OL GRÄVER

Hur dyr får studentbostaden bli?

TEXT nIKe BaCKMan FOTO peTeR eRIKSSon

Att det råder en bostadskris i Stockholm är de allra flesta överens om, och den slår särskilt hårt mot unga och studenter. På Lappkärrsberget har nya studentbostäder byggts, ett glädjebesked i den rådande krisen.

Prislappen? Närmre 7 000 kronor i månaden för en etta om 22 kvadratmeter. Har en student råd att betala så mycket för sin bostad? Osqledaren har pratat med Ingrid Gyllfors, vd på SSSB som byggt bostäderna, och med Moa Andersson, verksamhetsledare på Boinstitutet.

I coronapandemins spår är ansökningarna till universitet och högskola rekordmånga: det står klart att vi till hösten blir fler studenter i landet än på länge. I och med detta så blir en redan aktuell fråga om möjligt ännu mer relevant, nämligen den om bostadsbristen. I Stockholm är vi cirka 95 000 studenter som delar på 17 000 studentbostäder, och med det ökade söktrycket kommer vi få det allt trängre.

ett ljus i det ibland avgrundsdjupa mörker som är bostadsfrågan för unga och studenter är nybygget. På Lappkärrsberget, ett av Stockholms mest ikoniska studentområden, ska 800 nya bostäder byggas. Redan nu är 297 av bostäderna färdigställda, med studenter som flyttat in. Men glädjen över en efterlängtad lättnad i den trånga bostadsmarknaden stockar sig snart i halsen. En nybyggd lägenhet på Lappis om cirka 22 kvadratmeter kostar närmare 7 000 kronor i månaden. Har en student råd att betala så mycket för sin bostad? Är det rimligt att ungefär två tredjedelar av ens disponibla inkomst ska gå till att betala hyran? Och hur resonerar Stockholms Studentbostäder, som bygger och förvaltar bostäderna, över prissättningen? I det här reportaget har Osqledarens reporter tittat närmare på situationen. Jag har pratat med Ingrid Gyllfors, vd på Stockholms Studentbostäder, som får förklara hur de själva resonerat, och varför hyrorna ser ut som de gör. Jag har också pratat med Moa Andersson, verksamhetsledare på Boinstitutet, för att förstå dagens bostadssituation för unga och studenter och vad som behöver göras för att den ska förbättras.

I början av september besöker jag Nya Campus Lappis. Det är vad Stockholms Studentbostäder, SSSB, kallar sitt nybyggnadsprojekt på Lappkärrsberget. De nyss färdigställda husen är stilrena, med fasader i grå tegelsten och guldfärgade detaljer kring dörrar och fönster. Trapphuset är målat i en rosa kulör som för tankarna till 2017 års trendfärg millennial pink. Utanför står en släpvagn parkerad, ett vittnesmål om att det i just detta nu är studenter som är i full fart med att flytta in. Samtidigt som studenterna är på väg in så fortgår byggandet av de hus som ännu inte är färdigställda, och det är tydligt att det nya hemmet på många sätt fortfarande är just en byggplats. Promenaden upp till porten kantas av stängsel och i bakgrunden hörs bullret från konstruktionen.

Studenterna som flyttat in i de nybyggda husen på Lappis utgör bara en handfull av Stockholms alla studenter, en grupp som är på väg att bli fler än någonsin. I den osäkra framtid som coronapandemin lämnat åt oss har rekordmånga valt att söka till universitet och högskola: jämfört med höstterminen 2019 är det i år 13% fler sökande. Den största procentuella ökningen kan ses hos dem som är 19 år eller yngre, där 28% fler sökt utbildning jämfört med föregående år, enligt Universitets- och högskolerådet. Att allt fler unga människor väljer att söka sig till studier känns inte oväntat under rådande omständigheter. Att plugga är ett säkert kort och en garanterad inkomst i en stundande lågkonjunktur där arbetsmarknaden är mer otrygg än den varit på länge, i synnerhet för unga. Dessutom har möjligheterna att resa utomlands för att utforska världen drastiskt minskat, vilket gör att det sammanlagt inte är särskilt svårt att förstå att studierna lockar mer än någonsin.

