och fauna ifred och försök minimera din påverkan på vandringsleden och campingplatser i allmänhet. Dina souvenirer bör endast bestå av fotografier och minnen.

Hälsa

Rachel Bråthén

är instagramfenomenet som gör

allting med hjärtat som u tgångspunkt

Hon är vegan och förespråkar en hälsosam livsstil. Med inspirerande bilder från härliga Aruba och berörande, tänkvärda texter har hon blivit världskänd. Men vägen fram till yogan har inte varit en dans på rosor.

Hälsa

#YOGAEVERYDAMNDAY Författare: Ebba Elfstrand Fotograf: Frida Karlsson

Instagram-stjärnan Rachel Bråthén, mer känd som Yoga Girl, har miljontals följare som hon dagligen inspirerar med sin livsstil och vackra bilder från idylliska Aruba, där hon numera bor. Yoga och meditation är viktiga delar i hennes vardag, liksom en hälsosam och sund livsstil. Detta har dock inte alltid varit verkligheten för denna inspiratör. Som tonåring hade Rachel en stökig tillvaro med alkohol, cigaretter och sena utekvällar. Hon beskriver den perioden i hennes liv som destruktiv, hon kände sig vilsen. Under Rachels uppväxt hade hon haft en rörig tillvaro, dels med sina föräldrars skilsmässa men även andra uppbrott som hade negativ påverkan på henne. För att ta sig ur denna destruktiva period skickade Rachels mamma iväg henne på ett meditationscenter, vilket blev startskottet för det som idag har blivit Rachels livsstil och arbete. På meditationscentret fick Rachel ett nytt perspektiv på livet och började omvärdera sitt liv. Hon bröt med sina vänner och sin gamla livsstil och ersatte detta med hennes nya passion - Yoga. Yogan hjälpte Rachel på många sätt, dels blev hon av med den smärta i ryggen hon konstant haft pga skolios samtidigt som hon kände att hon hade hittat rätt, yogan gav Rachel många nya möjligheter och öppnade många dörrar. Som 18-åring åkte Rachel med sina vänner på en backpacker resa till Costa Rica, detta var början på hennes nya liv. Istället för att fortsätta resa runt med sina vänner bosatte sig Rachel i Costa Rica och lärde sig allt om yoga och det spirituella. På en semesterresa till den västindiska ön Aruba träffade Rachel på surfaren Dennis och blev blixtförälskad. En månad senare hade hon flyttat in hos honom och påbörjat sitt liv som yogainstruktör på ett hotell. Fenomenet Yoga Girl blev snabbt ett faktum när Rachel skapade en Facebooksida för sina elever, i samma veva startade hon även ett Instagramkonto där hon publicerade inspirerande bilder och texter om yoga och meditation. Några månader efter att kontot startat hade Rachel runt 50 000 följare och började resa runt för att leda yogaklasser och workshops för sina fans på andra platser än Aruba. Något som uppskattats mycket.

Även Rachels ärliga personlighet är något som fansen uppskattat. Bland annat när Rachels bästa vän omkom i en olycka våren 2014. Hon fick en fantastik respons och stöd hos sina följare då Rachel kände att hon var tvungen att vara ärlig med att allt inte var okej. Det var även ett sätt för Rachel att läka, nämligen att prata om det som hänt. Detta ledde dock även till att många följare försvann, när hon inte längre bara var den snygga blonda tjejen på stranden utan visade en ny, djupare sida också. Något annat som möttes med hejarop var när Rachel skulle medverka på ett omslag till tidningen Wellness. En tid innan hade hon genomgått en blindtarmsoperation och har numera att ärr på magen, för Rachel var det då viktigt att visa upp ärret, inte retuschera bort detta. För henne har det alltid varit viktigt att vara ”på riktigt” att visa celluliter och magfett för att hennes följare ska veta att ingen är perfekt. Hon har även i samma syfte dragit igång kampanjen ”love your body love your soul – #myrealbody”. Karriärmässig går det som på räls. Rachel blir dagligen bombarderad med mail från sponsorer som vill vara med och figurera på hennes instagramkonto, men tackar för det mesta nej. Hon leder många klasser och retreats och har nu även släppt en livsstils- och inspirationsbok. Denna bok kommer att handla om Rachels spirituella värld och det hon har kämpat med, kombinerat med recept på vegansk mat, något som hon varit ända sedan tiden på Costa Rica. Att vara vegan har hjälpt Rachel mot sina allergier. Förut var hon allergisk mot rök, pollen och pälsdjur. Dessa har helt försvunnit i och med den nya livsstilen och Rachel förespråkar ett liv utan mjölkprodukter. Hon kommer framöver att lansera ett välgörenhetsprojekt tillsammans med vännerna Olivia Rothschild och Leticia Reyes Gonzales med syfte att bland annat hjälpa barn som växer upp under liknande förhållanden som hon själv gjorde. “Med en stor följargrupp kommer mycket inflytande. Likaså kommer ett ansvar att använda sig av det för att belysa viktiga utmaningar vi gemensamt står inför i världen och inspirera till förändring.”

