OL 08/09 #5 by Osqledaren

OL Vi skriver om

CAMPUS

Osqledaren, nummer 5, 08/09.

kårobligatoriet Förvinner 1 juli 2010. Vad händer sen? OL gör... det kanske mest avlägsna ortscampuset av dem alla – som ligger ett stenkast från valhallavägen FOKUS: campus har vi ett levande campus? osqledaren tar reda på hur man tänkte när dans-, försvars- och operahögskolan flyttade in, åker till boston college i usa, berättar historien om nymble och spekulerar i vad som ska hända med området mellan kth, ki och su

Dessutom

Jämlikhetsprojekt / Kårspexet / Sektionslokalproblem i Kista VR-kuben / KTH på Insidan / Case är Det Nya Svarta Extremlokaljournalistik / Think Globally! / och mer

Internationella Masterprogram -

Erasmus Mundus Masterâ&#x20AC;&#x2122;s Programmes Det hĂ¤r Ă¤r en chans fĂśr dig som vill kombinera mastersstudier av hĂśg akademisk kvalitet med utlandsvistelse! Erasmus Mundus Ă¤r

en EU-satsning som ska lyfta fram masterprogram av hĂśg standard

fĂśr att synliggĂśra Europa som utbildningsmarknad. Erasmus Mundus kan dĂ¤rfĂśr ses som en kvalitetsstĂ¤mpel. Studenterna kommer frĂĽn hela vĂ¤rlden och en viss kvot av platserna Ă¤r avsatt till utom-

europeiska sĂśkande. Programmen ges i samarbete mellan ett antal

europeiska universitet och studenterna lĂ¤ser under utbildningen vid minst tvĂĽ av dem. Du fĂĽr alltsĂĽ garanterat erfarenhet av minst ett annat europeiskt land. Undervisningen sker pĂĽ engelska. KTH deltar i sex Erasmus Mundus-program: x

Nuclear Fusion Science and Engineering Physics

Industrial Management

Security and Mobile Computing

Photonics

Management and Engineering of Environment and Energy

Materials and Sensors System for Environmental Technologies

AnsĂśkningskrav och deadlines varierar mellan programmen. FĂśr mer information: www.kth.se/student/utlandsstudier

Internationella kansliet KTH mottagning pĂĽ Info-Center mĂĽn â&#x20AC;&#x201C; tors 11-13, international@kth.se www.kth.se/student/utlandsstudier

innehåll Osqledaren, nummer 5, 08/09. nummer fem

S. 3

Innehåll

Osqledaren nummer 5, 08/09.

Fokus

CAMPUS

s. 22ff

s. 22: ett ”levande campus” – what’s up with that? s. 24: vad ska hända med albano-området? s. 27 Historien om nymble S. 28: osqledaren besöker ett riktigt campus – boston college i usa

CASELÖSNING PÅ hög nivå s. 13

föreningen estiem ordnade internatonell casetävling i sing sing-huset. Osqledaren var där och passade på att få några tips på hur man bäst löser case.

ExtremlokalOL gör... journalistik s. 18 arkitekt Du vet inte om det än. Men efter att du har läst den här artikeln kommer du att passa dig jävligt noga för att lämna konstiga grejer i hissen.

s. 30

osqledaren vågade sig över valhallavägen och fann en massa tjejer, stora ritbord och en grill på en väldigt fin innergård.

Dessutom s. 5: ledare s. 7: debatt s. 8: aktuellt: kårobligatoriet slopas s. 9: kommer du att betala? s. 10: sektionslokalproblem i kista s. 11: fråga fysikern s. 16: genusgranskning snart på kth? s. 19: vr-kuben vi saknar dig s. 20: träffa två projektgrupper från kth på insidan s. 32: think globally with ths radio s. 32: recension: kårspexet s. 33: recension: systerobror s. 35: how to... know your sektioner med a&j s. 36: ths sidor s. 38: studentvänliga schweiz

Redaktion Osqledaren, nummer 5, 08/09. Det är oss ni ska hylla/skylla på

S. 4

Osqledaren

nummer 5, 08/09.

Medverkande i detta nummer.

chefredaktör & ansvarig utgivare

Sara Eriksson

Grafisk Formgivning & layout Sara Eriksson

omslag

KTH Campus Valhallavägen

medverkande

Henning Alesund, Alexander Biledt, Marcus Blom, Alexander Busnyuk, Kim Dahlgren-Strååt, Sara Dahlström, Florence Ferrero, Anna Glassel, David Goldea, Jonas Gunnarsson, Johannes Koch, Felix Lindberg, Frej Naimi-Akbar, Hanna Pettersson, Xuli Qian, Marina Rantanen, Viktor Sebes, Niklas Schmidt, Dunja Vujovic, Anna Wahlberg

repro och tryck

Wallin & Dalholm Boktryckeri AB

papper

Inlaga: Multioffset 100 g Omslag: Multidesign original white 170 g

annons

Tomat Annons & Reklambyrå www.tomat.se eller info@tomat.se

kontakt

08/070-790 98 70 osqledaren@ths.kth.se www.osqledaren.se Postadress: Osqledaren, THS, 100 44 Stockholm Besök oss: Medieflygeln, plan 3, Nymble

vara med?

Vill du vara med i Osqledarens redaktion? Maila osqledaren@ths.kth.se och berätta lite om dig själv.

Anna Wahlberg började läsa kemiteknik 2006 men gick med i Osqledarens redaktion först hösten 2008. Anna gillar verkligen papper, träfibrer och papperstillverkning och har när den här tidningen delas ut dragit till Göttingen i Tyskland för att plugga ett halvår som Erasmusstudent. I det här numret skriver hon om jämställdhet och rapporterar från Boston College. Sara Dahlström går Industriell Ekonomi (I-08) och är nybliven skribent på Osqledaren. Är innerst inne en rastlös person som inte klarar av att sitta stilla så ser därför till att, förutom att plugga, sysselsätta sig med att träna friidrott, stå i baren och medverka i Clubmästeriet, extrajobba som ekonomiassistent och servitris och när hon är ledig åka och hälsa på mamma och pappa som bor i Abu Dhabi. ditt namn här? Osqledaren rekryterar kreativa människor till redaktionen löpande. Just nu letar vi också efter en efterträdare till chefredaktör Sara Eriksson som går av sitt uppdrag sista juni. Hon hälsar att året på Osqledaren är det mest lärorika och roliga hon hittills upplevt. Kontakta henne för att få veta mer om chefredaktörsjobbet.

Manusstopp för nummer 6 är den 24 MARS

Redaktionen förbehåller sig rätten att skära i eller refusera insänt material. För icke beställt material ansvaras inte. I tidningen gjorda uttalanden är endast om så anges att betrakta som THS eller Osqledarens ståndpunkt.

osqledaren

är sedan 1959 Tekniska Högskolan Studentkårs medlemstidning och har en upplaga på cirka 17 000 exemplar. Den kommer ut sju gånger per år och skickas kostnadsfritt ut till alla studenter på KTH.

får du inte osqledaren?

1) Har du betalat kåravgiften? 2) Om ja; ring KårX på 08-10 45 72 och kolla att din adress stämmer 3) Om den gör det men du ändå inte får tidningen kan du ringa Citymail på 0200-211 911.

Ledare Osqledaren, nummer 5, 08/09. Chefredaktör har ordet

S. 5

r ä h n e d a s ä l u ? n d e r d i Få t m a r f i n e g n i n tid Låt mig börja med att säga att jag inte är för ett kårobligatorium. Jag tror att det kan vara positivt för Sveriges kårer att medlemmarna i framtiden är frivilligt anslutna. Kårerna måste börja lyssna mer på studenterna och bättre kommunicera vad de faktiskt håller på med. Något som förhoppningsvis höjer kvaliteten på verksamheten.

Den stora snackisen på alla kåraktivas läppar just nu är utan tvekan att det nu är klart att kårobligatoriet slopas nästa år. De flesta verkar rätt nöjda med förslaget, i alla fall här på KTH, och många verkar nästan entusiastiska över att få vara med och stöpa om THS i dess nya form. Vilket är jättekul. Men jag kan ändå inte låta bli att få lite ont i magen och undra: kommer du att få läsa den här tidningen i framtiden?

Men det som gör mig orolig är regeringens uttalade vision att kårerna ska ägna mer tid åt att ”ordna rabattmöjligheter i affärer och sådana här saker” (läs hela artikeln om kårobligatoriets avskaffande på sidan åtta). Allt för att locka medlemmar. Och den krassa verkligheten är nog tyvärr att rabatter, give aways och fester attraherar fler än utbildningsbevakning och påverkansarbete. Speciellt då kåren sällan lyckas särskilt väl med att kommunicera ut vad all den här utbildningsbevakningen egentligen ska vara bra för. När det ska bestämmas vilken kår som blir The Kår om det finns flera kårer vid ett lärosäte är regeringen tydliga i sitt förslag: den kår som har flest medlemmar får utmärkelsen och därmed också alla pengar från staten. Den valda kårens syfte måste vara utbildningsbevakning, men frågan om vem som avgör om verksamheten uppfyller detta syfte lämnades obesvarad av Leijonborg. Likaså hur kriterierna egentligen ser ut. Förklaringen blev att regeringen inte vill ”börja med nya pekpinnar”. – Jag vill tro att fria studenter är de bästa att bevaka detta och att studenterna inte flippar ut på något sätt, uttryckte sig Leijonborg vid presentationen av förslaget. – Detta är en frihetsdag. Ja. Han sa faktiskt så. Att han ”vill tro”. Skräckscenariot blir att kåren lägger mycket energi på ragga medlemmar och mindre på det den faktiskt är till för – att representera studenterna och tillvarata deras intressen gentemot KTH.

Och nu kommer vi till kärnfrågan i den här ledaren – vad ska du som är kårmedlem få i framtiden som inte alla andra studenter på KTH också får?

Utbildningsbevakningen måste skötas åt alla då staten skjuter till pengar för detta. Men kåren sysslar också med andra saker som näringslivskontakter, fester, mottagningen och andra fritidsaktiviteter. Att Armada stängs för dem som inte har betalat kåravgiften känns inte särskilt troligt då mässan drar in så pass mycket pengar till kåren. Att du inte får gå gratis på tentapubarna utan kårleg är däremot sannolikt. MEN Att du inte skulle få Osqledaren hem i brevlådan om du inte har betalat är – om jag får uttrycka mig partiskt – bara dumt och ganska ogenomtänkt. Osqledaren är idag självfinansierad med annonsintäkter – något vi är relativt ensamma om att klara av bland Sveriges studenttidningar. Detta på grund av att vi har en stor och för annonsörerna mycket intressant målgrupp. Skulle antalet läsare sjunka skulle självfinansieringen bli svårare, Osqledaren skulle för sin överlevnads skull bli beroende av pengar från kåren, knytas närmare THS och riskera att förlora sin oberoende och granskande roll. 2009 fyller Osqledaren 50 år. Sedan starten har tidningen gått ifrån att vara en studentikos tidning med betoning på underhållning till att bli det granskande organ den är idag. Tycker du att det är viktigt att någon med insyn i kårens och KTH:s verksamhet opartiskt och utan påtryckningar berättar för dig hur saker och ting egentligen ligger till även i framtiden? Det tycker jag.

sara eriksson chefredaktör osqledaren 08/09

Always aiming for higher ground. Just another day at the office for a Tiger.

Choose Accenture for a systems integration and technology consulting career where you can make a difference every day. A place where you can work with the brightest people in business and technology to identify new opportunities and solve the toughest IT challenges. The best place to expand your skills and progress your career fast. And the only place where you can leverage our unrivalled experience and ground-breaking research, while helping our global clients achieve high performance. If this is your idea of a typical working day, then Accenture is the place to be.

Opportunities in business consulting We’re now looking for exceptional graduates to join our consulting team – people with the potential to become leaders.

You’ll get continuous training, both formal and on-the-job, and you’ll be working on some of the largest, most challenging projects around.

Our clients include many of the world’s largest organizations and we’ll train you to take a central role in developing innovative business and IT solutions that improve the way they operate. Professional development is a key part of the total rewards package we offer.

In our dynamic environment, you can move your career forward faster than with most other employers. And in return for taking on a high level of responsibility, build deep market-relevant skills and get competitive compensation with a full range of benefits.

