Nr: 1 2013
120 sek
DELUXE
Redaktionen
Gunilla Göransson, Chefredaktör Hej och välkommen till första numret av DELUXE, en tidning riktad mot och baserad på ungdomars engagemang och intressen. I detta nummer kommer du få läsa om allt från nya skivsläpp till intervjuer med ungdomar som reser runt på andra sidan världen. Min önskan är att du som läser detta magasin skall känna inspiration till att göra precis det du vill och brinner för. DELUXE är här för att stanna och jag hoppas du som läsare får ut lika mycket glädje av den som vi på redaktionen. Gunilla Göransson, Chefredaktör
Adam Alm, Skribent
Sofia Strid, Fotograf
Rolf Rolandsson, AD
I månadens Deluxe Sida 4: Om volleyboll Sida 5: Välkommen till Visby Sida 6: Alicia Vikander Sida 7: En resa genom Asien Sida 8-9: Håkan Hellström Sida 10: (B)Roadtrip Sidan 11: Kenza Sida 12: Daft Punk Sida 13: Metallsvenskan Sida 14: Tatueringar Sida 15: Longboarding Sida 16: Nästa månads innehåll
Lär känna Alicia Vikander på sidan sex och läs mer om hennes karriär som filmstjärna.
På sidan femton kan du lära dig mer om Olliver Hellbergs passion för longboardåkning.
VOLLEYBOLL Den 9 februari 1895 uppfanns en sport som nu har blivit den sporten i världen med flest medlemsländer, sporten är volleyboll. HISTORIA Volleyboll kallades från början för Mintonette, men eftersom bollen alltid slås på volley så tog det inte lång tid innan sporten fick namnet volleyboll. Syftet med volleyboll var att skapa en inomhussport för de kalla årstiderna där risken för skador var relativt liten och med mindre kroppskontakt än i basket. William G Morgon som var uppfinnaren till denna sport drog inspiration från en mängd andra sporter som t.ex. tennis, baseboll, handboll och basket. Volleyboll spred sig snabbt över USA och redan år 1900 kom sporten upp till Kanada och därefter spred sig sporten runt om i världen. Det internationella förbundet, Fédération Internationale de Volleyboll (FIVB), skapades 1947 och uppger nu att det finns runt 35 miljoner spelare i 218 länder och på grund av detta så är sporten den största i världen om man räknar i antal medlemsländer. REGLER En match spelas på en plan som är 18x9 meter, indelat i två lika stora planhalvor med ett nät i mitten. Näthöjden varierar beroende på ålder och kön av laget men spelas i bäst av fem set där de första fyra går upp till 25 och det sista till 15. I yngre åldrar spelas för det mesta bara bäst av tre set. Man spelar volleyboll med sex människor på plan, i volley 2000 som spelar i yngre åldrar så är man bara fyra men man har då tillgång till en studs, vilket man inte har i ”vanlig” volleyboll. Nuddar bollen golvet är den död. Tre av de sex spelare är framlinje spelare och tre är baklinje, när man roterar byts dessa då när men byter plats. enda direkta skillnaden är att baklinje
Det finns fem positioner man kan spela, passare, center, vänsterspike, högerspike och libero. På plan har man i regel 1 passare som ska stå snett emot högerspikern som då också är en, två centrar som står mitt emot varandra och till sist två vänsterspikers som också dom står mitt emot. Liberon får bytas ut/in hur många gånger som helst under en match men får bara gå i baklinjen och göra mottag. Liberon byter oftast med en eller båda centrarna då dessa är långa spelare som för det mesta inte är alldeles smidiga och därför inte passade lika bra för att spela som mottagare. Det finns fyra grundslag i volleyboll och dessa är serve, baggerslag, fingerslag och smash. Varje boll börjar alltid med en serve och det är laget som vann förra poänget som servar, motståndarna tar sedan emot bollen med bagger som i sin tur lägger upp bollen till passaren som tar ett fingerslag och lägger bollen i höger, vänster eller i mitten utav nätet. Högerspikern, vänsterspikern eller centern smashar sedan över bollen på andra sidan där de tar bagger och spelet fortsätter så. Det finns också något som kallas block och det är när en, två eller tre framlinjespelare hoppar och och med båda händerna försöker stoppa bollen från att komma över till deras sida. Detta räknas inte som ett grundslag då det inte räknas som en utav de tre touch som man får använda i volleyboll. Om blocket nuddar bollen men inte lyckas stoppa bollen utan att den istället åker över till sin egen planhalva så har man alltså fortfarande tre slag på sig att få över bollen.
