Osqledaren #4 2021/2022 VALAR by Osqledaren

INFO

Editor in Chief Carl Housten Responsible Distributor Carl Housten Layout Benjamin Javitz, Carl Housten, Isabelle Holmér, Roisin Callaghan, Vendela Hamberg Cover Page Roisin Callaghan Print Norra Skåne Offset Paper Pages: 120g Amber graphic Cover: 250g Tom&otto Silk

About Osqledaren Osqledaren has since 1959 been the magazine of the KTH Student Union. Published quarterly with 10 000 copies per issue, the magazine is distributed to Student Union members. Our mission is to overlook, inform, and review the happenings within THS and KTH.

OSQLEDAREN

Contributions Do you want to contribute to the magazine?

Buying adspace in Osqledaren Contact the Editor-in-Chief or go to: osqledaren.se/annonsera

Email us at osqledaren@ths.kth.se The editorial staff has the right to refuse submitted material at any time.

Adress Osqledaren Tekniska Högskolans Studentkår 114 28 Stockholm

Contact osqledaren@ths.kth.se Individual editorial staff member: [firstname.lastname]@osqledaren.se

Osqledaren continues reporting during periods between magazine releases: online at osqledaren.se. Statements appearing in the magazine should be, unless otherwise indicated, regarded purely as the opinions of Osqledaren.

/osqledaren

OSQLEDAREN #4

@osqledaren

Produced with love  in Nymble at KTH Valhallavägen

INFO

LEDARE

Hejdå studentlivet jag kommer sakna dig! TEXT EDITOR IN CHIEF, CARL HOUSTEN

Känslan att se studentrörelsen väckas till liv igen efter corona var helt underbar. Åter igen smockfyllda anslagstavlor, dubbelbokade kvällar och tomt i plånboken. Livet som student är inte en dans på rosor, men ändå finns det mycket att hålla kärt. Studentrörelsen har en fantastisk kraft att engagera, och fortleva genom de värsta kriserna. Fastän alla har ett heltidsämbete [plugg] är det många som engagerar sig och möjliggör att vi ska kunna uppleva makalöst stora tillställningar. Redan under mottagningen, min egna alltså, visste jag att mina erfarenheter på KTH skulle prägla mig livet ut. Jag minns första gången jag gick på eftersläpp efter en gasque, hur mina klasskamrater uppmuntrade mig till att våga mig ut på dansgolvet. Jag minns också mitt första ledaruppdrag, då jag skulle få ansvara för kostym och smink i mitt spex. Utan att då egentligen veta vad ett spex var eller hur man sminkar någon. Jag tror inte att jag är den enda som har fått växa in i mig själv under min studietid.

Man får leta länge för att hitta andra ideella krafter som anordnar lika stora fester, arbetsmarknadsmässor och kulturtillställningar som vi gör. Kanske mest märkvärdigt av allt är att vi gör alla dessa saker samtidigt. Var annars hittar man två arkitekter, en lärare och en datalog som ar-

rangerar en fest? Eller en teolog, och några teknologer som sätter upp teater tillsammans? Vi rör oss i en unik miljö som mest låter som bellmansskämt när man beskriver den. Just därför kommer jag verkligen att sakna studentrörelsen, särskilt min tid med Osqledaren. Att få tillägna ett helt år till sitt engagemang är något alldeles särskilt, och något som jag rekommenderar alla att göra. Det är i lika stora delar otroligt roligt och utvecklande. Men det här är den sista tidningen som jag är med och gör, och mitt sista hurra som student. Jag väldigt tacksam för all kunskap jag fått under min tid på KTH. Men framförallt är jag tacksam för alla vänner och erfarenheter jag fått genom mina engagemang på Kåren och hos min sektion.

Tack för allt!

INFO

EXAMENSRINGAR

EXAMENSRINGAR Hos oss köper du KTH originalringar Vi har tillverkat examensringar i mer än 100 år. I vår verkstad gör erfarna guldsmeder din ring på gammeldags hantverkssätt. Nu finns också prover på alla KTHs examensringar i kårexpeditionen i Nymble! Vi bjuder på gravyren!

Sandberg Nybrogatan 9, Stockholm 08-679 90 20, www.examensring.com mån-fred 10-18, lördag 10-16

OSQLEDAREN #4

INFO

TABLE OF CONTENTS

SAMHÄLLE

Osqledarens guide inför riksdagsvalet 7 What They Don't Tell You About Freedom 12 Should your Grandpa Get to Vote? 14 Sex Is Politics 15

KULTUR

Ett extra vått Squvalp 17 Consumerism for Change 20 Om fri vilja, beslut och ödet 21 The Potential of the Far Future 22

OL GRÄVER

Hur en 217 kvadratmeter stor takmålning gick upp i rök 25 Halva din klass tar inte examen 28 Crash Course in Swedish Politics 30

VALAR

A Tribute to The Great Sperm Whale Beachside Blubber Blast 36 Crossword Puzzle 37 Whales in Data 39

PÅ CAMPUS

Meet the Proposed New Principal of KTH 41 Vem jobbar i Nymble? 44 Ett år med Kåren 49 Stärk Studentkårerna 50 Politik på campus 51

OSQLEDAREN #4

SAMHÄLLE

Hejdå studentlivet -

SAMHÄLLE

OSQLEDAREN #4

SAMHÄLLE

Hejdå studentlivet OSQLEDARENS VALGUIDE 2022

Osqledarens Valguide 2022 TEXT CARL HOUSTEN ILLUSTRATION REBECKA INGRAM

V S MP C L M KD SD Etc

Vi genomförde en partisympatiundersökning, som fick 158 svar. Ovan ser du resultatet! Svaren hjälpte oss också att ta fram frågor som vi skickade till riksdagspartiernas studentförbund - läs deras svar på kommande sidorna.

OSQLEDAREN #4

SAMHÄLLE

Osqledarens VALGUIDE 2022

- Vad vill ni göra åt studenternas bostadssituation? CENTERSTUDENTER Centerstudenter: Vi måste förenkla kraven på byggande för att göra det enklare och billigare att bygga. Det bör ske med alla typer av bostäder, särskilt tillfälliga bostäder såsom studentbostäder där kraven hos hyresgästerna oftast är lägre. För att förbättra förutsättningarna för ökat byggande bör också det kommunala planmonopolet avskaffas, då det idag både fördröjer processen och allt för ofta förhindrar för aktörer som vill bygga nya bostäder.

Gröna Studenter: Idag anpassas våra städer efter bilar snarare än människor. Genom att ersätta parkeringsnormen vid nybyggnation med en mobilitetsnorm kan vi göra det billigare att bygga, sänka hyran för studenter och ge mer plats för boenden istället för bilar. Återbruk och återvinning i byggsektorn måste öka och vi ser potential för ombyggnation av kontorslokaler till bostäder i spåren av pandemin. Bostadsbidraget för studenter bör höjas och enbart baseras på studerade terminer.

Kristdemokratiska Studentförbundet: Bostadsbristens problem är enkelt: det finns för få bostäder! Därför måste det bli lättare att bygga; regler och byråkrati måste minska. Det ska vara billigare att bygga och svårare att överklaga. Det ska också finnas incitament att bygga mer. En markskatt skulle innebära att det inte är värt att låta centralt belagd mark stå tom. Till dess att det finns fler bostäder måste vi också ha kortsiktiga lösningar, därför vill vi göra det skattefritt att hyra ut delar av bostäder till studenter.

Liberala Studenter: Bostadsbristen i studentstäder leder till att studenter hyr dyrt och osäkert och i värsta fall behöver tacka nej till sina drömutbildningar. Ingen ska behöva ge upp sina drömmar på grund av bostadsbristen. Liberala Studenter vill därför att studentbostäder ska bli en egen boendeform i lagstiftningen, med lägre krav på buller och storlek. Det kommer göras så att fler studentbostäder byggs. Vi måste också avskaffa regelkrånglet. Ett annat förslag är att studentlägenheter ska vara reserverade för studenter så att fler garanteras möjlighet att bo på sin studieort. Mer marknadsmässiga hyror behövs också för att det ska byggas mer än idag.

Moderata Studenter: Vi vill i huvudsak göra tre åtgärder: 1) Tillåt byggandet av mindre lägenheter. Det finns byggföretag som skapat lösningar där allt man behöver får plats på mindre yta. Dessa är förbjudna idag. 2) Förenkla byggreglerna. De krångliga reglerna gör att byggföretag behöver fler jurister än byggarbetare. 3) Ta bort hyresregleringen. Finland har tagit bort deras hyresregleringen och nu kan studenter få tag i en billig lägenhet inom en dag. Jämför det med Stockholm där man får köa i 10 år.

S-Studenter: Det är uppenbart att studenternas bostadssituation i stora delar av Sverige är urusel. I Stockholm finns 100 000 studenter men ynka 20 000 studentbostäder. Det är ett rejält misslyckande för högern och MP som styr i stadshuset. Det byggs för lite och det som byggs är alldeles för dyrt. Därför driver S-studenter: • Bostadsgaranti för alla studenter • Generellt och höjt bostadsbidrag för studenter • Återinfört och förbättrat investeringsstöd • Hyrestak för studentboende

OSQLEDAREN #4

Ungsvenskarna: Vi vill göra det billigare och enklare att bo som student. Vi vill sänka fastighetsavgiften för studentbostäder och göra det mer attraktivt att hyra ut sin bostad i andrahand genom skattelättnader för andrahandshyresvärdar. En tredjedel av unga vuxna bor hemma trots att de oftast vill skaffa egen bostad, för att underlätta steget in på bostadsmarknaden vill vi göra bosparande avdragsgillt för unga vuxna personer.

VSF

Vänsterns studentförening

Vänsterns Studentförening: Bostadssituationen i Stockholm är ohållbar. Många vill studera i Stockholm, men kan inte det för att de kan inte hitta en lägenhet i Stockholm. För att bekämpa bristen på bostäder för studenter behövs det byggas mer och billigare, både studentlägenheter och hyresrätter som studenter har råd att bo i.

SAMHÄLLE

Osqledarens VALGUIDE 2022

- Vilken insats vill ni göra för högre utbildning? CENTERSTUDENTER Centerstudenter: Vi vill sänka trösklarna för sökande till högre utbildning och minska den socioekonomiska snedrekryteringen. För att förändra detta bör det samlas relevant information om olika utbildningar på ett ställe. Det hade gjort att unga får tillgång till mer information än idag; kvalitet och jobb efter examen. Vi vill också stärka lärosätenas autonomi. De ska friare kunna prioritera själva, t ex genom att resurstilldelningssystemet för högre utbildning reformeras och den politiska styrningen minskar.

Gröna Studenter: Kortfattat vill vi underlätta för studenter att studera. Sverige är det land i Europa som har lägst antal lärarledda timmar inom högre utbildning. Vi kräver därför minst 15 timmar lärarledd utbildning i veckan. Det är ofta tufft att vara ung och student. Tillgång till psykolog ska finnas på alla studenthälsor. Studenter ska ha rätt till sjukpenning hos Försäkringskassan. Förslaget om höjd CSN-ränta bör slopas och bidragsdelen öka.

Kristdemokratiska Studentförbundet: Synen på högre utbildning måste ändras i grunden. Akademin har ett egenvärde och ska inte bara vara en arbetsmarknadsåtgärd. Därför måste vi börja ge mer resurser till forskningen, istället för att bara utöka antalet platser. Det skulle också innebära fler doktorand och lektorsplatser, vilket i tur ger en bättre grundutbildning. Vi vill också avpolitisera universiteten genom att låta universitet utse sina egna rektorer och ledamöter, och avskaffa obligatorisk genusintegrering i undervisningen.

Liberala Studenter: Den viktigaste insatsen för högre utbildning är en bred frihetsreform. Den akademiska friheten är satt under attack, både i Sverige och internationellt. Därför vill vi skydda den fria akademin i grundlagen. Din frihet som student begränsas i dag av godtyckliga regler som bestraffar slit och ambition. Det vill vi ändra på. Det är dags att slopa fribeloppet helt och hållet. Det ska också gå att ta examen snabbare. Det är en förlustaffär för hela samhället när byråkrati och krångel sätter käppar i hjulet för studenter som vill plugga på högre hastighet. Sommarkursutbudet borde kompletteras med fler examensgrundande kurser, för den som vill läsa ett program utan avbrott för sommaruppehåll.

Moderata Studenter: Om man bara får välja en så är det att ändra ersättningssystemen. Trots att vi i Sverige lägger nästan högst andel av BNP på högre utbildning kommer väldigt lite av pengarna studenterna till del. Idag gynnas de som tar in många studenter på bekostnad av kvaliteten och undervisningstiden. Vi vill fokusera på mer kvalitet och resurser per student i stället för fler utbildningsplatser.

S-Studenter: Många utbildningar idag håller inte måttet. S-studenter tycker det är dags att vi ställer konkreta kvalitetskrav på grundutbildningarna som länge urholkats. Därför vill vi införa golv på lärarledd tid och ett golv på antalet lärare per student. Det är viktigt för att varje student ska känna sig som en del av ett sammanhang och garanteras stöd. För att öka kvaliteten av den högre utbildningen behöver också finansieringen per student öka, och produktivitetsavdraget på högskoleväsendet avskaffas.

OSQLEDAREN #4

Ungsvenskarna: Vi vill se en högre utbildning som fokuserar på vetenskap och bra utbildningar som det faktiskt finns användning för i verkligheten. Svenska skattemedel ska inte gå till högskolekurser i Harry Potter eller genusvetenskap utan till seriös utbildningsverksamhet. Utbudet av utbildningar bör stämma överens med behoven i Sverige, det är orimligt att unga vuxna utbildar sig till genusvetare när vi behöver exempelvis sjuksköterskor.

