OL 13/14 #4 by Osqledaren

OSQLEDAREN #2 2012/2013 OSQLEDAREN #4 2013/2014

#4 2013/2014

STUDENTPOLITIK &

BOSTADSBRISTEN Studenterna i Stockholm har ingenstans att bo och den 14 september är det val till riksdagen. Vad vill politikerna göra åt bostadsbristen och andra studentfrågor? Vad är förresten studentpolitik och borde THS syssla med det? Det och mycket mer i läsårets sista utgåva av Osqledaren!

DÖDENS VINGAR

Vi berättar om hur en fiskmås skrämmer slag på ett helt campus, träffar de drabbade, och försöker svara på frågan – varför är det ingen som gör något?

sid 10–15

sid 14–29

DESSUTOM: VI FRÅGAR FYSIKERN NÄR RADION TYSTNAR CHRISTINA LAMPE–ÖNNERUD DESSUTOM: FOSSIL FREE KTH HUR MÅR TEKNOLOGEN? EXJOBB UTAN BETYG NÄSTA ÅR? BÄSTA MOTTAGNINGEN? 300 HP – VARKEN MER ELLER MINDRE HALLOWEEN SOM TEKNOLOG MONSIEUR BERNSTEIN DEJTING PÅ FACEBOOK FEMINISTISK ARKITEKTUR SKIDOR I LAAX

Studera utomlands Det bästa sättet att förbättra dina chanser på arbetsmarknaden! I år har KTH:s studenter bland annat tagit vara på möjligheter till: • Utbytesstudier vid Nanyang Technological University i Singapore • Examensarbete om stadsplanering i Rio de Janeiros favelas • Praktik på arkitektbyrå i Berlin • Dubbeldiplomstudier på KTH och Tohoku University i Japan Vad vill du göra? Kom till KTH Global 22–26 september i Nymble! Mer om utlandsstudier: www.kth.se/student/utlandsstudier

www.kth.se/student/utlandsstudier

Du har över 200 olika möjligheter inom LKAB KARRIÄR

Vill du veta mer om fördelarna med oss på LKAB så är du välkommen att besöka oss på lkab.com

//LEDARE

NÅGRA SISTA ORD, SÅHÄR I BÖRJAN I årets val till kårfullmäktige var valdeltagandet 11.2 %. Detta trots att det valet var digitalt och att det tog högst tre minuter att lägga sin röst med sin smartphone under en lunchrast. Det är jättedåligt, men knappast förvånande. På årets sista kårfullmäktigemöte var närvaron pinsamt låg. Nästan hälften av stolarna stod tomma och ett tag var det osäkert om mötet ens var beslutsmässigt. Signalen är tydlig; de flesta kunde faktiskt inte bry sig mindre om kårfullmäktige och till och med bland dess ledamöter verkar ansvaret besvaras med en knappt bemödad axelryckning. Man skulle nästan kunna säga att vi fått det valdeltagande vi förtjänar. När kårobligatoriet avskaffades för fyra år sedan kraxade många olyckskorpar att det var början till slutet för studentkårerna. För Tekniska Högskolans studentkår (THS) blev det istället början på en transformation. Kåren har effektiviserats, man har bättre koll på ekonomin och THS har en nedtecknad vision för vad man vill bli i framtiden. Men transformationen har haft ett pris. Dagens THS är allvarligare och mer strategiskt än tidigare. Att det faktiskt förhåller sig så kunde Birgitta «Gittan» Westholm skriva under på i en intervju förra året, när hon gick i pension efter 39-år i tjänst på kårens kansli. Det var roligare att jobba på kåren förut, men THS var också mycket mindre demokratisk och transparent, menade Gittan. En mer demokratisk och transparent organisation, som lägger mindre tid på att festa och nyligen utökade sin påverkan av utbildningen med ytterligare en heltidstjänst, faller handlöst när det gäller studenternas medverkan. Varför?

OSQLEDARENS REDAKTION

Dagens kårfullmäktige ställs inför strategiska och långsiktiga frågor. THS centralts årliga omsättning är idag 37 miljoner, ingen sektion kommer upp i ens en tiondel. THS centralt har flera heltidsanställda som sysslar med allt från ekonomi och avtal till restaurangdrift och lokalvård. Dessutom finns där tretton heltidsarvoderade studenter som driver både daglig verksamhet och särskilda projekt. Handlingarna till årets sista kårfullmäktigemöte utgjordes av nästan 100 sidor text och tabeller. Samtidigt är kårfullmäktige inte prioriterat för de flesta ledamöter. Engagemanget är ofta bara en tiondel av det man lägger på sin sektion. En tiondel av engagemanget på en organisation som är minst tio gånger mer komplex än en sektion. Inte konstigt att resultatet resultatet blir så knapert. Lösningen är svår att sätta fingret på, men jag börjar misstänka att den ligger någonstans i dynamiken mellan sektioner och centralorganisationen. Hur får vi till en fungerande demokrati på THS? Mitt sista nummer handlar om politik. Det ligger liksom i tiden och det är viktigt. Jag hoppas ni gillar det. Att vara chefredaktör för Osqledaren har varit en ära och helt fantastiskt roligt och spännande. Jag önskar min efterträdare all lycka. Martin, du kommer göra det galant. Till nästa års redaktion säger jag bara; må festen alltid följa i era fotspår!

Hugi Ásgeirsson Chefredaktör 13/14

Chefredaktör och ansvarig utgivare Hugi Ásgeirsson Grafisk form och layout Hugi Ásgeirsson, Martin Barksten, Sara Edin, Kasper Karlgren, Karl Bolmgren, Nadan Gergeo och Axel Hammarbäck Tryck Sörmlands Grafiska Papper Inlaga, 90g Arctic matt Omslag, 250g Arctic matt Annons Kontakta chefredaktör på nedanstående uppgifter, eller se osqledaren.se/annonsera Kontakt @osqledaren 08/070 790 98 70 osqledaren@ths.kth.se /osqledaren @osqledaren Vi finns på Facebook @osqledaren Twitter och Instagram /osqledaren Kontakta redaktionen @osqledaren [förnamn.efternamn]@osqledaren.se Postadress Osqledaren Tekniska Högskolans Studentkår 100 44 Stockholm Om Osqledaren Osqledaren är sedan 1959 Tekniska Högskolans Studentkårs tidning. Tidningen ges ut fyra gånger per år med en upplaga på 16 000 exemplar. Mellan pappersutgåvorna fortsätter vi rapportera om stort och smått på osqledaren.se. Osqledarens uppgift är att informera om, bevaka och granska verksamheten inom THS och KTH. I tidningen gjorda uttalanden är endast, om så anges, att betrakta som THS eller Osqledarens åsikt. Omslag Karl Bolmgren Bidrag Vill du bidra till tidningen? Maila osqledaren@ths.kth.se Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i eller refusera insänt material.

Från vänster: Första raden: Emma Bjerkefeldt, Martin Barksten, Nadan Gergeo, Sara Edin, Sarah Freilich, Alexander Arozin, Alexander Granskog, Axel Hammarbäck, Caroline Arkenson, Christopher Lindström Andra raden: David Nylander, Elham Kalhori, Elina Gobena, Elisabeth Ingvar, Erik Lindström, Gabriella Sanchez Karlsson, Karl Bolmgren, Kasper Karlgren, Kyriaki Sarampasina, Lisa Good Tredje raden: Marcus Frisell, Matilda Kaba Liljeberg, Matilda Schaffer, Niclas Ericsson, Olof Lindman, Philip Wessman, Shayan Effati, Stephen Kirk Dessutom: Åsa Linder

Mexico City har 21 miljoner invånare. Vatten utmaningarna är lika enorma som staden. Det totala behovet ligger på 81,9 m³/sek.

Behovet

av rent vatten kommer

hålla oss

sysselsatta i

många generationer till.

Vi är världsledande inom vattenteknologi och applikationsteknik. Det betyder att vi gör pumpar och system för att transportera och rena vatten. Bland våra varumärken är Flygt det mest kända i Sverige, som efter 110 år fortfarande har sin tillverkning i Småland.

Läs mer på xyleminc.com/jobbahososs

Hos oss kan du jobba inom teknikutveckling, ekonomi, IT, marknadsföring och produktion. Du kan också vidareutveckla dig genom utbildningar och att testa nya tjänster. Vi har dessutom utnämnts till den mest föräldravänliga och jämställda arbetsplatsen. Vi vill att våra medarbetare ska ha ett bra liv även utanför jobbet.

FORTIFIKATIONSVERKET SÖKER:

Morgondagens ingenjörer och chefer VILL DU VARA MED OCH ARBETA I EN SPÄNNANDE OCH MÅNGFACETTERAD VERKSAMHET? Hos oss är möjligheterna många. Du kan till exempel arbeta med att utveckla och förvalta allt från kontorslokaler, teknikintensiva byggnader och verkstäder till övningsområden, hemliga anläggningar och flygfält. Du kan också vara med och bidra till ett hållbart samhälle, till exempel genom vårt skydds- och säkerhetsarbete eller vår natur- och kulturvård. Vi är en av Sveriges största fastighetsägare och finns över hela landet. UTVECKLAS MED OSS För oss är det lika viktigt som för dig att fortsätta utvecklas. Vi satsar därför på kompetensutveckling och det finns möjligheter att byta inriktning och hitta nya utmaningar.

88% SKULLE REKOMMENDERA EN VÄN ATT SÖKA JOBB PÅ FORTIFIKATIONSVERKET

I takt med att vi utvecklar verksamheten söker vi dig som är ingenjör, både nyutexaminerad och med mångårig erfarenhet.

2013 ÅRS MEDARBETARUNDERSÖKNING

linkedin.com/fortifikationsverket fortifikationsverket.se

LÄS MER PÅ:

INNEHÅLL OL#4 INNEHÅLL OL#4 SKIDOR I

HUR MÅR

LAAX

AAA AAA KTH-STUDENTEN? De tekniska kårerna i Sverige har gjor en undersökning - hur mår teknologen? Osq ledaren presenterar några intressanta resultat om KTH-studenterna.

18. 42. AA. AA.

14.

VALSPECIAL

AAA -PARTIUTFRÅGNING

STUDENTAAA BOSTADSKRISEN AAA Studentbostadskrisen blir bara värre för varje år. Varför händer ingenting. Hur ska studenterna egentligen bo i Stockholm i framtiden?

POLITIK

AAA

PÅ THS

22.

På THS finns inga partier AAA eller partipolitiska föreningar. Studentkåren ska vara partipolitiskt obunden, någonting som ibland tolkats som att den inte bör ta ställning alls i politiska frågor. Är det verkligen en iställning som fungerar, frågar sig Osqledarens skribent. Hur politisk är egentligen THS?

34.

AAA Efter sommaren är det dags för årets andra val - till sveriges riksdag. Hur tänker partierna runt studentfrågor? Hur vill de lösa bostadskrisen, vad vill de göra för högskolorna och hur ska de få ut fler ingenjörer i arbetslivet? Vad vill partier na göra för studenter och hur vill de lösa ingenjörs bristen?

30.

AAA

A man åkaA skidor Kan i Schweiziska alperna till studentpriser? Ett alternativ till studentklassikern Åre? Vi åker skidor Laax!

26.

AAA

FEMINISTISK AAA ARKITEKTUR KTH är världsledande på feministisk arkitektur. En av dem som står för den prestationen är Katja Grillner. Vi har pratat med henne för att reda ut begreppen - på vilket sätt kan arkitektur vara femi nistisk?

MONSIEUR BERNSTEIN AAA

AAA

Myterna kring den franska elektroingenjören Victor Bernstein är många. Men i Sverige är han märkligt förbisedd. För första gången på svenska publiceras nu i Osqledaren utvalda sidor ur Bernsteins dagbok.

AAA FACEBOOK ADS

-ALLT HAR ETT PRIS AAA

På Facebook kan man idag köpa sig en bättre placering i folks nyhetsflöde. Många företag och organisationer, inklusive THS, använder sig av det. Är det värt det? Vi gjorde ett experiment. Kan man sälja en kärlekskrank dataingen jör med Facebook Ads?

38.

DESSUTOM: UTBILDNINGSKRÖNIKA S. 8 BETYG PÅ EXJOBB SLOPAS S.9 SEKTIONSLOKALSROKAD S. 10 FRÅGA FYSIKERN S. 11 FOSSIL FREE S. 12 INNOVED I NAMIBIA S. 41 REDAKTIONEN TAR FARVÄL S. 46 ORDFÖRANDEKRÖNIKA S. 48

1 OL PÅ CAMPUS 2 WHAT’S UP? Håll koll på vad som händer på KTH! Anordnar ni evenemang man inte bara får missa? Då borde det såklart stå med i O sqledarens kalender! Maila osqledaren@ths.kth.se. Osqledaren reserverar sig för eventuella fel i kalendern.

AUG S

FEST

SPEX/TEATER

NÄRINGSLIV/MÄSSA

VIKTIGT OM THS

KTH

QUARNEVALEN

FÄRGKODNING

ÖVRIGT

PUBBAR PÅ CAMPUS TISDAG

Kistan, IN

Konsulatet, F

Gråttan, CL+W

ONSDAG

META, Data MiT, Tolvan

TORSDAG

FREDAG

Hardox, Bergs

[3]

META, Media

[1]

2 3

T–Centralen, Flyg Smörjis, M

Björns, IsH

oaSen, S

Kistan, IN

Mequa, IsT

Draget, K

Mequa, IsT Kistan, IN 1) Veckopubar på torsdagar, förutom efter löning då det är fredagspub. 2) Varannan vecka torsdag/fredag.

FOTO: STEPHEN KIRK

[2]

18 – MOTTAGNINGEN BÖRJAR

Upprop för nyantagna och start på mottagningen. 18 - 30 – OMTENTAVECKOR

25 - KÅRENS DAG

Nyantagna studenter stormar Nymble för en dag.

SEP

Idyllien, I

17 – MOTTAGNING I STADSHUSET (ÅK 1)

1 – SKOLSTART

2 – NOLLEPUBRUNDA

Nollepubrundan är ett kul kaos på campus! 1 & 3 – KÅRSPEXET

Ges på Södra Teatern. Årets spex utspelar sig 100 år efter den franska revolutionen när Franrike ska anordna en världsutställning. Men info finns på http://www.karspexet.se

FRAMTIDEN BÖRJAR NU!

