OL 06/07 #5 by Osqledaren

OSQLEDAREN INTERVJUAR: MICHELLE MEADOWS MARTIN KELLERMAN ROUZBEH DELAVARI KONSTRUCTION B-LINE REKYL

MODE MUSIK KLUBB TEATER FILM

C D os

R Jo in

G D

Sk D te C En Ro Ak na

Ill Jo Ke D

Fo Al du U H so

A O an 08 07

KTH h책ller forskningskurs vid Fudanuniveristetet i Shanghai och nu bygger vi ett universitet i Pakistan kth worldwide rektor@kth.se

O Fo M St La

R W

K 08 07 os ch w

A O N

IS Po B O

F책 be ne 02 st

Et Sn be Ja de ha oc

TEKNISKAHÖGSKOLANSSTUDENTTIDNING

OSQLEDAREN #5 06/07

Chefredaktör & ansvarig utgivare Dunja Vujovic osqledaren@ths.kth.se Redaktör för THS sidor Josefin Viidas info@ths.kth.se Grafisk formgivning & layout Dunja Vujovic Skribenter Dunja Vujovic, Sara Eriksson, Per Petterson, Axel Lindgren, Cristian Franzén, Calle Finnström, Martina Bergh, Hawi Endale, Charlotte Holmström, Therese Rosberg, Fredrika Järnehall, Frej NaimiAkbar, Ida Klasén, Kalle Boija, Sthig Jonasson Illustratörer Josefin Karlsson, Jonatan Stahl, Martin Kellerman, Aron Lind, Anders Scmidt, Dunja Vujovic Fotografer Alex Busnyuk, Alex Biledt, Jeremy Biduad, Felix Rådberg, Alejandro Trejos, Unlucky Monkey, Per Petterson, Petra Hellberg, Bengt Wanselius, Hans Nilsson, Ida Olsson Annonsansvarig Oskar Zander annons@ths.kth.se 08 - 790 98 71 070 - 739 53 67 Omslag Fotograf: Ida Olsson Modell: Karolina Fagerlund Styling: Frida Söderqvist Layout: Dunja Vujovic Repro & tryck Walllin & Dalholm Boktryckeri AB

Jag må vara ytlig, men en av de bästa sakerna med våren är kläderna. Man får ta av sig varma jackan och sätta på sig den snygga vårjackan och sneakers man inte blir smutsig om. Om du inte äger ett par sneakers eller inte vet ens vad jag snackar om, bläddra vidare så fattar du vad jag menar! Våren innebär också nya krafter. Tro inte jag pratar om tentor, nej nej. Jag pratar om att gå ut och dansa, och inte sitta hemma i mörkret. Vi har träffad några grymma DJ:s och som är KTH:are. Det är för att du inte ska vara alltför rädd när du dansar någon annanstans än på tentapubar i Nymble! Ha en grym början på våren nu! DUNJA VUJOVIC, er alltid så kontemplativa chefredaktör

SSCO:S TANKAR OM KÅROBLIGATORIET FRANSMAN FÖRVÅNAS ÖVER SNUS KYLSKÅPSPOESI TV-HISTORIA PÅ CAMPUS OBSKYR MUSIK ROCKY SNEAKERS TILL FOLKET TEATER KTH:S DARLING OSQLEDAREN TIPSAR: SVENSKT MODE SSES CIVIL LÄRARE & FLYGARE DÖDENS TEKNISKA HÖGSKOLA

Kontakt 08 - 790 98 70 070 – 790 98 70 osqledaren@ths.kth.se chefred@osqledaren.se www.osqledaren.se Adress Osqledaren, THS, 100 44 Stockholm Nymble Drottning Kristinas väg 19 ISSN 0347 – 0164 Postgiro 1937 – 2 Bankgiro 572 – 3192 Org nr 802005 – 9153 Får du inte Osqledaren trots att du betalat kåravgiften? Ring Kårexpeditionen på 08 – 10 45 72 eller CityMail på 0200 – 211 911 och kolla att din adress stämmer. Ett stort tack till Sneakersnstuff, Frida Söderqvist, Robert Lyngman, Anna Wrede på SSCO, Jalla Prego, Wang & Boija och självklart den likasinnade chefredaktören på Lithanian - Johan Tor, våra annonsörer och Wallin & Dalholm Boktryckeri

Bidrag Vill du vara med i Osqledarens redaktion? Maila osqledaren@ths.kth.se. Manusstopp för #6 är den 30 mars. Redaktionen förbehåller sig rätten att skära i eller refusera insänt material. För icke beställt material ansvaras icke. I tidningen gjorda uttalanden är endast, om så anges, att betrakta som THS eller Osqledarens ståndpunkt.

Osqledaren är sedan 1959 Tekniska Högskolans Studentkårs medlemstidning. Tidningen ges ut 7 gånger per år med en upplaga på 18 000 ex. Osqledaren är fullständigt annonsﬁnansierad och skickas kostnadsfritt till alla studenter på KTH. Osqledarens uppgift är att informera om, bevaka och kritiskt granska verksamheten inom KTH och THS, och natuligtvis även att underhålla våra läsare!

Vill Du arbeta som lärarvikarie på gymnasiet eller i grundskolan? Då kan Du omgående få jobb hos oss! Lärarjouren söker just nu högskolestudenter och nyutexaminerade akademiker! Du kan jobba enstaka timmar, ett par dagar i veckan eller upp till heltid genom att undervisa i matematik, fysik, kemi, programmering m m. Vi ger Dig utbildning, stöd och en en hel pärm fullmatad med information om lärarrollen. Genom oss utvecklas Du, inte bara i pedagogisk bemärkelse utan också i din ledarroll och retoriskt – erfarenheter som är mycket värda för dig nästa gång Du söker jobb, även lönemässigt. Så tag chansen att pröva på lärarrollen genom oss – skicka in en intresseanmälan via vår hemsida www. lararjouren.se eller ring oss direkt! Vi rekryterar fortlöpande.

Varmt välkommen! • Tel. 15 80 Vinn en08-16 studentlägenhet Kvalitetsalternativet etablerat 1999, med Stockholms universitet och KTH som delägare sedan 2001.

på Telefonplan!

www.lararjouren.se Vinn en studentlägenhet på Telefonplan!

Lagom till höstterminen 2007 finns 189 st sprillans nya studentbostäder om 20-27 kvm inflyttningsklara vid heta Telefonplan. Runt hörnet finns Konstfack, restaurang Landet, SATS gym och tunnelbanans röda linje. Hyresnivåer från 2850 - 3650 kr/månad. Ställ dig i kö redan nu! Lagom till höstterminen 2007 finns 189 st sprillans nya studentbostäder om 20-27 Dessutom pågår från den 12 februari enkvm inflyttningsklara vidvinna hetaett Telefonplan. Runt tävling där du kan förstahandshörnet finns Konstfack, restaurang Landet, kontrakt på en specialinredd lägenhet. SATS gym och tunnelbanans röda linje. Hyresnivåer från 2850 - 3650 kr/månad.

För mer information gå in på; Ställ dig i kö redan nu! www.stockholm-tellus.se

Dessutom pågår från den 12 februari en tävling där du kan vinna ett förstahandskontrakt på en specialinredd lägenhet.

För mer information gå in på; www.stockholm-tellus.se

��

LEDARE “GRINGO FÖDDES FÖR ATT MEDIEBILDEN AV MILJONPROGRAMMEN VAR PIPPAD.”

PÅ TIDNINGEN GRINGOS hemsida kan man läsa: ”Miljonsvenskar framställdes alltid som hot, offer eller exotiska undantag. Och vi reagerade på det genom att göra varm, kärleksfull och optimistisk journalistik om Sverige.” Ack vad jag önskar att Gringo var en sådan tidning. I mina ögon är det inte riktigt så. För er som inte vet är Gringo en tidning som kom ut i samarbete med Metro. Tidningen vill vara miljonsvenskarnas röst, invandrarnas röst. Det lustiga är sättet de gör det på och att de i min mening inte främjar invandrarnas position i samhället, utan skapar mer problem. GRINGOS TAKTIK är sådan att den bygger på vi-ochde-känslor. Istället för att lösa problemet, bara fördjupar det. Det enda Gringo lyckas åstadkomma är att göra avgrunden mellan vi och de andra ännu djupare. Gringo gör att motsättningarna ökar genom att skapa en ytterst konstig invandraridentitet. De använder ordet miljonsvenskar som ett annat ord för invandrare, men är jag som inte är uppvuxen ute i förorten inte invandrare? Tänker de alls på de invandrare som inte ser något negativt i att lära sig svenska språket? De skriver listor på ord som är miljonsvenskans ord och försöker tvinga in det i svenska språket. Miljonsvenskan är inte något annat än ungdomsslang och där bör det stanna om inte folk verkligen vill använda det. Ett bra exempel är ordet tjej. Ordet kommer från romani och det finns kvar för att folk vill använda det. Det finns inte kvar för att en tidskrift att skrivit upp det på en lista. JAG SOM INVANDRARE känner inte igen mig i den identitet som Gringo försöker tvinga på mig. Sluta rid på vågen som finns bara för att man är invandrare. Folk kallar det positiv särbehandling. Jag kallar det rädsla. Rädsla från svenska samhället som inte vågar granska och kritisera invandrare. Man vågar inte ifrågasätta Gringo för att man är rädd för att bli kallad rasist. Man vågar inte påpeka problemen som finns i förorterna och hos vissa invandrare som utnyttjar svenska samhället, för då blir man också kallad rasist. Om

man dessutom tycker att Folkpartiets språktest är bra, även då blir man kallad rasist. Enda gången man kommer undan med dessa åsikter är om man själv är invandrare. VAD INVANDRARNA i detta land verkligen behöver är att sluta ses som invandrare, utan ses som vanliga människor som inte är en homogen grupp. Jag hävdar inte att bara för att man är invandrare ska man ställa sig i ledet, lära sig svenska, skaffa ett jobb, ﬁra midsommar och hålla käften. Man ska ha kvar sina traditioner om man vill och ta eget ansvar i ett land där man erbjuds ett nytt liv. VAD VET JAG EGENTLIGEN? Gringo och gänget ser mig säkert inte som en riktig invandrare ändå. Jag är uppvuxen i en akademikerfamilj på Lidingö sedan jag var sju år gammal, det är inte tillräckligt hårt för att jag ska veta hur ”riktiga” invandrare har det. Jag vet vissa saker efter snart 14 år i Sverige. Jag har inte kommit dit jag är utan att kämpa. Kämpandes för ett uppehållstillstånd i månader på en ﬂyktingförläggning, kämpandes för att lära mig svenska samtidigt som man skulle skaffa kompisar i skolan. Anledningen till att jag började på KTH var delvis att jag var en datanörd som liten, men även för att jag visste att det skulle vara svårt att få jobb i Sverige med ett konstigt namn, om man inte har en gedigen utbildning. Därför är jag fruktansvärt trött på tidningar som Gringo som saboterar för invandrare som har ambitioner och som inte behöver hävda sig hela tiden. Jag vet att jag är ex-jugoslav och stolt över det, jag behöver inte en tidning som Gringo som står för mina ”rättigheter” i svenska samhället. Jag klarar det utmärkt alldeles själv.

DUNJA VUJOVIC CHEFREDAKTÖR

POSITIVT EKONOMISKT RESULTAT FÖR KTH ÅR 2006

CHALMERS INFÖR ANTAGNINGSPROV

Den 19 februari fastställde KTHs styrelse årsredovisningen för 2006 och budgetunderlaget för 2008-2010 och på torsdagen den 22 februari, överlämnades dessa till regeringen.

Chalmers ska införa antagningsprov till två stycken civilingenjörsutbildningar. Upp till en tredjedel av de behöriga på programmen Arkitektur och teknik och Teknisk fysik ska få sin plats genom prov i matematik och fysik. Första intagningen blir i höst och förhoppningen är att ﬁnna motiverade elever från nya grupper och få färre avhopp.

KTHs akademiska prestationer under 2006, antalet examinerade doktorer, civilingenjörer och magistrar, var mycket tillfredsställande. Den internationella dimensionen i KTHs grundutbildning växer oavbrutet och avspeglar sig inte minst i det stora antalet internationella masterstudenter. KTH är och har varit framgångsrik när det gäller att attrahera forskningsresurser från externa ﬁnansiärer, vilket KTH ser som ett gott erkännande för sin verksamhet. Samtidigt är obalansen mellan egna och externa medel en stor del av KTHs ekonomiska problem. Årets ekonomiska resultat, +13 miljoner kronor, är mycket glädjande och visar att kostnadskontrollen gett effekt. Pressen att öka intäkterna, både inom grundutbildningen och inom forskningen är dock alltjämt stora.