Visit accenture.se/jobb

Join Accenture and you could be delivering the innovation that helps our clients become high-performance businesses. To find out more about graduate career opportunities and to submit your application, visit our website today.

debatt Osqledaren, nummer 5, 08/09. om konstiga tentaregler

S. 7

Har du fått en tenta felrättad? Har du någonsin fått en tenta rättad på ett konstigt sätt? Har du försökt få den omrättad, men vägrats med motivationen ”du har ju hämtat ut den från studentexpeditionen” eller kanske ”du har väntat för länge, du hade 3 veckor på dig att begära omprövning av rättningen”. Jag vet flera som suttit i det dilemmat, det är så det går till på de flesta av KTH:s skolor idag. Visste du att man inte får göra så? Högskoleverket, som är den myndighet som ser till att KTH sköter sig har sagt att ”Det får inte förekomma regler eller praxis som innebär att en student som har hämtat ut sin tentamen med automatik förlorar sin rätt att begära omprövning. Det är inte heller tillåtet att ställa upp tidsgränser för när studenterna senast måste begära omprövning.” Det här är inga nya regler, utan bara en tolkning av de som redan finns. KTH är en statlig myndighet och att sätta betyg är en form av myndighetsutövande. KTH:s ledning är medveten om de här riktlinjerna, men de har endast i undantagsfall nått ut

på skolorna. Berättar man detta för lärarna tycker det att det är helt absurt – då kan man ju ändra i sina tentalösningar hemma och sedan hävda att det är läraren som har rättat fel! De inser inte att det är deras skyldighet att kunna bevisa hur tentan såg ut vid utlämningen i efterhand. Det finns givetvis undantag, på vissa ställen scannas alla rättade tentalösningar in och en digital kopia skickas ut via mail till studenterna. Då kan man i lugn och ro titta på rättningen och skolan sparar originalet. Tänk om det vore så överallt. Det finns studenter som råkar illa ut i det här systemet och som inte får godkänt för att det har slarvats med rättningen. Men man känner sig så liten som student och man vill ju inte bråka, då kanske de

underkänner en bara för att. Så kan det inte fortsätta. Som student ska du kunna ställa krav på din skola och all bevisbörda ska inte ligga på dig själv. Har du en gammal tenta som ligger hemma och inte är rättad helt riktigt? Gå till skolan och kräv att de omprövar rättningen. Får du problem? Hör av dig till din sektion eller till oss på kåren, vi hjälper gärna till. Om alla studenter gjorde så skulle inte skolorna kunna komma undan med detta längre, det blir en helt ohållbar situation för dem. Kom ihåg att tillsammans är vi starka!

johan fagerhem utbildningsansvarig ths

Vill du vara med och skapa morgondagens medier? Schibsted är en skandinavisk mediekoncern med ambitionen att bli den ledande i Europa. Idag har koncernen företag med sammanlagt 9000 anställda i 22 länder. Starka mediehus utgör kärnan i vår verksamhet och våra 12,7 miljoner tidningsläsare är utgånspunkten för en tillväxtstrategi som bygger på nära samspel mellan print, mobil och internet. Talanger, duktiga ledare samt våra medarbetares kompetens, kreativitet och vilja till kontinuerlig förbättring är avgörande för att vi ska lyckas.

Management Trainee / Sales Trainee Båda programmen är tvååriga. De omfattar fyra halvårsplaceringar och åtta teamsamlingar. Detta ger dig kompetens och erfarenhet att fylla framtida ledar- och nyckelroller i våra bolag och säljorganisationer, nationellt och internationellt. Som trainee i Schibsted får du individuell uppföljning och coaching genom din egen mentor. Läs mer på vår hemsida, www.schibsted.no, under Jobb i Schibsted.

intro Osqledaren, nummer 5, 08/09. aktuellt

S. 8 Fokus på dubai FocusOn är ett studentdrivet projekt med internationell fokus som har genomförts på KTH årligen sedan 2002. Årets projektgrupp har valt att inrikta sig på Förenade arabemiraten med särskilt fokus på Dubai. Vi kommer att erbjuda dig som student karriärmöjligheter hos företag verksamma i emiraten.

En person som vill ha studiemedel längre än fyra år måste då ha tagit poäng motsvarande minst tre år av dessa.

Håll ögonen öppna efter våra lunchföreläsningar och events som kommer att hållas under våren!

Stöd till innovationer I forsknings- och innovationspropositionen föreslås att sju universitet ska få innovationskontor. Innovationskontorens uppgift är att stödja forskare som vill gå vidare och kommersialisera sina resultat.

Gå in på www.focus-on.se för mer information och uppdateringar av bloggen.

Notiser

text focuson dubai 2009 Färre år med studiemedel? Enligt en artikel i DN kan den allmänna rätten till studiemedel att skäras ner från dagens sex till fyra år. Detta om den nu pågående studiesociala utredningen får som den vill.

– Ett mycket märkligt förslag med tanke på att den pågående Bologna-processen innebär att svenskarnas genomsnittliga studietid kommer att förlängas, säger Kristian Kull, ordförande för Stockholms studenters centralorganisation, SSCO.

De sju kontor som föreslogs i propositionen kommer att placeras på följande lärosäten: Karolinska institutet, Uppsala universitet, Lunds universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Kungl. Tekniska Högskolan och Chalmers Tekniska högskola.

De har idag fått i uppdrag av regeringen att utarbeta strategier för innovationskontoren. Strategierna ska ligga till grund för fördelning av 75 miljoner kronor per år till kontoren. OECD ska ranka svenska ingenjörer OECD planerar att genomföra en utvärdering av högre utbildning. Organisationen gör sedan länge mätningar av vad ungdomar i grundskolan kan (den så kallade PISAundersökningen). Nu har man initierat ett liknande projekt för att utvärdera kvaliteten i högre studier. Sverige anmälde tidigt sitt intresse för att vara med i pilotstudien, och regeringen har nu beslutat att Sverige ska vara med i den OECD-studie som ska granska ingenjörers kunskaper. Högskoleverket har fått uppdraget att hålla i detta. text olle blomqvist/kth-ekot

Kårobligatoriet avskaffas Från och med den första juli 2010 behöver du inte längre vara med i kåren om du inte vill. Då slopas kårobligatoriet, ett obligatorium som har sina rötter i nationsobligatoriet som infördes redan på 1600-talet. – Jag tror att frivilliga kårer kan bli aktivare och vitalare, sa högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg när han presenterade regeringens förslag ”för ett modernt studentinflytande”. Men alla är inte nöjda med förslaget. – De flesta kårer kommer inte att klara sig och tyvärr kommer många studenter bli av med sin möjlighet att påverka och utveckla sin utbildning, kommenterade Moa Neuman, ordförande för Sveriges förenade studentkårer, SFS. I förslaget finns det tre viktiga punkter. De två första är att kårerna även i fortsättningen kommer att vara befriade från skattskyldighet och att ett statsbidrag införs på sammanlagt 30 miljoner kronor (20 miljoner det första halvåret 2010). Det blir ungefär 105 kronor per heltidsstudent och år vilket är en tredjedel av summan som utredningen som presenterades förra året kom fram till. Enligt den kostar utbildningsbevakning och studiesociala aktiviteter 310 kronor per student och år. – Det skulle vara väldigt konstigt om vi

skickade signalerna att vi inte trodde att kårerna skulle få tillräckligt med medlemmar, förklarade Leijonborg den ordentliga sänkningen. Under presskonferensen ställdes frågan om studenterna får en ”dålig deal” för att regeringen har bråttom med förslaget och att det är kristider. ”Nej, vi har tänkt på det här länge”, blir Leijonborgs svar, men senare medger han att det inte finns obegränsade resurser ”just i dessa tider”. Den tredje punkten handlar om att kårernas verksamhetsområde vidgas. De måste inte syssla huvudsakligen med utbildningsbevakning utan kan vid sidan av också ägna sig åt andra aktiviteter. Aktiviteter som enligt Leijonborg skulle kunna vara ”att ordna rabattmöjligheter i affärer och sådana saker”. Denna punkt har fått kritik då risken finns att kårerna kommer att lägga mer energi på att ragga medlemmar med hjälp av fester och rabatter istället för att uppfylla sitt syfte som studiebevakare. Finns det flera

föreningar vid en skola som vill bli kårer är det nämligen den med flest medlemmar som ska väljas till kår. THS är inte oroliga och har hela tiden ställt sig positiva till att kårobligatoriet avskaffas. – Vi behöver såklart se över vår verksamhet och vår ekonomi, säger Christine Ambell, kårordförande. – Men vi är en stabil organisation med ett väldigt bra samarbete med KTH. Som förslaget ligger kommer vi att kunna fortsätta bedriva den verksamhet vi har. Att samarbetet mellan kåren och universitetet är bra är något rektor Peter Gudmundson också lyfter fram i sitt veckobrev. – Samarbetet med THS har fungerat på ett utmärkt sätt. Det skulle därför vara mycket olyckligt om samarbetet med studenterna skulle äventyras av de nya reglerna. Jag är dock optimist och tror att vi kommer att hitta bra lösningar på detta.

text sara eriksson

intro Osqledaren, nummer 5, 08/09. aktuellt

S. 9 text & foto sara eriksson

Kommer du att betala?

Hur många av KTH-studenterna kommer att vilja vara med i kåren när de inte längre måste? Osqledaren frågade några studenter på Campus Valhallavägen om de 1) Skulle betala och 2) Varför det? eller 3) Vad skulle kåren behöva göra för att du skulle göra det?

daniel andersson media 07 1) Ja. För jag tycker att det är värt det. Men samtidigt tycker jag att det är skönt att kunna välja själv om jag vill vara med eller inte. 2) Jag är engagerad i lite olika saker – vi har en fotoförening på media och så är jag med i mottagningen.

johannes edelstam data 05 1) Det beror på om kårens verksamhet förändras. Om den är samma som den är nu kommer jag att betala, men om den försämras på grund av brist på pengar kommer jag nog inte att göra det. 2) Kåren behövs för att hålla ihop sektionerna och även för att anordna större kåraktiviteter som Armada. Och så festerna, såklart.

Annelie tottie & rosita pishdud gällivare & tumba 1) Vi pluggar inte på KTH. Men ja, det tror vi att vi skulle göra.

Martin ekberg & anna mihlzén open 08 1) Anna: Jag skulle nog antagligen betala för att jag inte vet bättre. Martin: Motvilligt. Mot att de visar att de gör något. 3) M: Ge mer information om vad de gör. Jag vet inte ens vilka det är som har hand om det. De behöver bli mer synliga. A: Innan jag flyttade till Stockholm trodde jag att KTH och kåren skulle hjälpa en mer med att hitta boende.

erik vikdahl farkost 08 1) Det beror väl på. Jag går första året och har inte så stor koll på vad de gör. Om jag inte var tvungen att betala skulle jag ta reda på vad de gjorde och ställa högre krav. 3) De får presentera sig, marknadsföra sig lite bättre och berätta varför jag skulle lägga mina pengar på dem. Ge konkreta förslag. Jag skulle betala om det var vettiga saker.

catharina nyström & daniella birbas Elektro 06 & maskin 06 1) Catharina: Det beror på vilka studentrabatter som skulle vara kopplade till medlemsskapet. Jag flyger rätt mycket och skulle vara med om den rabatten var kopplad till kåren. Daniella: Om man måste betala för att vara med på aktiviteter skulle jag göra det. Men det beror på vilken månad räkningen kommer – man är ju student. 2) D: Armada och kontakter med näringslivet är jätteviktigt. Och sen håller de på med studenträttigheter som också är viktigt. Men nu vet jag inte exakt vad de gör.

intro Osqledaren, nummer 5, 08/09. aktuellt

S. 10

IsKuben utryms sista mars – IsK får trängas med IN tills vidare

1. Johan sö

derberg, Is

k och Mika

el Östberg,

Trots att frågan om en flytt av all undervisning och annan aktivitet från byggnaden Electrum 3 diskuterats i över två år har KTH ingen färdig lösning för var Ingenjörssektionen i Kista ska ta vägen nu när flytten till slut blir av. Tills vidare får de trängas med Sektionen för Informations- och nanoteknik i deras betydligt mindre lokal under luncher och pubkvällar. Frågan är nu om de båda sektionerna ska jobba mot en sammanslagning. KTH bestämde runt september, oktober i höstas att de inte längre ville hyra Electrum 3 av Akademiska Hus. Lokalerna i byggnaden användes inte så mycket och det ansågs inte lönsamt att fortsätta att hyra hela huset, speciellt inte då KTH:s andra byggnad i Kista – Forum, var långtifrån fullbokad. Den planerade flytten meddelades också till studenterna. Vad de däremot inte fick veta var exakt när den skulle ske och vad som skulle hända efteråt. När stängningen av Electrum 3 genomfördes redan i december, istället för vid årsskiftet som studenterna trodde, resulterade denna brist på information i att de inte kom åt sina privata ägodelar i sina elevskåp. – Från skolans sida var det dåligt skött och vi fick alldeles för lite info, säger Johan Söderberg. – Det gick alldeles för fort, säger Mikael Östberg, IN:s sektionsordförande som också har varit och är inblandad i diskussionerna kring omstruktureringen. IN är nämligen i allra högsta grad påverkad av stängningen av Electrum 3, trots att studenter från sektionen sällan hade föreläsningar där. En högre föreläsningsfrekvens i Forum innebär att det kan bli tidigare mornar och senare kvällar för studenterna i Kista. Dessutom ska IN och IsK från och med den första april dela sektionslokal (att IsKuben inte stängdes samtidigt som resten av byggnaden beror på att den

hade ett annat kontrakt). – Vi har fått besked från skolan om att vi inte kan ha varsin lokal i fortsättningen, men att de ska bygga ut IN:s lokal Elysium, säger Mikael. Denna tilltänka utbyggnad – där korridoren och en föreläsningssal utanför Elysium ska inkorporeras i sektionslokalen – kommer dock inte att ske förrän i sommar, så tills dess får IN:s 1 000 studenter och IsK:s 800 trängas på den lilla yta som finns under luncher och pubkvällar. Det finns också en del andra problem med att dela sektionslokal som KTH inte verkar ha reflekterat över – det är inte helt lätt att samarbeta två sektioner emellan. Tillståndsfrågan är ett problem som måste lösas (vem ska få tillståndet?) och olika sektionskulturer och traditioner är ett annat. En lösning är att slå ihop sektionerna till en enda – som i så fall skulle bli störst på KTH. – KTH tycker att det är konstigt att det finns två sektioner på en skola och att vi borde slås ihop, säger Johan. – De verkar inte förstå att det inte är så enkelt. Vi på sektionerna kan inte själva besluta om en sammanslagning, fortsätter han. En sammanslagning skulle ge stordriftsfördelar, menar både Johan och Mikael, och pekar på att ökad samordning i till exempel studiebevakningsfrågor skulle gynna alla. Att två sektioner har olika kul-

turer behöver inte bara vara till en nackdel, utan de kan istället komplettera varandra på ett bra sätt. En nackdel skulle dock kunna vara att de som går en kortare utbildning kan ha svårare att göra karriär inom sektionen då de inte är kvar lika länge. – Men vi måste inte slå ihop allting bara för att vi blir en sektion, säger Mikael. – Vi kan till exempel ha olika mottagningar och klubbmästeri. Vad bör KTH göra nu? – Allting kommer att lösa sig om KTH står för vad de har sagt och vi får ett gemensamt mål att jobba emot, avslutar Johan.