//SIDTYP

Du kanske tar examen i år och letar efter en långvarig anställning? Eller kanske du söker ett sommarjobb som kan leda till något mer? Oavsett hur din situation ser ut idag så har vi garanterat intressanta tjänster för dig. Vi rekryterar och hyr ut personal till flera av Sveriges främsta företag. Kontakta oss så hjälper vi dig att hitta din väg. Gå in på academicwork.se eller ring oss på 020-37 38 40

OSQLEDAREN #3 #2

//THS UTBILDNING

niversitetskanslersäm betet (UKÄ) har och kommer att genomföra utvärderingar av högre utbildning. Utvärderingen har varit mycket ifrågasatt och fått stor kritik från akademin, till och med så stor att Anders Flodström f.d. universitetskansler avgick eftersom regeringen valde att införa systemet. Utvärderingen går ut på att man granskar examensarbeten och jämför dem med högskoleförordningsmålen. Om arbetena inte når upp till målen så kollar man i självvärderingsrapporten som varje utbildning skrivit och om inte målet lyfts fram där så underkänns utbildningen och man har ett år på sig att komma med en åtgärdsrapport för att få ha utbildningen kvar. Detta kan tyckas låta väldigt rimligt då det är målen i högskoleförordningen som utvärderas, så varför avgick universitetskanslern för fyra år sedan? KTH har granskats och resultatet är: tre utbildningar av mycket hög kvalité, tjugofem av hög kvalité och åtta av bristande kvalité. Detta innebär tyvärr ingenting i slutändan. UKÄs granskning tittar tillbaka på studenter som skrivit sitt examensarbete vilket gör att vi pratar om civilingenjörer som började sin utbildning runt 2008 eller tidigare. Utbildningen förbättras ständigt och THS är starkt pådrivande i det arbetet. Frågan som återstår nu när UKÄ genomfört sin utvärdering och KTH är

nästan klara med sina åtgärdsplaner är, var det värt det? KTH jobbar just nu mycket med konkreta åtgärder för att höja kvalitén på utbildningen och UKÄ utvärdering har definitivt bidraget till att arbetet gått framåt i en snabb takt. Men med de resurser som KTH inversterat i detta projekt så är det inte underligt att framstegen är stora. Hade KTH kunnat nå samma resultat på annat vis? Det är möjligt att det skulle kunna bli ännu bättre. En aspekt som utvärderingen inte tar hänsyn till är vad arbetslivet vill ha av en utbildad ingenjör. När man väljer att lägga mycket fokus på högskoleförordningen så åsidosätter man många av de andra intressanta aspekterna som kan vara väldigt andvändbara för studenten. Att man inte kan förklara på ett enkelt sätt vad en ingenjör sysslar med är ett tydligt exempel på den bredd som en ingenjörsutbildning ger. Inom högskolevärlden så pratar man mycket om autonomi. Att man som lärosäte ska kunna sätta sin egen prägel på utbildningen är viktigt. Med andra ord - standardisera lastbilstillverkning är bra, standardisera utbildningar är dåligt. Ju mer man fokuserar på målen i högskoleförordningen desto mindre fokus lägger man på andra aspekter. Det är viktigt att kunna forma sin utbildning, KTH försöker ha 15 högskolepoäng valfria kurser som man kan räkna med i sin examen för

att kunna skapa bredare ingenjörer. Det finns en risk att dessa 15 högskolepoäng kommer försvinna i framtiden för att kunna prestera examensjobb som når mycket hög kvalité i nästa utvärdering. Den tydliga fokuseringen på högskoleförordningen och examensarbete är ett hot mot den svenska utbildningen i längden. Det är viktigt att framtidens utbildningar ger en bred kunskapsbas som tillgodoser alla aspekter som kan vara intressanta, både i arbetslivet och livet i stort. Fokuseringen på examensarbetet och högskoleförordningen leder till en för snäv vy för att kunna utveckla Sveriges ingenjörer till de bästa möjliga. Förtroendet till akademin och kunskapen från yrkesverksamheten måste ingå i utformningen av ingenjörsutbildningar som är attraktiva, även i framtiden. PONTUS GARD

THS UTBILDNING THS CHEFER FÖR UTBILDNINGSINFLYTANDE HETER PONTUS GARD OCH ELIN MALMGREN. MAIL: UTBILDNING@THS.KTH.SE

KLIPP IN

VÅR

OSQLEDAREN 8OSQLEDAREN #4 #2

JAG GICK PÅ KTH, OCH DET ENDA JAG LÄRDE MIG VAR ATT SKRIVA BRA SKYLTAR!

BUDSK

NTE

KAP!

//EXJOBBSBETYG

KTH SLOPAR

BETYG PÅ EXJOBB

Du som tänkt skriva examensarbete innan jul kommer att betygsättas mellan A och F. Men från och med nästa vår är det troligt att de graderade betygen på examensarbeten försvinner. Det gäller alla examensarbeten för civil- och högskoleingenjörer både på grundnivå och avancerad nivå. Anledningen är att betygen varierar för mycket mellan examinatorer och att för många undermåliga arbeten som egentligen borde underkännas nu passerar igenom med lågt betyg.

edan några år tillbaka har KTH utvärderat examensarbetenas kvalitet. Sedan Universitetskanslersämbetets utredning förra året visat att vissa utbildningars examensarbeten inte håller måttet har det blivit ännu mer angeläget att höja nivån. Nu har fakultetsrådet beslutat att rekommendera till rektor att slopa betygsskalan och istället bara ge godkänt eller underkänt. Om rektor väljer att följa rekommendationen är det troligt att de graderade betygen på examen-

sarbeten försvinner redan nästa vår. Det gäller både på grundnivå och avancerad nivå. Elin Malmgren, en av två chefer för utbildningsinflytande på Tekniska Högskolans studentkår (THS), är nöjd med rekommendationen. THS har länge jobbat för att få bort betygen från examensarbetet, någonting som också stått i det åsiktsdokument som röstats igenom av kårfullmäktige. – Det är inte säkert om ditt betyg på examensarbete är likvärdigt med en annan students betyg. Det varierar mellan examinatorer och från skola till skola. Sen så visar utvärderingen från UKÄ att vissa skolor släpper igenom exjobb som inte borde godkännas och därmed riskeras kvalitetsstämpeln på vår utbildning. En konsekvens av beslutet kan bli att snittbetyget sjunker på vissa skolor och stiger på andra. Det tycker Elin är en positiv utveckling. – På vissa skolor får de flesta A eller B på sina arbeten, så om du har ett lägre snitt än så kommer du höjas av betygsatta ex-

“Vissa skolor släpper igenom exjobb som inte borde godkännas” – Elin Malmgren

jobb. Men på andra skolor räknas D eller C som ett bra betyg på examensarbeten. Vi kommer alltså få ett jämnare men mer rättvist snittbetyg på KTH, menar Elin Malmgren. Betyg på examensarbeten infördes på KTH år 2007, när ingenjörsutbildningarna anpassades till Bolognaprocessen. Innan dess graderades examensarbeten som godkända eller underkända.

TEXT&FOTO//HUGI ÁSGEIRSSON

OSQLEDAREN #4

//SEKTIONSLOKALER

FLERA SEKTIONER FÅR NYA

LOKALER Den nya sektionslokalsindelningen som togs fram i januari måste göras om efter nya bud från KTH. Representanter från THS sektioner träffades därför en kväll för att komma fram till ett förslag om en ny indelning. Förslaget man enades runt innebär bland annat att Maskinsektionen flyttar till V-huset, och att Fysiksektionen flyttar till maskins gamla lokaler. Rokaden förväntas bli färdig under hösten 2016, men tills dess kommer Fysiksektionen behöva använda en temporär paviljong frånochmed i juni.

vå lokaler renoveras under samma period som två nya sektioner (Arkitekt och Bygg och design) ska flytta in på campus Valhallavägen. Fysiks nuvarande sektionslokal renoveras och kommer utrymmas i juni 2014, ett arbete som förväntas pågå till oktober 2016. Lokalen som nu används av Sektionen för industriell ekonomi måste också renoveras, men kommer att förbli sektionslokal för någon sektion. Lokalerna som nu används av KTH post utlovades tidigare bli två nya sektionslokaler, men på den punkten har KTH backat och erbjuder

nu endast en av lokalerna till ändamålet.

“Det ska vara slut på över raskningar nu” – Beatrice Swensson

Efter en timmes diskussion beslöt man att gå vidare med det förslag som tagits fram av THS centralt. Enligt det skulle Fysiksektionen flytta till Maskinsektionens nuvarande lokaler, och Maskinsektionen skulle flytta till den nya lokalen i V-huset. Sektionen för industriell ekonomi flyttar till fysiks nuvarande lokal efter ombyggnationen. De nya sektionerna på campus, Arkitekt och Bygg och design, flyttar in tillsammans i lokalerna som nu används av industriell ekonomi efter att dessa renoveras. Dessutom skulle Sektionen för öppen ingång flytta in med Bergssektionen i deras nuvarande lokaler. Alla som uttalade sig var överrens om att det var en bra lösning att flytta Maskinsektionen till den nya och betyd

ligt mycket större lokalen (nuvarande KTH post). Idag har Maskinsektionen den minsta ytan sett till antalet studenter. Att Fysiksektionen då skulle flytta till maskinhusen tyckte man kändes rimligt eftersom de har många föreläsningar i Alba Nova. Fysiksektionen kommer dock redan nu i juni flytta in i en evaku eringslokal, antagligen en temporärt uppförd paviljong på parkeringsplatsen bakom kemihusen. På mötet fattade man beslut om att lägga fram förslaget på remiss i en månad för att ge sektionerna möjlighet att kommentera. Ett beslut väntas sedan tas på ordföranderådet 14 maj. Även om KTH teoretiskt fortfarande skulle kunna komma med nya bud tror THS att man kan lita på att antalet lokaler blir så som det nu är sagt. –Det ska vara slut på överraskningar nu. Ju snabbare vi vet hur fördelningen ska se ut, desto mer tid har vi att påverka ombyggnationen. Men vi vill att ni förankrar det här på era sektioner, säger Beatrice Swensson, studiesocialt ansvarig på THS. TEXT&FOTO//HUGI ÁSGEIRSSON

OSQLEDAREN #4

FRÅGA: «Gatulampor tänds per automatik

efter en signal från en platta som registrerar när det blir mörkt.» / Jens «Aha, så om vi hittar den plattan och lyser på den så kommer gatulamporna inte att tändas?» / Albin «Hmm, vet inte... Fråga Fysikern!» / Jakob Är det på detta viset? SVAR: Ja!

Lite längre svar: Eftersom de flesta typer av gatulyktor har en ganska lång tändtid ( 5 – 10 minuter) så är det viktigt att det fordras en lite längre tids mörker för att de ska tändas. Det räcker alltså att du blinkar emot detektorn. Oftast är dessa placerade på ovansidan av en lampa, för att inte belysas av lampan själv, och de är gemensamma för ett antal lampor. Systemet skulle ju annars fungera bra bara på ett sätt, nämligen som ett exempel på vad ett felaktigt utformat reglersystem kan förorsaka. Det krävs alltså en del klättrande för att hitta «rätt» lampa. Det är dessutom rätt ljusstarkt däruppe. Lampan är gjord för att ge ca 20 lux på marken dvs 5 m under lampan. På 1 dm avstånd från lampan blir då belysningen ca 50000 lux, dvs som på stranden en solig högsommardag. Medtag solglasögon.

Professor Göran Manne berg är universitetslektor i fysik på KTH. Två gånger har han blivit utsedd till årets lärare. För OL svarar Göran på dina frågor om stort och smått.

FOTO: SARA EDIN

//DEBATT

DEBATT: KTH BORDE SLOPA

SMUTSIGA

INVESTERINGAR Studenter i kampanjen Fossil Free kräver att KTH gör sig av med sina investeringar i fossilbränsleindustrin. Det är viktigt för att KTH miljöansvar ska kunna tas på allvar, menar Joakim Thanke Wiberg som företräder Fossil Free på KTH, som kräver att KTH inom fem år ska ha desinvesterat fullständigt ur fossilbränslebranschen.

om KTH-student är det oftast lätt att vara stolt, och på väg upp ur Tekniska Högskolans tunnelbanestation finns det mycket att glädjas åt. Förutom dragspelsmannen tänker jag framförallt på det som KTH gör, omvärlden ser och vi studenter inspireras av. Forskning som visas upp för självaste amerikanska presidenten, doktorander som skickar ut saker i rymden och före detta elever som stöper om hela marknader med nya idéer och patent; ja listan kan göras lång. Även när det gäller framtiden ligger vårt universitet i framkant. Med 50 forskargrupper inom miljö och hållbar

OSQLEDAREN #4

utveckling studeras allt möjligt från bränsleproducerande bakterier till hållbara städer. Ansvarstagandet för kommande generationer sträcker sig hela vägen in till den ekonomiska förvaltningen, där etiska riktlinjer reglerar hur KTH förvaltar sina tillgångar. Hur orimligt vore det inte att tänka sig att KTH investerade miljonbelopp i till exempel vapenindustrin, vars produkter ödelägger stora naturresurser, driver människor på flykt och river upp obotliga svarta blödande sår i jordskorpan? Blotta tanken på att ett högt ansett svenskt universitet investerar sina tillgångar i förödelse och framtida tysta vårar känns väl bisarr, men är den helt otänkbar? Låt oss nu göra ett tankeexperiment, och tillämpa någonting vi lärde oss i envariabelanalysen; variabelsubstitution. Om vi tar exemplet med vapenindustrin och dess förödande konsekvenser för människa och natur, och byter ut vapenindustrin mot fossilbränsleindustrin

FOSSIL FREE: EN INTER NATIONELL KAMPANJ

Kampanjen Fossil Free är internationell och lanserades först i USA 2012. Syftet är att få högre lärosäten, städer och andra organisationer att sälja av alla investeringar i verksamheter som direkt eller indirekt sysslar med utvinning av fossila bränslen. I Sverige pågår just nu en kampanj på sju svenska lärosäten för att dessa ska göra sig av med fonder och andra investeringar kopplade till fossila bränslen. Läs mer på: http://gofossilfree.org/se/

//DEBATT

skulle föregående fråga kunna formuleras så här: Hur orimligt vore det inte att tänka sig att KTH investerade miljonbelopp i fossilbränsleindustrin, vars koldioxidutsläpp och råvaruutvinning ödelägger stora naturresurser, driver människor på flykt och river upp obotliga svarta blödande sår i jordskorpan? Det sorgliga är att oavsett hur bisarrt det kan tyckas, så är det tyvärr sant. För närvarande har KTH genom fonder och stiftelser tillgångar investerade i fossilbränsleindustrin till ett värde av cirka 10 miljoner kronor. På listan över fossilbränsleföretag som KTH uppmuntrar finns miljöskurkar som bland andra Gazprom och dess gasledning, samt Exxon Mobil, som på sitt samvete har det ofantliga oljeutsläppet i Alaska 1989 när oljetankern Exxon Valdez gick på grund.

“Vi som är engagerade i Fossil Free här på cam pus har en stark tro på att KTH snart inser det orimliga i sina smutsiga investeringar”

Vad kan KTH göra för att ta sitt ansvar och undvika onödigt finansiellt risktagande? Jo, KTH kan som flera amerikanska universitet desinvestera sina tillgångar ut ur fossilbränsleindustrin, det vill säga förflytta dessa pengar till fonder som enbart investerar i hållbara företag. Detta är för övrigt en process som drivs av studenter vid flera svenska lärosäten inom en nationellt samordnad kampanj med namnet Fossil Free Sweden. Vi som är engagerade i Fossil Free här på campus har en stark tro på att KTH snart inser det orimliga i sina smutsiga investeringar, och på allvar uppfyller vad de skriver på sin hemsida. Där det står skrivet att «KTH tar aktivt sitt ansvar för utvecklingen mot ett hållbart samhälle». Vi studenter inom kampanjen Fossil Free Sweden kräver av KTH att: • omedelbart upphöra att investera medel, direkt eller indirekt, i fossilbränslebolag.

• inom fem år ha deinvesterat ur fossilbränslebranschen, och därmed vara helt fria från direkt och indirekt ägande i fossila bränslen. • regelbundet och på ett transparent sätt redovisa hur arbetet fortgår för att nå fossilbränslefria investeringar. • uppmana förvaltarna av KTHs anställdas pensionspengar att desinvestera sina tillgångar ur fossilbränslebranschen. När detta är genomfört kommer det vara mycket lättare att lämna campus efter en dags hårt pluggande, slinka ner i tunnelbanan, och känna sig väldigt stolt över att vara KTH-student. Tänk att genom blott sitt universitetsval bidra till ett hållbart samhälle och en bättre värld. JOAKIM THANKE WIBERG FOSSIL FREE SWEDEN

Dessa investeringar är inte bara ekologiskt ohållbara för samhället utan även ekonomiskt ohållbara för KTH. För vad händer med värdet av dessa tillgångar när fossilbubblan spricker? Det vill säga när hela världen inser att FNs klimatmål om en maximal ökning av jordens medeltemperatur med två grader innebär en begränsad koldioxidbudget. Vi har nämligen inte råd att släppa ut all den koldioxid som motsvaras av de kol- och oljereserver som utgör en stor del av det ekonomiska värde som tillskrivs företagen i fossilbränslebranschen. När fossilbubblan spricker kommer de finansiärer som investerat i den branschen stå kvar med svarte Petter och se sina investerade pengar gå samma väg som koldioxiden; upp i rök.

