Youth

Daft Punk

Uppt채ck Thailand Roadtrip EM

Vikten av att v책ga tala om livets slut

Välkommen I detta nummer av YOUTH går vi igenom den kanske lite mer traditionell sol och bad semester i Thailand, men är den så traditionell trots allt? Kanske får ni nya idéer om hur ni skall upptäcka Thailand. Vi får även ta del av Isabella Hägglöfs resa genom Asien där hon hoppade från höga höjder.

Träningssemester på Playitas resort, låter det intressant? De är det! Här kan du glömma en slapp dag på stranden och istället rikta in dig på en dag full med träning och olika aktiviteter. Vi fortsätter i sportens tecken och kommer med ett reportage från EM i Ukraina där tusentals svenskar färgade både arenor och gator i färgen gul. När vi ändå är inne på fotboll så intervjuade vi två killar som for iväg på en “roadtrip” från Åland till Loughborough. 16 dagar och 6000 kilometer spenderade de med bilen och det blev en hel del fotboll på vägen.

Visste du att Daft Punk har släppt en ny skiva? Om inte så kommer vi berätta allt om den, så oroa dig inte! Dessutom toppar vi allt detta med två tunga men otroligt intressanta och viktiga ämnen.

Ta hand om dig!

, attson RM

Runar Mattsson Chefredaktör

Anna Jacob Layout Grafisk formgivare

2

Malin Fotograf

Linda Fotograf

Runar Chefredaktör

Nils ,Amelia, Ted Felicia, Adam, Frida Ragnar Jenniina, Mathias Skribent Stort Tack!

Träningssemester på Playitas resort.............................................4 EM i Ukraina..............................................................................6 Roadtrip.......................................................................................8 Upptäck Thailand......................................................................10 En resa genom Asien..................................................................12 Vikten av att våga tala om livets slut.......................................13 Tatuering är här för att stanna, för evigt..................................14 Daft Punks nya skiva................................................................15

8 10

13

6 3

Träningssemester på Playitas resort Semester, sol och bad men någonting stämmer inte överens med den klassiska semesterbilden på Playitas resort som ligger på Fuerteventuras östkust. Här ropas det beskrivningar av rörelser från ett vattengymnastikpass i en av poolerna. I mitten av anläggningen spelas det fotboll och bortanför det hörs tennisbollar som smashas ner. Vid en av planerna har ett hårt corepass precis avslutats.

Playitas resort är en klassisk semesteranläggning med pool, nära till hav, hotell och god mat men vad som skiljer det från andra ställen är att de fokuserar på träning. Hit åker allt från elitidrottsmän till folk som tränar litegrann eftersom variationen på träning och pass är stor. Vi åkte dit för att kolla läget.

Tips

Tips för dig som ska åka till Playitas resort. *Passa på att testa så många träningspass som möjligt, kanske hittar du en ny favorit? *Träning i all ära men se till att slappna av lite på semestern också. *Spring eller promenera upp på berget, här utlovas fin utsikt! *Drick mycket vatten under träningen, extra viktigt eftersom det är varmt ute. *Glöm inte solkrämen! Även om du inte ligger och solar är du ute i solen och kan lätt bränna dig. *Se till att komma i säng i tid, hård träning och sol är utmattande, se till att sova för att orka med nästa dag. *Håll dig inte bara på anläggningen åk in till någon av grannstäderna och ät middag, Shoppa eller ta en strandpromenad.

Efter en vecka med sol och träning känner vi oss trötta, vältränade och bruna. Det bär nu av hemåt efter en fantastisk vecka och vi längtar redan tillbaka, bara vi får vila lite först.

4

Packlista *Träningskläder *Träningskor *Badkläder *Solkräm *Sköna kläder att ha på sig efter en hel dag med träning. *Vanliga kläder att ha på sig till frukost och middag eller när man får för sig att göra något annat.