Antagningsproven införs på försök under tre år. TEXT: KTH-EKOT

TEXT: KTH-EKOT

HYRESSKOJERI PÅ HÖGSKOLENIVÅ – KTH BETALAR 75 MILJONER FÖR MYCKET ”Anders har problem med hyran. Det har Göran och Karin också. Inte så att fogden knackar på dörren och värden hotar med vräkning. Så illa är det inte. Visst har Anders Flodström på KTH vackra lokaler i ett av Stockholms absolut dyraste områden. Men varför ska han betala 600 kronor mer kvadraten än Karin Markides på Chalmers? Hon har också centrala lokaler. Och varför betalar Göran Bexell, rektor på Lunds universitet, någonstans mellan KTH och Chalmers för sina kvadratmeter?” På ledarspalt i veckans nummer av Ny Teknik anklagas hyresvärden Akademiska Hus för ”Hyresskojeri på högskolenivå” och tidningen granskar frågan i ett stort reportage med rubriken ”Forskarmiljarder går till hyror”. Många lärosäten har länge kämpat för att få lägre hyror. – Vi betalar marknadshyror. Och med Stockholms nivå på marknadshyror betyder det 300 kr mer per kvadratmeter och månad än vad andra universitet och högskolor i Sverige betalar. Det är 75 miljoner kronor per år extra som vi i stället kunde ha använt för utbildning, säger Anders Flodström. Han anser att Akademiska Hus smugit in marknadshyrorna och att det inte var den ursprungliga tanken för hyressättning av lärosätena. Och under tiden försöker KTH få ned kostnaderna genom att tränga ihop sig och minska ytan för verksamheten. Enligt Anders Flodström kunde en lösning vara att KTH ﬁck köpa ut sina lokaler. – Självkostnadshyror är fullständigt uteslutet, säger Thomas Norell, vd på Akademiska Hus. Det är marknadshyror som gäller enligt statens direktiv, det är solklart, menar han, och statliga högskolor får inte äga sina lokaler. TEXT: KTH-EKOT

FRYST POTATIS OCH CELLULOSA KAN ERSÄTTA FRIGOLIT Blanda potatisstärkelse med nanofibrer från cellulosa. Rör om, frystorka och du har en armerad miljövänlig skumplast. Det upptäckte Anna Svagan, doktorand vid avdelningen för biokompositer på KTH i Stockholm, när hon forskade på miljövänliga alternativ till förpackningsmaterialet frigolit, skriver tidningen NyTeknik. Den viktiga pusselbiten föll på plats först när hennes kollega Marielle Henriksson, tillsammans med träforskningsinstitutet STFI-Packforsk, utvecklade en process att rent mekaniskt frilägga fibrerna. När blandningen placeras i 80 graders kyla bildas ett fast skum, där nanofibrerna tack vare sin litenhet kan förstärka cellväggarna. Stärkelseskummet blev dubbelt så starkt som tidigare och klarade dessutom fukt bättre. Provbiten både liknar och känns som frigolit men gnisslar inte. TEXT: KTH-EKOT

STORSATSNING PÅ VÄRLDENS BÄSTA DNA-TEKNIK Genom ett anslag från Alice och Knut Wallenbergs stiftelse får svenska forskare nu tillgång till världens kraftfullaste verktyg för avkodning av DNA. Den nya teknologin gör det möjligt att sekvensbestämma bakteriers och virus hela arvsmassa i en enda analys. Anslaget är gemensamt för institutionen för genteknologi vid Skolan för bioteknik på KTH och Institutionen för genetik och patologi vid Uppsala universitet. Där kommer forskarna snart att kunna studera även mer komplexa organismers arvsmassa i sin helhet med den nya teknologin, så kallad metagenomisk sekvensanalys. – Intresset för teknologin från övriga svenska forskningssäten har varit enormt och ett stort antal samarbeten har redan påbörjats, vilket är otroligt kul. Detta är en fantastisk resurs för hela Sverige, säger Joakim Lundeberg, professor vid Institutionen för genteknologi, och ansvarig för centrats verksamhet vid KTH. Ett första instrument har redan installerats vid Institutionen för genteknologi vid Skolan för bioteknik på KTH. Det kan generera DNA-data motsvarande 20 miljoner baser på i runda tal fem timmar, något som skulle ta månader eller år med motsvarande tidigare tekniker. I ett första experiment har man lyckats bestämma arvsmassan till en tidigare okarakteriserad bakterie som ofta påträffas hos sjuka svenska älgar. – Vid den första körningen genererades inte mindre än 32 miljoner baser av högkvalitativ sekvensdata, vilket ger blodad tand inför framtida projekt, säger Joakim Lundeberg. Instrumentet är en Genome Sequencer 20, från 454 Life Sciences och Roche Diagnostics, och är det första exemplaret i Sverige. Teknologin i maskinen är baserad på KTH-professorn Pål Nyréns tidigare innovation Pyrosekvensering. Inom en snar framtid kommer centrat också att få tillgång till ännu kraftfullare teknologi, vilket innebär att det även blir möjligt att avkoda arvsmassan hos högre organismer. – Människans arvsmassa är 3 000 gånger större än en bakterie och med de instrument som håller på att utvecklas kommer även analyser av denna storlek att bli möjliga. Det öppnar helt nya möjligheter att förstå orsakarna till många av våra folksjukdomar, säger professor Ulf Gyllensten och ansvarig för Uppsala universitets del i samarbetet. TEXT: KTH-EKOT

JOSEFINE OTTOSSON Vår ängel

Josefine Ottosson har 26 år gammal omkommit i en bilolycka på väg hem från en vecka i Vemdalen. Hennes närmaste är föräldrarna Inger och Jörgen samt systern Charlotte. Josefine växte upp i Saltsjöbaden, men vi lärde känna henne hösten 2002 när vi tillsammans påbörjade vår civilingenjörsutbildning på Lantmäteriprogrammet vid KTH i Stockholm. Josse var mycket självständig i sina studier och visste precis vad hon tyckte var roligt, redan från början hade hon bestämt sig för att läsa inriktningen mot Bygg- och fastighetsekonomi. De första åren med mycket tekniska ämnen planerade Josse på sitt eget sätt och hon lät sig aldrig stressas till att skriva tentor hon var oförberedd till. Det var när hon började inriktningen och vi blev en mindre klass som Josse började engagera sig mer i den sociala biten av studierna och hennes klasskompisar fick en större plats i hennes liv. Redan under vårt tredje år visste Josse vad hon ville arbeta med efter examen och hon sökte till traineeprogrammet Skanska 21. Efter en lång intagningsprocess med hård konkurrens från hela landet blev Josefine ett självklart val för Skanska. Under tiden med Skanska 21 lärde hon känna andra blivande civilingenjörer från bygg- och fastighetsbranschen där flera kom att bli några utav hennes närmsta vänner. Hon hade ett brinnande intresse för fastigheter samt projekt- och fastighetsutveckling. I höstas läste hon en kurs om mark och exploatering vilket hon sa var den roligaste och mest intressanta kurs hon läst under hela sin studietid. Hon undrade lite skämtsamt varför man läst så många matematik- och programmeringskurser istället för denna typ av kurser. De senaste två somrarna har hon praktiserat på Skanska, först i Stockholm och sedan i Helsingborg. Josefine har alltid haft en stor förkärlek till Skåne. En av hennes drömmar var att bo på en stor gård i Skåne med hästar och hundar där hon kunde spendera mycket tid ute i naturen och njuta av livet. Hon spenderade även mycket tid på Gotland där hennes föräldrar har hus. Att vara ute på Gotland vid havet och

huset var en det bästa och mest rofyllda saker hon visste. Att packa en väska med kaffe och smörgåsar och ge sig ut tidigt och fånga dagen var ett av Josses sätt att slappna av på och insupa sitt Gotland. Josefine njöt av det enkla i livet och var ofta den som kom på idéer om att äta gott samt träffas för att ”dricka rödvin och ljuga lite”. Vi har haft glädjen att få resa tillsammans med Josse. Förra våren åkte vi till Santander i Spanien ihop där vi strosade och insöp atmosfären, tokshoppade, skrattade mycket samt njöt av god mat och dryck ihop. Under sommaren 2006 reste vår klass på examensresa till Ecuador. Josse var mycket nöjd med valet av resmål och de tre veckorna på resande fot med många äventyr gjorde verkligen att vi alla kom varandra närmre. Under hela resan var Josefine alltid den som tänkte på alla andra, hon var ordentlig och ansvarstagande vilket gjorde att man alltid kände sig trygg i Josses sällskap. Hon hade alltid nära till skratt och vi skrattade ofta och mycket tillsammans. Med sin positiva inställning och stora portion utav livsglädje fick Josse alla i sin omgivning att trivas och ha roligt. Den här våren skulle Josse skriva sitt examensarbete för Skanska i Helsingborg där hon tidigare praktiserat. Hon var omtyckt och uppskattad även av företaget, redan innan examen hade hon fått jobberbjudanden i både Stockholm och Malmö. Josefine valde att följa sin dröm om att bosätta sig i Skåne under längre tid och tog beslutet att ta jobbet i Malmö. Josse var den bästa klasskamrat man kunde ha. Med hennes engagemang, seriositet och varma personlighet måste hon även ha varit alla arbetsgivares dröm. Saknaden efter henne som klasskamrat, framtida kollega och nära vän är enorm. Det kommer alltid vara en som fattas. Julen 2005 gav Josefine oss en ängel var, en symbol för hur mycket hon uppskattade vår vänskap såväl som vårt stöd. Josse kommer aldrig att lämna oss, hon är bara väldigt långt borta. Nu är Josefine en ängel på riktigt. MARTINA BERGH HAWI ENDALE CHARLOTTE HOLMSTRÖM THERESE ROSBERG

Visste du att... …erbjuder upp till 100 Mbit/s till priset av 2 Mbit/s under ett helt år! Beställ på bredbandsbolaget.se/studentkortet

...har biljetter från 49:-* till de ﬂesta studieorter i Sverige. Du åker säkrare än med bil och sparar samtidigt på miljön. Med Studentkortet får du 20 % rabatt på ordinarie priser. * Begränsat antal biljetter.

...ger dig som Studentkortsinnehavare 10 % rabatt på Apples datorer och tillbehör? Vad sägs till exempel om en MacBook från 9 715 kr eller en iPod HiFi för 3 055 kr?

...gör sitt bästa för att hjälpa Sveriges studenter? I en otrygg tid, oklar bostadsmarknad och ojämn studietakt, ger vi åtminstone 48% rabatt på eftersändning när du adressändrar på www.adressandring.se. Ingen kan säga att inte vi tar vårt ansvar.

...gör att du inte behöver ringa hem och be mamma ringa upp längre. Med Telia Mobil Student ringer du för 0 kr/minut till alla Teliamobiler och sms:ar för 0 kr inom Sverige. Allt för bara 49 kr i månaden.

...ﬂyger studenter inrikes för 399:-? Priset är fast och inkluderar skatter och avgifter. Välkommen in på www.ﬂynordic.com så får du veta mer om vårt studenterbjudande.

… har över 600 lediga extrajobb, heltidsjobb & rekryteringar i hela Sverige? Ta en genväg till drömjobbet; registrera ditt CV på academicwork.se och få jobberbjudanden till din e-post!

…erbjuder dig 10% rabatt på City Weekend när du hyr bil? Pris från 405:- fredag till måndag med minsta bilen . Boka på www.europcar. se/studentkortet eller ring 0770-77 00 50. Välkommen till Europcar!

…erbjuder alla Studentkortsinnehavare upp till 60 % rabatt på ordinarie rumspris? Gäller i Sverige under helger, jul och sommar. Uppge kod PR30SD när du bokar på www.scandic-hotels.se.

...erbjuder studentpriser från 310:-till 355:-/mån. SATS är nordens ledande träningsföretag som erbjuder det bredaste träningsutbudet med något för alla på 44 träningscenter runtom i Sverige. Läs mer på www.sats.se om vårt studenterbjudande - välkommen till SATS!

...erbjuder alla studenter med Studentbokus kortet fraktfria leveranser och 30 dagars

betalningstid? Nu kan du även välja att delbetala dina inköp. Läs mer om våra erbjudanden på www.bokus.com/student!

ORT ENTK STUD E IG R I SVE

...STUDENTKORTET ÄR SVERIGES ÄLDSTA RABATTKORT FÖR UNIVERSITETSSTUDERANDE? Vi förbättrar din ekonomi genom studentrabatter och förmåner hos tusentals företag och butiker i hela Sverige, till exempel resebolag, restauranger, tandläkare och frisörer. Våren 2007 beräknas över 200 000 studenter ha ett aktivt Studentkort!

3-040

99 99 99 99 99 T 2 9 2 EN 603 STUD STINA -0405 3 01020

VAR SMART – SKAFFA STUDENTKORTET DU MED!

För ﬂer studentrabatter gå in på www.studentkortet.se!

01020

t.o.m. Giltigt 1 07103

bokus

VT-07

KOMMER KÅREN ATT DÖ? TEXT: FREDRIKA JÄRNEHALL & FREJ NAIMI-AKBAR, SSCO Vår kära

Tekniska Högskolans Studentkår född 1902 avled 2008 Du har gjort så mycket för oss, slagits för våra rättigheter underhållit oss gett oss trygghet och en plats att vara på gett oss traditioner och värderingar vi kommer sakna dig oerhört

Vi som verkligen förstod din nytta Vi som betalade vår kåravgift med glädje

I februari annonserade utbildningsminister Leijonborg det som Sveriges studentkårer sedan länge förutspått: kårobligatoriet ska bort innan regeringens mandatperiod är slut. För Sveriges studenter kan detta komma att få stora konsekvenser. STUDENTKÅRERNAS VERKSAMHET säkerställs idag av studenternas medlemsavgifter. Hur kårernas verksamhet kommer att påverkas av ett borttagande av obligatoriet går idag inte att sia om. Det beror helt på hur många studenter som väljer att fortfarande vara med i kåren, hur regeringen väljer att hjälpa till samt hur välförberedda kårerna själva är.

VILKEN HJÄLP KÅRERNA kommer att få av regeringen för att bibehålla sin verksamhet återstår ännu att se. Leijonborg kommer snart att tillsätta en utredning för att se hur borttagandet ska gå till. SSCO hoppas och jobbar hårt för att utredningen verkligen ska lyssna till studenterna och studentkårerna, för det är de som är de verkliga experterna.

SVERIGES STUDENTKÅRER har idag en mycket bred och välutvecklad verksamhet. Det som man som vanlig student kanske främst märker av är den stora sociala verksamheten. Inte många KTH-studenter har missat den enorma bredd av gasquer, pubar och andra tillställningar som THS och sektionsföreningarna anordnar.

THS FULLMÄKTIGE BESLUTADE nyligen att tillsätta en grupp som ska se vilka organisationsförändringar kåren behöver göra för att säkerställa en fortsatt verksamhet efter obligatoriets borttagande. Vi hoppas att många andra kårer följer THS exempel, för det är genom att vara förberedd som man verkligen kan säkerställa en fortsatt bred verksamhet.