WOT NATURLIG TRÄNING Under hösten är det många som vill ha en nystart. Nytt gymkort, nya träningskläder eller nya träningsmål kanske håller i sig några veckor innan motivationen försvinner. Med hjälp av nya hemsidan Work Out Together kan du b ehålla träningsmotivationen under hela året och s amtidigt skapa nya kontakter.

Hälsa

Författare: Jennifer Jokinen

23-åriga Emma Johansson har prövat allt från spinning och gruppträningspass till crossfit och amerikansk fotboll. Även om hon tycker om all sorts träning, har hon gång på gång tappat motivationen tills i våras då hon sa upp sitt gymkort och istället började ta sig ut i naturen för att träna. Där föddes idén till projektet WOT.

Vad betyder WOT? WOT står för Work Out Together och jag kom på idén i våras när jag insåg att trots att jag la ner tusentals kronor på gym-medlemskap och kosttillskott så orkade jag aldrig hålla igång min träning. Jag tränade hårt i perioder men oftast slutade jag med allting efter några veckor. WOT är en hemsida där människor som vill träna tillsammans kan hitta nya träningskompisar i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala eller Örebro. Hemsidan är gratis och när man registrerar sig kan man dessutom lägga till egna tips på utomhusövningar som inte kräver redskap. Det finns även en karta där man kan tipsa andra användare om bra utegym eller härlig natur där det finns möjlighet att träna effektivt och roligt. Målet är att man ska våga ta sig ut i naturen, komma bort från enformiga gym och samtidigt skapa nya kontakter.

Vad ser du för fördelar med att träna u tomhus? I Sverige finns det en fantastisk natur vart man än bor i landet, till och med Stockholm är otroligt grönt för att vara en storstad. Det gör att vi svenskar har de bästa förutsättningarna för att träna utomhus. Dessutom bör vi utnyttja de få soltimmar vi har under vinterhalvåret. Efter att ha börjat träna utomhus känner jag mig gladare, jag njuter varje sekund av solen, naturen och den friska luften. Med hjälp av WOT kan man kombinera rolig träning som inte kräver så mycket planering med att träffa sina vänner eller nya bekantskaper.

Det är en stor press på att träna, hur h anterar du det? Jag tror att vi måste börja omvärdera hur och varför vi tränar. Numera handlar det mer om att gå till gymmet för att kunna säga att man varit där i 2 timmar, än effektiv träning för att må bra och bli starkare. Vi måste ställa oss frågan varför vi egentligen tränar. Förhoppningsvis är WOT svaret på den frågan.

Hur har din träning ändrats sen du startade projektet? Tidigare tränade jag periodvis mycket, och periodvis inte alls. Numera känner jag en helt annan motivation inför ett träningspass, det har blivit en del av min vardag. Mina pass ser egentligen helt olika ut. Det är allt ifrån promenader, styrketräning i utegym och jämnfotahopp upp på stubbar. Det finns stora möjligheter att träna med endast sin egen kroppsvikt. Man får inte vara rädd för att bli lite skitig och ta hjälp av vad naturen har att erbjuda.