Hur ser en typisk dag på Playitas resort ut? Den frågan kan bara du själv svara på, eftersom de har så många träningsmöjligheter kan du utforma din dag precis hur du vill. Kanske vill du gå upp tidigt på morgonen och följa med på en morgonlöparrunda eller börja dagen med att slappa vid poolen och träna på kvällen, eller gå på alla möjliga pass och vila lite där emellan. Valet är ditt.

Här är ett exempel på hur en dag kan se ut:

07.00 Uppstigning, på med träningskläderna.

07.30 Samling för de som ska springa

morgonlöprundan, här finns en kortare och en längre runda.

08.30 Klara med

springpasset, efter blir det ett morgondopp och sedan frukost.

10.00 Första passen börjar, vi går på ett karaterobicspass, en blandning av karate och aerobics, spännande!

11.00 Passet slutar och 12.00 Lunch vid poolbaren, här erbjuds mackor och hamburgare.

det börjar nya, men vi väljer att lägga oss på solstolarna vid poolen och ta det lugnt ett tag för att orka resten av dagen.

13.00 Dags för

fotboll! Vi delas in i lag och spelar sen en kort turnering.

18.00 Beger oss mot grannbyn för att äta middag på en restaurang vi blivit tipsade om.

16.00 Trötta efter all

träning går vi och lägger oss och sover middag.

15.00 Efter all 14.00 På beachvolleyboll-

planen börjar nu volleyboll med samma upplägg som fotbollen.

träning är vi nu trötta och vill vila, men så börjar afrikansk dans och vi blir sugna på att vara med!

22.00 Efter en god

middag och en promenad fram och tillbaka från grannbyn svänger vi in på anläggningens sportbar där vi tar varsin drink.

22.45 Trötta och utmattade somnar vi i våra sängar.

Text: Frida Illustration: Jacob

5

EM i Ukraina ”Att se glädjen och sorgen som växlar här i klacken är helt sjukt, man känner verkligen hur kärleken till sporten och vårt landslag strömmar härifrån” säger Robin Hansson lite uppgivet när Sverige precis förlorat mot England.

Em i Ukraina blev ett sportsligt misslyckande för det svenska fotbollslandslaget, efter att ha förlorat första matchen mot värdnationen Ukraina och sedan sett England vända underläge var Sverige redan ute ut EMslutspelet. Men det som skedde på sidan av planen, i supporterlägret ”Camp-Sweden” och i hejarklacken under matcherna har garanterat satt sina spår i många svenska fotbollsfans hjärtan, inte minst bland mig och mina vänner.

Jag började min fotbollskarriär vid blotta fem års ålder och det är via den som jag fått den jag skapat ett fantastiskt band med min far men men jag har också lärt känna några av mina absolut bästa vänner via fotbollen.

Så långt tillbaka jag kan minnas har jag och mina vänner alltid drömt att få uppleva ett fotbollsmästerskap på plats tillsammans, vi har dock alltid missat dem för att vi har vart för unga för att åka själva eller inte haft råd. Men under vinterlovet 2011 så bestämde jag och min far att vi nu äntligen skulle försöka komma iväg, tillsammans med mina närmaste vänner som jag känt sedan barnsben skulle jag åka till sommarens EM slutspel i Kiev.

Sommaren närmade sig och biljetterna vi ansökt om från UEFA kom på posten, helt plötsligt blev vår barndomsdröm sann. Det var en konstig känsla, trots att jag vid den här tiden bodde uppe i Umeå och hade mina reskamrater i Stockholm så kändes glädjen i telefonsamtalen jag ringde när jag hade biljetterna i min hand.

För att hoppa lite framåt i tiden. När vi anlände till Ukrainas huvudstad Kiev tog vi en taxi till ”Camp Sweden” som det svenska supporterlägret kallas under internationella slutspel. Enligt arrangören trodde dem

6

att det skulle vara ungefär femton till tjugotusen svenska fans på plats när matchen sparkades igång dagen efter.

Campingplatsen där vi skulle bo var inte mycket att hänga i julgranen, men det spelade inte så mycket roll när vi började slå upp våra tält på den lilla sandfläck som fanns till godo.