DEN VERKSAMHET som studentkårerna dock främst är till för, och som ta upp den största delen av de kåraktivas tid, är studentrepresentationen och utbildningsbevakningen. Dessa är i dagens Sverige välfungerande och accepterad från alla håll. Bevakningen fyller ett samhällsintresse som ingen vill vara utan. Studentrepresentationen och utbildningsbevakningen ger även Sveriges studenter en ganska unik ställning, de får själva vara med och påverka sin egen utbildning och sin högskolas framtid. KÅROBLIGATORIETS vara eller icke vara har diskuterats i decennier. Även i studentkretsar är åsikterna delade. Det är främst på grund av ett principiellt motstånd mot tvångsanslutning och åsikten att kårobligatoriet strider mot föreningsfriheten gör att borttagandet är av stor vikt för många politiker. Att studentrepresentationen och utbildningsbevakningen ska behållas är det ingen som motsäger sig. Den sociala verksamheten kan dock vara hotad eftersom mångas åsikt är att detta måste studentkårerna själva hitta ﬁnansiering för.

HUR MAN ÄN KÄNNER inför kårobligatoriet och sin studentkår så ﬁnns det nog ingen student som vill studera på en högskola utan en fungerande studentkår, eller åtminstone en version av den. Vem skulle då arrangera alla sociala tillställningar, skicka tidningar, ordna idrottsverksamhet, ﬁxa studentrabatter eller se till att din röst hörs ända upp i universitetsstyrelsen?

Fredrika Järnehall Ordförande SSCO

Frej Naimi-Akbar Vice Ordförande SSCO

180 eller 300, det är frågan TEXT: IDA KLASÉN, KÅRSTYRELSELEDAMOT UTBILDNING

MÅNGA VAL är viktiga i livet. Vissa val är viktigare än andra. Valet att läsa en lång utbildning på KTH är kanske ett av de mest betydelsefulla valen i livet. Ett stort beslut för många är att söka sig till KTH:s arkitekt- och civilingenjörsprogram. Man har valt att under fyra och ett halvt år bygga en stadig grund för sin framtida yrkesbana. Genom att välja en utbildning på KTH är väljer man en utbildning där man vet vad ens examen har för värde. Man vet vad det är för utbildning man väljer. MEN UTBILDNINGEN på KTH är en utbildning i förändring. Från och med första juli i år kommer en rad nya förändringar att träda i kraft. Dagens poäng (p) ersätts med högskolepoäng (hp) där 1p motsvarar 1,5 hp, ett nytt betygssystem kommer att införas och arkitekt- och civilingenjörsutbildningen förlängs med en termin och kommer att omfatta fem års heltidsstudier. FÖRLÄNGNINGEN av civilingenjörsprogrammen berör i första hand de studenter som påbörjar sina studier under höstterminen 2007. För studenter som redan idag läser till civilingenjör på KTH kommer möjligheten ﬁnnas att läsa en termin extra och ta ut en civilingenjörsexamen som omfattar fem års studier. FRÅGAN MAN SOM STUDENT kan ställa sig är om det lönar sig att läsa det extra halvåret och ta en examen som omfattar 300 hp eller om man ska nöja sig med en examen som omfattar 180 p? VALET KAN du bara göra själv men du har ett par saker att ta i beaktning. En termins studielån kostar omkring 24 000 kr, vilket inte är en orimlig månadslön efter examen. Lägg sedan denna extra termin till ditt redan stora lån och

börja räkna på räntan, det kostar. Låt oss istället säga att du får ett jobb. Förutom att du tjänar dina egna pengar så skaffar du dig såväl arbetslivserfarenhet som en ovärderlig merit. Men vad kan ett halvårs arbete egentligen spela för roll när man åtminstone har 30 yrkesverksamma år framför sig? Efter några jobb efter examen kommer meriterna från KTH att blekna, det viktigaste är inte längre vilka betyg du gick ut med utan vad du presterat på tidigare arbetsplatser. Erfarenheten att ha haft ett arbete som är relaterat till sin utbildning under ett halvår kan märkas i plånboken och i vilka arbetsuppgifter man får. VISSA STUDENTER frågar sig om man inte blir bättre meriterad utomlands med en längre utbildning. I visst avseende blir man det då den utbildning man har läst mer liknar landets egna. Med i denna fråga är det viktigare med antalet examina. I många länder är det mycket meriterande att ha tagit två examina under sin grundutbildning. De studenter som börjar till hösten ges denna möjlighet, det är dock ingen självklarhet att du som väljer att förlänga ditt program kan ta ut en kandidatexamen. DET MAN OCKSÅ måste komma ihåg är att oavsett om man går ut efter fyra och ett halvt års studier eller efter fem år är att man blir civilingenjör. Förlängningen av civilingenjörsoch arkitektutbildningen är i första hand något som universiteten och politikerna ville ha för att den svenska utbildningen skulle bli mer lik den i övriga Europa. Det var inte näringslivet och industrin som efterfrågade mer kompetens hos den svenska ingenjören. I LJUSET av att det idag råder högkonjunktur i Sverige och att företagen just nu rekryterar kan det vara bra att ta examen. Gör ett modigt val och lämna KTH:s trygga värld.

A BAD HABIT THROUGH THE EYES OF A YOUNG MAN FROM PARIS

JEREMY BIDAUD SHOWS THE SWEDISH LIFE AS HE SEES IT, IN THIS ISSUE HE PORTRAITS SNUS. JEREMY IS 22 YEARS OLD AND STUDIES INDUSTRIAL MANAGMENT AT KTH, IN PARIS HE WORKS AS A PROFESSIONAL PHOTOGRAPHER

OSQLEDAREN UPPMANAR OSQLEDAREN UPPMANAR INTE MEDDETTA DETTA UPPSLAG INTE MED UPPSLAG TILL SNUSANDEELLER ELLER TILL SNUSANDE RÖKANDE. RÖKANDE.

Grattis alla teknologer! Nu kan ni ringa för: 2

sin x+cos x-

x x

kr/min

t! Nyhe

Ett mobilabonnemang bara för studenter Med Telia Mobil Student ringer du för 0 kr/min till 4,4 miljoner mobiler och sms:ar hur mycket du vill, till vem du vill, för bara 49 kr/månad. Dessutom slipper du både bindningstid och dyra månadskostnader. Beställ på nätet, så bjuder vi på engångsavgiften (värde 250 kr). Välkommen in på telia.se/student. För abonnemanget Telia Mobil Student gäller, 0 kr/min till Telias mobil abonnemang, 69 öre/min till alla andra. Öppningsavgift 69 öre. 0 kr/sms upp till 5000 sms/mån därefter 69 öre. Gäller privatpersoner inom Sverige och endast för enskilt bruk. Månadsavgift 49 kr, 15 kr i faktureringsavgift, 0 kr med eFaktura. Uppsägningstid 3 mån. Telia Mobil Student gäller endast för personer som studerar heltid på högskolenivå. Erbjudandet gäller t.o.m 2007-06-30 och bara en gång per student/personnummer. För fullständiga villkor se telia.se/student.

T_Osqledaren_C_215x285.indd 1

07-02-28 11.55.30

Kylskåpspoesi á la KTH, orden du alltid har saknat

TEXT: DUNJA VUJOVIC ILLUSTRATION: JOSEFIN KARLSSON

KEMI PÅ HÖG NIVÅ TEXT: SARA ERIKSSON FOTO: ALEX BUSNYUK

kärlek

t phike telge

THS amelia

KTH motion knölpåk häfva armada uppstyrt naket fysiker fylleslang

gasque polyme r

hållf

Osqledaren letade efter roliga saker att göra på KTH och hamnade i ett labb på Teknikringen där de sysslar med att forska fram biomedicinska polymerer. Låter det intressant? Spänn ögonen lite extra noga nu så kanske ni lär er något. PROJEKTET ÄR STORT, bara gruppen som professor Ann-Christine Albertsson leder involverar dryga tiotalet personer som inriktar sig mot lite olika delar. Vid vårt besök ﬁck vi tillfälle att prata med en av doktoranderna – Therese Redin. – Det är ett roligt projekt! Det är tvärvetenskapligt – många olika områden binds samman och samarbetar, som polymerteknologi, medicinsk teknik och cellbiologi. ENLIGT DEN POPULÄRVETENSKAPLIGA beskrivningen syftar projektet till att ”syntetisera resorberbara polymera material med speciﬁk och funktionell struktur”. – Tanken är att om man har en skadad vävnad i kroppen, till exempel hud, ska man kunna använda materialet för vävnadsrekonstruktion. Polymeren fungerar som en slags byggnadsställning som ger stöd åt cellerna och bryts ner gradvis i takt med att kroppsegen vävnad återbildas. Vi i gruppen framställer polymerer med olika arkitektur och sammansättning för att få fram material med olika egenskaper som kan passa i olika fall. TIPSET OM ATT uppmärksamma Ann-Christines grupp kom från rektor Anders Flodström och projektet har väckt intresse också långt utanför KTH. Senast i höstas var de på en konferens i Hamburg och presenterade sina resultat.

vodka nymble

osqulda squvalp

osqledaren kårstyrelsen KF

overall

nudlar

kött

reserva

osquar

NADA

sittning 1337

yggdrasil datalog

ﬂodis

dekaMus

monopol på tv

TEXT: PER PETTERSSON ILLUSTRATION: ANDERS SCHMIDT

Som du säkert redan vet har KTH alltid legat i framkant vad gäller teknik. Men att detta även gäller medieteknik är kanske mindre känt, eftersom utbildningen i medieteknik startade först 1999. Vad man glömmer då är att de allra första reguljära TV-sändningarna i Sverige utgick från KTH med start 1949. TV-SÄNDNINGARNA bedrevs av Nämnden för televisionsforskning, där KTH var en av initiativtagarna. Studion låg längst uppe i Klocktornet på Campus Valhallavägen och masterna satt på kupolen på taket. De master som sitter där idag är tyvärr inte samma utan i tillhör radioamatörerna på KTH, men det ger ju ändå samma intryck som de första masterna gjorde. DEN FRÄMSTA ANLEDNINGEN till att sändningarna alls kom igång var KTH-teknologerna Björn Nilsson och Hans Werthén. Dessa hade varit på resa i bland annat USA och där sett hur TV började växa fram som ett nytt medium. Tillsammans med Telegrafstyrelsen tog man initiativet till att bilda Nämnden för televisionsforskning. Telegrafstyrelsen, sedermera Televerket och Telia, var faktiskt på tal redan när radion skulle starta i Sverige som den ansvariga myndigheten. När så TV kom var de än en gång där och ville vara med. Som vi ju vet blev det inte Televerket som sände TV. TILL EN BÖRJAN sändes väldigt lite program och det var väl inte direkt något höjdarinnehåll. Meningen var ju mest att testa tekniken och inte att underhålla folket. De allra tidigaste sändningarna gick dessutom inte ut i etern utan gick genom kabel till några övningssalar inom KTH. Därefter ställdes en mottagare upp på Tekniska muséet för att testa sändning genom etern. Fortfarande fanns det inga TV-mottagare att köpa i Sverige, men det importerades friskt och många byggde också egna mottagare. Kring 1950 var det inte speciellt mycket svårare att bygga en TV än att bygga en radio, bara man ﬁck tag på delarna. TV BLEV JU, som vi i efterhand vet, en succé. Redan tidigt började tittarna efterfråga mer programinnehåll. Radiohandlare som ville demonstrera nymodigheten beställde sändningar på kvällarna vissa tider. Innehållet i de sändning-

arna som gjordes först var dock beställningsprogram. Man testade att sända en operation i TV för att testa om man på så sätt skulle kunna underlätta undervisningen för medicinstuderande. Man genomförde sändningar för Publicistklubben men också sändningar från Nobelfesten till en lokal i konserthuset, så fler skulle kunna delta i festen, om än på distans. Det var framför allt studenter som blev hänvisade till TV-sändningen. Vilket väl inte förvånar någon. JU LÄNGRE TIDEN gick blev kravet på bra programinnehåll större och dåvarande Radiotjänst började ställa upp med populära programledare och produktionspersonal. Från att ha sänt program som mest var dokumentära eller ibland någon kortfilm som spelades från smalfilm till TV, började det produceras mer tittarvänliga program. Journaler, sportevenemang och TV-teater producerades och lade grunden till det programutbud som växte fram under 1950och 60-talen. HUR LÄNGE höll man då på? Från starten 1949 dröjde det inte länge innan man började sända mer regelbundet. De allra första sändningarna som gick varje vecka startade 1950 under namnet “TV från Teknis”. Man sände varje onsdagskväll. Det utökades sedan allt eftersom och ”TV från Teknis” sändes fram till 1956 med allt fler sändningstimmar i veckan. Därefter tog Radiotjänst över sändningarna och ”TV från Teknis” gick i graven. Men ända fram till Nackamasterna togs i bruk 1956 var det TV från Teknis som var det enda sättet att se TV i Sverige. Vi hade alltså på KTH Sveriges första TV-monopol och detta varade i mer än 6 år.

