OSQLEDAREN #1 2017/2018
PRESSPASS TILL OBAMABESÖKET?
DET KUNDE VARIT DU! CAMPUS FYLLER
100 ÅR!
LÄS MER OCH SÖK TILL OSQLEDARENS REDAKTION PÅ OSQLEDAREN.SE/SOK Nu i oktober kommer KTH Campus Valhallavägen fira sitt 100-årsjubileum! Vi gör en återblick på de historiska framgångar som skett genom åren och vi berättar även hur du bäst kan fira denna högtidsdag.
sid 6-12
DESSUTOM: NY PÅ KTH? INGENJÖRER I POLITIKEN DÄRFÖR SUGER TEAMBUILDING LIVET I JAPAN ATT BYTA PROGRAM HITTA KÄRLEK PÅ CAMPUS THS I BILDER OCH GRAFER EFFEKTIVA SJÄLVSTUDIER
//LEDARE
VÄLKOMMEN TILL KTH, TA DIG HÄRIFRÅN NU! Välkommen till KTH, både gamla och nya studenter. Nu kan det vara dags att överväga om, eller kanske när, du ska ta dig härifrån. En av de största förmånerna med universitetsstudier är möjligheten att åka på utbytesstudier. Med över 200 universitet att välja mellan så finns det mer bra anledningar för att åka än dåliga ursäkter för att stanna! Jag befinner mig i Osaka och min utbytestermin närmar sig sitt slut. Som en bitterljuv påminnelse om min termin här så skriver jag detta till dig som velar mellan att stanna i vardagliga Sverige eller sticka på utbyte. Anledningar för att åka på utbyte är många. För den som aldrig tidigare bott utanför sin hemstad, som många här i Stockholm, är det ett fantastiskt tillfälle att få pröva vingarna. Avskräcks inte av det okända, det är överraskande hur snabbt en person kan anpassa sig efter helt nya förhållanden. Dessutom är känslan av att klara sig på egen hand i ett främmande land en belöning i sig. För den kulturintresserade är skälen för utbyte kanske uppenbara. För mig var ett av målen med utbytesterminen att komma ifrån mitt alldagliga liv och hitta något helt annorlunda. Japan har verkligen levererat i det avseendet (något som du kan läsa mer om på sidan 23). Kulturkrockar, kommunikationsmissar och dålig japanska kombinerad med sporadisk gestikulering var del av min vardag. Jag frågade en vän varför han aldrig stack iväg på utbyte under sina fem år på universitetet. <clickbait> Det han svarade kommer chockera er! </clickbait>. Okej, kanske inte, men han betonade i alla fall de till synes överväldigande administrativa förberedelserna som krävdes, vilket många upplever som ett stressmo-
ment. ”Saknas ett viktigt dokument så är man körd”, förklarade han dramatiskt.
Chefredaktör och ansvarig utgivare Robin Kammerlander Grafisk form och layout Erik Lindberg, Ariel Blomqvist, Tania Christensen och Robin Kammerlander
I efterhand ser jag själv tillbaka på det som ett förberedande stadie i hela processen. Just på grund av stressen så lärde jag mig snabbt behovet av att ta eget ansvar och jag var ytterst tacksam för den lärdomen när jag väl landade i Osaka för första gången en regnig kväll.
Tryck Sörmlands Printing Solutions
Min vän tog även upp sin oro över att placeras i en ny klass. Risken för honom var att inte hitta bra umgänge och därmed vara ensam i ett halvår eller i ett år. Detta är självklart inte ett problem som exklusivt hör till utbytesstudierna. Samma ängslan kommer långsamt smyga sig på när du börjar en ny kurs eller skaffar ett nytt jobb. Antagligen upplevde du samma sorts oro när du började här på KTH. Även om det kan verka skrämmande så är chansen att träffa likasinnade stor. Ha i åtanke att ni alla på ett eller annat sätt tagit er till samma plats, ni måste ju ha något gemensamt!
Kontakt @osqledaren 08/070 790 98 70 /osqledaren osqledaren@ths.kth.se @osqledaren Vi finns på Facebook @osqledaren Twitter och Instagram /osqledarenredaktionen Kontakta [förnamn.efternamn]@osqledaren.se @osqledaren
Jag vill avsluta med den väldigt vinklade iakttagelsen av att jag själv aldrig träffat någon som har varit missnöjd med sitt utbyte. Ingen har ångrat att de tog sig tid att njuta av ett äventyr utomlands. Nu när mitt utbyte närmar sig sitt slut (två dagar kvar!) kan jag inte rå för att känna exakt likadant.
Papper Inlaga, 100g Arctic matt Omslag, 250g Arctic matt Annons Kontakta chefredaktör på nedanstående uppgifter, eller se osqledaren.se/annonsera
Postadress Osqledaren Tekniska Högskolans Studentkår 100 44 Stockholm Om Osqledaren Osqledaren är sedan 1959 Tekniska Högskolans Studentkårs tidning. Tidningen ges ut fyra gånger per år med en upplaga på 10 000 exemplar. Mellan pappersutgåvorna fortsätter vi rapportera om stort och smått på osqledaren.se. Osqledarens uppgift är att informera om, bevaka och granska verksamheten inom THS och KTH. I tidningen gjorda uttalanden är endast, om så anges, att betrakta som THS eller Osqledarens åsikt. Omslag
Erik Lindberg Bidrag Vill du bidra till tidningen? Maila osqledaren@ths.kth.se Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i eller refusera insänt material.
Robin Kammerlander Chefredaktör 17/18
ÄR PÅ INGÅNG. NI MÖTER DEM I NÄSTA NUMMER...
GAMLA OL-RÄVAR SOM HJÄLPTE TILL MED DETTA NUMMER: Ariel Blomkvist Rova, Tania Christensen, Erik Lindberg, Frida Eklund, Angelos Miliadis, Emma Klint, Kasper Karlgren, Thomas Vakili, Glenn Schmitz, Axel Riese, Rose-Ann Hallgren, Nina Momonen.
INNEHÅLL OL#1 INNEHÅLL OL#4 AAA AAA
6.
KTH CAMPUS 100 ÅR! De första lokalerna på Campus Valhalla invigdes den 22 oktober 1917 - för hundra år sedan. Häng med på en teknikhistorisk tidsresa och få tips om hur du kan fira jubiléet.
SJÄLVSTUDIER A A
AAA
A Missade du föreläsningen? Vi har din rygg!
16. AA. 14. AA.
18.
AAA VILSE PÅ UTBYTE AAA
Osqledarens chefredaktör, Robin Kammerlander, spenderade en termin i Osaka.
PRODUKTIVITETSGUIDE
De flestaAAA KTH-studenter brottas nog åtminstone en AAA gång i sitt studieliv med prokrastinering. Vi tipsar därför om några tekniker som kan hjälpa dig att bli mer produktiv. AAA
PLUGGA INTE
23.
28.
Ja, vi vet, vi spenAAAderade precis en stor del av det här numret åt att prata om hur du kan bli bättre på att plugga. Men glöm inte att slappna av och tänka på annat också.
AAA AAA
TEAMBUILDING
Nu i terminsstartstider teambuildas det i alla hörn på campus. Men är teambuilding effektivt? Och är det värt att vi inom THS spenderar så mycket pengar på det?
29. AAA
BYT PROGRAM
Du glömmer väl inte att AAA det aldrig är för sent att ändra sig?
31.
AAA
STUDENTPUBBAR AAA
Om man är gammal nog i KTH-gamet så minns man en tid då Lion Bar huserade på Valhallavägen, ett stenkast från vårt största campus. Vi på OL hade i våras fortfarande inte kommit över sorgen, och begav oss således ut på jakt efter en ersättare.
36.
KTH CAMPUS 100 Ã&#x2026;R
//KTH CAMPUS 100 ÅR
KTH CAMPUS 100 ÅR 5 2017 har det gått hela 100 år sedan de första teknologerna satte sin fot på KTH Campus Valhallavägen. Jubileumsförberedelserna för att fira det här är nu i full gång, och vi tar därför tillfället
5
i akt att blicka tillbaka på dåtiden för att minnas det som varit.
Den 19 oktober 1917 invigdes de nybyggda lokalerna på Norra Djurgården, och i det högtidliga firandet deltog både vanliga teknologer och mer viktigt folk, som kung Gustav V. Själva KTHs historia sträcker sig dock längre än så. Skolan grundades redan 1827, men låg då på Mäster Samuelsgatan och kallades för Tekniska Institutet. Senare flyttade de vidare till Drottninggatan men tillslut blev även det för trångt och 1911
tog regeringen beslut om att man skulle uppföra helt nya lokaler på norra Djurgården. Byggnationerna påbörjades 1914 enligt ritningar av arkitekt Erik Lallerstedt. Grundstenen, som lades under klocktornet på borggården, går än idag att beskåda inne på Lindstedtsvägen 25 vid institutionen för matematik. Tre år senare stod byggnaderna klara,
men inflyttningen pågick i etapper under ett antal år därefter. De hus som invigdes 1917 var huvudbyggnaderna kring borggården, samt laboratoriebyggnader intill - det som idag är bibliotek. Utbyggnader har pågått sedan dess och idag är KTH campus ungefär lika stort som stadsdelen Gamla Stan. TEXT//FRIDA EKLUND
JUBILEUMSVECKAN En högtid som KTH Campus 100 årsjubileum är självklart inget som lämnas därhän, det ska såklart firas. KTH kommer att öppna upp sina dörrar och visa sig från alla vinklar. Firandet är koncentrerat till 16-19 oktober där du bland annat kan besöka några av KTHs många laboratorier och samt delta i öppna föreläsningar och guidade turer av konst på campus. Den 17 oktober startar dessutom ett 50 timmar långt seminariemaraton i Dome of Vi-
8
OSQLEDAREN #1
sions där 100 talare avlöser varandra med 20 minuter långa seminarier om dåtid, nutid och framtid. På www.kth.se/campus100 kan man läsa mer om firandet och de olika eventen.