Efter en natt med tveksam bekvämlighet i ett överdrivet varmt Ukraina så var det första matchdagen, från dem tidiga morgontimmarna var större delen av campingen vakna och laddade för premiärmatchen. Runt lunchtid begav vi oss i samlad trupp till ett torg mitt i stan där dem ställt upp bussar och partytält som var exklusivt placerade för oss från Camp Sweden. ”Att se alla svenska fans här i Ukraina är nog bland det häftigaste jag sett”, orden från min gode vän Fredrik när han står helt paralyserad en bit utanför smeten och med ”när vi gräver guld i USA” dånandes i bakgrunden, och jag kunde inte annat än hålla med, kan fortfarande få gåshud när jag tittar på bilder från marschen mot nationalarenan i Kiev.

Så här i efterhand är jag så klart besviken på att jag inte fick uppleva att landslaget lyckades bättre, men jag skulle ändå åka på den här resan om och om igen så ofta jag kan.

Efter att ha deltagit i det svenska supporterlägret så vet jag tydligare än någonsin att fotbollen binder samman individer, folkgrupper och till och med hela länder på ett sätt som få andra saker kan. Tillsammans kommer vi alltid minnas denna resa som ett mål vi uppnått i livet, och som min far sa på flyget på väg hem ”det är ju fan så man måste åka till EM i Frankrike om fyra år”. Ett löfte jag tror han håller.

Text&Foto: Nils

Grabbarna inf ör Sveriges första match

” t e v a H a l “Gu

De träffade bland annat Patrik Andersson 7

Roadtrip

Att spendera 6000 kilometer i en bil låter väl inte så kul? Men om man lägger till att dessa 6000 kilometer gick genom 7 länder, låter det roligare då? Om man då besöker städer som Köpenhamn, Hamburg, Amsterdam, Brügge och London på 16 dagar så låter väl dessa 6000 kilometer i en bil ganska roligt trots allt?

Det var hösten 2011 som killarna Jimmy och Rezgar bestämde sig för att göra en ”roadtrip” till England. Från Åland skulle de ta sig hela vägen till Loughborough som ligger några kilometer norr om Leicester i England.

- De första dagarna gick ut på att ta sig till Loughborough då jag ville träffa min flickvän så snabbt som möjligt, säger Rezgar.

Rezgars flickvän Malin studerade på Loughborough University och det var saknaden mellan dem som lade grunden till hela resan.

Den första dagen tog de sig från Åland genom att åka med Viking Line över till Sverige och sedan köra hela vägen ner till Köpenhamn innan de stannade där för att övernatta. I Köpenhamn gick de runt samt åt en bit mat innan det var dags att sova för de skulle upp tidigt nästa morgon.

Följande dag tog de sig från Köpenhamn till Esbjerg där båten över till England väntade.

“Det fanns absolut ingenting som båten erbjöd som underhållning” -Det var de tråkigaste timmarna på hela resan, berättar Jimmy om den 18 timmar långa båtresan.

-Det fanns absolut ingenting som båten erbjöd som underhållning, tillägger Rezgar. Som tur var hade killarna packet ner datorerna där filmer och serier fick stå för underhållningen. Men den som väntar på något gott...

En av de vanligaste frågorna killarna har fått i efterhand är om det var svårt att köra på vänster sida av vägen.

-Rondellerna var svårast men man blev van ganska snabbt och de gick ändå väldigt bra att köra, svarar Jimmy.

På den tredje dagen kom killarna äntligen fram till Loughborough och nu skulle resan börja på riktigt.

Större delen av resan spenderades i England där killarna

bland annat besökte Manchester två gånger, Leicester två gånger och London två gånger men det var alltid Loughborough som var utgångspunkten. Killarna åkte runt och såg på sevärdigheter, shoppa och framför allt kollade de på fotboll.

-Vi såg på 4 olika fotbollsmatcher och besökte 12 olika arenor på resan, berättar Jimmy.

“Den vackraste staden vi besökte faktiskt” När det sedan var dags att bege sig hemåt bestämde sig killarna för att ta vägen via Frankrike, Belgien, Holland och Tyskland.