HANNA ROSENGREN
Välkommen till Visby Sommarstaden Visby
På sommaren förvandlas Visby från en sömnig småstad till en fullfjädrad turistort. Staden blir till ett nav av festligheter och sommarnöjen. Framför allt de tre välkända temaveckorna har en förmåga att dra till sig mängder av besökare. Politikerveckan i Almedalen, partyfyllda Stockholmsveckan eller den historieromantiska Medeltidsveckan - vilken lockar dig mest? Visby är utan tvekan en av Sveriges mest exotiska platser. Staden är känd som rosornas och ruinernas stad men erbjuder mycket annat än bara vackra blommor och gammal arkitektur. Omgiven av hav, vacker historisk miljö, nattklubbar och glada turister är det lätt att som besökare i Visby få känslan av att man befinner sig utomlands. Vecka 27, 29 och 32 är veckorna som sätter extra prägel på Visby som sommarstad och turistort. Då infaller nämligen Almedalsveckan, Stockholmsveckan samt Medeltidsveckan.
Almedalsveckan (v.27)
Sommarens högsäsong inleds med Almedalsveckan i början av juli. Då samlas hela Sveriges politiska elit i parken Almedalen för att framföra sina budskap. Alla de politiska partiernas ledare håller tal och under denna vecka riktar hela Sveriges mediekår sin uppmärksamhet mot den lilla parken vid havet. Under Almedalsveckan kommer man som besökare lätt i kontakt med många mäktiga kvinnor och män, politikintresserade samt en mängd företag och organisationer som alla vill väcka intresse och vinna stöd från besökarna i Visby.
Stockholmsveckan (v.29) Den mest fartfyllda av de tre temaveckorna i Visby är Stockholmsveckan som ingår i Stureplans årliga turné. Under dessa dagar strömmar festsugna ungdomar och unga vuxna till Visby för en vecka med hårt festande. Soliga dagar spenderas gärna på sandstranden Tofta två mil söder om Visby. Här är det ofta fullt av människor som solar, badar, spelar volleyboll eller tar en drink på Tofta Beach Club. På nätterna fylls alla de populära nattklubbarna i Visby till bredden med besökare och där bjuds ofta på uppträdanden av kända artister. Stockholmsveckan har dock en tråkig baksida som präglas av fylla och brott. Det är därför inte helt utan anledning som många av de äldre som bor i Visbys innerstad blir glada när veckan lider mot sitt slut.
Medeltidsveckan (v.32)
Under Medeltidsveckan i början av augusti dras tiden tillbaka 700 år och Visby omfamnar sin gamla historia. Veckan bjuder på marknader, tornerspel, föreställningar, eldshower och mycket annat som hör medeltiden till. Barn och vuxna klär ut sig i sina finaste medeltidsmunderingar och står man vid ringmuren och blickar ut över marknaden är det svårt att inte dras med i stämningen. Visby och hela Gotland förvandlas under denna vecka till ett paradis för barnfamiljer, rollspelare och alla med intresse för medeltiden.
Alicia Vikander
Tar Hollywood med storm Alicia Vikander är Sveriges nya stora skådespelarhopp. Genombrottet kom 2010 med rollen som Katarina i ”Till det som i vackert” som belönades med en guldbagge för bästa kvinnliga huvudroll. Året därpå utsågs hon till ”Shooting Star” på Berlins filmfestival. Men frågan är om vi kommer få se så mycket mer av henne på svensk mark i framtiden. Blott 24 år gammal har hon redan etablerat sig på den internationella filmkartan och hunnit spela mot flera av Hollywoods största stjärnor, eller vad sägs om Mads Mikkelsen, Keira Knightley och Jude Law? I vintras var det premiär för Alicia Vikanders nya storfilm, Anna Karenina. Filmatiseringen av Lev Tolstojs 1800-talsklassiker, med Keira Knightley och Jude Law i övriga huvudroller, som är ytterligare ett storkliv i Alicia Vikanders pågående internationella karriär. I den omskakande kärleksberättelsen regisseras Keira Knightley för tredje gången av Joe Wright (tidigare Stolthet och fördom, 2005, och Försoning, 2007). Knightley spelar naturligtvis Anna Karenina, men Vikander har filmens andra kvinnliga huvudroll, unga Kitty som svärmar för den man Karenina älskar till vanvett. Och detta till hyllande recensioner. The Independent beskrev hennes rollprestation som en ”häpnadsväckande förvandling” och filmmagasinet Empire kallade hennes kärleksscen med Domnhall Gleeson för ”den mest rörande i år”. ”Eftersom jag och Domnhall kände varandra sedan tidigare gick det väldigt lätt. Under 20 minuter tyckte jag verkligen att han var den mest glänsande prinsen i världen. Det var en härlig känsla när vi satte scenen. Vi tittade mot varandra: ”Kändes det lika bra för dig som för mig?” Anna Karenina spelades in i Ryssland och inspelningarna var tuffa. ”Det var extremt kallt. Det var i januari. Vi åkte med tåg och buss och var på en liten ö under fem dagar. Vi bodde i små stugor och hade inget varmvatten. Solen var uppe bara under några timmar.” Alicia Vikander har verkligen gjort en raketkarriär. För fem år sedan var hon en nyutbildad dansare från Kungliga Svenska Balettskolan som insåg att hon aldrig skulle kunna ägna sig åt yrket. Skadorna satte stopp.
