Kvinnor och Kakor längs Kyro Älv by Maria Österåker

hon onekligen kunskapen och rätten att ge

råd om hur ett liv skall levas. Boken Kvinnor

och Kakor längs Kyro älv innehåller tantvisdom på hög nivå. Lär känna Astrid, Vera, Anna-Mi och alla de

Kvinnor och Kakor längs Kyro älv

är en människa har levt ett helt liv har

Kvinnor och Kakor längs Kyro älv

andra tanterna längs Kyro älv. Läs vad de kan lära dig om bland annat kärleken, äktenskapet, livet och döden. Boken innehåller även tanternas allra bästa kakrecept!

maria öster åker • patricia rodas

österåker & österåker ab

Kvinnor.kakor.parm.indd 1

10-08-31 10.57.44

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 96

11-01-17 12.03.28

Kvinnor och Kakor längs Kyro älv

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 1

11-01-17 12.01.51

text: Maria Österåker foto: Patricia Rodas layout: Aja Lund waasa graphics oy vasa 2010 2:a upplagan 2011 isbn 978-952-92-7666-0 Boken har delvis finansierats av stipendier från följande fonder; Svenska Österbottens kulturfond, Arbetets vänners kulturfond, Olof och Siri Granholms stiftelse, Svensk Österbottniska samfundet och Aktiastiftelsen i Korsholm.

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 2

11-01-17 12.01.52

Kvinnor och Kakor längs Kyro älv

maria öster åker • patricia rodas

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 3

11-01-17 12.01.52

anken bakom boken Kvinnor och kakor längs Kyro älv var till en början rent egoistisk. Tänk om jag kunde konservera min barndom genom att samla alla mina barndomstanter

i en bok, för att sedan på min egen ålders höst bläddra tillbaka och minnas. Snart visade det sig att det vore fel av mig att ensam panta på tanternas livsvisdom. När en människa har levt ett helt liv har hon onekligen kunskapen och rätten att ge råd om hur ett liv skall levas. Råd och tankar som blir värdefulla för oss yngre på vår egen resa från kvinna till tant. Jag har haft den otroliga förmånen att samarbeta med fotografen Patricia Rodas. Det som fick mig att välja Patricia var, förutom att jag kände till hennes skicklighet som fotograf, hennes dialekt och hennes mormor. Patricia talar nämligen samma dialekt som tanterna och hennes mormor bodde fram till några år före sin död i samma by som de. Patricia kändes trygg. Att diskutera personliga saker och framför allt att fotografera tanter kräver ibland sin kvinna. Vi har många gånger konstaterat att om vi inte hade kunnat tala med tanterna på deras språk eller om vi inte hade känt till byns skvaller eller haft vetskapen om vem som är släkt med vem, ja då skulle vårt projekt blivit så mycket svårare. Bokens utseende står Aja Lund för. Aja, som är så sprittande glad och som har en fingertoppskänsla för hur man skapar en genuin tantkänsla. Underbart! Tack även till Malin Klingenberg och Sofie Södergran som korrekturläst och tyckt till om boken.

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 4

11-01-17 12.01.52

K akorna har sedan sin egen historia. Ett kakrecept är för mig symbolen för många tanters liv – stoltheten över en god kaka och ett välfungerande hem. Alla tanter i boken har därför ombetts att dela med sig av ett recept på en kaka som de bakat ofta, som de tycker mycket om eller som de tror att andra förknippar dem med. Ända från början fanns drömmen om att ordna ett hejdundrande kaffekalas för tanterna. Så blev det. När alla intervjuer och fotograferingar var gjorda bjöds tanterna in till fest i vår glasveranda. Då bakade och bjöd jag, Patricia och Aja på alla tanternas kakor. Vilken pärs! Aja konstaterade smått förbryllad att hon trott hon varit duktig på bakning, men inte desto mindre stod vi plötsligt där med en degig bomullskaka och en ihopsjunken russinkaka. Vi konstaterade med ett skratt att alla kakor kräver sin tant – åtminstone i början. Jag hoppas att du som läsare kan ta del av den värme, den kärlek och de skratt som ligger bakom vårt arbete. Många gånger har jag tillsammans med de andra känt en stor ynnest i att få träffa alla dessa tanter. Det är något speciellt med att uppleva en gammal hand söka sin eller att få höra en gammal tant läsa sin mors dikter. Tack, alla mina tanter! Det här är er bok.