text & foto sara eriksson

SM-möt e 17 m a rs

Ska IN och IsK slås ihop? Var m ed och diskuter a IsK-se ktionens fr amtid – kom på sektionsmötet den 17 mar s. T id :17 Plats: IsKuben. X:15. Det bjuds på fik a. Studenter fr ån IN är också välk omna .

intro Osqledaren, nummer 5, 08/09. fråga fysikern

S. 11

Professor Göran Manneberg är universitetslektor i fysik på KTH. Två gånger har han blivit utsedd till årets lärare. Även detta läsår svarar Göran på dina frågor om stort och smått. fråga Bäste Professor Manneberg, vi har en katapult som är kapabel att slunga ett bouleklot, vikt cirka 700 gram, 60 meter. Vår fråga är nu naturligtvis: hur långt skulle man med denna katapult kunna kasta en genomsnittlig gräddtårta? Med nyfikna hälsningar, Joel & Jesper

g, IN

Fråga Fysikern

för uppdelning i sub-gräddtårtor (bakelser?) i kastögonblicket, ju sämre räckvidd. Satsa på en princesstårtliknande design, med så hållfast marsipan som möjligt ytterst. 3) Gräddtårtans hållfasthet mot deformation. Ju plattare den blir vid accelerationen ju långsammare går det. En liten minimal inblandning av cement i grädden skulle säkert göra underverk. Fast kanske även i ”impact”.

4) Gräddtårtans densitet. Låg densitet (undvik maränginslag!) försämrar flygförmågan. 1) Gräddtårtans form. Ju mer projektil-liknan- Men (som fysiklärare brukar säga), om allt är de ju bättre. Vem vet? Konisk gräddtårta kan- idealt kommer den lika långt som bouleklotet. ske är morgondagens grej. Frågan är om vi lever i den bästa av världar? 2) Gräddtårtans sammanhållning. Ju större risk ...och vad det i så fall skulle innebära.

Lika möjligheter oavsett föräldrar

ILLUSTRATION: LIV STRÖMQUIST

h m på 15.

SVAR Först och främst vill jag göra som i amerikanska TV-rättegångar: jag vill anropa något ammendment som gör det omöjligt för mig att kriminalisera mig själv. Men om vi utgår från att frågan är rent akademisk (för vad skulle den annars vara?) så måste man slå fast att det mesta hänger på gräddtårtans utformning. Om katapulten kan ge samma utgångshastighet till en gräddtårta (1,2 kg?) som till bouleklotet så avgörs ju gräddtårtans (och offrets) framtida öde av

Det är sju gånger vanligare att barn till högre tjänstemän än barn till föräldrar med arbetaryrken studerar på högskolan. Det beror naturligtvis inte på att de är sju gånger mer lämpade. För att alla ska ges samma möjligheter i livet behöver den sociala snedrekryteringen till högskolan minska. Det kräver ett sammanhållet skolsystem, bra studie- och yrkesvägledning, många platser på högskolan och generösa studiemedel. TCO jobbar för att ytterligare öka kunskapen om hur vi breddar rekryteringen till högskolan.

Utbildning för ett bra liv www.tco.se

TCO.utbildn.orig85.indd 1

08-09-23 09.24.11

Become an

industrial

Business Manager

Get your Master degree in Industrial Management and spend one semester each in Madrid, Milano and Stockholm. This international master of industrial management (120 hp) is a joint effort between Universidad PolitĂŠcnica de Madrid (UPM), Politecnico di Milano (POLIMI) and Royal Institute of Technology (KTH). For information and application:

www.imim.polimi.it

karriär Osqledaren, nummer 5, 08/09. stor casetävling på kth

S. 13

Case-lösning på hög nivå Stämningen i SingSing-huset är fylld av allvarsam koncentration då teknologer från runtom i Europa framför sina presentationer inför tre lika allvarsamma domare och en skara elever som samlats för att lyssna. Detta är case-lösning på hög nivå, och det är uppenbart att det är nu det gäller. Detta är Times. Vad är Times? Times är en casetävling med deltagare från högskolor runtom i Europa, där en grupp på fyra personer får ett case att lösa som sedan skall presenteras för en jury bestående av minst en professor och oftast även en representant från något företag. Grupperna blir sedan bedömda utifrån sin problemanalys, lösning och själva presentationen. Tävlingen har gått av stapeln i 15 år och är uppdelad i tre stadier; lokala uttagningar på respektive universitet, semifinal på sex olika orter i Europa och så själva finalen. I år hölls alltså en av semifinalerna här på KTH, arrangerad av organisationen Estiem (European students of Industrial Engineering and Management). Sara Selldahl och Gabriella Svan har som ledare för Estiem anordnat årets evenemang, ett uppdrag som varit både utmanande och kul, enligt Gabriella. De har valt att lägga budgeten på en relativt hög nivå för att få ett så bra event som möjligt. Efter att ha jagat sponsorer sen i somras har de sett till att deltagarna, som för övrigt bara står för resekostnaderna själva, haft några

”Det har blivit alltmer vanligt att företag använder case i sina rekryteringsprocesser som ett sätt att validera de sökandes förmåga att sålla ut relevant information och lösa komplexa problem.”

fullspäckade dagar i Stockholm. På agendan fanns aktiviteter som tipspromenad på campus, besök på Cosmonova, sightseeing i Stockholm och den avslutande galamiddagen i Villa Pauli. Deltagarna kommer huvudsakligen från Norden men bland de nio lagen finns även Bremen, Istanbul och S:t Petersburg representerat. Osqledaren smög sig in bland publiken då laget från Lund framförde sin lösning. De fyra deltagarna hade just avslutat sin tre timmar långa session av förberedelser och skulle med enbart en overhead som hjälpmedel ge en så övertygande presentation som möjligt. Känslan i salen förde tankarna till ett riktigt styrelsemöte där några anställda talar inför sina chefer. Laget valde att dela upp sin presentation i fyra steg: Market Analysis, Strategy, Risk och Sum-up. Den 20 minuter långa presentationen avslutades med en lätt ”grillning” från juryns sida. Efteråt berättade laget hur de förberett sig för tävlingen genom case-coachning på skolan och att de såg tävlingen som en chans att träffa företag och att utmana sig själva.

karriär Osqledaren, nummer 5, 08/09. stor casetävling på kth

S. 14

”Hela världen består av case, allt är case helt enkelt. Mitt liv är ett case – ett svårlöst sådant, avslutar en av domarna med en dramatisk gest.” Fenomenet case Oberoende vad man ska jobba med i framtiden förväntas man som teknolog att vara en bra problemlösare. Det har blivit alltmer vanligt att företag använder case i sina rekryteringsprocesser som ett sätt att validera de sökandes förmåga att sålla ut relevant information och lösa komplexa problem. Ett typiskt case består ofta av 20 till 25 sidor lång text, ofta kompletterad med försäljningsvolymer och balans- och resultaträkningar som beskriver ett företag eller bransch. Företaget i fråga har ofta problem eller möjligheter att ta sig an och det är upp till den som löser caset att genom logiskt tänkande och kunskap inom ekonomi, organisation, ledarskap, logistik etcetera komma fram till en bra lösning för företaget. Vi passade på att få några tips av domarna. De poängterade att något av det viktigaste då man tar sig an ett case är förmågan att kunna generera rätt information på kort tid. De tittar huvudsakligen på presentationernas innehåll och lagens förmåga att formulera sig. Ett annat tips vi fick är att man ska överväga fler alternativ innan man bestämmer sig för att köra på en lösning. Ett typiskt case är komplext och det finns oftast inte en enda korrekt lösning. – Hela världen består av case, allt är case helt enkelt. Mitt liv är ett case – ett svårlöst sådant, avslutar en av domarna med en dramatisk gest.

Efter två dagars tävlande hade deltagarna fått lösa två väldigt olika case, det ena ett framtidsproblem om hybrid och elbilar och det andra om hur ett stort företag på bästa sätt skulle kunna skära ner på diverse kostnader. Stämningen var således både högtidlig och laddad på den avslutande middagen på Villa Pauli då vinnarlaget skulle annonseras. Klockan 00.30 i samband med efterrätten, efter tal, spex och CapGeminis eget lösningsförslag på ett av casen kungjordes det att laget från Oulu, Finland segrade. Summa summarum så var det en kväll i sann Estiem-anda, genomsyrad av god mat, underhållning och så allra viktigast: kulturellt utbyte.

text sara dahlström foto hanna pettersson & estiem

Utbilda dig till en

inflytelserik

marknadsförare Ta din masterexamen vid KTH. Du kan t.ex. välja inriktningen industriell marknadsföring (120 hp) inom programmet Industriell ekonomi. För information och ansökan:

www.kth.se/utbildning

kth Osqledaren, nummer 5, 08/09. jämställdhetsutvärdering på g?

S. 16

”

Killar är smarta och tjejer är duktiga

”

På Uppsala Universitet utfördes ett projekt under 2007 och 2008 där studenter fick granska sina civilingenjörsprogram ur ett genusperspektiv. Bland annat kom man fram till att tjejer som det gick bra för ansågs vara ”duktiga”, medan killar var ”smarta”. Nu vill man genomföra en liknande undersökning på KTH. Hur vanligt är det egentligen att en tjej byter däck på bilen? Eller att en kille sitter hemma och broderar? Sådana extrema olikheter mellan vad män och kvinnor gör förekommer nog inte i samma utsträckning idag som för 50 år sedan, men visst finns det fortfarande skillnader i intressen och yrkesval mellan könen. Här på KTH, exempelvis, går det enormt många fler killar än tjejer. Vad beror det på? Gör skillnaden i antal att tjejer blir behandlade annorlunda? På Uppsala Universitet utfördes ett projekt under 2007 och 2008 där studenter fick granska det civilingenjörsprogram de gick på ur ett genusperspektiv. Syftet med projektet var att upptäcka strukturer som skulle kunna hindra kvinnliga studenter att lyckas och hur dessa skulle kunna undvikas. Ett av de viktigaste resultaten i undersökningen hade inget med könsskillnader att göra utan att studenterna vill ha mer pedagogiska föreläsare. Detta visar hur dåliga föreläsare det finns på tekniska utbildningar och att det borde vara krav på att föreläsare har någon form av pedagogisk utbildning. Det visade sig också att det saknas kvinnliga förebilder inom de tekniska utbildningarna – endast ett fåtal föreläsare var kvinnor i undersökningen. En intressant skillnad man fann var att

kvinnliga studenter oftast sitter längst fram i föreläsningssalarna och att de ställer mer frågor. De manliga studenterna kom oftare för sent, gick tidigare och sov mer under föreläsningarna. Kvinnliga studenter fick även mer hjälp under laborationerna, vilket förklarades med att labbassistenterna oftast var av motsatt kön. Kort sagt kan det vara så att även KTH är fyllt av ”duktiga” flickor som får mer uppmärksamhet av lärarna, och pojkar som är ”slackers” som glider genom utbildningen. Några frågor man ställer sig är om tjejer måste vara duktigare för att klara sig eller om en viss typ av personer söker till de tekniska utbildningarna. Man kan också undra vilken betydelse det får för yrkesrollen. Här på KTH har ingen genusgranskning som den i Uppsala utförts. Vice rektor Gustav Amberg, som har jämställdhet som ansvarsområde, berättar att det har varit på tapeten att studenter som läser till civilingenjör & lärare ska utföra en liknande genusgranskning. CL-studenterna skulle då utföra granskningen som en del av en kurs. Problemet har varit att ingen av de kursansvariga velat ta hand om ett sådant delmoment. Det är synd att det inte utförs någon genusgranskning här på KTH eftersom det skulle vara intressant att jämföra resulta-

tet med dem från Uppsala Universitet. Är granskningen en del av en kurs kan resultaten även jämföras från år till år. Genom att utföra genusgranskningar skulle KTH arbeta mer aktivt med att förebygga könsdiskriminering. Den 1 januari 2009 trädde en ny diskrimineringslag i kraft. Enligt lagen förbjuds diskriminering som har med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, att göra. Det är den statliga myndigheten diskrimineringsombudsmannen (DO) som ska se till att den nya lagen efterföljs. DO kontrollerar att högskolor och universitet lever upp till lagen, och dess krav på åtgärder för att förebygga diskriminering. Genusgranskningar är ett bra sätt att förebygga könsdiskriminering. Även om resultatet inte bara påvisar genusskillnader kan det leda till andra viktiga insikter om föreläsare och studenter. Att det finns skillnader mellan män och kvinnor är kanske inte alltid dåligt. Däremot är det viktigt att båda könen bli behandlade lika och har samma förutsättningar.