Men är studier ett så tryggt alternativ dela på 17 000 studentbostäder, en ett halvår. jag minns inte att bo i korridor som man kan tro? En anledning till oro ekvation som på alla sätt är omöjlig. Ett av med någon större glädje, men däremot för många såväl blivande som nuvarande de senaste årens nybyggnadsprojekt inom kommer Lappis, som plats, alltid ha en studenter är bostaden. I Stockholm råder studentbostadsmarknaden är Stockholms speciell plats i mitt hjärta. Visst, jag minns akut bostadsbrist för unga och studenter. studentbostäders, SSSB:s, nya satsning högljutt festande långt in på nätterna och Att det är svårt att få tag på bostad här på Lappkärrsberget. Lappkärrsberget grillkvällar ute på gårdarna som alltid ledde som student är ett allvarligt hinder för - Lappis - är SSSB:s största och mest till rejäl nedskräpning, men jag minns också unga från andra städer som vill flytta kända område, med något av ikonstatus i ångestskriket på tisdagskvällar, där de hit, och som därför kan tvingas att tacka studentvärlden. På Lappis bor flera tusen boende öppnade sina fönster och vrålade nej till en utbildning. Det är också ett studenter och SSSB själva kallar området rätt ut för att få skrikande svar av andra problem för unga uppvuxna i Stockholm. för “en egen stadsdel”. Stora delar av som delade samma känsla. Det finns något De kanske inte drabbas på samma sätt Lappis byggdes på 1960-talet, med visst med ett område där det uteslutande rent praktiskt, men de riskerar att behöva påtaglig miljonprogramskänsla, men där bor studenter, en känsla av att alla är där stanna i föräldrahem längre än på samma villkor. Det är något så vad de önskar, vilket i sig är ett ovanligt med det: en plats som hinder för personlig utveckling, känns så icke-gentrifierad trots integritet, och känslan av att att den ligger så nära centrala äntligen få bli vuxen på riktigt. Stockholm. Enligt en undersökning gjord av Hyresgästföreningen 2019 svarar 800 nya studentbostäder ska en tredjedel av de unga vuxna byggas på Lappis, där den första mellan 20-27 år i Stockholm att etappen nu är färdigställd och de bor hemma hos föräldrar. Av de första studenterna inflyttade. dessa önskar 86% att det de Prislappen? En etta om 22 kvadrat bodde på annat sätt. Totalt rör kostar 6 822 kronor i månaden, det sig alltså om 67 000 unga i Stockholm som är ofrivilligt hemmaboende. Man kan bara “prislappen? och på detta tillkommer även kostnader för varmvatten och bredband. Runt sju tusen kronor anta att situationen riskerar att bli allt mer pressad i och med en etta om 22 kvadrat i månaden kan man alltså räkna med, och lägger man därtill in de det ökade antalet studenter: att allt fler kommer behöva kostar 6 822 kronor i övriga fasta avgifter en student har - SL-kort, telefonräkning, tacka nej till en utbildning de egentligen vill tacka ja månaden.” försäkringar - är det inte omöjligt att tänka sig att en student efter till, och att antalet ofrivilligt fullt CSN-lån och bidrag om hemmaboende kommer att öka. knappa elva tusen har mindre än Dessutom finns ju de studenter tre tusen kronor kvar att leva på. som flyttat hit trots en otrygg Är det rimligt? Är det ens möjligt? bostadssituation, och som Konsumentverket har gjort en istället får ta del av en marknad beräkning för vad det kostar för där andrahandsuthyrning och en 20-åring med ett eget boende korttidskontrakt är vanliga att leva, och kommit fram till att företeelser. Situationen och kostnaden för en månad, exklusive dess konsekvenser speglas hyra och el, är 8 550 kr. Att ha kvar i folkhälsan: enligt en Sifo- närmare nio tusen kronor efter undersökning gjord på uppdrag betald hyra är svårt för vilken av Skanska så har var fjärde student som lever på CSN som ung person mått psykiskt dåligt i längre finns även mer nybyggda bostäder. Jag helst, det ska sägas. men desto svårare när personer till följd av bostadsbristen. har själv bott på Lappis, i ett korridorsrum den hyran är närmare 7 000 kr. Att börja Att allt fler samsas om dessa otrygga från det tidiga beståndet. Rummet var plugga är att gå med på att leva knapert boendeformer får alltså inte bara rent litet och hade garderobsdörrar målade i under studieperioden, det köper jag. praktiska konsekvenser utan riskerar också en lila färg som bara med de godaste av Kanske får man kompromissa med några att påverka hälsan hos vår unga population intentioner kan beskrivas som “retro” och av de utgifter som Konsumentverket räknar i stort. en ventilationslucka där tidigare hyresgäst med att en ung person har, om man valt att stoppat in ett par Calvin Klein-kalsonger för inte jobba något utöver studierna. Men att I en SvT-artikel från juni 2019 skrivs om den att minska vinddraget. Med lite omtanke man bara efter betalda boendekostnader fortsatta bristen på studentbostäder, trots blev det till slut ett utrymme där jag trivdes har kvar mindre än hälften av vad som de senaste årens höga byggtakt. Enligt rätt så bra. Jag trivdes däremot inte med anses att en normal ungdom spenderar på artikeln ska Stockholms 95 000 studenter att dela kök, och flyttade ut efter lite mer än en månad, det känns inte