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 5

11-01-17 12.01.52

›› Varje morgon ställer

jag mig vid fönstret för att se på Kyro älv. ‹‹

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 6

11-01-17 12.01.54

Minnen från Kyro älv Kyro älv är en å i Österbotten, Finland. Den är ca 134 km lång och rinner genom 23 kommuner. Tanterna i boken bor i Korsholms kommun. Närmare bestämt i byarna Miekka, Staversby, Voitby, Veikars och Båskas. Alla byarna ligger längs Kyro Älv och ”åen” är och har varit en stor del av deras liv. Idag uppmärksammas Kyro Älv främst för de översvämningar den orsakar i samband med islossningen. Då står byarna ett fåtal dagar i blickfånget, för att sedan återigen falla i total glömska. ››Kyro Älv är så vacker. När jag var ung och bodde hemma kunde man vackra, lugna sommarkvällar över vattnet höra musiken från Skatila ungdomsförening.‹‹ ››Jag minns hur det kändes när musslorna, eller snäckorna som vi kallade dem, fastnade mellan tårna. Vi tog upp dem i ett ämbare, satte dem i solen så skalet öppnade sig, petade ut djuren inuti och gav dem åt hönsen. Sedan krossade vi skalen och gav även dem åt hönsen.‹‹ ››Oj vad vi simmade! Vi sprang så hårt vi orkade för att komma ner till ån. Var vi riktigt tuffa simmade vi över. Aldrig att någon sade att vi skulle vara försiktiga så vi inte dränkte oss. De som inte kunde simma så gyttjegrävde. Alltså gick med händerna på botten. I gyttjan gjorde vi rännor som vi åkte i. Vi tog fart uppifrån vägen och så åkte vi på fötterna ända ned i vattnet. Du kan tänka dig hur vi såg ut och hur vi luktade. Ingen talade om att vattnet kunde vara ohälsosamt eller innehålla några gifter. Där gick korna och drack och uträttade sina behov mitt bland oss. Jag minns mina barndomssomrar som att vi låg i ån från morgon till kväll.‹‹ ››Som barn hörde vi talas om att det fanns fåglar som hette svanar. Vi såg dem aldrig. Idag hör de till de normala vårtecknen på Kyro älv.‹‹ ››Vid bryggan fångade vi kräftor som vi sålde. De var för dyrbara för att ätas.‹‹ ››Eftersom vi hade många kor hade vi även en mjölkkammare med bassäng. På vintern hämtade vi is från Kyro älv som vi sågade till stora block, satte ned i bassängen och fyllde med sågspån. Det blev en ”frys” till sommaren. Främst hade vi den till att kyla mjölken med på sommaren, men i samma veva kom glassen. Då köpte vi glass från mejeriet och hade i ”frysen”. Vilken lyx!‹‹ ››När min första son föddes var det översvämning. Vi fick hämta barnmorskan med häst och kärra för hon tog sig inte fram för egen maskin. Och mjölkkrukorna fick vi ro med båt.‹‹ ››Jag har hunnit tvätta kläder i Kyro älv, men inte skulle jag vilja göra det idag.‹‹ 7

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 7

11-01-17 12.01.54

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 8

11-01-17 12.01.55

›› Det bästa med att vara tant? Det är nog att vi har det så bra att vi inte ens förstår hur bra vi har det. Jag kan inte förstå hur pensionärer kan klaga. Pensionärer som varit med förr. Och jag tycker verkligen inte om när de säger att det var på den gamla goda tiden, för den var inte god. Den var god bara för några få. Tänk vad många barn som då växte upp och aldrig hade några möjligheter.‹‹

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 9

11-01-17 12.01.56

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 10

11-01-17 12.01.57

Geraldine

Geraldine märker att hennes två barn håller ögonen på henne på ett annat sätt än förr. ›› Är jag ute på gården vet jag att de håller koll på att jag kommer mig in.‹‹ Men så bor också Geraldine ensam i huset hon tillsammans med sin Alvar flyttade till 1953. Enligt Geraldine är hennes talang att läsa dikter, något hon av en slump började med på folkskolans julfest. Under årens lopp har det väl blivit läst en dikt eller två.

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 11

11-01-17 12.01.59

›› Jag har aldrig slocknat. ‹‹

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 12

11-01-17 12.02.00

Geraldine Smeds 91 år, Veikars

ag känner inte igen mig i dagens ungdom, eftersom de flesta utbildar sig på ett helt annat sätt än vad vi hade möjlighet till. Jag hoppas att de har förstånd att ta tillvara sina möjligheter. Som ung tänkte jag aldrig så långt som till ett yrke, men jag skulle gärna ha skolat mig. Eftersom det varken fanns busstrafik eller ekonomi blev det inget av och under årens lopp har tanken att det skulle vara intressant att lära sig något nytt med jämna mellanrum dykt upp. Jag tycker om att lära mig saker. Och min tid kom också. Ifjol gick jag en datakurs för seniorer och det var verkligt roligt. Med mina 90 år var jag äldst. Visserligen tog det länge innan jag fick bredband installerat, men nu sänder jag några rader med e-post till barnbarnen. En resa har jag gjort i mitt liv och den var lång. Jag gav mig iväg när jag fyllde 80 år och i börsen hade jag fem olika valutor! Jag och min dotter besökte sju länder på två veckor, men nu orkar jag inte resa längre. Jag har slutat tänka på resor.

