OL#2 17/18 by Osqledaren

OSQLEDAREN #2 2017/2018

SEKTIONS SEKTER

Vad är det egentligen som försiggår inom sektionslivet på KTH? Kan ovve- och frackkulturen vara lika exkluderande som den är inkluderande? Sida 29-32

DESSUTOM:BALLMER PEAK SPEXET FYLLER 150 STUDENTINREDNING INFÖR ARMADA SKOLSAMMANSLAGNINGEN SWEDEN FROM THE OUTSIDE STUDENTRÄTT

Sök efter lediga tjänster, eller ladda upp ditt CV på xylem.com/jobbahososs

Med engagerade medarbetare över hela världen har Xylem resurserna som krävs för att hitta nya effektiva lösningar för hur vatten används, bevaras och återanvänds. På vår forsknings & utvecklings-enhet i Sundbyberg pågår hela tiden arbetet med att utveckla framtidens världsledande produkter inom pumpning, omrörning och luftning. Till våra ingenjörers förfogande står ett 4 000 m2 stort laboratorium, moderna datorhjälpmedel och ett nära samarbete med utvecklings-enheter runt om i världen. Bland våra varumärken är Flygt det mest kända i Sverige, med tillverkning i Småland. Härifrån levereras årligen 145 000 energieffektiva pumpar och omrörare, viktiga för ett klimatsmart globalt samhällsbygge. Vill du vara med och räkna på nya lösningar för världens vattenförsörjning? Gå in på xylem.com/jobbahososs och sök efter lediga tjänster, eller ladda upp ditt CV.

xylem.com

a p s finn

t e n r inte

osqledaren.se osqledaren facebook.com/osqledaren

//LEDARE

NICOLAS CAGE’S DÖD HOTAR DEMOKRATIN Under ett besök hos min kära mor överraskades jag

I ett samarbete mellan Columbia University och IN-

av att hon plötsligt utbrast ”Nicolas Cage är DÖD!”.

RIA, ett statligt forskningsinstitut i Frankrike, publicerad-

Bläddrandes genom sin facebook-feed hade hon stött på en

es “Social Clicks: What and Who Gets Read on Twitter?”

artikel som förmedlat denna tragedi. Min reflexmässiga

(2016-04-13). Studien visar att oroväckande 59% av de

reaktion var att motsäga nyheten, och efter lite googlande

nyheter som delats aldrig klickats på, vilket betyder att

visade sig nyheten faktiskt vara ett skämt — fake news om

personerna troligtvis delat nyheter utan att själv läst dem

en så vill. Detta insåg vi först efter att vi klickat oss igenom

(shout out till Beatrice Ask).

ett träsk av artiklar som dödförklarat Nicolas Cage. Även om han varit en katt med nio liv hade fake news tagit död

Vi behöver vara medvetna om våra egna mänskliga

på honom för länge sen.

defekter. Vår tendens att omedvetet ta till oss den information som bekräftar vår egna världsuppfattning. För att

Utöver att ha blivit smått överraskad av min mammas

sedan på samma sätt ignorera allt som motsäger den. De

oväntade Nicolas Cage-fandom var jag även förvånad över

sociala nätverkens mål är först och främst att maximera

hur annorlunda vi reagerat på denna “nyhet”. Min mam-

vår vistelse på deras sidor. Att vi återvänder varje dag, de-

mas naiva accepterande kontra mitt skeptiska bemötande.

lar inlägg och klickar på annonser.

Är detta en konsekvens av att jag växt upp i ett sam-

I modern tid där vi isolerar oss i våra egna filterbubblor

hälle med information i överflöd? Där lögner nu fått större

motverkas möjligheten för en sansad debatt, grunden för

och större omfång, då spridning av information blivit lätt-

vår demokrati, just eftersom vi alla befinner oss i helt olika

are och allt mer svårkontrollerat.

förvridna verkligheter. Det är upp till oss själva att filtrera de nyheter vi konsumerar. Att motstå vår egna konfir-

Det korta svaret är ja.

mationsbias kommer inte bara gynna oss i Facebook- och Twitter-flödet, utan även i vårt professionella liv som in-

Chefredaktör och ansvarig utgivare Robin Kammerlander Grafisk form och layout Erik Lindberg, Linnea Holm, Robin Kammerlander & Axel Hammarbäck Tryck Sörmland Printing Solutions Papper Inlaga, 100g Arctic matt Omslag, 250g Arctic matt Annons Kontakta chefredaktör på nedanstående uppgifter, eller se osqledaren.se/annonsera Kontakt 08/070 790 98 70 osqledaren@ths.kth.se Vi finns på Facebook Twitter och Instagram

@osqledaren /osqledaren @osqledaren

Kontakta redaktionen @osqledaren [förnamn.efternamn]@osqledaren.se /osqledaren Postadress @osqledaren Osqledaren Tekniska Högskolans Studentkår 100 44 Stockholm Om Osqledaren Osqledaren är sedan 1959 Tekniska Högskolans Studentkårs tidning. Tidningen ges ut fyra gånger per år med en upplaga på upp mot 10 000 exemplar. Mellan pappersutgåvorna fortsätter vi rapportera om stort och smått på osqledaren.se.

Den viktigare frågan är hur vi väljer att bemöta detta

genjörer! Vare sig det är i en värld med eller utan Nicolas

problem i framtiden. Vi har nått punkten där fake news är

Cage.

Osqledarens uppgift är att informera om, bevaka och granska verksamheten inom THS och KTH.

R.I.P Nicolas Cage

I tidningen gjorda uttalanden är endast, om så anges, att betrakta som THS eller Osqledarens åsikt.

större än någonsin. I CNN:s artikel “The Fake News Machine” (2017-09-13) beskrivs den industri som växt fram kring spridningen av desinformation. I artikeln skrivs det om unga människor som försörjer sig på att skapa sensa-

Omslag Sabina Nordell

tionella nyheter som lätt sprider sig på nätet. Trots att de inte drivs av någon politisk agenda, utan en mer ekonomisk sådan, så blir konsekvenserna ändå extremt politiska. Men visst, spridningen av falska artiklar ligger inte helt och hållet i dessa ungdomars händer. En stor del av skulden ligger även på oss som konsumerar den.

Robin Kammerlander Chefredaktör 17/18

Bidrag Vill du bidra till tidningen? Maila osqledaren@ths.kth.se Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i eller refusera insänt material.

OSQLEDARENS REDAKTION

Alexandra Runhem, Alice Erkhammar, Angelos Miliadis, Anton Thorell, Axel Ekwall, Cecilia de la Motte, Ella Söderberg, Ella Wirstad Gustafsson, Erik Lindberg, Frida Eklund, Gustav Höglund, James Tammila, Johan Thorell, Josefine Möller, Jussi Kangas, Linda Cnattingius, Linette Nilsson, Linnea Holm, Melanie Bonnaudet, Okra Livia Inkeri-Dimle, Patric Hjorth, Patrick O’Regan, Ramón Burri, Rohan Wadhwa, Sabina Nordell, Sofia Blomgren, Tedy Warsitha, Thomas Vakili och Veine Haglund. Redaktionens medlemmar är ideellt engagerade KTH-studenter och de fotograferades här av Sofia Blomgren.

INNEHÅLL OL#2 INNEHÅLL OL#4 AAA AAA

KÅRSPEXET 150 ÅR Kårspexet fyller 150 år i år! Osqledarn har hälsat på för att ta reda på mer om spexets framtid och förflutna.

AA. 19. AA.

12. STUDENTRÄTT

AAA Vilka rättigheter har du som student? Vad gör du när AAA sjukdomar och annat besvär smyger fram? Osqledaren tar reda på vad som gäller och inte gäller. Allt för att förbättra din tillvaro som student!

AAA

INFÖR ARMADA

A A A Tips inför Armada-mässan! Osqledaren har även träffat Marja Wedberg för att få veta mer om Armadas arbete med mångfald och hållbarhet.

SEKTIONS AAA SEKTER Vad AAA är det egentligen som försiggår inom sektionslivet på KTH? Kan ovve- och frack-kulturen vara lika exkluderande som den är inkluderande?

29.

AAA

STUDENT INREDNING

AAA BALLMER PEAK

AAASätt blom på tillvaron! Släng allt du inte behöver, satsa på möbler du kommer behålla länge och gå loss med växterna!

AAA Osqledaren åker slalom nedför Ballmer Peak! Få en inblick i den vardagliga KTH-studentens konstanta inre kamp mellan produktivt studerande och en iskall Carlsberg på sektionspubben.

Lär dig hur du enkelt kan snygga till studentboendet!

26. 24. AAA

SWEDEN FROM THE OUTSIDE AAA

34.

What does Sweden look like from a outsider’s perspective? What are the things Swedish people take for granted? Find out on page 34.

AAA SKOLSAMMANAAA SLAGNINGEN Tio skolor ska bli fem - det beslutade KTH:s rektor Sigbritt Karlsson i februari 2017. Det låter dramatiskt, men är det det? Osqledaren har tagit sig an att utreda hur skolsammanslagningen påverkar oss studenter, och hur vi studenter kan påverka KTH!.

38.

KÅRSPEXET

ÄR SVÅRT ATT SLITA SIG IFRÅN!

iman är en mycket erfaren kårspexare. Han måste börja räkna på fingrarna för att komma fram till att detta år är hans nionde år i föreningen. Förutom att syssla med spexet så är han också nära sin civilingenjörsexamen i IT här på KTH. – Jag gick gick natur med teaterprofil på gymnasiet och trodde att jag skulle lägga av med teatern när jag började plugga på KTH. När jag såg n0lleföreställningen av spexet så visste jag att det var precis vad jag skulle vilja syssla med. Så då sökte jag mitt första år och var med i klubbmästeriet. Kårspexet fyller i år 150 år och OL har skrivit om föreningen många gånger tidigare. I OL #8 1999/2000 står det: “Sedan 1867 har Kårspexet, till en början under namnet Teknologspexet roat kårens medlemmar med spex. På den tiden fick bara män studera vid högskola, och följaktligen fick män spela även de kvinnliga rollerna. [...] När kårspexet omstartade 1977 valde man att behålla den gamla traditionen.” Denna artikel handlar om att man tagit beslut om att tillåta kvinnor på scen. Hur har utvecklingen egentligen sett ut från 1999 till idag? – I början gick det lite trögt, det var ofta färre kvinnliga roller än manliga till exempel. Sen jag började har vi dock blivit bättre och bättre på att få en jämn könsfördelning på scenen. Men när man berättar för nya spexare idag att vi så sent som 1999 bara tillät män på scen så blir dom alltid lika chockade. Det är en väldigt främmande tanke, liksom. I tidigare nämnd artikel tar man upp argumenten för och emot kvinnor på scen. “En del ville ha kvar formen för att det är roligt med killar som spelar tjejer.”

– Ja, humorn ändrades tydligt före och efter kvinnliga skådespelare fick vara med på scenen. Innan var det mer lättsam humor, extrema karaktärer och rim. I och med skiftet började man vilja skriva mer dramatiska manus. Jag har sett lite inspelningar från gamla spex och då är det ofta så att det tidigt kommer in en väldigt feminin karaktär på scen, spelad av en stor, muskulös man med ljus röst. Och publiken skrattar ju, men dagens generation tycker inte att det automatiskt blir spektakulärt med en man som klär sig i kvinnokläder. Så då får man hitta på något mer. Eller något annat. I en så pass gammal förening hinner mycket ändras genom åren. När vi pratar om gamla traditioner säger Aiman: – Traditioner finns kvar tills någon som bestämmer inte längre tycker att de är roliga och då försvinner de.

“Det är ungefär så många som får plats i bussen när vi åker på turné! ” En viktig tradition som levt kvar länge är att de alltid sjunger låten Italien i slutet av varje föreställning och i slutet av alla fester. – Det blir häftigt när så många går in på scenen och sjunger tillsammans. Den traditionen kommer från att det var slutlåten i spexet Fursten som sattes upp år 1980. Det är en grej att när vi har internat (en helg i September där hela kårspexet åker ut till Barnens Ö för att lära känna varandra bättre) ska alla lära sig en av låtens fyra stämmor.