OSQLEDAREN #4

//STUDENTBOSTÄDER

HUR GÅR DET MED

Det finns 80 000 studenter i Stockholm, vilket gör det till Sveriges största studentstad. Trots det är Stockholm kanske inte det första som kommer upp när man tänker «student stad». Här finns det nämligen bara 12 000 studentbostäder. Osqledaren besöker semina riet «Vad gör vi åt bristen på studentbostäder?» på Stockholms Handelskammare, pratar med THS ordförande om Tekniska högskolans studentkårs planer på studentbostäder

och försöker reda ut vad Stockholms politiker gör åt bristen på boende.

TEXT//ELINA GOBENA ILLUSTRATION//ERIK LUNDQVIST

eo Strömdahl Östberg, Stockholms Studentkårers Centralorganisations (SSCO) ordförande, menar att det är ett problem att regionens ungdomar söker sig bort och de som kommer hit möter hinder och problematik kring bostadsfinnandet. Bostadsbrist har blivit ett hot mot internationalisering, kompetens och tillväxt i Stockholmsregionen. Det här är något som även Chris Österlund, VD på Stiftelsen Stockholms Studentbostäder (SSSB) menar. Hon säger att det är ett problem med att studenter väljer bort Stockholm för stadens framtida konkurrenskraft. Idag finns bara studentbostäder åt 15 % av alla som väljer att studera här.

OSQLEDAREN #4

Vad gör politikerna? Moderaterna gick 2010 till val på att bygga 4000 studentbostäder under denna mandatperiod, idag finns 750 varav 322 är tillfälliga och ytterligare 100 är omvandlade lägenheter i äldreboenden med minskad efterfrågan. Joakim Larsson, moderat borgarråd i Stockholm, representerar sitt parti under seminariet. Han berättar att Moderaterna satte ihop Stockholms Stads bostadsförmedlings studentspecifika kö, där kötiden idag ligger på 3 månader till 6 år. Joakim Larsson säger också att det finns pågående detaljplaner för byggandet av fler lägenheter och även godkända detaljplaner på lägenheter som kommer om 3 till 4 år. Problemet, säger han, är dock att det

inte finns ett jämt flöde i byggandet. Chris Österlind menar dock att när investeringsstödet för nyproduktion togs bort 2007 avstannade byggandet av studentbostäder. Vidare säger hon också att den nyproduktion som byggs idag är alldeles för dyr, studenterna får betala priset med höga boendekostnader. «Man har antagligen doktorerat innan man får lägenhet här», säger någon skämtsamt med hänvisning till när en vanlig student i Stockholm får bostad. Det är lättast att se trycket på studentbostäder på kötider, icke-attraktiva områden har över 2 år som vanlig kötid för korridorsboende. Men är det så att alla studenter vill bo i innerstaden, eller var

//SIDTYP

är ett «attraktivt område»? Teo Strömdahl Östberg säger att så är inte läget. Studenter vill bo nära kommunikation som tunnelbana, sen behöver inte lägenheterna ligga mitt i staden. Miljöpartiets oppositionsbor garråd i Stockholm, Daniel Helldén, tycker att tillfälliga studentbostäder i väntan på permanenta bostäder är en lösning. Både Daniel Helldén och Joakim Larsson nämner kvarteret Plankan på Södermalm som ett exempel på problematik kring byggande. Stockholms Stad fick 2010 rätt att bygga 119 nya bostäder, varav cirka 40 studentbostäder på en stor innergård på Södermalm. De boende överklagade dock och det finns

“Det är lättare att bli dömd till livstidsfängelse än att få bygga en balkong” ännu inget beslut i frågan. Samtidigt är regelverken problematiska eftersom dessa spelar roll även när man pratar om tillfälliga bostäder för studenter.

Det handlar om handikappanpassning, hissar, kvadratmeter och buller. Många överklaganden kommer in från boende i områden runtomkring, precis som i fallet med Plankan, och alldeles för långsamma processer att hantera dessa gör att godkännande av detaljplaner och byggande tar tid. Tillfälliga lösningar har alltså liknande problem som de permanenta. «Det är lättare att bli dömd till livstidsfängelse än att få bygga en balkong», säger Lotta Edholm, Folkpartistiskt borgarråd i Stockholm, som en liknelse till hur svårt det är att bygga där det redan bor folk.

OSQLEDAREN #4

//STUDENTBOSTÄDER

Förslag på studentbostäder på Drottning Kristinas väg Bild: Utopia Arkitekter

Emilia Bjuggren, vikarierande oppositionsborgarråd för Socialdemokraterna, tycker att det ska vara de allmännyttiga bolagen som ska bygga bostäder, och hon säger att de äntligen har fått markanvisningar efter 8 år och har kravet att 20 % av det nya ska vara studentbostäder. Men Moderaterna tycker inte de allmännyttiga ska ha «gräddfil» åt markanvisningar och få bygga.

och Stockholms stad, som förlorar i konkurrenskraft.

Joakim Larsson påpekar att han inte tror på stimulansmedel eftersom det inte genererar lägre hyror. Lotta Edholm tror inte heller på subventioner, för byggbranschen kommer bara lägga kostnaderna någon annanstans och tror också att hyrorna inte kommer att bli lägre för att ett allmännyttigt bolag bygger. Men SSSBs Chris Österlind tror att allmännyttiga bolag, till skillnad från privata, ändå alltid kommer att bygga det de blir tillsagda att bygga. Hon menar att de enda som förlorar på att politikerna inte kan bestämma vem som ska få förtur i att bygga är stockholmarna

Något som politikerna verkar vara överens om är just att det måste finnas en gräns för överklaganden från medborgare och att det måste finnas deadlines för hur lång tid överklaganden får ta i domstol. «Är det verkligen nödvändigt med regelverket», säger Miljöpartiets Daniel Helldén och menar att man skulle kunna finna fler lösningar om man bara lättade lite på standarden för studentbostäderna. Lotta Edholm menar att bullernivåerna måste ses över, kanske behöver det inte vara lika starka restriktioner på studentboenden.

OSQLEDAREN #4

“KTH har en utveck lingsplan för campus där 700 nya studentlä genheter ska få plats”

Det pratas mycket om tillfälliga lösningar, samtidigt som många studenter kanske inte upplever sina boenden som av ens hög standard. «Varför förväntas studenter ha det sämre?» frågar Teo Strömdahl Östberg retoriskt. Det här är också en fråga som THS ordförande Anna Johansson lyfter. Tillfälliga lösningar är inte bra, säger Anna Johansson och menar att man måste lyfta hela bostadsmarknaden. Hon menar att tillfälliga lösningar blir permanenta, och då får vi ett bestånd av studentbostäder av mycket låg kvalitet. Anna Johansson pekar på studentbostäderna i Sickla, Nacka, som varit tillfälliga studentbostäder sedan 2002. Enligt SSSB går bygglovet ut i september 2015, och då återstår att se vad som händer med de barackliknande låghusen i Sickla. På KTH kommer det dock hända en del de närmaste åren. KTH har en utvecklingsplan för campus där 700 nya studentlägenheter ska få plats. I dagsläget kommer dessa att vara främst för internationella studenter, men när bestånd

//STUDENTBOSTÄDER

finns så är tanken att alla kommer alla få köa, säger Anna Johansson. Samtidigt menar hon att man kan ifrågasätta om det ska vara två eller ett års inkluderat boende för internationella studenterna (i dagsläget är det två år) och om det inte vore bra att gynna alla KTHs studenter och framförallt de som kommer från andra städer. Kåren har dock inte särskilt stor makt över campusplanen, utan jobbar istället med att på andra sätt påverka bostadsbyggandet. Som en del av SSCOs styrelse jobbar THS med att driva frågan om studentbostäder, och har klargjort THS ståndpunkt att SSCO ska prioritera bostadsfrågan. Något som Anna Johansson påpekar är att det inte ska ta fem år att får studentlägenhet, och att en hyra inte ska ligga på 7000 kr för 27 kvadrat, som det kan göra i vissa fall av nybyggnation. Bostad, säger hon, är sammankopplat med studenthälsan och en viktig komponent för att studenter ska må bra. Däremot är det svårt att säga exakt hur det ska gå till politiskt för att få till fler

bostäder och för att studenterna ska slippa ta hyres-smällen vid nybyggnation.

“THS har fått för frågan från ett bygg företag om att admin istrera studentbostäder som byggs i företa gets regi. Det skulle i sådana fall handla om ett pilotprojekt på 48 bostäder” Anna Johansson säger att THS inte är politiskt ideologiska; man stöttar de förslag som i slutändan genererar studentnytta. Samtidigt har THS fått förfrågan från ett byggföretag om att administrera studentbostäder som byggs i företagets regi. Det skulle i sådana

fall handla om ett pilotprojekt på 48 bostäder, med möjlighet att utökas till 500. Anna Johansson kan inte svara på om projektet kommer att köra igång, eller var bostäderna skulle ligga ännu, mer än att de i fall de byggs ska ligga maximalt ungefär 30 minuter från KTH. Om THS bestämmer sig för att satsa på projektet, vilket skulle innebära att man behöver anställa personal enbart för administration, kommer alla studenter att få köa i ett system liknande SSSB:s. Hugi Asgeirsson, Qsqledarens chefredaktör, som just nu håller på att sammanställa en rapport om studenthälsa, säger att merparten av Stockholms studenter har visat sig bo i bostadsrätt. Undersökningen gjorde dock inte skillnad på andrahandsboende eller om bostaden var köpt av studenten själv. Men frågan blir ändå politiskt till sist; vilka studenter har egentligen råd att studera i Stockholm?

OSQLEDAREN #4

//HUR MÅR KTH-STUDENTEN

HUR ÄR LÄGET KTH-STUDENT? Kärnan i studentpolitik är att förbättra studentens situation. Men vem är egentligen teknologstudenten och hur mår hen? Var femte år skickar THS och sex andra kårer ut en enkät till Sveriges teknologstudenter. Förra året var det dags igen och av 45 000 studenter som fick enkäten var det över 7000 som svarade. Rapporten kommer ut under hösten 2014, men Osqledaren har analyserat KTH-studenternas svar redan nu.

idag, jämfört med 38 % för fem år sedan. Varannan student släpar en eller flera restkurser och en av fyra släpar på fler än två restkurser. Det är inte bra, för bland dem som släpar fler än två restkurser är det 35 % som uppger att de mår dåligt eller mycket dåligt i sin studiesituation. Nästan var femte student har någon gång missat CSN:s krav och blivit av med studiemedlet.

Vem är då den genomsnittliga KTHstudenten. Det är fortfarande en man, men andelen kvinnor på KTH fortsätter växa – 40 % av de svarande identifierar sig som kvinnor. De flesta är stockholmare och många bor kvar hos sina föräldrar. Bland dem som flyttat hemifrån är det många som bor i bostadsrätt. Hälften jobbar vid sidan om studierna, och det vanligaste är att tjäna mellan ett- och tvåtusen kronor i månaden på sitt extraknäck. Allt fler tycker också att studiemedlet är tillräckligt högt – 65 %

En positiv sak är att de allra flesta trivs bra med sina studiekamrater. Dock har var femte student på KTH ingen att prata med som de känner förtroende för. Nästan var femte kvinna har också under sin utbildning någon gång känt sig trakasserad eller diskriminerad. Hur ser KTH-studenten ut i jämförelse med teknologerna i resten av landet? Det kan du läsa i «Hur mår teknologen 2013» som kommer ut i höst. Håll utkik!

UNDERSÖKNINGEN HUR MÅR TEKNOLOGEN? Undersökningen «Hur mår teknologen» genomförs var femte år av alla de tekniska kårerna genom samarbetsföreningen Reftec. En enkät skickades ut till 45 343 teknolog-studenter i Sverige, varav 7903 på KTH. Svaren samlades in under två månader 2013. Över 7000 studenter svarade på enkäten, varav 1596 från KTH. Statistiken i den här artikeln baserar sig på KTH-studenternas svar. Hela rapporten «Hur mår teknologen 2013» kommer ut under hösten 2014.

TEXT//HUGI ÁSGEIRSSON GRAFIK//NADAN GERGEO & HUGI ÁSGEIRSSON

TVÅ AV TRE ÄR

MÅNGA BOR KVAR HOS FÖRÄLDRAR

Två tredjedelar kommer från «Stockholm med omnejd».

Lite mindre än en tredjedel bor fortfarande med sina föräldrar. Det vanligaste är annars att man bor själv eller med sin partner. Bara 6 % uppger att de bor med kompisar. Övriga är inneboende eller uppger «annat» som svar. Siffrorna stämmer väl med överens med hyresgästföreningens kartläggning av hur studenter bor i Stockholm.

STOCKHOLMARE

OSQLEDAREN #4

BOR MED FÖRÄLDRAR

BOR SJÄLVA

BOR MED PARTNER

BOR MED VÄNNER ELLER ANDRA

//HUR MÅR KTH-STUDENTEN

VANLIGT ATT BO I EGEN BOSTADSRÄTT Bland studenter som flyttat hemifrån är det nästan lika vanligt att bo i bostadsrätt (31 %) som det är att bo i studentboende (36 %). Här utmärker sig KTH-studenterna från andra studenter i Stockholm. Enligt hyresgästföreningen är det bara 28 % av studenterna i Stockholm som inte bor hemma som bor i bostadsrätt. Antagligen beror det på att KTH-studenter till större andel än genomsnittet kommer från välbärgade familjer. Men KTH-studenterna bor också oftare i studentbostad. För studenterna i Stockholm totalt är det 25 % som bor i studentbostad. Det beror antagligen på att KTH-studenter går längre utbildningar och därför kan stå längre i bostadskön.

HUR BOR DE SOM INTE BOR MED FÖRÄLDRAR? KORRIDORSRUM STUDENTLÄGENHET FÖRSTAHANDSKONTRAKT ANDRAHANDSKONTRAKT BOSTADSRÄTT ANNAT

10%

15% 20% 25% 30% 35%

HÄLFTEN TAR SIG TILL KTH PÅ MINDRE ÄN 30 MINUTER

65 % JOBBAR HÄLFTEN

TYCKER ATT

STUDIEMEDLET

ÄR TILLRÄCKLIGT ÅR 2007 TYCKTE BARA 38 % ATT STUDIEMEDLET VAR TILLRÄCKLIGT*

Studiemedlet är 1350 kronor högre i månaden än 2007 och nu verkar en majoritet vara nöjda med beloppet. *[ källa: «Hur mår teknologen» från 2007 ]

EXTRA

Andelen som jobbar extra har sjunkit med ungefär 5 procentenheter sedan 2007. Det är forfarande många som jobbar extra på KTH. Det är värt att notera att för att passera SCB:s fattigdomsgräns (10 800 kronor i månaden) behöver man, utöver fullt studiestöd, jobba ihop knappt 2000 kronor i månaden. Det verkar också vara den vanligaste månadslönen.

Enligt Sveriges förenade studentkårer bör studentboenden ligga inom 30 minuter från lärosätet. Knappt hälften av studenterna tar sig från hemmet till KTH på mindre än 30 minuter. En fjärdedel har längre resväg än 45 minuter, och 6 % har längre resväg än en timme. Stockholm har de i särklass längsta restiderna, enligt undersökningen 2007.