LABORATORIER
..man kan besöka under jubileumsveckan: •
Alfvénlaboratoriet – Fusionsplasmaexperimentet
•
Smart Mobility Lab och ITRL
•
Elkraftlaboratoriet
•
Maxwell-laboratoriet
•
Anechoic chamber
•
Högspänningslaboratoriet
•
Kärnkraftsäkerhetslaboratoriet
•
Odqvistlaboratoriet
Norrmalms fetaste stil..
..men kontrar här med lite söderkänsla!
//KTH CAMPUS 100 ÅR
100 ÅR AV UTVECKLING 5 1917 såg både campus och studenternas schema betydligt annorlunda ut än nu. Men hur stor skillnad var det egentligen? Jubileumsförberedelserna för att fira det här är nu i full gång, och vi tar därför tillfället i akt att blicka tillbaka på dåtiden för att minnas det som varit.
5
1917 KTH FÅR ETT NYTT CAMPUS Med nybyggda lokaler, modern utrustning och mer plats började här en ny era för både Tekniska Högskolan och Sveriges industriutveckling. Byggnadsprojektet var dåtidens största, och markerade att man ansåg ingenjörskonst och teknik som oerhört viktig för Sveriges framtid.
1921 KVINNOR FÅR BLI OFFICIELLT ANTAGNA SOM STUDENTER PÅ KTH 1917 var det mer eller mindre bara män som gick på teknis. Några få kvinnor hade fått delta i enskilda kurser eller blivit antagna som specialstudenter, men utöver det ansågs kvinnor inte lämpliga som ingenjörer. 1921, samma år som kvinnlig rösträtt infördes i Sverige, förändrades det här och det blev äntligen möjligt för kvinnor att bli antagna till KTH. Den första kvinnliga officiella studenten var Brita Snellman på skolan för arkitektur, och den första kvinnliga civilingenjören hette Greta Westberg. Hon examineras 1928 i ämnet elektroteknik.
1938 KULSPETSPENNAN Idéen ska ha uppkommit långt tidigare, men 1938 uppfann den ungerska journalisten László Bíró en konstruktion för den allra första användbara kulspetspennan. Över tid har tekniken fortsatt att utvecklats och idag har vi våra toppmoderna Frixion-kulspetspennor med suddbart bläck att tacka för vårt smidiga antecknande. För 100 år sedan var det en annan historia, då var det snarare reservoarpennor som användes av teknologerna här på campus.
1947
MIKROVÅGSUGNEN Redan 1947 kom den första mikrovågsugnen ut på marknaden. Den var 1,7 meter hög och vägde 340 kilo. Det var amerikanen Percy Spencer som på sitt jobb i elektronikfabriken Raytheon hade råkat gå förbi ett radarsystem, och upptäckte då att chokladbiten i hans ficka smälte. Han utforskade fenomenet och upptäckte att strålningen kunde hetta upp mat. I Sverige blev mikrovågsugnen inte en kommersiell produkt förrän på 80-talet, men är idag en av de mest populära prylarna på KTH varje dag mellan 12-13.
OSQLEDAREN #1
11
1953 BESK, SVERIGES ANDRA DATOR BESK, Binär Elektronisk SekvensKalkylator, skulle vi förenklat kunna kalla en tidig föregångare till Macbook Pro. Det var Sveriges andra dator och den utvecklades av Matematikmaskinnämnden, parallellt med dess föregångare BARK (Binär Automatisk ReläKalkylator). BESK fanns på KTH och var under tre veckor den snabbaste datorn i hela världen. Matematikmaskinen, som den kallades då ordet “dator” inte var etablerat än, var verksam fram till 1966 och finns numera att beskåda på Tekniska Museet i Stockholm.
1960 DET INTERNATIONELLA SI-SYSTEMET FÖR MÅTTENHETER På varje fysiklektion, i varje kemisal och i varje formelsamling. 1960 fastställdes det internationella SI-systemet för måttenheter, och tur var väl det. Kan ni föreställa er en tenta i elektro utan några standardiserade mått? Nä, men skämt å sido så vet jag faktiskt inte hur det här förändrade situationen på tentorna, de hade säkert något liknande system redan innan dess, men man kan ju tänka sig att det har förenklat för KTHs internationella samarbeten åtminstone.
1954 SVERIGES FÖRSTA KÄRNREAKTOR R1 Sommaren 1954 togs Sveriges första kärnreaktor i bruk. Den placerades 25 meter under jord, mitt på KTH campus. Reaktorn, R1, var en ren experimentreaktor med huvudsakligt syfte att utforska radioaktiv strålning, så den hade varken turbin eller generator kopplad till sig. Under 60-talet ifrågasattes placeringen av en kärnreaktor mitt i Stockholms innerstad och 1970 togs den ur bruk. Numera är reaktorhallen fri från strålning och används istället som experimentscen och utställningslokal.
1971 1987 HANDBURNA TELEFONER Det kanske inte var jättevanligt att studenterna hade med sig handburna telefoner till skolan, men från och med nu var det åtminstone möjligt. Hösten 1987 började nämligen Ericssons Hotline Pocket säljas till konsumenter för ca 30 000 kronor. Med mått på 195 x 70 x 40 millimeter och en vikt på 630 gram tillät batteriet ungefär 30 minuter samtalstid.
MINIRÄKNARE & FÖRSTA E-POSTMEDDELANDET 1971 är ett år som minst sagt har revolutionerat studierna på KTH. Det här var året då det första e-postmeddelandet skickades, vilket ligger till grund till exempelvis mailutskicket “[KTH Social] Daglig sammanfattning” som vissa efter 4 år fortfarande inte orkat avprenumerera på. Samma år lanserades de första miniräknarna, vilket förenklat livet under många tentor avsevärt. Gällande KTHs anammande av miniräknare har vi i OLs arkiv från 1993 hittat artiklar där det diskuteras huruvida miniräknare är tillåtna på tentor eller ej. Det verkar vid denna tidpunkt fortfarande råda viss förvirring.
2007 IPHONE Det känns som att de alltid har funnits, men det är faktiskt bara 10 år sedan den första generationen av iPhone lanserades. Året därpå kom även den första smartphonen med operativsystemet Android, och sen var bollen i rullning.
2017 KTH CAMPUS FYLLER 100 ÅR 100-årsjubileum för KTH Valhallavägen! Vill du läsa mer finns det på sida 7-8. TEXT//FRIDA EKLUND
12
OSQLEDAREN #1
//SIDTYP
NY Pร KTH?
8 sidor fรถr att รถverleva studentlivsdjungeln!
CAMPUS VALHALLAVÄGEN TID ATT PROMENERA: (VÄSTRA UPPGÅNGEN -> ALBA NOVA)
13 MIN
5
FÖRKLARING OPTIMAL FÄRDVÄG T
TUNNELBANA KAFFESTÄLLE SEKTIONSLOKAL MIKROVÅGSUGNAR, (UTANFÖR SEKTIONSLOKALERNA)
KONSULATET, FYSIK BRINELLVÄGEN 82
T-CENTRALEN, FLYG/DOKTORAND DROTTNING KRISTINAS VÄG 29
HARDOX, BERGS/OPEN BRINELLVÄGEN 23
TID ATT PROMENERA: (VÄSTRA UPPGÅNGEN -> M-HUSET)
12 MIN
TID ATT PROMENERA: (VÄSTRA UPPGÅNGEN -> Q-HUSET)
TID ATT PROMENERA: (ÖSTRA UPPGÅNGEN -> V-HUSET)
7 MIN
8 MIN
TID ATT PROMENERA: (ÖSTRA UPPGÅNGEN -> K-HUSET)
6 MIN
SMÖRJKAMMAREN, MASKIN BRINELLVÄGEN 28 I-STÄLLET, INDEK BRINELLVÄGEN 26B
OASEN, SAMHÄLLSBYGGNAD BRINELLVÄGEN 1
DRAGET, KEMI TEKNIKRINGEN 36B BYGGERIET, BYGGTEKNIK&DESIGN /ARKITEKTUR TEKNIKRINGEN 22
TOLVAN, ELEKTRO OSQUARS BACKE 12
GRÅTTAN, ENERGI&MILJÖ/ CIVILINGENJÖR&LÄRARE OSQUARS BACKE 8
T
T
META, MEDIA/DATA OSQUARS BACKE 21
NYMBLE, KÅRHUS DROTTINING KRISTINAS VÄG 15-19
VÅRA BÄSTA TIPS FÖR
SJÄLVSTUDIER Somliga klarar sig fint med föreläsningar. Vips, så har de klarat sina tentor. För resten av oss krävs det en hel del självstudier. Ja, eller så är det bara så att vi helt enkelt, gång på gång, “försover” oss till föreläsningen. Här är Osqledarens bästa tips för att lära sig grejer på egen hand. LÄSA
SURFA
Att läsa kursböcker är inte som att skönlitteratur. Här är ett tillvägagångssätt som kan användas för att på ett effektivare sätt läsa kursböcker:
Något som vi tror att många glömmer är vilken guldgruva webben kan vara för lärande. Om man bara lär sig att hitta de rätta digitala vågorna att surfa på.
1. Vad handlar det här om? Läs introduktion och eventuell summering i slutet av kapitlet. Skumma texten och läs eventuella underrubriker.
1. Youtube. När du behöver få något speciellt förklarat för dig snabbt så finns det i princip alltid ett Youtube-klipp för ändamålet. Inom till exempel matte finns mycket på svenska, vad gäller programmering är det vanligare med engelska. Sök till exempel på Python strings om du behöver lära dig om stränghantering i programmeringsspråket Python, eller integraler substitution, för att få fram räkneexempel.