? A N STJÄR

Det är inte bara DJ:s från Platoon som kan spela musik. KTH har och har haft en hel del grymma förmågor som har en stor publik i den verkliga världen utanför KTH. Chefred har träffat en del av dem. Läs om dem, lyssna på deras musik och inspireras! Dessutom träffar vi gänget bakom onlinenätverket som kommer att bli större än MySpace! TEXT & ILLUSTRATION: DUNJA VUJOVIC FOTO: IDA OLSSON

VI KOMMER ATT BLI BÄTTRE ÄN MY SPACE SOCIALT NÄTVER - Nova 100, Carpe Competencia? Nej, detta handlar inte om ett nätverk där man ska skaffa varandra jobb. Det handlar om att man ska köpa musik. Tänk dig ett gäng människor som till slut har tröttnat på MySpace. Frustrerade över att man inte kan köpa musik direkt på plats och bland annat det extremt dåliga sättet MySpace listar vänner. Dessa människor har insett att de kan göra allt detta mycket bättre och det är exakt det de ska göra. Jag träffade tre av de sex som är engagerade. Henrik Berggren, Eric Wahlforss och Alexander Ljung. Killarna har träffats genom musiken och när de insåg att de alla pluggade på KTH hade de ännu en gemensam nämnare. Henrik Berggren är en av killarna i Konstruction som vi skriver om i detta nummer. Eric Wahlforss gör egen musik under namnet Forss i skivbolaget Sonar Kollektiv. Alla tre har en bakgrund i musik och de har alla kunskap i teknik, mer eller mindre tack vare deras utbildningar. Tillsammans med fyra andra som är musikfantaster och är aktiva med att spela ute på klubbar i Stockholm ska de bygga upp detta sociala nätverk. Nätverket har inte ännu fått ett namn officiellt, de håller på och förhandlar med en kille som äger domänen de vill använda. Så vad går hela nätverket ut på, vad är syftet? Efter några koppar kaffe på mitt kontor så fick jag lite klarhet i det hela. ÅTERETABLERA VÄRDET i att köpa musik är ett svar på syftet med onlinenätverket. Som det har pratats om ett par år nu så är det färre och färre som köper CD-skivor och det behövs nya vägar. Det görs mycket musik som är bra, som inte är kommersiell och som ”upptäcks” genom MySpace till exempel. Att bygga upp ett nätverk för artister, media, skivbolag och alla intresserade kan man låta folk köpa musik direkt på Internet. Ca 95 % av intäkterna ska gå direkt till artisten och genom att köpa musiken så kan det synas på ens egen profilsida att man stödjer den artisten. Därifrån kan man klicka sig vidare till andra användare och upptäcka mer och mer musik. Nätverket ska byggas upp i små steg, hela uppbygg-

naden ska vara organisk. Man kommer att släppa en version av nätverket i vår, där några få ska vara med och testa och utvärdera. Killarna verkar vara väldigt måna om att hela tiden prata om relevans. ”Vad vill användarna ha? Hur kan vi göra det roligt och lätt men samtidigt svårt?” Vad menar de med svårt? Diskussionen kom in på att nätverket är för människor som känner en passion för musiken. Det finns många som vill att musiken ska uppfylla känslan som uppstår när man har hittat musik som ingen annan har hittat. Känslan när man har spenderat timmar på att leta på japanska bloggar och till slut hittat den perfekta, obskyra mixen. Den svåra känslan ska finnas i nätverket men det ska fortfarande vara tekniskt lätt. En paradox kanske? Det ska vara lätt att ”trasha” sin profil och få fram den svåra känslan men det ska vara lätt tekniskt att få sin profilsida att se trashig ut snarare.

MUSIKEN I NÄTVERKET kommer i början att vara elektronisk, naturligt för att alla i projektet har en bakgrund i det. De misstänker att indie också kommer att vara en naturlig del av det hela, för ”indie-kidsen” är tydligen rätt duktiga på Internet. De betonar att nätverket inte ska vara begränsat och de hoppas på att det ska bli ett starkt europeiskt nätverk. De vill i början skapa ett nätverk med en stark gemenskap, där alla i början kommer att i princip känna varandra. Det kommer hela tiden att utvecklas och bli större. För de som inte pluggar kommer detta att vara ett heltidsprojekt och ingen hobby. De ﬂesta i gruppen kan programmera själva, och de som inte kan är införstådda i tankebanorna. De får kombinera sin musikpassion med sina teknikkunskaper. Låter som en grymt projekt i mina öron. Det ska bli väldigt spännande att följa utvecklingen av projektet och så fort namnet är klart så kommer Osqledaren att avslöja det så att ingen missar det!

Henrik och Patrik i Konstruction. Foto: Felix Rådberg

HENRIK BERGGREN OCH PATRIK AXELSSON, eller Patrick Fiske som är hans ”stagenamn”. Duon Konstruction träffades när de pluggade basår på KTH. En riktig kärlekshistoria kan man säga. Killarna hade skåp bredvid varandra och det ena ledde till det andra. Eller som Henrik ”Hinke” Berggren sa ”Det är Patrik som är ’the looks’ och jag som är hjärnan.” Det kanske stämmer till viss del, då det var Henrik som pratade mest och Patrik satt och var mest söt. Så vad gör dessa grabbar som är värt att uppmärksamma? Förutom att plugga på Data och Media, så sysslar de med musik och spelar på olika klubbar. De spelar mycket tech-house men inte samma tech-house som Rouzbeh Delavari här till höger. Den är kanske lite mer åt det elektroniska hållet om jag har förstått allting rätt. För att vara på den säkra sidan citerar jag hemsidan: ”Electropump, meshmixes, cheap & expensive samplers and odd machines is what our dj-duo konstruction is all about. We’ve existed since spring 2004 and have played at clubs and venues like Kilotin, Dynamic, Marie Laveau, Trädgården, Landet, Berns Klubb, Disco Bravo, Ace, Pickpocket and Mondo.” Man behöver inte förstå deras musik, man behöver bara dansa när de spelar. I somras spelade de varje vecka på Trädgården och då kan jag lova att det var drag på dansgolvet. LÅT ER INTE LURAS av att de ser så avslappnade ut när de står bakom skivspelarna, det ligger en hel del jobb bakom DJ:andet. De samlar all musik digitalt och bygger upp ett musikbibliotek som de använder en viss period, säg en sommar. När de har spelat ”färdigt” slänger de hela sitt musikbibliotek och börjar om på nytt. De sparar max tre låtar och sedan bygger de upp allt på nytt. Tanken är att inte hamna i samma tråkiga banor utan att utvecklas ständigt. De erkände att en viss nervositet uppstår i början när de spelar men den släpper när folk börjar dansa och tjejer börja ragga på dem i dj-båset. VI DISKUTERADE OLAGLIG nedladdning av låtar där det visade sig att killarna hade en rätt så hög moral. De anser att det är okej att ladda ner för att lyssna igenom låtar men de skulle aldrig spela en olagligt nedladdad låt ute av flera anledningar. Genom att spela låten ute visar man att man stödjer artisten och eftersom de själva producerar musik vill de visa respekt. Dessutom får man inte alltid den bästa kvalitén man laddar ner olagligt och inte köper låten. Fair enough. Kärlekshistorien slutar här för denna gång men håll utkik nästa gång du ser Konstruction på en flyer eller en affisch. Lita på Osqledaren när vi säger att de här killarna kan få dig att dansa dig svettig!

Rouzbeh Delavari. Foto: Alejandro Trejos

NÄR JAG GOOGLADE PÅ ROUZBEH DELAVARI fick jag 22 100 träffar. Det kanske är ett vanligt iranskt namn men antagligen inte då de flesta träffar handlar om musik. Rouzbeh är stor. När man väl träffar honom är han dock otroligt ödmjuk. Jag ställde ett par frågor till datalogen som har spelat musik överallt från Miami till Estland. NÄR JAG FRÅGADE Rouzbeh vilken musik han sysslar med svarade han att det är en fråga som han själv har kämpat med att besvara. I början var det house eller progressive house. Nu är det mera tech-house. För oss som inte är så insatta i skillnaden kanske förklaringen från wikipedia hjälpa: ”House har ofta en stadig 4/4-takt och är nära besläktad med disco. Trummorna är skapade elektroniskt med trummaskin eller sampler medan resten av bakgrunden ofta innehåller element av samplat material som återupprepas. House har även många undergenrer och nya skapas med tiden. En del house kan vara lätt att bestämma undergenre på, medan annan kan vara mycket svår att kategorisera.” Okej, så det är vad som ligger till grund för den musikstil som Rouzbeh Delavari sysslar med. Han började med musiken i gymnasiet när han studerade på Mobila gymnasiet. De få inplanerade föreläsningarna gav mycket tid till musiken. Svårare är det nu när studierna på KTH tar upp mycket tid. Rouzbeh berättade i förbifarten att han tog 36 poäng förra terminen. Inte nog med att han producerar musik, spelar ute, är duktig i skolan så ska han också starta ett skivbolag med en kompis. Ambitiöst. Jag är imponerad. När man har cirka 15 släpp på sju-åtta olika skivbolag så förstår jag att man vill samla sin musik och förenkla sin utgivning. Dessutom så producerar Rouzbeh inte alltid sin musik själv, utan han går också under namnet ”Retarded funk” med sin vän Andres Garcia som också gör egen musik. Andres Garcia var ensam i ”Retarded funk” från början, och var med och gjorde ”Call on me” tillsammans med Eric Prydz som nog ingen har missat. ATT JOBBA MED MUSIKPROGRAM och att programmera är inte så långt ifrån varandra som man kan tro. Rouzbeh gillar att göra båda och är intresserad av tekniken bakom musiken. ”När man råkar göra fel i vanliga program som man programmerar blir det bara fel. Däremot om man skriver fel i musikprogram låter det bara intressant”. Nördigt kan tyckas men det finns ingenting nördigt med Rouzbeh Delavari och hans musik. Tvärtom är jag som sagt mycket imponerad och inspirerad över någon som är grym i skolan och dessutom har halt andra intressen utanför KTH.

Moon-Suck och Sam i B-line. Foto: Unlucky Monkey

HIPHOP är inte så inne just nu. Vi har på föregående sida skrivit om musik som är allmänt ”inne”. Hiphop är så pass otrendigt att Stureplansgruppen som bland annat äger Spy Bar och Sturecompagniet har beslutat att man ska sluta spela hiphop på deras uteställen. Det är rätt hårt, speciellt för folk som driver hiphopklubbar, till exempel killarna bakom B-line. Jag träffar Sam Jahanfar som är en av tre killar som startade B-line. Han berättar om historien bakom klubben och radioprogrammet som har funnits i snart sju år. Sam träffade Moon-Suck på Platoon, kårens DJ-förening och de tyckte att båda var pajaser. Tillsammans med en tredje kille Hasse hängde de mycket på en skivbutik som hette B-line. Tyvärr var det ingen annan som köpte musik av dem och skivbutiken lade ner. Killarna tog namnet B-line och började spela på Bonden Bar på Söder. En spelning de hade fått tack vara Fredrik Aldeus som för övrigt var chefredaktör på Osqledaren 98/99. Killarna som var med i Platoon fixade fester tillsammans med Rekyl, drum’n’bassklubben som körde på kåren. De ordnade egna hiphopfester men bland annat på grund av klottret så beslutade den gamla kårstyrelsen att kåren inte skulle ha fler hiphopfester. Detta är ingenting man följer idag men man ser tydligt att hiphopen inte alltid är så önskad. Det har gått rätt så bra för B-line ändå. De är det populäraste radioprogrammet på THS Radio och förra sommaren spelade de varje vecka på F12, eller jag menar klubben Fredsgatan 12 och inte en sal på KTH. De spelade varje tisdag och det var alltid mer folk den dagen än de andra dagarna. Man märker att det finns ett sug efter hiphop i Sverige men det avtar rätt rejält i Stockholm då de flesta inte bryr sig om vad de dansar till och därför bryr sig inte krögarna om att ta in bra DJ:s. Självklart finns det undantag och B-line kommer ha ett par större fester på F12 i sommar och spela varje vecka på Mosebacke. NÄR DET GÄLLER RADION är det inte ursprungsgänget som spelar varje vecka utan det är folk som har kommit med på vägen, Skåne-Peter & Renis som spelar på lördagskvällar, då ursrungsgänget ofta har mycket spelningar. Sam har dock varit musikchef på radion kommer det fram, fast bara två månader. Eftersom jag sitter bredvid radion har jag hört en del rykten om vad som händer när B-line sänder. De är de enda som får dricka när de sänder för att de har så stor publik, så de får friare tyglar. Sam påpekar att de alltid sköter sig, förutom den gången mixerbordet började brinna. Att spilla vin på ett mixerbord är tydligen ingen bra grej. Det var tur att det var ett oldschool mixerbord och att det enda som behövdes var att byta ett par sladdar så var man redo att köra igen. Dags att avrunda och jag säger bara: stöd hiphopen i Stockholm och skaka rumpa på Mosebacke och F12 i sommar!

Bröderna Lukic Foto: Felix Rådberg

KÅRENS ENDA RIKTIGA KLUBB, som nu inte längre huserar på kåren. Jag träffade Boris Lukic, gammal ﬂygare, för att prata om hur det hade startat och var Rekyl är på väg nu. För snart tio år sedan bestämde man i kårens DJ-förening, Platoon, att man skulle försöka starta en riktig klubb. Klubben ﬁck namnet TEST och man körde fester på Nymble och under renoveringen av kårhuset körde man klubben på Quantum. I början spelade man mer blandad musik men som tiden gick så inriktade man sig mer och mer på drumnbass och musik som passade bra ihop. Hiphop, house och reagge var också vanligt. Ofta lät man olika band uppträda för att få variation, för att man aldrig skulle tycka att musiken var för enformig. Klubben som bytte namn till Rekyl, har under åren lyckats samla en trogen skara människor från klubbstockholm som regelbundet besöker klubben. Nymble är inte enda lokalen som har huserat klubben. I somras spelade man igen på Trädgården och i höstas var det Marie Laveau som hade äran. 70 000 KRONOR fanns så sent som förra året på kårens konto som var vikt åt Rekyl. Detta innebär att Rekyl kunde fakturera för 70 000 kronor som sedan skulle komma in efter arrangemangens slut. Det blev inte alltid ett plus/minus resultat men det var inga större förluster. Från och med i år beslutade klubben att inte spela regelbundet på kåren på grund av lokalens storlek. Istället satsar man på ett par större fester på Nymble och bland annat Berns den 6:e april då Goldie ska spela. Nästa stora fest på Nymble är den 27: e april, så håll utkik efter mer information! BORIS OCH hans bror Bojan har även nu startat ett skivbolag med tonvikten på drumnbass, skivbolaget heter Mir. De engagerade i Rekyl kommer från stor del från Platoon. Många driver egna klubbar som hiphopklubben Heartbeat som också är att rekommendera. B-line som vi skriver om här till vänster var med på Rekyl från början. Man kan säga att i början av 2000-talet startades tre klubbar av som har hängt kvar ända till idag. Heartbeat, Bline och Rekyl är klubbar som alla startades ungefär samtidigt av Platoonare och som fortfarande drar publik. Det verkar inte vara någon ändring på det i närmsta framtiden.

mitt liv som hund TEXT: DUNJA VUJOVIC BILD: PER PETTERSON & PRESSBILD GALAGO STRIPP TRYCKT MED TILLÅTELSE AV MARTIN KELLERMAN(martin_kellerman@hotmail.com)

Rocky. Strippen om en hund och hans vänner. Det är inte fabler mina vänner, det är en stockholmsskildring som har pågått sedan 1998. Vi har ställt några frågor till mannen som har dissat KTH i otaliga strippar. Nedan ser ni ett ypperligt exempel på det.