SÅ MYCKET I MÅNADEN TJÄNAR

DE SOM JOBBAR 17 % - UNDER 1000 KR 25 % - 1000-2000 KR 19 % - 2000-3000 KR 13 % - 3000-4000 KR 9 % - 4000-5000 KR 17 % - ÖVER 5000 KR

FORTSÄTTER PÅ NÄSTA UPPSLAG

OSQLEDAREN #4

//HUR MÅR KTH-STUDENTEN

HÄLFTEN HAR

RESTKURSER Hälften av s t u de n t e r n a på KTH ligger helt i fas med sin studieplan och har inga restkurser på släp. Lite mer än en fjärdedel (28 %) har en eller två restkurser. Omkring 8 % har fler än fem restkurser kvar.

17 % CSN:S KRAV

HAR MISSAT

Omkring 17 % uppger att de en eller flera gånger under utbildningen missat CSN:s krav och blivit av med studiemedlet. Knappt 2 % uppger att de blivit av med studiestödet mer än två gånger. År 2010 skärpte CSN sina regler och prövningen av studieresultat blev hårdare. I undersökningen 2007 uppgav knappt 15 % på KTH att de förlorat studiestödet för att de missat poängkravet. De skärpta reglerna verkar alltså inte haft någon dramatisk effekt på KTH-studenterna.

TVÅ AV TRE

PLUGGAR OMKRING

40 TIMMAR

I VECKAN ELLER MER

Studenterna har uppgett ungefär hur många schemalagda undervisningstimmar de har och hur många timmar de lägger på självstudier i genomsnitt per vecka. Uppskattningarna är gjorda i grova intervall om 10 timmar. Genomsnittet på KTH verkar vara lite mer än 20 schemalagda timmar och lite mindre än 20 timmar självstudier i veckan. När intervallen för varje enskild student läggs ihop ser man att det den genomsnittlige studenten på KTH lägger omkring 40 timmar i veckan på sina studier. Det verkar dock vara lika vanligt att studera mindre än 40 timmar som det är att studera mer än 40 timmar i veckan.

OSQLEDAREN #4

35 % STUDERAR MINDRE ÄN 40 TIMMAR

I VECKAN

33 % STUDERAR

MER ÄN 40 TIMMAR

I VECKAN

32 % STUDERAR UNGEFÄR* 40 TIMMAR

I VECKAN *ST AN CK UD ERAR I VE 30-50 TIMMAR

//HUR MÅR KTH-STUDENTEN

FYRA AV FEM TRIVS

BRA MED SINA STUDIEKAMRATER

De flesta (83 %) trivs bra eller mycket bra med sina studiekamrater. En minoritet uppger att de varken trivs bra eller dåligt (17 %) och bara 3 % säger att de trivs dåligt.

SAMBAND MELLAN VÄLMÅENDE OCH RESTKURSER

35% 30%

EN AV FEM HAR INGEN

ATT PRATA MED

I FÖRTROENDE

Att ha någon att prata med om livets svåra frågor är viktigt. En av fem studenter på KTH uppger att de inte har någon att prata med som de känner förtroende för.

25% 20% 15% 10% 5% 0% ANDEL SOM MÅR MÅR DÅLIGT UTAN RESTKURSER

ANDEL SOM MÅR MÅR DÅLIGT MED 1-2 RESTKURSER

ANDEL SOM MÅR MÅR DÅLIGT MED >2 RESTKURSER

Det verkar finnas ett samband mellan välmående och antal restkurser. Runt 35 % av studenterna som mår dåligt släpar fler än två kurser. Det är inte förvånande. Det är svårt att avgöra verkan och orsak. Kan ökad studenthälsa förbättra genomströmningen? KTH bör titta närmare på det, som omväxling till skärpta uppflyttningskrav.

EN AV FEM MÅR DÅLIGT I SIN STUDIESITUATION En av fem (19 %) uppger att de mår dåligt eller mycket dåligt i sin studiesituation. Det är en siffra som KTH och THS bör titta närmare på för att förstå var problemet ligger för denna grupp studenter.

I SAMBAND MED

STUDIERNA HAR

17%

AV KVINNORNA

AV MÄNNEN

UPPLEVT ATT DE BLIVIT

DISKRIMINERADE

ELLER TRAKASSERADE

SÅ HUR MÅR KTH-STUDENTEN?

Ekonomin har förbättrats och den absoluta majoriteten trivs med sina studiekamrater. Men andelen som är ensamma och mår dåligt är dock på tog för hög. En särskilt anmärkningsvärd siffra är kopplingen mellan välmående och genomströmning. Kan KTH förbättra sitt anseende och spara pengar genom att satsa mer på studenthälsa? Det är värt att utreda närmare. En annan skrämmande siffra är att 17 % av kvinnorna upplevt diskriminering eller trakasserier i samband med utbildningen. En jämförelse med motsvarande siffra för männen talar ett tydligt språk.

OSQLEDAREN #4

//POLITIK

ATT VARA ELLER INTE VARA

POLITISK - VAD SKA THS ÄGNA SIG ÅT?

På THS finns inga partier eller partipolitiska föreningar. Studentkåren ska vara partipolitiskt obunden, någonting som ibland tolkats som att den inte bör ta ställning i politiska frågor. Samtidigt har THS åsikter som tangerar politiken och förväntas ofta ta ställning, tillexempel när regeringen ville sänka studiebidraget. Hur politisk ska kåren

vara? Hur ser det ut idag? Vilka uppgifter har egentligen en studentkår?

TEXT//EMMA BJERKEFELDT

vintras kom Anders Borg med ett förslag om en ökning av studiemedlen men som samtidigt skulle resultera i en sänkning av bidragsdelen och en ökning av lånedelen. Sveriges förenade Studentkårer (SFS) och Stockholms Studenters Centralorganisation (SSCO) gick ut och kritiserade beslutet hårt tillsammans med bland annat Socialdemokratiska Studentförbundet. Även THS kritiserade förslaget och ställde sig bakom SFS:s och SSCO:s mål om ett studiemedel bestående av 50/50 bidrag och lån. Efter högljudda protester från flera håll drogs förlaget tillbaka och studenterna hade vunnit. Eller?

första hand vara politiskt ideologisk och inte nödvändigtvis det bästa för studenterna.

Många studenter vid KTH var inte alls nöjda med att förslaget dragits tillbaka utan tyckte att en ökning av studiemedlen var bra trots att det innebar en ökning av lånedelen. Flera utryckte också irritation över att THS uttalat sig kritiskt i en fråga som inte hade ett svar i THS åsiktsdokument. Andra var irriterade över att THS hade tagit ställning för en åsikt som av många ansågs i

Vilka uppgifter har en kår? Hur politisk ska man vara och inom vilka ramar? Hur ska man utföra sitt påverkansarbete och vem ska man påverka? Det här är en diskussion som just nu pågår aktivt på THS och i hela Sverige och därför är det viktigt att alla vi som är medlemmar i en kår tänker till nu. Hur vill du ha det och hur vill du att THS ska arbeta i framtiden?

OSQLEDAREN #4

Hur borde kåren ha gått tillväga för att alla medlemmar skulle känna att de kunde stå för kårens uttalande? Borde THS kanske inte ha uttalat sig utan att Kårfullmäktige först hade röstat om saken? Borde THS ha uttalat sig alls? Att som organisation uttala sig i aktuella politiska frågor är svårt när ens medlemmar är så olika som de är på THS. Det här är egentligen bara ett konkret exempel på en frågeställning som är mycket större.

HAR THS ÅSIKTER? Tekniska Högskolans studentkår har åsikter om allt möjligt. Totalt 151 officiella åsikter står listade i det åsiktsdokument som antagits av kårfullmäktige. De flesta rör utbildningen och studiemiljön på KTH, men några är mer politiska. Här är några av dem: THS anser (bland annat) att: •

kvotering ska inte förekomma

•

studiemedlet ska dimensioneras så att studenter kan ha helt ledigt minst fem veckor om året

•

en student som är föräldraledig ska ha rätt till ersättning minst motsvarande studiemedlet

•

studiemedlet ska bestå av 50% bidrag och 50% lån

•

nationellt och regionalt påverkansarbete ska inte gå ut över det lokala påverkansarbetet.

//POLITIK

På vänster skärm: Omslagsbild från Osqledaren. Höger skärm: Kampanj mot CSN:s regler 2011. Bilden är ett montage. Foto: Sascha Albert.

Såhär står det i högskolelagen: «En studentkår ska ha som huvudsakliga syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid högskolan.» (4 kap. 9 §)

“Om vi låter SSCO och SFS driva frågor och göra uttalanden som THS per definition står bakom så är vår åsikt inte längre nöd vändigtvis vår egen.” Det här är alltså vad staten kräver av en organisation för att den ska få ges kårstatus och därmed också få statligt stöd för att bedriva en del av sin verksamhet. THS ägnar sig åt många olika saker

som på olika sätt gynnar studenter. Vi bedriver restaurangverksamhet, ordnar fester och pubar och jobbar aktivt för att studenter på KTH ska ha en nära kontakt med näringslivet. Men THS:s viktigaste uppgift och det som gör att vi som kår särskiljer oss från andra studentorganisationer är alltså detta: att vi måste medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningar för studier vid KTH. Och det gör vi. THS har bedrivit ett effektivt påverkansarbete i flera frågor de senaste åren där de kanske de mest omtalade har varit frågan om en förändrad läsårsindelning och införandet av 300 poängsreglen. Det är här frågan om politik kommer in. Påverkansarbete sker inte bara på det egna lärosätet utan många beslut tas av högre instanser, inte sällan på riksdagsnivå, och då räcker det inte att bara påverka KTH om man vill ha till en förändring. Ovan nämnda exempel om ändringen av studiemedlen är ett exempel på en sådan fråga. Den akuta bristen

på studentbostäder i Stockholm är en annan. Som jag ser det finns det tre vägar att gå: 1. THS väljer att vara så opolitiska det bara går och bedriver endast påverkansarbete mot KTH. Det skulle innebära att vi går ur SSCO och SFS eftersom de driver frågor mot bland annat regering och riksdag. I teorin är det görbart och man skulle eliminera risken att driva frågor som inte studenterna vill driva. I praktiken skulle det dock leda till att KTH:s studenter inte får tillgång till SSSB:s (Stiftelsen Stockholms Studentbostäders) studentbostäder och är därmed egentligen inte ett alternativ. Det skulle dessutom innebära att SSCO och SFS i mindre grad om ens alls skulle vara intresserade av att ställa sig bakom THS och hjälpa oss i frågor som inte rör studenter på andra lärosäten, till exempel som när KTH:s studenter fick problem med CSN på grund av vår läsårsindelning.

OSQLEDAREN #4

//POLITIK

2. THS väljer att sitta kvar i SFS och SSCO men att inte som enskild kår bedriva något annat påverkansarbete än det gentemot KTH. Ungefär såhär fungerar det idag och det är på många sätt att göra det lätt för sig. Man låter andra ta beslut i frågor som ska drivas och uttala sig när det är nödvändigt. Man sparar även mycket tid genom att till exempel låta SSCO driva bostadsfrågan. Problematiken blir här egentligen densamma som den vi utgick ifrån fast nu med kårens vilja i fokus istället för den enskilda studenten. Om vi låter SSCO och SFS driva frågor och göra uttalanden som THS per definition står bakom så är vår åsikt inte längre nödvändigtvis vår egen. För att se till att THS kan stå bakom SFS och SSCO så behöver vi vara aktiva i organisationerna och vara tydliga med vilka frågor vi vill driva och hur. Och om vi ändå ska ta tydlig ställning, vad är då poängen med att avsäga sig ansvaret? 3. THS väljer att som enskild kår bedriva påverkansarbete både gentemot KTH och mot riksdag och regering. Man har ett nära samarbete med SSCO och SFS men kan även arbeta med eller uttala sig i frågor som går emot det som SFS eller SSCO tycker. I frågor där vi tycker samma sak kan vi välja att antingen hänvisa till dem eller göra egna uttalanden.

tt vara eller inte vara politisk är egentligen en ickefråga. Kåren måste ta ställning i frågor som påverkar studenterna, alltså måste kåren tycka något och alltså måste kåren vara politisk. Jag tror också att de flesta håller med mig. Om THS inte hade gett sig in i debatten när CSN:s beslut tvingade KTH att ändra läsårsindelningen hade vi med största sannolikhet hört fler upprörda röster än vi gjorde när kåren uttalade sig om det ändrade studiemedlet. Jag tror, och rätta mig gärna om jag har fel, att det som sticker folk i ögonen är när kåren uttalar sig i frågor på ett sätt som har ett klart ideologiskt eller partipolitiskt ställningstagande. Här måste man lära sig att skilja på vad det

OSQLEDAREN #4

innebär att vara politisk och att vara partipolitisk. THS är partipolitiskt obunden. Det innebär att THS inte tar ställning i en fråga på grund av att ett visst parti gör det. Däremot finns det inget problem med att tycka samma sak som ett parti. Jag anser dessutom att det inte finns några problem med att samarbeta med partier i frågor där THS och partiet i fråga tycker samma sak. Det viktiga är att THS ställningstagande är baserat på våra värderingar och inte på vad någon annan tycker.

“THS är partipolitiskt obunden. Det innebär att THS inte tar ställning i en fråga på grund av att ett visst parti gör det. Däremot finns det inget problem med att tycka samma sak som ett parti” Hur och när kåren ska tycka anser jag vara en betydligt svårare fråga. Idag har THS ett åsiktsdokument där det står hur kåren ska tycka i både det ena och det andra och där kan styrelsen och ledningsgruppen ta stöd när de känner att de behöver en grund för sina ställningstaganden. Problemet uppstår när det dyker upp en fråga där svaret inte finns i åsiktsdokumentet. Så var det i fallet med Anders Borgs förslag om sänkningen av studiebidraget och här fick man gå in och försöka tolka vad THS borde tycka och efteråt skriva in beslutet i åsiktsdokumentet. Det problemet går inte att komma runt. Oavsett hur många åsikter man skriver in i ett åsiktsdokument kommer det alltid att dyka upp situationer man inte har tänkt på och där man kommer behöva agera utan åsiktsdokumentet i ryggen. Bättre vore kanske att göra som SFS och göra om åsiktsdokumentet till ett principprogram som klargör kårens värderingar och vad kåren vill på lång sikt snarare än specifika åsikter i ett begränsat antal frågor. Det kräver dock att man litar på att de förtroendevalda

personer som ska föra THS:s talan och leda THS arbete har viljan och verktygen att driva THS i enlighet med principprogrammet. Å andra sidan känns det poänglöst att ha förtroendevalda om man inte gör det.

et stora problemet med att vara en politisk kår är att få studenternas åsikter representerade bland dem som ska driva verksamheten. På Stockholms universitets studentkår (SUS) har man löst det med att ha partier i kårfullmäktige (KF) och hela universitetet som en valkrets. Då kan vem som helst rösta på det partiet de tycker bäst representerar deras åsikter ungefär på samma sätt som i det svenska riksdagsvalet bortsett från att partierna inte nödvändigtvis behöver vara politiska partier. På THS ser det annorlunda ut. Här fungerar sektionerna som valkrets och varje sektion har ett visst antal mandat i KF. När KF väl är tillsatt så sitter alla på personligt mandat vilket innebär att man egentligen inte är representant för sektionen utan får driva och argumentera för de frågor man själv anser vara viktiga. Poängen med att ha sektionerna som valkretsar är att man på ett enkelt och naturligt sätt når väldigt långt ut i organisationen. Om jag som sektionsmedlem har en fråga jag vill lyfta till KF är det på det här viset lätt för mig att veta åtminstone en person jag kan vända mig till för att få min röst hörd i THS högsta styrande organ. Representanterna i KF väljs sällan in på politiska premisser och här har vi ytterligare ett problem om man vill ha till en politisk studentkår. Studentlivet på KTH kretsar kring många saker som studenterna verkar tycka är viktigare än THS:s politiska agenda och därför väljs också KF därefter. Jag hoppas och vet att den här diskussionen fortsätter långt efter att min artikel publicerats. Och jag hoppas innerligt att den diskussionen leder till en kår där så många studenter som möjligt känner sig representerade och hörda.