2. Vad är det viktiga? Läroböcker, särskilt av amerikanskt mått, är ofta väldigt grundliga. Det är sällan som du behöver kunna allt som står i ett kapitel. Din egna kursplan och eventuella uppgifter som läraren har tilldelat dig, kan vara ett hjälpmedel för att förstå vad som är det viktiga i det här kapitlet. Försök att prioritera så att du verkligen lägger din tid på rätt saker. 3. Vad är det här för något? Läs nu noggrant och spendera mer tid med det som du identifierat som det viktiga. Du kan med fördel göra uppgifter och läsa om vartannat så att du direkt efter att ha läst om något, medan det är färskt i minnet, testar att använda det.
2. MOOCs. Förkortningen står för Massive Open Online Courses, och det finns en helt uppsjö att välja mellan. De förekommer i olika storlekar, men består ofta av inspelade föreläsningar och ibland till och med uppgifter som hör till föreläsningarna. 3. Google. Det kan vara svårt att hitta bra sökord att googla med, vi tycker ofta att det funkar att helt enkelt vara övertydlig. Om du har problem med ett särskilt matte-tal till exempel så kan man till exempel prova att bara kopiera hur uppgiften är formulerad och söka på det. Ofta så är det någon på ett forum som ställt en liknande fråga och redan fått hjälp.
TEXT//ARIEL BLOMKVIST ROVA
AKADEMISKT RESURSCENTRUM Vill du lära dig hur du jobbar med din text? Vill du ha hjälp med informationssökning och referenshantering då du skriver ditt ex-jobb? Vill du ha tips & tricks om presentationsteknik? Är du ny student på KTH och vill veta vilka elektroniska resurser är tillgängliga på KTHB? ARC (akademiskt resurscentrum) erbjuder en rad seminarier om dessa ämnen. Hitta det som är intressant för dig!
NÅGRA KOMMANDE LUNCHSEMINARIER: •
Great habits - great students Tisdag 19/9 och torsdag 21/9
•
Studieteknik för problemlösning Torsdag 21/9
•
Läs, lyssna och anteckna smartare Torsdag 28/9
•
Learn how to improve your pronunciation in English Torsdag 28/9
•
Varför forskningsetik för KTH:s studenter? Tisdag 3/1
•
Planera din karriär med rätt verktyg Tisdag 3/10
•
Söka, värdera, referera Torsdag 5/10
•
Structure your writing for clear communication Torsdag 5/10
•
Spara tid och var korrekt Referenshantering för studenter Torsdag 5/10
•
Finding patent information Torsdag 12/10
Vi ses på tisdagar och torsdagar kl 12:15-13:00. Vi bjuder de första på lunchsmörgås. För lokaler och mer information, se affischering i bibliotekets foajé samt www.kth.se/arc.
PRODUKTIVITETSGUIDE:
BARA GÖR’T! 5
Studier på KTH håller ett högt tempo och därför är det viktigt att hitta en bra studieteknik. Till hjälp finns en hel uppsjö av verktyg som är bra att ha när man vill få saker gjorda - och ingen vet mer om dessa eller är bättre på att få saker gjorda än Osqledarens egna
5
Emma Klint. Här delar hon med sig av sina bästa tips.
18
OSQLEDAREN #1
Prokrastinering. Om du inte har hört ordet innan är det dags att lägga det på minnet nu. Det innebär nämligen något som verkar vara till synes omöjligt att undvika som student, att skjuta upp planerade uppgifter till fördel för andra och mindre viktiga uppgifter. Ett tydligt exempel på detta brukar gå att hitta i valfri students boende under tentatider. Risken är stor att tråkiga (men relativt enkla) uppgifter som städning och tvätt har prioriterats. Det leder visserligen till ett snyggt och rent hem, men på bekostnad av tid och energi som annars hade kunnat läggas på att plugga till den kommande tentan.
Internet, sociala medier och kanske framförallt notifikationer från både dator och telefon har gett oss allt fler alternativ att prokrastinera med. Det kanske till och med har gjort oss mer benägna att prokrastinera. “Jag ska räkna de där talen, men jag ska bara kolla om det har hänt något på facebook/nyheterna/valfri hemsida eller app först” - Låter det bekant? Då är du en av alla som då och då prokrastinerar. Men jag väljer att se mig själv som en teknikoptimist, jag tror att fördelarna med alla dessa digitala hjälpmedel väger tyngre än nackdelarna. Därför kommer här en liten sammanställning av tips på digitala hjälpmedel för att undvika att hamna i prokrastineringsfällan. Grundidén är simpel, du behöver veta vad och när du ska plugga samt kunna fokusera när du väl pluggar. VAD OCH PLUGGA
NÄR
DU
SKA
Det finns många olika tekniker för att hålla koll de uppgifter en har att göra. Något som är viktigt att tänka på är dock att inte låta själva planeringen och listskrivningen ta mer tid än vad det tar att utföra själva uppgiften - den fällan är lättare att hamna i än vad en kan tro. Det råder inte heller någon brist på tjänster som hjälper dig att hålla ordning på din att göra-lista. Google Keep, Clear, HabitRPG och den något sadistiske Carrot är bara några exempel. För att vara säker på att uppgifterna är lättorganiserade och att tjänsten går att använda lika bra på telefon och dator rekommenderas Todoist (https://todoist.com/) som finns tillgängligt på alla plattformar du kan tänkas behöva.
FOKUSERA NÄR DU PLUGGAR Pomodorotekniken har funnits ett tag och det enda hjälpmedlet som behövs är egentligen en äggklocka. Ändå finns det en hel drös med appar och webbtjänster som ändå kan underlätta för dig. Tekniken går ut på att du under en angiven tid ska fokusera enbart på en sak, när klockan sedan ringer får du ta en kortare paus. Det upprepas sedan tills fyra cykler, pomodoros, är avklarade - då får du ta en längre paus. Sök efter Pomodoro Timer för att hitta den variant du gillar bäst. Appen Forest (http://www.forestapp. cc) är en variant av pomodorotekniken där du varje gång du sätter igång en timer också planterar ett virtuellt träd. Om du, innan klockan ringer, lämnar appen så dör trädet. Om du istället lyckas stanna kvar i appen så växer träder sig färdigt och hamnar i en skog bland alla träd som du har planterat. Ett enkel, snygg och välfungerande sätt att använda delar från spel i en produktivitetsapp. Det Forest gör är att den uppmanar dig, utan att förbjuda, att inte använda andra appar under tiden du ska fokusera på något. Om du ändå tycker det är svårt att undvika andra appar, testa först och främst att använda “Stör ej”-läget som idag finns på de flesta telefoner och datorer för att undvika att få några notifikationer som lockar en att byta uppgift. Det går ofta att schemalägga när “Stör ej”-läget ska vara aktiverat vilket skulle kunna passa den som har ett någorlunda regelbundet schema.
För den som vill ta det ett steg längre finns tjänster som SelfControl (http:// visitsteve.com/made/selfcontrol/) för OS X och StayFocusd (http://www.stayfocusd.com) för Chrome som blockerar utvalda hemsidor under en viss tidsperiod. Det kan vara en bra taktik för den som fortfarande behöver sin webbläsare för att exempelvis läsa artiklar men som samtidigt vill undvika att råka hamna på Facebook under tiden. BONUSTIPS Det är lätt att börja prokrastinera när en uppgift visar sig vara väldigt svårt, kanske kollar en instagram istället för att verkligen försöka lösa det där svåra talet. Vid sådana tillfällen är det bra att använda appen WolframAlpha. WolframAlpha kan ge dig steg-för-steg lösningar på till och med de mest komplicerade matteuppgifterna vilket förhoppningsvis gör det lättare för användaren att förstå dem. En bra idé är att placera appikonen för WolframAlpha i närheten av dina vanliga prokrastineringsfällor så att du lättare får syn på den.
TEXT//EMMA KLINT FOTO//AXEL RIESE
OSQLEDAREN #1
19
// FLÖDESDIAGRAM
OL hjälper dig att hitta din bästa raggningsmiljö på Campus med ett flödesdiagram som är lika förvirrande som körleken i sig själv.
Varför vara på campus i onödan? Varför inte?
Är du en hon, han eller hen?
Jag har en PC med Ubuntu-installaation istället istället
i vilken grupp presterar du bäst?
Gömmer du dig bakom en macbook på campus?
Kan du ta det här mer seriöst? Antecknar du i en moleskin?
Vad tar du med till festen?
Hur antecknar du?
Artsy Du är konsten i konst & vetenskap. Likaså är du underrepresenterad i de tekniska korridorerna. Sikta istället på A-ligan och mingla runt i arkitekts ljusa lokaler.
Hipster Du skulle aldrig öppet kalla dig själv hipster, men inombords vet du att du alltid är/försöker vara steget före. Ta dig från din obskyra pluggplats, köp en ʻtake awayʼ kaffe på THS och sätt dig ute i solen!
Pluggis Du kanske är lite av vad folk skulle kunna kalla en pluggis, men det är tills de möter dig i quizkampen. Du borde söka dig till språkcafeerna i biblioteket, för att kunna hitta andra som, liksom du, brinner för kunskap. Och samtidigt kunna lära dig hemligheterna bakom ett nytt språk!
// FLÖDESDIAGRAM GRAFIK & TEXT//KASPER KARLGREN ILLUSTRATION//EMMA RINGQVIST
Vad gör du istället?
Tar du buss till Albanova?
Vart springer du på lunchen?
Du kan ofta synas på campus med en stor träningsbag, till eller ifrån sporthallen. För att finna din like föreslår vi att springa efter kärleken i Uggleviksparken.
Går du fortfarande kvar på teknis? Du vet knappt det själv. Varför springa iväg på föreläsningar när sängen är så bekväm där hemma? Det är nog bäst så! Stanna hemma och slacka samt testa att swipa tinder istället!
Vad är en optimal helg?