Vad har projektet fått för gensvar? Hemsidan har hittills 4000 registrerade medlemmar, och just nu håller vi på att anordna ett stort träningsevent på Gärdet i Stockholm. Hemsidan är under utveckling, det kommer upp fler funktioner varje dag, som chattfunktionen, man kan skapa olika träningsgrupper och dela sina pass mot sociala medier. Det här är bara början.

Annons

It’s a biking revolution

Cykeljuntan En rikstäckande förening för vardagscyklister

Cykeljuntan Gå med i föreningen på www.cykeljuntan.se

Utbildning

Från jord till bord och

tillbaka i jorden igen Författare: Frida Karlsson, Fotograf: Ebba Elfstrand

Allt fler företag satsar på hållbar utveckling och idag har de flesta stora organisationer en hållbarhetsplan att förhålla sig till. Coop Forum och Ica är några av de livsmedelsföretag som, på sina websidor, beskriver hur de aktivt arbetar för miljön. Ökad kompetens inom området för miljöfrågor är därför viktigt och Örebro Universitet ligger i framkant vad gäller utbildning om mat och miljö med anknytning till livsmedel och måltid.

ållbar utveckling är ett begrepp som lanserades i Brundtlandrapporten 1987. Begreppet definieras som ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Hållbar utveckling som koncept har fått omfattande spridning och enligt Nationalencyklopedin råder det bred enighet om att en hållbar utveckling bör vara det övergripande målet för samhällsutvecklingen lokalt och globalt. Hösten 2010 startade måltidsekologprogrammet vid Örebro universitet. Den treåriga utbildningen är unik i Sverige. Undervisningen är mångvetenskaplig och ger dig dels kunskaper om mat och måltider men även en naturvetenskaplig förståelse kring matens miljö-, klimat- och hälsoeffekter samt miljörisker. Efter studierna kan du arbeta inom alla branscher som har anknytning till livsmedel eller måltid, exempelvis som inköpare, kock, informationsansvarig, konsult eller miljöchef. På Örebro Universitets hemsida kan man även läsa att måltidsekologernas kompetens blir allt viktigare och mer efterfrågad. Studenter på måltidsekologprogrammet berättar att de uppskattar kombinationen mellan teori och praktik och att utbildningen är aktuell i tiden. Och visst är det så, att både enskilda individer och organisationer i hög grad prioriterar hållbarhetsfrågor idag. Aldrig har det pratats så mycket om miljö och ett hållbart förhållningssätt

som nu. Hos till exempel kommuner och inom restaurangbranschen ökar kunskapsbehovet kring ekologi och hållbarhet för de råvaror man köper, tillagar, serverar och säljer. Något man på Örebro Universitet tillmötesgår genom undervisning i måltidsekologi. Mycket har hänt sedan begreppet ”hållbar utveckling” lanserades 1987. Samtidigt som vår tid präglas av ökad medvetenheten om mat och miljö ökar även konsumtionssamhället och enligt Naturvårdsverket häller svenska hushåll ut cirka 224 000 ton flytande mat och dryck via avloppet varje år. Eftersom att vår produktion av mat står för en betydande del av vår miljöpåverkan är det viktigt att utbilda människor inom mat och miljö. Denna kompetens behövs för att finna ett hållbart sätt att konsumera på som, likt Brundtlandrapporten beskrivning, inte äventyrar kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Utbildningen är betydelsefull dels för att hållbarhetsfrågor är, likt studenternas beskrivning, aktuella i tiden, men främst för att kunskap om miljö är nödvändig för att förhindra det fördärv konsumtionssamhället kan orsaka vårt jordklot. En student på måltidsekologprogrammet berättar att utbildningen borde få mer uppmärksamhet, att det idag inte är så många som vet vad måltidsekologi innebär. Förhoppningsvis fortsätter antalet sökande öka för varje år så att fler universitet kan börja erbjuda denna typ av utbildning.