//RUBRIK

TEXT//HUGI ÁSGEIRSSON

En gång i tiden fanns det partier på THS och kåren var allt annat än opolitisk. Men även då utkämpades det en strid mellan dem som bara ville fokusera på studenters situation och dem som ville påverka samhället i stort. Osqledaren blickar tillbaka på kårpolitiken.

Vem styr kårpartierna? Kårpartiet Borgerliga Teknologers främsta vapen i valet var att de utgav sig för att vara mindre politiska än de andra. De ville inte att kåren skulle uttala sig i rikspolitiska frågor som inte direkt rörde studenter och försökte ofta skapa misstanke runt vilka krafter det var som «egentligen» styrde de andra partierna.

KÅRPOLITIK = PAJKASTNING? DET TYCKTE VISSA PARTIER

ARE N (19 78) VAR VAL LÖF TEN I OSQ LED PLAT TFO RM PART IERN AS VIKT IGA STE

AN NO NS FRÅ N CH ILE KO MM ITT ÉN, OSQ LED ARE N, ÅR 197 9

Idag är politikens plats på studentkåren marginaliserad, men det fanns en tid då kårfullmäktige diskuterade allt från politiska fångar i Chile till marknadsekonomi. Fram till 1986 röstade KTH-studenterna på kårpartier i valet till fullmäktige. De största av partierna hette saker som «Teknologpartiet» och «Borgerliga teknologer» och ville fokusera arbetet på lokal påverkan på KTH. De gick till val på löften som om att instifta «en massiv kursverksamhet på Kåren, framförallt inom miljövårds- och språkkommunikation» (Teknologpartiet 1970) eller att «bygga en fristående motionshall i anslutning till kårhuset» (Borgerliga teknologer 1979). Dessa partier fick ofta egen majoritet och kunde då själva sätta ihop kårstyrelsen. Deras popularitet byggde mycket på att de lade all fokus på studenternas situation och ville inte blanda sig i rikspolitiken. Det fanns dock andra kårpartier som var ivriga samhällsdebattörer. Socialistisk kårfront gick 1979 till val på «Nej till kärnkraft», «Kamp mot imperialismen» och «Mer projektarbete - bort med de graderade betygen» och blev det näst största partiet med 12 av 47 mandat i Kårfullmäktige. Tillsammans med Teknisliberalerna och det kommunistiska Clarté skrapade de ihop 25 mandat och bildade styrelse, till valvinnarna Borgerliga teknologers (22 mandat) stora besvikelse. På 80-talet svalnade intresset för kårpolitiken. På slutet av 60-talet hade valdeltagandet på THS varit över 60 procent, för att på 70-talet falla till runt 40 procent. År 1985 kommer bottennoteringen med ett valdeltagande på 24 %. Det märks inte minst i Osqledaren som knappt längre skriver om kårpolitiken. Det blir nådastöten för kårpartierna. För att göra kåren mer representativ skriver man om stadgarna så att fullmäktiges ledamöter istället väljs från sektionerna, som ges ett antal mandat beroende på storlek. Det är systemet som lever kvar än idag, 30 år senare. Hur är det då med valdeltagandet, kunde man hejda det långsamma raset? Det verkar inte så, 2014 var det nere på drygt 11 procent.

OSQLEDAREN FRÅGAR#0 OSQLEDAREN 25 TEKNOLOGER OM KÅRVALET 1978

OSQLEDAREN #4

TRE FRÅGOR TILL

ÅTTA PARTIER

OSQLEDARENS GUIDE TILL

STUDENTFRÅGORNA INFÖR RIKSDAGSVALET

Den 14 september är det val till Sveriges riksdag. Det är inte klart vilka de främsta valfrågorna blir, men troligtvis kommer högskole frågor inte ägnas många spaltmeter. Det är synd tycker vi på Osqledaren. Därför har vi ställt frågor till alla riksdagspartier och de två största uppstickarna. Två partier hade ännu inte återkommit när tid ningen gick till produktion, därför saknas svar från Folkpartiet och Sverigedemokraterna. Vi ställde tre frågor: 1. Vad vill ni göra åt studenternas bostadssituation? 2. Vilken insats vill ni göra på hög skoleområdet? 3. År 2030 kommer Sverige att ha ett underskott på över 50.000 ingenjörer

enligt

initiativet

Tekniksprånget. Hur vill ni lösa det? Vissa svar var långa, så vi har tagit oss rätten att korta. Vi har också fet stilat i orange på vissa ställen där partierna

utmärker

sig

särskillt.

Vilket parti tycker du för den bästa studentpolitiken? Spara tidningen till september! Ses i vallokalen! ILLUSTRATION//THÉA THORHEIM SAMMANSTÄLLNING//LISA GOOD & HUGI ÁSGEIRSSON

OSQLEDAREN #4

//RIKSDAGSVALET

VAD VILL NI GÖRA ÅT

STUDENTERNAS BOSTADSSITUATION? MODERATERNA Vi vill förenkla reglerna för byggande av studentbostäder så att det ska bli mer lönsamt att bygga studentbostäder. Riksdagen har nyligen fattat beslut om bl.a. möjligheten att lättare inreda stu dentlägenheter på vindar och fattar under våren beslut om ytterligare förenklingar av planprocesser, bullerregler och förutsättningar för byggande. Boverket har fått i uppdrag att ändra sina byggregler så att studentbostäder kan byggas mindre och på så sätt bli upp emot 25 procent billigare. Nio av landets större universitet och högskolor har i ett pilotprojekt fått möjlighet att tillhandahålla bostäder för studenter och forskare. För att öka tillgången på bostäder för unga och studenter har ett stöd för innovativt byggande införts. KRIST DEMOKRATERNA Låt universitetens försöksverksamhet med andrahandsuthyrning av studentbostäder permanentas. Låt byggbranschen komma med önskemål om normer för byggandet av studentbostäder. Skapa nya samverkansgrupper mellan de olika aktörerna. Förläng möjligheten att medge tidsbegrän sat bygglov för studentbostäder från dagens tio till femton år. Kravet att hiss behöver installeras avskaffas vid byggande av ungdoms- och studentbostäder under 35 m2 som byggs på vindar. Ge universitet och högskolor samt Försvarsmakten rätt att tillhandahålla bostäder för studenter, forskare och tillfälligt försvarsanställda CENTERPARTIET För att åstadkomma en hållbar bostadsmarknad som står sig på lång sikt krävs det tre saker. Vi måste öka tillgängligheten och tillgången till de bostäder som redan finns

idag, undanröja hinder och regler som snarare försvårar än underlättar för en hållbar bostadsmarknad och få fart på byggandet. Det måste bli möjligt att bygga billigare bostäder. Samtidigt måste bostadsföretag få möjlighet att ta ut hyror som motsvarar vad det faktiskt kostar att bygga. Bostadsbristen ber or på reglerad hyressättning, krång liga byggregler och dålig konkur rens i byggsektorn som har gjort det onödigt dyrt att bygga. Centerpartiets bostadspolitik går ut på att råda bot på detta genom att förenkla reglerna för byggande. MILJÖPARTIET Miljöpartiet har föreslagit ett särskilt krispaket för studentbostäder. En del i krispaketet in nefattar en villkorad medfinansier ing vid nyproduktion av student bostäder. Stödet ges för projekt som skapar studentbostäder genom nybyggnad eller ombyggnad och utbetalas till den som äger fastigheten. Vårt investeringsstöd möjliggör 10 000 nya studentbostäder. Stödet ska även villkoras krav på energi och tillgänglighet. I dag finns ett liknande investeringsstöd för nybyggnation av äldrebostäder. I krispaketet ingår även sänkt fastighetsskatt på studentkorridorer samt att fler ska få ökade möjligheter att delta aktivt i bostadsförsörjningen, inklusive Akademiska Hus och lärosätena. Vi vill också höja bostadsbidraget för studenter och andra med låga inkomster. SOCIAL DEMOKRATERNA Endast 4 av 32 orter kan garantera alla studenter en bostad inom 30 dagar. På hela 9 orter kan studenterna inte räkna med att få ett permanent boende under höstterminen (Sveriges förenade studentkårer 2013). Enligt regeringens egen utredare finns ett samlat behov av 20 000 studentbostäder. Trots detta har

nyproduktionen av studentbostäder och små hyreslägenheter minskat kraftigt. Den akuta bristen för unga och studenter som finns i storstäderna och universitetsorterna gör att staten måste ta sitt ansvar för att få igång nyproduktionen. Därför föreslår vi en byggbonus på 1 miljard kronor år 2014 till byg gande av studentbostäder och små hyreslägenheter. VÄNSTERPARTIET Vänsterpartiet vill se en stor satsning på byggande av hyresrätter, däribland studentbostäder. Vi föreslår ett ekonomiskt stöd för byggande av hyresrätter som innebär att 15 000 till 20 000 nya hyresrätter per år kan byggas. FEMINISTISKT INITIATIV Vi vill genom inves teringsstöd bygga billigare och göra om lokaler (kontor, industri) till bostäder. Kollektivboende. Låta fler aktörer – som t ex Akademiska Hus och de olika lärosätena – ta en mer aktiv roll i bostadsbyggandet. PIRATPARTIET Lagstiftning och annat regelverk behöver ses över för att korta planeringsprocessen för bostadsbyggande, och öka flexibiliteten. Det kan även leda till en större mångfald i byggandet av bostäder. Det behövs t.ex. inte 2,4 meter diskbänk för en studentlägenhet! Byggreglerna för studentlägenheter bör förenklas och anpassas till de krav en student har så att det blir billigare att bygga. Oligopolen i byggsektorn måste brytas för att få ner byggkostnaderna, till exempel genom att via EU standardisera byg gnormer så att vi får en friare konkurrens på EU-nivå.

OSQLEDAREN #4

//RIKSDAGSVALET

VILKEN INSATS VILL NI

GÖRA PÅ HÖGSKOLEOMRÅDET? MODERATERNA Framåt vill vi fortsätta att stärka svensk högskola. Sedan 2006 har resurserna till högskolan ökat med 1 miljard kronor, varav en stor del har gått till att stärka de program med lägst resurser per plats. Samtidigt har vi utökat antalet platser med 20 000. Regeringen har givit besked att utöka antalet platser på högskolan med ytterligare 10 000 platser under den kommande mandatperioden. Studiem edlet ska höjas med 1000 kronor och examenspremier ska inrättas för att attrahera fler studenter till lärar programmet. KRIST DEMOKRATERNA Att den lärarledda tiden ska varudeklareras i högskolans kursplaner. Att de sociala trygghetssystemen bät tre anpassas till studenter. Utreda frågan om ett premiesystem för att uppmuntra snabbt avslutade hög skolestudier eller uttagen examina. Att grundutbildningsanslagen innehåller en avsatt del för vetenskapsanknytning och lärarens forskning, och att all högre utbildning knyts till en forsk ningsmiljö. Inrätta en fristående instans för granskning av forskningsfusk CENTERPARTIET Centerpartiet ser gärna ett resurstilldelningssystem som i än högre grad premierar hög kvalitet, men också samverkan och öppenhet mot det omgivande samhället. Centerpartiet ser gärna att nya aktörer etablerar sig på den svenska akademiska kartan. Vi tror att nya aktörer bidrar till att akademin rustas bättre att möta ett förändrat samhälle. Centerpartiet är även positivt till att dagens statliga lärosäten tar initiativ till ansökningar om att om vandlas till stiftelsehögskolor. Vi ser gärna att lärosätena blir mer autonoma.

OSQLEDAREN #4

MILJÖPARTIET I dag får en del studenter så lite som fyra timmar undervisning i veckan. Miljöpartiet anser att varje student – oavsett utbildning - har rätt till en genomsnittlig under visningstid om minst tio timmar per vecka. Samtidigt ser vi behov av att lyfta högskolepedagogiken som ett led i att höja kvaliteten ännu mer. Vidare vill vi anslå en halv miljard 2014-2015, därefter 735 miljoner årligen, för att säkra fler platser på högskolan. Arbetsmarknadens kärva läge gör att fler behöver utbildning, inte färre. Kvalitetsutvärderingssystemet ska såklart leva upp till internationell standard. Vi vill att det ska konstrueras av en självständig myndighet tillsammans med lärosätena och andra berörda aktörer. Gällande resursfördelningen vill Miljöpartiet att det ska stimulera akademisk kvalitet och kreativitet snarare än snabb studentgenomströmning. SOCIAL DEMOKRATERNA Vi har föreslagit 16 000 nya platser på yrkes högskola, högskola och universitet. Vi vill också skapa högre kvalitet genom fler lärarledda timmar på de utbildningar där bristen är som störst. Heltidsstudier ska motsvara heltid. Som första steg vill vi investera 100 miljoner kronor för högre kvalitet i lärarutbildningen. Generellt behövs också i befintliga utbildningar en tydligare arbetslivsanknytning. På sikt ska alla studenter ha möjlighet till praktik inom sitt program. Vi vill ta steg mot ett treterminssystem genom att kraftig utöka antalet relevanta sommarkurser som ger studenter möjlighet att slutföra sin utbildning på kortare tid och komma ut på arbetsmarknaden tidigare.

VÄNSTERPARTIET Vänsterpartiet ser utbildning som en rättighet och har konsekvent bedrivit en politik för att minska den sociala snedrekryteringen till högskolan. Studiemedlet är då en viktig faktor och vi höjer i vår skugg budget studiemedlet med 1000 kro nor per månad, där 650 kronor är en höjning av bidragsdelen. FEMINISTISKT INITIATIV Total översyn av resurstilldelningssystemet för högre utbildning ur ett könsmaktsperspektiv i avsikt att bryta det glastak som många kvinnor möter inom akademin. Det ska vara minst ungefär hälften kvinnor på alla poster och på alla nivåer, för att bryta könspyramiden inom aka demin. Högre utbildning genomsyras av ett könsmakts-, funktionalitets-, hbtq-, och antirasistiskt perspektiv. Utbildningen på högskolor innehålla klimatkunskap och verksamheten bedrivas med hänsyn till miljön. PIRATPARTIET Läromedel i det offentligt finansierade skolsystemet ska ha öppna licenser. Det offentligt finansierade utbildningssystemet måste ta ansvar för att det tas fram läromedel av tillräcklig kvalitet. Det kan ske genom att lärare som utvecklar fria läromedel ges minskad undervisningsskyldighet. År 2025 ska basläromedlen på alla universitets- och högskolekurser vara fritt tillgängliga med öppna licenser. Gratis basläromedel till studenterna! Resultaten av offentligt finansierad forskning ska kunna nås fritt via internet. Föreläsningar bör i högre utsträckning filmas och göras tillgängliga för alla. Alla studenter bör även erbjudas grundläggande undervisning kring studieteknik och stresshantering.