som en dräglig, eller ens hållbar, bygga nya bostäder. Hon menar att de har för en ensam student att klara av hyran. livssituation. gjort ett val i att bygga långsiktigt hållbart, Hon påpekar att det är tillåtet att bo två och att det är kostsamt. i lägenheterna, och att man på så sätt kan Sveriges förenade studentkårer, dela på hyreskostnaden. Hon säger även SFS, menar att en rimlig hyra för ett - vi bygger ju för långsiktig förvaltning. att SSSB tillåter studenter som studerar studentboende är 35% av studentens Då är det jätteviktigt att tänka på både halvtid, vilket de har många boende som inkomst. En student med CSN som ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet gör, och det möjliggör en högre inkomst främsta inkomst bör enligt dessa i det. Det är ju en orsak till att det initialt genom att man kan arbeta mer vid sidan rekommendationer inte ha en hyra upplevs som dyrt. Alternativet skulle vara om studierna. högre än 3 780 kronor, vilket gör att de att inte bygga alls. nya lägenheterna på Lappis närmar sig - jag förstår att det är svårt för en student det dubbla. En tumregel när man söker Som en kommentar på SFS:s att själv betala 6 700 kronor i månaden, det hyresrätter i allmänhet är att den boende rekommendationer kring att en fattar jag. Jag har gjort ett valt, helt enkelt. ska ha kvar två tredjedelar av Jag tycker att det är viktigt att vi sin disponibla inkomst när hyran fortsätter att bygga, även om det är betald. Det går att diskutera initialt är en dyr hyra för de nya huruvida den här regeln är bostäderna. Jag håller med om rimlig. Även personer med det. Det är klart att jag hade velat en inkomst lägre än kraven att det var billigare. Men vi gör ett prioriterar antagligen att betala val att bygga även om det är dyrt, hyran i första hand. Leder det istället för att avstå. Vi väljer också inte bara till att det blir svårare att bygga långsiktigt hållbara för redan utsatta personer att få en bostad, och ökar i sådant “jag förstår att bostäder som därför initialt blir dyra, men i långa loppet blir både fall inte utsattheten än mer? Oavsett vad man tycker om den det är svårt för en bättre och med lägre drift och underhållskostnader än att bygga frågan så är det en standard som inte verkar appliceras på studentbostäder. En student student att själv med lägre kvalitet. Bostadsbygge är en komplex som betalar sju tusen kronor i hyra har istället kvar ungefär betala 6 700 kronor i fråga, där det finns många parametrar att ta hänsyn till som en tredjedel av sin disponibla inkomst. Med allt detta taget månaden. jag har är lätta att glömma man själv är i position av hyresgäst. Jag tänker i beräkning är min genuina reaktion på hyressättningen av gjort ett val, ju framför allt på att det ska vara prisvärt för mig själv, sett utifrån de nya lägenheterna på Lappis att jag blir rasande. Hur kan det få gå till såhär när vi befinner helt enkelt.” hur mycket av min inkomst som behöver gå till att betala hyran. Vilka processer och kostnader oss i en bostadskris? När det som verkat i bakgrunden och som efterlängtade nybygget äntligen möjliggör att man kan sätta en viss kommer så är det så pass dyrt att hyra är jag inte särskilt intresserad det är svårt att föreställa sig att de av. Om jag skiftar fokus från mig som satt hyror överhuvudtaget själv och betraktar situationen i tagit någon hänsyn till att det sin helhet kan jag ju förstå det är studenter som ska bo där. De som Ingrid säger, även om det vet ju precis hur mycket pengar till viss del tar emot. Jag bor själv vi har, tänker jag, hur kan de tro i en nybyggd hyresrätt sen två att vi ska ha råd med det här? studenthyra inte ska vara högre än 35% år tillbaka. Den är både större och rejält av studentens inkomst så säger Ingrid att mycket billigare än de nya lägenheterna För att få större förståelse för situationen de har ett varierat bestånd, med allt från på Lappis. Hur kan jag veta om bygget har jag pratat med med Ingrid Gyllfors, billiga korridorsrum, till större lägenheter skett hållbart, och om någon hänsyn som är vd på Stockholms studentbostäder som flera kan dela på. De nya lägenheterna tagits till bostadens klimatpåverkan? Kan sedan drygt fem år tillbaka och själv på Lappis utgör bara en del av det totala jag själv avgöra om lägenheten jag bor i alumn från KTH. Hon säger att intresset utbudet. Ingrid menar att 99% av deras kommer att stå kvar om 50 år, och hur den för de nya bostäderna varit stort, och att bostäder klarar SFS:s krav. kommer att se ut då? Svaret är antagligen alla de lägenheter som publicerats hittills att jag inte kan det, eller åtminstone att blivit uthyrda. På frågan varför de nya Ingrid är under hela intervjun tydlig med den kunskap jag kan få är begränsad. Att lägenheterna kostar så mycket som de gör att hon förstår att de nya lägenheterna vara hyresgäst känns ibland maktlöst. säger hon att det helt enkelt är dyrt att upplevs som dyra, och att det kan vara svårt Man äger inte sitt boende och har väldigt