Vad är festkläder enligt dig? Du är sektionens ansikte utåt, men ibland känns det som du är inlåst på lunchmöte efter lunchmöte. Och det är precis det vi tror är din bästa arena. Ta chansen och fråga någon om en postlunch-kaffemöte!
Tekniknörd
Klubbkid
Vissa kallar dig dator-wiz, vissa kallar dig geek. Du själv vet att deras hemligaste fotofolders ligger inom några koders räckhåll. Datorsalarna i E-huset är att rekommendera - där Linux råder.
Du ser dig ofta lite för cool för KTH, det är okej! Du prioriterar lillördagsklubben före klockan åtta Torsdagsföreläsningen. Men varför inte testa att klubba i Nymble?
Kavajkaraktär KTH är till för att skapa kontakter och vilket är inte bästa stället om inte Armada. Bland handskakandet och CVfotandet är du i ditt esse. Din framtida kärlek är bara ett linkedInklick iväg.
ANSTÄLLNINGSBAR PODCAST FRÅN OSQLEDAREN Eftersom vi fortfarande inte vet vad en ingenjör gör.
ASTRAZENECA
I premiäravsnittet så talade vi med Karolina Fredriksson, Strategic Competence Partner, på AstraZeneca. Samtalet handlade om otippade ingenjörsjobb (spoiler: en utbildning inom kemiområdet är långt ifrån något krav). Hetsiga kometkarriärer ställdes mot varsama, målinriktade karriärsresor och vi kom även in på framtidens anpassade, pricksäkra läkemedel. Dessutom råkar Karolina vara expert på rekrytering rent allmänt, så hon passade på att presentera ett par tips till den som ska söka sitt första jobb.
PREEM
I andra avsnittet av podcasten Anställningsbar fick vi finfint besök från Preem i form av Magnus Gunnarsson (Employer Brand Manager) & Eva Lind Grennfelt (Utvecklingsingenjör). Vi fick lära oss om drivmedelproduktion och om hur ett raffinaderi egentligen fungerar. Vi talade också om huruvida det går att både brinna för miljö- och hållbarhetsfrågor, samtidigt som man arbetar för ett stort oljebolag.
LYSSNA P Å ANSTÄLL N
INGSBAR
I VALFRI P ODCASTS
PEL ARE EL LER PÅ OS QLEDA
REN.SE
VILSEN PÃ&#x2026; UTBYTE
TEXT//ROBIN KAMMERLANDER FOTO//NINA MONONEN
//LIVET I JAPAN
LIVET I JAPAN Livet i Japan som utbytesstudent är ett äventyr! Men till det hör även stunder av total förvirring till. Ett främmande språk och helt nya normer leder till en försiktig dans runt diverse faux pas. När ska jag buga? Hur mycket ska jag dricksa? Ska jag ens dricksa? Hur håller jag ätpinnarna? Okända och nya kulturer kan vara lika spännande som de är förvirrande. Det följande är små inblickar i hur livet som utbytesstudent kan komma att se ut. Lär er av mina misstag.
PENSIONÄR I JAPAN De första veckorna av utbytesstudier brukar alltid vara lite extra intensiva. Du måste fixa boende, fylla i massor av pappersarbete och träffa nya klasskamrater. Allt detta i en helt främmande miljö. Mitt universitet, Osaka University, hade krävt att alla utbytesstudenter skulle registrera sig, ordna försäkring och, tro det eller ej, arrangera en pensionsplan. Hur länge antog de att vi skulle stanna? Eftersom jag var osäker kring pensionsplanen sms:ade jag en amerikan från min klass. Han hade besökt stadshuset dagen innan och hade nog koll på vad jag behövde fråga om. På grund av iPhones inbyggda autocorrect meddelar han av misstag att jag ska fråga efter en “penguin plan”, istället för det mer logiska “pension plan”. Detta leder senare till fullständig förvirring då personalen långsamt övertalar mig om att stadshuset inte erbjuder någon plan för pingviner. Till mitt försvar vill jag påpeka att Japan använder maskotar till nästan allt. De flesta företagen associeras med någon sorts figur. Ett exempel är näbbdjuret man hittar på Osakas pendlarkort. Jag känner därför inte att en “penguin plan” skulle vara helt orimlig. Gissa dessutom vad maskoten är för pendlarkorten i Tokyo, yes, en jävla pingvin!
”PURE AND CLEAR” Det boende jag erbjöds var ett korridorsrum på 13 kvadratmeter. Vattenledningar och sprickor prydde väggarna och golvet hade en befläckad heltäckningsmatta. Väggen bredvid sängen hade dekorerats med olika Pokemon-klistermärken, något fastighetsskötaren kommenterade på dagen jag flyttade ut. “You love pokemon?”. “No girls or non-residents allowed” skyltades i stora röda bokstäver vid byggnadens enda ingång. Från sitt kontor intill kunde fastighetsskötarens se alla som gick in och ut. För tider då han inte var på plats fanns en övervakningskamera som filmade dygnet runt. Boendet heter Seimei (清明), vilket på ett ungefär kan översättas till “pure and clear”. Ett namn som passande nog speglar den homogena könsfördelningen.
STRANDSATT I OSAKA Det är redan allmän kännedom att vistelsen på en nattklubb är annorlunda beroende på om du är man eller kvinna, skillnaderna är dock mer framträdande i Japan. På de klubbar jag gick till fanns det, utöver de ordinära dansgolven, sektioner enbart för kvinnor. Den goda tanken bakom detta - att erbjuda kvinnor en plats säker från en konstant våg av män - motsägs av att de separata dansgolven oftast befinner sig på en scen. Något som istället för att erbjuda andrum sätter dem mitt i rampljuset, bokstavligt talat. De kvinnor som dansar på denna upphöjda plattform omringas av män som ihärdigt försöker övertala dem till att komma över till deras sida. En annan aspekt av Japans uteliv är den underförstådda meningen när en vän frågar om man vill haka på en utekväll. Båda är då med på att det är hela natten som gäller. Eftersom all form av kollektivtrafik upphör vid midnatt tvingas utekvällarna pågå fram till halv sex på morgonen. Kul om en är förberedd, mindre kul om en inte är det. Strandsatt i innerstan tvingas man därför hitta den perfekta platsen för fulla och utmattade studenter, nämligen en karaokebar.
GOLDEN HITS Karaoke i Japan är något alldeles speciellt. Målgruppen är ganska oklar, sneglar du försiktigt in i de olika rummen ser du allt från ensamma salarymen som sjunger iväg sina sorger till tonårsgäng där alla försöker överträffa varandra. Vid beställningen av ett privat karaokerum erbjuds du även det så kallade nomihodai (飲み放題), mer känt som en all you can drink-meny. Från ens privata rum går det att beställa en oändlig leverans av alkohol. Under nattens lopp övertygas alla av att de faktiskt blir bättre på sjunga. Ingen drar kopplingen att det kanske har med den konstanta konsumtionen av öl som ligger bakom.
MAT Jag lagade mat exakt noll gånger under min tid Japan. Instant-ramen räknas inte! Mitt vardagliga liv cirkulerade kring studentboendets lokala 7/11. En guds gåva. I denna underbara butik kunde man inte bara köpa mat dygnet runt utan även betala sin hyra. De erbjöd även vita skjortor och svarta slipsar för de affärsmän som olyckligt nog spillt morgonkaffet över sig. Den som söker efter mat lite mer classy än 7/11 behöver inte leta länge. En maträtt som starkt förknippas med Japan är rullbandssushin. Den perfekta motsvarigheten till ordspråket Carpe Diem. Hela matupplevelsen handlar om att leva i nuet. Uppradat förbi alla bord cirkulerar tallrikar med sushi, tvekar du med att ta en tallrik rullar den sakta iväg för att sedan bli uppslukad av de vid bordet bredvid. Seize the moment.
ETT MYNTHELVETE konsekvensen av att Japan i första hand är ett cash only-land
BARKEN
Pris: 1 750 000 - 3 000 000 kr Avgift: 2 414 - 3 915 kr Storlek: 1- 2 rok, 28 - 65 kvm Tillträde: Kvartal 2 - 3, 2018 Mäklare: Josefin Afzelius josefin.afzelius@nytthem.se 08 - 441 57 93
1-2 ROK TILL SALU
LÄGE ATT SATSA PÅ
NAGOT EGET? Bara en halvtimme från KTH ligger Barken, ett nytt kvarter i Östra Kanalstaden, Åkersberga. En kvartersstad på båda sidor om Åkers kanal med smart planerade bostäder och närhet till Roslagsbanan, bussar och shopping.
LÄS MER PÅ JM.SE/BARKEN
//GÄSTKRÖNIKAN
GÖR SÅ LITE DU KAN
SÅ BRA DU KAN Klockan är 05.15 den tredje juni och jag sätter mig hastigt upp i sängen. Det känns som att mitt hjärta slår lika snabbt snabbt som en vildands; 190 slag i minuten. Men jag har inte drömt om att bli jonglerad av ett enormt råttmonster, eller något annat som brukar få mig att överväga att spendera resten av mina dagar i KBT. Det är bara morgonen efter att den stressigaste perioden i mitt liv tagit slut. På fem dagar hade jag hunnit med fyra tentor, en munta och en labbredovisning. De föregående månaderna hade varit en sörja av sömnlöshet och panikattacker light och nu är det enda jag vill att sova, men det går inte. När jag för några år sedan för första gången vandrat över en solig borggård satt mig i F1 sa en viss föreläsare att vi förväntades lägga ned lika många timmar på skolarbete hemma som de vi hade schemalagda. Då fnös jag åt tanken och svor på att aldrig någonsin ens komma i närheten av den nivån; jag skulle aldrig bli en sådan som prioriterar skolan över allt annat. I ett par år höll jag också det löftet, om än lite för bra under vissa perioder. Men när jag sedan insåg att anledningen till varför jag varit så lojal mot mitt löfte var att jag vantrivdes med min utbildning så bytte jag till en annan på KTH. Där drabbades jag av insikten att om jag inte skärpte mig och började fokusera så skulle jag vara kvar på KTH längre än vad jag förmodar framtida arbetsgivare tycker är acceptabelt.