VSF

Vänsterns studentförening

Vänsterns Studentförening: En av de viktigaste frågorna för studenter är ekonomin. En stor kostnad för studenter är kurslitteraturen. Det är inte rimligt att behöva betala flera tusen kronor för kurslitteraturen bara för en kurs. Vi vill ha digitaliserad och gratis kurslitteratur, så studenter inte behöver betala för sin kurslitteratur. Vi vill även att det ska finnas större uppsättningar av kurslitteratur som går att låna ut under kursen.

SAMHÄLLE

Hejdå studentlivet Osqledarens VALGUIDE 2022

- Vad vill ni göra för klimatet? CENTERSTUDENTER Centerstudenter: Klimatomställningen är vår framtids viktigaste fråga. En av de effektivaste sätten att minska utsläppen är att den som släpper ut skadliga ämnen också betalar för det. Genom att sätta ett pris på klimatet kan vi med teknikneutrala styrmedel också sätta ett värde på kollektiva nyttigheter. På så sätt skapar vi en grön ekonomi, där teknisk utveckling och de framsteg som netto-noll-utsläpp kräver kan ske. Därför måste fler regioner och sektorer inkluderas i system för utsläppshandel.

Gröna Studenter: Vi vill skärpa Sveriges klimatmål till nära nollutsläpp år 2035 och se en omställningslag som fasar ut fossila bränslen till senast 2030. Vi kräver en bindande koldioxidbudget som omfattar även de konsumtionsbaserade utsläppen. Offentlig verksamhet och upphandling ska gå före och nå nära nollutsläpp 2030. Universiteten i synnerhet måste leva som de lär. Vi vill ställa om till en cirkulär ekonomi inom planetens gränser, skydda biologisk mångfald samt öka kolsänkor i skog och mark.

Kristdemokratiska Studentförbundet: KSF ser svensk forskning och innovation som nyckelaktörer i kampen för ett bättre klimat. Genom markant ökade forskningsanslag kan vi bidra till en grön omställning såväl industri som vardag. Genom forskningen kan vi vara ledande för omställning globalt. Vi ser redan exempel på denna utveckling med ökad elektrifiering av fordonsflottan och framtagning av klimatneutralt stål. För att dessa innovationer ska kunna tas i bruk måste vi ha mer el. Därför vill vi öppna nya kärnkraftverk i Sverige.

Liberala Studenter: Klimatfrågan är vår tids viktigaste fråga och det krävs modiga, radikala reformer som minskar utsläppen. Liberala Studenter är Sveriges grönaste studentförbund och vår klimatkamp utgår från den gröna liberalismen. Vi vill att utsläpparen betalar för att smutsa ner och att alla former av fossilfri el byggs ut. Vi behöver inte välja mellan kärnkraft och vindkraft – vi behöver både och! Sverige ska fortsatt ligga i framkant i den gröna teknikutvecklingen. Därför vill vi se satsningar på insamling av koldioxid från atmosfären. Det är klimatpolitik som gör skillnad på riktigt!

Moderata Studenter: Lilla Sverige gör som störst skillnad för klimatet genom att utveckla ny och billigare teknik som vi exporterar till världen. Vi kan också visa att man fortsatt kan höja sin levnadsstandard samtidigt som man minskar utsläppen. Det är särskilt viktigt för att utvecklingsländer som Indien inte ska välja bort minskade utsläpp i tron att det skulle stoppa deras utveckling. Det gör vi genom forskning om och möjliggörande av kärnkraft, elektrifiering, koldioxidinfångning och industriomställning.

S-Studenter: Vi står inför en klimatkris och omställningen måste påskyndas. Industrin ställer nu om i rekordfart och nya jobb skapas i norra Sverige. Produktionen av stål utan kol är ett internationellt föredöme som kommer att sänka våra utsläpp rejält. Vi vill fortsätta med statliga subventioner för att påskynda företagens klimatomställning. Samtidigt vill vi ha ett skifte där det är billigare att agera klimatsmart och dyrt att förbruka naturens resurser. Tåget och kollektivtrafiken ska vara billigare än flyget och bilen. Klimatkrisen löser vi bäst tillsammans.

OSQLEDAREN #4

Ungsvenskarna: För Ungsvenskarna är skyddet av vår miljö viktigt, därför står vi för en ansvarsfull och effektiv klimatpolitik där det globala perspektivet ges en central plats. Vi förstår inte hur partier som påstår sig kämpa för att minska utsläppen kan motivera oerhört dyra klimatsatsningar med väldigt liten påverkan i Sverige när man för en mindre peng kan göra större miljönytta på andra håll, exempelvis genom internationell energiforskning

VSF

Vänsterns studentförening

Vänsterns Studentförening: Vi måste stoppa klimatkrisen för att studenter ska få en trygg planet att leva på. För att kunna nå klimatmålen måste universiteten bli koldioxidneutrala så fort som möjligt, helst före 2030. Hållbarhet måste även få större utrymme i kurs- och utbildningsplaner. Kollektivtrafik ska också vara avgiftsfri för att fler ska välja det klimatsmartaste transportmedlet.

SAMHÄLLE

Hejdå studentlivet Osqledarens VALGUIDE 2022

- Om ni fick drömma fritt - vad mer hade ni velat göra för att förbättra studenters vardag? CENTERSTUDENTER Centerstudenter: Centerstudenter vill se en friare studietid. Vi vill minska den politiska styrningen inom allt ifrån hur mycket du kan jobba extra utan att bli återbetalningsskyldig under din studietid till hur högskolor och universitet kan välja att dimensionera sina utbildningar samt forskning för att kvaliteten ska öka. Därtill behöver också detaljregleringen kring bostadsbyggande minska - för att alla studenter enkelt ska kunna få en bostad under sin studietid.

Gröna Studenter: Vår politik är långsiktig och drivs inte av kortsiktiga intressen. Studenter ska ha rätt till kostnadsfri kollektivtrafik och psykolog, högre ingångslöner inom sjukvården, närhet till grönområden och starka sociala trygghetssystem. Klimatoch miljöomställningen kommer prägla dagens studenters framtida yrkesliv och lärosätenas arbete med hållbar utveckling måste stärkas. Du, liksom dina framtida barnbarnsbarn, har rätt till en vardag utan ett överhängande klimathot. Där viker vi oss aldrig.

Kristdemokratiska Studentförbundet: Bortsett från den bedrövliga bostadssituationen som särskilt drabbar studenter i storstadsregioner är det studenters ekonomiska situation som måste åtgärdas för att man ska ha en dräglig studenttid. Vi vill att man slutar straffa studenter som arbetar och därför avskaffa fribeloppet. Vi vill att CSN får en större engångshöjning och automatiskt höjs i takt med inflationen så att studenter inte blir fattigare över tid. Vi vill också skapa ett mer generöst studiemedelssystem för studenter med barn.

Liberala Studenter: Om jag fick drömma helt fritt skulle jag vilja att studenter och alla andra fick bestämma mer själva. Det är inte politiker som kommer skapa vår lycka och det är inte politiker som ska bestämma hur vi ska leva våra liv. Det gäller i både stort och smått. Förmyndarsamhällets tid är förbi och det är dags för en era av fest, kul och eget jävla ansvar. Efter två år av restriktioner, uteblivna pubrundor och nattgolvsdansande är det dags att liberalisera samhället och tillåta mer kul. Du som läser det här borde själv få större makt över din egen kropp och dina handlingar – vad du stoppar i dig, röker eller var du dricker alkohol efter klockan 04 bör vara ditt, och endast ditt beslut. Legalisera kul helt enkelt!

Ungsvenskarna: Tryggheten, tryggheten och åter tryggheten. Alltfler unga känner idag en rädsla för att utsättas för brott. Ordningen måste återupprättas i hela landet genom att staten sätter ner foten mot de som vill oskyldiga människor illa. För oss är det en självklarhet att våldtäktsmän, rånare och andra tungt kriminella ska sitta inlåsta – länge. Man ska kunna promenera hem från en nationsrunda (eller en studentpub) utan att behöva se sig bakom axeln

VSF Moderata Studenter: Vi hade velat se till att alla Sveriges studenter fick en inspark värd namnet. Studenter upplever ensamhet och psykisk ohälsa i högre grad än andra. Det är inte konstigt då de flesta flyttat från familj och vänner till en helt ny stad. Därför är insparken mycket viktigare än många tror. Och såklart hade vi velat sänka skatten så det lönar sig mer att utbilda sig!

S-Studenter: Det måste gå att kunna studera på heltid på riktigt med studiemedlet, men så är det inte idag. Vi vill förbättra studenters vardag genom: • En jämnare månadsfördelning av studiemedlen. Det vill säga att vi studenter ska inte behöva stressa ihjäl den 25 maj för att vi bara får hälften av studiemedlet. Att terminen är kortare i juni tar våra hyresvärdar inte hänsyn till. • Höjt studiemedel genom bidragsdelen • Att digital utrustning som krävs för utbildningen ska erbjudas av lärosätet och en maxkostnad för kurslitteratur ska införas. OSQLEDAREN #4

Vänsterns studentförening

Vänsterns Studentförening: Studenters ekonomi är alldeles för dålig idag. Enligt SSCOs studentbudget för 2022, så går Stockholms studenter back 2 673 kronor per månad. Flera studenter behöver jobba vid sidan av heltidsstudier för att kunna klara sig ekonomiskt och det leder till mera stress. Vi tycker att alla studenter ska kunna studera heltid utan att behöva jobba vid sidan av. Därför tycker vi att studiebidraget ska bli en studielön på sikt, så du som student kan ha en ekonomisk trygghet och må bättre.

SAMHÄLLE

What They Don't Tell You About Freedom

What They Don't Tell You About Freedom TEXT DAVID FERNANDEZ BONET ILLUSTRATION VENDELA HAMBERG

We love freedom. We love the feeling of flying through the sky, of sliding down mountains, and of exploring vast oceans. Freedom is what we see when we escape to our vacations. Freedom is a democratic ideal. Liberté, egalité, fraternité: freedom is the first word of the trilogy that fuelled the French Revolution. We love freedom so much that we constantly desire it, fight for it, and even die for it: the door that leads to a universe of possibilities. However, with possibilities come choices, and with choices comes suffering.

And of course, suffering starts at the supermarket. As a student, you are given a simple task: survive! In order to complete this difficult task, the supermarket is there to assist you. A large supermarket can be daunting, so you decide to start easy, with milk. Once your white prey is detected, you are tempted to go and catch it… but wait! Should you buy 1%, 2% or 5% fat? Actually, should you get milk that comes from a cow? What about a plant-based alternative like almond or oat milk? Or a thicker option like a creamy filmjölk? So many choices and the supermarket adventure has only just begun. A rapidly growing world offers more and more options. The intuitive belief is that being presented with multiple options makes it easier to choose wisely. The more options, the more likely it

is that you choose the right one. But when there are endless possibilities, choices become complicated. It is easy to buy the idea that having more possibilities is beneficial. At the end of the day, you just have to choose the best one! Nonetheless, an ocean of possibilities makes the choice extremely difficult. It can consume both your time and energy. Furthermore, the harder the choice, the more likely it is that you’ll regret it! Certain choices might seem unimportant, like choosing which milk to buy. Conversely, there are choices that severely shape the direction of your life. Picture the three most important people in your life. Chances are that one of these three people will experience cancer in some form or another. Chances

OSQLEDAREN #4

are that one of the three most important people in your life is you, yourself. Most healthy people agree that if they had cancer, they would like to choose and customize their treatment. It makes sense, as if you carefully weigh the objective and subjective trade-offs, you will find the optimal treatment. However, almost no actual cancer patients share this perception and suddenly really do not want to decide for themselves. The decision is left entirely up to the doctor. Why is this case so different? The harder a choice is, the more painful the decision-making. A choice can be made difficult because of its consequences, such as a cancer treatment, or due to the sheer number of possibilities and options.

SAMHÄLLE

Imagine being offered two cancer treatments. After consulting your doctor and doing some research yourself, you might think you’ve found the optimal treatment. Now imagine being offered not two, but ten treatments. The decision suddenly becomes a heavy burden. It feels like an ominous exam that weighs you down. Selecting the wrong treatment could potentially end you. That is why cancer patients resort to the doctor’s expertise. However, doctors do not decide for us which milk to buy. Doctors do not decide if you should continue studying at your university. Doctors do not decide if you should be in that complicated relationship. Is it possible to deal with choices without our doctor’s assistance? We are obsessed with optimization. Especially as engineering students. We are concerned with making the best choice instead of simply making a choice that we are happy with. When there are many options available, it becomes harder to determine which is the best. This can cause a gloomy feeling of regret after making a choice. The more options, the greater the regret. Sometimes there are two options that

What They Don't Tell You About Freedom

are both extremely good, and choosing one over the other is daunting. Just like asking a mother which child is her favorite. There is no correct answer, or at least no mother would admit that there is. If forced to choose one, the feeling is bitter, sharp, and unhappy. How can we deal with such difficult decisions? Enter satisficing. Satisficing is a heuristic that promotes searching for available alternatives until one of them meets your expectations. In other words, satisficing is the art of deciding your expectations and sticking to them. Once those standards are met, you become satisfied and will not look for anything else. The concept was introduced in economics as an administrative strategy, but it can be applied to everyday life. For example, if you are looking for plant-based milk and see almond milk, you just grab it. The fact that you are not even considering that sexy-looking oat milk deletes regret from your decision. This can be extended to more meaningful aspects of life, such as career and relationships. For instance, there

OSQLEDAREN #4

is no need to consider working if you are financially stable and content with studying. There are many great potential partners, but no need whatsoever to begin considering them if you are in a healthy relationship. Satisficing might appear as a kind of conformism, but satisficing is not about lowering standards. Rather, it is about deciding what they are and sticking to them. The key is to be happy with your decisions simply because they met your standards. No regrets, no looking back. No time lost examining all the possibilities. No sleepless nights wondering what might have been. Freedom is powerful, and we should continue to praise it. But we should also be careful with what we wish for because we might just get it. Managing freedom can be challenging, which is why satisficing can be very helpful. Although satisficing has been traditionally used mostly in economics and business management, it can also fit neatly into our toolbox for handling everyday life. With the right mindset, limitations on freedom can lead us to reach the greatest level of happiness within society. Freedom can in fact be fantastic, don’t forget!