- Hela resan var väldigt spontan och i princip ingenting var bokat eller planerat, säger Rezgar.

- Det var en speciell känsla att köra ombord ett tåg med vår bil för att spendera 35 minuter under vatten, sedan är man i Frankrike, berättar Jimmy om Eurotunnel.

När man körde av tåget så befann man sig i norra Frankrike och killarna hittade inget de ville se eller besöka utan nästa stopp blev i staden Brügge i Belgien.

- Den vackraste staden vi besökte faktiskt, säger Rezgar.

Efter några timmar for de vidare till Amsterdam i Holland.

- Det var väldigt roligt att köra runt i Amsterdam då klockan var 2-3 på natten så det var ingen trafik, vilket var riktigt skönt, säger Jimmy.

Sedan vidare till Bremen och till sist Hamburg som ligger i Tyskland. På vägen hem körde killarna 32 timmar i sträck!

- Vi ville verkligen hem, speciellt efter att vi kört genom Tyskland, då kände vi att vi hade sett och gjort allt vi ville, berättar Jimmy.

Så efter 16 dagar i sju olika länder var killarna väldigt glada över att komma hem igen.

- Borta bra, men hemma bäst, avslutar Jimmy och Rezgar.

Text: Ted Foto: Linda

9

UPPTÄCK THAILAND Asien är en kontinent som snabbt ökar i popularitet speciellt bland svenskarna. Ett av de populäraste resmålen för svenskar är Thailand. Det många söker efter när de ska åka på semester för att vila upp sig är sol, bad och god mat.

Allt detta kan man finna i Thailand.

10

Thailand är varmt året runt men det är som behagligast att åka perioden november till februari då det är sol och badgaranti. Det är den svalaste perioden då graderna ligger runt 30. I Mars och April är det extra varmt, då ska du inte besöka de södra delarna i Thailand då det är störst regnrisk.

Huvudstaden i Thailand är Bangkok och är helt klart värd att besöka ett par dagar i om du ska till Thailand. Tre sevärdheter att se i staden är att besöka det kungliga palatset, Grand Palace, och templen Wat Phra Kaeo och Wat Tramit. Att tänka på när du ska besöka dessa är att ha täckta hälar och knän samt långärmat. Smaragdbuddhans tempel kallad Wat Phra Kaeo, är den lilla buddhastatyn som hittades år 1464. Buddhan får sin ädelstensdräkt bytt när en ny årstid inträder, av självaste kungen vilket sker tre gånger per år. Du kan också besöka den gyllene buddhans tempel, Wat Traimit, där det finns en 5.5 ton tung buddhastaty i guld. Du kan dessutom ta en mysig båttur på floden i solnedgången för att se Bangkok. I Bangkok finns det oändligt många möjligheter till shopping. Allt från shoppingcenter till marknader. I Shoppingcentern kan man hitta allt från väskor, skor och skräddarsydda kläder.

Men vissa av de större har även biografer, bowlingbanor, matmarknader och vattenparker.

Ett populärt ställe i Thailand är Krabi i Ao Nang, som ligger i fastlandet på västsidan. Dit åker många Svenska familjer för att njuta av sol och bad på underbara stränder. Om du bor i Krabi är det ett tips att ta en taxibåt så kallad longtail boat till någon av de närbelägna öarna utanför Krabi, så som Phi Phi, Koh Lanta island eller besöka stränder som Railey Beach.

Om du är ute på semester med sina kompisar kanske man vill utforska Thailands uteliv, ett hett tips är att ta sig till östsidan av Thailand, till Koh Phangan. På ön Koh Phangan hålls det Full moon party en gång i månaden vid fullmåne.

Då man målar sig i neonfärger, festar på stranden och dricker ur så kallade buckets. Som är stora hinkar fyllda med dricka som dricks med sugrör, det är vanligt att man delar på dessa då de är stora.