28
OSQLEDAREN #1
Därför blev jag istället en exemplarisk student som i förväg läste på vad som skulle gås igenom på föreläsningarna och min kurslitteratur fylldes med röda, gröna, blå anteckningar. Det kändes faktiskt inte ens jobbigt nu när jag var intresserad av vad det var jag skulle lära mig. Mina resultat och betyg förändrades också i proportion till mitt engagemang vilket sporrade mig att lägga i en ännu högre växel. Jag var nog inte riktigt uppe i tolvtimmarsdagar som den där föreläsaren rekommenderade, men det var inte långt borta. I slutet av terminen stod jag där med noll släpandes poäng och jag hade för första gången på KTH även fått höga betyg. Jag borde ha känt mig så lätt, men det enda jag kunde tänka var att det inte hade varit värt det. Under våren hade alla mina sociala relationer lidit eftersom jag tyckte att det var rimligare att spendera helgerna med tillämpad datalogi än med något annat i livet. Jag åt bara stuvade makaroner och lyssnade på samma album på Spotify flera veckor i sträck för att det var för jobbigt att tänka ut något nytt att lyssna på.
Det kändes som att jag var inlåst i en milslång tunnel med bara en enda utgång till vilken jag bytt bort nyckeln mot attraktiva betyg. Morgonen den tredje juni blev början på en två veckor lång avvänjning från plugg där jag ändå vaknade halv sex varje morgon med hjärtat i halsgropen, livrädd att missa en tenta eller värdefull pluggtid. Om det bara var ett litet smakprov på hur det är att gå in i väggen vet jag att jag aldrig ens vill vara i närheten av det igen. Jag lovar mig själv och alla i min omgivning att aldrig bortprioritera dem och det som är viktigt för mig till förmån för betyg som i slutändan inte spelar någon större roll. Gör du det med.
Nu när jag tittar tillbaka på de månaderna kan jag inte urskilja en enda dag.
TANIA CHRISTENSEN CHEFREADKTÖR 15/16
TEAMBUILDING NYTTA ELLER NÖJE?
Förra årets chefredaktör, Ariel Blomkvist Rova diskuterar och problematiserar teambuilding-aktiviteter utifrån sina erfarenheter inom THS.
F
ör såväl gamla som nya studenter innebär ny termin även starten på nya ideella engagemang. Är du helt ny på KTH, så handlar det förmodligen först och främst om att du får en ny klass och kanske har deltagit i Mottagningen. Det duggar i vart fall tätt med lära känna- och teambuildingaktiviteter i alla hörn av campus. Med avsikt att skapa arbetslag och/eller sociala relationer leker vi diverse lekar tillsammans, åker iväg tillsammans ut i skogen eller går och bowlar. Listan över tänkbara aktiviteter kan göras hur lång som helst, men hur ofta stannar vi upp och funderar över vilka som faktiskt fungerar? Vilka syften är det egentligen som uppfylls och är det värt pengarna det kostar THS och dess sektioner?
I höst påbörjar jag mitt fjärde år som student. Under två läsår var jag ideellt engagerad i Osqledaren och tredje året, 16/17, var jag dess chefredaktör och därmed även del av THS Kårledning. Under tiden har jag dragits med en vag olustkänsla inför teambuilding-aktiviteter. Det har känts som att begreppet missuppfattas, eller åtminstone övervärderas, inom många delar av THS centralt och sektionerna. Tanken tycks vara att teambuilding är en sorts mirakelmedicin som automatiskt genererar högfunktionella team, men är det verkligen så?
E
tt problem som jag ser är att så fort gruppen som ska teambuildas kommer upp i en viss storlek så är det svårt att hitta en aktivitet som passar alla. Det som för vissa upplevs som roligt och lustfyllt, är förnedrande, jobbigt och tvingande för andra. Någon eller några individer i gruppen tycks därför alltid hamna lite utanför. De eventuella frukterna av teambuilding tillfaller därför inte alltid hela gruppen utan mest dom som tycker att just den aktiviteten är rolig.
Istället för att ena hela gänget så är risken att det istället splittras upp i subgrupper. Det tycker jag är synd eftersom man riskerar att förlora engagemang från kompetenta personer. Bara för att någon inte vill vara med på, typ, Laserdome, så betyder inte det att hen inte är en trevlig person som skulle kunna arbeta jättebra tillsammans med andra i gruppen. En annan risk är att den gruppen blir väldigt homogen. Där samlas personer med liknande mentalitet, värderingar och sociala förmågor. Homogena grupper presterar helt enkelt sämre enligt mycket forskning. »
OSQLEDAREN #1
29
D
en amerikanska grup�psykologi-forskaren, Susan A Wheelan menar att traditionella teambuildingaktiviteter inte nödvändigtvis skadar, men heller inte riktigt hjälper. För att team ska bli bra på att arbeta tillsammans med någon specifik uppgift krävs att de arbetar ihop med teamets riktiga uppgift. Till exempel, om en grupp finns till för att anordna en arbetsmarknadsmässa, pubverksamhet på sektionen eller en medlemstidning för studenter, hjälper det inte att paddla kanot ihop. Det går enligt Wheelan inte att lära sig samarbete i en konstgjord miljö. Hur människor uppför sig när de känner till syftet, att lära sig samarbete, är inte representativt för hur de uppför sig när de verkligen ska samarbeta. Hon menar därför att om man vill bygga effektiva team så borde teambuildingaktiviteter mest handla om att se till att gruppen får arbeta tillsammans. För mig resonerar detta starkt, just eftersom det ändå är så svårt att hitta en aktivitet som passar alla individer. Det enda vi egentligen vet om alla individer i en nyrekryterad grupp är att de är där, åtminstone till stor del, för att utföra arbetet som är förknippat med den roll som de av egen fri vilja sökte. Men faktum är att jag själv, under min tid som arbetsledare för Osqledarens redaktion, anordnade Teambuilding-aktiviteter för de som ville. Närvaron var dock aldrig lika hög som till exempel när vi hade redaktionsmöten. Och jag förstår dem som antingen lät bli att delta, eller deltog i mindre utsträckning. Jag klandrar dem inte. Jag är själv en av dem som får en klump i magen av tanken på att teambuilding-aktiviteter. Ofta innehåller de någon form av tävling eller självutlämnande, vilket jag helt enkelt inte är bekväm med bland människor jag inte ännu känner.
30
OSQLEDAREN #1
Nu kanske några läsare tycker att jag låter som en tråkmåns som vill ta bort allt det roliga ur ideella engagemang på THS. Det vill jag inte. Jag vill att vi kallar en spade för en spade.
DET HJÄLPER INTE ATT PADDLA KANOT IHOP.
O
fta, på både sektions- och centralnivå, motiveras höga teambuildingbudgetar genom att de blir till belöning för de studenter som lägger ner så mycket tid på sitt engagemang. Man får ett avbrott från allt slit genom en kul aktivitet, fest eller gratis fika. Likt en semester får man slappna av och bara ha lite kul ihop. Givet att aktiviteten inte upplevs som ett tvång så tycker jag det är jättebra! KTH-studenten är i många fall överarbetad och behöver goda skäl för att slappna av lite då och då. På det sättet kan man se budgetposten Teambuilding som en investering i studenthälsa. Men genom att kalla den delen av budgeten för teambuilding framstår det som att aktiviteten också är av nytta. Aktiviteterna ska inte bara vara roliga och belönande, utan även leda till att kvaliteten på arbetet ökar, vilket i sin tur är tänkt att komma till gagn för alla sektions- eller kårmedlemmar. Om teamet bakom en sektion- arbetsmarknadsdag har teambuildat så antas det att själva mässan också blir bättre.
Eftersom jag, precis som Wheelan, inte tror att kvaliteten på arbetet faktiskt ökar, så föreslår jag någon av följande alternativ: 1, Att vi i samtliga budgetar döper vi om posten Teambuilding till Tjo och tjim, eftersom det är mer representativ för vad det faktiskt handlar om i dagsläget. Jag har inget problem med detta, givet att majoriteten av THS medlemmar inte heller har det. 2, Att vi ser vi oss själva i spegeln och frågar om det verkligen är rimligt att så mycket av THS pengar används på detta sätt. Sammanlagt inom THS centralt (OL inkluderat) fanns det 529 700 kr budgeterat för teambuilding under verksamhetsåret 16/17. 3, Att vi i högre utsträckning kompletterar tjo och tjim med att skapa fler tillfällen då vi ser till att ses och arbeta ihop.