text anna wahlberg illustration xuli qIan

Bli en

ledande

beslutsfattare Ta din masterexamen vid KTH. Du kan t.ex. välja inriktningen projekt- och produktionsledning (120 hp) inom programmet Industriell ekonomi. För information och ansökan:

www.kth.se/utbildning

e n n a r g Din g i d r se trend Osqledaren, nummer 5, 08/09. extremlokaljournalistik

S. 18

tex

u lämnar d n e n o lk a k r om

– och blogga

ndberg

li ation felix

vic illustr t dunja vujo

i hissen

97 procent av USA:s tidningar klassas som lokaltidningar, där lokal journalistik är i fokus. 97 procent är nästan 100, eller i vilket fall väldigt nära och det visar på att lokaljournalistiken har större makt än vad man tror. Ett knivslagsmål vid Södra Station påverkar oss kanske mer än kriget i Israel. Men varför sluta vid Södermalmsnytt? Varför inte balansera på den hårfina linjen mellan att förfölja sina grannar och syssla med extremlokaljournalistik? Jag gillar att se mig själv som en författare. Jag skriver och skriver och skriver. Ni tröttnade sannolikt på att läsa mig i Osqledaren efter två år. Så efter studentjournalistik gick jag vidare mot medborgarjournalistik på Zitiz.se. Men då det inte räckte gick jag vidare mot tabloidjournalistik på Nyheter24.se och började fundera på om man inte kunde göra något eget. Kan inte jag skapa något som inte redan finns? Jag säger det här och nu: extremlokaljournalistik ger noll träffar på Google. Noll. Jag har kommit på detta uttryck och det är numera mitt. Men okej, det finns självklart tusentals människor som bloggar på privata sidor och mindre privata om sin lilla ö (Lidingobladet.se), eller om sin fantastiska stadsdel. Mac-talibaner som sitter och fikar på Götgatsbacken iklädda senaste sneakern och berättar om alla ”genuina” och ”äkta” saker som händer på Södermalm. Eller stureplansbloggare som skriver om sina fab liv på Östermalm. Ja, ni förstår. Folk kommer alltid blogga om sig själva, om sin omgivning och vad som händer i just deras lilla oas. Om man gillar Roslagsgatan, så kan jag rekommendera Radio Roslagsgatan (http:// www.radioroslagsgatan.org) där du kan lyssna på musik, önska musik genom en delbar lista på Spotify och höra om vilken indier som är bäst på gatan och allmänt löst snack. Ett uppenbart exempel på extremlokaljournalistik. Jag reagerade på detta och kunde inte bestämma mig om jag skulle hata eller gilla? Men eftersom jag inte kan låta bli att dra saker till sitt yttersta bestämde jag mig för att ge mig in i spelet och startade min alldeles egna extremlokaljournalistik-blogg. Hur kan man vara så extrem som möjligt utan att bara skriva om sin lilla lägenhet? Jo, man bloggar om ett enda hus, om en enda adress. Ha! Försök vara mer lokal! Och med tanke på att jag bor i ett 17-våningshus

med 300 hushåll, så blir det en hel del folk, och en hel del saker som händer som man kan rapportera om. Lägg till att jag bor i en skum del av stan och att det luktar gräs i trapphuset för det mesta. Det är alltså upplagt för bara bra inlägg. Jag har under min första månad som extremlokalskribent hunnit rapportera om bilbomber, polisbilar utanför huset, blod utanför huset, gräslukt, höga grannar, grannar som ser ut som Leila K som attackerar mig, köttförpackningar i hissen, porrtidningar i hissen, walkietalkies i hissen... Ja, ni förstår. Det är i mitt hus det händer. Jag önskar jag kunde ge er adressen här, men eftersom jag inte bor där helt lag-

ligt, så vill jag inte riskera att bli upptäckt. Uppenbarligen är jag en dålig journalist, då jag låter personlig vinning gå före sanningen. Men man kan inte få allt. Så min poäng är: du vet aldrig vem din granne är. Du vet inte om grannen har en upptejpad lista på sin innerdörr där det står: ”Att göra varje dag: 1. Gå upp ur sängen. 2. Duscha. 3. Gå till jobbet”. Men framförallt vet du inte om din granne bevakar dina steg och fotar dig när du inte tittar och gör det hela offentligt på Internet. Så nästa gång du lämnar en kalkon i hissen tillsammans med lite porr, tänk efter före.

osqledaren saknar Osqledaren, nummer 5, 08/09. vr-kuben

S. 19

Virtuell verklighet på campus

Kommer du ihåg VR-kuben? Det där storslagna projektet borta vid Bergs som skulle sätta KTH på forskningskartan. Sedan två år är datorn avstängd, men själva kuben finns fortfarande kvar. Redo att användas igen. Virtuell verklighet – eller virtual reality – är en datorgenererad värld, som genom bilder, ljud och ibland också kraftåterkoppling, lurar de mänskliga sinnena att bygga upp en tredimensionell omgivning som inte existerar i den fysiska världen i annan form än projektioner. Denna teknik föddes ur att man ville kunna utbilda och träna jaktplanspiloter på ett billigt och säkert sätt, vilket ledde till utvecklandet av den första flygsimulatorn. Att skapa en skenvärld är inte lätt och låter mer som en 80-talsfilm än verklighet, men med olika medel kan det faktiskt åstadkommas. 1998 startades ett projekt på parallelldatorcentrum (PDC) på KTH, där man ville utveckla en Virtual Reality-kub: VR-kuben. En virtuell verklighets-kub kallas ibland för ”cave”, som en förkortning för ”cave automated virtual environment” och den omgivande tredimensionella skenvärld inuti den benämns ofta ”omslutning”. KTH-projektet, som nu är nedlagt på grund av ekonomiska omständigheter, byggdes av det tyska företaget TAN (som senare köptes av Barco) och resulterade i en 3 x 3 x 2.5 meter stor cave, med golv i plexiglas och väggar av projektionsduk; ett rum där såväl vetenskap som konst skulle bli ämnen för tredimensionell visualisering. Syftet med projektet var huvudsakligen att möjliggöra just vetenskaplig forskning, men också delvis att utforska själva tekniken bakom virtuell verklighet. Senare experimenterade man med den ytterligare genom att släppa in andra ämnen så som arkitektur, design och frikonst. Principen bakom den flerdimensionella illusionen är att perspektivet i bilden man tittar på skiftar från ett ögonblick till ett annat, så snabbt att ögat inte hinner med. Dessa två bilder synkroniseras sedan med ett par 3D-glasögon, så att

hjärnan smälter ihop dem till en enda och ger intryck av att ha så väl bredd som höjd och djup. Detta kan liknas vid de där röd-gröna glasögonen man ibland använder för att skapa en 3D-illusion, men denna specifika teknik är givetvis betydligt mer komplex. Kuben är utrustad med ett avancerat 8-kanaligt, tredimensionellt ljudsystem för att stödja och förstärka den tredimensionella bildupplevelsen och för att skapa virtuell akustik. KTH var, i och med detta projekt, först i världen med att förverkliga en cave med bildprojektioner på en kubs alla sex ytor, något som möjliggjordes genom golvets speciella material samt finurliga speglar som underlättade lämplig placering av projektorerna. En viktig egenskap hos kuben är också dess interaktiva förmåga – användaren skulle i realtid kunna ändra förutsättningarna i den! Omslutningen i kuben skulle till exempel kunna vara en molekyl, för liten för blotta ögat att se i verkligheten, som med hjälp av kuben inte bara blir möjlig att överhuvudtaget titta på, utan även direkt påverkbar genom att användaren förändrar förutsättningar, så som temperatur eller omgivande ämnen, för den. På detta sätt stödjer och utvecklar virtuell verklighet som teknik all möjlig vetenskap och forskning. Trots att projektet nu är nedlagt och inte längre utvecklas, finns utrustningen fortfarande kvar i Bergs lokaler. Detta ingjuter hopp att få prova på denna teknik, för vem vet, kanske tas projektet snart upp igen, så här i datorspelens guldålder.

text & illustration marina rantanen

V ill du ha v r-ku ben t illba ka? G

å med i gr uppe n ”Rädda VR-kuben” på Facebook och diskuter a med andr a likasinnade.

kth på insidan

utbildning Osqledaren, nummer 5, 08/09. kth på insidan

S. 20 Coca-Cola Drycker Sverige AB tillverkar, distribuerar, säljer och marknadsför några av världens starkaste varumärken inom dryck. Vår vision är en dryck till alla i Sverige varje dag, överallt, alltid. För att nå dit behöver vi målinriktade och initiativrika medarbetare som delar våra värderingar. Vi strävar alltid efter att bedriva vår verksamhet på ett miljömässigt, socialt och etiskt hållbart sätt. Vill du bli en del av ett fartfyllt företag med en stark teamkänsla?

Inför sommaren 2009 söker vi

Operatörer, lagerarbetare, lastbilschaufförer, renoveringstekniker och kvalitetskontrollanter Läs mer om tjänsterna och ansök online på

http://cocacola.jobb.se eller på www.monster.se/cocacola

sommarledig? Nu har du chans till extra utdelning – arbeta som tidningsbud i sommar! Premo söker tidningsbud för utdelning av tidningar till kunder i Stockholms län. Vi söker dig som tycker om att arbeta fysiskt och vill arbeta på natten. Tjänster utanför innerstaden kräver körkort och tillgång till bil. Eftersom arbetet sker på natten krävs det att du är över 18 år. Gå in på vår hemsida www.premo.se för att ansöka eller läsa mer om arbetet. Vi värdesätter mångfald på våra arbetsplatser och vill därför särskilt välkomna kvinnliga sökanden.

Vi ger dig utdelning.

Premo (Pressens morgontjänst) ansvarar för distributionen av alla prenumererade morgontidningar i Storstockholm.

text kim dahlgren-strååt

– ska visa omvärlden vad en ingenjör egentligen gör KTH på Insidan är ett sätt för KTH att ge en tydligare bild av ingenjörens arbetsuppgifter och illustrera vad studenter jobbar med inom ramen för sina utbildningar samt inspirera unga människor att studera till ingenjör. Tolv projekt väljs ut och är med och tävlar om att bli ett av tre som fram till maj i år följs på nära håll genom bloggar, intervjuer med mera. Men bara för att rösterna inte räckt till för en plats på pallen tar det inte slut där. Osqledaren har träffat grupperna som kom på fjärde respektive femte plats i tävlingen och pratat om projekten som fyller deras vardag. Det första projektet kallas ”Projekt Rymdsonden” och går ut på byggandet av en rymdsond. The LAPlander, Light Airbag Protecter Lander, som rymdsonden heter officiellt, är ett av flera studentexperiment utvalda att ”lifta” med Europeiska Rymdorganisationens (ESA:s) raket, REXUS 7/8 som i mars 2010 lyfter från Estrange i Kiruna. REXUS är en raket som skjuts upp bara för deras och andra studenters skull. Gruppen består av en mekanikgrupp – Matias Wartelski, Christian Westlund och Li Xin, och en elektronikgrupp – Malin Gustafsson, Joakim Sandström och Oliver Neuner. Projektledare är Torbjörn Sundberg, doktorand och handledare är dr Nickolay Ivchenko. Projektet går ut på att skapa en väldigt liten mätsond som ska upp i rymden, samla massa data och spara dessa på ett minne ombord. Den ska sedan överleva resan tillbaka till jorden, landa säkert med hjälp av en typ av uppblåsbar airbag som ska sakta ner och underlätta landningen, och slutligen skicka ut gps-signaler via både satellit och radio-länk för att man ska kunna lokalisera den där den landar någonstans i Lappland. Syftet med allt detta är att de människor som bedriver forskning inom rymdfysik ska kunna förstå hur norrsken skapas

utbildning Osqledaren, nummer 5, 08/09. kth på insidan

S. 21

verk. Problemet är att denna avgasström bara kommer en kvart varje timme och det i sig räcker inte för att utveckla ett energitillvaratagande system på, utan det gäller att jämna ut flödet på något sätt. Detta görs genom att generera ånga av flödet.