Sång är viktigt för kårspexet och Aiman berättar att de har ett eget sånghäfte, skrivet tillsammans med teknologkören och de flesta sånger är fyrstämmiga. – Det brukar “skrålas” mycket på sektionssittningar. Under våra sittningar vill vi att sången ska låta bra! Vi sjunger för varandras skull snarare än vår egen skull. Sedan är det ju också ganska speciellt att man har en relation till alla som är med på våra sittningar, vilket man kanske inte har på sektionssittningar. Det är vanligtvis 70-80 personer med i spexet varje år och anledningen till detta är ganska simpel. – Det är ungefär så många som får plats i bussen när vi åker på turné! De sätter upp spexet i Finland varje år och sen åker de på någon mindre turne i Sverige förutom att visa den i Stockholm. Var femte år hålls även ett SpexSM som kårspexet ställde upp i detta år med föreställningen Karl XII eller Sofia med Knuff och vann titeln Sveriges bästa spex. Det är ingen tvekan om att medlemmarna i kårspexet lägger ned mycket tid och själ i vad de gör.

OSQLEDAREN #2

OL:s utsända korrespondent testar på scenlivet!

– Scengruppen och direktionen lägger ned mest tid. I början av produktionen brukar det vara tre rep i veckan och i slutet kan det vara uppe i sex rep i veckan. Det är en del av grejen med spexet, att man går in i någonting som är väldigt ambitiöst. Vart kommer motivationen ifrån? – Jag tror att många lägger ned tiden för att det är en väldigt skön gemenskap. Jag tror också att många vill lära känna människor från andra sektioner. Sedan har vi ju också en himla stor produktion trots att vi alla är amatörer. Till exempel kostym och teknik har relativt stora budgetar att röra sig med som ger oss chansen att sy avancerade kostymer och bygga smart dekor som dessutom kommer ses av många människor. Förra året hade vi t.ex. en stor elefant på scen som till och med kunde blinka. Sedan är det också en bra merit på CV:t! Spexet har lärt mig jobba i projekt och i grupp, hur människor funkar när de jobbar med något de brinner för, hur man motiverar folk och det ger ett stort kontaktnät från flera discipliner.

Men alla mynt har en baksida och så även spexet. – Man kan bli lite gammal och bitter efter ett tag i spexet, säger han och skrattar. Det är ju en förening där alla människor byts ut en gång per år som de flesta skolföreningar. De som stannar byter dessutom ofta poster. Det gör att det som skötts väldigt bra av en person kan gå förlorat till nästa år. Man vill liksom att allt som var bra förra året ska fortsätta vara bra och allt dåligt ska förbättras, men så är det inte! Mycket av jobbet är att skriva överlämningsdokument, föra vidare vad man lärt sig. Men det är ju fortfarande saker som missas. Aiman har även sett en minskning i intresset för spexet sedan han började år 2009. – Allmänt på KTH så tycker jag att när jag började var det vanligare att man kuggade tentor och var cool med det, men nu är det fler som vill bli klara i tid. Då tror jag dels att man kanske prioriterar bort att göra något utanför skolan

och de som ändå vill väljer att göra något annat än att vara med i spexet. En bidragande faktor till detta kan vara att CSN varit generösare förr, man kunde få det under längre tid och med färre krav. Men detta är inget som gör att han förlorar intresset. På frågan om hur länge han planerar fortsätta vara med i spexet blir svaret: – I år är sista året! Eller ja, de senaste åren har väl varit sista åren för mig. Det är som en cykel, man är taggad i början av året, desto närmare premiären man kommer desto stressigare blir det. Efter premiären brukar man vara väldigt slutkörd. Men samtidigt skapas en viktig gemenskap när vi tillsammans kan fira att vi klarade det. Och resten av våren blir det bara nedförsbacke med fester och föreställningen blir bättre för varje omgång. Mitt uppe i allt detta kan man söka chefsposter så då söker man till nästa år när allt är toppen. Men officiellt så är det här mitt sista år i alla fall, sen får vi se vad som händer. Kårspexet är en förening som är svår att slita sig ifrån!

TEXT//ELLA SÖDERBERG FOTO & ILLUSTRATION//LINETTE NILSSON

OSQLEDAREN #2

EXAMENSRINGAR Hos oss köper du KTH originalringar Vi har tillverkat examensringar i mer än 100 år. I vår verkstad gör erfarna guldsmeder din ring på gammeldags hantverkssätt. Nu finns också prover på alla KTHs examensringar i kårexpeditionen i Nymble! Vi bjuder på gravyren!

Sandberg Nybrogatan 9, Stockholm 08-679 90 20, www.examensring.com mån-fred 10-18, lördag 10-16

ILLUSTRATION//SABINA NORDELL FOTO//SOFIA BLOMGREN

Bild: Arbetarrörelsens arkiv

STUDENTRÄTT Ok, det här ämnet är nog något som många inte orkar fördjupa sig i, we get it. Men Osqledaren tar ju på sig att upplysa KTH:s studenter om allt de bör veta om sin tillvaro. En studentlivets public service, tack så mycket. Och faktum är att sjukdom, orättfärdig behandling eller annat besvärligt mycket väl kan bli en del av KTH-studentens vardag. Som tur är finns det faktiskt en hel del du kan göra som student för att underlätta livet när jobbigheter sker.

Blir du sjuk behöver du i bästa fall bara ha kontakt med några få instanser för att ta dig igenom en sjukdomsperiod – Försäkringskassan, din läkare och studievägledningen. Försäkringskassan för att få sjukdomsintyg och att ansöka om bibehållet studiemedel. Läkaren för att få nödvändigt läkarintyg. Studievägledningen för att planera om din studieplan om det skulle behövas. Resten sköts i det parallella myndighetsuniversumet mellan sjukvård, Försäkringskassan och CSN.

OSQLEDAREN #2

Kanske sträcker du en hälsena när du i ditt övermod ska visa upp dina färdigheter i basket i KTH-hallen, och finner dig totalt inkapaciterad efteråt. Tyvärr, i ett sådant fall är det ingen idé att ansöka om bibehållet studiestöd. Enligt CSN är kriteriet att du måste ”vara helt oförmögen att studera”. Du varken löser diffekvationer eller integraler med hälsenan, eller hur?

“Du varken löser diffekvationer eller integraler med hälsenan, eller hur?” Att plugga på ett avancerat program med högt tempo kanske snarare är påfrestande psykiskt än för hälsenan. Är det så att man lider av psykisk ohälsa är det möjligen svårare att motivera sig att söka hjälp dock - det är ju inte alltid lika tydligt som en fysisk kroppsskada. Men

psykisk ohälsa kan man naturligtvis också få hjälp med. KTH har kuratorer som kan erbjuda hjälp eller slussa en vidare till rätt hjälp. Studenthälsan ger även minikurser i att hantera tentaångest och att tala inför andra. Ett klart tips om man hindras av sådana saker. Dock finns inte Studenthälsans mottagning på något av KTH:s campus, utan vid Sergels torg. Dåligt tycker vi på OL. Avståndet är ett hinder som kan vara stort om man är stressad och mår dåligt. Kontaktuppgifter till studenthälsan finns efter artikeln. En annan del av studenträtt är ju ens rättigheter gentemot lärosätet. Förr tog studenter sina rättigheter på mycket stort allvar. Se bara på episoden om den så kallade kårhusockupationen 1968 TESTA DINA KUNSKAPER PÅ QUIZ.OSQLEDAREN.SE

- studenter i Stockholm ockuperade Stockholms Universitets kårhus för att de ansåg att regeringen ville ta makt från lärosätena. Det blev ett himla liv. Självaste utbildningsministern Palme blev bortjagad när han vädjade till studenterna att respektera det parlamentariska förfarandet. Eller det som händer på vissa universitet i USA, där det finns en rörelse för att göra universiteten till “safe spaces”. Så att ingen ska bli kränkt eller känna sig obekväm på utbildningen. Eventuellt på bekostnad av lärosätenas roll som en plats för öppenhet till idéer och frispråkighet. Nåja, på KTH är vi väl inte direkt nära att hamna i något av dessa exempel. För att THS, KTH:s studentkår, är så duktiga på sitt uppdrag och studenterna så lydiga? Vet inte. Att driva studenternas rättigheter gentemot lärosätet är i alla fall THS:s huvudverksamhet och syfte. Och Sveriges högskolor och universitet har en mängd lagar och regler att följa. Många som handlar direkt eller indirekt om relationen mellan student och lärosäte. Här på KTH har vi också kårdemokrati, och alla medlemmar i THS kan rösta om vilka man vill ska representera en och vad kåren ska fokusera på i sin verksamhet. Dessa förtroendevalda personer har tagit på sig att ligga på KTH för att säkra en så bra och problemfri utbildning som möjligt ur studenternas perspektiv. Sektionerna, som alla program är anslutna till, är förlängningar av THS. Så, om har du blivit orättvist behandlad eller är missnöjd med någon lärare eller kurs - hör av dig till sektionen du tillhör! De fixar biffen. Annars gör de inte sitt jobb. Gå in på www.ths. kth.se för att hitta din sektion och mer info. Är det något du inte tycker stämmer med kåren eller studenthälsan går det att höra av sig till Osqledaren så kanske vi tar upp och gräver lite i dessa oegentligheter… TEXT//ANTON THORELL

CIVILINGENJÖR MED

TEKNIKGEHÖR Innovationsklimatet blir varmare och på PRV behöver vi bli fler i en het bransch. Vi arbetar med frågor inom patent, varumärke, design och upphovsrätt. Vi är alltid intresserade av att träffa civilingenjörer med ett brinnande intresse för teknisk utveckling. Är det du?

KONTAKTA STUDENTHÄLSAN

Läs mer på prv.se/jobb. studenthalsan-skoterska@avonova.se studenthalsan-kurator@avonova.se Tel: 08-120 125 00 Sergelmottagningen i 5:e Hötorgsskrapan Sergels Torg 12, plan 2 111 57 Stockholm

Centret för immateriella rättigheter

TEXT & ILLUSTRATION//ANGELOS MILIADIS

TEXT//ELLA SÃ&#x2013;DERBERG ILLUSTRATION//LINDA CNATTINGIUS

HEL A DENN A SIDA Ä R EN A NNONS F R Å N POL ISM Y NDIGHE T EN POLISMYNDIGHETEN

”Det är motiverande att bidra till ett bättre samhälle på ett så tydligt sätt” Som systemutvecklare på Polismyndighetens it-avdelning bidrar Gustav Wilhelmsson till att snabba upp analyser och processer kring polisundersökningar. Text: Tina Lindström Carlsson

Gustav Wilhelmsson valde, efter tio år i den privata sektorn, att börja som systemutvecklare på Polismyndighetens itavdelning i Linköping och han sitter i samma lokaler som Nationellt forensiskt centrum (NFC). Han började i våras och kommer primärt att arbeta mot de cirka 400 personer som jobbar på NFC. – Jag ville prova på något nytt och tyckte att Polismyndigheten och speciellt Nationellt forensiskt centrum lät som en spännande arbetsplats med många intressanta uppgifter, säger han och fortsätter: – Det är väldigt kul att få vara med och utveckla datorprogram och hitta smarta lösningar som förenklar vardagen för användarna. Just nu arbetar Gustav och hans teamkollegor med att utveckla ett program som förbättrar polisens möjligheter att söka efter fingeravtryck mot internationella partners. – I början av projektet besökte vi polisen i Stockholm för att se hur de arbetar med fingeravtrycksökningar i dag och hur de skulle vilja arbeta framöver, säger han och fortsätter:

– Det finns även gott om spännande uppgifter framöver. Vi kommer till exempel att utveckla olika stödsystem till de som arbetar med laborativ verksamhet på NFC. Närheten till slutanvändarna gör att det blir enkelt att titta förbi och ställa korta frågor under processen. Arbetsgivaren uppmuntrar att medarbetarna praktiserar inom andra delar av myndigheten för att se hur olika arbeten går till. – Det är intressant att se hur man arbetar med spår från brottsplatsundersökningar som NFC analyserar. Vi har möjlighet att snabba upp processen med polisundersökningar och göra det enklare för dem som utför analysen att göra ett effektivt jobb. Det är väldigt motiverande att kunna bidra till ett bättre samhälle på ett så tydligt sätt, säger Gustav och fortsätter: – Det finns otroligt många delar inom kriminalteknik och forensiskt spektra och jag ser väldigt mycket fram emot de många roliga utmaningar det kommer att innebära för oss de närmaste åren.