Som pensionär har jag slutat krusa Det bästa med att bli pensionär är att jag får tänka på mig själv. Det har jag ju inte haft möjlighet till tidigare. I min ålder vågar jag också på ett helt annat sätt säga vad jag tycker och tänker. Nästan åt vem som helst vågar jag säga min åsikt. Jag krusar inte längre och har slutat tänka på att det kanske inte passar sig. Pensionärstiden är en bra tid.

Vi får hoppas att det inte stiger dem åt huvudet Som liten fick jag aldrig beröm. Vi barn skulle inte tro att vi var något! Bortskämda barn ville våra föräldrar inte ha. Så nog har ju synen på barn förändrats. Idag berömmer ni era barn och det är ju bra, men jag hoppas att det inte går till överdrift och barnen börjar tro att de är något som de inte är. 13

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 13

11-01-17 12.02.01

Geraldines rulltårta 3 ägg 2 dl socker 1 msk vetemjöl 2 msk kakao 1 dl potatismjöl 1 ½ tsk bakpulver

Fyllning:

80 g mjukt smör 1 dl pudersocker 2 tsk vanilj 1 äggula

Ägg och socker vispas ihop. Vetemjöl, kakao, potatismjöl och bakpulver blandas och siktas ned i smeten. Klä en långpanna med bakplåtspapper som du smörjer med flytande margarin. Grädda i 220 grader i 7 minuter. Vänd upp botten på ett sockrat bakplåtspapper. Strö socker ovanpå tårtbotten. Låt svalna. Rör ihop mjukt smör, pudersocker, vanilj och en äggula till fyllning. Bre fyllningen på botten. Rulla ihop till en rulltårta. För variation kan du blanda pulverkaffe i lite vatten och röra ned i fyllningen. (Tips! När jag bakade kakan tyckte jag att det var svårt att få fyllningen att räcka till hela botten. Om du önskar kan du därför öka på receptet en aning här.)

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 14

11-01-17 12.02.01

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 15

11-01-17 12.02.02

Det kan tyckas att Anna-Mis berättelse om hur hon träffade sin Alvar är som hämtad ur en roman. Som ung ville Anna-Mi bort från hemmet i Esse och som 16-åring anlände hon till staden Vasa, en stad hon aldrig tidigare besökt, för att bli tjänarinna hos krigsänkan Tyra. Eftersom Tyras man stupat i kriget hade hon rätten att anlita soldater som hjälpte henne på gården och en dag kom soldaten Alvar för att hjälpa till. Som belöning fick han Anna-Mi. Tillsammans fick de fyra barn och skapade ett hem där dörren har stått öppen för besök. Anna-Mi har i hela sitt liv trivts med folk runt omkring sig. – Dörren är alltid öppen, kom in du bara!

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 16

11-01-17 12.02.04

Anna-Mi Lithén 83 år, Båskas

ag har haft en bra sångröst och som ung drömde jag om att börja sjunga och bli till något. Men jag hade ingen som puffade på. Själv har jag aldrig velat tigga om hjälp utan jag är en person som vill klara allt själv. Så här i efterhand har jag ångrat mig och tänkt att det var dumt. Låt andra hjälpa dig att förverkliga dina drömmar! Varje gång jag tänkte att jag skulle förkovra mig i sången var nästa tanke ››varför skulle jag?‹‹ Med tanke på att jag hela livet med jämna mellanrum återkommit till tanken på hur roligt det skulle ha varit att få sjunga kanske jag borde ha trott mera på mig själv. Och nu kan jag inte sjunga längre. Jag har tappat rösten och fantiserar inte längre om sången. Nu är det nog lite för långt hunnet om vi säger så.

Var rädd om er kropp Jag har alltid tyckt om att arbeta och har dessutom varit en person som tyckt om att ta tag i den tyngre ändan. Jag har inte förstått att spara på min kropp så länge jag kunnat och nu känner jag att jag borde ha tänkt mig för lite bättre. Nu arbetar jag inte längre. Jag har tungt att andas. På morgonen ligger jag och funderar ut vad jag skall göra under dagen och när kvällen kommer har jag ingenting gjort. Det är lustigt, för jag tänker mig att allt skall gå lika snabbt undan som förr. På ett vis är det en sorg att jag inte längre kan uträtta någonting, att jag bara måste titta på eller be andra om hjälp. Det är väl bara att acceptera att jag inte duger till att arbeta längre, men ibland kan jag bli lite bitter. Samtidigt är det oerhört skönt att bli en gammal tant. Tänk att det finns en tid i livet då man inte behöver ha bekymmer om någonting alls. 17

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 17

11-01-17 12.02.05

Anna-Mis sandkaka (Det här är en stor sats som räcker till två kakor.)