Ställen som Krabi och Koh Phangan är populära hos svenskarna, om man inte vill träffa på svenskar på sin semester är ett tips att ta sig till öar som Koh Samui eller Koh Tao, där det är lite mer lugnt. Koh Tao är en underbar ö som är ett dykarparadis. Man kan lätt och billigt skaffa sig ett dykcertifikat på Koh Tao. Koh Samui ligger längst söderut av dessa tre öar och har mycket spännande att bjuda på, så som klarblåa hav, vita

stränder, thaimassage, safari med elefantridning och mysiga bungalows att bo i nära stranden. Allt detta kan man göra på Chaweng beach som ligger på östsidan av Koh Samui och är ett paradis med sin längsta strand på 7 km.

Thailändsk mat ska du testa så mycket du kan, varför inte testa nationalrätten Pad Thai som är en nudelrätt med wokade grönsaker med kyckling eller räkor.

Det är känt att Thailändarna använder sig av mycket kryddor och smak i Thailändsk mat, så man får tänka på att det kan bli starkare än vad man tror. En annan populär maträtt är Tom Yum Goong, det är en soppa med räkor, svamp samt citrongräs, värd att testa.

Det Thailändska folket är extremt gästvänliga och tillmötesgående. I Thailand finns det restauranger, barer, matstånd och affärer överallt och allt till ett bra pris.

Om du vill njuta av sol och bad eller uppleva Thailands kultur så kommer du oavsett få en oförglömlig resa om du åker till vackra Thailand.

Text: Felicia Foto: Linda

11

En resa genom Asien Att resa i Asien under en längre period är något som ökar i popularitet. Någon som gjort slag i saken är västeråsaren Isabella.

- Jag vill återvända, ler hon.

Det gröna gräset och knopparna på träden skvallrar om att våren nått Västerås. Isabella Hägglöf, 22, är precis hemkommen från en nästan tre månader lång resa runt Asien.

- Det känns som att jag inte ens varit iväg, berättar hon.

Hon lämnade Västerås hösten 2011, för att flytta upp till Luleå efter att hon fått drömjobbet som butikschef. Då började hon spara pengar till resan på riktigt.

- Jag levde aldrig på existensminimum.

Pengarna gick till hyra och mat, men jag roade mig och unnade mig fina saker också.

Tionde februari var avgångsdagen. Veckan innan flyttade Isabella ner till Västerås.

- Jag flyttade hem till föräldrarna igen, det underlättar att ha det som bas när jag är tillbaka. Som arbetslös är det en bra lösning, tycker hon.

- Att slippa utgifter som hyra och mat är skönt.

Första stoppet blev Sri Lanka där Isabella och hennes resekompis Pernilla landade i huvudstaden Colombo, för att direkt åka till Hikkaduwa. Båda hade dykarcertifikat sedan tidigare.

- Att dyka i Hikkaduwa var fantastiskt, även snorklingen. Vi såg hajar bland annat. Hikkaduwa överlag var underbart, vi umgicks bara med lokalborna, det fanns nästan inga turister där alls, berättar Isabella.

Efter Hikkaduwa bar det iväg till en annan stad, Ella. Bussresan dit var en traumatisk upplevelse, berättar Isabella.

12

- Vägen upp dit var helt galen, bussarna var dåliga, det kändes inte som att de orkade upp. På ena sidan var det berg och på andra sidan var det stup. Där fick man känna på att man lever, kan jag säga. När vi kom fram besökte vi vattenfall och tittade på teplantage, det var så vackert där. Indien var land nummer två att besöka.

- I Goa solade vi en hel del, där blev det mer en klassisk solsemester.

Hon upplevde vistelsen i Goa som lite obehaglig: - Vi blev förföljda och hade människor utanför vårt hotellrum på nätterna.

Efter Goa flög de till Indiens huvudstad, New Delhi.

- Det var så häftigt, man fick så många intryck och det var människor överallt. Så mycket intryck att man nästan bara kan sitta och titta.

Från New Delhi reste de med tåg till Agra, för att se Taj Mahal.