”Jag hade två år efter gymnasiet när jag inte hade en aning om vad jag skulle göra”
”Jag hade två år efter gymnasiet när jag inte hade en aning om vad jag skulle göra, sökte Scenskolan en massa (fem) gånger, kom inte in. Såg upp till andra som verkade veta precis vad de ville med sina liv. Jag kände, gud, det kommer aldrig att bli någonting av mig. Jag har haft alla v åndor som man kan ha.” Hon fick lite ströroller här och där – bland annat i SVT:s ”Andra avenyn”, men vändpunkten kom med rollen som den tuffa förortstjejen Katarina i ”Till det som är vackert” (2010) som hon fick en Guldbagge för. Därefter har vi sett henne i ”Kronjuvelerna” (2011). Hennes första internationella roll var i det danska påkostade kostymdramat ”A Royal Affair” (2012) där hon spelade mot Mads Mikkelsen. Att hon fick rollen berodde på att regissören Nikolaj Arcel inte kunde hitta rätt person för rollen i Danmark. Han började istället leta i Norge och Sverige. ”Jag sa till regissören att om du ger mig chansen så flyttar jag till Köpenhamn i två månader och lär mig danska. Sedan fick jag panik när han gav mig rollen. Först blev jag jätteglad och grät av lycka på mitt hotellrum i Köpenhamn. Sen satte jag på tv:n och mina glädjetårar gick över i hysteri. Jag fattade inte ett ord av vad de sa på skärmen. På så sätt är jag dumdristig, jag tänker mig inte för.” Men det gick,strålande, dessutom lärde sig Alicia Vikander både att rida och spela piano för rollen. Hon är en 23-åring som har fått världens chans, och det är tydligt att hon utnyttjar den till fullo.
JOSEFINE WIKSTEN
En resa Genom asien Isabella Hägglöf berättar
Att resa i Asien under en längre period är något som ökar i popularitet. Någon som gjort slag i saken är västeråsaren Isabella. Jag vill återvända, ler hon. Det gröna gräset och knopparna på träden skvallrar om att våren nått Västerås. Isabella Hägglöf, 22, är precis hemkommen från en nästan tre månader lång resa runt Asien. Det känns som att jag inte ens varit iväg, berättar hon. Hon lämnade Västerås hösten 2011, för att flytta upp till Luleå efter att hon fått drömjobbet som butikschef. Då började hon spara pengar till resan på riktigt. Jag levde aldrig på existensminimum. Pengarna gick till hyra och mat, men jag roade mig och unnade mig fina saker också. Tionde februari var avgångsdagen. Veckan innan flyttade Isabella ner till Västerås. - Jag flyttade hem till föräldrarna igen, det underlättar att ha det som bas när jag är tillbaka. Som arbetslös är det en bra lösning, tycker hon. - Att slippa utgifter som hyra och mat är skönt. Första stoppet blev Sri Lanka där Isabella och hennes resekompis Pernilla landade i huvudstaden Colombo, för att direkt åka till Hikkaduwa. Båda hade dykarcertifikat sedan tidigare. - Att dyka i Hikkaduwa var fantastiskt, även snorklingen. Vi såg hajar bland annat. Hikkaduwa överlag var underbart, vi umgicks bara med lokalborna, det fanns nästan inga turister där alls, berättar Isabella. Efter Hikkaduwa bar det iväg till en annan stad, Ella. Bussresan dit var en traumatisk upplevelse, berättar Isabella. - Vägen upp dit var helt galen, bussarna var dåliga, det kändes inte som att de orkade upp. På ena sidan var det berg och på andra sidan var det stup. Där fick man känna på att man lever, kan jag säga. När vi kom fram besökte vi vattenfall och tittade på teplantage, det var så vackert där. Indien var land nummer två att besöka. - I Goa solade vi en hel del, där blev det mer en klassisk solsemester. Hon upplevde vistelsen i Goa som lite obehaglig: - Vi blev förföljda och hade människor utanför vårt hotellrum på nätterna. Efter Goa flög de till Indiens huvudstad, New Delhi. - Det var så häftigt, man fick så många intryck och det var människor överallt. Så mycket intryck att man nästan bara kan sitta och titta.