lite kontroll över vilka beslut som tagits. generell bostadsbrist, utan framför allt att pressa priserna, som gör att den Speciellt tydlig blir maktlösheten för oss brist på bostäder för unga, nyanlända och som bor i bostaden får det billigare unga, som är ekonomiskt begränsade i låginkomsttagare, varav studenter faller in varje månad, och mycket av det hänger högre grad än den övriga befolkningen, under två kategorier. ju på kommunernas incitament, att man och den förstärks av bostadsbristen och vill ha exempelvis då studentbostäder den pressade situationen: man får helt - Först och främst är en bostad i sin kommun, och då också till rimliga enkelt ta det man erbjuds, oavsett hur dyrt avgörande för att unga ska kunna studera kostnader. Då hänger det på vilket pris det är, eller hur lite hänsyn som tagits till överhuvudtaget. Att unga hindras från man säljer marken för, och vad man byggets långsiktiga hållbarhet. att flytta hemifrån får långtgående ställer för krav när man säljer sin mark, konsekvenser för Sveriges arbetsmarknad exempelvis. För att ytterligare grotta ner mig i och studenters liv i allmänhet, för att inte bostadsfrågan har jag pratat med Moa tala om Sveriges tillväxt dessutom. Det är Det märks att Moa och Ingrid till viss del Andersson, som är verksamhetsledare på väldigt viktigt att Stockholm kan attrahera resonerar likadant vad gäller nybyggda Boinstitutet. Boinstitutet är ett bostäder, speciellt vad gäller initiativ från Hyresgästföreningen, frågan kring hållbart byggande, som startade upp för drygt och vilka uppoffringar man gör tre år sedan, med uppdrag när man bygger billigt. att skapa en bred plattform för bostadsfrågor: ett ställe - vi har forskning som visar att som samlar frågor från höger när man pratar om att bygga och vänster, från olika delar billigt idag så brukar det också av branschen, och som lyfter vara förknippat med dålig många olika perspektiv. standard, vilket ju inte är bra för klimatet, för då måste det - jag tycker att det är så roligt att jobba med bostadsfrågor för “om man inte har rustas upp inom kortare tid än om man väljer mer kvalitativa att vi alla är ju berörda av dem på ett eller annat sätt. Vi behöver en bostad för att kunna göra läxor kontanter, kontakter material, och det är ju inte bra för utsläppen. Om man väljer mer hållbara kvalitativa material som barn, vi behöver en bostad för att kunna gå den utbildning eller kötid så är det så kostar det mer i början, men man kan å andra sidan skriva av vi vill eller för att ta ett jobb som vi blir erbjudna. Dessutom svårt att få tag i en det på längre tid, och därmed också sänka kostnader för den så ska ju ett hem vara en plats för trygghet och återhämtning. bostad idag." boende, studenten i det här fallet. - För klimatets skull behöver Hon menar att bostadsfrågan det ju inte betyda att bygga är viktig, inte minst för studenter, billigt är billigt i längden, utan och att den därför bör hamna bygga billigt kan istället betyda högre upp på den politiska att det är dyrare i längden. Det dagordningen. är en knepig debatt, man måste våga och orka vara långsiktig. - Bostaden är inte en del av Det är där kommunerna välfärden längre, så som den och dom kommunala varit tidigare, där alla hade bostadsbolagen kommer in. rätt till en bostad. Vi menar att De måste se till att kunna ordna alla människor, oavsett behov bostadsförsörjningen för de och förväntningar, ska ha lika möjlighet många studenter, men tyvärr så är det ju som vill bo i kommunen. till en trygg och bra bostad och livsmiljö. många som väljer bort Stockholm just för Dessutom blir det en demokratisk fråga, att det är problem att hitta en bostad här, vad kan man då göra åt dyra bostäder, om man inte har kontanter, kontakter eller vilket är högst olyckligt. och vem är ansvarig? På både Ingrids kötid så är det svårt att få tag i en bostad och Moas resonemang förstår jag idag. Det ska ju inte bli en klassfråga om Med anledning av de nybyggda såklart att man inte vill sänka kostnader man kan gå den utbildning eller ta det jobb bostäderna på Lappis frågar jag Moa om genom att kompromissa med kvaliteten, man vill. Det ska inte bero på föräldrarnas det är vanligt förekommande att nybyggda och på så sätt med den långsiktiga storlek på plånboken. bostäder är dyra, och i sådant fall varför. hållbarheten. Moa menar att det framför allt är kommunerna som är ansvariga. på frågan hur bostadssituationen ser ut - nyproduktionen idag är dyr av flera - De behöver fundera över vad är det idag så säger Moa att vi inte har någon anledningar. Men samtidigt så finns ju sätt för hem vi bygger och för vem. Tidigare