M책ltid

Måltid

MAT PÅ RÄTT SÄTT Författare: Moa Gunnarson. Fotograf: Kristin Mehle

Hösten är här. För många betyder det grytor, långkok och härliga middagar. Men vad ska egentligen vi som konsumenter tänka på för att kunna äta vår mat med gott samvete? Nedan följer några tips från kocken och krogägaren Agneta Wahlström.

aten som tillhör hösten kantas av vilt, svamp, grönsaker, bär och rotfrukter. Tänker du som konsument till en extra gång när du köper mat, hjälper du också både miljön och de svenska bönderna och framförallt din egen hälsa när du köper rätt råvaror. - För det första är det viktigt att leta efter svenska råvaror. På hösten är framförallt rödbetor, lök, potatis, kål, morot och andra svenska rotfrukter billiga. Vi tillagar också gärna vilt på hösten, med tanke på jakten. Hör med din lokala matbutik, kolla efter torgmarknader eller ännu bättre – fjäska för en jägarkompis om du har någon, tipsar Agneta Wahlström som själv älskar allt vilt. - Handlar du efter säsong sparar du in på pengarna och handlar du dessutom svenskt

bidrar du inte till gifterna som transporterna släpper ut på väg mot Sverige, tillägger hon. Många anser att svenskt kött är dyrt, speciellt i jämförelse med utländskt kött. Men eftersom du sparar in pengar när du köper säsongsgrödor kan du lägga en extra slant på köttet. Det finns också andra svenska råvaror som är gratis. - Vi i Sverige är bortskämda med allemansrätten. Vi kan bara gå ut i skogen och plocka på oss det vi vill ha. På hösten är det perfekt att plocka svamp och bär som tillbehör till våra maträtter. Men glöm inte att dubbelkolla de svampar du hittar, det kan finnas många liknelser mellan en giftig svamp och en som inte är giftig, fortsätter Agneta Wahlström.

Måltid

Gratis är gott Hon påpekar också att något som man plockat och tillagat själv oftast smakar bättre än det vi köper i mataffären. - Finns det något härligare än ett långkok på viltkött tillsammans med svenska rotfrukter och egenplockad svamp tillsammans med hemmagjord lingonsylt? Jag skulle inte tro det, skrattar hon. Trots att hösten bjuder på mycket ingredienser som vi kan ta från det egna landet, finns det de som också vill handla andra produkter. - Då tycker jag att det är viktigt att tänka ekologiskt. Ekologiskt och kravmärkt är förresten alltid bra att titta efter, även om det är svenskt. Det betyder att djuren har fått ett bättre liv och att grödorna endast får sin näring från organiska material. När du köper råvaror med dessa etiketter betyder det också att bonden får en bättre arbetsmiljö. Det finns en anledning till att saker och ting kostar olika mycket. Agneta menar att svenska, krav- och ekologiskt märkta råvaror kan kännas i plånboken, men är nog så bra på många andra sätt. - Väljer vi att köpa bättre föda mår våra kroppar bättre. Jag mår också bättre psykiskt när jag vet att jag hjälper en svensk bonde och inte en industri i Danmark. Det kanske inte går att göra en helomvändning, men att byta ut några råvaror mot svenskt eller ekologiskt är i alla fall en början, avslutar hon.

“Det kanske inte går att göra en helomvändning, men att byta ut några råvaror mot svenskt eller ekologiskt är i alla fall en början”

Annons

Din portabla grönsaksmarknad

Veggie foodtruck

Grönsaker Direkt från bonden tilll dig. Se hållplatser och tider på www.veggiefoodtruck.se

Mat

Raw food

Fantastisk trend för ditt välmående och miljön Författare: Clara Törnmark, Fotograf: Frida Karlsson

Vill du bli piggare, gladare och mer motiverad? Vill du få en bättre matsmältning och stanna på en stabil vikt? Då är raw food perfekt för dig. Det är inte bara hälsosamt, utan även skonsamt för miljön.