Teamet på Forensiska System, it-avdelningen inom Polismyndigheten i Linköping.

FAKTA

Med uppdrag att öka tryggheten Polismyndighetens uppdrag är att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället. Den består i huvudsak av sju polisregioner och åtta nationella avdelningar varav it-avdelningen är en. It-avdelningen har 730 anställda som tillsammans sköter drift, underhåll och utveckling av it-stödet till myndighetens olika verksamhetsområden. Läs mer på: www.polisen.se

Namn: Gustav Wilhelmsson. Titel: Systemutvecklare. Utbildning: Högskoleingenjör i datateknik, Linköpings tekniska högskola, examen 2006.

HOW TO

ARMADA FÖR DIG SOM ÄR NY PÅ KTH Gå runt på mässan och njut av mängden arbetsgivare som finns därute. Du vet kanske inte vad du vad du vill bli när du blir stor än, men det kan ändå vara idag du träffar ditt drömföretag (eller mardrömsföretag). Ta chansen att mingla runt och få en första inblick i vad företagen erbjuder. Du kan t.ex. fråga om råd kring vad du ska fokusera på i dina studier, eller vad företagen tänker kring miljö, löner, jämställdhet, utlandsmöjligheter eller det som intresserar dig. Om du hittar ett intressant företag, följ dem på sociala medier eller skriv upp dig på en maillista. Många har event för studenter och genom att i framtiden gå på ett sådant kan du lära känna dem bättre. FÖR DIG SOM ÄR LITE MINDRE NY PÅ KTH Oavsett om du vill börja bygga ditt CV, eller om du tänkt fokusera på studierna ett par år till, är Armada ett perfekt tillfälle att börja fundera på vilken typ av arbetsgivare du vill ha efter examen. När du har gått ett par år på KTH märker du hur företagen mjuknat när det gäller sommar- eller deltidsjobb. Det kan i sin tur leda till heltidstjänster i framtiden, och därför kan det vara bra att se sig omkring redan nu för att ta reda på vad man egentligen söker. Förberedelse är A och O. Läs på i förväg, ladda ner Armadas app och kolla igenom vilka företag som passar din utbildning samt vad de erbjuder. Om du får bra kontakt med en företagsrepresentant på mässan, kom tillbaks dag två och följ upp, eller fråga om du kan få kontaktuppgifter eller lägga till dem på LinkedIn. FÖR DIG SOM SNART (FÖRHOPPNINGSVIS) ÄR KLAR MED KTH Nu är det dags att fokusera på framtiden. Traineeprogram eller rekryteringar är en stor del av varför många företag ens är på mässan, så nu är det bara att köra på. Vid det här laget är det bra att ha fått igång en ordentlig LinkedIn-profil så man kan smidigt kan hålla kontakten med företag efteråt, och samtidigt visa upp vad man kan. Se till att kolla upp intressanta företag i förväg via appen så du vet vart du ska gå och vad du ska fråga. Ta även tillfället i akt att fråga om exjobb, eller varför inte pitcha dina egna ideer? Tro inte att något av företagen på mässan är out of your league. Dom är där för att träffa studenter, studenter som dig, så var självsäker i vad du kan och i den attraktiva utbildning du snart tagit dig igenom.

GENERAL ADVICE Navigate through the fair with the Armada App. Prepare in advance, so you’ll know where to go. Otherwise the fair might seem overwhelming. Want to talk to an exhibitor but don’t know what to say? “Hi, could you tell me a bit about what you do?” could be a good opening line. Before and during the fair there is a bunch of more targeted events, if you’re more of a smaller-event person.

TEXT//ALEXANDER ENGBLOM & FRIDA EKLUND

OSQLEDAREN #2

ARBETET FÖR

MÅNGFALD & HÅLLBAR UTVECKLING De senaste åren har Armada lagt allt mer fokus på att göra mångfald och hållbarhet mer centrala begrepp inom organisationen. Därför satte sig Osqledaren ner med Marja Wedberg, Head of Sustainability and Diversity, för att diskutera hur de valt att arbeta med just dessa frågor.

I en organisation mest känd för sin årliga företagsmässa kan det vara svårt att sätta fingret på exakt vad rollen Head of Sustainability and Diversity innebär. – Jag jobbar bland annat med Armadas interna och externa arbete inom social och miljömässig hållbarhet. Hur vi bemöter varandra men också de krav som ställs på företagen. Allt från att vara stöd till det interna arbetet i team building till hur vi framställs i social kanaler.

“Det ska inte längre bara vara den CV-fixerade kostymkillen, utan något mer representativt” Arbetet som faller under diversity-delen handlar lika mycket om arbetet med människor i Armada som med de på utsidan. – Mångfald blev ett av armadas värdeord förra året, framför allt för att vi som organisation vill inkludera fler i projektet och skapa en mer innovativ miljö för alla. Vi arbetar aktivt med hur vi framställs i våra kanaler och även vilken representation från företag som kommer på våra event, tex 50/50 män och kvinnor på Armada Talks. Vi använder även engelska i alla vår kommunikation både internt och externt detta för att nå och inkludera så många som möjligt

OSQLEDAREN #2

I samma anda försöker Armada även rebranda vem den typiska Armada-personen är. Det ska inte längre bara vara den CV-fixerade kostymkillen, utan något mer representativt. Detta för gynna studenterna såväl som företagens bild utav varandra. – Vi försöker få med flera internationella studenter. Och Självklart vill vi ha en jämn fördelning mellan kvinnliga och manliga studenter i alla våra team, men även en så bra spridning av program, inriktning och årskull som möjligt, berättar Marja.

På mässan kommer de två fokusrummen Green room och Diversity room finnas tillgängliga. Rummen är för studenter som är intresserade att prata med företag som jobbar med miljömässig hållbarhet respektive mångfald och likabehandling inom sina organisationer. – I Green Room står företag som engagerar och aktivt jobbar med att skapa en grönare framtid. Eller som åtminstone försöker minimera sin egna påverkan på miljön. Där kan studenter träffa företag som tagit ställning för att de tycker det är viktigt med miljömässig hållbarhet.

Men hur sker arbetet mot en hållbar utveckling i praktiken? Marja berättar att de bland annat gjort små ändringar i årets upplägg, både internt och externt. Som exempel har enbart vegetarisk mat erbjudits på deras sammankomster och event. Något som även gäller årets bankett, en av Armadas höjdpunkter.

“Som exempel har enbart vegetarisk mat erbjudits på deras sammankomster och event”

Företagen uppmuntras även att försöka minimera antalet broschyrer och liknande trycksaker som delas ut på mässan. – Vi vill ju omfamna digitaliseringen. Allt sker ändå på datorn senare.

Diversity room fokuserar på mångfaldsarbetet som finns ute i arbetslivet. – Jag tror inte att social hållbarhet är 100% etablerat hos studenter eller företag än. Det är därför det är viktigt att det finns plattformar som Diversity Room, där vi får diskutera och lära av varandra.

Allt detta kan ses som små förändringar i det stora hela, men med tanke på att Armada är Skandinaviens största företagsmässa för ingenjörer inser en snabbt magnituden av allt. På mycket större skala har Armada klimatkompenserat sedan 2015 med målet att vara en helt klimatneutral organisation. Tillsammans med Tricorona, ett bolag som fokuserar på klimatkompensation, stöttar Armada två projekt. Ett i Sri Balaji, fokuserad på grön el och socialt bistånd för unga tjejer, och ett annat vindturbinprojekt i Hindustan.

Armada anordnar ett panelsamtal där de fyra företagen från Diversity Room får diskutera och berätta hur de faktiskt arbetar med mångfaldsfrågor inom sina organisationer. Förutom panelsamtalet i Diversity Room ställs inga större krav på de företag som vill placera sig i fokusrummen. Det är snarare motsatsen. Företagen får betala en högre avgift för att stå i just dessa rum. – Det är ju inga företag som inte jobbar

med det som väljer att stå där. Det bli ju fel i deras egna värderingar om de skulle göra det. Så just nu är det så här: Om företagen tycker att dessa frågor är viktiga och vill engagera sig, och kan acceptera att studenter kommer ifrågasätta deras position så uppskattar vi att företag vill stå där, förklarar Marja. Med tanke på att det inte riktigt finns någon kontroll över företagets riktiga engagemang finns alltid en risk att många av koncepten Marja jobbar med reduceras till buzzwords, något som enbart används för att lättare nå ut till studenter. En fasad, så att säga. – Det är såklart att det går trender i vad som är en bra profil för ett företag. Just nu kanske det är en trend att diversity används i företags marknadsföring men att de inte aktivt arbetar med det inom själva organisationen. I slutändan kan en sådan trend ändå föra med sig bra

konsekvenser. Så länge vi ifrågasätter och stället krav så kommer det att synas vilka företag som inte jobbar ärligt med dessa frågor.

“Så länge vi ifrågasätter och ställer krav så kommer det att synas vilka företag som inte jobbar ärligt med dessa frågor” Det är i denna fråga som ansvaret hos oss studenter träder fram. Armada är inte bara ett tillfälle för oss att se om vi når upp till de krav företagen ställer på oss, det funkar även åt motsatt håll.

Copernicus - Europas ögon på jorden Världen står inför klimat- och miljöförändringar. Förändringarna antas pågå under lång tid framöver och påverka vårt samhälle på ett påtagligt sätt. Men hur mycket påverkar människan egentligen klimatet? hur varmt riskerar det att bli? och vad kan vi göra åt det? För att ta reda på det behöver vi kontinuerliga mätningar av jordens atmosfär och satelliter är den enda möjligheten till långsiktiga mätserier. Det europeiska jordobservationsprogrammet Copernicus är det mest ambitiösa hittills. För de kommande 20 åren planeras en rad satelliter i den här missionen som kommer att leverera tjänster som skall hjälpa oss att förstå vår planet bättre och miljön vi lever i. RUAG Space bidrar med utrustning till satelliterna i Copernicusprogrammet såsom datorer och antenner.

RUAG Space AB 405 15 Göteborg Tel. 031-735 00 00 RUAG Space AB

RUAG Space AB Box 1134 • 581 11 Linköping Tel. 013-482 84 00 RUAG Space Sverige

www.ruag.com/space

Något många kanske glömmer samtidigt som de samlar på sig pennor och annat krimskrams. MÄSSAN ÄGER RUM DEN 21-22 NOVEMBER I NYMBLE, KTH ENTRE OCH BIBLIOTEKET.

TEXT//ROBIN KAMMERLANDER

RECEPTKONCEPT

SMOOTHIES Allt som oftast så behöver det inte vara svårare än att mixa ihop en smoothie när energinivåerna är låga eller sötsuget tar över. Köp frukt, grönsaker och bär när de är i säsong och frys in i små påsar för världens cirka enklaste och bästa snack.

eceptkoncept betyder att mängden av ingredienserna inte spelar någon större roll. Du tar precis hur mycket du vill av varje. Ingredienserna kan mixas i blender eller med mixerstav, färska eller frysta. Mejeriprodukter kan bytas ut mot växtalternativ ifall du föredrar veganskt. Det går knappt att göra fel här. Vill du mixa den med mindre vätska och äta med sked? Kör! Blanda tills du tycker att det smakar gott och har en konsistens du tycker om. You are the boss of your smoothie intake.