busnuy exander Foto al

Tanken är att under dessa 14 minuter som avgaserna bränns upp och värmer vattnet, så värmeväxlas det med ett material bestående av oorganiska salter så att materialet smälter. Under de resterande 45 minuterna så håller det smälta materialet vattentemperaturen konstant genom att avge den värme/energi som tagits upp till systemet.

lugnen” ”Projekt Stå

Uppskjutningen är en utvärdering av flygningens egenskaper och gruppens rymdsond kan liknas vid en prototyp. Lådan kommer att byggas så att alla instrument som ska kunna få plats får det, men det är endast några få som åker med på jungfrufärden. Om den däremot fungerar kan denna sond komma att användas för verkliga flerpunktsmätningar och det kommer enligt gruppen att vara ett revolutionerande steg inom rymdfysik. Den andra gruppen som Osqledaren träffar kallar sig ”Projekt Stålugnen”. Det är på uppdrag av SSAB:s stålverk i Oxelösund som studenterna i projektgruppen jobbar med att bevara spillvärme från en stålugn. Även om medlemmarna i gruppen har sysslat med liknande projekt förut, så är det här första gången det är ”på riktigt” och deras deadline är redan 11 mars.

schm ekt R ymds

iklas

”Proj

Gruppen består av Karl Eriksson, Jill Mattsson, Emil Norin och Johanna Ahnemark, där alla läser tredje och sista året på Kemiteknik, högskoleingenjörsutbildningen. Handledare är Sara Naumann. SSAB tillverkar stål och i den processen släpper men ut väldigt mycket koldioxid.Det finns olika sätt att minska de samlade utsläppen genom att minska den mängd el som SSAB köper in. Det finns väldigt mycket olika spillvärmeflöden som florerar runt om i kraftverket. Bland annat i det stålverk där man tillverkar hållfast stål. Där hettas järnet upp till 1 600 grader och från den här strömmen av spillvärme får man avgaser som är värda motsvarande 300 G-Wh/år. Det är dessa strömmar som gruppen undersöker och räknar på. I dagsläget bränns den här avgasen bara rätt upp i luften och energin går till spillo. Gruppens uppgift är att bygga en konstruktion där man kan ta tillvara på avgasflödet och generera energin i SSAB:s interna kraft-

onden

”

Foto N

Gruppens uppgift är designa den låda där alla dessa små instrument som behövs för att göra dessa olika typer av mätningar får plats och att få ut lådan i rymden samt hem helskinnad. Den ska dessutom vara mindre i vikt och storlek än de produkter som används idag (närmare bestämt tio gånger mindre i storleksordning än dagens teknik).

idt

och förändras. För att göra detta behöver man mäta saker på många ställen – så kallade flerpunktsmätningar. Tänk exempelvis att man har en satellit som cirkulerar runt jorden och mäter saker. Satelliten kommer då bara mäta i den bana som den befinner sig i. För att undkomma detta problem vill man skicka upp massa olika instrument vid samma tidpunkt och göra flerpunktsmätningar, en teknik som tillåter forskare att istället få reda på variationerna i magnetfältet.

Detta innebär att det kommer en konstant mängd ånga till kraftverket hela tiden. Det är det här som gruppen nu håller på att utreda och räkna på. För att få SSAB att göra en mer ingående studie och fortsätta på det som projektgrupp ”Stålugnen” har påbörjat måste deras lösning vara billigare än andra alternativ som SSAB tittar på och systemet måste visa sig lönsamt inom två år. Det intressanta är att om projektet lyckas kan SSAB eliminera kostnaden för den här energin ur sin elräkning. Energimässigt bränner SSAB bort 150 000 kronor i timmen, och det är väl därför ett sådant här projekt finns, spekulerar gruppen – för att det är värt att undersöka ur såväl en pengasom miljösynpunkt. Läs mer om projekten på deras respektive hemsidor. Rymdsonden: http://www.spp.ee.kth.se/edu/rexus2008/ och Stålugnen: http://kthpautsidan.kall3.se/#home.

Campus Fokus

illustration jonas gunnarsson

Ett ”levande” campus

Har du som jag, som har varit här ett tag, märkt att nya hus och nya grannar ploppat upp på campus under de senaste åren? Jag har; och detta är en del av utfallet från ett koncept kallat ”Levande campus”. Levande campus är namnet på en samarbetsplan som togs fram av KTH och Akademiska Hus under våren 2000. Detta samarbete är en lång följd av att man började effektiversera lokalanvädningen. Idag används ”Levande campus” som ett koncept och Akademiska hus skriver så här: ”Levande campus! Genom att sammanföra utbildning, forskning, företagande och service skapar vi levande campus. Platser för samverkan och

S. 22

utbyte, kreativitet och växtkraft. Här möts människor, kulturer och idéer. Här formas framtiden. Välkommen till Akademiska Hus!” Vi börjar 1993 då Kungliga Byggnadsstyrelsen läggs ner. Byggnadsstyrelsen tillhandahöll lokaler till statliga myndigheter. Väldigt enkelt förklarat fungerade det så att man redovisade hur mycket man behövde och sedan bestämde de hur mycket man fick. Alltså bad exempelvis högskolorna om

mycket och hoppades på det bästa. När Byggnadsstyrelsen lades ner lades lokalförsörjningsansvaret över på myndigheterna, bland annat KTH, och Akademiska Hus blev fastighetsägare och hyresvärd. KTH upprättar då en Utvecklingsplan för Byggnader och Mark, UBM. Där ingår bland annat projekt som totalrenovering av huvudbyggnaden och Fysikcentrum AlbaNova. Man ser ett lokalbehov och bygger därför nytt och man hyr fler lokaler. I UBM

Fokus

Campus

I maj 2000 inleder KTH och Akademiska Hus samarbetet ”Levande campus”. I samarbetsplanen ingår att Campus ska bli ett etablerat varumärke, integration med staden på campus, nya verksamheter, bättre lokaleffektivitet och relationer med samhälle och näringsliv. En av byggnaderna som planeras att sägas upp – dåvarande biblioteket, som låg vid KTH:s entré till höger om Millespottan – blev lite av ett lockbete för nya hyresgäster på campus. Operahögskolan är först intresserade av att flytta in där, men blir förälskade i ett annat förslag på ett hus längre upp på campus och så fortsätter det. Efter Operahögskolan flyttar Danshögskolan, Röda Korsets högskola, Försvarshögskolan, Sonja Kovalevskyskolan och IVL (som hamnade i lockbetet – den gamla biblioteksbyggnaden) in.

97 (den andra i ordningen) ser man ett underskott på cirka 7 000 kvadratmeter, man planerar nya KTHB och en flytt av Arkitekt till Sing-Sing. Lokalytan fortsätter att öka och i oktober 1999, då man har som mest lokalyta, har KTH 205 000 kvadratmeter. Den 1 januari 1997 beslutar KTH att införa internpriser på lokaler, kostnaden läggs då inte centralt utan längre ner i organisationen, på institutionerna. Detta har stor betydelse för lokaleffektiviseringen. Institutionerna ser över sina lokalbehov och börjar säga upp laborationslokaler, förråd och allmänna lärosaler. Det kommer även många förfrågningar om nya kontorslokaler.

I slutet av 1999 har man därför istället ett överskott på 45 000 kvadratmeter och i UBM 2000 finns planer på att säga upp cirka 30 000 kvadratmeter. I UBM 2000 ligger fokus på lokaleffektivisering, lägre kostnader och integration. Resultatet blir en rad uppsägningar, en hel del omflyttningar och en del renoveringar. Man försöker tillgodose verksamheternas behov utifrån ett lokaleffektivt sätt och byggnadernas möjligheter. Man vill integrera campus med staden och det finns tomma hus att fylla. Nya hyresgäster, nya grannar, nya verksamheter kan flytta in, vilket man ser positivt på och inleder därför samtal med Akademiska Hus.

På Campus Valhallavägen, det ”levande” campuset, finns 2008 fem högskolor, åtta institut, rekryteringsföretag, restauranger och caféer, kårhuset Nymble, en idrottshall och ett fåtal studentbostäder. Det är inte dåligt och det är inget man tänker på vardagligen. Googlar man ”Levande campus” ser man också att konceptet har följt med till utvecklingsplaner av andra campus i Sverige. Hur mycket man märkt av det ”levande” campuset är nog väldigt olika men vi som har gått här en längre tid har förhoppningsvis gjort det. Det har varit kul och se campus växa och förändras och jag ser fram emot att se resultat från kommande projekt i samma anda. Heja Levande Campus!

text david goldea

S. 23

Fokus

Campus

Alla vill bygga En tunnelbanestation norr om KTH ligger Stockholms Universitet. Några av er har kanske varit där. Om inte annat för att ta enklare poäng och rädda CSN-pengarna när det har varit knapert. Det som skiljer oss från de som pluggar där är – förutom nivån på utbildningen – ett område som kallas Albano. Det var Gustav III som döpte området till Albano. Han hade varit i Italien och när han kom hem tyckte han att Italienska namn var coola, så en massa ställen runt Brunnsviken fick heta saker som Albano, Frescati och Tivoli. Tidigare har där funnits mindre industrier, men idag är nästan allt rivet och det är lite av en ödemark. Därför är det kanske ingen överraskning att man nu planerar att bebygga området. Stockholms stad arbetar med en plan för området och Akademiska Hus och Svenska Bostäder har presenterat ett förslag på bebyggelse. I ett första steg kan det bli 40 000 kvadratmeter, mest universitetsbyggnader men även en mindre del studentbostäder. Om allt går på räls blir det klart 2014. Universitet har ett mer eller mindre akut lokalproblem. Man har efter uppslukandet av Lärarhögskolan beslutat sig för att flytta hela den verksamheten från Konradsberg till Frescati och det är svårt att hitta nya lokaler när i princip all mark i närheten

ingår i Nationalstadsparken. KTH är kanske inte lika desperata, men även här förutser man ett lokalbehov på några års sikt. Ytan är såklart särskilt intressant för att den ligger just i anslutning till både Universitetet och KTH och fysisk närhet gör sammarbeten och sammanslagningar lättare. Uttryck som ”nav” och ”binda samman” förekommer ständigt i såväl dokument som uttalanden rörande utbyggnaden. I Akademiska hus vision tänker man sig det som en ”Akademisk landsväg”. Det omedelbara intresset för KTHstudenter i den här frågan lär som vanligt vara i vilken mån det här kommer att påverka er. Vilka institutioner kommer att ligga där? Blir jag tvungen att traska hela vägen dit för att gå på föreläsningar? Hur får man en bostad där? Allt kan tyckas långt bort tidsmässigt, men fler av er än som tror det just nu kommer faktiskt att gå kvar på KTH länge nog för att drabbas.

Ryktet om en gemensam matematikinstitution där uppe är så etablerat att man till och med kan läsa det på Wikipedia. Utredningar har gjorts och diskussioner förts, men att Matte skulle flytta från borgården upp till Albano tror i alla fall inte jag på förrän jag ser det hända. Att det på sikt kommer att ske någon typ av undervisning för KTH-studenter där är dock inte orimligt. För oss som sällan och ogärna färdas bortom är det här en skrämmande tanke, men förhoppningsvis ska ingen bli tvungen att ta sig dit till fots. Teoretiskt är det möjligt att bygga en ny tunnelbanestation vid Albano, Roslagsbanan skulle kunna stanna i höjd med Albano och om inte annat så får man i alla fall hoppas att det går bussar längs den Akademiska landsvägen.

text frej naimi-akbar illustration sara eriksson

S. 24

291-

Sitt inte i baksätet. Ta plats bakom ratten.

Kommer vi att åka tåg mellan Stockholm och Malmö på två timmar i framtiden? Kommer bilresor att bli säkrare tack vare att bilen styr sig själv på motor vägen? Möjligheterna är många, men en sak är säker: Det är vi som ska bygga och sköta om framtidens vägar och infrastruktur. Hos oss får du vara med om att förverkliga och ta hand om den framtiden. Upptäck mer på svevia.se

Alltid på väg 291-09 215x285 svevia.indd 1

2009-02-24 15:44:20

…nio tusen miljarder…

www.storapropertypriset.se

Se filmen. Läs mer. Anmäl dig senast 1 juni till årets tävling!

…och din framtid. Fastighetssektorn står för en betydande del av vår BNP. Värdet på det förvaltade beståndet uppskattas till nära nio tusen miljarder kronor. Fastigheter utgör därmed en väsentlig del i vår gemensamma framtid. Vår egen strävan på denna gigantiska marknad är enkel: vi ska fortsätta vara marknadsledare. Det kräver att vi fortsätter attrahera och utveckla rätt kompetens. Så att vi kan bredda och fördjupa våra tjänster, och skapa

w w w.stora

prop

år e Se 20 08 er typriset.s

s prisutdel

ning på yo

utube.com

nya. Vilket i sin tur ger oss förmågan att öka värden i våra kunders fastighetsbestånd. Genom att axla marknadsledarens ansvar vill vi skapa ett tydligt momentum. Det är också därför vi instiftat Stora Property-priset som årligen delas ut på Business Arena. Det är ett av våra bidrag till framtiden. Det är därför vi med förväntning bjuder in dig till 2009 års tävling. På www.storapropertypriset.se kan du läsa om priset, tävlingsregler och årets vinnande uppsatser. Välkommen!