SAMHÄLLE

Should Grandpa Get To Vote?

Should Grandpa Get To Vote? TEXT ISABEL DAHLGREN ILLUSTRATION VENDELA HAMEBRG

My grandfather always forgets to lock the door and constantly forgets his glasses. Meanwhile, highschoolers join climate strikes around the world and are more well-informed than ever. Should we have a maximum voting age and let more young people vote instead? Or should everyone get to vote, regardless of their age, whether they are seventeen or seventy? Each election, there’s always a debate about lowering the voting age. The go-to argument goes something like this: “My 16-year-old cousin is very mature, and she’s always up to date with the news. If my senile grandfather gets to vote, why can’t she?” In fact, some countries have already granted 16-year-olds the right to vote. In Sweden, a few parties - as it turns out, those which are more popular with young voters - have proposed a similar approach. But on the flip side, if your 16-yearold cousin doesn’t get to vote, how come your grandfather does? When Sweden became a democracy in the beginning of the 20th century, many people didn’t make it past 50, so the question of disenfranchising the elderly never arose. Yet, with an ageing population, should we have a maximum voting age?

old people often have obsolete values on topics such as gay marriage or trans rights. People are the most malleable in their early twenties, and as they grow older, it becomes harder to adopt a new set of values. Just think about the difference between our world and the one in which our grandparents grew up! For example, homosexuality was listed as a psychiatric disorder by the National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen) until 1979, and same-sex marriage wasn’t legalised in Sweden until 2009. It also seems as if old people are less open to multiculturalism. In the Brexit referendum, 71% of voters aged 18-24 voted to remain in the EU. Similarly, Biden was much more popular with young voters. Ah, if only there were more young voters!

Most 90-year-olds aren’t particularly well-informed about world events. My grandfather hardly knows how to use a cell phone, and he doesn’t know how to Google. He once told me he didn’t bother keeping up with everything; he just isn’t as concerned about the world as he was 30 years ago. He occasionally skims through the local newspaper delivered for free to his mailbox, but that’s about it. Moreover,

There’s another good reason to disenfranchise the elderly. Let’s assume that many people vote in their own self-interest, at least on some level. (Otherwise the Moderate party wouldn’t be so popular, right?) My grandfather’s self-interest is in the short term. He won’t be affected by future calamities in a direct sense, meaning that he’ll probably pay less attention to long term risks. When I’m old, I’ll mostly care about my pension and stopping politicians from tearing down old buildings. The world’s most pressing issues won’t be on the top of my mind. Yet, we need more long term policies. Humanity faces several catastrophic risks: climate change, the uncontrolled development of AI and nuclear war, to name a few. These are all problems which cannot be solved within my grandpa’s lifespan, and presumably not within ours. By restricting the right to vote to those who will be affected, perhaps we could devise more durable policies. This brings us to our final point. Doesn’t it seem reasonable that young people should have more of a say about the future? For us, there’s more at stake. Young people will bear the consequences of poor decision-making. Climate change is a good example. If we mess up todays’ climate, we’re the ones who will take the hit. Sure, our parents might feel guilty from time to time. Yet, judging by how they’ve responded to climate change so far, they evidently aren’t that conscientious. So, isn’t it fairer to restrict the right of old people to vote? After all, they don’t have as much skin in the game. It’s more politically correct to empower someone than to disempower someone. “Empower the youth” makes for a good slogan, but “Disempower the elderly” just sounds odd, if not elitist. But maybe we should consider a maximum voting age. At any rate, it feels inconsistent to let 96-year-olds vote, but not 16-year-olds.

OSQLEDAREN #4

SAMHÄLLE

Should SEX IS POLITICS Grandpa Get To Vote?

Sex Is Politics TEXT NOUR QASSIM DERWEESH ILLUSTRATION ROISIN CALLAGHAN

Election year is coming up, and one particular field of politics is blatantly absent. The year 2022 means a lot of things. For some it's the year that signified the end of a pandemic, for others it signifies the start of war, but for most people reading this, it’s the year of our election. The quadrennial Swedish election. As I’m writing this, political parties have begun their persuasion of public opinion in the form of mail, videos, policies and public appearances. Every swede knows the deal, that the 11th of September is going to be a very important day. Yet, as I’m reading through these brochures and policies, I can feel something missing. Where’s the talk about sexual health? Reproductive rights? Sexual education? It feels empty. Because, to me, it’s clear as day that sex is politics. The reason I can claim that so surely is because sex is a choice. And as we all know, humans have regulations surrounding our choices. In Sweden we have something called the SRHR, which is both a right and a policy to improve the societal conditions for increased betterment of sexual and repdorductive health, both in terms of having the freedom to choose, but also to increase the opportunities people have. The SRHR directly ties into UN’s Human Rights Act, as well as the Swedish Discrimination Act, which is why the correlation between sex and politics is so strong. The ties have formed certain conditions that need to be met for the betterment of sexual and reproductive health, some of these conditions include: people’s bodily integrity to be respected, one is free to determine and define their own sexuality and gender identity, being able to decide if or when, as well as how you want to have children and how many.

When the SRHR was established, so were baseline stipulations for efforts that needed to be done for the betterment of sexual and reproductive health. These efforts were: comprehensive teaching on sexuality-relationships-consent, modern contraceptive methods, the right to maternity and child health care, safe ways to seek an abortion and treatments for complications of unsafe abortions, the prevention and treatment of HIV and other STIs, the treatment and identification to properly deal with sexual and gender based violence, the prevention and treatment of cancer of the reproductive organs — especially cervical cancer due to its prevelance, counseling and care in case of infertility and information, counseling and care for sexual health and well being. Sweden is often pointed out to be one of the most “liberal” and “free” countries which makes sense when you consider a global perspective through a historical lense. One known example is that the Swedish government granted women suffrage, the first election where they voted was in 1718! Their votes didn’t matter as much as the men’s votes did and true equality was established 1919, but suffrage in the 18th century was not a small thing. Sweden was also the 7th country in the world to establish the right of same-sex marriage, in 2009. Countries like Costa Rica, Chile, Switzerland only legalized same-sex marriage during 20202021. You get the picture, Sweden usually has an edge over other countries when it comes to more “controversial” topics, so it should come to no surprise to anyone that

OSQLEDAREN #4

the SRHR is as impactful as it is. However, there has been a slow gradual change happening in the political sphere. Certain parties are questioning the foundation of which the rights that the SRHR are built upon, especially rights like abortion. There has been talk ever since the last election in 2018 of restrictions surrounding our abortion rights. While it's all talk right now, it is still terrifying to listen to. We know by looking at history that restrictions around abortions never have the intended effect. It never stops people from having them, it simply encourages us to find more dangerous and deadly ways to have them. Reading this list might remind you of the election brochures and the policies of some parties, and even pertinent news. Sex is politics because sex is so much more than we percieve it to be. Sex is the right

to choose and a freedom we have a right to take part of, it’s the prevention of sickness and the advancement of health, it’s your lifestyle choice and what you decide for your future. Sex is an integral part to who we are, and who we’re allowed to be. Choose to protect it! Because without it some of our most fundamental rights are taken away… Sex is politics and it’s here to stay.

KULTUR

ETT EXTRA VÅTT SQUVALP

Ett extra vått Squvalp TEXT CARL HOUSTEN FOTO ANASTASIA ANGELI OCH QUARNEVALEN

Våren 2020 var Quarnevalens stab tvungna att göra ett svårt val när de ställde in Quarnevalen - norra Europas största studentevenemang.Vad för utmaningar har årets ledning stött på när dem arrangerade Squvalp två år senare? Och hur blev det?

OSQLEDAREN #4

KULTUR

Våren 2020 var Quarnevalens stab tvungna att göra ett svårt val när de ställde in Quarnevalen - norra Europas största studentevenemang. Vilka utmaningar har årets ledning stött på när de arrangerade Squvalp två år senare - och hur blev det? Efter ett väl genomfört Squvalp talade vi med Quarnevalens Amiral, Sophie Dellmark, för att höra om vägen till sjösättning. Vill du börja med att berätta lite om er verksamhet? Vad är en Quarneval - och hur skiljer det sig från Squvalp? - Quarnevalen är mycket mycket större! Om du tycker att Squvalp är ett stort arrangemang så är Quarnevalen kanske tre gånger större. Under Quarnevalen stänger vi ner typ hela innerstan och kör lastbilar istället för flottar. Under Squvalp är det några tusen åskådare, under Quarnevalen över en halv miljon. - Squvalp är liksom till för utfyllnadsår. Nu har jag fått testa, klämma och känna på hur man projektleder den här typen av event inför “the main event” nästa år. Hur var det att kliva in som Amiral? - Det var läskigt, faktiskt. Främst i början. När jag klev på var jag ensam med min

ETT EXTRA VÅTT SQUVALP

Vice Amiral. Jag började plugga under hösten 2020, så jag har bara kunnat gå efter andra personers intryck och tidigare erfarenheter. Väldigt mycket trial and error! Men det är också det som det här året är till för - särskilt när det är nystartat. [efter inställda år]

1000 anmälda till att bygga. Att leta en festlokal för över 1000 personer 2-3 månader innan är inte lätt!

- Det har funnits mycket utrymme för oss att göra vad vi vill med eventet. Men också mycket ansvar med det.

- Ouf. När vi kom dit på morgonen och kollade på alla bidrag insåg vi att alla bidrag i papier-mâché var skadade. Som tur var hade vi massa massa tyg som folk fick låna istället. Det blev verkligen jättejättefina bidrag! Sen blev det soligt när alla skulle städa och under de sista bidragen.

- Pappa satt som general 1990, så jag har vuxit upp med Quarnavalen. Sett varje tåg sen jag föddes. Alla mina familjekompisgäng rotas kring pappas Quarnevalsgäng. Det har kommit mycket åsikter och kontakter. Vad har ni stött på för utmaningar under året? - Det finns flera, som det gör med såna här event. Vi har haft jättesvårt att rekrytera då ingen visste vem vi var. Det blev mycket headhunting för att vi skulle få ihop en stab. Jippchefen rekryterades inte förrän strax innan inlämningspuben. [där alla bidrag skickas in] - Vi siktade på att få in 400 deltagare [förra Squvalp var det uppemot 800]. Vi hittade en lokal för 600 personer, men fick sen OSQLEDAREN #4

Squvalp är redan en väldigt blöt tillställning - men under andra byggdagen regnade det rätt rejält. Hur påverkade det?

- Men vattnet blev riktigt kallt, så jag är imponerad över alla som kastade sig i vattnet! Vad var årets höjdpunkt enligt dig? - Precis när tåget skulle börja och vi väntade på att Amiraliteten skulle avfyra sin startkanon. Jag stod med pappa och två utav hans gamla generaler, såg hur Byggchef Linnea Keller och Vice Amiral Viktor Åkerblom stod och kramades. Då kände jag att det här var det vi har jobbat för. Är du taggad på Quarnevalen 2023? - Ja! Ja, ja, ja, ja. Jättetaggad faktiskt.

KULTUR

ETT EXTRA VÅTT SQUVALP

Bidraget Pant-i-ån, som vann juryns favorit. Flotten behövde skyddas från pantplockare. Bygglaget bestod av arkitekter och byggare.

OSQLEDAREN #4

KULTUR

Consumerism for Change

Consumerism for Change TEXT & ILLUSTRATION FILIP ZAWADKA

We all know this feeling. A new package just arrived, one you ordered just long enough ago, so that you aren't completely sure of its contents. A small element of surprise as a cherry on top of having your brand-new gadget. Best of all, the satisfaction of unwrapping plastic with one swift motion. The enjoyment is followed by a brief moment of doubt. Do I really need it, or did I just act on impulse? How much exploitation and pollution came into making this product? It’s nearly impossible to track every single thing that goes into the production of the things we buy, so this brief moment of disbelief is hard to avoid. One solution to this is holding our trust in the companies that actually care about the ethics of commodity production. For example, “Fairphone”, a company born out of an awareness campaign, aimed at changing the phone market from within. The phone's sheer existence is proof that our electronics could be created while respecting the rights of workers, have lower CO2 emissions than usual and last much longer. Unfortunately, our economic system is expansionary by nature, so the only true solution to ethical consumption is minimal consumption. Even the Fairphone owners state that the most ethical phone is the one that you already have, discouraging people from buying their phone if they don’t need to. This and many other practices of the company go against what

we would consider a profitable way of maintaining a business. We are not used to commodity producers telling us not to buy their product. This feels very strange for a very good reason. We are used to the complete opposite. Advertisers spamming us with the reasons why we actually need the thing that they produce and then limiting the lifecycle of the product just so we need to buy a new version as soon as it’s released. In response to that, the simple living movement was created (today better known as minimalism). A lifestyle showing people that through internal perseverance they can overcome urges to buy and live only with the things they absolutely need. Unfortunately, the word need is critical here and form a few additional problems. How do we define a “need” and is it actually defined by us? Can we trust ourselves that our perception of the need isn’t enforced by the companies themselves? In the case of the things that we do actually need, like for example food, how can we, as consumers, make sure that it’s ethical? The easy and unfortunate answer is that we can’t. One of the movements aiming to

OSQLEDAREN #4

mitigate this issue is veganism. It employs an utilitarian viewpoint that we ought to minimize the suffering caused by our consumer choices. This is a great metric, which we could follow to make our decisions, but it also has a few problems. Can we trust companies to accurately mark the ethical food? An example of the problem could be Häagen-Dazs ice cream produced by Nestle. Some of those products containing chocolate are marked as vegan, even though the company making them faced allegations of child slavery in their production of chocolate. This fundamentally disagrees with what most would consider "vegan", yet it’s labelled as such. Nevertheless, some might argue that since the ice cream doesn’t contain any animal products, the label could be still considered accurate under a different definition of the word. A conclusion is that, while conscious consumerism is definitely an effective way to limit our negative impact, it’s unfortunately only that. A smaller negative impact is still a negative impact. Keeping in mind that our good intentions can be the next tool for marketing arsenal, consumer choices without corresponding political stance, can leave us with good intentions alone.