Gjorde strippen dig upprörd, sur och ledsen för att Kellerman kallad dig nörd och mobboffer? Så här ser Martin Kellerman ut. Han ﬁnns på hitta.se. Ett tips är att vänta utanför hans dörr och ge igen. Eller så kan vi försöka oss på lite självdistans och läsa intervjun till höger.

Så vad händer med Martin Kellerman nu förtiden? Jag är med i en dokumentärserie om mig och mina kompisar som kommer på SVT i april. Och så släpper jag böcker i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Spanien, Frankrike, Italien och USA i år. Du har två polare som går på KTH. Vad var din spontana reaktion när du tänkte på att de skulle börja här? Ingen speciell reaktion. Det verkar vara en bra utbildning, fast ingen av dom har fått jobb efter att de blev klara. Har de varit totalt oengagerade i studentikosa saker under sin utbildning? Har de alltid sågat dessa fester, eller har de vågat erkänna att de har haft roligt? Den ena har inte gått på något överhuvudtaget, den andra upptäckte att han tyckte det var rätt kul att sjunga sånger. Sen har jag en barndomskompis som gick helt upp i det och fortsatte till och med efter det att han var klar. Men så bodde han i Örebro också, vad skulle han annars göra? Upplever du att de har ändrats under sin studietid, i så fall hur? De har blivit väldigt fattiga, osociala och sedermera arbetslösa. Har du någonsin önskat att du också hade pluggat eller är du väldigt nöjd med vad du gör? Jag har aldrig ångrat att jag inte gick gymnasiet men jag önskar jag hade lärt mig mer språk i skolan. Din serie är numera kult. Känner du dig som en kändis på stan eller är det så att de allra ﬂesta inte har en aning om hur du ser ut? De ﬂesta har ingen aning och de som vet bryr sig inte. Förutom ett och annat fyllo som gapar om att jag var bättre förr. Jag har alltid uppfattningen om att du har massa tjejer som alltid slänger sig på dig ute men i stripparna så försöker du alltid framställa dig själv som en looser som aldrig får några tjejer. Försöker du vara blygsam eller är det ännu ett sätt för dig att skaffa tjejer ute, genom att spela oskyldig? Det går väl lite i vågor, som för alla. Just nu är jag i Thailand och här skulle de inte pissa på mig om jag brann verkar det som. Generellt sett är det inte så många jag är intresserad av. Är din enormt grabbiga stil i serien en överdrift eller är det verkligheten i ditt och dina polares liv? Vad är det som är så enormt grabbigt? Vi sitter mest och lyssnar på skivor och dricker kaffe, det är väl mer tantigt än grabbigt. Kommer man att följa Rocky tills han är gammal och grå? Jag vet inte hur länge jag håller på, så länge jag tycker det är roligt. Men jag har gjort lite andra saker och inget är ens i närheten så roligt, så det blir nog ett bra tag till.

• Adidas Forum • Puma States • Adidas ZX700 • Nike AF 1 • New Balance 577 • Nike Courtforce • Adidas Americana • Adidas Superstar 1 Celtics • Ice Cream Board Flip II • Nike Dunkesto •

•

• •

•

• •

sneakers a love story

TEXT: CRISTIAN FRANZÉN & KALLE BOIJA FOTO: ALEX BILEDT MHA ROBERT LYNGMAN TACK TILL: SNEAKERSNSTUFF

JAG GILLAR SAKER som alltid är sig lika. Julaftnar, Dovas och prinsessan Lilian till exempel. Det känns liksom tryggt att veta att vissa saker alltid finns där och inte kommer att ändras bara för förändringens skull. Jag kan bli förbannad när man återvänder till gamla favoritcaféer bara för att upptäcka att de har gått bananas och köpt stolar i borstad aluminium. Eller när man träffar en polare från förr som skaffat slipover. Det behövs saker som man aldrig behöver tvivla på. Det behövs sån kärlek. I MITT LIV finns få större kärlekar än att lyfta på locket till en crisp låda med nya sneakers och slås av den omisskännliga luktsensationen från polyuretan och processat läder. Att sedan vika ifrån skyddspappret och bländas låter mig ana att det kanske finns en Gud och att Han är god. Upplevelsen att snöra på sig nya skor och veta att du inlett ett förhållande med dem är uppe där med sex, carving i en nypistad nedfart och den där första dagen på våren då man skippar jackan. Det är saker som aldrig blir trista och som inte ens en avtrubbad cyniker som jag kan ställa mig likgiltig inför. Just då är jag rik. JAG HAR HAFT för många sneakers. Har svårt att göra mig av med dem också. Vi har ju ändå levt ihop. Kan ibland plocka upp ett gammalt par och minnas ganska exakt vad vi gjorde tillsammans. En tid då det var de och jag mot världen och de fläckar vi fick. Inte bara var fläckar på läder, utan lika mycket avtryck i vår gemensamma utveck-

Adidas Forum 2099:Japansk denim i Adidas serie “Materials of the world”. Dyr men prisvärd eftersom den är riktigt het och endast ﬁnns i en begränsad upplaga. Puma States? 799:Denna sko kommer först i mars och är en i raden av alla de snygga skor som Puma nu lanserar. Vinrött har alltid och kommer alltid att se bra ut. Adidas ZX700 799:Adidas lät SNS göra en helt egen sko och det här är slutresultatet. En diskret sko med ﬁna detaljer. Nike AF 1 1199:En klassiker från 1981. Den blir aldrig fel, om den inte är smutsig förstås.

ling. Och så slår det mig att egentligen var det mesta annorlunda senast jag bar just de här skorna. Mina kläder har förändrats, jag har hunnit ﬂytta några gånger, har haft andra, icke skorelaterade, förhållanden som kommit och gått. Fuck, jag har ju till och med tappat hår sen sist. Men mina sneakers består. De går att lita på. I EN VÄRLD där ironi och postironi samsas med nervösa modetrender som styr våra sociala koder och de sätt vi har att genom vår stil uttrycka oss själva, är det inte konstigt att vi famlar efter en fast punkt. Något som hyfsat konsekvent signalerar vem jag är. Sneakers gör det. En snabb glimt ner mot fötterna och jag har bildat mig en uppfattning om dig som du kommer att få ett helvete att ändra på. Kalla det fördomsfullt. Det stämmer i så många fall att jag kommer stå fast vid metoden. Jag tror att jag skulle ha respekt för Hagamannen om han bara bar ett par hårt snörade Jordan-fyror. VART VILL JAG komma med det här då? tänker skeptikern. Kanske bara dit där du funderar lite på om det kanske inte är dags att uppdatera skogarderoben en aning. Dels för att nya sneakers hjälper dig att bli en bättre människa, förgyller din vardag och gör dig het. Men i lika hög grad för att du får din omgivning att le. Vips bidrar du till god karma och fred i världen. Bara genom att byta skor. Är inte det kärlek, så säg?

New Balance 577 999:New Balance börjar komma tillbaka med en del fräscha modeller efter att ha befunnit sig i en svacka. Det är inte sällan de kritiseras av folk som inte vet bättre men dessa känns helt rätt.

Adidas Superstar 1 Celtics 999:Denna sko är i en serie inspirerad av de olika NBA-lagens färger och loggor. Superstarmodellen har aldrig förr varit så här bra.

Nike Courtforce 999:Unisex med känsla av italien. Ser betydligt bättre ut på en fot än för sig själv. De något oroande glansiga partierna blir självklara när man ser dem i kontrast mot marken.

Ice cream Board Flip II 999:Galet gul sko som kommer i mars. Den kommer samtidigt som tre andra färgvarianter och de är alla helt klart värda en titt. Min personliga favorit är den beiga men för den som vågar är denna gula något som verkligen står ut.

Adidas Americana 1599:En skön sko gjord av ﬂanell från USA. De är en av skomodellerna i “Materials of the world”serien där olika material får symbolisera olika länder.

Nike Dunkesto 1099:Sjukt snygg sko för tjejer. Jag har svårt att se hur någon skulle kunna ogilla dessa. Den första tjej jag ser med dessa på sig bjuder jag på date.

TEATER TEXT: STHIG JONASSON BILD: OSQLEDARENS BILDARKIV, PETRA HELLBERG (DJUNGELBOKEN), BENGT WANSELIUS (LINJE LUSTA), HANS NILSSON (ROMEO & JULIA)

DJUNGELBOKEN STOCKHOLMS STADSTEATER KIPLING I STORSTADSDJUNGELN NOBELPRISTAGAREN Rudyard Kiplings två djungelböcker (1894–95) är en samling berättelser där tre handlar om en liten indisk pojke som förirrar sig ut i djungeln och tas om hand av en vargflock som kallar honom Mowgli (Den lilla grodan). Dessa berättelser ligger till grund för Stockholms stadsteaters frustande häftiga uppsättning av ”Djungelboken”. Regissören Alexander Mørk Eidem har förlagt handlingen till Sergels torg år 2107 och ger en skarpare och mer våldsam saga än den välkända tecknade Disneyfilmen från 1974. Men den här föreställningen är helt avdisneyfierad – inte en enda gullig pälsklädd varelse finns med på scenen.

MØRK EIDEM TECKNAR en mörk framtidssaga om storstadsdjungeln där livet är hårt, farofyllt och gränsen mellan liv och död är lätt att passera. I Stockholms betongdjungel lever inga människor, endast klonade djungelvarelser, ofta förvillande lika vår egen tids brats, nynazister eller hbt-människor som strider om makten. Vargarna, det fria folket, tar hand om människoungen Mowgli och lär honom överleva i storstadsdjungeln.

MOWGLI SPELAS av Kristofer Fransson med koncentrerat allvar och snygg behärskning av både dans och Kung Fu. Han befinner sig på gränsen mellan barn och vuxen när utanförskapet slår honom - han är inte en varg utan en människa och utanför flocken måste han finna sin egen väg. Mowgli har egentligen inget val men att vara människa lockar honom inte. Han har över huvud taget aldrig hört något positivt om människor. LEIF ANDRÉE GÖR Mowglis mentor, den inte överbegåvade björnen Baloo, till en boxningscoach med hårda boxhandskar och mjukt hjärta. Han ställer alltid upp för grabben, ofta

med en snyting. Mer sentimental är den svarta pantern Bagheera som i Shebly Niavaranis tolkning är en transa i svart korsett, högklackade läderstövlar och med en mycket användbar spikförsedd handväska som nonchalant dinglar på höften. Hotet mot Mowgli kommer från tigern Shere Khan (Lars Göran Persson) som är ondskan personiﬁerad med ståltänder och knivar i ärmmuddarna, farligt våldsﬁxerad och fylld av hat. Lars Göran Persson är lysande i rollen och rockar till det häftigt i ett ruskigt vitmaktsolo med refrängen ”En bra människa är en död människa”.

HÄFTIGAST I DJUNGELN är annars Frida Westerdahl i tight gul läderoverall som ormen Kaa med ett svischande samurajsvärd. Hos Kaa blandas sex med våld, hon är förföriskt väsande och skoningslöst mordlysten och blixtsnabb än häftigare när hon ömsat skinn. Aporna är ansvarslösa Stureplansbrats där Noppe och Joppe (Johannes Bah Kuhnke och Christian Hillborg) leder ett evigt partajande. Hos Kipling kommer Mowgli till en ruinstad med resterna av en högt stående civilisationmen här är det i stället en lyxkrog där odrägliga brats, utstyrda i glitter och bjäfs, sätter sprätt på pappas bananer. ERIC GADDS musik ger puls åt storstadsdjungeln med sånger – rap, pop, rock och disko – som växer ut till hela shownummer. Det är en påkostad och mycket vital uppsättning med stor ensemble, orkester, mycket dans, coola kläder och överraskande ljudeffekter. Det enda problemet är väl att sång- och dansnumren ett tag tar bort fokus från handlingen och att slutstriden mellan Mowgli och Shere Khan är oändligt utdragen. Men Kiplings rafﬁnerade civilisationskritik ﬁnns kvar under all discomusik och överkoreograferade slagsmål. Sammantaget är ”Djungelboken” en underbar föreställning där varje roll är optimalt besatt.

ROMEO OCH JULIA OPERAN NYPREMIÄR PÅ ALLA TIDERS STÖRSTA KÄRLEKSDRAMA I SIN PJÄS ”Romeo och Julia” tar Shakespeare kärleken på allvar – dödligt allvar. Spelet är förlagt till Verona på 1300-talet där de två adelsätterna Capulet och Montagues konkurrerar om makten – med alla medel. När Romeo Montagues möter Julia Capulet mals kärleken mellan två unga människor ner till en tragedi i familjernas oresonligt hat.