#1 inom property

Är you lika intéressé av som att arbeiten i i Ludvika. Resan börjar på abb.se/jobb Bangalore och Ludvika är bara två av de hundratals orter jorden runt där ABB bedriver en intensiv och spännande verksamhet. Som anställd inom ABB blir hela världen din ahemmaplan. Och uppgifterna blir garanterat både utmanande och utvecklande. Oavsett var du jobbar eller vad du gör kommer

du att växa i din yrkesroll. Våra kunder finns inom de flesta branscher, över hela världen. Om du vill jobba i den tekniska framkanten finns mycket att välja mellan, både inom industriell automation och kraftöverföring. Samma sak om du vill bidra till en värld där klokare energiutnyttjande möjliggörs med hjälp av klokare teknik.

.com

Nymble –

kongligt och funkis Under Nymbles långa historia har mycket hänt. Med anledning av att restaurangen försvinner från Nymble i sommar och huset troligtvis står inför ytterligare ombyggnader – även om de nog inte blir så genomgripande den här gången – publicerar Osqledaren här en gammal artikel om Nymbles kongliga historia.

Invigningen av Nymble och dess ombyggnationer har alltid lockat kungligheter. Men så skapade huset redan 1930 rubriker som ”Teknis övertar Funkis”. I arton långa år samlade Tekniska Högskolans Studentkår till sitt kårhus Nymble. Efter en lång arkitekttävling 1928 blev det förslaget ”PQR” av arkitekterna Uno Åhrén och Sven Markelius som genomfördes. 1930 stod huset klart som ett av de första monumenten över funktionalismens intåg i världen. Marken där kårhuset byggdes fick kåren hyra av Djurgårdsförvaltningen för tio kronor per år. Studentkårens temporära lokaler vid Drottninggatan hade kallats för Gamble, därför kom det nya kårhuset att kallas för Nymble. Under en högtidlig ceremoni förklarade Prins Sigvard kårhuset för invigt varefter det bjöds på te, champagne och cigarrer inne i kårhuset. Huset kostade 476 242 kronor att bygga. Vid det tillfälle hade KTH 745 manliga och fem kvinnliga studerande och matsalen kunde servera 350 luncher. För 65 kronor i månaden fick studenterna två lagade mål om dagen.

Fokus

Campus

Trångt efter åtta år Redan 1938 var kårhuset trångt men det var inte förrän 1950 som planerna på utbyggnad drevs i verket. Matsalarna behövde bli större, och köket önskades på samma våning. KTH:s studentantal hade vid det tillfället växt till 1 850 män och 50 kvinnor.

1952 var det en celeber invigning. Självaste Gustaf VI Adolf förklarade kårhuset för invigt och naturligtvis var det fest efteråt. Två damer (rektorns fru och sekreterare) samt 242 herrar var inbjudna till festligheterna. Olof Palme som var inbjuden i egenskap av Sveriges Förenade Studentkårers ordförande påpekade i sitt tal att teknologkåren kom till som protest mot böterna för uteblivande från föreläsningarna medan man idag protesterade mot att man måste betala för att gå dit. Kostnaden för ombyggnaden var 2,2 miljoner kronor. Efter 25 år, 1977, var köket utslitet och antalet studerande 7 000. Det behövdes ytterligare matsalsytor. Och ett nytt kårhuskök byggdes i en separat byggnad. Knappt 20 år senare, 1998, var det dags igen. Kårhuset renoverades för 100 miljoner kronor och återfick mycket av sin gamla karaktär. Till exempel har den gamla matsalen och tidningsrummet återfått sin 50-talskaraktär, den bullriga diskbanan och diskinlämningen har tagits bort. Nya matsalen är nu ett mer utpräglat scenrum. Och naturligtvis invigdes huset 1999 av Carl XVI Gustaf.

text mikael salo fd chefredaktör osqledaren och nu chefredaktör för dagens miljö Texten publicerades för första gången 2001 i samband med att THS fyllde 100 år och KTH 175 år.

S. 27

Boston College L책t oss ber채tta om ett riktigt campus

S. 28

Fokus

Campus

Stämmer stereotypen av collegelivet som visas i tv-serier och filmer? Innebär det mest röda plastmuggar, marijuana och öl-lekar som ”beer pong” och ”flip cup”? Vad är det för skillnad på att gå på college och ett svenskt universitet? Osqledarens Anna Wahlberg har besökt Boston College i USA för att ta reda på det. Tänk att bli tvingad att bo i ett rum på 10 m2 som du delar med en person du aldrig träffat förut. Eller att få vara åskådare när ditt universitet spelar en fotbollsmatch i en arena lika stor som Råsunda och matchen visas på TV4. Tänk dig också att kunna välja mellan 20 olika kaffesorter och tio olika mjölksorter när du beställer kaffe i kafeterian. Det är verklighet för miljoner studenter som går på universitet, eller college, i USA.

1. Boston college campus

Boston College (BC) räknas till de ”nya Ivy League-skolorna” i USA, vilket betyder att det är lika många som söker men inte kommer in på BC som på till exempel Harvard och Yale. Boston College är ett privat college som ligger 20 minuter från centrala Boston med ”the T”, Bostons tunnelbanesystem. Det är 14 395 studenter inskrivna på skolan och det kostar mellan 20 000 och 50 000 dollar per år att studera här. Det är mycket pengar för en utbildning som är gratis i Sverige, men på BC är mat, boende, sjukvård, plugghjälp, böcker och många andra kostnader inräknade i priset. Vid ett besök möts man av studenter klädda i mjukisbyxor med BC-logga så fort man närmar sig campus. På KTH kan det vara svårt att se skillnad på studenter, professorer eller besökare. På BC gör studenterna allt tillsammans och är klädda likadant. De äter frukost, lunch och middag på campus och dessutom delar de boende. Det tar fem minuter att gå till föreläsningarna och på vägen ligger flera träningsanläggningar där studenter får träna gratis. I USA är individen mycket viktig, och även att lära känna nya människor. Första året på college måste studenterna bo tillsammans med en eller två andra studenter i ett litet rum utan toalett. Det spelar ingen roll om du inte gillar din rumskompis – det

är bara att stå ut hela året. Studenterna får även sätta ihop sina scheman själva och det finns inga klasser eller inriktningar som håller ihop i flera år. Det är en stor skillnad mot KTH där teknologerna läser klass- och sektionsvis. Sport är en stor del av collegelivet som saknas helt på svenska universitet. När Boston Colleges basketlag spelar hemmamatch är hela campus som en stor fest. Alla studenter och professorer är där och hejar i likadana gula t-shirtar. Det stärker samhörigheten, precis som när två okända personer kommer på att båda hejar på DIF i fotboll. På BC finns 16 idrottslag för kvinnor och 13 för män, allt från amerikansk fotboll till fäktning. Idrottsstudenterna får förmåner som stipendium, gratis träningskläder och tvätthjälp, men de måste träna flera gånger per dag och de har krav på sig att både göra bra ifrån sig på tävlingar och ha goda studieresultat. Att vara med i ett idrottslag leder till att studenterna får ännu fler bra kompisar som de inte skulle få annars. Visst går det att hitta kompisar på KTH som läser på en annan sektion genom till exempel Armada eller kårspexet, men det blir inte riktigt samma sak som att gnidas mot och kämpa med någon varje dag året runt. Att inte gå i samma klass och att vara med i ett idrottslag leder till att studenterna på college får ett brett nätverk. Det och den otroliga gemenskapen är de största skillnaderna mellan Boston College och KTH när det gäller campuslivet. Och ja, det stämmer att det är röda, stora plastmuggar som dominerar på collegefesterna.

text & foto anna wahlberg

2. ett rum för två 3. BC-loggan 4. biblioteket med få böcker och många studieplatser

S. 29

ol Gör Osqledaren, nummer 5, 08/09. arkitekt

S. 30

Osq

leda ren g

ör...

Arkitekt text & foto alexander biledt & johannes koch

Efter förra numrets iskalla recension av Åre har nu turen kommit till campuset som ligger sju gånger närmare tunnelbanan Tekniska Högskolan än Maskin men känns lika långt bort som Södertälje, om inte längre: KTH Arkitekt.

ol gör Osqledaren, nummer 5, 08/09. arkitekt

S. 31

Det har skrivits och sagts mycket om byggnaden, som stod klar 1971 och ersatte ett kvinnofängelse som tidigare stod på samma tomt (true story). Den har kallats ”en skamfläck som borde rivas” av stadsbyggnadsborgarrådet Mikael Söderlund och har även utnämnts till Stockholms stads fulaste byggnad ett flertal gånger, senast av Svenska Dagbladet 2006. Med detta sagt kan vi konstatera att byggnaden synnerligen inte är vacker, alls. Den sägs vara byggd i ”nybrutalistisk” stil vilket antagligen är arkitekt-slang för ”We fucked up, we’re sorry.” Ett tappert försök att snygga till skamfläcken gjordes i och med den färggranna ”KTH Arkitektur”logotypen ovanför porten, men det känns mest inkonsekvent och desperat, typ som den fula killen i klassen som tror att hans FUBU-byxor gör honom till skolans badass. Även avsaknaden av den officiella KTH-loggan på fasaden är minst sagt oroväckande rebelliskt. Men alla vet att det är insidan som räknas, och att storleken spelar roll – och det är tur det för den fula killen i klassen, ty arkitekt är faktiskt riktigt mysig, om man bortser från att väggarna ser likadana ut på insidan som på utsidan. Arkitekthögskolan är helt enkelt raka motsatsen till SSSB:s lägenheter – den ser liten ut på utsidan men är stor på insidan. Precis vid ingången ligger caféet, som även fungerar som matsal under lunchrasten. Vi kom tyvärr för sent för att testa maten, men av matsedeln att döma är den variationsrik och snäppet billigare än den som serveras (läs serverades) på Nymble.

”Att lyckas infinna sig på en pub på arkitekt är mycket svårare i praktiken än i teorin.” Utöver det finns det mindre matsalar med mikrovågsugnar på de övre våningarna. Arkitekt har valt att placera sin ”rökruta” på sin atrium-liknande gård som, till vår förvåning, också innehöll en fet grill. Nu på vintern var antalet bikinibrudar som hängde vid grillen mindre än antalet biljardkulor som man kan stapla, men vi kan tänka oss att det blir riktigt glassigt där på sommaren för de som tar omtentorna då. En sak som arkitekt antagligen är ganska unikt med bland KTH:s campusar är de stora ritsalarna, där varje student har sitt eget bord att jobba vid. Undertecknade känner sig manade att dra paralleller till grundskolan men detta kan nog skyllas på att vi egentligen innerst inne är avundsjuka. Vi som Medietekniker har ju trots allt inte ens en ordentlig sektionslokal (!). Nu kommer vi äntligen till den viktigaste delen av artikeln. Allt du har läst hittills är bara en överlång inledning till the main attraction: Pub-Recensionen. Att lyckas infinna sig på en pub på arkitekt är mycket svårare i praktiken än i teorin. Det finns nyuppdaterade posters med reklam om puben varje vecka men trots detta tog det tre (!) gånger innan det verkligen var någon pub. Notera att det just den veckan som det var pub inte fanns några posters alls, vilket

fick oss att spekulera i att det finns någon hemlig kod som vi inte är medvetna om. Hursomhelst ledde detta faktum till att vi inhandlade egen öl inför det sista, lyckade, försöket att gå på arkitekts pub för att undvika ännu en total besvikelse. Trots att puben var öppen visade sig detta vara ett smart drag då ölen tog slut efter ungefär en timme varpå vi med ett självbelåtet leende på våra läppar kunde avnjuta en medtagen öl medan de andra tittade på. BURN! Förutom alkoholbristen kan även en del andra saker nämnas om puben. Som till exempel att tjejkoncentrationen var lika hög som Bob Marley och att ration utbytesstudenter/folk som kunde svenska låg på ungefär 10:1. Faktumet att bartendern höjde ölpriset från 20 till 30 spänn efter en halvtimme kompenserades av de gratis jordnötterna som man fick tillsammans med varje inhandlad alkoholhaltig dryck. Arkitekts utbud av drycker var inte särskilt överväldigande jämfört med andra campus, men de bjöd i alla fall på öl, fulöl, rött respektive vitt vin. För att göra en lång historia kort så kan vi sammanfatta detta med att säga att arkitekt varken är snyggt eller har god öl… men vem bryr sig om sånt när man har tjejer i överflöd, ritbord så det räcker och blir över samt en fet grill på innergården. Sedan känns det surt för oss som skribenter att denna artikel kommer att bli inaktuell i och med att arkitektskolan flyttar till Campus Valhallavägen inom en snar framtid (se OL nr 1/07), men vi passade i alla fall på att uppleva det medan vi fortfarande kan. Det slutliga betyget för arkitekt på en skala från A till AWESOME blir: AWES.