OSQLEDAREN #2

Till höger har du fyra varianter på konceptet smoothie. Att blanda frysta jordgubbar med äppeljuice, lime och mynta funkar nästan som drinkmaterial, det är bara att komplettera med valfri spritsort och du är hemma. Eller varför inte som den är? Frysta hallon, grapefrukt och kvarg är en fräsch twist på en bra frukost, med fibrer och C-vitamin som härlig bieffekt utöver den goda smaken och fantastiska färgen. Att mixa mango, avocado och spenat med apelsinjuice är en antioxidant-bomb av rang! Du kan alltid prova att slänga i lite ingefära också, det gör underverk mot ankommande förkylningar. Smoothie med banan, dadlar, jordnötssmör, kakao och havremjölk smakar himmelskt och är dessutom nyttigt! Prova att mixa med fryst banan för riktig glass-känsla. Sluta med tråkiga mellanmål, mix it up a little!

//RECEPTKONCEPT

TEXT, FOTO & ILLUSTRATION//LINNEA HOLM

OSQLEDAREN #2

M O L A L S EDFÖR N

”Här måste jag även inflika att jag i detta program har berättat om allt härligt som alkoholen lett till i mitt liv. Naturligtvis har den även lett till många dumheter och sådant jag ångrar mycket. Drick med måtta och var rädda om er, särskilt om ni är unga.”

När turen kom till det kärvänliga originalet Edward Blom att spela in sitt sommarprat för Sveriges Radio spetsades innehållet (inte helt oväntat) med positiva minnen av att förtära alkohol. Detta mottogs inte utan problem av SR som ville att Blom skulle balansera sitt program genom att nämna några av alkoholens dåliga sidor. Citatet ovan spelades in dagen innan sändning som en kompromiss mellan de två parterna. Att alkohol - och förhärligandet av det - är en cementerad del av universi-

tetslivet är ett faktum. Detta innebär självklart inte att alla studenter dricker, men systemen (och jargongen) finns på plats för dem som gör det. After work på campusområdets restauranger, sektionspubar, sittningar och företagsmingel är alla exempel på återkommande möjligheter att blötlägga sin studietid här på KTH. Till detta hör en antik uppfattning hos såväl studenter som lärare om det som kallas att “balansera sina studier med annat.”

“Du som läser detta har säkert varit med om liknande dagar själv. Skål!”

Även om detta “annat” innefattar så mycket mer än alkohol är det sällan som andra aspekter av studiebalansen problematiseras eller skämtas om. När jag började på Medieteknik hösten 2013 uppmärksammades konsten av att blanda tester med fester direkt. “Kom ihåg att plugga mellan varven, drick inte bara öl!” Vi skrattade tillsammans med föreläsaren. Detta hade vi hört talas om innan. Här på Osqledaren vill vi varken spä på förhärligandet av studierelaterad alkoholkonsumtion eller förneka att jargongen som beskrivs ovan existerar. På nästa sida följer en text som beskriver hur detta kan ta sig uttryck i studentens vardag. Du som läser detta har säkert varit med om liknande dagar själv. Skål!

TEXT & ILLUSTRATION//GUSTAV HÖGLUND GRAFIK//ERIK LINDBERG

OSQLEDAREN #2

KLOCKAN 15:46 - LUGNET INNAN STORMEN Studenten sitter i THS-byggnaden med the usual suspects - gruppen av medstudenter som tillsammans överlevt alla utmaningar som KTH hittills kastat på dem. Dagens akademiska nöt att knäcka består av Gauss sats. I ett av samtalen som uppstår mellan ansatserna till att lösa övningsuppgifter börjar en i gruppen att prata om Ballmer Peak. En teori, döpt efter Microsofts Steve Ballmer, som beskriver hur ens förmågor i programmering, pilkastning och förförelsekonst skjuter i höjden efter ett par öl. Samma princip måste gälla för algebran också, menar personen. Gruppen skrattar och tio minuter senare sitter de med varsin öl i handen. Planen är fortfarande att disciplinerat sitta med studierna, det är alla överens om.

KLOCKAN 17:02 - DANSK INGENJÖRSKONST Studenten har vid det här laget insett att slaget var över redan innan det började. En öl senare har Gauss sats tappat allt underhållningsvärde. Toppen av Ballmer Peak är nyckfullt smal och ingen stannar där speciellt länge. Personen som förklarade begreppet lägger skämtsamt till att det bara är i efterhand det går att avgöra om en varit där. Den sista glimten av studieglöd dör ut till ljudet av en laptop som slås igen. “Nog för idag”, tänker studenten. Men morgondagen blir en dag av plugg! Det är redan bestämt. Studiegruppen nickar förstående till varandra och packar ihop sina väskor. Alla är överens om att de förtjänar en öl till för dagens framgångar. Det kollektiva löftet om en produktiv framtid gör att promenaden ned till Nymblerestaurangen känns lätt. “Jag skulle ändå inte få något mer gjort idag”, konstaterar studenten och tar rygg på sina kumpaner.

KLOCKAN 19:06 - SEKTIONSPUB Efter att en sista öl på Nymble blivit tre inser någon i gruppen att sektionens veckoliga studentpub haft öppet i en timme. Studenten rycker på axlarna; en kväll hemma kommer ändå att gå i de strömmande mediernas tecken framför en gammal serie. Vad är väl en bal på slottet? Resten av gruppen speglar rörelsen och tar på sig sina jackor. Kvar på bordet står en skara neongröna flaskor som ett monument över senarelagt studieångest.

KLOCKAN 22:49 - DEN OFÖRUTSEDDA BEER PONG-MATCHEN Studenten har bränt 15% av sitt mobilbatteri på att analysera resvägar hem från Tekniska Högskolan. Planen på att åka hem efter en halvtimme har misslyckats och upprepats under kvällen, ständigt med en ny sluttid. Glädjen av att slippa dubbelintegraler och faktumet att ölen går för en tjuga har skapat den perfekta stormen. Någon i gruppen föreslår en vänskaplig (men självklart dödsallvarlig) omgång av beer pong. Studenten tvekar och hör sin mage ropa efter middag. Två minuter senare är matchen ändå igång och varje fällt plastglas firas med höga tjut och kärleksfulla långfinger åt motståndarlaget.

KLOCKAN 00:04 - HEMMAVID TILL SLUT Studenten kommer hem till sin lagomt röriga lägenhet. Tillräckligt stökig för att skapa mentalt skoskav - tillräckligt ren för att ta den fighten vid ett senare tillfälle. Efter en snabb räd i köket har en matlåda värmts och studentens laptop är återigen uppfälld. Det blåa ljuset från skärmen sticker i ögonen och studenten ger upp i samma sekund som maten är uppäten. Ett kämpigt badrumsbesök senare väntar äntligen sängen.

KLOCKAN 10:16 NÄSTA DAG - FÖRELÄSNING I E1 Studenten sitter långt bak i föreläsningssalen med en take away-kaffe i handen. Framme vid tavlan gör föreläsaren ett nytt, tappert försök att göra vektoranalysen begriplig. Beer pong-partnern har valt att ta sovmorgon men tänker komma in efter lunch. Längre ned i salen sitter två andra ur gruppen och antecknar, märkligt oberörda av gårdagen. Motvilligt loggar studenten in på sin mobilbank för att göra en expressanalys av det ekonomiska läget - fortfarande norr om nollstrecket men söder om spontana helgplaner i city. “Snävare månader har jag klarat av”. Kritan flyger när tre snabba integraltecken plötsligt ritas upp på tavlan. Studenten rycker till och vänder upp blicken mot föreläsaren igen. Tanken på två långa veckor av linsfyllda matlådor suddas ut och gårkvällens äventyr känns plötsligt långt borta. Studenten tar en klunk kaffe och sträcker på sig i stolen. Efter slalom nedför Ballmer Peak väntar alltid en mödosam vandring genom studieträsket - och så fortsätter det, om och om igen, till 300 högskolepoäng. Ena dagen pjäxor, andra dagen stövlar, i den fina balansen mellan studier och annat.

SÄTT BLOM PÅ TILLVARON Är du trött på din översvämmade, opersonliga studentlya med klädhögar som inte längre går att korsa, utan nu i äkta “Mora Träsk”-anda måste gås runt? Jag kommer här försöka inspirera er med några av de hetaste ledmotiv enligt vilka jag lever, och kanske kommer de till slut leda till att inte bara vännerna, utan även föräldrarna får komma på besök.

en största boven jag ständigt upplever, och som jag ofta motvilligt undviker att falla tillbaka till är att samla på mig alldeles för mycket saker. Våga släng! Precis som att du mår bra av att inte gå och samla på dig för mycket obehandlat emotionellt bagage så mår lägenheten bra av att vara tämligen koordinerad. Alla de gånger du ser någon liten pryl och tänker “japp”, ställ dig då frågan om det verkligen är någonting som du verkligen vill ha i din lägenhet. Kommer du vilja ha det ute, eller kommer det hamna i en låda? Är svaret det senare så kan det vara värt att fundera på om det är något som egentligen är värt ditt studiebidrag.

Att hålla det öppet och luftigt är också det lättaste sättet att hålla det rent, och ett tips för att åstadkomma detta är att inreda vertikalt med hjälp av hyllor och bokhyllor. Har du inte pengar eller fingerfärdighet nog för hyllor så är en budgetlösning med oändlig karaktär att använda böcker, magasin eller serietidningar istället. Staplar du dem och ställer en växt, en spegel eller en tavla på så blir det genast fyllt av personlighet. Tavlor är perfekt för att ge en extra personlig touch, så hitta gärna en fin poster till din favoritfilm eller liknande och gör lägenheten till din. Möbler kan ha en tendens att snabbt tömma bankkontot. Second hand är alltid ett bra tips, men tänk på att det kanske kan vara värt att lägga någon duktigt sparad tusenlapp extra på någonting som du kommer behålla länge. Det kan ofta vara att föredra mot att köpa något för funktionalitetens skull som du egentligen inte trivs med. Lättare för kostnaden blir det också att, som skrivits ovan, undvika att samla på sig många billiga småsaker som ändå inte kommer till nytta.

Men den enklaste vägen till ett fräscht hem är växter. Den där perfekta inredningsdetaljen som inte skiljer sig nämnvärt från ett rum i en studentkorridor till en multimiljonvilla i Beverly Hills. Det är billigt, ständigt föränderligt och en kvick genväg till att pumpa in liv i hemmet. Som om det inte vore nog så är det den perfekta partnern för att undvika sjukdomar, och vi kan spendera mer tid nedgrävda i skolböckerna än sjuka i sängen. Krukväxter är erkänt effektiva på att rena luften (används flitigt av NASA), och en holländsk vetenskaplig studie fastslog att det inte endast förbättrar hälsan, utan även tillför bättre inlärningsförmåga och ökad kreativitet.

lutligen, det absolut viktigaste och bästa tipset jag har. Släpp aldrig inspiration, ser du något du tycker om så se till att fånga det på bild eller skriv ner för att sedan försöka återskapa det på ditt sätt. Ställ frågor, ge er ut på pinterest, gör några banala googlingar. En dag kommer det bubbla över och förhoppningsvis resultera i något, hur litet det än må vara. TEXT//PATRIC HJORTH ILLUSTRATION//ALICE ERKHAMMAR

å, vad väntar ni på? Tillåt er själva att gå så långt som era fingrar i olika nyanser av grönt klarar av. Ni kan bättre än plastväxter och kaktusar. För att hålla era nyfunna vänner vid liv, se alltid till att fråga efter skötselråd när ni köper dem. Vatten är bara en del i spelet, växter behöver även olika mängd ljus och växtnäring. Värt att veta är att tjockare blad inte behöver lika mycket vatten då de har vätskereserver i bladen. Skulle det till slut visa sig att fingrarna ändå är riktigt gråa så kan kan ni alltid runda av kaktusen med en suckulent eller två. Eller varför inte testa det nya heta, hydroponiska växter, som helt enkelt lever i vattenbad, likt trenden med ekollonvaser. Ni kan även sätta enskilda blad eller blommor (Eucalyptus går varmt hos mig) i fina glasflaskor som blivit över efter alldeles för roliga nätter.