Namn: Isabella Hägglöf Ålder: 22 år Hemstad: Västerås Från New Delhi reste de med tåg till Agra, för att se Taj Mahal. - Tåg rekommenderar jag inte, vi satt på träbänkar i tolv timmar. Vi hade dessutom otur att komma dit en lördag, då templet är stängt, det hade vi inte en aning om. Det var som ett slag i magen. Efter missödet med Taj Mahal fortsatte rutten till Nepal. Där stod bungy jump på schemat. - Jag ser mig själv lite som en ”adrenalinjunkie”, jag har hoppat bungy jump förr, och även fallskärm, säger Isabella, och fortsätter: trots att jag är medveten om riskerna så är det en riktigt häftig känsla. I Nepal stannade de inte längre än tre dagar, innan det var dags att flyga till Kina, och Peking. - Jag har varit i Peking förr, men staden är helt otrolig. Lite som jag förklarade New Delhi: en stad som ger en massa intryck. Shoppingen i Peking var himmelriket, jag handlade hela elva par skor bland annat, skrattar Isabella. Isabella har rest i Asien förr, men den senaste resan var helt klart bäst, tycker hon. - Så mycket jag upplevt, platser jag sett. Den här resan slår den förra med hästlängder, och då var den förra resan helt fantastisk, avslutar Isabella med ett leende.
AMELIA WALDAY
HÅKAN Håkan Georg Hellström är återigen aktuell i och med att han nyligen släppte sitt sjunde album, Det kommer aldrig va över för mig.
Håkan föddes den andra april 1974 i Göteborg och har hunnit med mycket under sitt 39 åriga liv. Som tonåring spelade Håkan back i fotbollslaget Gais. Men han valde sedan att ägna sig åt musiken. Håkan är hängiven Gaisare och en av hans låtar Gårdakvarnar och skit spelas som inmarschlåt på Gais alla hemmamatcher. Håkan har tillsammans med sin sambo Natali Davet sönerna Sigge Mio, 8 år och Julius, 5 år.
FOTBOLL Håkan var med och bildade det kända Göteborgs-bandet Broder Daniel, och spelade då trummor i bandet, han valde sedan att hoppa av. Då spelade han med två andra band, Honey is cool och Påvels, för att sedan börja spela med Broder Daniel igen, denna gång som basist. År 2000 slog Håkan igenom som soloartist med låten Känn ingen sorg för mig Göteborg som blev en succé direkt. Samma år släpptes också Håkans första solo-album med samma namn som hans första singel, och även albumet blev höjt till skyarna.
UTMÄRKELSER Utöver detta har Håkan släppt sex till album, varav ett i mitten av april i år. Efter att han släppt skivorna Ett kolikbarns bekännelser och Nåt gammalt, nåt nytt, nåt lånat, nåt blått tilldelades Håkan en grammis för bästa manliga artist och han har även tilldelades Taubestipendiumet. År 2009 tilldelades han även årets guldmick för bästa liveakt. Håkan och hans kompband Augustifamljen är kända för sina energifyllda liveframträdanden.
FILM 2011 släpptes en dokumentärfilm som handlar om Håkans liv, rollen som idol och den mediehysteri som råder. Filmen heter 2 steg från Håkan. I juli 2013 släpps också en film baserad på Håkans texter och musik. Filmen, Känn ingen sorg utspelar sig i Göteborg och Håkan själv kommer att synas i filmen i en liten biroll.
HELLSTRÖM
klklklklklklklklklklklklklklklklklklklk
AKTUELL MED NYA SKIVAN Det kommer aldrig vara över för mig
Håkan har, som nämnt, alldeles nyligen släppt sitt sjunde album, som precis som de tidigare blivit höjt till skyarna. I samband med skivsläppet i mitten av april hade man på Göteborgs Postens hemsida skapat en egen sida till Håkan Hellström, som fortfarande finns att hitta på gp.se/hakanhellstrom. Detta har blivit mycket ifrågasatt och detta försvarar skribenten Johan Lindqvist genom att påpeka att han är Göteborgs största artist och ”så jävla grym” samt att de har följt honom från början, sedan han slog igenom med Känn ingen sorg för mig Göteborg. Och jag, jag kan inte säga emot, det jag har hört hittills är lika genialiskt bra som Håkans låtar brukar vara.