byggde vi miljonprogramsområden, nu bygger vi miljonärsprogramsområden. Så många miljonärer har vi inte, vi behöver bygga för unga och studenter. Sen måste det också få kosta att bygga ett socialt hållbart samhälle, frågan är ju bara vem som ska betala. Är det slutkonsumenten, alltså studenten, eller är det kanske samhället och staten som ska ta ett större ansvar för att vi får fram bostäder med överkomliga hyror? Vi behöver verkligen arbeta tillsammans för att öka kommunernas incitament för att bygga för studenter.

Ingrid menar att ett alternativ också är att ge mer pengar till den som hyr, i det här fallet studenten. Hon säger att byggkostnaderna kan variera stort i olika delar av landet, och att det i slutändan påverkar hyran.

- Byggkostnaderna i Stockholm är ungefär 25% högre än vad dom är i Lund, en annan stor studentstad. Jag arbetar för att man, som vissa partier driver, anpassar CSN i olika delar av landet.

Hon menar också att det finns regelverk kring studentbostäder som borde ses över, där bland annat tillgänglighetskrav gör att det blir dyrare att bygga. Utan de hårda tillgänglighetskraven skulle det gå att bygga bättre anpassade och fler bostäder, som på så sätt skulle bli billigare.

I augusti så publicerar DN ett reportage om lyxiga bostadsprojekt i Stockholm som lagts på is. Behovet av dyra prestigeprojekt ritade av stjärnarkitekter antogs vara stort för ett antal år sedan, men sedan bostadsmarknaden förändrades har flera byggen har runtom i staden lämnats halvfärdiga eller knappt påbörjade. Hus som skulle rivas för att göra plats för nya står kvar, tomma och spöklika. Man menar att byggherrarna tog allt för stor hänsyn till efterfrågan och inte det egentliga behovet. Särskilt många stockholmare med ekonomi och intresse för lyxprojekt finns egentligen inte. Att likställa de nya lägenheterna på Lappis vid den här typen av byggprojekt är kanske inte helt rättvist, men det finns definitivt likheter mellan dem. Båda är sprungna från en bostadsmarknad där behov verkar allt mindre viktigt, och jag slås av att de verkar byggda för någon som egentligen inte riktigt existerar: stora mängder rika personer intresserade av lyxlägenheter, eller studenter med rejält mycket mer pengar än vad vi faktiskt har. De är talande exempel för tiden, och bostadsmarknaden, vi befinner oss i. när jag är färdig med arbetet till det här reportaget vet jag inte om jag blivit så mycket klokare. Bostadsfrågan är en komplicerad sådan, utan några särskilt enkla svar. Jag vill att det ska fortsätta att byggas nytt, så att det oerhörda glappet mellan antalet studenter i staden och de bostäder vi har att erbjuda dem blir mindre. Jag vill att det byggandet ska ske med hållbarhet och långsiktighet i åtanke, samtidigt som jag förstår att det är kostsamt, och att de politiska krafter som har möjlighet att sänka dessa kostnader inte kommer att prioritera om i en handvändning. Men om det är något med säkerhet som jag vet att jag inte vill så är det att vi, studenterna, ska stå för räkningen medan vi väntar på att ett system ska förändras i grunden.