OSQLEDAREN #2

KONTAKTANNONS:

KOMPISDEJT 5

Kompisdejter är ungefär som vanliga dejter, men för kompisar. Ni kan ta en promenad ihop, en kopp kaffe på THS café, mötas för att träna, plugga eller varför inte en öl på någon sektionspub. Hittar du någon här nedan som låter intressant? Maila osqledaren@ths.kth.se med ditt svar på

annonsen. Skriv ”kontaktannons” och nummer i ämnesraden!

1 En person som gillar samtalsämnen som inte rör THS eller SSCO. En vanlig dag består av fem shots espresso, byter gärna ut en av dessa mot en fika såvida du inte har mjölk i vare sig kaffet eller te:et. Om så är fallet blir du för evigt avvisad. Klättrar när det finns tid mellan plugg och sömn.

OSQLEDAREN #2

2 En person som är ett stort fan av klättring, samt har ett växande intresse för andra utomhusaktiviteter. Stort intresse för film, musik, och serier, promenader i staden och Dota.

3 En person som tycker om trevliga samtal, promenad som paus i vardagen, pulsen, klättring och biljard.

4 Person på 20 höstar. Ingen utmaning är för tuff, varesig det handlar om matlab eller om att hitta den älskade szechwan såsen. Jag ramlar ibland, vill därför gärna träffa folk som inte dömer. Drömmen är att aldrig behöva ramla igen. Om det är något jag älskar, mer än mig själv, är det szechwan sauce.

SEKTIONS SEKTER KOM IGEN!

DET BLIR KUL

är man börjar på KTH får man inte bara en fantastisk utbildning, man får även tillgång till en värld av sociala aktiviteter. Inom sektionslivet kan man skapa och gå med i sektionsnämnder för att dela sina intressen. Man kan arbeta inom valberedningen för att putsa på CVt, eller bara hjälpa till att städa sektionslokalen. Att vara en del av sektionslivet är att få vara del av någonting större, någonting viktigt, en möjlighet att visa framtida arbetsgivare att man kan ta ansvar och arbeta i grupp. Många får känna en gemenskap och om man kommer från en annan stad kan sektionen bli som en andra familj, vänner för livet och en fast punkt i en ny stad. Detta fick jag veta i välkomstbrevet när jag kom in på KTH, under välkomstceremonin i Blå Hallen och från faddrar under mottagningen. Att sektionslivet är fantastiskt och härligt. Till stor del tror jag på det, jag tror att sektionen för med sig väldigt många positiva saker. Samtidigt blev jag redan under mottagningen skeptisk till det eviga mantrat “kom igen, det blir kul!”. När jag frågade min fadder varför de alltid säger så var svaret till synes väldigt enkelt, “för att det alltid blir kul”. Redan då, när jag svettades i en mänsklig pyramid under mottagningen, tänkte jag “är sektionen lite som en sekt?” .

OSQLEDAREN #2

På ett sätt är jag kanske fel person att kritisera sektionslivet, jag blev aldrig riktigt en del av det. Kanske är det för att jag är stockholmare, kanske är jag för gammal, kanske mina föräldrar aldrig drömskt talade om sektionslivet vid middagsbordet, kanske ser jag bara inte skillnaden på cerise och rosa.

“Är man med i klubbmästeriet eller städar man sektionslokalen? ” Att inte vara en del av sektionen gav mig ett utifrånperspektiv på sektionslivet. Det började när vi fick veta att nollan skulle städa sektionslokalen. Kanske var jag lat, kanske var jag otacksam, men min första tanke var: “det här är ju obetalt arbete”. Snart gick det upp för mig vilken enorm organisation sektionen faktiskt är: valberedning, styrelse, revisorer och folk som städar lokalerna, anordnar fester och arbetsmarknadsdagar, samt den beryktade mottagningen. Jag fascinerades över hur man lyckas få så många människor att lägga ner så mycket arbete utan lön.

Det finns många förklaringar: “man kan få gratisbiljett till en fest”, “ser bra ut på CVt”, “kom igen, det blir kul” skulle dessa fungera i näringslivet? Eller handlar det kanske om att få bli del av en gemenskap? Att få känna sig som “en i gänget”, ha en overall och kunna texten till sångerna på gasquen?

en blir man en del av gemenskapen? Många jag pratat med inför artikeln berättar hur sektionslivet är lite “allt eller inget”. Om man inte engagerar sig fullt ut i sektionslivet hamnar man utanför när samtalen kretsar kring den senaste gasquen, insider-skämt eller hemliga samtal om mottagningen. Andra erkänner att de har en overall hemma som de inte känner sig bekväma i eftersom de inte har några märken på den. På insidan finns synliga och osynliga måttstockar. Sitter man i en ledningsgruppen eller har man en förtroendepost? Är man med i klubbmästeriet eller städar man sektionslokalen? Får man vara med i mottagningen och fick man vara fadder eller jobba i matlaget? Hur många märken har man och hur många gasquer går man på? Hur många känner man? Hur mycket tid du än lägger på sektionen kan du alltid lägga lite mer.

//SEKTIONSSEKTER

Redan då, när jag svettades i en mänsklig pyramid under mottagningen, tänkte jag “är sektionen lite som en sekt? ”

ektionen tar inte slut vid phösare och klubbmästeriet. För de mest hängivna (läs: populära) sektionsmedlemmarna öppnas möjligheter att bli del av de så kallade invalsgrupperna. Vad som började som parodier på frimurarorden är nu de mest exklusiva grupperna inom sektionerna som endast ett fåtal studenter får vara med i.

Det här inte är första gången sektionslivet kritiseras. År 2002 ifrågasattes de studentikosa traditionerna av nätverket Ny Norm KTH (NNK) och år 2006 tog den mer konfrontativa rörelsen “Reclaim KTH” upp frågan, de upplevde att det så kallade “ovvefolket” var en minoritet som inte är representativa för KTHs studenter. De blev snabbt kända för sina provokativa uttalanden

Jag grävde i arkivet och i OL #6 05/06 kartlades dessa grupper. Från mer välkända, som Integralordern, Donordern och Delta, till mer hemliga som M20, bestående av 20 killar på maskin (för tjejer finns det kvinnliga alternativet M6).

“Är man socialt hämmad och var mobbad utanför skolgången så funkar overallen som ett socialt glidmedel, man hamnar i en flock och kan känna gemenskap. Skitbra förutom att resten av världen tycker att man är ett rikspucko. Skitdåligt eftersom resten av världen tror att KTH befolkas av rikspuckon.”

“Är man socialt hämmad och var mobbad utanför skolgången så funkar overallen som ett socialt glidmedel ” Hur påverkar detta studierna? Hur många misslyckas med läsårets första tentor på grund av mottagningens sömnbrist? Vad gör man när det visar sig att alla gasquer och sektionsarbetet leder till att tiden inte räcker till studierna och CSN dras in? KTH är inte känt för sitt milda studietryck. Samtidigt hör man sällan varnande ord när nämnderna söker arbetskraft, istället antas studenten ofta prioritera studierna på egen hand. En doktorand jag pratade med har under åren på KTH alltid uppfattat sektionslivet som ortogonalt mot studier här.

- Reclaim KTH, OL #7 05/06

Båda möttes av hårt motstånd från KTH’s sektionsaktiva. Reclaim KTH kritiserades starkt av Overallens Vänner Stockholm i ett öppet brev i Osqledaren. Sedan dess har kritiken mot sektionslivet svalnat. När jag började skriva den här artikeln trodde jag de flesta skulle reagera med “Som en sekt? Jaha, så kanske man kan se det.” men reaktionerna har snarare varit “Äntligen någon som tar upp det här!”, vilket får mig att undra om inte Reclaim KTH bara har slumrat i några år. För att balansera min bild av sektionen hörde jag av mig till Henry Eklind som under sina 4 år här på KTH spenderat en signifikant tid inom sektionslivet. Han bjöd över mig på lunch för att samtala om detta.

Först pratar vi lite om att arbeta inom sektionen och mottagningen och om studenter som arbetat åt sektionen och blivit besvikna när de inte kommit med i mottagningen. – På data betyder det väldigt mycket att komma med i mottagningen, vilket kanske är ett problem i sig, man kanske borde försöka göra mottagningen mer osexig? skämtar Henry, men tillägger sedan att det är väldigt olyckligt men ett svårt problem när så många vill komma med. – Datasektionens mottagningen är väldigt omtyckt och har fått mycket bra kritik, en orsak är att vi har en mindre mottagning med bra sammanhållning vilket tyvärr leder till att alla inte kan vara med.

“Jag tror att de sektionsaktiva gör mycket nytta för studenter på sektionen och som vi inte alltid tänker på. ” Angående detta nämner jag det vanliga ryktet att populära studenter eller vänner till mottagningens ledningsgrupp skulle ha lättare att komma med i mottagningen. Henry menar att denna problematik finns men saknar enkel lösning. På vilken grund ska sökande väljas in till mottagningen? Om man känner en sökande man vet är okej, är det kanske säkrare än att chansa på någon man

OSQLEDAREN #2

//SEKTIONSSEKTER

inte känner. Det är inte nödvändigtvis rätt men problemet är inte okomplicerat.

i pratade lite om sektionslivet och studierna. Ibland kan sektionslivet hjälpa en att klara tiden här på KTH, det är inte lika lätt att ge upp och hoppa av om man har en social kontext i skolan. Henry reflekterar över att alla sektionsaktiva han lärde känna i ettan fortfarande går kvar medan andra har hoppat av. Samtidigt berättar Henry att det händer att studenter släpper en kurs när de tar ansvarsposter som kräver lika hög arbetsinsats som kursen, eller studenter som tagit på sig för mycket ansvar och gått in i väggen. Vi pratar lite om detta och jag undrar om inte sektionen skulle kunna informera studenter som söker ansvarsposter om uppskattad arbetsbörda. – Det största problemet är att när vi gick på gymnasiet sa de “Det här kommer att ta 20 timmar” och det tog två. Sen kommer man till KTH och får höra “Du kommer att lägga ner 20 timmar på den här ansvarsposten” och man tänker “Hah, 20 timmar, det är lugnt!”. Henry ser dock ingen orsak till varför man inte skulle ha den informationen, speciellt om det baseras på tidigare innehavare av ansvarsposten. Vi pratar lite om vilken liten del de sektionsaktiva är av studenterna samt hur lite kommunikation som finns mellan sektionen och övriga studenter. – Ni 90% som inte är med i sektionslivet, finns det någonting vi skulle kunna göra för er som ni skulle uppskatta? Kan vi förbättra ert studieliv? Det är svårt för vi har ingen kanal att nå ut till dem, vi har ingen kunskap om dem för de kommer

inte på sektionsmöten och säger “Jag har pluggat här i 4 år och jag tycker det är helt värdelöst att vi har 20 mikrovågsugnar när vi kunde ha 40”, grym poäng, vi hade inte tänkt på det. När jag och Henry till sist säger farväl och jag beger mig från Kungshamra går jag hem med många nya tankar. Jag tror att de sektionsaktiva gör mycket nytta för studenter på sektionen och som vi inte alltid tänker på. Det är lätt att bara se de mest högljudda studenterna som anordnar skidresor och pubrundor. Man glömmer de som städar sektionslokalen och byter ut trasiga mikrovågsugnar, många arbetar för att göra livet lättare för oss vanliga studenter också.