”Så jävla grym”
-Johan Lindqvist, GP
VIKTORIA SOHLÉN
(B)Roadtrip Att spendera 6000 kilometer i en bil låter väl inte så kul? Men om man lägger till att dessa 6000 kilometer gick genom 7 länder, låter det roligare då? Om man då besöker städer som Köpenhamn, Hamburg, Amsterdam, Brügge och London på 16 dagar så låter väl dessa 6000 kilometer i en bil ganska roligt trots allt? Det var hösten 2011 som killarna Jimmy och Rezgar bestämde sig för att göra en ”roadtrip” till England. Från Åland skulle de ta sig hela vägen till Loughborough som ligger några kilometer norr om Leicester i England. - De första dagarna gick ut på att ta sig till Loughborough då jag ville träffa min flickvän så snabbt som möjligt, säger Rezgar. Rezgars flickvän Malin studerade på Loughborough University och det var saknaden mellan dem som lade grunden till hela resan. Den första dagen tog de sig från Åland genom att åka med Viking Line över till Sverige och sedan köra hela vägen ner till Köpenhamn innan de stannade där för att övernatta. I Köpenhamn gick de runt samt åt en bit mat innan det var dags att sova för de skulle upp tidigt nästa morgon. Följande dag tog de sig från Köpenhamn till Esbjerg där båten över till England väntade. -Det var de tråkigaste timmarna på hela resan, berättar Jimmy om den 18 timmar långa båtresan. -Det fanns absolut ingenting som båten erbjöd som underhållning, tillägger Rezgar. Som tur var hade killarna packet ner datorerna där filmer och serier fick stå för underhållningen. Men den som väntar på något gott... En av de vanligaste frågorna killarna har fått i efterhand är om det var svårt att köra på vänster sida av vägen. -Rondellerna var svårast men man vändje sig ganska snabbt och de gick ändå väldigt bra att köra, svarar Jimmy. På den tredje dagen kom killarna äntligen fram till Loughborough och nu skulle resan börja på riktigt. Större delen av resan spenderades i England där killarna bland annat besökte Manchester två gånger, Leicester två gånger och London två gånger men det var alltid Loughborough som var utgångspunkten. Killarna åkte runt och såg på sevärdigheter, shoppa och framför allt kollade de på fotboll. -Vi såg på 4 olika fotbollsmatcher och besökte 12 olika arenor på resan, berättar Jimmy.
När det sedan var dags att bege sig hemåt bestämde sig killarna för att ta vägen via Frankrike, Belgien, Holland och Tyskland. - Hela resan var väldigt spontan och i princip ingenting var bokat eller planerat, säger Rezgar. - Det var en speciell känsla att köra ombord ett tåg med vår bil för att spendera 35 minuter under vatten, sedan är man i Frankrike, berättar Jimmy om Eurotunnel. När man körde av tåget så befann man sig i norra Frankrike och killarna hittade inget de ville se eller besöka utan nästa stopp blev i staden Brügge i Belgien. - Den vackraste staden vi besökte faktiskt, säger Rezgar. Efter några timmar for de vidare till Amsterdam i Holland. - Det var väldigt roligt att köra runt i Amsterdam då klockan var 2-3 på natten så det var ingen trafik, vilket var riktigt skönt, säger Jimmy. Sedan vidare till Bremen och till sist Hamburg som ligger i Tyskland. På vägen hem körde killarna 32 timmar i sträck. Vi ville verkligen hem, speciellt efter att vi kört genom Tyskland, då kände vi att vi hade sett och gjort allt vi ville, berättar Jimmy. Så efter 16 dagar i sju olika länder var killarna väldigt glada över att komma hem igen. - Borta bra, men hemma bäst, avslutar Jimmy och Rezgar.
TED GÖSTAS
Hennes namn har många på sina läppar, hon som har kämpat sig till toppen och blivit en riktig framgångssaga i Sverige. I början var hon bara en bloggerska med några få tusen besökare som sedan eskalerade och nu står hon här med över hundra tusen besökare världen över. Hon har varit med om upplevelser många bara kan drömma om men det här är inte en fantasi, detta är Kenza Zouitens vardag. Berättelsen hade sin början i december 2006 när den då 17-åriga Kenza bestämde sig för att starta en blogg. Då fanns inga förväntningar eller hopp. Bara några år senare, år 2009 för at vara exakt, bekräftade hon att hon nu får över 100.000 unika besökare varje dag. Med denna uppmärksamhet tog modellkarriären fart och hon har många olika sorters jobb i sitt register. Kenza har bland annat varit omslagstjej på diverse svenska magasin för kvinnor, fått agera reporter för MTV och haft ett webbtv-program tillsammans med en annan bloggerska. ”Topmodel-drömmen” har hon lagt på hyllan. Som de flesta tjejer brinner Kenza för mode. Då hon livnär sig på mode och inte har problem med sin ekonomi är det inte så konstigt att garderoben ser ut som himmelriket för bultande modehjärtan. Det är verkligen en garderob att beundra och avundas. Som det modetroll Kenza är har hon fått möjlighet att designa kollektioner för kända skandinaviska märken som Guldfynd, Wildflower och Jofama. Smyckeskollektionen hon designade för Guldfynd blev framgångsrik och drog in över 15 miljoner kronor totalt. Att bara skriva den summan känns liksom helt sjukt. Tack alla ni som köpt och använt mina smycken, skriver Kenza i bloggen. Samarbetet med läder- och modeföretaget Jofama gick även det lysande. Här fick Kenza designa olika plagg i skinn, det var framför allt skinnjackorna som gick hem hos kunderna. Populärast blev jackan ”Kenza 3” som sålts i över 21.000 exemplar. Jag ser tjejer på stan varje dag med mina jackor och jag blir så himla glad. Med sina erfarenheter i fickan tar nu denna framgångsrika tjej nästa steg i affärslivet. Det är dags att gå vidare och designa på egen hand. Vi kan inte mer än att förvänta oss något storartat. Datum för när kollektionen släpps har inte angetts ännu, men namnet blev nyligen känt. Ivy Revel kommer märket att heta.