GÖR OM, GÖR RÄTT NU!!! :)
TEXT//TANIA CHRISTENSEN ILLUSTRATION//ANGELOS MILIADIS
//BYTA PROGRAM
D
et är augusti och om några veckor ska jag börja mitt tredje år på Medieteknik. Jag har inga restmoment och jag ser verkligen fram emot de kurser jag ska gå. Som pricken över i:et har min sommar bestått av spontana badutflykter med inslag av en långsam, ganska intressant studie av alkoholvanorna i Sjöstan när jag stått på systemet och sålt boxvin två dagar i veckan till snälla pensionärer. Livet ter sig ganska fint ändå. Spola tillbaka två somrar och jag har precis gått ut tvåan på Design och produktframtagning. Jag har sju kurser släpandes och det lilla fröet som väl egentligen var sått redan innan jag började plugga på KTH är på väg att slå ut i full blom. Det är något som inte stämmer. Jag var tjugotvå när jag började plugga. Efter en fyraårig dimma i London kände jag att det var dags att lägga den slappa öldrickarhatten på hyllan och börja göra något ordentligt, så i april det året satte jag mig ned med antagning.se på skärmen och min pappa i telefon. Här behövdes det stöd, för jag trodde på allvar att det fanns en risk för att jag aldrig någonsin skulle hitta vad jag ville göra. Att jag för evigt skulle vandra runt i vad som kändes som någon annans skor, ständigt sökandes efter några som passade mig lite bättre. Jag vet inte hur det brukar gå till när man försöker staka ut sin framtid, men jag hade så dålig koll att min enda utväg var att gå igenom alla utbildningar i Sverige och köra uteslutningsmetoden. Till sist fanns en kvar: Teknisk design, eller design och produktframtagning - den enda utbildningen som verkade kunna kombinera min fallenhet för matematik och min önskan om att i alla fall få göra något med kreativa inslag. Varför medieteknik, en linje besläktad med datateknik, inte fanns med i mitt slutgiltiga urval den där våren är inte konstigt. Från och med den första juli nästa år kommer programmering att ingå i kursplanen från och med årskurs 1. Nästa generation kommer ha C#
32
OSQLEDAREN #1
i blodplättarna, vilket, idag, gör mig så exalterad. Men för tio år sedan, när jag gick gymnasiet, var programmering och datorkunskap inte något som vi blev exponerade för om vi inte självmant valt det. För mig var de områdena synonyma med Dreamhack, min bror och hans töntiga kompisar, en bild som var motsatsen till vad jag då strävade efter. Det är lätt att vara efterklok, men jag tänker inte klandra mitt sjuttonåriga jag för att jag inte kunde se bortom joltcolan och den nästan skadliga bullernivån, orsakad av de hemmabyggda PC-datorerna.
“...jag trodde på allvar att det fanns en risk att jag aldrig någonsin skulle hitta vad jag ville göra.”
D
ärför blev det så att jag tog två resväskor med vintageshoppade kläder som inte skulle passa in i svala Stockholm och flyttade hem till Sverige. Jag började på maskin, med vetskapen om att det nog skulle bli kämpigt, för även om jag haft det enkelt i skolan hittills så har min akilleshäl alltid varit fysik och enligt kurslistan skulle de nästkommande åren innefatta en stor del av just det. Nåväl, det var det enda som var kvar efter att ha gått igenom alla tusentals utbildningar så det var väl bara att vänja sig vid tanken. Min inställning var att om jag bara lade manken till skulle universitetsfysiken säkert inte vara några problem. Jävlar vad fel jag hade! Det är inte meningen att skrämma upp någon nu, men jag vill inte sticka under stol med att jag fick kämpa sjukt mycket. Från att, under gymnasiet, inte ha haft några problem med att jonglera skola, intresse och det sociala så var det helt plötsligt som att jag försökte ta mig igenom en betongvägg utan några verktyg förutom mina pyttesmå händer att
tillgå. Till vissa tentor (hållfen) orkade jag inte ens försöka, utan accepterade nederlaget redan innan. Andra tentor hade jag ganska gott självförtroende inför och efter (mek2) men slutade ändå upp med 0p. Ändå intalade jag mig, med pappas ord om att ”plugg inte alltid ska vara särskilt kul” i bakhuvudet, att det skulle bli bättre i trean när det inte var lika många tunga kurser och lite större valmöjligheter. Jag tror visserligen att det hade blivit bättre om jag faktiskt fortsatt, men när möjligheten uppstod att göra uppehåll ett år för att jobba med Osqledaren på heltid (Ja! Det är något man kan göra!),nappade jag utan längre betänketid. Med mek- och hållftentorna färskt i minne var det inget snack om att jag behövde göra något helt annat och jag gick in med inställningen att jag kanske inte ens skulle fortsätta på KTH efteråt.
A
v många skäl blev det året det hittills bästa i mitt liv och minnen som skapades där kommer jag för evigt spara i en särskild del av mitt hjärta. Men det som kom att bli mest avgörande var att jag på nära håll fick se vad studenter på andra program gjorde under dagarna. För sanningen är ju att när man börjar på KTH så har man väldigt dålig koll på vad man faktiskt ger sig in på. Man kan titta igenom kurslistan och säga till sig själv att “Jag ska läsa analys i flera dimensioner” men det är inte förrän man börjar som man förstår den reella innebörden.
2015/2016 satt det, som vanligt, fler medietekniker i Osqledarens redaktion än studenter från något annat enskilt program. De flesta gick i trean och under våren höll de på med sina kandidatexamensarbeten.
Ju djupare ned de dök i sina valda ämnesområden och ju fler källor, TED-talks och artiklar de grävde fram, insåg jag att jag var mer involverad i deras studier än vad jag någonsin varit i mina egna. Framför allt insåg jag att sakerna de sysslade med var precis sådant jag själv vill göra. Det i kombination med att jag ett par dagar innan antagningen stängde våren 2016 satt och tittade vilka masterval jag kunde göra och kände hur hela mitt inre skrek NEJ gjorde att jag någon vecka senare hade sållat mig till den exklusiva skara som någon gång klickat i “antagning till senare del av program EJ ÅK 1”.
”Den viktigaste insikten för mig har varit att det inte funnits ett ”rätt val”.”
E
fter några slita-sig-i-håret-turer fram och tillbaka med programansvarig och studievägledare så blev jag till sist antagen och kunde börja. Ett par månader senare insåg jag för första gången efter jag flyttat hem från London att jag kunde pusta ut. Universum hade haft en plan för mig med.
D
et var inte ens särskilt jobbigt att gå upp till åttaföreläsningarna när jag var intresserad av vad föreläsaren sa, eller kanske ännu viktigare, faktiskt förstod vad det var som pågick där framme vid tavlan. Visst, det är fortfarande KTH och således har det såklart varit kämpigt emellanåt, men att göra något som känns rätt i hjärtat har underlättat på så många plan. Den känslan vill jag ha med mig i allt jag gör, i resten av livet. Den här texten vänder väl sig främst till de som precis börjat på KTH och kanske börjat plugga för allra första gången. Om ni oroat er för att kanske inte ha valt rätt, försök strunta i den oron. Den viktigaste insikten för mig har varit att det inte funnits ett “rätt val”. Visst hade det varit grymt om jag hade valt mitt slutgiltiga program direkt och varit klar till sommaren, men jag hade inte de erfarenheterna då som jag har nu. Den kringelkrokiga väg min KTH-karriär består av och som nu känns helt rätt gör det på grund av en blandad kompott av vilsna sabbatsår, så kallat felaktiga val och en hel del chansningar och magkänsla. Stå inte ut bara för att du nu har investerat lite tid och känner att du i sådana fall lika gärna kan fortsätta. Ett par extra år i skolan kan kännas helt avgörande just i stunden - men spelar egentligen ingen roll när du om 40 år sitter och firar en avklarad karriär som blev nice precis på grund av att du vågade avsätta den där extra tiden.
Bortom & käbbel
mansplaining
- varför ingenjören och politiken behöver varandra
U
nder sommarlovet har Transport-gate härjat i nyhetsflödet, på debattsidorna och i sociala medier. En skandal som på rekordtid gick från att handla om den konkreta sakfrågan, att två regeringar på båda sidor om blockgränsen drivit igenom en dålig outsourcing av hanterandet av känslig information, till att spåra ur i politisk pajkastning av den värsta sorten. I allt detta är det en fråga som kanske borde ställas. Hade svensk politik kanske mått bra av lite fler ingenjörer bland politikerna? Hade Transport-gate blivit såhär om det fanns någon bland politikerna som drev igenom förslaget, eller bland de som reagerade på avslöjandena, som faktiskt på allvar förstod de tekniska och konkreta effekterna av vad det handlar om? Jag tror att om det funnits fler ingenjörer i processen så hade säkerhetsproblemen lättare undvikits. Jag tror också att med fler ingenjörer, som förstod de tekniska förutsättningarna, hade den efterföljande debatten varit mer konstruktiv och fokuserat mer på det faktiska problemet, att myndigheter inte har kompetensen de behöver för att möta digitaliseringen.
34
OSQLEDAREN #1
“Jag tror att om det funnits fler ingenjörer i processen så hade säkerhetsproblem lättare undvikits. ” Idag är ingenjörer underrepresenterade i riksdagen. Bara 12 av de 349 ledamöter som representerar oss har en ingenjörsexamen, vilket kan jämföras mot att det enligt SCB finns över 300 000 utbildade ingenjörer i Sverige. Det är synd. I ett samhälle som förlitar sig allt mer på teknik och där den teknologiska utvecklingen går i en rasande fart så är det lätt att se att ingenjörernas frånvaro i politiken utgör ett slag mot kompetensunderlaget bland de som ska styra Sverige. Jag skulle kunna skriva spaltmeter om hur viktiga vi kommer att vara när den AI-drivna automatiseringen kickar igång på allvar, men jag tror inte jag behöver övertyga er läsare om att det är ett faktum: svensk politik behöver fler ingenjörer!
Samtidigt har vi gott om tecken på det omvända, nämligen att vi ingenjörer behöver politiken. Inte bara för att finansiera forskningsprojekt och skapa förutsättningar för teknologisk utveckling, utan även för att bredda våra perspektiv. Alltför ofta begås politiska utspel av (självbeskrivet) opolitiska ingenjörer och alltför ofta slår det helt fel. Ett tydligt exempel som tack och lov inte verkar ha spridit sig särskilt långt utanför techindustrin är turerna kring den Google-ingenjör som publicerade ett memo om Googles rekryteringsstrategi för att bredda företagets mångfald. Jag ska inte gå in i detalj på vad det handlade om, men kontentan var att ingenjören menade att det var vetenskapligt bevisat att kvinnor och män är olika. Därför var det onödigt att ens försöka skapa jämställda arbetsplatser inom IT-industrin eftersom att det inte finns tillräckligt många kvinnor för att det ska vara möjligt. Om vi bortser från att själva utgångspunkten fullkomligt osar bad science så sätter det fingret på ett karaktärsdrag som alltför ofta fäller oss ingenjörer. Det är nämligen något som går till roten med hela den världsbild vi skolas in i och det problemlösande synsättet som präglar vår vardag.