kultur & nöje Osqledaren, nummer 5, 08/09. think globally/kårspexet 08/09

S. 32

Think Globally on THS Radio 95.3 every Sunday at 19:00

Environment and sustainable development « ON AIR » It seems like a trend but it’s more than that. Environmental concerns flourish everywhere: magazines, newspapers, TV programs, governmental actions, regulations, movies, and radio. Even among THS Radio programs. On Sundays, between 7 and 8 pm, the “Think Globally” program puts a focus on the sensitive issue of sustainable development, for the environment’s sake. Nowadays, we are facing huge problems such as climate change and pollution. However, these are well-known examples of environmental threats. Eric La Paglia, station manager of THS Radio, and program leader of “Think Globally”, put his strengths on broadening our knowledge every Sunday evening. For more than six years now, he has hosted among this program various guests, teachers, researchers, or simply people related to a special concern, to talk about a particular subject matter. A good way to raise people’s awareness for Eric, who added: – I’ve been doing radio for 15 years. I enjoy it a lot, but I also wanted to do something more substantial and meaningful. Sustainable development is fascinating, and this is a way to learn more about it myself. The concept of the program is quite simple: one guest and one discussion about one of the numerous and relevant topics. One of the latest episodes dealt with the expectation society, always looking forward to the next thing. Micael Dahlén, marketing professor at the Stockholm School of Economics, was the guest for that topic on February 18th, as the author of ”Nextopia: livet, lyckan och pengarna i förväntningssamhället”. If you want to have a broader view of what has been done on Think Globally, you have the chance to do so by visiting their web-page www.thsradio.se/thinkglobally. There, one can find all the previous interviews sorted by date and by topic, which constitutes moreover an interesting database. The program won the ”Community Radio Program of the year”-award (“Årets Närradio”) in September 2008, but Eric still wants to improve it, cooperating with other organisations interested in these issues, and extending the media platform. To conclude, the station manager added: – Despite the important topics we are dealing with, we also want to make it fun! I enjoy doing this program, and I would like people listening to it to do as well.

text florence ferrero

”På helgerna är jag gärna ute och klubbar... sälar”

Biktning med vita handskar Recension av årets kårspex: Pius III eller Fyra påvar och en begravning

Stämningen i Södra teaterns pampiga lokaler är hög och förväntansfull när det är dags för Kårspexets premiär. Teknologfrisyrerna duggar tätt och på parkettplatser känner man sig definitivt som en i den inre kretsen. Längst fram sitter veteranerna, de i Hundraklubben, och lite längre bak sitter vi, Osqledarens kritiska reportrar. Vi känner oss lite malplacerade bland alla uppklädda människor och önskar att vi hade ett presspass att understryka vår närvaro med. Snart börjar ”När börjar spexet” dåna i lokalerna. Det ligger något i luften. Det är premiär. Årets kårspex utspelar sig bakom Vatikanens stängda dörrar, i katolska kyrkans högsäte. Påven Alexander VI dör och Pius III blir hans efterträdare. Men någonting är fel med dödsfallet, den påvliga obducenten Leonardo da Vinci upptäcker snabbt att påven blivit förgiftad. En förvirrande och hysteriskt rolig mordutredning drar igång. Vem är den skyldige? Vem är påve? Och vem borde egentligen vara påve? Är påven påve? Vi frågar oss om vi är i en engelsk deckare, man kan ta på spänningen. Ironi, dans, barnsånger, åtta omstarter, dödelsedagar, imperiet, reclaim the church samt gräsrotsrörelser i en enda stor katolsk Big Brother-final. Man kan inte låta bli att imponeras när skådespelarna tar ton – inlevelse, passion och tonsäkerhet är nyckelorden. Skådespelartalangerna väger upp de lite skakiga dansnumren. ”Är detta något för mig?” frågar du dig nu. Jo, det är faktiskt något för dig, bredden är enorm. Ordvitsar, fräckisar, fysisk humor och allt i en kyrklig miljö. Att humorn dessutom kompletteras med sång, dans, passionerade skådespelare och en helt okej handling gör det helt klart till något sevärt. Pius III eller fyra påvar och en begravning; vi ger den fyra bägare nattvardsvin och två danslektioner i betyg.

text s. 32 & 33 Henning Alesund & Hanna Pettersson Foto s. 32 & 33 hanna pettersson

nöje Osqledaren, nummer 5, 08/09.

XXX Osqledaren, nummer 5, 08/09. XXX XXX XXX

systerobror

S. 33

Osqledaren går på stand-up

En helt vanlig onsdag med syrran & brorsan

du skratta. Det är stand-up på Systerobror, det är kul.

Det finns många KTH:are som låtit matteboken ersätta morgontidningen, som sköter alla kontakter med omvärlden via Facebook och låter sitt sociala liv ersättas av fysikformler och integraler. Är du en av dem som talar i Pythonkod och för länge sedan glömt bort vad humor och skratt är för något utanför fysikbokens förklaringar? Nu finns det bot och bättring – onsdagar på Systerobror bjuder på stand-up med Sveriges ledande ståupp-komiker. Det är onsdag och vi är på plats. Redo att vika oss av skratt och låta träningsvärken i käkarna slå till hårt dagen efter. Kenny Starfighter och Fråga Olles wingman är där – våra förväntningar är skyhöga! Johan Rheborg och Martin Björck har vi alla skrattat åt, men på stand-up? Även Lennart Bång och Dominik Henzel bidrar till vår kommande skrattkavalkad. Det är med skräckblandad förtjusning vi greppar våra öl med våra förväntansfulla, lätt skakande händer. Sen går allt som på räls. Hjärtefrågor under kvällen var bland annat Facebook, SL, läkarbesök, kontaktannonser och politik, med andra ord vardagsmat. Med sådana matnyttiga ämnen blir besöket lite som en nutidsorientering när man gick i mellanstadiet. En helhetsupplevelse utöver det vanliga är det alltså att gå på stand-up på Systerobror. Matnyttigt är det ju faktiskt på riktigt också. En middag kan ju faktiskt rekommenderas. Maten kanske inte är av Gyllene måsen-klass, men det man betalar för är ju faktiskt att man får sätta maten i halsen, för så roligt är det. Har du en onsdag till övers när du mot förmodan inte behöver gräva ner dig i din mattebok? Då är det läge att röra sig mot syrran och brorsan. Denna gång var det fyra fantastiska komiker där, men vi lovar, bara du vill skratta, kommer

Squvalp Det 20:e Squvalp blir det kungligaste någonsin Ritpub Nymble

19 mars 17:08 Inlämningspub Nymble

25 mars 17:08 Presentationspub Nymble

1 april 17:08 www.squvalp.se

till r e t t Raba ges alla Sveridenter! stu ...ger dig med Studentkortet tillgång till nya, fräscha bilar. Volvo Green Car Drive – miljöbilspool för Dig som student, enkelt och billigt! Läs mer på www.studentkortet.se

...gör det extra förmånligt för studenter att adressändra och beställa eftersändning på nätet. Därigenom får du din post dit du vill. Läs mer om villkor m.m. på hemsidan. Beställ och direktbekräfta med några knapptryckningar på adressandring.se.

...ger dig som Studentkortsinnehavare 10 % rabatt på alla Apples datorer och tillbehör i Studentkortet Apple Store. Du beställer direkt från Apple Store på nätet och får därigenom både prioriterad leverans och tillgång till Apples finansieringslösningar. Gå in på www.studentkortet.se/apple idag för att få tillgång till din rabatt.

…erbjuder alla Studentkortsinnehavare upp till 60 % rabatt på ordinarie rumspris. Gäller i Sverige under helger, jul- och sommarperioder. Mer info samt bokning genom studentkortet.se.

...erbjuder i samarbete med Studentkortet 10 % rabatt på alla beställningar. Genom att gå in på www.inkclub.com/studentkortet kan du beställa nytt bläck till lågpris.

...har alltid grymma studenterbjudanden till dig med Studentkortet. Gå in på studentkortet.se för att se vad vi har för erbjudanden just nu!

...Studentkortet ger upp till 50% rabatt på Best Western Hotels i Sverige. Välj mellan 67 hotell på 49 orter. Majoriteten av hotellen ligger centralt och alla rum har fri trådlös Internetuppkoppling.

...erbjuder Studentkortets innehavare 9-15% på sitt sortiment i butiken. Vi har även speciella kampanjer med högre rabatt under olika tillfällen, så håll utkik! Och du, tveka inte att kontakta oss på HP Store om du har frågor. Vi finns där för att hjälpa dig vid köp eller generella funderingar kring våra produkter. Du når oss på telefon 08-524 947 00. Besök oss på www.studentkortet.se

…erbjuder dig som studerar att läsa tidningen billigare än alla andra – med upp till 62% rabatt. Du kan även få DN-kortet, som ger dig massor av förmåner och rabatter. Läs mera på www.dn.se/student.

...ger dig 50% rabatt på nya snabba Norton när du handlar på Studentkortet Symantec Store. Läs mer på studentkortet.se.

Studentkortet är Sveriges intressantaste rabattkort för universitetsstuderande! Genom att aktivera ditt Studentkort får du tillgång till tusentals rabatter över hela landet på allt ifrån hotel, kläder, datorer, träning, resor, elektronik, pizzerior till tandläkarbesök.

Studentkortet STUDENTKORTET I SVERIGE STINA STUDENT Persnr: 010203-0405 Kortnr: 6032 9299 9999 9013

VT 2009

Giltigt: 2009 01 01 - 2009 10 31

Våren 2009 räknar vi med att över 250 000 studenter har ett aktivt Studentkort!

Glöm inte att aktivera ditt Studentkort!

För smarta studenter!

För fler studentrabatter gå in på www.studentkortet.se!

OUTRO Osqledaren, nummer 5, 08/09. how to

S. 35

...know your sektioner Alla sanna KTH:are känner ju till vissa enkla tumregler; sitt inte på första raden (inte andra, tredje eller fjärde heller för den delen) under en föreläsning, lämna föreläsningen lite innan tolv för att undvika lunchkön och om du råkar se en tjej så går hon antingen Samhäll eller Kemi. Men hur ser man skillnaden mellan till exempel en Medietekniker och en Datatekniker? A&J to the rescue!

teknisk fysik de tycker: ”Om det är hardcore att gå på KTH så är det superhardcore att plugga teknisk fysik. Om bara tjejerna på tentapuben kunde fatta det…” A&J vet: Vi har inte fått det bekräftat, men misstänker starkt att alla på Fysiksektionen har en bild på Christer Fuglesang i sin plånbok. Fysikhanarna (klart fler än Fysikhonorna, som har klassats som utrotningshotad art av WWF) gillar att bära skägg även utanför nollningsperioden, lösa Fouriertransformer i huvudet och programmera spel på sin TI-84. True Story.

industriell ekonomi de tycker: ”På ett campus där ingen vet hur man klär sig är vi de enda som är dressed for success... Dessutom, bara faktumet att vi kom in på Indek visar ju på att vi är bäst.” A&J vet: Hanarna (finns inga alphahanar i denna grupp, honorna regerar) lever efter devisen ”fake it ’til you make it” och ses därför oftast med backslick, VD-portfölj och en fake Boss-kavaj. Tråkigt nog överlever bara de starka i flocken, resten blir övningsassistenter på KTH... Har ni förstått tekniken?

Medieteknik de tycker: ”Vi är kända för att vara sofistikerade, snygga och minst nördiga på hela campus.” A&J vet: Mediastudenter ses oftast i flockar om fem till tio Macar. Alphahanen är lätt igenkännbar med sin iPhone och sin MacBook Pro alternativt Air. Om tvivel uppstår bestäms rangordningen av systemkamerans storlek. Påträffas en blivande Medietekniker utan synliga gadgets kan han/hon ändå kännas igen på avsaknaden av påsar under ögonen, då utbildningen som alla vet är den lättaste på KTH.

Datateknik de tycker: ”Vi vet hur man pratar med tjejer, vi har fått så mycket träning på Internet.” A&J vet: Enklaste sättet att se om någon pluggar Data är att kasta något på deras huvud och se om de skriker “Wallhack!!1”. Vill man inte börja en konversation på det viset finns det även andra igenkänningstecken, de refererar till exempel till tunnelbanan som ”mörka” och Borggården som ”yard”. För att vara riktigt säker kan du även kolla om de har en rosa overall på sig eller en Jolt-cola i handen.

maskinteknik de tycker: ”Problemet med oss är att vi är så breda. Eller nej. Vänta. Vad var frågan igen?” A&J vet: På sommaren är det lätt att känna igen Maskintekniker på sina vältränade lårmuskler som är ett resultat av det långa avståndet mellan tunnelbanestationen och M-huset. Maskinteknologer ses oftast cyklandes på campus eller på en fest hävandes öl, följt av en raketspya.