”Vi är alla förväntansfulla inför lanseringen” Kenza Zouiten har förbluffat oss och fortsätter att göra det. Hon har gått från att vara en helt vanlig tjej till en eftertraktad kändis. Fenomenet Kenza kommer vara i rampljuset ett bra tag framöver och vi önskar henne all lycka i framtiden.
JULIA NILSSON
DAFT PUNK Hur
man
bygger
förväntningar
Det var åtta år sedan sist. I mars 2005 släppte duon Daft Punk sitt tredje studioalbum ”Human After All” till ganska medioker kritik. Deras elektroniska musik har för varje enskilt album utvecklats från houserötterna på debuten ”Homework” och uppföljaren ”Discovery” som gjorde dem kända till ett mer rockigt sound på tredje plattan. Frågan var nu hur de kunde ta sin musik ett steg längre? Och i så fall när? Det skulle som sagt visa sig ta lite mer än åtta år, men snart är fjärde plattan här: ”Random Access Memories”. Daft Punk, som alltså består av de två fransmännen Thomas Bangalter och Guy-Manuel de Homem-Christo, började i hemlighet arbeta med sitt fjärde album under 2008 samtidigt som deras soundtrack till filmen ”Tron: Legacy”. De bestämde sig snart för att denna gång förlita sig mer på livemusiker istället för synthar och samples som de gjort tidigare. Att anlita musiker resulterade dock i att deras hemlighetsmakeri bakom ”RAM” skulle visa sig vara svårt. En av medarbetarna, den legendariske musikproducenten Nile Rodgers, berättade snart att ett samarbete med duon hade inletts. Dock sade han inte vad för slags samarbete det var. Sedan blev det relativt tyst om vad som fanns bakom kulisserna. Ända till januari 2013, det vill säga. Då berättade Guy-Manuel om flytten till Sonys skivbolag Columbia Records. Kort därefter blev detta officiellt med en bild där duons ikoniska hjälmar samt Columbias logotyp avbildades. Nu snurrade hypemaskinens kugghjul på allvar. Snart började femton sekunder långa reklamfilmer spelas samtidigt som det mycket populära humorprogrammet ”Saturday Night Live” sändes i USA, där duons logotyp syntes och ny musik hördes. Denna trend fortsatte med avslöjandet av titeln på skivan och kulminerade med en reklamfilm som visades på musikfestivalen Coachella Music & Arts Festival, där musikern Pharrell Williams och den tidigare nämnda Nile Rodgers syntes tillsammans med Daft Punk i en video. I videon tillkännagav man dessutom andra medarbetare på skivan: Panda Bear (från Animal Collective), Julian Casablancas (från The Strokes), Todd Edwards med flera. Låten som spelades i dessa filmer visade sig sedan vara albumets första singel, ”Get Lucky”. Låten demonstrerar Daft Punks nya riktning med fokus på livemusiker där man hör Rodgers spela en gitarrslinga med funk- och discoinslag, Daft Punk på basgitarr och trummor samt Pharrell på sång. Nu hade alltså fansen och världen fått ett smakprov av vad som komma skall. Vid denna tidpunkt hade även gigantiska affischer uppenbarat sig på byggnader i USA med hjälmarna som också pryder omslaget.
Ändå är detta bara en del av den idag ovanliga marknadsföringstekniken man har satt i kraft här. Ungefär samtidigt som singeln släpptes började man nämligen ge ut videos på YouTube som de kallar ”The Collaborators” där de olika medarbetarna på skivan talar både om hur de först mötte ”robotarna” (som Pharrell väljer att kalla dem) samt vad som gör denna skiva så nyskapande men ändå så traditionell. Titeln på skivans första låt berättar mycket om riktningen man har tagit med musiken: ”Give Life Back to Music”. Något som också är intressant är att man aldrig visar eller får höra något från Daft Punk själva. Man talar om dem i tredjepersonsperspektiv. De bara ”finns där” utan att egentligen ha en riktig närvaro och det är denna anonymitet som gör dem så mystiska och denna skiva så speciell. Som Nile Rodgers sade i sin del av videoserien: ”de gick tillbaka för att gå framåt”. Frågan är nu om skivan, vars release i skrivande stund närmar sig med stormsteg, någonsin kan leva upp till denna oerhörda förväntan? MATHIAS BORGMALM
METALLSVENSKAN