//KRÖNIKA
Vi försöker oss på att med modeller förenkla det gigantiska system av okända variabler och gråzoner som är vårt samhälle.
I
yrkeslivet och i studierna ägnar vi oss åt att skapa modeller av verkligheten och att approximera den, och det funkar ofta. Men baksidan av detta effektiva angreppssätt som vi praktiskt taget indoktrineras in i är att det har begränsningar. Ingenstans blir det tydligare än när vi försöker oss på att modellera och förenkla det gigantiska system av okända variabler och gråzoner som är vårt samhälle. Kanske är det också därför som många ingenjörer är överrepresenterade i högerextrema politiska rörelser. Det som förenar många extrema ideologier är just det att de presenterar en enkel världsbild med enkla lösningar på problem som i verkligheten är enormt komplexa. Kanske är det därför som en tredjedel av de 12 riksdagsledamöter vi delar utbildningsbakgrund med kommer från Sverigedemokraterna. Ett annat, ännu obekvämare sammanhang där vi överrepresenteras är bland IS-krigare och andra radikala islamister.
En studie av British Society1, som undersökte varför ingenjörer så ofta överrepresenteras inom jihadistmiljön, pekade just på ingenjörskonstens mindset. Den som studerar vid en samhällsvetenskaplig eller humanistisk fakultet skolas in i att ifrågasätta, reflektera och argumentera, och på köpet blir de bättre rustade att hantera de komplexa samhällsutmaningar vi medborgare har att ta ställning till. De förekommer i mycket mindre utsträckning i dessa miljöer än vad vi ingenjörer gör, som genomgått en utbildning som fokuserar i högre grad på absoluta sanningar och frågeställningar där iskallt rationellt och logiskt tänkande räcker för att nå en lösning.
D
et här är väldigt viktiga kompetenser, även inom politiken. Dagens politik handlar i alltför stor utsträckning om att plocka billiga poänger och att hetsa fram indignation över motståndarsidans senaste snesteg, snarare än att skapa lösningar på viktiga samhällsutmaningar. Där har vi ingenjörer en viktig roll att fylla. Vårt l ö s n i n g s o r i e n te rad e och sakliga mindset är perfekt för att se igenom fluffet och ta itag i själva sakfrågorna. Och även utanför politiken har vi ett enormt inflytande över samhällsutvecklingen. I mångt och mycket är det vi som skapat, och kommer skapa, de stora genombrotten som revolutionerar samhället.
V
i har all rätt att vara stolta över vårt yrke och dess centrala roll i såväl ekonomin som samhället i stort. Men med det inflytandet följer också ett ansvar att förstå det samhälle vi verkar i och engagera sig i det. Att fnysa åt politiker som inte gör något rätt är att göra det bekvämt för sig. För kanske har du rätt i att det bara är en massa irrationellt käbbel de ägnar sig åt. Men kanske är det istället ett tillfälle att lära sig. Och det finns inget bättre sätt att lära sig om hur samhället fungerar än att engagera sig politiskt. Gör du det kommer du kunna påverka utvecklingar, få din världsbild utmanad och förstå varför saker fungerar som de gör och vad som behöver förändras. Genom att engagera dig politiskt förbättrar du inte bara samhället, du förbättrar även dig själv.
TEXT//THOMAS VAKILI
1. IMMUNISING THE MIND - HOW CAN EDUCATION REFORM CONTRIBUTE TO NEUTRALISING VIOLENT EXTREMISM, HTTPS://WWW.BRITISHCOUNCIL.ORG/SITES/DEFAULT/FILES/IMMUNISING_THE_MIND_WORKING_PAPER.PDF
OSQLEDAREN #1
35
LIVET EFTER LIONBAR 5
Lion, Lion, Lion, vad hände med dig? Ett säkert kort, nära Campus, sjukt billigt och öppet från och med klockan tre. Det perfekta stället för en liten After School, välsituerad på Valhallavägen. Men plötsligt ett sommaruppehåll som blev ett för-alltid-uppehåll. Tack Lion Bar för att du fanns och förgyllde våra dagar. Vart ska man ta sig nu då? Var kan en njuta av en kall, billiga pommes och få huvud-
5
värk på köpet på en måndagseftermiddag?
36
OSQLEDAREN #1
//STUDENTPUBAR
Som tur för er har OL gett sig ut på en resa till de mörkaste sunkhaken och farligaste kvarterskrogarna för att hitta det stället som garanterat (eller inte) kommer att bli ditt nya stammisställe. Eller åtminstone vara en likvärdig ersättare för Lion. Eller varför inte göra det hela till en ASPR (AfterSchool PubRunda)? 3-4 olika ställen i närheten av varandra och allt till studentvänligare priser än vad en kan tro? Vi började på Spice Bar, ett ställe vi inte visste existerade och det gjorde nog inte de heller. Antingen var det nyöppnat eller så var det nystängt. Sak samma, ölen gick på 30 kronor, det fanns ett blackjackbord, neonskyltar, pojkrumsstämning och till slut fick vi även spela vår egen musik genom att koppla våra mobiler till stereon. OL’s verdict...fyllt av överraskningar. Efter Spice Bar tog vi oss till Pitchers en sportsbar vid Mariatorget, som har lite dyrare dryckessortiment (50+ kronor för en öl) men är trevligare inrett än Spice. Fördelen med Pitcher’s är att man nästan alltid är garanterad en sittplats då stället är enormt (jämfört med Spice). Inredningen påminner lite om en irländsk Pub med bokhyllor fyllda med fejkböcker. OL’s verdict...would come again, framförallt för att se på en match med studiekamraterna. Vid det här laget hade vi klarat av två av fyra stopp på vår ASPR och nu ville vi unna oss lite. Ett självklart nästa stopp blev Morfar Ginko. Cava för en femtio-
lapp, det lilla extra vardagslyxen i studentlivet. Stället är lite mer populärt och var därför proppfullt, dock mycket trevligare än de andra och,som sagt, ibland måste en få unna sig. OL’s verdict...nästa gång på onsdag eftersom de bränner av sitt musikquiz då - vem vill inte vinna en flaska cava?
“Ett ställe vi inte visste existerade och det gjorde nog inte de heller.” Ingen ASPR söder om Slussen är komplett utan att ha strosat in på Wollmars. Wollmars på Wollmar Yxkullsgatan är en klassiker bland sunkhak och har studentvänliga priser som bara den. Inredningen är spartansk, träig, men vad gör väl det om ölen kostar omkring 35-40 kronor! OL’s verdict...alltid bra, testa gärna deras godisshots (på egen risk - du kan få nästan vad som helst). Honorable mentions (a.k.a. gamla klassiker), närmare Campus dessutom, är Treat och Nsee Bar, öl för under 30 kronor innan klockan 21. En gedigen pommestallrik för under 50 kronor och alltid samma playlist. Förutom dessa sunkhaks must-haves (billig öl + pom-
mes) är närheten till Sveavägen ett stort plus - Sveavägen har nämligen det största urvalet av studentplånboksvänliga barer i hela Stockholm. Före detta Dovas, numera Lion Bar, öppnar 11 på vardagar och stänger 03! Om inte annat kan en både fira och glömma sina tentor och tappade seminariepoäng där. OL’s verdict... Donken Sveavägen har öppet 24/7. HITTA DIT!
Spice Bar Rosenlundsgatan 14 (T-bana Zinkensdamm) Pitcher’s Mariatorget Hornsgatan 31 (T-bana Mariatorget) Morfar Ginko Swedenborgsgatan 13 (T-bana Mariatorget) Wollmars Wollmar Yxkullsgatan 12 (T-bana Mariatorget) Treat Roslagsgatan 2 (T-bana Tekniska) Nsee Bar Kungstensgatan 25 (T-bana Rådmansgatan)
TEXT//GLENN SCHMITZ
i bilder & grafer Kårfullmäktige, högsta beslutande organ
42 KF
Kårstyrelsen, högsta verkställande organ
THS styrs, främst, av tre separata organ: kårfullmäktige (KF), kårstyrelsen (KS) och kårledningen (KL).
Kårledningen (KL) består av
7
Kårpresidiet sitter med både i styrelsen och kårledningen.
12
studenter som arbetar heltid på kåren.
12 KL
Råd
Sektioner Kårmedlemmar
~10 000
Osqledarens chefred. Studiesocialt ans. Chef f. utbildningsinf Mottagningssamordnare Intern. och studieso. Evenemangschef Vice Ordförande Ordförande Näringslivschef Projektledare Armada Kommunikationschef Alla i KL, undantaget Osqledaren, har varsitt råd som de ansvarar för. I råden träffas motsvarande ansvariga från sektionerna. Idrottsansvarig Lokalansvarig JML-ansvarig Utbildningsansvarig Mottagningansvarig Inter. stud representant Klubbmästare Ekonomiansvarig Sektionsordförande Näringslivsansvarig Mässansvarig Kommunikationsansvarig
KL (HT 17) och dess grupper Maria Bahrami
Kårledningen & Kårstyrelsen
THS Ordförande Ryll Åman
Programgruppen
Linnea Lidén Evenemangschef Chaitanya Tendolkar
Vice Ordförande
Studiesocialt ans.
Jonas Rechreche
THS Future
Intern. mottagningen Union Sport Association
Hardik Bajaj
Studiesocialt och internat. ansvarig
Näringslivschef
Armadas projektgrupp
Axel Ingo Projektledare Armada
Robin Kammerlander
Alexander Hesseborn Mottagningssamordnare
Osqledarredaktionen
Elisabet Lövkvist Simon Edström
THS Utbildning
Osqledarens chefred. Christopher State Chef f. utbildningsinflytande
Kommunikationschef
KF
KF:s platser fördelas av sektionerna och antalet platser beror på hur stor sektionen är.