“..det är inte lika lätt att ge upp och hoppa av om man har en social kontext i skolan. ” Ett av sektionslivets problem är nog dess identitet. Är sektionen en kompisgrupp, en familj på skolan, en gemenskap och en plats där man kan koppla av och vara sig själv för en stund mellan alla labbar och tentor? Eller är sektionen en byråkratisk organisation som ska representera sektionens studenter? I en kompisgrupp är det viktigt att man får till en bra stämning, det är viktigt att man väljer in människor man känner sig bekväm att spendera majoriteten av sin tid utanför studierna med, annars riskerar man att bränna ut sig. I en byråkratisk organisation är det viktigt att alla är representerade, att den följer demokratiska processer och är fri från all form av nepotism. Jag tror sektionen ofta gör sitt bästa för att vara båda dessa, men undrar om de verkligen är förenliga.

En fråga Henry ställde som dröjde sig kvar hos mig på vägen hem var varför jag bryr mig så mycket om det här med obetalt arbete. Med ett förflutet inom Scouterna och en gedigen historia inom sektionslivet ser Henry inget fel med obetalt arbete, så länge det är frivilligt och alla är medvetna om att det är obetalt.

ör mig handlar det om mitt framtida yrkesliv. Under min uppväxt har jag upplevt mer och mer att människor tappar balans i sitt arbetsliv, stressymptom och utbrändhet har blivit allt vanligare och idag är stress den största orsaken till sjukskrivning. Många av oss kommer att jobba projektbaserat som konsulter och i managementroller med hög stressnivå och vaga gränser mellan arbetsliv och fritid. Ibland undrar jag om många av oss inte fick den gränsen utsuddade redan här på KTH? Vad är skillnaden på att städa sektionslokalen efter skolan och att städa kontorslokalen efter arbetstid, som en kul gruppaktivitet? Självklart ser jag en svart ironi i att jag obetalt knackar ner den här texten åt Osqledaren mitt under tentaperioden. Så vad var målet med artikeln? Från början handlade det om fyra års uppdämt behov att säga att sektionen är som en sekt. När jag märkte att jag inte var ensam i dessa känslor, både bland studenter från andra sektioner och genom historien, blev målet att ge alla som känner likadant en röst. Jag vill även berätta för sektionerna (eller de sektionsaktiva) varför vissa studenter kanske väljer att inte vara med. Kommer någonting att förändras? Kanske inte, många problem jag tagit upp saknar enkla lösningar, speciellt i stora organisationer där medlemskap är valfritt. Eller kanske vaknar Reclaim KTH till liv igen, och vi får se arga lappar i Nymble om hur fula overaller är?

TEXT//PATRICK O’REAGAN ILLUSTRATION//ANGELOS MILIADIS

OSQLEDAREN #2

Vi räknar med dig Lynx Asset Management är en kapitalförvaltare med en annorlunda och systematisk strategi, där alla investeringsbeslut styrs av matematiska modeller. Lynx startades för 16 år sedan och har etablerat sig som en av världens mest respekterade och framgångsrika systematiska fondförvaltare.

Matematiken i centrum Begåvade medarbetare är vår viktigaste tillgång. Av företagets cirka 70 anställda är merparten ingenjörer utbildade inom fysik, matematik och systemutveckling. Ett stort antal har disputerat och bland dessa återfinns atomfysiker, bioinformatiker, statistiker samt experter inom maskininlärning.

Arbetsmiljön Arbetsmiljön är utmanande, givande och utvecklande. Vi är måna om att våra anställda ska trivas och erbjuder konkurrenskraftiga ersättningar och attraktiva arbetsvillkor med bland annat flexibla arbetstider, möjlighet till träning på arbetsplatsen, frukost och lunch samt möjlighet att delta i de välgörenhetsprojekt som bolaget finansierar.

Karriär Lynx rekryterar löpande. Vår ambition är att attrahera de skarpaste kvantitativa analytikerna och systemutvecklarna. Lynx värdesätter mångfald och uppmuntrar studerande med olika bakgrunder att söka jobb hos oss. Tidigare erfarenhet från finansmarknaden är inte nödvändig. Vi bedriver en satsning på att öka antalet kvinnliga medarbetare och ser därför gärna kvinnliga sökande. Besök oss på www.lynxhedge.se. Under fliken Arbeta hos oss, listas aktuella lediga tjänster. Det finns även utrymme att skicka en spontanansökan.

Vi tycker inte. Vi räknar.

lynxhedge.se

SWEDEN –FROM THE OUTSIDE To the casual observer Sweden might not be a significant change from your everyday European country. The architecture is minimalistic, the roads are spic and span clean, everything is green and nice. You would hardly see anything outrageous around you except for lovers indulging in blatant display of affection. The people, well, they wouldn’t bother you too much and you’ll find yourself as independent as you have ever been. To someone who comes with a perspective though and is used to making sheep’s

OSQLEDAREN #2

eyes at everything, welcome to the bizarre land of the Norsemen. Being born in a small city in India, I had no exposure to this part of the world until I started exploring music. I recently heard that Sweden is the third largest exporter of music in the world and in hindsight it’s so true that it’s almost an understatement. The stereotype is that Swedes don’t talk much, they are shy people who would sit through a party by themselves but claim that they had

a good time. They also say that Swedes are cold like their weather but spend a few days in the country and you’ll realise how forced the metaphor is. Personally, I feel that Swedes are the nicest people I have ever come across, maybe too nice sometimes. For all their niceties, it did not take me much time to unleash the most effortless but complex human emotion, prejudice. Swedes, like most citizens of the “first world,” gets a 24-hour supply

//SWEDEN FROM THE OUTSIDE

“..Swedes are the

nicest people I have ever come across, maybe too nice sometimes. ” of potable water. Yes, you can drink the water that you bathe with. It took me a few days to stop complaining about the sheer entitlement and privilege that people are used to here. Anyways, I asked some of my classmates from Europe about this and expectedly, they too were used to being treated like royalty. On the contrary though, they shared my pain of groceries costing a bomb here. Yes, I have been told that prices in Sweden are exorbitant even when compared to countries like Germany and UK where cost of living is known to be high.

“Welcome to the

bizarre land of the Norsemen. ” I dug deeper into this and found that Sweden is known to have the highest tax quota in the industrialised world. It means that the constitutional framework relies too much on high taxes to run public welfare, education and healthcare. So, in a nutshell, in return of a high tax burden, the citizens get a high standard of living and world class amenities. Is that a fair trade? I don’t know but it is quite a brave recipe for Utopia.

“..Sweden’s natio-

nal cuisine is Italian food.” Enough of economic jargon, let’s have a look at Sweden from a cultural standpoint. Like most of Europe, Sweden’s national cuisine is Italian food. Trust me, the country’s authentic food is oddly also exceptionally exotic to them. The sweet smell of Cinnamon buns is almost always in the air, a Swedish creation, these sweet rolls are usually served during Fika which traditionally means getting together with friends over coffee. Another peculiar habit that some Swedes like to indulge in is Snus. Snus is a packaged form of moist tobacco which is placed somewhere in the mouth. A friend was kind enough to show me the contents of his small round box of Snus and it is by far the subtlest way of consuming tobacco I have ever seen.

They say that as a by-product of neoliberal policies and stress on individualism, you might find yourself friendless, isolated and depressed in Sweden. The climate adds to it, they say, the winters get so gloomy and vitamin D so scarce that before you know it you are stranded in a Stephen King novel in a post-apocalyptic setting. Although I too, like other outsiders, am dreading this six-headed monster which is the Swedish winter but far from feeling low, I feel extremely cosy amidst a society which stands for inclusivity and equality above all. It’s true that Sweden too like rest of the industrialised world is under attack by radical fringes for its liberal view on immigration but it goes without saying that the citizens have only warmth to give in the cold weather.

TEXT//ROHAN WADHWA ILLUSTRATION//OKRA LIVIA INKERI-DIMLE

OSQLEDAREN #2

//KRÖNIKA

Den

illasittande

offerkoftan

enomenet att bli red pilled har börjat diskuteras mer och mer. Begreppet kommer ursprungligen från filmen The Matrix, där hjälten Neo genom att äta ett rött piller blir medveten om hur världen egentligen fungerar. Idag används det om mentala uppvaknanden i allmänhet, men framförallt inom en rörelse som blivit betydligt synligare de senaste åren: den kvinnofientliga nördrörelsen. Inom den pratar man om att man käkat sitt röda piller och plötsligt kommit till insikt om att hela den feministiska rörelsen är en lögn och att det i själva verket är män som det är synd om, och i synnerhet nördkillar. På sätt och vis tror jag det här fenomenet har “red pillat” oss utanför också. Den har spräckt bilden av den goda nörden. Mitt egna red pill moment, då jag förstod att nördkulturen genomsyras av något riktigt unket, var när jag läste om hatkampanjen mot Anita Sarkeesian. För den som lyckats undvika den tragedin så följer här en inblick i en av internets kanske sämsta stunder. Det börjar när Anita Sarkeesian, en kvinnlig speljournalist, kommer på den genuint goda idén att göra en videoserie om hur kvin-

OSQLEDAREN #2

nor skildras i TV-spel. Jag vill skriva att “du kan aldrig gissa vad som hände sen!”, men tyvärr kan du nog det. Det ena leder till det andra, och det piskas upp ett brutalt drev där Sarkeesian utsätts för grova hot, uthängningar och annat fruktansvärt beteende. Bland annat bestämmer sig någon för att göra ett spel som går ut på att misshandla Sarkeesian. Hon får hem teckningar där hon blir våldtagen. Det finns fler exempel, men kortfattat så är det mänsklighetens sämsta sidor som kommer fram, och trots att det nu är många år sen drevet började så fortsätter kampanjen. Allt för att hon ville göra något så enkelt (och välbehövligt) som att diskutera hur kvinnor skildras i TV-spel.

arifrån kommer det här agget från? Varför är det här föraktet mot kvinnor i allmänhet, och feminister i synnerhet, så utbrett, och vad är det som ger det sån sprängkraft att det driver vissa till den här typen av hatisk aggressivitet? Det är en komplex fråga, men jag tror att en stor del av svaret går att hitta i gemensamma upplevelser många nördar växer upp med och i det kulturella narrativ som rättfärdigar dem.

et är, för att uttrycka det milt, inte särskilt häftigt att vara nörd. Även om vi idag har framgångsrika och nördiga entreprenörer som Elon Musk och Mark Zuckerberg med hög status så är de inte häftiga för att de är nördar, utan trots att de är det. Detta är något jag tror många nördar kan känna igen från sin uppväxt. Även om vi inte alla var mobbade i grundskolan, och tyvärr är det nog alltför många som var det, så var det knappast ett socialt plus i kanten att vara nördig. Vissa av oss dolde det, andra av oss stod för vilka vi var och tog de sociala konsekvenserna. Extra kännbar blir den här sociala uppdelningen när puberteten slår in. Det är illa nog att vara ett social outcast utan att dessutom behöva kämpa med alla problem som tonåren för med sig. Och det är här jag tror det verkligt farliga föraktet växer till sig.