- Tåg rekommenderar jag inte, vi satt på träbänkar i tolv timmar. Vi hade dessutom otur att komma dit en lördag, då templet är stängt, det hade vi inte en aning om. Det var som ett slag i magen.

Efter missödet med Taj Mahal fortsatte rutten till Nepal. Där stod bungy jump på schemat.

- Jag ser mig själv lite som en ”adrenalinjunkie”, jag har hoppat bungy jump förr, och även fallskärm, säger Isabella, och fortsätter: trots att jag är medveten om riskerna så är det en riktigt häftig känsla. I Nepal stannade de inte längre än tre dagar, innan det var dags att flyga till Kina, och Peking.

- Jag har varit i Peking förr, men staden är helt otrolig. Lite som jag förklarade New Delhi: en stad som ger en massa intryck.

Shoppingen i Peking var himmelriket, jag handlade hela elva par skor bland annat, skrattar Isabella.

Isabella har rest i Asien förr, men den senaste resan var helt klart bäst, tycker hon.

- Så mycket jag upplevt, platser jag sett. Den här resan slår den förra med hästlängder, och då var den förra resan helt fantastisk, avslutar Isabella med ett leende.

Text&Foto: Amelia

Vikten av att våga tala om livets slut Dagens människa har inte samma slags kontakt med döden som förr i tiden då familjen själva tog hand om sina nära och kära som gått bort. I och med att vi försöker leva längre och längre så har döden blivit något främmande och tabubelagt.

I vardagsrummet hos obduktionsteknikerstudenten Katariina Heikkilä sitter vi och pratar om vad som händer när en människas liv tar slut, och om varför hon valde en yrkesinriktning som behandlar just detta.

Hon tar upp faktumet att sättet man hanterar en människas bortgång och allt den innebär har förändrats med tiden.

- Det som en gång var en naturlig och oundviklig del av livet är idag något som få ens vill prata om. Att inte prata om döden gör det i sin tur svårt för anhöriga att hantera förlusten av en närstående. Vet man inte hur den avlidne exempelvis ville bli begravd eller om denne vill donera organ så ställs man framför svåra beslut i en situation som redan är tuff i sig.

Tevattnet kokar. Katariina smiter snabbt iväg till köket och kommer tillbaka med två rykande koppar. Vi konstaterar genast att tet är för varmt för att drickas, och återgår till konversationen

frågor. Vetskapen om att jag kan hjälpa dessa människor är givande.

Det märks tydligt att Katariina har ett genuint intresse för yrket.

Trots ämnets allvarliga natur känns det lätt att prata med henne och det hela blir avdramatiserat. När jag frågar henne om vilken relation hon personligen har till döden och om hur hon påverkas av att ha sådan närkontakt med den blir hon tyst en stund, tar en klunk te och tänker till för att sedan lugnt besvara mina frågor.

- Visst påverkas man av vissa saker. Man ser på livet och döden med mer ödmjukhet och uppskattar saker på ett annat sätt. Samtidigt kan man inte ta åt sig för mycket, som i vilket arbete som helst ska man även här göra sitt bästa hela tiden, då får man inte ta allt så personligt.

I sommar tar Katariina examen och blir färdigutbildad obduktionstekniker, vilket har varit hennes dröm sedan länge.

Hon berättar om hur viktig obduktionsverksamheten är och varför just denna utbildning lockade henne.

- Arbetet är väldigt viktigt för utveckling och forskning när det gäller sjukdomar, medicin och behandlingar. Personligen tycker jag även att arbetet är spännande, utmanade och framförallt varierande, eftersom alla fall är olika.

- Det finns såklart gånger då man tycker att livet är orättvist, som när man tar hand om ett spädbarn eller en ung människa som gått bort, men när det gäller gamla människor så tänker man mer på att människan levt ett helt liv, så släpper man det.

Personligen känner jag att jag fått ett annat perspektiv på vad som är viktigt i livet och kan känna större uppskattning för det jag har.

Det är dock inte spänningen och variationen som hon upplever vara det bästa med sitt framtida yrke. Hon talar om vilken stor hjälp obduktionen och fastställandet av dödsorsak är i sorgeprocessen hos de avlidnes närstående.