KULTUR

OM FRI VILJA, BESLUT OCH ÖDET

Om fri vilja, beslut och ödet TEXT AYANA MUSAEV ILLUSTRATION VENDELA HAMBERG

Låt säga att vi går tillbaka till en punkt i tiden låter universum åter utspela sig. Jag vill påstå att allt kommer att utspela sig på exakt samma sätt som det har gjort för oss - och att du ännu en gång kommer sitta och läsa denna text. Alla val som människan en gång har tagit, kommer hen att ta igen. Detta kan förklaras av determinismen. Determinism är ett filosofiskt begrepp och en världsåskådning som säger att allt som sker bestäms av tidigare orsaker, baserat på fysikens lagar och biologi. Atomerna och neutronerna som din hjärna består av följer trots allt samma förhållanden som resten av universum. Hjärnans synapser däremot, signalsystemet som styr våra sinnen, går inte att förutsäga, för de beter sig slumpmässigt ibland. När jag först satte mig ner med ämnet trodde jag att jag skulle hitta ett intressant svar på vad som styr oss när vi röstar i riksdagsvalet. Eller vad som kan få oss att byta partitillhörighet. Vad jag fann var att vi bara har våra arv att tacka, både det kulturella och det biologiska.

Determinism är en knivig världsåskådning Det kan både underlätta och försvåra vid val av parti (och i allt annat). Vi behöver genomgå de erfarenheter som krävs för att få oss att tycka att vissa ämnen är viktigare än andra, erfarenheter som vi inte alltid kan styra över om de händer oss. Eftersom du nu har läst denna text har du fått ännu en erfarenhet. En utmaning för att se över dina tidigare viljor och en orsak till att dra en funderare över dina framtida val. Kan detta vara knuffen du behöver för att överväga dina tidigare åsikter? Samtidigt kan determinism vara en utmärkt ursäkt att anse att ens handlingar och tycken är redan bestämda. Alltså behöver vi inte anstränga oss utöver det vi gör nu och bara leva livet utan att ge andra och oss själva någon vidare eftertanke.

Ett recept för att ta bra beslut brukar vara att överväga hur olika val får dig att känna och läsa in dig på relevant fakta. Om du bestämmer dig för att se över det du tror på, du kan då ändra någon uppfattning eller så finner du bara att det överensstämmer med dina tidigare åsikten. Något som enligt determinismen var förutbestämt.

OSQLEDAREN #4

Vi kan däremot inte falla för att inte ta några beslut alls för då faller vi för fatalism, vetskapen att vi har ett öde riskerar att få oss obrydda. En av många filosofer som tacklat ämnet är Arthur Schopenhauer, han sa: ”Vi har fritt att välja utefter våra viljor, men vi kan inte välja vilka viljor [vi har]”. Vi får helt enkelt agera som om vi har fri vilja - intuitivt känns det trots allt så och det ger dessutom personlig utveckling, om man vill ha det. Determinismen borde ses som ett litet botemedel mot ångest över redan gjorda val och ett redskap för att ifrågasätta de existerande viljorna en har och hur man går tillväga därifrån. Min vilja var att få in ett annat perspektiv i valfrågan, där valet att skriva detta var mitt redskap.

KULTUR

Om fri THE POTENTIAL vilja, beslut OF THE och FARödet FUTURE

The Potential of the Far Future TEXT & ILLUSTRATION KAROLINA GUSTAVSSON

As the ancient saying goes ‘With great power comes great responsibility.’ There are a multitude of reasons to be hopeful about our future, humanity has so much yet to achieve and create. We need to be cautious since the road ahead may be bumpy! However we live in a crucial time where we can choose to put a seatbelt on civilization for a safer ride, but will we rise to the occasion? Longtermism may give us some answers.

What is longtermism really? When I dream of the far future I imagine exploring distant worlds and learning about what is currently considered science fiction. The budding philosophy and movement known as longtermism, aims to help us put that seatbelt on and realise those dreams of the far future. I decided to interview Jonathan Salter and Erik Engelhardt, who both have a lot of expertise in effective altruism and are especially knowledgeable in the area of longtermism. Longtermism is a philosophy where value is placed on future potential and future human lives. It touches upon all areas that could have a positive impact on the future. The term was coined quite recently, in 2017, by the philosophers Toby Ord and William McAskill. The reason for it being such a recent idea is that humanity only recently gained the capability to destroy civilization. For instance nuclear weapons, changing the climate, bioweapons and so on. While the concept may be quite new, a lot of people already care about creating a great future for their kids and grandkids. This is taking it one step further. Why would you say longtermism is important?

J: The central moral claim is that, in much the same way we shouldn't discriminate based on superficial factors such as gender, ethnicity, creed, nationality, or indeed location on Earth — we shouldn't treat future people as if they have less worth just because they don't exist right now. Personally, I was pretty nihilistic before I found out about longtermism, but now we have the chance to feel cosmically significant since we live in a time where our actions potentially have huge consequences on the future. To get some perspective we can look at the history of life. The historian Rutger Bregman thinks of it as a calendar year in his book ‘Humankind — A Hopeful History’. If life started on the 1st of January, Dinosaurs would go extinct on the 25th of December and humans would appear on December 31st at 23:00. Perhaps surprisingly, agriculture would begin at 23.58 — this means modern civilisation has only existed in the last two minutes of this year of life. Human ancestors began walking on two legs 5-7 million years ago which hopefully is only the beginning. In Toby Ord's book ‘The Precipice,’ he considers the humble horseshoe crab, which has been here for a whopping 450 million years. What if we manage to exist for as long or longer? OSQLEDAREN #4

Do we owe future generations anything? J: It depends on if you are buying into duties, as far as duties go I believe we have an obligation to do good for others, including future generations. The implications of looking at life in this way are vast. We should have an enormous amount of existential hope for the future. Humanity could create such grand things with time, solve great mysteries and explore the universe. A hundred years ago it would have been difficult to imagine the internet or spaceflight, but what else could we create with more time? David Deutsch, in his book ‘The Beginning of Infinity’, illuminates that a tradition of criticism combined with scientific principles can create limitless knowledge. Even though we often focus on negative news, we cannot forget all the positive ways the world is developing. There are so many reasons to be excited about the future, not even the sky's the limit! What can individuals do? E: The most actionable advice is to work for or give money to organisations who work with existential risks. Think about how you can have a long term impact in your future

KULTUR

career, and figure out what steps you need to take today to move towards that goal. If you want to incorporate longtermism into your thesis for instance, you can have a look at the website ‘Effective Thesis’. You can also learn more at effective altruism (EA) events! The EA KTH group has regular events. How do we make sure we have an immense future? One way of doing that is by safeguarding humanity against existential risk. If we accept that the future is worth so much we have to make sure nothing unfortunate happens to human civilization. If this is a car ride, we have to put the seatbelt on to maximise our chances of safe travel through future human history. It is a question of thinking long term in several aspects, among them policy work and designing technology. What are the critiques of longtermism? E: It’s not that easy to have an effect on large chaotic systems, nor is it apparent what interventions will have an impact in a thousand years. It’s also difficult to know what your individual impact will be in the far future.

THE POTENTIAL OF THE FAR FUTURE

The website ‘Our world in data’ has a beautiful article on this subject, ’The Future is Vast: Longtermism’s perspective on humanity’s past, present, and future.’ One of the most striking quotes from the article illustrates that it’s not a difficult idea to embrace. ‘In some ways many of us are already longtermists. The responsibility we have for future generations is why so many work to reduce the risks from climate change and environmental destruction.’ We only need to broaden our scope of risks to safeguard the future from civilisational collapse. By working on existential risks, meaning risks large enough to cause a terrible scenario for civilisation, positive ripple effects will become apparent. For instance, working on decreasing the risk of a pandemic that could wipe out civilisation would also reduce the risk for smaller pandemics. These are not distant risks, but actually pressing issues of our time.

There are a lot of things they wouldn’t have valued that humans value, which they wouldn’t even have been able to consider. For instance they might have wanted an unlimited supply of bananas but wouldn’t have been able to fathom the idea of smartphones. In other words, we could explore the universe in its infinite beauty and variability in ways that are unimaginable right now.

What do you think is the potential of humanity?

To conclude, I strongly believe that there is a future worth protecting. There are many things, large and small, that could help contribute to this. Think about all the generations yet to come, people who will laugh and cry just like us. What kind of world would you like them to have?

J: Unimaginable! Nick Boström, one of the main originators of longtermism, draws a fitting analogy. It goes something like this: Imagine a bunch of ancestral apes talking about developing into humans.

OSQLEDAREN #4

E: Enormous! Even if we don't leave the Earth and just live as we are currently doing until the Sun eventually dies, that's billions of years and billions of human lives. And if we are more optimistic and think that we can expand to other planets and also make human or non-human life better, that number goes up exponentially. We have not existed very long as a civilization. If we don't mess things up, most of our potential lies in the future.

OL GRÄVER

HUR EN 217 KVADRATMETER STOR TAKMÅLNING GICK UPP I RÖK

Hur en 217 kvm stor takmålning gick upp i rök TEXT & FOTO LAURA NILSSON ILLUSTRATION FILIP ZAWADKA

Under en morgonföreläsning i E1 lutar jag tillbaka huvudet medan examinatorn pratar om ortogonal projektion. De nakna kropparna svävar runt på en molnbädd och täcker fridfullt salens tak medan morgonljuset fyller salen. Takmålningen fick mig att tänka på allt annat än linjär algebra.

OSQLEDAREN #4

OL GRÄVER

I övergångsfasen mellan två konstepoker, 1800-talets vackra nationalromantik till tidiga 1900-talets experimentella modernism, verkade Axel Törneman. Han var son till en industriman i Värmland, men levde ett bohemiskt liv. Resor till Frankrike skildras i hans konstnärsliv. Flertalet av hans tavlor är färggranna och mystiska. Det har varit utmanande att placera in honom i en specifik konstnärlig period och trots att hans hans tid i rampljuset blev kort lämnade han sitt avtryck i form av monumentalmåleri i Stockholms kanske viktigaste platser – stadshuset, riksdagshuset och Kungliga Tekniska högskolan. Den pompösa tegelprydda huvudbyggnaden, som idag kännetecknar campus, byggdes under första världskriget. Erik Lallerstedt, arkitekten bakom den, var mån om den konstnärliga utsmyckningen och ville därför sätta färg på taket i hörsalen på Fackskolan för elektroteknik. Redan 1916 – ett helt år innan lokalen stod klar – hade Lallerstedt kontaktat Törneman för att låta konstnärens fantasi flöda på ämnet “elektricitet”. Det var instruktionerna för takmålningen. Lallerstedt försökte säkerställa donationer från el-industrin för den 127 kvadratmeter stora målningen som skulle kosta åtminstone 10 000 kr, vilket idag motsvarar ungefär 200 000. Samtidigt friskade Törneman upp sina kunskaper inom elektricitet genom att införskaffa sig en dyr bok. När hans far fick reda på temat skriver han “Så värst mycket elektricitetslära behöfver du väl ändå ej studera för det ska väl tagas mer ur fantasien och urkällan, kanske allegoriskt”. Törneman

fastnade

för

HUR EN 217 KVADRATMETER STOR TAKMÅLNING GICK UPP I RÖK

det allegoriska. Hans tolkning kommer ifrån en naturfilosofisk uppfattning av att elektricitet och energi uppstår ur attraktion och repulsion av positiva och negativa partiklar. Dessa krafter skulle representeras av kvinnor och män. Han gjorde skisser, men kunde inte sätta igång direkt med al secco-målningen på grund av blödande magsår. 1918 påbörjas det nio månader långa arbetet. På en hög ställning överförde han skisserna i kol till taket och sedan började det utmanande måleriet av “De elektriska strömmarna”. Ventilationstrumman i takets mitt blev en gyllene sol som kvinnorna och männen i motsatt riktning rör sig runt bland himlakroppar i den molntäckta ljusa rymden. I september samma år invigdes monumentalmålningen med andra konstverk på högskolan och responsen var positiv. Recensionerna i Dagens Nyheter och Stockholms Tidningen likaså. I Svenska Dagbladet hade någon däremot skojat om hur de ”kraftiga solbrynta manskropparna” mest föreföll som elektriska arbetare, och att kvinnorna var ”utomordentligt välgödda”. Törneman reagerade illa på detta. I ett brev till konstkritikern och författaren August Brunius, med urklipp av recensionen, ska Törneman ha skrivit att recensenten måste vara en person “som tydligen saknar hvarje begrepp om konst”. Trots att målningen blev hyllad, försvann den mystiskt någon gång under 50-talet. Det tros bero på att salen då var för stor för en årskurs, men för liten som aula och delades därför på höjden vilket KTH tjänade 700 kvadratmeter kontorsyta på. Törnemans al secco förstördes genom att en dörr togs ut ur den och den hamnade i ett ventilationsutrymme under ett innertak. Där glömdes den bort. Rykten gick att det fanns en takmålning någonstans i tegel-labyrinten, men redan under 70-talet visste ingen längre var. Några år efter invigningen av “De elektriska strömmarna” avled Törneman på grund av blödande magsår – endast 45 år gammal. Han blev inte en representant för en specifik konstepok och hans monumentalmålning på KTH försummades med andra av hans verk. Det är inte fastställt hur den 127 kvadratmeter stora takmålningen läts glömmas bort.