Hej! Jag heter Elli och är mottagningsansvarig på Kåren sedan i januari. Jag tänkte skriva lite om Kåren och hur jag såg på Kåren innan jag började. Jag måste medge att jag halkade in på Kåren på ett jättestort bananskal och innan jag började var min tankar om Kåren och de som jobbade där inte så smickrande. Det lilla jag tänkte på att Kåren över huvudtaget fanns, vill säga. Precis innan jag skulle bli vald så började jag gräva lite i mina kårkunskaper och kom fram till att jag har haft följande kontakter med Kåren innan: Jag har pratat med tre stycken kårordförande varav en i telefon, har sett en vice kårordförande häva ett ägg, visste att man kunde hämta massa kondomer i kårstyrelserummet och så har jag träffat kårens mottagningsansvariga varje år. Vad visste jag om de som jobbade på Kåren då? Inget, kan jag med säkerhet säga. Men jag hade hört massa rykten om hur lata de var, att de var skitjobbiga att ha att göra med och att de mest festade hela tiden. Kondomerna har tyvärr tagit slut vid det här laget och många av ryktena jag hörde om Kåren innan jag började har visat sig vara helt felaktiga. Mer tänker jag inte säga om det. Vill istället ta det här tillfället i akt att uppmana er att tänka lite på Kåren och kanske till och med leka med tanken att bli arvoderad. Det är nämligen tid att söka arvoderad 2009/10 just nu. Du kommer inte ångra dig, jag lovar! Många vänliga hälsningar Ellinor Grape Mottagningsansvarig, THS ledningsgrupp Så var det dags igen! Skumpa och galet drag, THS Näringslivsgrupp kör återigen champagnelounge på tentapuben! Kom till oss i musikrummet och korka upp skumpan! Håll koll på www.näringslivsgruppen.se så ni inte missar skumpatävlingen som snart kommer upp! Vi har även påbörjat rekryteringen till nästa års Näringslivsgrupp. Är du intresserad av att skapa kontaktytor mellan företag och studenter och under tiden få erfarenheter för livet? Gillar du även att festa hårt men jobba hårdare? Då är THS Näringslivsgrupp rätt för dig! Tveka inte, kontakta oss genom att skicka ett mail till naringsliv@ths.kth.se. KTH-mästerskap i volleyboll THS vill gratulera de internationella studenter som vann THS volleybollturnering den 7 februari. På andra plats i tävlingen kom Industriell ekonomi och på tredje plats Fysik. Detta innebär att I-sektionen har gått upp i ledningen i poängligan, när nu tre grenar återstår av tävlingen. Hör av dig till din idrottsansvarig på sektionen om du är intresserad att delta i de resterande eventen basket, ultimate frisbee och fotboll.

Tentapub 14 mars. Kom in till kåren och festa loss till både band, DJs och lounge! Dra med studiepolarna och upplev en avslutning på tentamensperioden som den bör upplevas. Fler barer och, förhoppningsvis, färre brandlarm utlovas.

Armada-bar på tentapuben! Armadas projektgrupp kommer under tentapuben att köra Armada-bar i Gröten. Vi utlovar god tillgång på öl och en tills vidare hemlig twist på baren!

THS nya kläder Som du kanske har sett THS skaffat nya kläder på Internet. Vi har gjort vårt bästa för att föra över så mycket information som möjligt från förra hemsidan till den nya.

Armada-baren är dessutom ett perfekt tillfälle för alla som vill bli gruppledare att värma upp med information inför gruppledarrekryteringen, eller bara snacka Armada och idéer om vad vi borde göra bättre det här året.

Den nya hemsidan bygger på content managementmotorn Drupal, och ligger på en server i Karlstad på företaget iPeer.

Håll utkik efter Armada på tentapuben!

Varmt välkomna den 14 mars!

Om du är intresserad av att vara med och uppdatera eller på andra sätt utveckla hemsidan, säg till Linus Ericsson, utbildningsansvarig på THS på lericsso@kth.se.

THS sidor ORDförande KTH i människans tjänst för morgondagens samhälle! Så lyder rubriken i KTH:s utvecklingsplan som sträcker sig till år 2012. THS har haft inflytande i framtagandet av denna utvecklingsplan Citat som ”Hög vetenskaplig kvalitet och pedagogisk kompetens ska genomsyra all utbildning vi KTH” är ett exempel. Nu har THS stora möjligheter att arbeta utefter utvecklingsplanen och bevaka att detta efterföljs. Nästa gång du kommer till ditt campus, stanna upp, le och tänk: KTH:s vision – ”att vara ett av Europas främsta tekniska universitet”. Hur kommer KTH dit? Läs utvecklingsplanen.

”Kårobligatoriet avskaffas 1 juli 2010” Det är innehållet i den proposition som Lars Lejionborg presenterade i slutet av februari. Beslut om avskaffande kommer att tas i mars. Lars Leijonborgs kommentar är: ”Det här blir en välbehövlig nystart för studentkårerna. Nu måste de vara kreativa och visa för studenterna att det finns en poäng med att vara medlem i en kår”. Jag är stolt över den medlemsnytta som THS genererar. Kårobligatoriets avskaffande innebär att vi det närmaste året kommer behöva lägga kraft på att marknadsföra THS verksamhet ännu mer än idag. Vi kommer precis som alltid att arbeta för att fortsätta öka medlemsnyttan. /Er kårordförande

Hej blivande doktorand Vi på Doktorandsektionen och THS vet att många studenter efter examen söker sig till forskarstudier på KTH eller andra lärosäten. Det gör man helt rätt i, att få ägna fyra-fem år av sitt liv till att forska är både inspirerande och roligt.Vi har några viktiga tips för att allt ska gå rätt till redan vid antagningen så du slipper problem senare under din tid som doktorand. Antas till rätt examina Många doktorander får, trots avsikter att studera i fem år, bara antagning till den hälften så långa licenciatexamen. Det kan leda till stora problem längre fram. Du är inte garanterad att få fortsätta till doktor om det t.ex. inte finns finansiering, och dessutom är licentiatexamen som koncept helt okänd utomlands. KTH:s regelverk är tydligt: Antagningen ska gälla målexamen. Kräv att bli antagen till doktorsexamen! Se till att få anställning Det är vanligt att forskarstuderande erbjuds olika typer av stipendier för att finansiera sin utbildning, istället för att bli anställd. Stipendier är inte skattepliktiga, men bara så länge man inte gör något som kan klassas som arbete - institutionstjänstgöring - till exempel undervisning eller underhåll av utrustning. Man har heller inte möjlighet att varken vara sjukledig eller föräldraledig. Doktorandsektionen och THS vill å det skarpaste avråda från sådan finansiering. En annan finansieringsform THS och Doktorandsektionen vill avråda från är utbildningsbidrag. Utbildningsbidraget är bara delvis pensionsgrundande, och även om man får utföra arbete på KTH mot lön får man alltså lägre pension i framtiden. Den bästa finansieringsformen är doktorandtjänst. Du får bättre betalt och har dessutom samma sociala skyddsnät och rättigheter vid sjukdom, om du blir förälder m.m. som andra anställda. Studentkåren och doktorandsektionen arbetar för att alla doktorander ska ha tjänst från dag ett, men ännu så länge existerar sämre finansieringsformer. Se till att upprätta en individuell studieplan så snart som möjligt Den individuella studieplanen måste enligt KTH-handboken upprättas inom sex månader från det att tjänsten påbörjas och studieplanen är det juridiskt bindande dokument man har som doktorand. Här står både vad som krävs av en själv och vilka förväntningar man kan ha på KTH och sin handledare. Detta är en stor trygghet vid eventuella tvister, där lätt ord kan stå mot ord. Undersök din blivande arbetsplats! När du doktorerar kommer du att ha tät kontakt med din handledare, och arbeta på en viss avdelning. Det är därför viktigt att du trivs både med din handledare och på avdelningen. Det är en bra idé att besöka avdelningen innan man börjar, både för att träffa handledare och få en känsla för avdelningen. Alla blir glada över att få besök. Ett tips när det gäller ämnesval, är att det är bra att se till att det finns fler än din handledare som har kompetens att handleda dig om det skulle behövas. Du har alltid möjlighet att byta handledare om något skulle fungera dåligt, men det blir enklare om det faktiskt finns kompetenta personer tillgängliga. Har du frågor, kontakta Fredrik Häggström, Doktorandombud på THS på telefonnummer 087909875 eller doktorandombud@ths.kth.se

outro Osqledaren, nummer 5, 08/09. OL i Schweiz

S. 38

”Det saknas så extremt mycket i Stockholm” I Zurich kan man som student träna gratis och äta lunch på campus för 40 kronor.

Jag säger det på en gång: varför är hela KTH Valhallavägen så trist, oinspirerande och händelselöst? Jag tänkte inte särskilt mycket på det förra året när jag var på KTH dagligen, men nu väl inne på en tredje utbytesvistelse (denna gång i Schweiz) känns det som att det saknas så extremt mycket i Stockholm. Eller är det här som det är helt mycket bättre än överallt annars? Vet inte. När jag funderade för ett par dagar sedan var min första association med KTH:s campus att regnblöt genom dimma pressa sig förbi Operahögskolan ner mot V-salarnas vackra fasader. Då fick jag ångest. Vad var det som fick mig att börja tracka ner på KTH? Ja, men till att börja med är det ju helt otroligt att ingen lyckas få igång en vettigt fungerande lunchrestaurang i kårhuset Nymble. Är det verkligen meningen att vi ska behöva ta oss ner till ”Don Corleone” och deras vulgärkebab? Va? Få ner priset på luncherna, få folk att stanna på campus och inte jona omkring i jakt på undermåliga pizzor. Någon här på ETH Zurich har tänkt till och förstått att det är med enkla medel vi kan trigga folk att börja tänka nytt och bättre. Samma folk som ska uppfinna och driva samhället imorgon! Som exempel vill jag bara ta maten här igen, en lunch kostar 40 kronor för en student. Det låter som hemma tänker du nu, men i jämförelse är det en tredjedels pizza nere på stan. Studenterna stannar därför på universitetet, många äter även middag där, och får, enligt mig, väldigt mycket mer gjort. Jag personligen jobbar nämligen bättre i en tyst läsesal i D-huset än hemma med Ricki Lake i bakgrunden. Du?

”Vad var det som fick mig att börja tracka ner på KTH? Ja, men till att börja med är det ju helt otroligt att ingen lyckas få igång en vettigt fungerande lunchrestaurang i kårhuset Nymble.”

till förfogande för alla studenter. Gratis. Start 06.00 och slut 20.30. Jag funderar på lite judo på sena eftermiddagen. Är inte det sjukt trevligt och varför har vi inget (i min lilla värld) liknande hemma. Jag vet inte, men det skulle nog inte skada. Adjes uus Züri.

text viktor sebes

Jag inser att detta kan mynna ut i en diskussion om de subventionerade lunchernas vara eller icke vara, men ett billigt schysst alternativ är i allas intresse anser jag. Framförallt skulle det göra KTH livligare och trevligare, även om det finns helt okej lunchställen även hemma. Och allt är naturligtvis inte sämre hemma. Biblioteket till exempel, vill jag lyfta fram som väldigt bra! Ett annat exempel som ger en lite mersmak av dagarna här är utbudet av fritidsaktiviteter. Imorgon, den 19 februari till exempel, finns det 53 olika, av tränare ledda, sportaktiviteter fördelade över stan

Kul_

KUL PÅ ALLVAR Hos oss betyder kul på jobbet bland annat att du får fritt utlopp för din energi, kreativitet och innovationsförmåga. Både individuellt och i lag. På allvar betyder att vi är ett målinriktat och uthålligt gäng som satsar max på att ställa upp för våra kunder världen över. Vi ska alltid kunna erbjuda kostnadseffektiva lösningar med bästa möjliga miljöegenskaper. Tetra Pak är världens ledande leverantör av säkra och innovativa process- och förpackningslösningar för livsmedelsindustrin. Vi tror på ansvarsfullt ledarskap och långsiktigt hållbar utveckling. Vårt motto – PROTECTS WHAT’S GOOD – speglar vår vision att göra livsmedel tillgängliga för alla, överallt i världen.

Kom till oss och ha kul på allvar. Starta gärna resan på www.tetrapak.com.

Tetra Pak, och PROTECTS WHAT’S GOOD är varumärken som tillhör Tetra Pak Gruppen.

Kul_pa_allvar-215x285.indd 1

09-02-19 09.35.03

Tänk dig. Att en värld av möjligheter öppnar sig för dig. Vilket skulle bli ditt första steg?

Ex-jobb, praktik, traineeprogram, utvecklingsingenjörsprogram eller direkt in på ett ledigt jobb. Vägarna till Scania för en ung akademiker som du, är många. När du tar steget in på Scania tar du också första steget på något som kan bli ditt livs resa. En upptäcktsfärd, fylld av ständigt nya utmaningar och ett livslångt lärande. Tänk dig ett jobb där du får alla möjligheter att utvecklas, i en internationell miljö, i den takt som passar dig. Just de jobben finns här. På Scania.