HUR LÅNGT kan man tänja ut Shakespeares drama? Kan en balett med sina begränsningar skildra samma starka känslor och attityder som talteatern eller opera? Javisst, det gör Kenneth MacMillan i sin balett ”Romeo och Julia” som just nu dansas på Operan. I DEN HÄR UPPSÄTTNINGEN från 1969, som nu haft nypremiär dansas huvudrollerna av det unga och vackra paret Olaf Kollmannsperger och Jurgita Dronina. Hos Jurgita Droninas Julia ﬁnns en barnslig förvåning och lycka i förvandlingen från lekande barn till ung kvinna som upplever sin första kärlek. Hon är en stark och självständig trettonåring som själv tar initiativet till det hemliga bröllopet med Romeo och hon häftigt och avvisande opponerar sig mot föräldrarnas försök att komma med en annan friare. Olaf Kollmannsperger dansar Romeo ganska vekt och återhållet. Han är sansad i en värld av våldsbenägna galningar och tror naivt att kärleken kan försona familjerna. Romeos och Julias första pas de deux är som en sommargryning med ett under av romantisk skir kärlek och erotisk lek.

DET ÄR I SAMSPELET mellan Romeo och hans två kompisar Mercutio (Jan-Erik Wikström) och Benvolio (Oscar Salomonsson) som dramatiken förtätas mot det ödesdigra. Jan-Erik Wikström har en självmedveten arrogans som skulle kunna reta också den mest lugne. Lugn är ju inte precis det som kännetecknar släkten Capulets torped Tybalt (Anders Nordström). Tybalt/Nordström visar sin förmåga till utspel och glödande känslor i fäktscenen mot den övermodigt dödsföraktande Mercutio/Wikström, som också genomför sin död med stor bravur. Han hämnas av Romeo som tvingas lämna Verona och sedan är allt förlorat. HOS SHAKESPEARE är förhållandet mellan individen och det omgivande sociala nätet organiskt och avgörande för pjäsens tragiska utveckling, medan Kenneth MacMillan ställer individen i fokus. Här drivs utvecklingen mer av de individuella handlingarna och av sin inre obeveklighet än av yttre hot från de stridande familjerna.

KLÄDPRAKTEN är överdådig och scenografin fiffig, med små handgrepp förvandlas en gatuscen till förfinad salong och vidare till den gripande balkongscenen som är lika central hos MacMillan som hos Shakespeare. Operans uppsättning av baletten ”Romeo och Julia” är en njutning, skynda att se.

LINJE LUSTA STOCKHOLMS STADSTEATER SPRIT, SEX OCH VÅLD

che och gör henne till ett inte särskilt sympatiskt offer i en värld hon inte kan eller vill tillhöra. Hennes väg in i psykosen med en alltmer splittrad verklighetsuppfattning är en hadesvandring.

”LINJE LUSTA” TENNESSE WILLIAMS, idag

HANDLINGEN drivs framåt av Stanleys vilja att bli av

kanske litet uttunnade, drama från 1947 spelas nu i en tät uppsättning som ångar av sprit, sex och våld på Stockholms stadsteater.

BLANCHE OCH STELLA DuBois är uppväxta på plantagen Belle Rêve i den amerikanska södern. Men medan den yngre systern Stella lämnade sydstatslivet och gifte sig med den polskättade Stanley Kowalski stannade Blanche kvar tills ekonomin tog knäcken på plantagen och den gick familjen ur händerna. Stella och Stanley bor i New Orleans, i en sliten tvårummare i stort behov av renovering i kvarteret Paradistorget – dit man kommer med spårvagnslinjen Lusta och byter till Kyrkogården. Den sociala nerförsbacken är tydlig.

HIT ANLÄNDER BLANCHE i elegant promenaddräkt som en ovälkommen gäst på ﬂykt från sin livslögn. Hon är neurotisk, störande och dricker litet för mycket.

REDAN FRÅN BÖRJAN skär det sig mellan Stanley och Blanche. Stanley är en mansgris som i fyllan klår upp Stella innan han sätter på henne. Med Blanche i huset hotas Stanleys lilla imperium som består av hem, bowlinglag och pokerkompisar. Utöver sin överlägsna attityd har hon också en märklig erotisk dragning på – och till – Stanley. HELENA BERGSTRÖM gör en lysande prestation som den bedagade sydstatsskönheten Blanche. Med sin frenetiska spelstil skärper Bergström till den neurotiska sidan av Blan-

med Blanche men Francisco Sobrado som Stanley saknar tillräcklig tyngd och aggressivitet för att egentligen vara ett hot mot kvinnorna runt honom eller den överklass de kommer från. Till slut är det Blanche själv som beseglar sitt öde och inte Stanleys misshandel och våldtäkt som tippar henne över kanten.

KRING BLANCHE och Stanley grupperar sig de andra aktörerna på behörigt avstånd. Elisabet Carlsson gör en utmärkt studie i kvinnlig underdånighet. Hennes Stella försöker naivt att medla men hon är hjälplöst utanför. Samuel Fröler gör den tafatte, lufsige och modersbundne Harold Mitchell (Mitch), egentligen en syskonsjäl till Blanche men mindre utsatt och han överlever i insikten att den Blanche han älskar är någon helt annan än den han trott. Lena Nilsson och Joakim Gräns ger stadga åt Eunice och Steve som bor i våningen ovanpå. De lever i ett genomsnittsäktenskap med ständiga bråk och försoningar och har överseende med grannarna.

”PJÄSEN ÄR EN TRAGEDI med det klassiska syftet att åstadkomma en katharsis av medlidande och skräck…”, skriver Williams själv om sin pjäs. För att nå dit måste Blanche till slut vinna publikens medkänsla och förståelse. Helena Bergström lyckas med det. Därför blir det en bra föreställning av en pjäs som sett sin bästa tid.

DARLING!

Osqledaren har sett den nya svenska ﬁlmen Darling och träffat ﬁlmens huvudperson, medieteknologen Michelle Meadows. INTERVJU: DUNJA VUJOVIC FOTO: ALEX BILEDT

JAG TRÄFFADE MICHELLE MEADOWS på ett kafé på Södermalm, långt ifrån den dryga Östermalmsmiljön som jag har sett henne tidigare i. Vi pratade om Media, Darling och KTHmästerskapet. HON ÄR LÅNGT IFRÅN den karaktär hon spelar och varför blir man förvånad? Dock kan sägas att hon är mycket sympatisk, något jag uppmanade henne att vara när vi skulle fota henne på Söder i extrem kyla. Hon sade inte ett ord, utan log framför kameran som en snäll flicka. Hon fick dessutom utstå att intervjun var dåligt förberedd för att jag fick rycka in i sista sekunden för att min skribent fick förhinder. ANYWAY. Michelle är snart färdig mediehögskoleingenjör och har bara examensjobbet kvar. Hon skulle gärna producera en bok, dokumentär eller någon annan produkt. Tyvärr verkar det som hon inte får göra något av det. Michelle började på Väg-vatten 2000 men avbröt studierna efter ett år och ville hellre gå på Media. Anledningen till att hon sökte Media är att hon vill kunna tekniken bakom film och annat kreativt arbete, t ex på en reklambyrå eller designbyrå. Men också för att vara mer insatt när hon själv medverkar i en film. Medverkat i en film är precis vad hon har gjort dessutom. Inspelningen av Darling pågick i tre månader under våren 2005 samtidigt som hon gick på KTH och Beckmans. Dessutom har hon en pojkvän, även han på Media. Hur hon fick ihop allt detta kan vara svårt att förstå, hon är helt enkelt ambitiös och uppenbarligen disciplinerad.

MICHELLE Meadows har ingen större erfarenhet av skådespeleri. Hon spelade teater på fritiden på högstadiet och att hon valde Drama på gymnasiet som estetiskt tillval. Trots att hon gick på Moskvas konstnärliga teaterhögskola, poängterar hon att teater inte är något för henne, kanske beror det på att ﬁlm är något mer naturligt och fascinerande för en teknolog? FILMEN SPELADES IN helt efter manus och det fanns ingen plats för omtagningar men enligt min mening är hennes skådespelarinsats trovärdig. Enligt henne själv är det roligast att spela elak, vilket hon också får göra. Det är dock svårt att se henne elak , i verkligheten då hon var väldigt trevlig, men hey, jag är journalist i hennes ögon, hon kanske ansträngde sig extra mycket? Innan jag träffade henne frågade jag min fotograf Alex om hon var soft. Eftersom han spelar basket med hennes kille i KTH-mästerskapet så tänkte jag att han visste. Svaret jag ﬁck var att hon var det och att hon dessutom var deras groupie på KTH-mästerskapet. När reglerna för KTH-mästerskapet var att man var tvungen att ha med en tjej på planen så hände det att Michelle var den tjejen. NU SKA JAG SLUTA HYPA Michelle Meadows, läs recension här bredvid och se vad den mer kritiske Osqledarskribenten tycker.

TEXT: CALLE FINNSTRÖM

“Han är 61 år, nyskild, nyarbetslös efter 30 år som elektroingenjör på ABB och på desperat jakt efter ett jobb som kan ge en mening åt hans existens.”

SVENSK FILM är ett märkligt fenomen. Oavsett vem som gör dem så har det under den senaste tiden bara dykt upp två olika sorters filmer. Antingen är det tragiska dramer (eventuellt tragiska må-bra-dramer) om människor, gärna med ett sargat förflutet, som försöker hitta sig själva. Eller så är det komedier, oftast dramakomedier, om människor som försöker att hitta sig själva. DARLING hamnar någonstans mittemellan de två grupperna, måhända för att filmens handling består av två delar som utspelar sig parallellt med varandra. Den ena delen skildrar den unga Evas (Michelle Meadows) bekymmerslösa tillvaro. Hon bor hos sin mamma på Östermalm, jobbar i butik, och spenderar alla pengar hon har på kläder och drinkar. Den andra delen ger en inblick i Bernards (Michael Segerström) ledsamma liv. Han är 61 år, nyskild, nyarbetslös efter 30 år som elektroingenjör på ABB, och på desperat jakt efter ett jobb som kan ge en mening åt hans existens. DET ÄR EN TRAGISK, och inte helt verklighetsfrämmande, bild som målas upp under filmens första 20 minuter. Evas bekantskapskrets presenteras. Deras själlösa diskussioner om kläder och bilar på inneställena omkring Stureplan står i skarp kontrast mot Bernards tafatta försök till konversation med exfrun. DÄREFTER FÖRSÄMRAS tillvaron för båda karaktärerna. Evas mamma flyttar utomlands. Den glaskupa Eva levt i splittras och hon tvingas hantera verklighetens problem. Hon flyttar till en egen lägenhet men förlorar jobbet och pengarna räcker inte till för att betala både hyra, kläder och kvällar på krogen. I och med det försvinner alla de människor hon trodde var hennes vänner. Samtidigt misslyckas Bernard gång på gång att hitta ett fast jobb. Han är för inställsam och för gammal. Som någon form av sista utväg söker både Eva och Bernard jobb på McDonald’s. Och deras vägar korsas.

JAG KAN INTE HJÄLPA att känna medlidande för båda karaktärerna, av skilda anledningar. Bernard är skapad för att man ska känna just medlidande, och Michael Segerström förmedlar känslan av hopplöshet bra, men jag känner ändå att jag har sett rollfiguren förut. Trots det blir jag tagen av hur fullkomligt utlämnad Bernard är, hur allt han gör skuggas av enorm desperation. Ett bra exempel är hans försök att hålla liv i relationen med den känslokalla dottern. Medlidandet för Eva baseras snarare på den totala okunskap hon besitter om världen som hon måste handskas med. Ibland känns det nästan jobbigt. DET ÄR efter det att Eva och Bernard möts på McDonald’s som filmen är som bäst. Den påverkan de båda personerna har på varandras liv känns äkta och rollfigurerna börjar leva ut på ett sätt helt olikt början. Det skulle ha känts klichéartat om de båda kom på rätt köl igen och levde lyckliga men detta är inte den typen av film. Istället lämnar de spår i varandras liv, ett hopp om förbättring, om än bara en strimma. För Eva agerar Bernard vägvisare mot ett uppvaknande ur Stureplansdvalan, om vänskap utan krav. Hon faller dock tillbaka i sitt ytliga liv när hon får chansen. För Bernard påminner Eva om hur hans relation med dottern var för länge sedan; spontan och enkel. ÖVERLAG följer filmen mönstret. Lyckligtvis, trots att den ibland faller ned i de vanliga spåren, överraskas jag positivt. Filmen har som sin uppgift att skildra klyschiga karaktärer och lyckas med det. Dessutom förmedlar den stundtals sitt budskap med värme och subtil komik som gör att den höjer sig över den grå massan som är svensk film.

OSQLEDARENTIPSAR: TEXT: AXEL LINDGREN ILLUSTRATION: ARON LIND

DE STÅR SAMLADE i välklädda grupper om två eller tre. Alla ser sådär vana och nonchalanta ut, sådär oberört naturliga som bara modemänniskor kan. Ett kompakt mörker lägger sig när ljuskronorna dör ut. Sorlet tystnar. Jag känner doften av förväntan. NÄR DEN FÖRSTA MODELLEN marscherar ut tänds strålkastarna. Högtalarna fyller salen med en stämningsfullt rå ljudmatta. Fotoblixtar flammar. De bistra modellerna går sina rundor. Tidningsfolket kommenterar och analyserar höstens plagg. Hela publiken betraktar uppmärksamt det välstylade skådespelet. Tio minuter flyger iväg och alla modeller visar upp sig en sista gång. Slutligen tittar modeskaparna själva fram för att möta publikens applåder. Efter visningen töms lokalen snabbt. Nu ska kläder diskuteras och champagne sippas. Sedan bär det av till nästa visning. Under Stockholms modevecka finns ingen tid att förlora. ”DET SVENSKA MODEUNDRET” är tre ord som ständigt dyker upp i svenska modemagasin och tidningar. Ibland verkar det som om hela världen talar om svenskt mode. Riktigt så roligt är

det inte. Ett fåtal märken är visserligen internationellt kända. Och visst är vi större än till exempel Norge och Finland. Men på världskartan är Sverige mer känt för formgivning och musik än mode. Detta har statens råd för arkitektur, form och mode kommit fram till. Rapporten heter ”Mode Svea” om du vill läsa mer. JAG ÄR DÄREMOT helt såld på svenskt mode. Det är ofta rent och enkelt. Kläderna är väldigt bärbara och färgerna sobra. Oftast slipper vi stora logotyper även om det ﬁnns obehagliga undantag som JL Future Sports. Det har helt enkelt aldrig funnits så många spännande svenska märken som nu. Men passa dig för de stora kedjorna. Där hittar man inte några unga, nyskapande märken. Kedjorna köper bara in sånt som de vet att folk gillar. Det blir lite som Radio Rix. JAG TÄNKTE AVSLUTA med att tipsa om två svenska märken som jag gillar skarpt. Men samtidigt vill jag uppmana dig att hitta dina egna favoriter. Det vore ju inte roligt om alla gillade samma saker.