OSQLEDAREN #4

Möjligtvis var den allegoriska tolkningen av en utdaterad förståelse för elektricitet som fick den att förlora sin relevans. Klassisk fysik var trots allt passé - kvantmekaniken hade gjort entré. Det är inte heller osannolikt att motivets anknytning till 1800-talet blev en påminnelse om ett KTH utan universitetsstatus och konsten i de äldre byggnaderna sågs därför som förlegade istället för anrika. De elektriska strömmarna skulle dock få se solen igen. Renoveringen av huvudbyggnaderna under 90-talet, med Per Ahrbom i spetsen, innefattade ett riktigt detektivarbete. Genom ledtrådar om målningens existens från gamla dokument bestämde han sig för att den skulle hittas till varje pris. De gjorde succé. Dyra pengar och ett helt år spenderades på att lossa 0,5 mm tunna lager av al seccon för att sedan pussla ihop bitarna i den sal som idag kallas Törnemansalen – eller E1. 1994 invigdes Törnemans konstverk framför en ny publik. De äldre delarna av campus var ingenting som längre hade ett dåligt anseende och symboliken i målningen kunde knappt förstås längre. Tvärtemot blev de ett tecken på att KTH är klassiskt och traditionsrikt. Takmålningens förbluffande öde kan få en att ifrågasätta KTH:s historia. Hur det ens är möjligt att tillåta en 217 kvadratmeter stor målning förstöras och glömmas bort är främmande. Troligen finns det fler begravda skatter på campus som aldrig kommer hittas. Nu känner jag mig lite extra tacksam för den vackra distraktionen under föreläsningar.

OL GRÄVER

A TRIBUTE TO THE GREAT SPERM WHALE

OL GRÄVER

Om fri vilja, beslut och ödet

OSQLEDAREN #4

OL GRÄVER

Halva din klass tar inte examen

Halva din klass tar inte examen TEXT CELESTE HOLM ILLUSTRATION LAURA NILSSON

Det finns många skäl till att man inte tar ut sin examen. Vi har undersökt saken närmare, hur många är det egentligen som blir klara med studierna, vad finns det för hinder och trender? Andelen som tar examen från civil- och högskoleingenjörsprogram har länge svängt runt 50% och de senaste siffrorna visar inga tecken på att någon förändring skulle vara på väg. Den stora frågan som många ställer sig är: Varför? Genomströmningen på ett program är ett mått på hur stor andel av studenter som tar examen. Exakt hur detta definieras finns det inte några tydliga regler för, men generellt brukar statistiken för civilingenjörsprogram gälla för nominell studietid. Det vill säga, utbildningens längd plus 3 år (motsvarande 8 år för civilingenjör och 6 år för högskoleingenjör). Något som definitivt kan anses vara gott om tid för att bli färdig med utbildningen. Användningen av genomströmning som mått är inte uppenbart. Det är lätt att tänka på genomströmningen som en fingervisning på hur tuff eller krävande en utbildning är. Ju färre som tar sig igenom programmet, desto svårare måste det vara och därför måste de examinerade förstås vara jättesmarta människor. Detta synsätt förutsätter däremot att det enda som sätter stopp för att en student ska avsluta sin utbildning är svårighetsgraden – i själva verket finns det många potentiella faktorer, som vi ska dissekera tillsammans i den här artikeln. Det största beviset mot att det skulle vara just svårighetsgraden som är den dominerande faktorn är att andra program, som också bör bedömas som “svåra” och “tuffa”, har en mycket högre genomströmning. Bland de mest uppenbara ex-

emplen är juristexamen med 72% examensfrekvens och läkarexamen med 85%.

omströmningen än vad de ger intrycket av att vara för tillfället.

Nästa naturliga slutsats är att det måste vara för att ingenjörsstudenter är mindre motiverade än läkarstudenter och juridikstudenter att slutföra sin utbildning. Men vad är det då som påverkar motivationen till att ta examen? Det kan omöjligen vara så att alla teknologer passar in på den klassiska datalog-stereotypen: att bli plockad som utvecklare av något företag när man går i tvåan och sedan aldrig mer blir frågad om sin utbildning i resten av sin karriär.

Jag landar i att det måste vara i utformningen av utbildningen som problemet ligger. Om det inte är ämnets svårighetsgrad, efterfrågan i industrin, samhällets syn på akademiska titlar eller utbildningens kostnad som är avgörande för den låga genomströmningen, är en av de få förklaringar som är kvar att det är något fel i utformningen av utbildningen. Kanske är det examinationsformer, kvaliteten i undervisningen eller fördelningen av kursmoment som spelar in i detta - att lista ut det lämnas åt de studentrepresentanter som jobbar med studiebevakning, eller som en övning till läsaren.

Samtidigt är det långt ifrån alla som blir frågade om examensbevis i samband med sin första anställning och generellt är svenska arbetsgivare inte särskilt titelkåta, speciellt inte jämfört med till exempel USA, där akademiska titlar eller avsaknad av sådana kan vara karriäravgörande. Man hade kunnat tro att detta skulle vara motivation nog, men siffrorna för genomströmning i USA är förvånansvärt lika vår svenska statistik. Dessutom står man som student själv för kostnaden av sin utbildning i USA, medan vi i Sverige skattefinansierar universitetsstudier. Huruvida utbildningen kostar eller inte verkar alltså inte ha någon direkt påverkan på genomströmningen och är förmodligen inte en motivationsfaktor. Eftersom det däremot går åt skattemedel till svenska universitetsutbildningar, kan man argumentera för att varje avhoppad civilingenjör är bortslösade pengar. Man kan absolut tycka att politiker och KTHs ledning borde vara mer investerade i att öka gen-

OSQLEDAREN #4

Självklart sker kontinuerlig förbättring och utveckling på de respektive programmen för att säkra kvaliteten i utbildningen. Men som tidigare studentrepresentant kan jag avslöja: det är sällan som man hinner driva större förändringar under sin mandatperiod. Åtminstone lokalt, det vill säga - på sitt eget program. Denna slutsats öppnar för en helt ny fråga än den vi började med: vad är det som är fel i hur vi utformar våra ingenjörsutbildningar? Är hälften av oss helt enkelt dömda till att misslyckas med våra studier? Nej, så klart vi inte är, svarar vi instinktivt. Men tills vi får se riktiga planer på förändring och faktiska resultat, kan vi inte säga det med särskilt stor säkerhet.

OL GRÄVER

CRASH COURSE IN SWEDISH POLITICS

Crash Course in Swedish Politics TEXT ALEXANDRA ANDERSSON ILLUSTRATION ANASTASIA ANGELI

Soon it begins. Bus stops, lampposts and billboards will be covered with posters conveying messages from the left to the right. It is election year, and on the second Sunday in September millions of Swedes will go to make their voices heard. Both the left and right side see this election as crucial for Sweden’s future, so what is it all really about? The 11th of September is the day. Around 6.5 million Swedish citizens are expected to use their right to vote, to influence how the 349 seats of the Swedish parliament Riksdagen are distributed. Then it is the Riksdag’s task to elect a prime minister, who will lead the new government. After the last election in 2018 this took 134 days, which by far was the longest government formation in Swedish history. The answer to why it took such a long time can probably be used to explain why many voices are raised for the importance of this election.

government, while Socialdemokraterna and the green party Miljöpartiet were hoping to stay in the government. However, none of the traditional alliances got enough votes to keep the two outer edge parties Sverigedemokraterna and the left party Vänsterpartiet away from influence. After 134 long days the social democrat party leader Stefan Löfven was elected prime minister and led a government with Miljöpartiet, supported by Centerpartiet, Liberalerna and Vänsterpartiet through a 73 items long agreement.

In recent years, the world has shifted towards a more polarized political landscape, and Sweden has not been spared. According to some Swedes it all started in 2010. That was when Sverigedemokraterna, a social conservative nationalist party, got into the Riksdag. Campaigning on radical ideas, they were isolated by the other seven parties in the parliament. In 2018 Sverigedemokraterna got 17.5 percent of the votes, making them Sweden’s third largest party, and they became hard to ignore.

The 44th item on the list however caused a government crisis in July 2021, when Vänsterpartiet together with Sverigedemokraterna, Moderaterna and Kristdemokraterna voted to depose the prime minister, and Löfven became the first Swedish prime minister ever to resign after a declaration of no confidence. However, no one could propose another government tolerable by the Riksdag, so after intense negotiations Löfven was actually reelected, but only four months later resigned voluntarily. Socialdemokraterna’s Magdalena Andersson took his place, supported by Centerpartiet who did not want to cooperate with Vänsterpartiet, Miljöpartiet who would prefer not to cooperate with Centerpartiet, and Vänsterpartiet who wanted more influence

In the same election, the liberal conservative party Moderaterna, together with Kristdemokraterna, Centerpartiet and Liberalerna, was aiming to form a center-right

OSQLEDAREN #4

if they accepted Andersson as prime minister. The weak government conditions meant that the government did not have support for their budget, so a few hours after she was elected prime minister, Andersson lost the budget vote against the opposition. The revised budget only redistributed around 15-25 percent of the government’s budget, but it had been negotiated together with Sverigedemokraterna. Governing on a budget that had been influenced by the right-wing party was completely against Miljöpartiet’s principles, so they decided to leave the government. Due to the changed government conditions Andersson had to resign from the post only seven hours after she had been elected. A few days later she was accepted as Sweden’s first female prime minister for a second time. Now that the election is only months away, many people hope that the result will change the locked positions in the Riksdag. Right now Socialdemokraterna’s confidence is higher than ever during this electoral period, but nothing can be taken for granted. On their side is Miljöpartiet, who in recent opinion surveys are below the 4% threshold to keep their place in the

OL GRÄVER

Riksdag, and Vänsterpartiet who claims that they will not accept to be treated as a doormat any longer. In the middle there is Centerpartiet who have accepted three social democrat prime ministers since 2018, even though they promised before that they would not. Now they are willing to cooperate with everyone except for Vänsterpartiet and Sverigedemokraterna, which are expected to secure more than 25 percent of the votes. On the right side, there is Moderaterna and Kristdemokraterna, who have a strong cooperation, and Liberalerna, who first abandoned the right for Socialdemokraterna, then came back and now have been hovering below 4% for a long time. And then there is Sverigedemokraterna. The party that after over ten years

CRASH COURSE IN SWEDISH POLITICS

of isolation has been invited to write debate articles, make budget motions and agreements with the rest of the right side, but at what cost? Moderaterna and Kristdemokraterna say that they do not want Sverigedemokraterna in their government, but Sverigedemokraterna want influence in accordance with the voting results. This election might be seen as crucial for many parties and people, but looking at the current opinion surveys there is not much that has changed significantly since 2018. Two parties are hovering close to 4%, but nevertheless the left and right side collect about the same amount of votes, just like in 2018. But still the key to these locked positions is nowhere in sight, and the upcoming election might change everything, or nothing at all.

OSQLEDAREN #4

Who can participate in the election? On the 11th of September, there is an election for the Riksdag, the counties (regioner) and the municipalities (kommuner) in Sweden. Only Swedish citizens can vote for the Riksdag, but for the counties and municipalities the law is different. If you are over 18 years old, a citizen of an EU country and have been registered in the county or municipality for at least 30 days before the election, you are allowed to vote. If you are not a citizen in an EU country but have been registered in Sweden for three years in a row and are registered in the county or municipality, you are also allowed to vote.

VA L OLJ su A s tai n urc ably 50 ed

VALAR

A TRIBUTE TO THE GREAT SPERM WHALE

A Tribute to The Great Sperm Whale TEXT ADAM SÄRNELL ILLUSTRATION ROISIN CALLAGHAN

VA L OLJ su A sta so

in urc ably ed

This article is about an insanely loud creature that can grow to be 20 meters long and weigh up to 80 tonnes. Now, before you make any witty remarks about my mother, I assure you that you’re not as clever as you think you are and you’re not ready to tread down that path. Instead, I want to tell you about the greatest animal that’s ever blessed God’s green earth with its presence. The animal that possesses the largest brain in the entire animal kingdom: the sperm whale.