//RIKSDAGSVALET

ÅR 2030 KOMMER SVERIGE ATT HA ETT UNDERSKOTT PÅ ÖVER 50.000 INGENJÖRER HUR VILL NI LÖSA DET? MODERATERNA Regeringen har gjort det mer lönsamt att utbilda sig tack vare jobbskatteavdraget. Med ordning och reda i ekonomin fortsätter Sverige att växa och behovet av kvalificerad arbetskraft ökar. Detta är positivt men utgör även en utmaning för vår framtid som ett internationellt konkurrenskraftig land. Det krävs flera svar. Regeringen har genomfört flera satsningar i skolan för att utöka intresset och förståelsen för matematik, teknik och No. Under den kommande mandatperioden vill vi fortsätta utöka undervisningstiden i matematik för att fler ska ha möjlighet att vidareutbilda sig inom detta och närliggande ämnen. Vi inför examenspremier för de som vill bli lärare i matematik, teknik och Noämnena. Dessutom vårdar vi den överenskommelse som vi har med Miljöpartiet om arbetskraftsinvandring. KRIST DEMOKRATERNA Alliansregeringen har prioriterat resurser till yrkesutbildningar som arbetsmarknaden efterfrågar, däribland ingenjörsutbildningar. Vi har också återinfört den fyraåriga utbildnin gen till gymnasieingenjör. Denna utbildning har visat sig attrahera många elever och det finns goda chanser att de som läser till gymnasieingenjörer på sikt väljer att läsa vidare till högskole- och civilingenjörer. CENTERPARTIET År 2011 infördes studieavgifter för studenter från tredje land, dvs land utanför EU och EES samt Schweiz. Införandet av studieavgifter har inneburit att antalet utländska studenter vid svenska lärosäten drastiskt minskat, framförallt ingenjörsutbild ningarna drabbades. En viktig hörnsten i Centerpartiets utbildningspolitik är

att all svensk offentlig utbildning ska vara avgiftsfri. Därför vill Centerpartiet slopa studieavgiften för studenter från tredje land. Det skulle gynna landets tekniska utbildningar. Vi anser också att det är viktigt att det finns tillgänglig statistik över anställ ningsbarheten för olika utbildningar. På så sätt kommer studenterna styras till de utbildningar där behovet på arbetsmarknaden är som störst. MILJÖPARTIET Vi vill börja i skolan genom att säkerställa att vi får fler kompetenta lärare inom naturvetenskapsämnena och i matematik. Genom bra lärare kan nyfikenhet och intresse väckas hos fler unga och fler kommer vilja utbilda sig till ingenjörer. Sen är det viktigt att vi låter utbildningssystemet ha öppna dörrar så den som läst med yrkesinriktning på gymnasiet senare kan läsa vidare till ingenjör direkt vid examen eller efter några år i yrket. Vi har också ingenjörer i Sverige som har en utländsk examen och därmed svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Den kompetensen bör vi inte missa att ta tillvara. Samtidigt behöver Sverige betydligt fler utbildningsplatser för högskoleingenjörer. SOCIAL DEMOKRATERNA Framför allt genom att investera i 16 000 nya högskoleplatser som ger fler möjlighet att läsa vidare. Ett stort problem idag är också att det är svårt för internationella studenter att stanna kvar och arbeta i Sverige efter examen. Med mer fördelaktiga migrationsregler skulle vi kunna locka till oss internationell kompetens på området. Vi vill att grundskolan ska arbeta aktivt med att öka elevernas intresse för matematik och naturvetenskap. Satsningar ska också göras på gymnasiet, där vi vill se

till att alla elever får högskolebehörighet och tillräckligt goda förkunskaper för att klara en högskoleutbildning. Då ökar genomströmningen, och avhoppen minskar. Det finns idag en alldeles för stor nivåskillnad mellan gymnasium och högskola som leder till tidiga avhopp från ingenjörsutbildningen. VÄNSTERPARTIET Vi har stött regeringens satsningar på utbyggnad av ingenjörsutbildningar. Den nya satsning på högskolan som regeringen har presenterat under våren är dock enbart inriktad på lärar- och vårdutbildningar. Vi anser att det finns behov av ytterligare högskoleplatser och har avsatt pen gar för ytterligare 2000 sådana per år i vår skuggbudget. Däribland kan ingenjörsutbildningar ingå. Vi är också positiva till satsningen på gymnasieingenjörer. FEMINISTISKT INITIATIV Öka antalet utbildnings platser med råge. PIRATPARTIET Det ska aldrig ska vara för sent att utbilda sig. Det är därför viktigt att kunna skaffa sig högskolebehörighet även på yrkesförberedande utbildningar. Alla terminsavgifter för högskolor och universitet ska slopas, även för utländska studenter. Den grundläggande be hörigheten för att läsa på univer sitet och högskola ska reformeras, från att kräva ett visst antal poäng för behörighet, till att enbart kräva de relevanta förkunskaperna för den sökta utbildningen. Arbetslösa med utbildning och/eller yrkeserfarenhet ska ges ökad möjlighet till kvalificerad vidareutbildning, omskolning eller högskolestudier med ordentligt ekonomiskt stöd.

OSQLEDAREN #4

«En typisk toplista på ikoniska arkitekter har sällan fler än en kvinna»

KTH är världsledande på feministisk arkitektur. En av dem som står för den prestationen är Katja Grillner, professor på Arkitektur skolan inom kritiska studier i arkitektur. Osqledaren har pratat med henne för att reda ut begreppen - hur kan arkitektur vara feministisk?

Är andra strukturer än de fysiska viktiga för arkitekturen?

TEXT//ELHAM KALHORI ILLUSTRATION//KASPER KARLGREN

ivilingenjörsstudenter talar om vad som händer på KTH:s konstnärliga högkvarter som «andra sidan Valhallavägen». Det kan kännas exkluderande, en bild av att denna del av skolan inte tillhör vad vi kallar KTH, men för mig som aspirerande civilingenjör känns det precis så när jag ovant söker ingången till Arkitektskolan på Östermalmsgatan. Väl inne fortsätter det: Bland ritsalar och studenter som bär på kvadratmeterstora modeller genom korridorerna är jag mycket riktigt på andra sidan, och utanför min trygghetszon. En sak har dock fört mig hit lika villkorslöst som vanligt: Feminismen. Det feministiska sökandet på KTH är ofta en process för den med stort tålamod. På Arkitektskolan är feminismen istället en institution. Jag är här för att tala med Katja Grillner, professor inom kritiska studier i arkitektur. Hon är en grundpelare för skolans feministiska inriktning. Feministisk arkitektur. Efter en liten förberedande gallup visar det sig att min omgivning är överens om att begreppet nog handlar om hur byggnader utformas. Jag frågar, det stämmer inte. Katja reder ut begreppet för mig: Femi-

nism i arkitektur handlar inte om ett särskilt formspråk eller utseende. Istället ser det till teoribildning, arbetssätt och maktrelationer. I fältet för arkitektur är den huvudsakliga uppgiften centrerad kring att en abstrakt medborgare ska få ett boende. För ett feministiskt perspektiv på tidslinjen för en idé att ta form som byggnad finns ett intresse för deltagarprocesserna som äger rum innan byggnaden är rest. Deltagarprocesserna innefattar hur andras synpunkter än arkitekternas kommer in, däribland hittas faktorer som lokala perspektiv och genusrelationer. Vilka blir tillfrågade gällande synpunkter på de nya byggnaderna? Vem är brukaren av de nya byggnaderna? Var används de fina materialen, och vem sitter högst upp i huset? Katja menar att ett feministiskt perspektiv på arkitektur också är viktigt då det är viktigt att ständigt utvidga uppfattningen om vad en arkitekt faktiskt är. Det handlar till stor del om nivån av grundläggande representation, att motarbeta normativa antaganden om vilken grupp yrkestiteln tillhör. Genom även den moderna historien har arkitektprofiler många gånger varit mansidentifierade, fastän kvinnoidentifierade arkitekter funnits sedan 1960-talet. Dessa kvinnor har hittats på

inflytelserika poster inom byggsektor och samhällsplanering, men sällan varit profiler i yrket eller utanför branschen. Sådana sammanträffanden, eller vänta, strukturella tendenser, är vad feminism i arkitektur belyser.

“Feminism i arkitek tur handlar inte om ett särskilt formspråk eller utseende. Istället ser det till teoribild ning, arbetssätt och maktrelationer” Arkitekturfeminism handlar alltså snarare om vad som händer inom arkitekturen – bakom arkitekturen – och mindre om hur arkitekturen ser ut. Det är här vi börjar tala om feministisk arkitektur på KTH. Att jag kallar Katja Grillner för en grundpelare för skolans feministiska inriktning handlar om vad som hände 2007. Katja hade under sin tid som forskare och yrkesverksam arkitekt arbetat med sin uppfattning om arkitektur och feminism. Det hade också Katarina

OSQLEDAREN #4

//ARKITEKTUR

Bonnevier, Brady Burroughs, Meike Schalk och Lena Villner. Tillsammans startade de arkitekturgruppen FATALE (Feminist Architecture Theory, Analysis, Laboratory, Education) med en klar strategi för forskning och undervisning: Att inrätta nya kurser som behandlade feminism i arkitektur för studenter på KTH. Det gick undan: 2008 startades ett kurspaket, och 2009 startades en studio som inriktning för arkitektstudenter på mastersnivå. Studion är tvåårig, och under dess tak övar studenterna på gestaltning, samt gör sina examensprojekt. Katja beskriver förloppet för FATALE:s etablering på Arkitektskolan: – Vi var fem stycken forskare och lärare som delade intresset för hur arkitektur kan värderas ur ett feministiskt perspektiv. Katarina Bonnevier hade skrivit avhandlingen Behind Straight Curtains (Towards a Queer Feminist Theory of Architeture), och tillfrågats av studenter om en feministisk kurs. Förfrågan resulterade i kursen Jalusi. Brady Burroughs hade jobbat som lärare på Arkitektskolan, och just kommit tillbaka efter ett tvåårigt tjänsteuppehåll ägnat åt genusvetenskapliga studier. Meike Schalk hade studerat arkitektur och varit verksam i Tyskland, och intresserat sig för feminism genom att studera hierarkier och förhållandet till dessa på sin arbetsplats. Lena Villner var arkitekthistorielärare och vid tidpunkten studierektor på Arkitektskolan.

lertid kvar, om än under osäkra omständigheter. Vid frågan om hur Katja önskar att KTH skulle ta feministisk arkitektur vidare – jobbet som började vid FATALE – svarar Katja att frågan är känslig. Det står nämligen inte klart huruvida studion ska få fortsätta nästa läsår. För att studion ska kunna fortsätta, krävs det studenter som söker sig till den. Jag frågar om studenterna känner till arkitekturfeminism, och hur ämnet är mottaget från deras sida. Katja svarar: – Studenterna känner till det, då begreppet lyfts fram genom första årskursens introduktion för yrket och ämnesområdet. Studenterna kommer också från mycket olika bakgrunder; en del kan ha läst genusvetenskap eller varit politiskt aktiva, medan andra kan vara helt nya inför feministisk analys. Intresset finns absolut, men vägen till valet av studio är komplex. I och med KTH:s nya poängtak har vi inte haft lika många studenter som sökt sig till inriktningen. Katja gör här en jämförelse med en annan feministisk gren, politiken:

– Man kan se det som att studion inom arkitekturfeminism är som F!, Feministiskt Initiativ. Studenterna kan känna dragning till ämnet och identifikation i frågan, men ämnet kan kännas osäkert eller ostrategiskt. I studion byggs portfolion upp, vilken sedan används vid arbetssökande. För studenterna kan det verka som att andra ämnesområden faller sig mer strategiska, inför starten av karriären.

an politiken dras in i diskussionen om begreppet på ett större plan? Är feministisk arkitektur politik eller vetenskap? Katja menar att det finns olika definitioner av det. Feminism innebär att en ser att det finns strukturella skillnader för kön, att se detta är ett kunskapsperspektiv. Att känna igen dessa strukturella skillnader, och säga att de inte är bra, är däremot politiskt. Jag frågar om Katja önskar något från skolans håll i frågan. Hon svarar att feminism och arkitektur inte bara ska vara en valmöjlighet från skolan,

Mottagandet från skolan var bra, och Katja förklarar att Lena Villners pondus medförde respekt. Det var också Lena som var den drivande kraften för att gruppen verkligen skulle arbeta strategiskt och komma igång, hon tillhörde den tidigare generationen och hade mycket erfarenhet. Förmodligen var det hennes beslutsamhet och engagemang som gav dem möjlighet att driva studio, säger Katja.

I 32

år är det sju år sedan FATALE startade, men gruppen har inte varit verksam under namnet på ett par år. Studion finns emel-

OSQLEDAREN #4

«Feministisk arkitektur handlar ej om hur byggnaderna utformas»

//ARKITEKTUR

utan också en medveten inriktning av denna. Detta är viktigt för att området inte ska bli ett sidoämne i arkitekturen, det ska finnas centralt. För att utveckla arkitekturen som ämnesområde räcker det inte att diskutera det konstnärliga och designmässiga, också balanserad representation och deltagandeprocesser måste medvetandegöras. – Det roligaste med FATALE var just det, att feminismen alltid fanns högst upp på agendan.

“Arkitektur är en konservativ bransch; kopplad till kapital, kopplad till konst. Det är viktigt att någon håller frågorna levande” Inom akademin är KTH:s Arkitekturskola världsledande inom arkitekturfeminism. Hur tas ämnet emot av branschen? Katja förklarar: – Det har skrivits artiklar om oss vilket alltid höjer frågan, och ger den status. Utveckling sker också på flera håll, inte minst hos Sveriges Arkitekter, som fungerar som både intresseorganisation och fackförbund. Organisationen har länge låtit bli att behandla representation och genusrelationer i sina stadgar, vilket varit anmärkningsvärt och diskuterats en hel del. På senare tid har detta lyfts fram, och förändringar börjar göras. Även nationella som internationella evenemang och konferenser visar att frågan diskuteras och värderas. Dessa påverkar inte minst det internationella debattklimatet kring frågan.

de inte stöts bort. Det är viktigt att det når studenterna, föreläsning legitimerar diskussionen. Det är också viktigt att det blir internationellt uppmärksammat. Hur det går för FATALE:s studio i höst kvarstår att fråga. I vilket fall som helst är det säkert att arkitekturfeminismen fortsätter att utvecklas i sitt begrepp på KTH. Och FATALE-gruppen fortsätter att sprida sin agenda: Katarina Bonneviers uppmärksammade program Fasad på Sveriges Radio diskuterar arkitektur och maktrelationer; Katja undervisar i kritiska studier inom arkitektur, där kritiska teorier appliceras för att förstå kultur och maktförhållanden. När en stor internationell arkitektkonferens väljer arkitekturfeminism som tema görs denna för första gången utanför ursprungslandet Storbritannien, och tas till KTH. Performance-shower, föreläsningar ordnade av bokförlag, och inte minst ett stadigt utvecklande av ämnet inom andra svenska universitet. Du har säkert hört att ett nytt feministiskt genombrott är på gång. Det är lika sant inom arkitekturen, akademin.