R: svenskt mode

FIFTH AVENUE SHOE REPAIR

PAPAGAIO

GRAM DESIGN

Det är ambitiöst mode. Kläderna går i svart, vitt och grått. De blandar slappa, sköna tröjor och toppar med smala byxor. Vi har dragit ut siluetten på längden, säger Lee Cotter i en intervju för ett svenskt modemagasin. Priserna är höga men inte alls orimliga. Drygt tusen spänn för en kofta och femhundra för en t-shirt. De har en butik på Bondegatan 46. Där kan man även smygtitta in i designstudion, som ligger i samma lokaler.

Det ﬁnns, enligt mig, ingenting som slår en schysst t-shirt. Det spelar ingen roll hur snygg den nya skjortan är eller hur utrotningshotat mjuk den stickade ulltröjan är. Det ﬁnns inget man känner sig så bekväm i som den rätta t-shirten. För tillfället tillverkas den av det lilla, stockholmsbaserade, märket Papagaio. De gör ruggigt snygga tryck på sköna tröjor, både för tjejer och killar. Butiken Item på Repslagargatan 11 säljer Papagaio, samt en hel del annat smått och gott.

Nu har du nästan en hel outﬁt. Men det är något som saknas. Skor, naturligtvis. Gram Design har levererat skor sedan våren 2005. Denna vår har de sju modeller att erbjuda. Tanken bakom skorna är att de ska fungera till allt i din garderob. Kombinera modellen 408 gram i rött med ett par smala jeans och du är snyggast i vår. Skorna ﬁnns både i dam och herrstorlekar. Du kan köpa dem lite här och där i Stockholm. Besök gramdesign.se för att kolla in skorna och återförsäljare.

KTH + HHS + KI + KONSTFACK = SSANT TEXT: SARA GUSTAVSSON

Visste du att det fanns en skola som erbjuder kurser i hur man blir mer kreativ? Som inriktade sig på entreprenörskap och eget företagande? En skola där teknik, ekonomi, medicin och design förenas? Det gör det. Skolan heter SSES, Stockholm School of Entrepreneurship.

PETER ERIKSSON har just påbörjat sitt exjobb inom programmet Mikroelektronik vid KTH. När han inte pluggar eller pillar med kiselplattor engagerar han sig bland annat i arbetslivskontakter, arbetsmarknadsdagar och andra evenemang på campus i Kista. Det var vid ett sådant tillfälle han kom i kontakt med SSES. När sedan en studiekamrat förra hösten rekommenderade honom att söka platsen som Campus Liaison – ”campusförbindelse” – gjorde han det. BERÄTTA LITE OM VAD SSES ÄR! – SSES är ett samarbete mellan fyra toppskolor i Stockholm, nämligen KTH, Handels, Karolinska Institutet och Konstfack. Syftet är att stimulera, engagera och motivera studenterna till att bli mer ”entreprenöriella”. CAMPUS LIAISON – VAD INNEBÄR DET? – Jag jobbar med att sköta kontakten med administrativ och akademisk personal i Kista, och med att informera Kistastudenterna om våra kurser och evenemang. ÖVER VILKA KANALER DÅ? – Dels är det viktigt att se till att det finns tryckt material där studenter befinner sig. Men också att finnas med när studenterna ska göra kursval och välja inriktning, på till exempel informationsmöten. Jag är också med på vissa sektionsmöten. I styrelsen för skolan sitter rektorerna för de fyra högskolorna. Jämfört med dessa är ändå SSES en relativt liten skola med sina sju heltidsanställda. De har dessutom fem studenter anställda, av vilka Peter är en, en student för varje campus där skolan har kurser. De som föreläser på kurserna är professorer från de fyra skolorna, inom SSES kallade Centre Directors. VAD FÖR TYP AV KURSER HAR SSES? – Vi har egentligen två typer av kurser. Dels har vi generella kurser i entreprenörskap, så kallade core courses. Dessa går igenom grunderna från hur man skapar idéer och är kreativ till hur man skriver en affärsplan, hur man får ett företag att växa. Den andra typen är context courses, entreprenörskap i olika sammanhang och miljöer. De är mer specifika inom ett visst område, till exempel att vara entreprenör inom IT, eller bioteknik, eller design. Dessutom har vi några doktorandkurser.

DE SOM LÄSER KURSERNA är nästan uteslutande studenter från de fyra skolorna. Uppdelningen är olika på olika kurser, vissa har en väldigt bra blandning medan de som är mer speciﬁka kan domineras av en viss typ av studenter. Detta är något vi jobbar med, att ha en bra balans. Eftersom alla kurser är på engelska är det också en stor andel internationella studenter. HAR DU SJÄLV LÄST NÅGON AV KURSERNA? – Ja, jag har läst en kurs som heter Ideation som handlar om hur man skapar idéer och ger verktyg för att vara kreativ. Vilket kanske låter lite konstigt men det fungerar ganska bra! Det är många som tror att om man ska vara kreativ då köper man en massa öl och åker upp i fjällen, men så funkar det inte. Det är bättre att vara systematisk. Peter var också projektledare för SSES senaste Start up-day, som är SSES största årliga evenemang med 400 studenter, 20 gästföreläsare och en stor mängd olika organisationer som är intressanta för unga entreprenörer. Trots sitt engagemang är Peter själv inte särskilt sugen på att starta eget. I alla fall inte just nu. – Min inriktning är väldigt forskningsinriktad och det skulle nog kräva att jag doktorerade för att jag skulle kunna starta upp något. VAD ÄR PÅ GÅNG INOM SSES JUST NU? – Det börjar en kurs nu i period fyra som heter Growth och som handlar om hur man får sitt företag att växa. Vill man inte läsa en hel kurs har vi även Weekend Workshops som man kan anmäla sig till, det är lite mer praktiskt arbete också. Så kan man också anmäla sig till Kista Innovation Day som går av stapeln 24:e april. Det är ett samarbete mellan SSES och Kista arbetsmarknadsdagar, för vilka jag också sitter med som eventansvarig så där sitter jag med på dubbla stolar. Kista Innovation Day är öppet för alla som är intresserade av informations- och kommunikationsteknik!

INTRESSERAD AV ATT VETA MER? KOLLA IN WWW.SSES.SE! KOLLA ÄVEN WWW.ICTCONTACT.SE/KAM/INNOVATIONDAY FÖR MER INFO OM KISTA INNOVATION DAY.

CIVILINGENJÖR & LÄRARE SÅ FUNKAR DET TEXT: DUNJA VUJOVIC

CIVILINGENJÖR OCH LÄRARE, CL är vad vissa skulle kalla ”det bästa av två världar”. Utbildningen lockar med något som inte bara är tekniskt eller teoretiskt. Det är ett samarbete mellan Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och Lärarhögskolan i Stockholm. En gemensam utbildning som startade hösten 2002. De första studenterna skriver nu sina ex-jobb under våren. UTBILDNINGEN ÄR PÅ 200 högskolepoäng och leder till dubbla yrkesexamina: en civilingenjörsexamen från (KTH) och en lärarexamen från Lärarhögskolan. Inom programmet ﬁnns tre inriktningar: Matematik och fysik, Matematik och kemi, Matematik och IT-datateknik. Redan första terminen läser man kurs på Lärarhögskolan för att man redan i början av utbildningen få en inblick i det framtida läraryrket. Man läser en del tvärvetenskapliga kurser och självklart en del pedagogiska kurser. Som färdig CL-student kan man både jobba som civilingenjör och gymnasielärare eller högstadielärare.

CL DELAR SEKTIONSLOKAL med Mediateknik. Detta medför självklart komplikationer, men nu verkar det klara upp sig då Media antagligen får en sektionslokal snart. Sektionslivet är mer av mysig, personlig karaktär än andra sektioners. De har ett klubbmästeri och en brädspelförening. MOTTAGNINGEN på sektionen är det med mest traditioner, då de inte har funnits så länge. På CL kallar man saker och ting inte som på övriga KTH. Nollan heter adepten, faddrar kallas för mentorer och fösare kallas för magistrat. Kopplingen mellan lärarutbildningen känns väldigt uppenbar, speciellt när CL:s nollesymbol är en griffeltavla. CL-teknologerna bär även en annorlunda overall, nämligen batikfärgad. SEKTIONEN HAR 214 medlemmar och 38% är kvinnor. Vi hoppas de växer till en stor, stark och rolig sektion!

FARKOSTTEKNIK SÅ FUNKAR DET TEXT: CRISTIAN FRANZÉN

PÅ FLYGSEKTIONEN studerar de som läser farkostteknik. Flyg som sektionen också kallas grundades 1969 då programmet bröts ut ur maskinsektionen. Studenterna läser en djup teoretisk grund som ska ge de kunskaper och färdigheter som efterfrågas i arbetslivet och på inriktningarna. Idag kan man välja mellan tolv olika och de flesta är inom området farkoster. Naturligtvis även om det också finns andra lite mer annorlunda inriktningar som biobaserade material och produkter eller uthålliga energisystem. Tanken är att programmet ska utveckla studenterna till att kunna använda sig av ett kreativt tänkande tillsammans med avancerade beräkningar i utvecklandet av nya bilar, båtar, tåg och så vidare. Utbildningen som sådan finns bara på KTH och har under de senaste åren blivit alltmer populär. STUDENTERNA som går ut hamnar inom alla former av företag, stora som små. Det är inte ovanligt att en del finner sin nisch inom helt annorlunda områden än de från början hade tänkt sig. SEKTIONSLIVET är det full fart på och i sektionslokalen, T-centralen, kan man dricka öl och drinkar. På mer studentikosa tillställningar kan man lätt känna igen en flygare eftersom de bär frack med det så kallade “bevingade skrovet” på ryggen. Mottagningen engagerar många och de lite mera elaka ÖPH och lite snällare Plahn är alltid populära. Plahn tar hand om nollan tillsammans med faddrarna och ser till att starten på Teknis flyter på för nollan. ÖPH vill givetvis hindra dem men lyckas sällan. En annan intressant post är sektionens skjuvvarnare som varnar för farliga situationer som kan uppkomma. Det mest kända fallet är förmodligen när skjuvvarnaren 1975 lämnade in en redogörelse till SAAB om hur vingbalkarna i Viggen inte skulle hålla. Tyvärr lyssnade inte SAAB och vid flygningen visade det sig att skjuvvarnaren hade rätt och ett Viggen damp i backen.

Bli svensk mästare i framtida teknik år 2007! Anmäl dig och en kompis senast 27 mars till kvaltävlingen i Teknik-SM på

www.tekniksm.se

www.oeb.se Namn: Lorenz Gerber Ålder: 29 Kommer från: Schweiz Studerar: på Umeå Plant Science Centre Hobby: friluftsliv, resa

Dags för nästa steg? Läs mer om Lorenz och om masterprogram i naturvetenskap och teknik på www.teknat.umu.se/master

Ska du plugga utomlands i höst? Sök vårt st ipendium på 20.000 kr senast den 17 april på www.oeb.se

Hösten 2007 kan du välja mellan 21 olika masterprogram.

BIOTEKNIK Genetik Mikrobiologi Molekylärbiologi Växt- och skogsbioteknik TEKNIK – IT Beräkningsteknik Datavetenskap Interaktiva tekniska system Människa-dator-interaktion Robotik och reglerteknik ENERGI Biodrivmedel Energy online

KEMI Kemi Läkemedelskemi Proteiners struktur och funktion Swedish School of Environmental Chemistry MILJÖ Biologi Ekologi Geoekologi Naturvård FYSIK Fysik Optisk fysik

THS SIDOR

THS arvoderade hittar du i kårhuset Nymble på Drottning Kristinas väg 15–19. Redaktör är Josefin Viidas, josefin.viidas@ths.kth.se, 08/070–790 98 06.