Vad är Raw food? Raw food är en råkost, även kallad levande kost eftersom den inte är tillagad. Raw food är en växande trend som sprids från kök till kök runt om i landet. Denna kost baseras på frukter, grönsaker och rotfrukter, även bönor, linser och nötter etc. Raw food bygger på ekologisk mat, oftast KRAV-märkt, som är bra för miljön. Ekologisk odling betyder att råvarorna får mineraler istället för gifter så att de ska kunna växa och mogna i sin egen takt. De vitaminer och mineraler som förbättrar en råvara bildas sist i mognadsprocessen. När råvarorna får mogna på det sättet ökar innehållet av vitaminer och mineraler. Alltså när GMO (genmanipulering, i form av förgiftning av råvarorna) sker förlorar råvaran sin kvalité och även de vitaminer som människan behöver.

Hur tillagar man raw food och varför bör vi äta det?

Raw food handlar om att tillaga maten så lite som möjligt för vi ska få i oss tillräckligt med näring från den. Det är enzymerna vi vill komma åt när vi äter raw food. Så när vi tillagar eller behandlar en råvara förlorar den sin naturliga form, då får kroppen inte den näring som den behöver. Problemet har varit att vi värmer upp maten i alldeles för höga temperaturer och tillagar den alldeles för hårt. Därför räcker det med att woka lätt eller ångkoka råvarorna, för det är vid 32-34 grader som enzymerna dör. För att få ut de

mesta mineraler och vitaminer så bör upphettningsgradantalet inte överstiga 70 grader. Människans kropp är levande och i ständig förändring, därför sägs det att ”död” kost varken kan förnya eller bygga upp kroppens celler. Fel val av kost sägs vara en bidragande orsak till cancer, hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och fler andra sjukdomar. Det är viktigt att äta färsk frukt och råa grönsaker varje dag. Groddar ger oss näring och gör att vi inte får onödiga sug efter socker och liknande mindre bra kost. Genom att blötlägga dina groddar ger även detta mer näring.

Vilka fördelar har raw food på människan? Fördelarna är många när det kommer till att äta raw food. Du får mer energi, sover bättre och det stärker din fokus. Du får starkare naglar, tjockare hår och mycket mjukare hud. Raw food har en positiv påverkan på matsmältningen och gör det lättare att hålla en jämn vikt. Den ständiga frågan kring raw food är om man får i sig tillräckligt med protein. Många har tyvärr fått bilden av att det enda riktiga proteinkällan är den som kommer från kött. Det högkvalitativa vegetabiliska proteinet är mycket lättare för kroppen att ta upp om man jämför med det animaliska protein som vi vanligtvis stoppar i oss. Grönkål, spetskål, romansallad, spenat och persilja är utmärkta proteinkällor och täcker den mängd protein vi behöver.

Grönkålschips 1 grönkålshuvud 2 msk olivolja 1-2 vitlöksklyftor, pressade 1 tsk salt RIV BORT BLADEN FRÅN DEN TJOCKA S TAMMEN, SKÖLJ BLADEN OCH SKAKA AV DET MESTA AV VAT TNET. DET GÖR INGENTING OM DE ÄR F UKTIGA. BLANDA OLJA, VITLÖK OCH SALT I EN SKÅL. VÄND NER BLADEN OCH GNID IN B LANDNINGEN I DEM. LÄGG PÅ U GNSPLÅTAR OCH TORKA 2-4 TIMMAR PÅ 40-50 GRADER. DE ÄR KLARA NÄR DE ÄR LAGOM KRISPIGA FÖR DIN SMAK.

“Under mina långa seglingar har jag lärt mig att jag behöver väldigt lite” - Leif Eriksson, sida 11

“Det var fruktansvärt att se hur Israeliska bosättare vandaliserat solcellsanläggningar på den Palestinska Västbanken” - Emma Åberg, sida 9

“Finns det något härligare än ett långkok på viltkött tillsammans med svenska rotfrukter och egenplockad svamp tillsammans med h emmagjord lingonsylt?” - Agneta Wahlström, sida 24