“Mänsklighetens sämsta sidor kommer fram”

//KRÖNIKA

ret är 2014 och en ung amerikansk kille sitter i en bil och filmar en lång rant. Den handlar om hur jobbigt han tycker det är att vara oskuld och hur hemska alla kvinnor är som inte ser vilken förträfflig kille han är. Det är nästan lite tragikomiskt, samtidigt som det finns något obehagligt över det hela. Små, nästan parodiskt ondskefulla småskratt blandas med uttalanden som att han “will be a god compared to you” och ska “slaughter you like animals”, samtidigt som han också är “the perfect guy, the supreme gentleman”. Kort därpå går han och verkställer sina hot och begår massmord. Jag rekommenderar fler att se Elliot Rodgers manifestvideo. Inte för att ge legitimitet åt budskapet, utan för att jag tror det kan fungera som en ögonöppnare. Det verkligt obehagliga i att lyssna på hans ord är att du antagligen hört dem förut. Kanske inte så naket formulerade, och kanske inte lika aggressiva. Men den här upplevelsen av att vara orättfärdigt utstött ur samhället, att inte bli erkänd som en “supreme gentleman”, och att det är kvinnors fel, är något som genomsyrar nördkulturen. Den röda tråden är en slags frustration över missmatchningen mellan den egna personligheten, de egna idealen, och det maskulina ideal som samhället tillhandahåller. En ilska över att inte erkännas som den Bra KilleTM man ju är, och att samhället tycks favorisera något helt annat. Den pubertala hjärnan väljer då att fokusera på vad som upplevs vara det yttersta beviset på detta: sex. Det blir väldigt tydligt om man tittar på framförallt amerikanska filmer där nördar figurerar. Den klassiska klyschan i amerikanska ungdomsfilmer är hur en oälskad nörd avundsjukt betraktar hur coola alfakillar är populära hos tjejer, trots att de varken är särskilt smarta eller särskilt bra människor. Men sedan får nörden upprättelse när en snygg tjej hänger sig åt honom i slutet. När verkligheten sen inte levererar det

man lurats att tro är det rättvisa normaltillståndet så frågar man sig varför. Den naturliga slutsatsen blir att det motsatta könet inte bara boven i dramat, det kassa mansidealets väktare1, utan dessutom de som hindrar den version av rättvisa man matats med genom populärkulturen. Och när feminister då har mage att kämpa för de “priviligerade kvinnorna”, som ju kan välja och vraka kring vem som duger och är tillräckligt mycket man, så ser många unga män rött. Man hade kunnat skratta åt det, se det som något harmlöst som vissa nördiga ungdomar växer ifrån, om det inte vore för att det bevisligen får omfattande konsekvenser i verkligheten.

ör istället för att engagera sig för en modernare mansroll blir målet nämligen ofta att hävda sin maskulinitet inom det rådande idealet, och med det primitivaste av alla medel som utgör den andra röda tråden: våldet. Våldet, som ju är kanske det manligaste vi har i vår kultur, och även det som är lättast att ta till. Det behöver inte ens vara fysiskt. För på samma sätt som anonyma, och icke-anonyma, nätkrigare hävdar sin maskulinitet genom att trycka ner kvinnliga speljournalister med hot och hat, med samma motiv bestämde sig en ung tönt i USA att mörda inbillade fiender för att skapa sin egen sjuka rättvisa. Varken du eller jag är antagligen någon Elliot Rodgers. Förhoppningsvis är ingen som läser det här heller någon som skulle delta i en hatkampanj som den mot Anita Sarkeesian. Men en överväldigande majoritet av alla som läser det här, antagligen inklusive jag själv, bidrar dagligen på ett eller annat sätt till att de underliggande skadliga värderingarna fortsätter att frodas. På samma sätt har var och en av oss ett ansvar för att göra vad vi kan för att ta utvecklingen framåt. För absolut, de erfarenheter många av oss bär med oss är jobbiga, och om de är alldeles för jobbiga för dig som läser det här tycker jag du ska prata med någon. Men du är inget offer. Det finns inget övernaturligt väsen som kommer

“Det finns ingen orättvis ’friend zone’ som kvinnor placerar nördar i för att straffa Bra Killar” att “skipa rättvisa” och lösa dina problem åt dig, och du har ingen mänsklig rättighet att få bekräftelse. Det finns ingen orättvis “friend zone” som kvinnor placerar nördar i för att straffa Bra Killar, det handlar bara om att kvinnor precis som män har full rätt att välja sina potentiella partners helt själva. Och ärligt talat så finns det gott om snälla nördar som är nöjda med sin sociala situation och förmodligen ännu fler så kallade “alfahannar” som det går åt helvete för.

i nördar är inga offer, och det är framförallt inte kvinnor eller feminister som är fienden. Du som läser det här går dessutom med stor sannolikhet på KTH, och är på väg mot en ganska schysst framtid som ingenjör. Och i den utsträckning som det ändå är synd om oss, lika orimligt är det att ta ut sin frustration på feminister och kvinnor. Den verkliga fienden är en kass mansroll, som inte omfattar nördiga värden som intelligens, skötsamhet och empati, och som inte varit aktuell sen stenåldern. Det är ett kulturellt problem, och därför finns det inget enkelt svar på hur vi löser det. Men ett första steg är att vi slutar tycka synd om oss själva och tar av oss offerkoftan. Den satt aldrig särskilt bra till att börja med. TEXT//THOMAS VAKILI FOTO//MELANIE BONNAUDET

Att även Bra Killar upprätthåller ett ännu sjukare kvinnoideal verkar ironiskt nog tyvärr gå de flesta helt förbi.

OSQLEDAREN #2

SKOL SAMMAN SLAGNINGEN Tio skolor ska bli fem - det beslutade KTH:s rektor Sigbritt Karlsson i februari 2017. Det låter dramatiskt, men är det det? Vad är egentligen en skola på KTH? Osqledaren har tagit sig an att utreda hur skolsammanslagningen påverkar oss studenter, och hur vi studenter kan påverka KTH!

en gymnasieskola ger inte skolorna alla kurser som ingår i programmet, utan är bara ansvariga för beställande av och administration av utbildningen. Både Maskin och Samhällsbyggnad läser till exempel kurser i matematik, som ges av matematikinstitutionen på SCI-skolan.

FÖRST OCH FRÄMST, VAD ÄR EN SKOLA?

VARFÖR SLÅS SAMMAN?

Ordet skola är lite förvirrande då det inte har den betydelse vi är vana vid från grundskolan och gymnasiet, utan är en organisatorisk enhet med fakultet och olika stödfunktioner. Innan skolorna uppstod bestod KTH av ett stort antal institutioner och avdelningar som var grupperade kring olika forskningsämnen. De nya skolorna skapades genom att slå ihop flera av de gamla avdelningarna och skapa en hierarkisk linjeorganisation med en skolchef på toppen som arbetar nära rektorn.

Efter fem års prövning utvärderades skolstrukturen, och då kom man fram till att vissa saker var bra och andra mindre bra. Framförallt ansåg utredarna att det uppstod problem på små skolor. Trots att de hade mindre personal behövde de fylla alla officiella roller på skolan, och om någon nyckelperson blev sjuk fanns ingen ersättare.

I bakgrunden till rektorsbeslutet kan vi läsa att de ursprungliga skolorna skapades 2005 med syfte att “skapa större flexibilitet och närhet i utbildningsorganisationen samt att öka möjligheterna till forskningssamverkan” och att “organisationen skulle kännetecknas av tydlighet och ansvar”. Skolorna ska var för sig uppfylla universitetets tre uppdrag: utbildning, forskning och samverkan, samt administrationen kring det. Varje skola är ansvarig för ett antal utbildningsprogram. Till exempel ligger Maskinprogrammet under ITM-skolan, och Samhällsbyggnad under ABE (se “KTH:s struktur”). Till skillnad från t.ex

OSQLEDAREN #2

SKOLORNA

“Som studenter kan vi påverkas genom att personer som vi haft kontakt med kan byta arbetsuppgifter eller ersättas. ” Det finns också ekonomiska incitament som skapar så kallade “inlåsningseffekter”. Det kan till exempel vara billigare att beställa kurser från sin egen skola istället för andra, vilket kan leda till att flera skolor skapar snarlika kurser istället för att köpa av varandra. Kursutbudet blir i så fall väldigt smalt. Om små liknande skolor slås ihop och resurserna

istället läggs på att skapa kurser med nytt innehåll kan det ge mer valmöjligheter för studenter. När Sigbritt Karlsson klev på som rektor i slutet av 2016 tog hon fasta på utredningens förslag om skolsammanslagning och drog igång förändringsarbetet. Förutom ovanstående finns också målet att få mer jämbördigt stora skolor med liknande struktur för att göra KTH mer enhetligt, samt att minska overheadkostnader för administration. VILKA PÅVERKAS? Sammanslagningen innebär att några av KTH:s mindre skolor slås ihop till större skolor. De inblandade skolorna är BIO/ CHE/STH respektive EES/ICT/CSC som slås ihop i större skolor, samt ECE-skolan som delas upp mellan ITM-skolan och universitetsförvaltningen. HUR PÅVERKAR DET STUDENTERNA? Förhoppningsvis inte alls, men vi ser två områden som kan påverka på sikt: Administrationen och utbildningsutbudet. Administrationen från olika skolor slås ihop, och när olika grupper går ihop till större enheter behöver det inte längre finnas precis en administratör för varje av de gamla grupperna, och det kan uppstå en redundans. I lagom mängd blir effekten att det finns fler som kan täcka upp för brister vid till exempel sjukdom,

//SKOLSAMMANSLAGNINGEN

KTH:S STRUKTUR

men om det finns för många personer med samma kompetens kan det sluta med att personer blir omplacerade eller uppsagda. Som studenter kan vi påverkas genom att personer som vi haft kontakt med kan byta arbetsuppgifter eller ersättas. Hur exakt det kommer påverka studenter är svårt att säga. Att slå ihop mindre skolor till större kan samtidigt bidra till att skapa bredare ämnesområden, och det talas om att

därmed ge utrymme för bredare program. Tidigare har det varit fördelaktigt för skolor att välja kurser från sin egen skola när de designar program, vilket gör att det uppstår liknande kurser på olika skolor. Genom sammanslagning kan de olika kurserna gå ihop, och det skapar utrymme för fler kurser och ett bredare kursutbud.

HUR SER THS PÅ SKOLSAMMANSLAGNINGEN? Enligt Elisabet Lövkvist som arbetar som THS Chef för Utbildningsinflytande (CFU) ser THS positivt på sammanslagningen, framförallt när det blir mer lika strukturer på olika skolor. När strukturen blir mer lika på de olika skolorna blir det lättare att samordna studentrösten på olika nivåer. Tidigare har olika studentgrupper haft väldigt

OSQLEDAREN #2

//SKOLSAMMANSLAGNINGEN

VILKA ÄR DE NYA SKOLORNA? EES/CSC/ICT

ITM (+ECE)

BIO/CHE/STH

SCI

De tre skolorna för Elektroteknik (EES), Datavetenskap och kommunikation (CSC) och Informations- och kommunikationsteknik (ICT) slås ihop till en skola med arbetsnamnet “Electroengineering and Computer Science (EECS). ECS blir den största skolan i den nya strukturen sett utifrån omsättning.

I samband med skolsammanslagningen ombildas skolan för Teknikvetenskaplig kommunikation och lärande (ECE), som bland annat erbjuder högskolepedagogiska kurser till lärare på KTH. Den högskolepedagogiska kompetensen och utbildningar från ECE flyttas nu till skolan för Industriell teknik och management (ITM), medan biblioteket och andra verksamheter flyttas till Universitetsförvaltningen.

De tre skolorna för Bioteknik (BIO), Kemiteknik (CHE) och Teknik och hälsa (STH) slås ihop till en ny skola.

Skolan för teknikvetenskap, som bland annat innehåller matematikinstitutionen, diskuterades som mottagare av ECE-skolan, men kommer inte att påverkas av skolsammanslagningen.

Sektioner som ligger under den nya skolan är:

Sektion D E IN Media

Tidigare skola CSC EES ICT CSC

Sektion B CL I M TT W

olika förutsättningar beroende på skolans storlek och organisation. Medan ITM-skolan idag rymmer fem sektioner (B, I, M, W, TT) har vi samtidigt BIO- och CHE-skolan som delar på en sektion (K). NY PÅVERKANSSTRUKTUR Något som kanske inte alla studenter är medvetna om är att studenter på KTH har en lagstadgad rätt att vara delaktiga i alla beslut som fattas som rör utbildning - på alla nivåer. På samma sätt som skolorna uppstod för att skapa tydlighet och ansvarsfördelning på KTH gör THS nu strukturomvandling för att skapa tydliga kommunikationsvägar och kontaktytor mot KTH-strukturen. De olika nivåerna är kursnivå, programnivå, skolnivå och central nivå, och

OSQLEDAREN #2

Tidigare skola ITM ECE ITM ITM ITM ITM

Sektioner som ligger under den nya skolan är: Sektion IsF K MIT

Tidigare skola STH BIO+CHE STH

Sektioner som ligger under SCI-skolan är: F T OPEN

ABE

ÖVRIGA

Skolan för Arkitektur och samhällsbyggnad påverkas inte av sammanslagningen.