OSQLEDAREN #4

VALAR

I know what you’re thinking: How did this magnificent animal earn this unflattering name? Ignorance is the answer. The term originates from the 18th century whaling industry where it was believed that the waxy substance found inside the sperm whale’s head was its actual sperm. This substance, the spermaceti, was refined into various waxes and oils that were used for everything from candles and lamp fuel to lubricants for cars, airplanes, and weapons. To that end, together with sales of whale meat and blubber, an approximate 1,100,000 sperm whales were killed until commercial whaling was banned in 1986. An ungodly amount if you ask me. The actual purpose of the organ that’s producing and storing the spermaceti is vocalization. Yes, you read that right. The sperm whale takes multiple deep breaths of air before submerging, staying below the surface for up to two hours and reaching depths of up to two kilometers. Down there, it uses pulsating clicking sounds as loud as jet engines to communicate with its friends and family, each having their own distinct sounds just like humans have unique voices. Equally impressive, the sounds they emit are used for echolocation: the sperm whale is able to navigate and find prey in the darkness by listening to the returning sound waves, using the spermaceti to focus the direction of the clicks. This might remind you of bats, which is totally correct, except that bats are weak and can’t compare to the brilliance of the sperm whale. Who would you put your money on in a fight? A boomerang-throwing “bat-man” or the hero of the upcoming blockbuster Sperm-whale-man? I know who I’d pick. A natural consequence of having a brain five times the size of a human’s – and of storing up to 1900 liters of spermaceti next to your cranium – is that you need a massive head. In fact, the sperm whale’s head is so big that it makes up one-third of its length. This has given rise to its alternative (and arguably more worthy) name: cachalot (”kaskelot” in Swedish), which is a word derived from Portuguese literally meaning “big head”. It has been speculated that the head is used as a battering ram when

A TRIBUTE TO THE GREAT SPERM WHALE

male specimens engage in some good old headbutting combat – a behavior we can observe among humans as well – although this phenomena has been hard to prove. Something we do know however, is that there are two recorded historical events where provoked sperm whales have sunken actual ships. Do the names Ann Alexander and Essex ring any bells? It was the summer of 1850. The whaler Ann Alexander weighed anchor in the harbor of New Bedford, Massachusetts and set sail towards the Pacific. Remember, this was before the construction of the Panama

Let’s once more rejoice over this extraordinary animal

Canal, which meant that the sailors had to travel past Brazil and through the treacherous waters surrounding Cape Horn at the south tip of Chile before they could turn north again. After months of intermediate errands they eventually made their way to Peru for a final stop before embarking on their journey out west towards the more whale-dense waters. On the 20th of August in 1851 they encountered and harpooned a sperm whale, who in turn destroyed not only two smaller vessels but also sank the main ship: Ann Alexander. The captain and his

OSQLEDAREN #4

22 crewmen fled the scene with limited resources in their smaller boats and were rescued two days later by another American ship. The sperm whale was unfortunately found and killed five months later. While the adventure for the ones aboard Ann Alexander had a relatively happy ending, the same cannot be said for the crew that sailed the American whaler called Essex. After departing from Nantucket, Massachusetts on the 12th of August in 1819, they made a similar trip around Chile and ended up visiting one of the smaller Galápagos islands to restock their supplies. So far so good, but here is where the story starts to get out of hand. They started off by collecting food, which in this case meant capturing 300 giant tortoises and stacking them in the cargo hold without food and water. They somehow believed that the tortoises wouldn’t starve for at least a year. On the contrary, the animals were soon after seen licking anything they could find on deck in search of food. Nonetheless, malnourished tortoises were better than resorting to cannibalism, something the crewmates eventually would find out the hard way – more on that later. During the act of significantly depleting the island’s tortoise population, one of the sailors decided to perform what in hindsight could be called the worst prank in history. Even though it was at the height of the dry-season, he felt that a small fire in the bush would be a fun surprise for his fellow colleagues as they were hunting tortoises. Not surprisingly, it didn’t take long before the fire got out of control and they had no choice but to quickly leave the island which literally burnt to the ground. The voyage continued, and with the smoke pillars slowly fading in the distance they were ready to start whaling. On the 20th of November in 1820, one of the smaller boats was struck by the tail of a harpooned whale, requiring them to head back to the Essex for repairs. Seemingly, the noise of the reparations caught the attention of an abnormally large sperm whale who struck the ship twice, causing it to capsize. The crew salvaged what they could using the three remaining boats, but they rapidly began to realize the dire odds

VALAR

that were set against them: they were almost four thousand kilometers away from the coast of South America. During the course of three months, the sailors struggled for survival as they tried to navigate their way to a nearby island. The tortoises they brought were soon substituted for the flesh of their friends, and in one of the boats they even drew straws on who to kill and eat next. This gruesome story holds many more details than what’s possible to fit here, but ultimately eight of the original 20 crew members were saved by passing ships and they lived to tell the tale upon their return to the US in 1821. Strangely, it didn’t take long before every single one of them sought work at other ships to embark on new journeys at sea. If there ever was a man who could turn a whaling tragedy into a classic novel, it certainly was Herman Melville. Drawing inspiration from his own years as a whaler and the fate of the Essex, he released a book called Moby-Dick in 1851. I know what you’re thinking: How did this magnificent novel receive such a profound name? It turns out that there was an exceptionally elusive, albino sperm whale living in the early 1800s, famous for its strength and difficulty to catch. Its name was a combination of the island called Mocha and the (not at all problematic) English first name Dick. Indeed, Mocha Dick survived so many encounters with whalers that it received quite the reputation over the years, and when it finally was killed in 1838 it was reported to have twenty harpoons in its body. Melville did not only borrow the name for his book, but the fictional sperm whale Moby-Dick is also depicted as albino. Now, let’s move away from the horrors of whaling and the damage it has caused to our beloved whale, and let’s once more rejoice over

A TRIBUTE TO THE GREAT SPERM WHALE

this extraordinary animal. I want to leave you with a final, and perhaps the most peculiar, thing you need to know about the sperm whale: the consequences of its diet. Imagine if you as a gluten intolerant zoomer could eagerly eat as much pasta and bread as you’d like, knowing that your irritated bowel could turn the grains into gold. This would be the case for the sperm whale if that big fish brain had any possibility of grasping the concept of monetary value. You see, the sperm whale's favorite food is the giant squid, of which it can eat hundreds each and every day. And although the sperm whale is the largest toothed animal in existence, it doesn’t use its teeth when eating. Instead, the squid is swallowed whole, fighting for its life on its way down to the first of the four stomach chambers that are part of the sperm whale’s

300 meter (world record long) intestinal system. The squid has a beak that is difficult to digest, and when these get stuck in the stomach they can cause the formation of yet another waxy substance: ambergris – a lump of gray matter with a scent so unique that it seems hard to put into words. One source described the odor as “mysteriously musky”, whatever that means, and perfume makers are willing to pay a hefty amount of money for it. It’s not rare to see prices above $50 000 USD per kilogram, placing it in the same ballpark as pure gold. What’s that? You’re wondering how to find your own ambergris? Before you get too excited, there are two important things to consider. For starters, you have to be very lucky. When the ambergris – one way or another – finally exits the sperm whale’s bowels, it floats around the vast oceans before drifting ashore on a random beach somewhere on the globe, ready to be discovered. Moreover, for the same reason you cannot hunt down a whale and extract the ambergris yourself due to the 1986 ban, you are not allowed to trade ambergris in many regions of the world – including the EU and the US. However, this hasn’t stopped people from finding and selling ambergris in other areas, which is why articles about transactions in the seven figure range (in USD) show up from time to time. Sadly, we’ve reached the end of our whale tale. Does your average-sized brain hurt from processing all the whale facts? If so, that’s totally fine. All I’m hoping is that you, after reading this, are as convinced as I am that it’s our duty as whale scholars to spread the word about the great sperm whale to as many people as possible. It’s the least we can do to honor our fallen companions. I’ll see you in the Pacific.

VALAR

BEACHSIDE BLUBBER BLAST

Beachside Blubber Blast TEXT BENJAMIN JAVITZ ILLUSTRATION REBECKA INGRAM

“Half a ton of dynamite. I'm confident that it'll work! The only thing is.. we're not sure just exactly how much explosives it'll take to disintegrate this thing.” “What to do when an eight-ton whale washes up on a beach? The carcass couldn't be buried because it might soon be uncovered again. It couldn't be cut up and then buried because nobody wanted to cut it up - and it couldn't be burned either! The humor of the entire situation suddenly gave way to a run for survival as huge chunks of whale blubber fell everywhere. The blast blasted blubber beyond all believable bounds. Everyone on the scene was covered with small particles of dead whale. Should a whale ever wash ashore again, those in charge will not only remember what to do - they'll certainly remember what not to do.” This is how news reporter Paul Linnman described the events that transpired on a small beach in Oregon in the US in November 1970 in a legendary piece of TV history. Believe it or not, when whale carcasses combust on charming coastlines around the world, it’s actually not an unusual event - hundreds and hundreds of toothed, sperm, humpback, blue whales and even dolphins wash up, or “beach”, each year. Just last year, the municipalityof Mörbylånga on Öland started warning beachgoers not to get too close to the decomposing cetaceans because of the risk they might explode. According to Wikipedia, microorganisms soon after death begin to digest the tissues of the body, excreting gases that cause the corpse to bloat. And of

course, big chunks of dead whale raining down on tourists isn’t particularly desirable. This is also why people working with these huge ticking time bombs have to wear protective gear. One of these daredevils is Darlene Ketten, a marine biologist nicknamed Dr. Doom, frequently gets called whenever it is unclear why a whale or even an entire pod of whales beached. Figuring out why these whales unwillingly find themselves sunbathing is actually really really difficult. Sometimes the reason can be obvious and entirely human-made: hit by a ship, entangled in fishing nets or a diet consisting mostly of big pieces of ocean plastic. Other times, it’s a harder puzzle to solve. Whales communicate and orient themselves using echolocation, low- and high-frequency noises. Weather, wind, waves - a lot of things make sounds that can confuse these beautiful giants, and lead them into dangerous waters by accident. This has been happening naturally for millions of years but, you guessed it, humans are also pretty inconsiderate when it comes to how much noise they make out on the ocean: military and fishing boats use sonar, underwater construction produces massive noise

OSQLEDAREN #4

pollution and the odd cruise ship motor can turn from mildly annoying to dangerous. Whales can also get sick and infect each other, just like other mammals. Algal blooms, which is when algae populations explode due to a surplus of nutrients in the water, also happen both naturally as well as caused by fertilizers from human agriculture and other chemicals. They block sunlight, deplete the oxygen in our oceans and can even secrete toxins that can be harmful to whales. And when whales feel threatened or are being hunted, the panic can drive them into shallow waters, where their echolocation doesn’t work as well. And then there’s the big one, of course. The blue whale of environmental

VALAR

CROSSWORD & BEACHSIDE BLUBBER BLAST

ACROSS 5. New life 7. Pointy sea creature 10. Carnivorous sea creature 11. Nationalist 13. Democracy 14. Lentils 15. Rose 17. Survey 18. In the middle

DOWN 1. Religious 2. Representatives 3. A color 4. Marvelous sea creature 6. Panel debate 8. A direction 9. Two paths 12. Freedom 16. Option

See next page for solutions. catastrophes: climate change. Destroying habitats of smaller animals, changing and disrupting ecosystems means less food for bigger creatures. And less food means more death. It’s obvious that there are so many different factors that can lead to beachings that it’s hard work for Dr. Doom to figure out why a particular whale died. In a podcast interview with Vox.com, she said “It really is a forensics problem. We do the best job we can but sometimes it's an unsolved case. Only about 50 percent of the time, if that much, we can give you a solid answer of why that animal died and why it's stranded.“ It’s like Law & Order, but for whales. Whether the number of beachings on a large scale is increasing and whether that’s a good thing or not is, however, a debated topic.

More whales die when populations are bigger and healthier, just because there are more of them. And more whales die when more human activity harms them. Fewer beachings might mean that we kill less of these majestic creatures, or that we have helped drive another species into extinction. Back to blowing up bodies. Every corpse starts bloating after a while. Humans, whales, other majestic creatures on our beautiful planet. But whales are of course some of the biggest mammals on earth and with big size come big amounts of guts and organs that will often inflate the thick whale skin like a balloon. It is actually common practice to cut open beached whales to avoid obliterating innocent observers. Do not try this yourself though - in 2013, Bjarni Mikkelsen tried cutting into a whale that had washed ashore in the Faroe Islands, and it blew up in his face. He’s fine, don’t worry! And while this decomposition is quite a natural process, detonating whales with dynamite is apparently one of

OSQLEDAREN #4

the ways authorities still use to get rid of beached animals. Most times, they drag them out to sea first though, where the whale guts won’t rain down on innocent bystanders. So yeah, what have we learned? Whales sometimes die due to beaching, stranding on “our” shores like a missteered ship. When they do, they sometimes blow up and explode and their guts spill out. It’s the natural beauty of the circle of life. And as always, we humans seem unable to keep our hands out of the matter. Not only by blowing the bodies to bits afterwards but sometimes by causing cute dolphins to die in the first place. If you do encounter a dead whale on your next beach vacation, be careful of the behemoth body balloon. Don’t get too close Scan to watch or try to poke it, it the full 1970 might fire back. Call news report! Dr. Doom instead.

KTH OUTDOOR CLUB HIKING KAYAKING CYCLING CAMPING CLIMBING

and more...

Join us now for some amazing events! More info at: /KTHoutdoorclub

/kthoutdoorclub

kthoutdoorclub.se

VALAR

WHALES IN DATA

Whales in Data TEXT & ILLUSTRATION KAROLINA GUSTAVSSON

Whales are mystical in many cultures. The word cetacean (a term that describes all whales, dolphins and porpoises) comes from Greek, actually meaning "huge sea monster". In many Maori Tribes, whales are sacred since they are seen as descendants of the ocean god Tangaroa.

Stocks

82 194

Whales were caught and killed in 1964. After this peak, whale killings steadily declined until the late 80’s. During 2015, the number was 1 461.

The concept of venture capital has historical roots in whaling. During the first expeditions to catch whales and collect the blubber and oil that would help fuel the industrial revolution, it was very difficult to predict success. This gave rise to a model more or less exactly the same as venture capital today, which divides the risk of investments.

1980

The term "trophic cascade" was coined in ecology. Whales are at the top of the food chain. Counterintuitively, less whales mean less krill, because whales contribute to the trophic cascade by fertilizing the ocean with fecal plumes, which boost plankton growth and in turn krill populations.

Killer whales are actually dolphins and not whales. There are a lot of theories for why this is the case, one of them being that it was a mistranslation and that they should actually be called whale killers instead. In lots of languages there are similar versions, the Swedish version for instance is "späckhuggare" which means blubber chopper.