- Att kunna ta reda på varför en människa plötsligt gått bort ger de anhöriga lättnad i sorgen, de slipper leva med obesvarade

Tiden går, konversationen om hur döden bara är en del av livet fortsätter. Det sista tet som finns kvar i kopparna har hunnit kallna. Vi är eniga om hur viktigt det är att kunna prata om livet i alla sina delar, och jag lämnar Katariinas lägenhet med ett lättat sinne.

Text: Jenniina Foto: Linda

13

Tatueringen är här för att stanna, för evigt Att se en tatuerad person i dagens samhälle är knappast något som förbryllar någon eftersom att det i dagens samhälle blir allt mer accepterat. Den acceptans som byggts upp kring tatueringen garanterar dock inte att personer med tatueringar undgår att bli diskriminerade. Diskriminering sker dagligen, speciellt i arbetslivet. Frågan har pågått i flera decennier och lär pågå ett bra tag till. Men är det inte fel att acceptera att någon diskrimineras på grund av sitt utseende?

I dagens samhälle är tatueringar väldigt vanliga och någorlunda accepterat. Kanske mest accepterade är de hos de yngre generationerna. Om vi backar bandet 35 år bakåt i tiden så såg det inte riktigt likadant ut som det gör idag. Innan tatueringarna blev ett mode på 1980-talet så var det mest sjömän och kriminella som bar dom. Tatueringarna fungerade som en form av identifikation för de personerna. Det är nog därför tatueringen ses som något negativt hos den äldre skaran av samhället, just för att det har förknippats med bland annat kriminalitet och allt vad det innebär.

Vad är det då som gör att tatueringar blir allt mer accepterat i samhället egentligen? Jag tror att det är en generationsfråga.

Eftersom att föräldrar präglar sina barn med sina egna värderingar så faller det naturligt att som förälder förhindra att sitt barn skulle tatuera sig, givet att föräldrarna har en negativ syn på tatueringar. Med tanke på att det kom till att bli ett mode att tatuera sig, och blandningen av lättillgängligheten och generationsskiften så tror jag att den negativa synen på tatueringar avtog rejält, men den finns givetvis kvar. Idag

14

finns det säkert lika många tatueringsstudios som det finns cafeer och jag tror varken att du eller jag skulle höja på ögonbrynen om vi skulle gå förbi en tatueringsstudio. Likaså skulle vi inte reagera negativt om vi mötte en person med en tatuering.

Eftersom att tatueringar blivit mer accepterade så skulle man kunna tro att anmälningarna till diskrimineringsnämnden är väldigt få. Det stämmer inte. Personer med tatueringar diskrimineras dagligen. Vi har nog alla hört historier om folk som har antingen fått sparken eller blivit nekade jobb på grund av sina tatueringar. Att man sparkar eller nekar en person enbart efter hur denna person ser ut är givetvis mycket fel och bör klassas som diskriminering. Dessa diskrimineringsfrågor är väldigt breda och har diskuterats i flera decennier och kommer antagligen överleva både dig och mig.

Vad kan man göra åt saken då? Det är en väldigt bra fråga. Jag förstår ju givetvis på en viss nivå varför en person med tatuerat ansikte blir nekad ett servicejobb. Men å andra sidan är det väldigt tragiskt att en person blir nekad på grund av sitt utseende. Frågan är bred och har många förespråkare och motståndare på många olika nivåer.

Frågan bör i allra högsta grad tas på allvar.

Jag kan dock inte hjälp att dra lite extra på smilbanden när jag ser en tatuerad person jobba i en offentlig miljö, det återställer min tro på mänskligheten. Hela frågan berör ju ett ordspråk som vi alla är väldigt, väldigt bekanta med. ”Döm inte en bok efter omslaget”.

Låter det bekant..?

Text: Adam Foto: Linda Illustration: Jacob

Daft Punks nya skiva Det var åtta år sedan sist. I mars 2005 släppte duon Daft Punk sitt tredje studioalbum ”Human After All” till ganska medioker kritik.