Maskin Samhällsb. Doktorand Data Indek
THS
THS har även ett stort antal kårföreningar. Dessa är inte direkt kopplade till kårens interna struktur - men har ändå en given plats i kåren och på Nymble.
Elektro Energi & miljö Flyg Fria Fysik Info.- & nanoteknik
Kemi Arkitektur Bergs civ. ing. & lärare Ing. sek. Bygg
1900
1910
1920
1930
1940
1950
1960
1970
1980
1990
2000
2010
ILLUSTRATION: KASPER KARLGREN
Ing. sek. Flemingsberg
Media MiT Telge teknologsektion
OPEN
//SIDTYP ILLUSTRATION//ROSE-ANN HALLGREN
//ORDFÖRANDEKRÖNIKAN
Oj, så mycket nytt!
Men du, det löser sig Skriva krönika, wow! Det har jag inte gjort sen jag gick på gymnasiet, eller var det kanske till och med ännu tidigare? Det tog ett tag innan jag kom på vad jag ville skriva om, vad vill ni läsa om liksom? Sen samlade jag mig och funderade istället på vad som rör sig i mitt huvud just nu och det är just det här med att finna sig i ett nytt sammanhang och ibland bara våga testa saker som man inte riktigt vet hur man ska göra, i vissa fall göra saker man aldrig gjort förut. Helt enkelt att tänka att det löser sig, och sen köra på. Början av läsåret betyder oftast mycket nytt. Nya människor, nya miljöer och nya kurser. Jag kommer så väl ihåg min första dag på KTH, eller egentligen var det dagen innan det. Det året hade KTH mottagning i Stadshuset dagen innan uppropet så det var absolut första dagen i detta nya kapitel av mitt liv; Civilingenjörsutbildning i medieteknik. Egentligen hade jag redan pluggat på KTH ett år eftersom jag innan detta läst tekniskt basår i Haninge. Skillnaden då var att jag började på kalenderår och läste gymnasiekurser så jag kände aldrig samma stolthet, men inte heller den stora nervositeten, som jag kände när jag klev av tunnelbanan i T-centralen och vandrade mot Stadshuset för att börja resan mot civilingenjörsexamen.
Men vad hade jag egentligen gett mig in på? Bara något år tidigare hade jag varit helt säker på att jag skulle fortsätta jobba som djurvårdare. Sällskapsdjur kunde jag och att vara djurvårdare var ett sammanhang där jag kände mig trygg och van. Bland djuren och de andra djurvårdarna visste jag min plats, men att röra mig bland alla dessa människor på KTH, var det verkligen för lilla mig? Jag tror inte att jag är den första som känt sig vilsen när jag funnit mig i ett nytt sammanhang och jag tror inte heller att jag är den första som genom att försöka mitt bästa och genom att ta för mig lyckats finna min plats. För här sitter ju lilla jag fyra år senare med Kårledningen, mitt team. På kontoret i Nymble, mitt kontor. På Tekniska Högskolans Studentkår, min kår. Det mesta är fortfarande väldigt nytt och ibland känns allting väldigt stort och ibland lite nervöst. Då påminner jag mig själv om att det många gånger handlar om hur du väljer att bemöta det okända. Om du bara är lite envis och vågar ta för dig kommer du snart hitta dig själv i ditt nya sammanhang. Och du; det löser sig!
Lycka till på dina nya äventyr!
MARIA BAHRAMI THS KÅRORDFÖRANDE THS LÄSÅRET 17-18 ordforande@ths.kth.se
//MOTTAGNINGSKRÖNIKAN
You lost today kid
but it doesn’t mean you have to like it The year of 1989 must have been cool. The Cold War was finally coming to an end and maybe more importantly, the first Simpsons episodes started airing. In spite of that, the reason I think 1989 must have been cool is because that’s when a movie which has influenced me in a lot of ways came out. It’s a movie I think about every now and again despite not having watched it in over ten years. The movie in question is Indiana Jones and the Last Crusade (and whilst I’ll only be talking about Indy, this still applies to all of you Lara Crofts, Chloe Frazers and Nathan Drakes out there). “But what makes it so special?” - you might wonder. I’ll get there! The Last Crusade is the third (and last?) movie in the Indiana Jones series. It’s pretty much a story about middle-aged white men who go on adventures and save everyone. Well, maybe there’s a bit more to it than that. Basically Indy’s dad, Henry, gets kidnapped, so Indy attempts to rescue him. This culminates with Indy having to get through three trials to get to the Holy Grail so he can save Henry. The first two trials are not really my focus here but the third one has a thematic and imagery that really stuck with me. The scene starts with Indy walking past a stone passage and getting to this seemingly bottomless ravine with a similar entry on the wall on the other side. Not liking the situation so far, Indy nervously reads the hint he scribbled down on his journal for the trial: “Only in the leap from the lion’s head will he prove his worth” (not so gender neutral, I know. Hints for potentially mortal trials back in the 12th century weren’t really that progressive). Now, as anyone who didn’t spend their childhood playing games and watching adventure movies, he gets a slight moment of despair. The ravine is way too wide for anyone to be
able to jump over. So what should he do? Well, he takes a leap of faith. He walks out on what seems to be thin air until his momentaneous fall is stopped by a concealed bridge which helps him traverse the ravine. I believe the reason this scene keeps coming back again and again for me is because how well it represents the feeling you get when trying something completely new. It might be applying to a new position with a lot of responsibility, or travelling to a country where you don’t understand the local language. You are scared because you don’t know if you can do it or what will happen if you try. And the point here is that it is important for you to actually take these leaps of faith when they show themselves for you. Dare taking risks, dare going where you haven’t before. Dare going and staying outside your comfort zone. Because that is the place where you will see yourself developing the most. You might fail and make a lot of mistakes, but you will keep learning and getting better while you are at it. And let’s be honest: if you truly are outside your comfort zone you will most likely make mistakes. Some might be small while others are more significant, but it’s foolish to assume you can do everything perfectly from scratch. And depending how invested you were into whatever you are doing; it might hurt quite a lot. So how do you deal with that? Here I want to go back to the Last Crusade. Right at the beginning of the movie Indy is trying to escape from some treasure hunters with a cross they found. He almost manages to do it, but after quite the colorful train chase scene the hunters get help from the sheriff. He then makes Indy return the cross, making him quite upset. But then Indy gets told by one of the
treasure hunters the following: “You lost today kid, but it doesn’t mean you have to like it.” Making mistakes is natural. Everyone does. Or well, at least everyone who tries. And the higher you reach for the harder the mistakes will hit. And then you have the choice of giving up or to learn from the mistakes you made and try again, this time better prepared. And sure, people might look at you and say they or someone else could do it better. Let them. Even if they could, it doesn’t matter. Because you shouldn’t challenge yourself for the show. You should do it for yourself. So you can become the person you aim to be. It might take time, it might take a lot of mistakes, but in the end you will get there. Just keep on trying and suddenly when you look back at who you were at the start you will barely recognize yourself. ALEXANDER HESSEBORN THS RECEPTION COORDINATOR 2017 mottagning@ths.kth.se
//UTBILDNINGSKRÖNIKAN
If you don’t care about your education
- why are you here?
W
hat is the most important thing you will do during your years at KTH? What will you remember the most, what will have the most impact? One thing I think of is when I was in a course committee a few years ago, and suggested a few changes to the course. When the course was given again the following year I saw that a few of my suggestions had been implemented. Imagine how many people were affected! If a hundred students take the course each year, the numbers add up. Sure, it’s just one course but each course has a part in a program. What if you can make a really good change to a program? That is several years of a person’s life!
It is demanded by Swedish law that students taking a course need to be able to give their opinion on the course through a course evaluation, and that the result of the evaluation has to be communicated to the students as well as any changes made to the course. This is a really important part of ensuring the quality of the education. Only the students go through the courses and programs at KTH, so only the students know how to make it better. Our perspective is really important. Not all students have the same perspective or ideas on how to make the education better, so that’s why it’s so important that you contribute to the student perspective.
THS primary purpose is to take part in the development of the education at KTH, and we are two students who work full time with that. As a Head of Educational Affairs I coordinate the student influence and make sure that we are represented on all levels – from central KTH to programs and courses. I work with the chapters to make sure that they have a say in their program development and I work with KTH to make overarching decisions about everything regarding education. But two people aren’t enough to do all this. We need people at the chapters to do their part, and to tell us what needs to be done centrally. They need people in the programs and courses to tell them what needs to be developed. KTH needs you! Why would you get involved in educational affairs at THS? I would say that this is both easy and hard to answer. The easy answer is that it’s the most important, most fundamental part of THS, but that’s where it gets hard. It might sound daunting. Surely there is someone more suitable to do that, right? I disagree. Of course everyone can’t work full time with educational affairs, but we all have some part. Being in a course committee, being a student representative when KTH hires new teachers, being part of the study board etc.
So the next time your course needs a course committee, speak up, and join! The next time your course isn’t working, think of a way to make it better and tell the course committee. When something works well – make sure to show it off as a good example. Join your chapter’s study board! Everyone who cares about education can get involved in some way. And if you don’t care about your education – why are you here?
ELISABET LÖVKVIST LÖVKVIST IS ONE OUT OF TWO HEADS OF EDUCATIONAL AFFAIRS AT THS, AUTUMN 17 utbildning@ths.kth.se
Osqledaren, THS, 100 44 Stockholm
Do you want to join us? Thomas Concrete Group is on an exciting journey The company is growing and our brand becomes stronger. We are The Concrete Specialists and we strive to be the best in our industry. At Thomas Concrete Group we care for one another and support each other. It is our company culture that makes us different.
Team ThomasÂŽ
Thomas Concrete Group AB | Tel 0104 50 50 00 info@thomasconcrete.group I thomasconcrete.group
#seenthomas