FLER KVINNOR MEN MÄNNEN DOMINERAR MÄN OCH KVINNOR I ARKITEKTURBRANCHEN Det är fler kvinnor än män bland de yrkesverksamma arkitekterna, men trots det är det männen som dominerar branchen. Hela 2000-talet är det mer än dubbelt så vanligt med bara manliga upphovsmän som med bara kvinnor i projekten. Från 2005 är kvinnor namngivna i drygt hälften av projekten. Men alltså ytterst få gånger enbart kvinnor. Direkt efter examen är lönerna rätt lika för män och kvinnor, men sen halkar kvinnorna efter. Tio år efter examen har kvinnorna i snitt 2.000 kronor lägre lön än männen, 25 år efter examen skiljer det 3.000 kronor. Information och text från intresseorganisationen Sveriges Arkitekter http://www.arkitekt.se

Jag frågar Katja om hon vill tillägga någonting till en artikel som behandlar feministisk arkitektur. Hon är rak på sak: – Jag måste förtydliggöra. Arkitektur är en konservativ bransch; kopplad till kapital, kopplad till konst. Det är viktigt att någon håller frågorna levande, så att

OSQLEDAREN #4

Monsieur

Bernstein 5

Myterna kring den franska elektroingenjören Victor Bernstein är många, och hans in flytande har i perioder varit stort på det vetenskapsfilosofiska området, framlyft av tänkare som Donna J. Haraway och Karen Barad. Men i Sverige är han märkligt förbisedd, och den mytiska karaktären av hans död aldrig på riktigt uppmärksammad. För första gången på svenska

publiceras nu i Osqledaren utvalda sidor ur Bernsteins dagbok tillsammans med en kort presentation av dess författare.

ictor Bernstein, född 30 augusti 1897 i Paris, död 15 juni 1940 i Clohar-Carnoët, var en fransk maskin- och elektroingenjör verksam framförallt under 20- och 30-talen i Paris, innan han 1935 undandrog sig till sin frus släktgård i Finistère i samband med krigsoroligheter. Dagen efter Tysklands intåg i Paris, 1940, drabbas han av ett allvarligt utbrott efter flera år av mental instabilitet, och tar både sitt eget och sin lungsjuka hustrus liv. Hans bidrag till det vetenskapliga fältet är marginaliserat och han var under lång tid praktiskt taget bortglömd, tills han senare lyfts fram

OSQLEDAREN #4

av framstående vetenskapsteoretiker, som Donna J. Haraway och Karen Barad, för sina ofta radikala tankar om ingenjörskonsten och dess användningsområden. Bland annat hade han frekvent brevkontakt med Nikola Tesla (utgiven i sin helhet på Éditions Classiques, 1982), och besöktes även regelbundet av den svenska konstnären och antroposofen Hilma af Klint under 20-talet. Bernsteins far, Witold, var av en av Wiens många judiska intellektuella under andra halvan av 1800-talet, tills han, året innan sonen föddes, flyttar till Paris i ett diplomatuppdrag. Modern,

Anya, dör i barnsäng. Victors uppväxt blir djupt präglad av sin mors död, samt sin fars ständiga arbetsrelaterade frånvaro, och han lär sig tidigt att fly ensamheten med hjälp av ordet och bildningen. Sina fem sista år lever Bernstein i Clohar-Carnoët i Bretagne med sin fru, och mycket lite finns nedtecknat gällande denna period. Efter att hustrun ådragit sig ett allvarligt fall av tuberkulos undandrar sig paret helt och avbryter praktiskt taget all kontakt med sin forna parisiska umgängeskrets. Det enda som återstår är ett visst fortsatt brevutbyte med några för tiden viktiga intellektuel-

TEXT//FILIP NYSTRÖM

la inom framförallt elektroteknik och en del inom det medicinska området, samt vissa delar av en av hans dagböcker. Victor hittas hängd i sitt hus, och två dagar senare upptäcks hustruns kropp uppfluten på stranden till floden Bélon någon kilometer därifrån. Mycket litet praktisk information finns angående omständigheterna kring parets död, men en kortfattad polisrapport nämner grava skador på kvinnans döda kropp, dock ingenting om dessa skadors faktiska natur. Det är denna tid som i efterhand framförallt lyfts fram och bildat en viss myt kring Victor Bernsteins gestalt. Enligt utsago ska han ha gjort radikala ingrepp på sin döende unga frus kropp, bland annat bytt ut delar av hennes lungor mot en avancerad motordriven mekanism som skulle hjälpa henne att andas. Detta finns delvis beskrivet i den brevkonversation han höll med Nikola Tesla, men det mesta tyder på att hans mentala hälsa vid det här laget är mycket instabil, och det är troligt att han drabbats av ett allvarligt fall av stressrelaterad schizofreni. De rester som finns av den efterlämnade dagboken pekar på kraftiga desillusioner och vanföreställningar. V. BERNSTEINS DAGBOK 15 MAJ, 1940 Nu sitter hon bara där, tyst, stilla – sannerligen mer stilla än vad som möjligt borde vara för en människa, speciellt en i hennes tillstånd. Desperat försöker jag ignorera den märkliga atmosfär som smugit runt i huset de senaste veckorna. Ända sedan hon vaknade igen, ända sedan hon återvände. Och nu, medan jag sitter med mitt morgonkaffe vid det lilla bordet i trädgården ser jag hur hon, ordlös, står där i fönstret och blickar ut på mig med sina små, plirande ögon. Ser ut på mig, eller ser hon ner på mig, dömer hon mig kanske? Jag kan inte avgöra, det är omöjligt att avgöra. Innan allt detta kunde jag läsa henne som en bok, men nu är hennes ansikte, hennes kropp, hennes uttryck lika stängt för mig som en solid bergvägg, inte minsta spricka öppnar sig. Jag kan höra det rytmiska ljudet från de lungor jag har gett

Monsieur Victor Bernstein

//HISTORIA

henne, väsandet, in och ut, stadigt som en klocka, som en maskin. En maskin. Är det vad som blivit av henne? Vad är det jag har gjort, har jag gett liv eller har jag byggt mig en maskin, en levande maskin? Kan en människa verkligen stirra på det vis hon nu stirrar på mig, och kan mänskliga ögon vara så kalla som de jag gett henne.

llt detta gör det klart för mig att även kärlek är ett ting att ifrågasätta. Detta är en högst ångestfylld insikt, då denna kärlek är allt jag har hållit mig fast vid de senaste fem åren i detta vårt öde hus och hem. Hur kan det då vara att jag plötsligt inte ens vet vad det är jag älskar, eller vad jag en gång har älskat? Vad hon är? Är hon ens mänsklig, och, kanske än mer akut, är hon ens kvinna? Det kött som fortfarande finns på hennes ben berättar om den svunna form av kvinnan jag gifte mig med, medan delar av metall i hennes bröst och i hennes ansikte förtäljer historier om krig och om blod. Det är liksom hon överskridit själva frågan om man och kvinna. Hur är det möjligt att älska en sådan varelse? Och kan den älska mig tillbaks? Kan en maskin älska sin skapare? 23 MAJ, 1940 Allt verkar nu falla runt omkring oss. Ångesten, kriget, kärleken, likt en spegel som tillslut visar sina gamla sprickor, och i vilken du inte kan se skillnaden mellan den trasiga ytan och det dystra ansikte som blickar tillbaks på dig från där bakom. Jag har försökt arbeta lite, få mina sinnen i ordning, men var gång jag greppar en hammare, eller en skruvmejsel, tänker jag på maskineriet invävt i hennes kropp, och kan inte längre urskilja var min arm slutar och var skruvmejseln börjar, det är ett, det är jag, köttet och verktyget, mannen och hans skapelse. Vad har jag gjort, vad har jag skapat? Nikola sa mig en gång att linjen mellan organism och teknik bör bli befäst med en hög mur av betong, för att aldrig bli bruten. Åtminstone bör vi ha uppehållit illusionen om att denna gräns någonsin funnits.

OSQLEDAREN #4

Victor Bernsteins dagbok, maj 1940

//HISTORIA

Det är klart att hon ser ner på mig. Hon har nu blivit en varelse bortom människa, bortom våra småaktiga problem, våra småaktiga krig. Den är inte skapad ur lera och kan aldrig drömma om att återvända till damm. 24 MAJ, 1940 Det slår mig plötsligt att hon nog även överskridit sitt judiska ursprung. Kanske överlever hon detta bättre än mig, bättre än oss alla. 12 JUNI, 1940 Jag har bestämt mig, och allt detta måste få ett slut. Snarast.

i människor har länge vetat att vi blott är djur i en evolutionens spiral, men har vi på djupet förstått vad detta innebär för det charadspel till samhälle vi lever i? Det finns ingen skillnad på en man och hans hund, det är blott en relation vi har pådyvlat ett annat stackars djur. Det finns ingen skillnad mellan man och kvinna, det är blott våra barnsliga behov av att dela upp saker och ting, och detta har gjort systemet ojämnt, spelet riggat. Vad jag har byggt har visat mig hur vi har byggt oss själva, en sannerligen obehaglig upptäckt, och att vi alla är vad vi har skapat. Jag måste ogöra allt detta, likt hur författaren av en grekisk tragedi måste avsluta alla intriger med blod. Jag ska göra det som inte längre är man eller kvinna till vad det en gång var. Jag betvivlar att någon av oss kommer att överleva proceduren, men bättre det än att släppa lös denna fatala illumination i världen utanför vårt lilla hem. Uppoffringen blir inte stor. Jag har ingenting mer att leva för, inga mer regler att leva efter. Jag tror inte längre på det «Jag» som här måste inleda varje mening. Ingenting nu är verkligt, ingenting bär på någon mening för mig. Ingenting förutom den androgyna skapelse som står framför mig, dömande, förstående, penetrerande. Detta är allt som är, allt vi är.

OSQLEDAREN #4

//FACEBOOK ADS

FACEBOOK ADS

– allting har ett pris TEXT//MARTIN BARKSTEN BILD// MATILDA SCHAFFER

acebook ads - ett svart hål med fin statistik om exakt hur mycket pengar du har förlorat, eller en riktig business-booster? Ads är Facebooks största (enda?) inkomstkälla, och flera miljontals dollar läggs de varje år. Men hur bra fungerar de egentligen? Jag har under året som webbredaktör haft sex tusen svenska riksdaler att lägga på ads för att pusha ut våra artiklar. Av de sex tusen finns en ansenlig del kvar att spendera. Jag tänker därför go out with a bang - jag tänker lägga tusen kronor på en enda ad för att utvärdera hur bra det egentligen fungerar. Målet är att göra en analys av Facebook ads och att samtidigt försöka göra det på ett jäkligt kul sätt. Det roliga är nämligen att den post på Facebook som får tusen kronor i budget kommer nå en hel del personer, långt fler än bara de som gillar vår Facebooksida. Vad vill man då låta flera tusen personer se? Jag ser tre viktiga saker som måste uppfyllas: 1. Det ska sticka ut från din vanliga feed; 2. Det ska länka till osqledaren.se; 3. Man ska kunna interagera med något på hemsidan. Vad ska vi då pusha ut för något? Idén kom fram under en middag med Osqledarens ledningsgrupp då vi alla gått ner i en rejäl matkoma efter att ha satt i oss några kilo för många musslor. Vi

diskuterade dejtingsidor och deras effektivitet. - Om någonting så fungerar de för bra(!), sa Hugi, Osqledarens chefredaktör. Det tog mig bara ett fåtal dejter att hitta rätt. Lite generat berättade Nadan, webbchef, att han just nu dejtade. Kanske var det något att skriva om tänkte vi? En ensam datalogs jakt på kärleken. - Varför inte använda vår kvarvarande Facebook-budget för att få dejt till Nadan?, sa någon plötsligt.

“Vi kickade igång det hela och gav Facebook lite drygt en vecka att göra sin grej. Sen var det bara att luta sig tillbaka och vänta... ” Idén var bara för bra för att inte göra. Vi kunde utvärdera hur bra ads egentligen var och hur bra Facebook fungerar som dejtingsida. Det var dags att sälja Nadan. Vi började med det viktigaste bilden. En snygg bild ger tusen likes som man brukar säga. Kombinera det med en liten enkel text där vi beskrev Nadan, och voilá. Fast, inte riktigt. Nadan skulle «bara» redigera bilden «lite» först. En timme senare. Allt som inte var

helt perfekt – borta. Det var en förvandling, från människa till modell. Det var inte Nadan på bilden längre, det var vår samhälles bild av hur Nadan hade sett ut om han var en perfekt människa. Snyggt, men med viss risk för besvikelse vid första träffen. Med text och bild var det hög tid att «unleash the beast», facebook ad:en alltså. Vi valde att lägga upp två stycken, en till alla Sveriges kvinnor och en till en aningen mer specifik målgrupp vald av Nadan själv. Den mer specifika var kvinnor, som bor i Stockholm, är 18 - 30 år och gillar Back to the Future, Advertising eller Graphic design. Alla Sveriges kvinnor är en grupp på ungefär 2,4 miljoner personer, medan den mer specifika är 15,6 tusen. Vi kommer lite drygt tio tusen för den större ad:en, så det blir lite som att vilt skjuta omkring sig i förhoppningen att träffa någonting överhuvudtaget. Vi kickade igång det hela och gav Facebook lite drygt en vecka att göra sin grej. Sen var det bara att luta sig tillbaka och vänta med Facebook bara håvade in potentiella dejter till Nadan. Det tog en dag innan det hände något; ett mail droppade in i inkorgen. Jag kände hur hjärtat började slå lite snabbare - vad tyckte personen? Var hon intresserade? Hatade hon det hela? Jag öppnade mailet och läste.

OSQLEDAREN #4

//FACEBOOK ADS

«Måste bara säga att när jag såg annonsen rulla förbi i flödet tänkte jag snabbt ‘där har de valt helt rätt bild för vad de än försöker sälja!’. Supergullig» En dag, en komplimang och 200 kronor fattigare. Facebooks prestation hittills kan summeras som ganska misslyckad. Dag två, mail två. Denna gång var det inte bara en komplimang, utan en seriös inbjudan till dejt. Hon ville ses någon gång och ta en, som en lite vitsigt föreslog, islatte. Vi har alltså fått en potentiell dejt, vad krävdes då för det? Vi har nått ut till 7300 personer i hela Sverige och 2400 i Nadans specifika målgrupp. Av de som ser vår ad klickar ungefär 2% på vår ad på något sätt (förstorar bilden, går vidare till hemsidan, like:ar bilden etc).

“Osqledarens betyg av Facebook som dejtingtjänst: 0 / 5 flickvänner” Facebook har lyckats sno 350 spänn från oss för att göra detta, alltså mer än 100 kronor till efter att vårt första mejl kom in. Av alla som ser vår ad är det 2%, i båda målgrupperna, som klickar på bilden eller interagerar med vår post på ett annat sätt. Det är alltså cirka 150 personer som klickat på vår ad. Och allt det kostade oss var 350 kronor! Några dagar senare, och flera hundralappar fattigare, kommer det tredje mailet, och den andra dejtinbjudan. Sen är är det total radiotystnad. Det enda som sker är att pengarna långsamt sugs bort från kontot. De sista pengarna försvinner, och vårt experiment tar slut. Nadans ansikte försvinner bort från det svenska folkets feeds. Dags att analysera hur det gick. För de 1000 kronor vi betalade fick vi 2 dejtinbjudningar, en komplimang och en hel del tomma mail när folk klickat fel.