Movies

There are lots of movies where whales make appearances, the first ones popping into your head might be Free Willy and Blackfish, but a perhaps unexpected example is Star Trek IV: The Voyage Home. The premise is that the crew of the starship Enterprise have to travel back in time to collect extinct whales in order to save earth. OSQLEDAREN #4

ACROSS 5. Sperm 7. Narwhal 10. Orca 11. Swedendemocrat 13. Election 14. Beluga 15. Socialdemocrat 17. Poll 18. Center

A whale heart only beats about 20 times per minute. Over the course of their entire life however, whales’ and mice’ hearts (and most other mammals'!) beat roughly the same amount of times, about 1 billion times.

DOWN 1. Christiandemocrat 2. Parliament 3. Green 4. Whale 6. Moderate 8. Left 9. Crossroads 12. Liberal 16. Choice

20 bpm

PÅ CAMPUS

MEET THE PROPOSED NEW PRINCIPAL OF KTH

Meet the Proposed New Principal of KTH TEXT & PHOTO CARL HOUSTEN SELFIE ANDERS SÖDERHOLM

It is time for a new principal to be elected at KTH - and the candidate that has been proposed is Anders Söderholm.

OSQLEDAREN #4

PÅ CAMPUS

Anders Söderholm has previously been Dean at Umeå School of Business and Economics and Principal at the Mid Sweden University. Both schools he left as an honorary member of their respective student unions. A feat he is quite proud of! He is currently the Director General at the Swedish Higher Education Authority (UKÄ), which means that he is effectively taking a step down when applying to be a principal. Student representatives have been involved in the election process. We have been represented by Simon Edström (later replaced by Amanda Andrén) and Ävelin Pantigoso, all of whom are veterans in the student union. But to really make sure that students have their say in the election and for the purpose of establishing an early relationship with students, a hearing was held both in the largest aula on campus and outside of Nymble. The second of which, we’ll be covering selections of in this article. The full hearing is recorded if you’d like to listen to it, there is a link available on the event on Facebook. Some of the questions were asked in Swedish, and have been translated for continuity. Promenadorquestern och med Baletten Paletten opened up the event as a crowd

MEET THE PROPOSED NEW PRINCIPAL OF KTH

warmer! Much needed on this chilly day in May. They played all their greatest hits, such as Tiger Rag and Zambesi. When they were finished playing, the crowd was gathered and the event was ready to go!

C: It will come!

The event was moderated by the current president of THS, Teo Elmfeldt, as well as his elected successor, Cornelia Haag. Questions were sent in from the audience.

A: I think the future holds a lot of blended learning opportunities - where students choose to be either online or on campus. As we move on into the future I think this will be something that is also required or requested by future students, or maybe by you as well.

“Hello everybody! You know — how proud I am standing here in front of the best students in the country. That is so rewarding!”, Anders says. He continues, “I really look forward to having an engagement in the student union, and the student community as well.” Regarding the questions being sent in Teo stated: “We want a good mix of the serious, good, strategic questions and the fun and stupid questions - to give a proper sense of everything there is in the student community.” Cornelia: Have you been to a gasque? If so, what is your favorite song? Anders: I have not, so I look forward to that invitation!

OSQLEDAREN #4

C: How do you think the future of the campus will be? Will there be a lot of physical activities or will it be online?

C: Nice. And one a bit controversial question in the past is our reception. So we’ve got a lot of questions [about that]. What’s your opinion on the reception? A: And what is that? C: The reception is when we welcome all the new students, so we have two weeks where only the new students are prioritized and we have a lot of different experiences, learning the campus, [getting to know] people and traditions. A: And why would that be controversial? This statement was followed by a brief but widespread applause.

PÅ CAMPUS

C: I have a favorite question I saw earlier, which is quite typical of students. If you had to choose, would you rather fight against 100 horses the size of ducks or a single duck the size of a horse? A: I’d pick the 100, you know it’s like herding cats. That would be impossible for them to coordinate.

MEET THE PROPOSED NEW PRINCIPAL OF KTH

has flaws, so what do you want to change when you begin and how would you change that? A: It’s a bit too early to give a line speech, to give sort of an agenda. But I know that

A: I guess it’s a passion for university life. It’s a long lasting love that I have for universities. I’ve been at universities most of my professional life. When you come to one you can always smell the energy that is there. Being in this energetic, very vivid and lively environment is something that is sought for in my career. And I like to be in the university basically - I love it. C: As you said previously, we all know that KTH is the best university. But everyone

C: What’s your opinion about anonymous grading? A: I think that is a practice that has been introduced at many places. So I guess that is the new normal as well.

C: Interesting answer! I think I would have chosen the opposite. Don’t know why. C: What motivated your application to become the new principal of KTH?

collegial influence has been discussed and widely addressed during the hearings earlier today. Visibility of KTH and of the President of KTH is another thing that I think will be on the agenda early on.

"And why would that be controversial?"

C: Would you prefer eating cake for the rest of your life, or never eating cake again? A: Well again - never cake. C: How?! I don’t think you and I are gonna get along, I can eat sweets all day! A: We’ll have to have two dishes basically.

there are a few things that are up in the air … and one is the ways we organize the influence of students on the educational programs or the departments. But also the

OSQLEDAREN #4

C: Maybe that’s good, I can have all the sweets and you can have everything else. A: I’ll have the carrots.

PÅ CAMPUS

VEM JOBBAR I NYMBLE?

Vem jobbar i Nymble? TEXT CARL HOUSTEN ILLUSTRATION CARL HOUSTEN OCH ISABELLE HOLMÉR

Utöver alla förtroendevalda har kåren också anställda som får den dagliga verksamheten att gå ihop. Du kanske känner igen någon?

JOHN KÅBERG Kanslichef, snart 3 år på THS, kc@ths.kth.se Alumn från Civilingenjör och Lärare Varför jobbar du på THS? - Jag tycker att ingenjörsstudenter är typ den viktigaste målgruppen i hela världen. Det måste vara ingenjörer som löser klimatkrisen och andra utmaningar vi har framför oss, och där måste dem har bra förutsättningar för sina studier. Det vill jag bidra till. När ska man kontakta dig? - Om man har förslag på förbättring för Nymble eller Osqvik. Eller om man undrar hur det är att jobba på THS. Jag kan guida folk rätt i organisationen så man får prata med rätt person. Hur är det egentligen att arbeta med studenter? - Det är alltid nytt! Och det är på något sättet blodet i organisationen. Allra oftast är det jättekul - att få jobba med unga vuxna. Jag tror att det är orsaken till att många stannar och jobbar på kåren så länge. Man måste uppskatta att få introducera nya kollegor till arbetsplatsen. Vad är det roligaste med ditt jobb? - Variationen. Ingen dag är sig lik, och jag får lära mig otroligt mycket saker - hela tiden. Och att alltid försöka hitta medlemsnytta, det känns alltid som en vinst när man lyckas med det.

PÅ CAMPUS

VEM JOBBAR I NYMBLE?

INGRID ILIOU Doktorandombudsman, 9 år på THS, drombudet@ths.kth.se Varför jobbar du på THS? - Jag kommer från facket som HR-specialist - här jobbar jag på andra sidan mot arbetsgivaren för att hjälpa doktorander i svåra situationer. Jag trivs väldigt bra i min yrkesroll, att som ombudsman få hjälpa människor som har det svårt. Jag har tidigare arbetat 9 år på facket, Unionen. När ska man kontakta dig? - Så fort som möjligt! När man mår dåligt på jobbet [som doktorand], det spelar ingen roll vad orsaken är. När man behöver prata med någon helt enkelt. Man ska inte vänta, skicka ett mejl så fort som möjligt. Hur är det egentligen att arbeta med studenter? - Jättekul faktiskt! Jag jobbar bara för doktorander, men även för att på längre sikt försöka påverka KTH att bli bättre vad gäller arbetsmiljö, arbetsrätt och framförallt ledarskapsfrågor. Vad är egentligen en ombudsman? - En ombudsman är en person som företräder någon annan - man hjälper någon så att hen slipper vara helt ensam i en svår situation. Jag jobbar 100% konfidentiellt. Allt doktoranderna berättar stannar hos mig.

LINNEA LINDELL Kommunikatör, 3 år på THS, kommunikation@ths.kth.se Varför jobbar du på THS? - Det var en slump att jag hamnade här egentligen, men jag är kvar för att det ger roliga utmaningar och för att jag har fantastiska kollegor. Att få bygga upp kommunikationen från grunden När ska man kontakta dig? - Jag har inte så mycket kontakt med studenter, utan mest med sektioner. Man får gärna kontakta mig ifall man har frågor om THS som varumärke, våra sociala medier eller hemsida. Hur är det egentligen att arbeta med studenter? - Jag tycker det är underbart. Det roliga med det blir att det kommer in nya personer med nya perspektiv. Och studenter överlag har så mycket driv i det dem gör. Det är häftigt ur ett kommunikationsperspektiv att jobba med två olika arbetsgrupper (kårledningen och kansliet) som driver en organisation som skapar utmaningar och möjligheter. Vad är det roligaste du har designat i tjänsten? - Vår brandbook! Det är den grafiska profilen som jag verkligen brinner för.

PÅ CAMPUS

VEM JOBBAR I NYMBLE?

SVEN ALEXANDERSSON KårX, 36 år på THS, lokalbokning@ths.kth.se THS Hedersmedlem tillika Legend Varför jobbar du på THS? - För att jag älskar att vara med er studenter, att vara på Quarnevalen, att umgås med intelligenta människor. Jag har alltid hållt på med föreningsliv hela livet! När ska man kontakta dig? - Alltid om allt. Det kan komma vad som helst va! Hur är det egentligen att arbeta med studenter? - Det har ju varit mitt liv så jag måste ju trivas med det rätt bra. Jag har alltid jobbar i föreningslivet - med små barn och så. Och att få göra det på arbetstid också är fantastiskt.

När vi intervjuade dig för fem år sen sa du att du aldrig gått ända bort till Maskinparken. Har du varit där än? Jo Men det har jag gjort nu! Äntligen.

MARCUS ANDERSSON KårX, ett halvår på THS, kårx@ths.kth Civilingenjör och lärare klass 2018 Varför jobbar du på THS? - Det är en organisation jag känner igen, känner mig bekväm i och vill bidra till. [som tidigare Evenemangschef har han mycket bra koll på organisationen] När ska man kontakta dig? - Om du har frågor om Mecenatkortet eller SSSB. Fyller upp lite för Sven också. Hur är det egentligen att arbeta med studenter? - Många gånger tacksamt. Vi finns till för att bistå med stöd och trygghet och det är sällan att det kommer in problem som vi inte kan lösa. Vad är din favoritöl? - Beroende på tillfälle, men jag skulle säga att det är Omnipollos Noa Pecan Mudcake Bourbon Barrel Aged. För något lite enklare, en kall Norrlands.

PÅ CAMPUS

VEM JOBBAR I NYMBLE?

MIKAEL ERIXON Fastighetsskötare, ett halvår på THS, fastighet@ths.kth.se Varför jobbar du på THS? - Jag gillar att få jobba med en variation av praktiska göremål i en miljö som är livfull och kreativ. Ingen dag blir riktigt den andra lik. Det finns en buffé av saker att pyssla med. När ska man kontakta dig? - När det är något gällande huset. Felanmälan runt saker i huset. Ser du vatten där det inte ska vara, så är det en jätteviktig grej. Men jag hoppas att man förstår allvaret i det. Om man stör sig på en lampa som är trasig, en möbel som är trasig. Alla hårda, praktiska saker i huset. Hur är det egentligen att arbeta med studenter? - Tacksamt, roligt och kreativt! Det finns högt i tak för att göra mycket skojiga saker. Skoj måste man ha. Vad är ditt bästa kuriosa om huset? Jag gillar berättelsen om när man var tvungen att sänka ner en ventilationsmodul genom taket med en helikopter. Det gick inte att få in på något annat sätt.

MARIA WALL Ekonomiassistent, 12 år på THS Kan ibland ses med en hund Varför jobbar du på THS? - Från början var det bara att det blev så, när jag var på intervju här hade det precis varit gasque, det var kvar flaskor och allt strax utanför mötesrummet och mycket av Nymble var en byggarbetsplats - lite kaotiskt Men jag kände ganska fort att jag trivdes och gör det fortfarande , det kommer nya (student) kollegor varje år vilket är positivt, negativt, och lite utmanande. Vem arbetar du med? - Löpande blir det mest med kanslichefen och vice kårordförande. Och de andra delarna av verksamheten som har mycket fakturor och ekonomisk verksamhet. Hur är det egentligen att arbeta på en studentkår? - Lite omväxlande, ibland frustrerande men roligt! Vad heter din hund? Hur gammal är hon? - Svea, hon är två år!