I slutet av maj är det återigen dags för en av Sveriges häftigaste hårdrockfestivaler. Festivalen är unik i sitt slag, då den kombinerar ett gediget schema av liveartister med en fotbollsturnering där bland annat olika kända artister deltar. Tidigare år har bland annat medlemmar ur banden In Flames, Millencolin, Bullet och Hardcore Superstar synts på planen. Även före detta landslagsspelaren Jörgen Pettersson och tidigare ungdomsproffset Martin Bengtsson från Serie A-laget Inter har deltagit i turneringen. Men hur bra passar egentligen rockmusik och sport tillsammans? Det har faktiskt visat sig vara en oslagbar kombination där både hårt satsande lag och totalt otränade möts på planen. Fotbollen är en mycket underhållande del av festivalen som leder till många skratt både hos deltagare och publik. Turneringen är en fantastisk upplevelse, även för besökare som egentligen inte är intresserade av sport. Den 24-25 maj går alltså den femte upplagan av Metallsvenskan av stapeln, en festival som på kort tid blivit ett av de största och mest omtalade evenemangen i landet. Under förra årets högsommarvärme besökte totalt 9000 personer festivalen. I år är några av huvudakterna banden King Diamond, At the gates, Graveyard och Hardcore Superstar, alltså en blandning av heavy metal, death metal och hårdrock. Många fler band, där också lokala förmågor som The boatsmen och Dödsdepartementet ingår, spelar på festivalen under de två dagarna. Fotbollsturneringen spelas under lördagen, och någon gång under eftermiddagen kommer vi få se det vinnande laget höja den glänsande vinnarbucklan mot skyn. Metallsvenskan håller till på Örnsro IP för tredje året i rad, där ett helt område med tre scener, fotbollsarena, öltält och försäljningsstånd byggs upp. Det finns dock inget campingområde på festivalen, men långväga gäster bor för specialpris på femstjärniga Gustavsviks camping som ligger ca 15 minuters gångväg från festivalområdet. Ett nytt inslag som tillkommit inför årets evenemang är att oetablerade band kan tävla om att få öppna festivalen med en spelning under fredagen. Över 300 band har anmält sig varav 50 band gått vidare till en öppen omröstning. Även om det är svårt att tro, har Metallsvenskan ett vinnande koncept i sin unika kombination av rockmusik och fotboll. Alla musikintresserade borde besöka denna tillställning för en underhållande helg i rockens tecken där allt självklart är toppat med en härlig stämning. Så, börja genast öva på dina häftigaste hårdrocksmoves och sjung upp, så ses vi på Örnsro IP sista helgen i maj. w
Vad? En hårdrocksfestival kombinerat med fotbollsturnering När? 24-25 maj Var? Örnsro IP i Örebro Vilka band spelar? King Diamond, At the gates, Graveyard och Hardcore superstar är några av årets huvudakter. Totalt kommer 15-20 st band uppträda live. Vad kostar det? Tvådagarsbiljett (inklusive fotboll) 595:-, fredagsbiljett 395:-, lördagsbiljett (inklusive fotboll) 450:-. Var köper jag biljett? Ticnet.se eller lokalt i Örebro på Örebrokompaniet, Najz prajz, WeSC eller T-shirt Store
Tatueringen är här för att stanna Att se en tatuerad person i dagens samhälle är knappast något som förbryllar någon eftersom att det i dagens samhälle blir allt mer accepterat. Den acceptans som byggts upp kring tatueringen garanterar dock inte att personer med tatueringar undgår att bli diskriminerade. Diskriminering sker dagligen, speciellt i arbetslivet. Frågan har pågått i flera decennier och lär pågå ett bra tag till. Men är det inte fel att acceptera att någon diskrimineras på grund av sitt utseende? I dagens samhälle är tatueringar väldigt vanliga och någorlunda accepterat. Kanske mest accepterade är de hos de yngre generationerna. Om vi backar bandet 35 år bakåt i tiden så såg det inte riktigt likadant ut som det gör idag. Innan tatueringarna blev ett mode på 1980-talet så var det mest sjömän och kriminella som bar dom. Tatueringarna fungerade som en form av identifikation för de personerna. Det är nog därför tatueringen ses som något negativt hos den äldre skaran av samhället, just för att det har förknippats med bland annat kriminalitet och allt vad det innebär. Vad är det då som gör att tatueringar blir allt mer accepterat i samhället egentligen? Jag tror att det är en generationsfråga. Eftersom att föräldrar präglar sina barn med sina egna värderingar så faller det naturligt att som förälder förhindra att sitt barn skulle tatuera sig, givet att föräldrarna har en negativ syn på tatueringar. Med tanke på att det kom till att bli ett mode att tatuera sig, och blandningen av lättillgängligheten och generationsskiften så tror jag att den negativa synen på tatueringar avtog rejält, men den finns givetvis kvar. Idag finns det säkert lika många tatueringsstudios som det finns cafeer och jag tror varken att du eller jag skulle höja på ögonbrynen om vi skulle gå förbi en tatueringsstudio. Likaså skulle vi inte reagera negativt om vi mötte en person med en tatuering.