Deras elektroniska musik har för varje enskilt album utvecklats från houserötterna på debuten ”Homework” och uppföljaren ”Discovery” som gjorde dem kända till ett mer rockigt sound på tredje plattan. Frågan var nu hur de kunde ta sin musik ett steg längre?

Och i så fall när? Det skulle som sagt visa sig ta lite mer än åtta år, men snart är fjärde plattan här: ”Random Access Memories”.

Daft Punk, som alltså består av de två fransmännen Thomas Bangalter och Guy-Manuel de Homem-Christo, började i hemlighet arbeta med sitt fjärde album under 2008 samtidigt som deras soundtrack till filmen ”Tron: Legacy”. De bestämde sig snart för att denna gång förlita sig mer på livemusiker istället för synthar och samples som de gjort tidigare. Att anlita musiker resulterade dock i att deras hemlighetsmakeri bakom ”RAM” skulle visa sig vara svårt.

En av medarbetarna, den legendariske musikproducenten Nile Rodgers, berättade snart att ett samarbete med duon hade inletts.

Dock sade han inte vad för slags samarbete det var. Sedan blev det relativt tyst om vad som fanns bakom kulisserna. Ända till januari 2013, det vill säga.

Då berättade Guy-Manuel om flytten till Sonys skivbolag Columbia Records. Kort därefter blev detta officiellt med en bild där duons ikoniska hjälmar samt Columbias logotyp avbildades. Nu snurrade hypemaskinens kugghjul på allvar. Snart började femton sekunder långa reklamfilmer spelas samtidigt som det mycket populära humorprogrammet ”Saturday Night Live” sändes i USA, där duons logotyp syntes och ny musik hördes. Denna trend fortsatte med avslöjandet av titeln på skivan och kulminerade med en reklamfilm som visades på musikfestivalen Coachella Music & Arts Festival, där musikern Pharrell Williams och den tidigare nämnda Nile Rodgers syntes tillsammans med Daft Punk i en video. I videon tillkännagav man dessutom andra medarbetare på skivan: Panda Bear (från Animal Collective), Julian Casablancas (från The Strokes), Todd Edwards med flera. Låten som spelades i dessa filmer visade sig sedan vara albumets första singel, ”Get Lucky”. Låten demonstrerar Daft Punks nya riktning med fokus på livemusiker där man hör Rodgers spela en gitarrslinga med funk- och discoinslag, Daft Punk på basgitarr och trummor samt Pharrell på sång. Nu hade alltså fansen och världen fått ett smakprov av vad som komma skall. Vid denna tidpunkt hade även gigantiska affischer uppenbarat sig på byggnader i USA med hjälmarna som också pryder omslaget. Ändå är detta bara en del av den idag ovanliga marknadsföringstekniken man har satt i kraft här.

Ungefär samtidigt som singeln släpptes började man nämligen ge ut videos på YouTube som de kallar ”The Collaborators” där de olika medarbetarna på skivan talar både om hur de först mötte ”robotarna” (som Pharrell väljer att kalla dem) samt vad som gör denna skiva så nyskapande men ändå så traditionell. Titeln på skivans första låt berättar mycket om riktningen man har tagit med musiken: ”Give Life Back to Music”. Något som också är intressant är att man aldrig visar eller får höra något från Daft Punk själva. Man talar om dem i tredjepersonsperspektiv. De bara ”finns där” utan att egentligen ha en riktig närvaro och det är denna anonymitet som gör dem så mystiska och denna skiva så speciell.

Som Nile Rodgers sade i sin del av videoserien: ”de gick tillbaka för att gå framåt”. Frågan är nu om skivan, vars release i skrivande stund närmar sig med stormsteg, någonsin kan leva upp till denna oerhörda förväntan?

Text: Mathias

Illustration: Jacob

15

I n채sta nummer FIFA 14 Roadtrip - igen!

Vietnam 30 seconds to Mars Och mycket, mycket mer