OSQLEDAREN #4

Vad kan man säga om det? Dyrt och ineffektivt skulle jag säga. Att använda facebook ads för att få dejt visade sig vara hopplöst värdelöst. Det kostade en hel del och nästan ingen svarade. Osqledarens betyg av Facebook som dejtingtjänst: 0 / 5 flickvänner. Men om vi bortser från hur många dejter vi fick - hur gick det egentligen? Fortfarande ganska värdelöst tyvärr. För våra pengar fick vi ungefär 500 interaktioner och nådde totalt 21 tusen personer. Problemet är att de flesta personerna aldrig kom till hemsidan, utan bara kollade lite noggrannare på Nadans - förvisso snygga - ansikte. Missnöjd med resultatet frågar jag mig om det var vi som gjorde något fel. Jag ger mig ut på internet i min jakt på svar. Jag söker på «facebook ads good or bad», och får bara artiklar om hur dåligt Facebook ads är. För små organisationer med små kampanjer kostar det mycket och ger lite och för större kampanjer stöter man istället på ett annat problem - bottar. Bottar på Facebook är fejkade profiler som man kan köpa likes av. Om man vill få 1000 garanterade likes på sin post kan man, olagligt, köpa de från någon som driver ett Facebook botnet. Problemet är dock att dessa bottar försöker verka mänskliga, vilket betyder att de interagerar med de posts de ser - oftast ads. Resultatet blir att en stor del av pengarna man lägger ned försvinner för att bottar interagerat med ens ad. För att summera min erfarenhet av ads: inte värdelöst, men dyrt med tanke på vad man får. För de scenarion man kan tänka sig använda ads finns det billigare och bättre lösningar. Om det är likes du är ute efter – ge bort kaffe i utbyte. Om det är många du vill nå – producera material som folk vill läsa. Den enda anledningen att använda ads är om du letar efter ett enkelt sätt att skänka pengar till ett stort, rikt amerikanskt företag - då är ads perfekta! Planen misslyckades och Nadan är fortfarande «up for grabs»

//RESEBERÄTTELSE

örra året hade vi en artikel i Osqledaren om InnovEds spännande projekt som gjordes under sommaren och hösten. Nu är de nya grupperna igång som tog över facklan av oss gamlingar och därför tänkte vi i Windmill-projektet berätta vad vi gjorde när vi var borta. Vårt mål med projektet var att bygga ett mindre vindkraftverk som detta år skulle fokusera på utbildning. Vi skulle visa upp vår konstruktion på en skola som den tidigare projektgruppen hade besökt och vi ville åka tillbaka dit för att fortsätta deras arbete. Vi åkte till staden Ondangwa som ligger i norra Namibia. Det tog oss drygt 20 timmar att flyga dit med alla våra mellanlandningar och när vi landade var vi tillbaka i samma tidszon som Stockholm! Trots alla förseningar och borttappade bagage kom vi fram glada och förväntansfulla till den lilla flygplatsen i Onadangwa med en pickup som agerade bagageband. På plats träffade vi vår kontakt Marie Johansson från Creative Entrepreneurship Solution. Marie och hennes kollega Tuhafeni var vänliga nog att visa oss runt i staden och hjälpte oss att komma till rätta på vårt vandrarhem.

Första dagarna utforskade vi stan med hjälp av Tuhafeni som hjälpte oss att fixa alla nödvändiga saker som mobil, hitta till mataffären och verkstaden där vi skulle spendera den mesta av vår tid på. Det var väldigt spännande att köra i vänstertrafik som de har i Namibia, det gick väldigt bra förutom när vi skulle använda blinkers, som istället satte på vindrutetorkarna! Vi fick snabbt lära oss att det inte riktigt var samma körstil som i Sverige men vi anpassade oss efter några häftiga inbromsningar. En viktig sak att veta när du ska köra i Ondangwa är att när någon ger dig vägbeskrivningen «turn at the robot» betyder det inte att du ska leta efter en stor robot i väggrenen utan det är trafikljuset. De flesta dagarna var vi på Creative Entrepreneurship Solutions verkstad och ute på stan för att hitta delar till konstruktionen. Att hitta delar var inte alltid lätt men det var alltid kul att träffa nya människor som oftast blev väldigt engagerade i vårt projekt. Det var väldigt varmt i verkstaden på dagarna, det var ofta mellan 35-40 grader i skuggan, och det gick åt väldiga mängder vatten. Arbetet gick framåt och det var dels tack vare all hjälp vi fick från killarna som jobbade på verkstaden. De tyckte det var väldigt kul att få vara med i projektet.

Vi lyckades göra lite annat än bara jobba i verkstaden. En dag åkte vi till nationalparken Etosha där vi fick se en massa häftiga djur. Vi var även på Open market, åt den lokala maten och åkte till skolan för att träffa vår kontakt Martin och alla elever. Det var häftigt att få uppleva Namibias natur och se mer av landet än bara staden där vi bodde. Vi lyckades bygga ett fungerande vindkraftverk och visa upp det på skolan. Marie fick tillfälle att visa upp vindkraftverket för Ondangwas borgmästare på en utställning vilket var otroligt roligt. Så vi vill avsluta med tacka alla på Creative Entrepreneurship Solution, Marie, Tuhafeni, Jimmy, Micke och alla andra för att ni gjorde vårt projekt möjligt. Och tack InnovEd som gav oss chansen att få göra detta. Vill ni läsa om vårt äventyr gå in på vår blogg och läs mer! http://windmill.innoved.se/ Efter vårt fantastiska äventyr var det dags att lämna över till nästa projektgrupp som nu är i full gång med att göra förbättringar och ta projektet vidare. Kolla på Windmills hemsida och Facebook-sida för att hålla dig uppdaterad!

ANNA WESTRING

OSQLEDAREN #4

//OL I LAAX

FREESKIING I LAAX - ETT ALTERNATIV TILL ÅRE?

5 Jag sneglar till vänster igen, de höga bergen skapar en nästan overklig kontrast till det gräsbeklädda fältet nedanför. Trots att vinden ger en känsla av svalka ångrar jag i smyg att jag inte kletade på mig solskyddsfaktor tidigare. Istället så smygfriterar nu den gassande förmiddagssolen mitt ansikte. Den soffliknande apparturen jag befinner mig i gungar till sådär lätt i sidled som jag så väl känner igen. Jag för bereder mig för att kliva av och förvånas, i vanlig god ordning, över att jag på grund av den rådande komforten har svårare än beräknat att resa mig. Väl uppe på benen glider jag mot avsatsen längre fram. Vid kanten ställer jag mig på tvären och skådar ned i avgrunden. I alla andra fall hade min höjdrädsla och mitt sunda förnuft tvingat mig bort härifrån. Men just här, just nu, finns det ingen i hela världen som är säkrare än jag. Genom att långsamt skifta vikten lutas jag sakta men säkert över kanten och faller, i en millisekund, innan första svängen tar vid. Jag är i

Alperna och har precis börjat åka ut för en makalöst fin svart pist.

TEXT//OLOF LINDMAN FOTO//SARA EDIN

OSQLEDAREN #4

“Överlag kan man dessutom säga att systemet erbjuder till räckligt hög grad av varierade nedfarter för att hålla en normal skidåkare sysselsatt i en vecka”

lpin skidåkning är sanslöst underhållande. Det är fantastisk blandning av fart och frihet ackompanjerad av en underbar kontrollkänsla som inte riktigt kan upplevas på något annat sätt. Jag har i princip åkt skidor sedan jag kunde gå, samtidigt som jag haft privilegiet att få resa till alperna varje vinter sedan mina tidiga tonår. Därför känns det jättespännande att åka till Laax, en alport belägen i östra Schweiz, som jag faktiskt aldrig varit i. Vårt uppdrag var alltså att resa till Laax för att bedöma skidåkningen, ta tempen på stämningen kring orten och slutligen beskåda en Freestyle-tävling. Trots att jag innan avfärden inte var helt på det klara med hur resan skulle gå till, så var alla eventuella orosmoln som bortblåsta sekunden efter att jag stiftat bekantskap med Schweizisk infrastruktur. Nyanländ i Zürich, efter att på Arlanda ha övertygat skeptikern bakom checkin-disken om att dubbla specialbagage visst förhöll sig rimligt trots att jag reste ensam, så visade sig allt bli mycket enkelt. Totalt handlade det om tre och en halv timmars färd från Zürich, vilket under omständigheterna är klart överkomligt. När vi närmade oss Laax syntes en grå betongbyggnad på avstånd. Jag hade antagligen aldrig lagt märke till den om det inte varit för att varje våning pryddes av ett stort fönster som avslöjande kraftiga neonlampor. Jag hann börja dra paralleller till både den ena och andra innan jag insåg att det jag precis skådat var hotellet där vi skulle bo. Riders Palace är ett designhotel med ett «back-to-basics»-concept. Alla rum är spartanskt inredda med enkelsängar, duschbås och några eluttag. Syftet är alltså att rummet ska vara till för endast sömn. Faktumet att vi checkade in i baren, skrikandes våra namn till receptionisten, ger en ganska tydlig bild av hotellets inriktning. Trots denna något ovanliga struktur fanns allt som egentligen behövdes, personalen var trevlig och stämningen oerhört god.

OSQLEDAREN #4

//OL I LAAX

aax ligger betydligt lägre än de flesta kända alporter vilket, tillsammans med att resan skedde i mars månad, inte bådade så gått för områdets snöförhållanden. Därför blev det en klart positivt överraskning när vi upptäckte att hela systemet fortfarande var öppet, ända ned till 1200 m.ö.h. Detta blir inte mindre förvånande med tanke på att hela Schweiz, liksom övriga Europa, haft en ovanligt varm vinter. Visserligen innebar detta att samtliga pister under 2000 meter bestod av 90-100% teknisk konstsnö, vilket fortfarande är oerhört mycket bättre än ingen snö alls, något som talar ganska mycket för den Schweiziska ingenjörskonsten. Systemet består av, liksom de flesta skidsystem, en rad sammanhängande områden som bara kan kallas nära varandra på grund av anslutningarna i ett gemensamt liftsystem. Totalt kan Laax skryta med 235 km pist, alltså lite mer än dubbla Åres summerade nedfartslängd, fördelat över fem snösäkrade dalar. Överlag kan man dessutom säga att systemet erbjuder tillräckligt hög grad av varierade nedfarter för att hålla en

normal skidåkare sysselsatt i en vecka, något som givetvis är ett mycket bra betyg. En annan intressant observation är att systemets piststruktur formats ovanligt mycket utefter den naturliga formen på bergen, vilket blir särskilt tydligt längs transportslingor. Detta är givetvis lite dubbelsidigt; å ena sidan skapar det mysiga transporter där lutningen gör att man bitvis skråar längs kanten av en rygg. Å andra sidan blir de små uppförsbackarna smärtsamt tydliga om man av någon anledning tappar farten. Att behöva gå upp för ett stycke pist i skidutrustning hör till de mindre njutbara stunderna på en skidsemester. Emellertid är det kanske allra mest signifikanta för Laax, särskilt om man frågar ortens befolkning, något helt annat; Nämligen inriktningen på freestyle-skiing. Freestyle, för den oinvigde, är en form av skidsport som involverar flera delgrenar, litegrann som friidrott. Oftast tävlar deltagare i endast en gren även om det givetvis förekommer kombinationstävlingar. Samtliga av dessa delgrenar går i regel ut på att åka fort ned för en backe och sedan hoppa, på el-

ler från någonting, samtidigt som man utför avancerade akrobatiska rörelser. Det hela är väldigt fysiskt krävande och ställer höga krav på styrka och kroppskoordination. För många freestyle-åkare, så kallade freeriders, handlar freestyle lika mycket om en livsstil som den faktiska åkningen. Grundfilosofin har sitt ursprung i vindsurfing, som var först med att utveckla freestyle som en trickbaserad åkform. Det handlar allt som oftast om att ha roligt genom att utnyttja miljön i och utanför pisten för utföra trick. Denna livsstil är djupt rotad i allt som har med Laax att göra.

åtagligen har laax hittat sin nisch när det kommer till skidåkning, och för den som söker ett alpområde fokuserat på freestyle-skiing är Laax det enda rätta. På planet hem kommer jag på mig själv med att förundras över just hur häftigt denna hängivelse är. En alport som caterar till en dedikerad community, är både unikt och beundransvärt. Jag kommer helt klart återvända någon dag, om inte annat för att plöja hela skidsystemet!

OSQLEDAREN #4

REDAKTIONEN

Från vänster: Elina Gobena, Lisa Good, Karl Bolmgren, Hugi Ásgeirsson, Emma Bjerkefeldt, Martin Barksten, Kasper Karlgren, Matilda Schaffer, Olof Lindman, Shayan Effati, Åsa Linder, David Ny lander, Axel Hammarbäck. Dessutom: Nadan Gergeo, Sara Edin, Sarah Freilich, Alexander Arozin, Alexander Granskog, Axel Hammarbäck, Caroline Arkenson, Christopher Lindström, Elham Kalhori, Elisabeth Ingvar, Erik Lindström, Gabriella Sanchez Karlsson, Kyriaki Sarampasina, Marcus Frisell, Matilda Kaba Liljeberg, Niclas Ericsson, Philip Wessman och Stephen Kirk.

TAR FARVÄL!

Tack också till Emilia Wallin, Pontus Gard, Elin Malmgren, Anna Johansson, Göran Man neberg, Thea Thorheim, Erica Edfeldt, Erik Lundqvist, Fredrik Samanta, Filip Nyström, Ales sandro Coletti och Martin Sjölin för texter, illustrationer, idéer, korrektur, vin och mat! Tack till THS ledningsgrupp och personal. Tack personalen i THS Restaurang och Café för att ni är alltid är så supertrevliga! Tack också till alla som gjort osqledarkontoret till världens bästa arbetsplats. Må festen för evigt följa i era fotspår!

FOTO: SARA EDIN

THE IMPORTANCE OF

MAKING YOUR VOICE HEARD

ou know that feeling when you walk around with a stone in your shoe? Sometimes it’s a big stone, that hurts like Idon’t-know-what and sometimes it’s a small stone that just tickles a bit. This stone-in-your-shoe-thing might end in one out of three ways. 1.

You like the feeling of that stone in your shoe and you keep it there.

You don’t like the feeling but you don’t do anything about it.

You don’t like the feeling, you take of your shoe and you take the stone out.

This chronicle is written just after the last Student Union Parliament of the fiscal year 2013/14. If there was one single moment during the year when the students make their voices heard and decides what they want their organization, their union to be next year, it’s during this meeting. But it was unclear, when the meeting started, whether we would be able to make any decisions at all. Only 25 delegates out of 59 showed up to the meeting and we needed 27 people to be decisional. Wow. This was the meeting when we should decide the activity plan for 14/15, the budget for 14/15, economic policy for THS, how we should work with our funds, the membership fee for next year, a remade regulation document and which students we wanted to put in KTH University Board, the highest decision making body at KTH. 25 people showed up, 25 people! I believe the cause of democracy is worth fighting for; it is may be the most

precious thing we have, especially now in a world where we have to fight to continue having our democratic rights and fight racism. THS wants to be an organization that works for its members. THS wants to be an organization where all members feel that they can make their voices heard. I believe that almost every member has at least one opinion on what we do well and on what we could do better. And it’s not only a right to make this opinion heard, it’s a responsibility. And it is not only a responsibility for each elected person to make his or her voice heard in the Student Union Parliament, it’s also THS responsibility to make all students voices heard at KTH, in Stockholm, and in Sweden. And to be able to do so, we need to be able to know what our members want. In the latest union election, only 11% of the members voted which is a loss comparing to last year when 15% voted. It is embarrassing.

few minutes into the meeting, four more people showed up and the Student Union Parliament became decisional. It was maybe the most interesting and best meeting for this year, and only 29 people showed up. This undermines all that all of us we work for, both at KTH, at THS Central and at the chapters. We work for democracy, for diversity among students, for equality, for a better education and a better student life. It is the members that run this organization, through the Student Union Parliament.

ANNA JOHANSSON PRESIDENT OF THS 2013/2014 ordf@ths.kth.se

THS represents 100% of KTH students as the official student union at KTH and we have increased our amount of members from last year’s 77% to this year’s 87%! That’s the highest percentage since the abolition of the compulsory student union membership of 2010. And how many voted? 11%. Many chapters didn’t even come up with a representative to vote for. I know this organization isn’t perfect, who are? But it is your and my responsibility to make it better. Otherwise there’s a risk that we slide from democracy into democrazy. Do not let that happen!

Ring och SMS:a varenda kursare för 195 kr/mån. FASTPRIS ABONNEMANG 195 KR/MÅN: (Ord. pris 245 kr/mån)

Fria samtal Fria SMS & MMS 3 GB surf Ingen bindningstid

Skaffa på comviq.se/student

Osqledaren, THS, 100 44 Stockholm

Vill du göra nästa Osqledare? Skribenter, fotografer, illustratörer, filmare, podcastare, Facebooknarkomaner. Vi behöver er! Rekryteringen öppnar efter sommaren, men vet du redan nu att du är intresserad - maila då nästa chefredaktör Martin Barksten på osqledaren@ths.kth.se!