Inﬂuence & Inspire

Join as a Member

Celebrating the Vibrant and Diverse

CULTURE OF INDIA

Flavours KTH

flavourzkth@gmail.com

flavourskth

PÅ CAMPUS

ETT ÅR MED KÅREN

Ett år med Kåren TEXT THS KÅRORDFÖRANDE TEO ELMFELDT ILLUSTRATION CARL HOUSTEN

Vad gör ens en kårordförande på dagarna? Det var min fråga för ett år sedan, när jag snart skulle börja. För att få svar vände jag mig – förutom till min företrädare, till kårfullmäktige, som i verksamhetsplanen prioriterar tre områden: • Förutsättningar för studier • Ett THS • Ett hållbart THS De tre punkterna har blivit mitt mantra, och jag gör mitt bästa för att öka medvetenheten kring dem. Så vad betyder det i praktiken? Förutsättningar för studier är allt det där som behöver funka för att du som student ska kunna må bra. Under pandemin blev det ett stort fokus på examination och undervisning på distans och alla följder av det. Vi har också jobbat med doktoranders möjlighet att få permanent uppehållstillstånd, processen för vaccinbevis för icke-europeiska studenter och inte minst likabehandlingsfrågor. Studerandeskyddsombud har samordnats mellan sektionerna och utbildats för att kunna se till att våra studiemiljöer är trygga och säkra. Ett THS, vad är då det? Vår styrka kommer ju i mycket från att THS består av så många olika, självstyrande delar, som löser sina problem med sina egna lösningar, men som samtidigt söker stöd hos varandra. Den centrala delen av kåren spelar här flera olika nyckelroller, och det är de rollerna som lyfts fram i det här målet. Vi ska känna samhörighet, att den centrala delen lyssnar och att alla känner att det är möjligt att påverka. Under året har jag därför lett ett stort förankringsarbete som resulterat i förändringar för valet till kårfullmäktige. Nästa val till KF kommer nu att äga rum direkt på sektionsnivå, vilket stärker kopplingen lokalt - centralt och gör det enklare för sektionerna att få inflytande över den centrala verksamheten.

Vidare har vi jobbat mycket med att kommunicera vårt arbete genom såväl nyhetsbrev som Instagram stories och synlighet på exempelvis sektionsmöten. Jag har också haft fokus på våra anställdas roll i organisationen, så att de inkluderas på ett rimligt sätt i beredning av beslut som påverkar dem. Ett hållbart THS slutligen, ett fokus som står på fyra ben. Först det kanske mest naturliga, Ekologisk hållbarhet. Våren 2020 infördes THS Policy för klimat och miljö, och den behöver fortsatt kärlek. Arbetet sker på flera håll, som att förändra dryckesutbudet bland pubarna till behållare med lägre klimatavtryck, att driva KTH till att anställa en studentmedarbetare som ska reda ut källsortering i sektionslokaler och att ha en mottagningsmeny utan kött. Vidare mot Social hållbarhet, arbetet med jämlikhet, mångfald och likabehandling (JML). Tillsammans med KTH utbildas i år 800 nya mottagare i en utvecklad mottagarutbildning med specialinriktning utifrån olika roller i mottagningen och stort fokus på just ett inkluderande och medvetet mottagande. Vidare har en ny policy på ämnet tagits fram och godkänts av Kårfullmäktige och vi har i och med den nya posten studiemiljöansvarig kunnat utöka arbete med Funka och Academic Pride.

Ekonomisk hållbarhet har i mycket fokuserat på att öka bredden av inkomstkällor, öka sparandet, bygga upp mer långsiktiga företagssamarbeten och att se till att vi inte behöver spara på småslantar som tillför stort värde. Slutligen: Organisatorisk hållbarhet, det här att engagemang ska kunna vara långsiktigt och med rimlig belastning, att våra strukturer ska fungera och att det ska vara kul att engagera sig, för alla! Det kanske viktigaste som skett på den fronten är att se till så att alla kårens centralt engagerade funktionärer också får tillgång till stöd och information om verktyg våra arbetsverktyg. Den uppmärksamme kanske märker att jag börjar i frågan “vad ska jag göra som Kårordförande?”, men landar i “vad ska vi göra som studentkår?”. Och det om något kanske är det tydligaste svaret – det handlar inte om hur mycket jag lyckas göra, utan hur mycket värde vi tillsammans tillför studentkåren, dess medlemmar och alla studenter vid KTH. Samtidigt som jag känner att vi gjort mycket och kommit långt så finns det fortfarande så mycket kvar att göra. Och det är ju också det som är charmen med engagemang: det går att kliva rakt in i det, och direkt se att där finns det ju en tråd som just jag är lämpad att dra i!

PÅ CAMPUS

STÄRK STUDENTKÅRERNA

Stärk studentkårerna Debatt

TEXT FÖRBUNDSORDFÖRANDE SSCO SOFIA HOLMDAHL ILLUSTRATION CARL HOUSTEN

Studenternas inflytande är en förutsättning för att skapa och upp-rätthålla hög kvalitet i utbildningen vid landets lärosäten. Få skulle idag hävda något annat, men trots denna självklarhet har student-kårerna inte tillräckliga förutsättningar för att bedriva sitt kärnuppdrag. Det är hög tid att säkerställa studentkårernas finansiering på ett sätt som också säkerställer deras autonomi i relation till lärosätet. Förutsättningarna för studentkårerna vid statliga lärosäten föränd-rades drastiskt 2010. Tidigare tillämpades det så kallade kårobligatoriet, som innebar att det var obligatoriskt för varje student att bli medlem i en studentkår. Det medförde att studentkårerna kunde ta valfri medlemsavgift och var garanterade intäkter för samtliga studenter vid lärosätet, vilket gav en trygg och stabil finansiering för att bedriva ett starkt studentinflytande. Det fanns goda skäl att ta bort kårobligatoriet, inte minst för att det stred mot föreningsfriheten i grundlagen. Varje människa ska ha rätt att själv bestämma vilken förening den vill bli medlem i. Ingen ska behöva välja mellan rätten till utbildning och rätten att avstå från medlemskap i en förening. Effekten av att ta bort kårobligatoriet innebar dock drastiskt förändrade villkor för studentkårerna. När medlemskapet blev frivilligt ställde det helt nya krav på studentkårerna att arbeta med med-lemsrekrytering och hitta finansiering på andra sätt. För att väga upp det stora inkomstbortfallet infördes i stället ett statligt kårstöd, vilket innebär att studentkårer får en viss summa per studerande vid lärosätet utbetalat från staten. Det statliga kårstödet

är avgörande för att kårerna ska ha möjlighet att bedriva sin verksamhet. Kårstödet kommer dock inte i närheten av de intäkter som studentkårerna tidigare fick genom medlemsavgifter. Detta har dels lett till att många kårer har behövt dra ner på sin verksamhet, dels att många lärosäten väljer att stödja sina studentkårer ekonomiskt. Dessa extra bidrag skiljer sig markant mellan olika lärosäten, vilket leder till att förutsättningarna för studentkårerna att bedriva sin kärnverksamhet skiljer sig markant. Ett annat dilemma med lärosätenas ekonomiska stöd är att studentkårerna hamnar i en beroendeställning till sitt lärosäte. Studentkårerna är egna organisationer som ska ta tillvara studenternas intressen och bedriva inflytande. Genom att ta emot stöd från den part som de bedriver inflytande gentemot riskerar deras autonomi att påverkas. Det är dessutom vanligt att lärosätet och studentkårer ingår avtal eller kontrakt där studentkårerna blir skyldiga att utföra vissa typer av tjänster i utbyte mot det extra bidraget. Studentkårer fyller en ovärderlig funktion. De är en garant för studenternas inflytande, de är en länk mellan studenter och lärosäte och de bidrar med studenternas perspektiv som stärker lärosätenas organisation, rutiner och – i synnerhet - utbildningskvaliteten. Studentkårer fungerar inte sällan som krockkuddar när det uppstår konflikter mellan studenter och OSQLEDAREN #4

lärosäte. Ofta har studentkårerna studentombud eller liknande funktion som stöttar och vägleder studenter som till exempel blivit anmälda till disciplinnämnden eller stött på andra problem. Studentkårerna underlättar enormt för lärosätena i att både förebygga och lösa problem. Det är orimligt att studentkårer som fyller en essentiell funktion för våra lärosätens kvalitet och organisation inte har tillräckliga resurser. Därför behöver det statliga kårstödet omedelbart höjas till en nivå som säkerställer ett starkt studentinflytande med stark autonomi.

PÅ CAMPUS

POLITIK PÅ CAMPUS

Politik på campus TEXT VÄNSTERTEKNOLOGERNA OCH HÖGERTEKNOLOGERNA

Med ett helt nummer om politik - var vi tvungna att höra av oss till kårens egna politiska föreningar! Vi har ställt några frågor till kårens yngsta och äldsta förening. Vänsterteknologerna är en partipolitiskt fristående sammanslutning av vänsterorienterade studenter på KTH vars syfte är att vara en trygg mötesplats och ett forum för dialog. Den ideologiska vänstern ska finnas representerad på KTH för att främja ett demokratiskt samhälle i stort. Vi har deltagit i demonstrationer, startat en bokcirkel och haft en massa trevliga sammankomster. Vi ämnar bjuda in föreläsare, anordna pubkvällar och andra roliga aktiviteter för att främja vänsterpolitisk diskussion. Efter sommaren ska ansökan skickas in om att bli en officiell THS-förening!

Högerteknologerna är en partipolitisk obunden förening som verkar för frihet, pluralism och marknadsekonomi. Alla våra medlemmar enas i att samhället blir bäst när individen får bestämma över sig själv. Vi har även en egen lokal där vi samlas för diskussioner och fester. Exempel på tidigare evenemang är våra talarkvällar med Alexander Bard och Gudrun Schyman samt den klassiska refugsittningen utanför Nymble. Högerteknologerna grundades 1947 och är den äldsta kårföreningen på KTH. Varför ska man bli medlem hos er? - Vi tycker att argumenten är viktigare än åsikterna. Vi erbjuder en social miljö där konstruktiva politiska diskussioner uppmuntras. Eftersom vi inte är bundna till något politiskt parti är ingen åsikt mindre värd än någon annan, argumenten går före. Vi är en del av Fria Moderata Studentförbundet, som är en nationell partipolitiskt obunden organisation som anordnar resor, utbildningar och fester.

Varför ska man bli medlem hos er? - Om man känner en avsaknad av ett vänster-forum på campus så borde man definitivt gå med! Att bli medlem i Vänsterteknologerna är en utmärkt möjlighet för den som vill öka sitt engagemang eller sin kunskap inom politik. För den som är nyfiken kan ni hitta oss på Instagram @vansterteknologerna, Facebook och Discord. Vad är era politiska mål? - På KTH vill vi skapa infrastrukturen för vänstersinnade personer att få kontakt med varandra. Vi vill möjliggöra organisering, väcka diskussion och skapa en diskurs kring klass, miljö och jämlikhet. Vi vill väcka ett intresse för ingenjörens potential att förbättra världen!

Vad är era politiska mål? - Ett av våra främsta mål är att avskaffa onödiga myndigheter. Ett exempel på en myndighet som vi kan leva utan är nämnden för hemslöjdsfrågor som har en budget på ungefär 12 miljoner kronor per år. Vidare vill vi att barer ska få bestämma själva när de vill stänga och om de vill servera mat.

Hur ser ni på ingenjörens roll i samhället? - Som ingenjör bidrar man till utveckling av dagens och framtidens teknik och den tekniken har stor potential att göra både nytta och skada. För att den ska göra nytta kräver det att man inte ställer sig passiv i etiska frågor och att man utvärderar vad det man gör bidrar till. Ingenjörer, både som utvecklare av teknik och även potentiellt som höginkomsttagare har en viss makt i samhället och med makt kommer ansvar. Historien är full av exempel på teknik som, medvetet eller omedvetet, drabbat utsatta grupper negativt. För att undvika det gäller det att man tar in många perspektiv och är medveten och utvärderande kring det man gör.

Hur ser ni på ingenjörens roll i samhället? -Ingenjörens roll är att utveckla nya och optimera lösningar som ger människor ökad möjlighet att välja hur de vill leva sina liv. På vilket sätt efterspeglas detta idag i utbildningarna, om det gör det? - Vi anser att utbildningarna ger studenter de verktyg som de behöver för att verka i näringslivet eller starta sina egna företag. Den valfrihet som finns i stora delar av kursutbudet är något som vi välkomnar, då det ger studenter möjligheten att utforma sin utbildning efter sina egna preferenser.

På vilket sätt efterspeglas detta idag i utbildningarna, om det gör det? - Hos många av utbildningarna uppmuntras kritiskt tänkande kring teknikens roll i samhället. Det tycker vi är bra! Ett problem är dock att det ter sig väldigt inkonsekvent mellan utbildningar, vissa får läsa en hel del och andra nästan inget alls. Det finns också en variation av kvalitet. Vi vet att de här inslagen ibland väcker irritation och vi tycker det är viktigt att utvärdera och utveckla vissa delar för att undvika att de känns krystade eller klumpiga. Men det finns också kurser och moment som har varit ögonöppnande för många!

Om ni hade kunnat förändra en sak med kåren, vad hade det varit? - Vissa av kårens processer är onödigt byråkratiska. Vi ser gärna ett förenklande av byråkratin kring kårens arbete, något som vi anser ökar transparensen. Facebook: Högerteknologerna Instagram: hogerteknologerna

Om ni hade kunnat förändra en sak med kåren, vad hade det varit? - Något vi skulle vilja se mer av är ökad transparens kring den demokratiska processen på THS, för att göra den mer tillgänglig och populär bland studenter. Några av oss har inblick i kåren och vet att det sker positiv utveckling, men det finns alltid mer man kan göra. Demokratin är aldrig färdig!

OSQLEDAREN #4

Osqledaren #4 2021/2022 VAL

Osqledaren #4 2021/2022 VALAR

Articles inside

Politik på campus

Stärk Studentkårerna

Whales in Data

Ett år med Kåren

Crossword Puzzle

Meet the Proposed New Principal of KTH

A Tribute to The Great Sperm Whale

Beachside Blubber Blast

Crash Course in Swedish Politics

Halva din klass tar inte examen

Om fri vilja, beslut och ödet

Consumerism for Change

Ett extra vått Squvalp

Hur en 217 kvadratmeter stor takmålning gick upp i rök

Sex Is Politics

What They Don't Tell You About Freedom

The Potential of the Far Future

Should your Grandpa Get to Vote?