Övriga sektioner som inte tillhör specifik skola: Doktorandsektionen Fria Sektionen

Sektioner som ligger under ABE-skolan är: A IsB S

den nivå som utvecklas mest av förändringen är skolnivån. Tidigare har det inte varit så stor skillnad mellan programnivå och skolnivå på de mindre skolorna, men nu när fler program ska samsas på samma skola får till exempel ekonomiska beslut i skolledningen större betydelse för de olika programmen. När de olika skolorna blir mer lika kan också hanteringen av skolövergripande frågor standardiseras och delegeras. CFU har tidigare varit sammankallande för de flesta skolråd, och det blev lätt ohållbart då CFU utöver central representation var tvungen att arbetsleda ca 40 personer direkt under sig och sätta sig in i verksamheterna på tio olika skolor. Med den nya versionen av skolråd ska-

pas därför en ny roll - Skolrådsordförande (SRO) - som kommer att arbeta som en länk mellan THS centralt, skolan och THS lokalt. SRO är ansvarig för att sammankalla skolrådet, och blir en tydlig kontaktperson för studenterna och skolorna att förhålla sig till. Om det behövs en representant i skolstrukturen hör de av sig till SRO, som kallar till ett skolråd som utser representanten. Skolrådsordförande kommer också att ingå i en ny strategisk grupp tillsammans med THS Chefer för utbildningsinflytande, THS Ordförande och de andra Skolrådsordförande. Sammanfattningsvis är skolsammanslagningen inte så dramatisk, och vi studenter verkar snarast komma ur den med en starkare och mer samordnad röst.

VAR KAN VI PÅVERKA? också i skolans kvalitetsdialog med skolchef och rektor under höstterminen. Skolråden är öppna för samtliga studenter att komma till, och röstberättigade är sektionsordförande, SNO, PAS samt övriga utbildningsansvariga på sektionsnivå som t.ex. ledamot för utbildningsfrågor eller liknande. Exempel på Skolfrågor: Budget och prioriteringar, resursfördelningssystem, lärarrekryteringar och spridande av pedagogiska metoder, kulturer och strukturer på olika avdelningar. CENTRAL NIVÅ

KURSNIVÅ Alla studenter kan påverka sina kurser genom att ge feedback till lärare, och ofta finns också en kursnämnd med uppdrag att representerar studenterna. Kursutvecklare (KU) är den generella termen för studentrepresentant på kursnivå, men representation kan också göras av t.ex. klassrepresentant, programansvarig student eller någon annan form av representant. Ofta uppskattar lärare den feedback de får, och tar till sig av den. Om det uppstår problem i en kurs kan studenter vända sig till studienämnden som tar hjälp av programansvarig eller högre upp i KTHs organisation om det behövs. Exempel på kursutvecklingsfrågor: Tydligheten i lärares kommunikation till studenter, bemötande, kursens struktur och frågor om bedömning eller pedagogiska metoder som används i kursen.

TEXT//VEINE HAGLUND

SEKTIONS- OCH PROGRAMNIVÅ På varje sektion finns Studienämndsordförande (SNO) och Programansvarig Student (PAS) som ofta delar på arbetet med programfrågor. De har kontakt med programansvarig eller liknande ansvarig på skolan, och tar upp frågor som rör sektionens program. Om problemet inte kan lösas på programnivå kan vi gå en nivå upp - till Grundutbildningsansvariga (GA) och Forskarutbildningsansvariga (FA) på skolan. Exempel på programutvecklingsfrågor: Innehåll och progression mellan olika kurser i programmet, samläsningsfrågor, valbara kurser, eller om det finns lärare som inte tar till sig av feedback på kursnivå. SKOLNIVÅ För varje skola på KTH och till varje skola finns ett motsvarande skolråd på THS. Skolrådet utser representation gentemot skolan samt fungerar som ett kommunikationsforum sektionerna emellan. Skolrådet utser och leds av en skolrådsordförande (SRO). SRO deltar

THS Utbildnings centrala inflytande leds av THS Chefer för utbildningsinflytande (CFU), som också tillsätter studentrepresentanter i olika forum. CFU är två arvoderade studenter som tar studieuppehåll för att arbeta med utbildningsfrågor på heltid i ett år, de leder THS Utbildning och är de övergripande ansvariga för all form av representation. THS Ordförande, CFU och samtliga skolrådsordförande ingår i KTH-inflytandelänken (KIL) och är det forum som binder samman samtliga skolråd samt THS Centralt och THS Lokalt påverkansarbete. KIL leds av CFU och har möte ca en gång per period. Exempel på frågor på central nivå: Införande av anonym examination, pedagogiskt meriteringssystem för lärare, kravställande vid anställningar och befordringar av lärare, utveckling av KTH:s regler och rutiner som rör studenter. NATIONELL NIVÅ THS påverkar utbildningspolitiken på nationell nivå via Sveriges Förenade Studentkårer, som är en paraplyorganisation för alla kårer, och i samarbeten med andra tekniska kårer i Sverige.

OSQLEDAREN #2

//ORDFÖRANDEKRÖNIKAN

Wow!

So much history!

s I write this KTH is celebrating the centenary of campus Vallhallavägen. KTH has been around much longer than that but it wasn’t until 1917 that KTH students started to roam the campus here on Östermalm. Celebrating hundred years got me thinking about the history of the students at KTH and the history of our student union, so when asked if I wanted to participate in the 50 hour long seminar marathon I thought I would have a go on presenting our history. A lot have changed since the student union was founded in 1902. When THS celebrated it’s centenary 15 years ago a book about our history was published, Osqulda och Osquar. When preparing for my seminar I looked through the book and learned a lot about our history. When the union was founded they had one major goal. During that time all lectures were obligatory and there was a fine if students missed a lecture or even were late. The fine was 1 swedish krona which was a lot during that time, to compare with half a bottle of punch (a type of liquor still drunk by many students). The students fought hard and when they still weren’t able to change it they took contact with the king of Sweden, Oscar II, and with his help they were able to remove the obligation to attend as well as the fine. Fun fact is that it is after this king we got our name for the male KTH student, Osquar (a more studentesque way of writing Oscar).

OSQLEDAREN #2

Our origin was something I knew about before opening the book but one thing that stood out to me was how students before made more pranks against the public. In the book I read that one of our evening papers, Expressen, in the middle of the seventies had a section called “nollorna” where the public could call in tips of funny things they had witnessed students do.

ne thing that was reported was an elaborate prank where some new students by older students were given a task to go and buy a park bench. When that was done they walked around town carrying the bench, and of course were stopped by the police. Since they had a receipt the police let them go. After a while when they had been stopped by many policemen the police called out on the radio saying that if anyone saw some people carrying a park bench there was no need to stop them since they had a receipt and had lawfully purchased the bench. What the police then didn’t know was that some other students were listening to the police radio…

s soon as they heard the message go out the sent out more new students to go to parks and loosen and take the benches. Since all police had heard that it wasn’t anything suspicious with people carrying benches it took a long time until the students were finally caught. They ended up taking around 100 benches and were fined 6000 kronor. Luckily for the students there was a colonel at Östermalm who thought this was very funny and payed the whole fine. Looking at the past I am amused by all the stories we have but I am also happy that we have come so far since then and that the student life does not only include mischief but a place where people can meet and grow, and for the future it can only get even better! MARIA BAHRAMI THS PRESIDENT AUTUMN 2017 ordforande@ths.kth.se

//UTBILDNINGSKRÖNIKAN

Från ingenjörsfabrik

till ett studentcentrerat universitet

å KTH finns möjligheter. Möjligheter att lära sig nya saker, träffa nya människor och få minnen för livet. Men på KTH finns också begränsningar. Begränsningar kring vad som tillåts för studenterna att studera samt ofta begränsad förståelse för varför man som student läser det man gör. Att varje student är väl insatt i sin utbildnings innehåll, har god förståelse för och motivation att lära sig, förstår samhällets problem, behov och begränsningar och ges möjlighet att styra över sina ena utbildningsvägar är det som jag kallar ett studentcentrerat universitet. I dagsläget är många utbildningar styrda mot en viss bransch och de utexaminerade ingenjörerna blir ofta likriktade i den s.k. ”ingenjörsfabriken” som är KTH. Vad blir konsekvenserna av likriktning? Främst förlorad potential för studenternas och samhällets utveckling. De flesta nuvarande program speglar de traditionella industrier som fanns för ca 80 år sedan och tar inte hänsyn till de mer multidisciplinära frågeställningar och industrier som nu växer fram. Varför tillåts studenterna inte enkelt kombinera t.ex. kemiska strukturer och maskininlärning, ’internet of things’ och byggproduktion eller integrerade system och biomekanik? Detta är framtidens utmaningar! Nya lösningar och företag växer inte fram i den takt de skulle kunna - endast 35% av alumner år 2015 var nöjda med entreprenörskapsinslagen i utbildningen (KTH karriäruppföljning 2015). Studenterna känner mindre ägandeskap över sina utbildningar och är således mindre motiverade att studera. Kurser ses ofta som bördor snarare än möjligheter och det är inte förrän mastern

som många känner sig inspirerade att lära sig, men även där brister det. Studenterna låses in i utbildningsvägar och inser inte förrän det är för sent att de begränsat sig till något de inte var medvetna om. Framtidens ingenjör behöver mer interdisciplinära teknikfärdigheter och mer generella kompetenser än vad de nuvarande utbildningarna ger oss och det är många som håller med mig. Program och kurser ges alltför ofta bara för att de speglar forskningen på KTH, snarare än att det finns ett behov från studenterna eller den nuvarande och framtida industrin och samhället. Kurser görs obligatoriska inom program för att få enskilda avdelningars ekonomi att gå ihop, trots att det hade varit mycket bättre att låta studenterna själva välja vad som är viktigt för just dem.

ad är lösningen till likriktningsproblematiken? 1. Att DU som student blir insatt! Insatt i varför du pluggar det du pluggar. Insatt i vad du vill och kan göra sen. Insatt i vilka möjligheter, samhällsproblem, och aktörer som är relevanta för just dig. Insatt i vilket utbud som finns på KTH. Insatt i din egen utbildning. 2. Att DU som student ges möjlighet att tillämpa din insatthet. Möjlighet att välja de kurser och program som kommer lämpa dina visioner bäst. Möjlighet för bra samhälls- och näringslivskontakt. Möjlighet att kombinera ämnen och discipliner. Möjlighet att skapa företag och värde. Möjlighet att påverka din utbildning. Möjlighet att förändra världen till den bättre.

et är så vi tillsammans bygger ett studentcentrerat universitet; genom kunskap, förståelse, möjligheter och förankrade framtidsvisioner. Detta kan låta flummigt, men det är inte svårare än att du läser på om vilka kurser du kommer läsa, vilka kurser och program du har möjlighet att läsa, hjälper till att driva frågan om ökad genomtänkthet och valbarhet i ditt program, efterfrågar nya vägar och kurser som just du vill läsa, frågar dina lärare om varför du läser det du läser, försöker förstå din utbildning i ett samhällskontext och gör ditt bästa för att faktiskt försöka förstå vad fan du gör här på KTH. SIMON EDSTRÖM EDSTRÖM ÄR EN AV TVÅ CHEFER FÖR UTBILDNINGSINFLYTANDE HÖST 2017

utbildning@ths.kth.se

Osqledaren, THS, 100 44 Stockholm

Do you want to join us? Thomas Concrete Group is on an exciting journey The company is growing and our brand becomes stronger. We are The Concrete Specialists and we strive to be the best in our industry. At Thomas Concrete Group we care for one another and support each other. It is our company culture that makes us different.

Team ThomasÂŽ

Thomas Concrete Group AB | Tel 0104 50 50 00 info@thomasconcrete.group I thomasconcrete.group

#seenthomas