TEKNISKA HÖGSKOLANS STUDENTKÅR

Foto: Per Pettersson

WWW.THS.KTH.SE

12 studenter är heltidsarvoderade på THS. De jobbar mycket och hårt till långt under marknadsmässiga löner. De gör det för att de brinner för en viss fråga, vill utvecklas eller lära sig nya saker. Ibland alltihop. De har ett gemensamt; de arbetar för DIN skull. Kanske vill du veta vad de gör? Här serveras en sjättedel (eller så) av svaret: THS programgrupp leds av programgruppens ordförande och klubbmästaren. Verksamhetsåret 06/07 heter de Fredrik Jäfvert respektive Roger Ström. Under ett års tid har de tagit studieuppehåll från KTH för att på heltid ägna sig åt fest, fest, fest... Programgruppen ansvarar för att planera och genomföra pubar, konserter, fester, baler och andra arrangemang i kårhuset Nymble. Fredrik håller koll på de verksamheter som ryms inom Programgruppen och för en dialog med dem. Han samordnar Filmnämndens, Radionämndens, Platoons och barens verksamheter. Roger ansvarar för att pub- och barverksamheten på kåren fungerar. Detta inkluderar ansvar för barpersonalen, inköp, löner och inventeringar, bland annat. Vad är syftet med Programgruppen? Vad är ert mål? – Att studenterna ska ha roligt. Vi ska fungera som en motvikt till studierna. Det anordnas ju en hel del aktiviteter via sektionerna, men vi vill komplettera detta. Vi har möjligheter till stora arrangemang, för upp till 1 400 personer. Dessutom skapar vi mötesplatser mellan sektionerna, säger Fredrik. Så vad händer härnäst? – Under våren är två tentapubar inplanerade, en Oktoberfest i maj (halvvägs till oktober) och en Valborgspubrunda, berättar Roger. Förutom studentarrangemang jobbar de också mot andra målgrupper för att dra in pengar till verksamheten. Det handlar om allt från gymnasistfester till arrangemang för betydligt äldre och kanske kräsnare kretsar. Nyligen hade exempelvis tidningen Nöjesguiden en fest med specialinbjudna gäster på Nymble. Ett år går fort. Den första juli är det dags att ge plats åt en ny programgruppsordförande och en ny klubbmästare. Vilka det blir väljs på kårfullmäktige den 26 mars. Vad kan ni berätta om året på kåren för dem? – Det är väldigt roligt, men också väldigt mycket slit för att få allt att fungera. Arbetspass på 12 timmar är inte ovanligt under ett arrangemang, säger Fredrik. – Även 24 timmars pass inträffar, inﬂikar Roger. Men de betonar att det mest av allt är en rolig utmaning att försöka få till lyckade arrangemang. Vad får ni för input från THS medlemmar? – Sisådär. Vi vill gärna ha mer! Självklart är vi intresserade av studenternas åsikter. Förslag på aktiviteter är också välkomna, det är bara att höra av sig om man har någon bra idé, säger Fredrik.

Osqvik heter THS sportstuga som ligger på Värmdö. Stugan hyrs ut till kårens medlemmar och andra intresserade. 1934 ﬁck THS tomten av civilingenjör Fritz Egnell och samma år började Osqvik byggas av frivilliga teknologer. Osqvik har öppen spis, fullt utrustat storkök, en cirka 100 m² sittningslokal med parkettgolv, morgonsol på verandan och en härlig bastu, 10 meter från havet, med tillhörande relax och omklädningsrum. Det ﬁnns 21 sängar och 2 stora soffor + madrasser. ROS lockade många studenter till Nymble. Foto: Axel Bohler.

KF 7 2007 03 26 KF 8 2007 04 23 KF 9 2007 05 14

Kårfullmäktiges möten

Budget är ett ganska centralt ord eller begrepp för mig som vice kårordförande. Först gäller det att följa budget och senare också att arbeta fram en ny budget för nästkommande verksamhetsår. Nationalencyklopedins definition av ordet lyder: plan över beräknade inkomster och utgifter under en viss tid, ofta ett år. För mig är budgeten ramarna för den verksamhet som kåren bedriver, det är budgeten som reglerar hur mycket pengar som ska spenderas på respektive verksamhet. Det är kårfullmäktige, kårens högsta beslutande organ som fastställer budgeten. Det ligger mycket arbete bakom beslutet av ansvariga för olika verksamheter, kanslichef och vice kårordförande. Pengar är inte allt, sägs det ju. Men för att vara ärlig styr de mycket, det är ju pengar som lägger ramarna eller sätter gränser för den verksamheten som ska bedrivas. Några frågor som jag tycker är av yttersta vikt i arbetet som ska leda fram till den budget som kårfullmäktige i slutändan fattar beslut om är: Vilken verksamhet ska bekostas av medlemmarnas pengar? och Vilka områden ska kåren lägga resurser på? Har du synpunkter på hur kåren ska använda pengarna? Tveka då inte att komma förbi kårstyrelserummet i Nymble!

Hyr Osqvik! Boka Osqvik genom att fylla i ansökan som ﬁnns på THS webbplats. Mer information om uthyrning, regler och bokningsblankett hittar du på www.ths. kth.se/karhuset/osqvik.html Har du frågor kan du tala med lokalbokningen, KårX på telefon 08790 98 54 (säkrast kl. 10 – 11).

Foto: Per Pettersson

Charlotta Gustafsson: Kårens pengar

Vad gör PROGRAMGRUPPEN?

Studentkårens biografverksamhet har dragit igång igen. Efter en tid på sparlåga har nu Filmnämnden sparkat igång verksamheten. FN förvandlar med jämna mellanrum nya matsalen i Nymble till en fullfjädrad biosalong. FN är Stockholms äldsta filmförening – sedan 1930-talet har man visat film för teknologer. Alla filmer börjar kl. 19.00 på torsdagar och biljett kan du köpa på plats. För mer information om filmer och priser se www.ths.kth.se/noje/film

Nymbles bio tillbaka!

Den 20 februari gick ROS av stapeln på Nymble. ROS står för Rekryterings- Och Sommarjobbsdagen. För dig som hade oturen att missa mässan kan jag berätta att semlorna var utsökta och rosorna som fyllde kårhuset vackra. Men inte minst att det var en strid ström av studenter framför de olika utställarnas montrar. 10 företag presenterade sina respektive verksamheter. Som namnet ROS anger handlade det mest om extraoch sommarjobb i samband med pågående studier, men ﬂera företag angav att de även söker teknologer för fasta anställningar efter avslutad examen. På www.ths.kth.se/karriar/ros/ kan du läsa mer om ROS och om företagen. Där kan du också ladda ner ROS-katalogen.Ungefär 2 000 personer besökte mässan. Projektledare för ROS, Björn-Emil Jonsson (näringslivsansvarig i kårstyrelsen) är nöjd med arrangemanget. – Företagen var jättenöjda, så då är jag nöjd säger Björn-Emil. Han hoppas på en fortsättning kommande år: – ROS är en dag med gamla anor som i år fått en nytändning. ROS projektgrupp har satsat jättemycket på den här dagen och jag hoppas det blir en årlig tradition.

Semlor, rosor och sommarjobb...

Kontakt och mer information:

Programgruppens ordförande Fredrik Jäfvert: 08/070–790 98 24, prgo@ths.kth.se

TEKNISKA HÖGSKOLANS STUDENTKÅR

THS SIDOR Klubbmästare Roger Ström: 08/070–790 98 29, kbm@ths.kth.se www.nymble.se

Fredrik Jäfvert

Roger Ström

THS THS SIDOR SIDOR TEKNISKA TEKNISKAHÖGSKOLANS HÖGSKOLANSSTUDENTKÅR STUDENTKÅR

Semlor, Semlor,rosor rosoroch ochsommarjobb... sommarjobb...

Den 2020 februari gick ROS avav stapeln påpå Nymble. ROS står förför RekryteringsOch Sommarjobbsdagen. För digdig som Den februari gick ROS stapeln Nymble. ROS står RekryteringsOch Sommarjobbsdagen. För som hade oturen attatt missa mässan kan jagjag berätta attatt semlorna varvar utsökta och rosorna som fyllde kårhuset vackra. hade oturen missa mässan kan berätta semlorna utsökta och rosorna som fyllde kårhuset vackra. Meninte inteminst minstattattdetdetvarvarenenstrid Men stridström strömavavstudenter studenterframför framfördedeolika olikautställarnas utställarnasmontrar. montrar.1010företag företagpresenterade presenteradesina sina respektive verksamheter. Som namnet ROS anger handlade detdet mest omom extraoch sommarjobb i samband med pågående respektive verksamheter. Som namnet ROS anger handlade mest extraoch sommarjobb i samband med pågående studier, men ﬂera företag angav attatt dede även söker teknologer förför fasta anställningar efter avslutad examen. studier, men ﬂera företag angav även söker teknologer fasta anställningar efter avslutad examen. PåPå www.ths.kth.se/karriar/ros/ kan dudu läsa mer omom ROS och omom företagen. Där kan dudu också ladda nerner ROS-katalogen.Unwww.ths.kth.se/karriar/ros/ kan läsa mer ROS och företagen. Där kan också ladda ROS-katalogen.Ungefär 2 000 personer besökte mässan. Projektledare förför ROS, Björn-Emil Jonsson (näringslivsansvarig i kårstyrelsen) är är nöjd gefär 2 000 personer besökte mässan. Projektledare ROS, Björn-Emil Jonsson (näringslivsansvarig i kårstyrelsen) nöjd med arrangemanget. med arrangemanget. – Företagen varvar jättenöjda, så så dådå är är jagjag nöjd säger Björn-Emil. Han hoppas påpå enen fortsättning kommande år:år: – Företagen jättenöjda, nöjd säger Björn-Emil. Han hoppas fortsättning kommande – ROS är är enen dag med gamla anor som i åri år fåttfått enen nytändning. ROS projektgrupp harhar satsat jättemycket påpå den härhär dagen och – ROS dag med gamla anor som nytändning. ROS projektgrupp satsat jättemycket den dagen och jagjag hoppas detdet blir enen årlig tradition. hoppas blir årlig tradition.

Nymblesbio biotillbaka! tillbaka! Nymbles

ROS lockade många studenter Nymble. Foto: Axel Bohler. ROS lockade många studenter till till Nymble. Foto: Axel Bohler.

Osqvikheter heter THS sportstuga som ligger Värmdö. Stugan hyrs Osqvik THS sportstuga som ligger påpå Värmdö. Stugan hyrs ut ut kårens medlemmar tilltill kårens medlemmar och och andra andra intresserade. intresserade. 1934 1934fick fick THS THS tomten tomten av av och samma år år började Osqvik byggas av av frivilliga civilingenjör civilingenjör Fritz Fritz Egnell Egnell och samma började Osqvik byggas frivilliga teknologer. Osqvik harhar öppen spis, fullt utrustat storkök, teknologer. Osqvik öppen spis, fullt utrustat storkök, cirka 100 enen cirka 100 m²m² enen härlig bastu, sittningslokal med parkettgolv, morgonsol verandan och sittningslokal med parkettgolv, morgonsol påpå verandan och härlig bastu, 1010 meter från havet, med tillhörande relax och omklädningsrum. Det finns meter från havet, med tillhörande relax och omklädningsrum. Det finns sängar och 2 stora soffor + madrasser. 2121sängar och 2 stora soffor + madrasser. Hyr Osqvik! Hyr Osqvik! Boka BokaOsqvik Osqvikgenom genomattattfylla fylla i ansökan i ansökansom somfinns finnspåpåTHS THS webbplats. Mer information omom webbplats. Mer information uthyrning, regler och bokningsuthyrning, regler och bokningsblankett blanketthittar hittardudupåpåwww.ths. www.ths. kth.se/karhuset/osqvik.html Har kth.se/karhuset/osqvik.html Har dudu frågor kan dudu talatala med lokalfrågor kan med lokalbokningen, KårX påpå telefon 08-08bokningen, KårX telefon 790 9898 5454 (säkrast kl.kl. 1010 – 11). 790 (säkrast – 11).

Studentkårens biografverksamhet har Studentkårens biografverksamhet har dragit igång igen. dragit igång igen. sparlåga Filmenen tidtid påpå sparlåga harhar nunu FilmEfter Efter nämnden sparkat igång verksamheten. nämnden sparkat igång verksamheten. FNFN förvandlar med jämna mellanrum nya förvandlar med jämna mellanrum nya matsalen i Nymble tilltill enen fullfjädrad biomatsalen i Nymble fullfjädrad bioFNFN är är Stockholms äldsta filmförenStockholms äldsta filmförensalong. salong. inging – sedan 1930-talet man visat film – sedan 1930-talet harhar man visat film teknologer. Alla filmer börjar förför teknologer. Alla filmer börjar kl.kl. 19.00 19.00 torsdagar påpå torsdagar och och biljett biljett kan kan dudu köpa köpa påpå plats. plats. omom filmer och priser filmer och priser För För mer mer information information www.ths.kth.se/noje/film se se www.ths.kth.se/noje/film

Kårfullmäktiges Kårfullmäktigesmöten möten KFKF 7 72007 0303 2626 2007 KFKF 8 82007 0404 2323 2007 KFKF 9 92007 0505 1414 2007

WWW.THS.KTH.SE WWW.THS.KTH.SE

Foto: PerPer Pettersson Foto: Pettersson

THS arvoderade hittar dudu i kårhuset Nymble påpå THS arvoderade hittar i kårhuset Nymble Drottning Kristinas väg 15–19. Drottning Kristinas väg 15–19. Redaktör ärär Josefin Viidas, josefin.viidas@ths.kth.se, Redaktör Josefin Viidas, josefin.viidas@ths.kth.se, 08/070–790 9898 06. 08/070–790 06.

B Posttidning OSQLEDAREN THS,100 44 STHLM

Challenge yourself. Push your career to the next level.

Go on. Be a Tiger. Accenture knows the importance of creating the right environment for success. We’re one of the world’s leading management consulting, technology services and outsourcing companies and we want talented people who are looking for a challenge. We offer unrivalled training and you’ll be able to develop your skills faster here than almost anywhere else. Join our global team and you’ll be delivering the innovation that helps our clients become high-performance businesses.

Graduate opportunities in IT Management We’re now looking for exceptional graduates to join our consulting team - people with the potential to become leaders. Our clients include many of the world’s largest organizations and we’ll train you up to take a central role in developing innovative business and technology solutions that improve the way they operate. Professional development is a key part of the total rewards package we offer.

Visit accenture.se/jobb

You’ll get continuous training, both formal and on-the-job, and you’ll be working on some of the largest, most challenging projects around. In our dynamic environment, you can move your career forward faster than with most other employers. And in return for taking on a high level of responsibility, build deep market-relevant skills and get competitive compensation with a full range of benefits.

Join Accenture and you could be delivering the innovation that helps our clients become high-performance businesses. To find out more about graduate career opportunities and to submit your resumé online, visit our website today.