Eftersom att tatueringar blivit mer accepterade så skulle man kunna tro att anmälningarna till diskrimineringsnämnden är väldigt få. Det stämmer inte. Personer med tatueringar diskrimineras dagligen. Vi har nog alla hört historier om folk som har antingen fått sparken eller blivit nekade jobb på grund av sina tatueringar. Att man sparkar eller nekar en person enbart efter hur denna person ser ut är givetvis mycket fel och bör klassas som diskriminering. Dessa diskrimineringsfrågor är väldigt breda och har diskuterats i flera decennier och kommer antagligen överleva både dig och mig. Vad kan man göra åt saken då? Det är en väldigt bra fråga. Jag förstår ju givetvis på en viss nivå varför en person med tatuerat ansikte blir nekad ett servicejobb. Men å andra sidan är det väldigt tragiskt att en person blir nekad på grund av sitt utseende. Frågan är bred och har många förespråkare och motståndare på många olika nivåer. Frågan bör i allra högsta grad tas på allvar. Jag kan dock inte hjälp att dra lite extra på smilbanden när jag ser en tatuerad person jobba i en offentlig miljö, det återställer min tro på mänskligheten. Hela frågan berör ju ett ordspråk som vi alla är väldigt, väldigt bekanta med. ”Döm inte en bok efter omslaget”. Låter det bekant..? ADAM BERGMAN
LONGBOARDING
- En glädjesprudlande kultur
Nu när sol och värme sakta med säkert sprider sig i Sverige efter den kalla vintern, och när gruset sopas bort från gatorna, ser man dem nästan överallt – longboardåkarna. Longboarding, som under senaste åren i Sverige blivit allt populärare, har blivit en riktig trend - framförallt bland ungdomar. Örebrokillen Oliver Hellberg, 22, jobbar som snickare till vardags, men på fritiden så förvandlas passionen för brädor till något helt annat. Han - som många andra älskar att åka longboard och den kultur som hör till brädfenomenet. Det är 7 km från stadens centrum ut till det vackra området Ekeby-Almby. Ett relativt lugnt område nära Hjälmaren som kantas av nybyggda villor och mycket barnfamiljer. Oliver Hellberg bor hemma hos sin familj i ett stort vitt hus och att komma in genom ytterdörren känns som att stiga in i himlen ungefär då allt är inrett i vitt. I Olivers rum pryds väggarna annorlunda. Hans longboards står uppradade mot väggen, en Millencolin LP skiva och några hattar står snyggt uppradade på en hylla ovanför tvn. Citat såsom ”life on a board” och egenmålade logos av skate-märken sitter uppklistrade mot garderobsdörrarna. En stor svartvit tavla med reggae-kungen Bob Marley hänger ovanför sängen med bokstäverna legend. Hans rum speglar verkligen hans personlighet. Olivers ansikte skiner upp och leendet sprids på hans läppar när han börjar prata om sitt stora intresse – longboard.
Det jag älskar med longboard är gemenskapen som finns mellan åkarna och den breda variationen av stilar man kan köra på. Själv kör jag mestadels freeride och downhill kring trakterna i Örebro, och jag tycker det är riktigt kul att skapa snygga koreografier av tricks jag lär mig och sätta ihop dem till en serie. Det var flera årtionden sen longboarden lanserades i världen, då surfare ville ha något längre att åka med på land än en skateboard när de inte surfade i vattnet. Som storebror till skateboarden har populariteten för denna långa bräda gått i vågor genom åren, men nu är den i topp och är här för att stanna ett tag framöver. Longboarding är en relativt lugn kultur, där allt handlar om gemenskap, glädje och att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter, konstaterar Oliver med ett leende på läpparna.
Oliver åker longboard i princip varje dag för nöjets skull, men även för att det är ett bra och praktiskt transportmedel. Sena kvällar med grillning, musik och åk med vännerna är något av en vardag för honom. Han äger flera brädor med använder mestadels sin Loaded Dervish, en longboard gjord av bambuträd för flexibilitetens skull. Hans intresse började på riktigt när han gick i 9:an och det var tillsammans med kompisen Erik som det snabbt blev en stor hobby för dem båda. Nu, fem år senare, är intresset lika starkt hos Oliver och även bland de vänner han umgås mycket med. De filmar varandra när de åker, designar egna mönster av griptapes till brädorna, är aktiva på longboardforum och de ser alltid fram emot det stora longboardseventet som brukar anordnas av Longboardsweden på somrarna i Stockholm. The Gathering, som eventet heter, är en väldigt kul grej, berättar Oliver. Under en helg i Stockholm får man lära känna nytt folk som alla har ett gemensamt intresse för skate- och longboardkulturen. Tillsammans cruisar man som tradition genom huvudstaden och där finns även tävlingar och aktiviteter. Eventet är till för både veteraner och nya, så det är definitivt värt ett besök om man är intresserad av longboardnig.
FANNY OSCARSSON
Intervju med Damien Rice om flykten från rampjuset!
Bekanta dig med succéserien The Walking Dead!
NÄSTA MÅNAD Vinn en iPad Mini!