5 ägg 3 kkp socker 1 ½ kkp mjöl 3 kkp potatismjöl 1 ½ tsk vanilj 3 tsk bakpulver 375 g smält smör Ägg och socker vispas ihop. Mjöl, potatismjöl, vanilj och bakpulver blandas ihop och rörs ned i smeten. Rör ned det smälta smöret. Rör om noga. Sätt in kakan i 200 grader varm ugn tills kakan är torr, vilket på tantspråk betyder att du efter ca 45 minuter tar en sticka och kontrollerar att det inte längre fastnar något på stickan. Om det gör det har du in kakan i ugnen en stund till. (1 kkp ≈ 1 ½ dl)

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 18

11-01-17 12.02.05

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 19

11-01-17 12.02.06

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 20

11-01-17 12.02.08

Vardagsglädje > är att få gjort något jag skjutit upp i flera veckor. > är att gå och lägga mig på kvällen och plötsligt inse att

jag inte åt upp all choklad när jag tittade på TV. Då kan jag stiga upp och äta det sista. > är att titta ut genom fönstret och se på fåglarna. > är att få oväntat besök. > är att se en blomma jag arbetat med slå ut. > är en telefonsignal. Då vet jag att någon tänker på mig. > är att få åka med någon till en butik. > är att få stiga upp och klara mig själv.

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 21

11-01-17 12.02.08

›› Jag hoppas man kommer ihåg mig som en glad människa. ‹‹

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 22

11-01-17 12.02.09

Gunvor Forsman 82 år, Voitby

För Gunvor är den bästa stunden på dagen när det vankas någon amerikansk såpopera på TV. Och visst kan vi tycka, att även hennes liv har vissa likheter med TV:ns hjärta och smärta. Ung kvinna åker med kappsäcken bak på cykeln till främmande ort för att hjälpa husets sängliggande matmor, förälskar sig i sonen och blir småningom fru i huset, föder sin Olof fyra barn och älskar honom intill döden skiljer dem åt. ag hade tänkt åka till Amerika. Det lät så fint. Men efter kriget tog det fem år innan jag fick mitt visum och under den tiden hann jag träffa min Olof. Och visst är det underligt, 1991 åkte Olof och jag till Amerika. Nog var det fint och mäktigt, men samtidigt konstaterade jag att jag skulle ha dött om jag hade åkt till Amerika. Det var så stort. Så jag konstaterade lugnt att det bästa som hänt mig var att jag kom mig till Voitby. Voitby blev mitt Amerika!

Arbete, vin och vitamin Om du har hälsan, lusten, viljan och möjligheten – då lever du nog. Jag har inte rökt eller supit, men nu tar jag lite vin till kvällen. Jag tar ett halvt vinglas för att lättare kunna somna. ››Du skall ta mera!‹‹ sa någon. Men nej det skall vara måtta med allt. Jag har varit arbetsnarkoman. Det kan nog också vara en orsak till varför jag levt länge. Om jag lämnar att sitta, då lever jag nog inte länge till. Och så har jag varit mån om att äta frukt och grönsaker. C-vitamin är viktigt!

Bakom ratten är jag kung! Jag tycker att jag kör som en hel karl! När jag får sitta bakom ratten känner jag mig som en riktig kung. Problemet är bara att jag inte alltid längre vet vart jag skall åka. Barnen har inte tid med mig. Och inte vet jag om jag skulle orka sitta med dem heller. De säger bara ››gör inte si, gör inte så.‹‹ Så kan man inte säga åt mig. Då gör jag det! 23

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 23

11-01-17 12.02.10

Gunvors Russinkaka

2 ägg 2 kkp socker 1 kkp smält margarin 3 kkp mjöl 2 tsk bakpulver 1 ½ dl syrlig mjölk eller grädde (kan bytas ut mot gräddfil) rivet skal av en citron 1 kkp russin Ägg, socker och margarin rörs väl tillsammans. Tillsätt sedan grädde, mjöl och bakpulver. Smaksätt kakan med russin och citronskal. Gräddas i 200 graders ugn i ungefär 40-50 minuter. Du kan också välja att sänka värmen på ugnen och ha in den betydligt längre. Då blir den egentligen godare. Tänk dig att du sätter in den i en vedspis där elden sakta brinner ... (1 kkp ≈ 1 ½ dl ) * Egentligen borde kakan heta Runars russinkaka eftersom den alltid bakades av Runar i Målarbacken. Runar gräddade den i en gjutjärnspanna i vedhällen och därför blev den så speciell. Sen förvarade han den i ett kallt skåp i farstun. Det var alltid ett nöje att gå till Runar för då visste vi att vi skulle bli bjudna på den goda kakan.

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 24

11-01-17 12.02.11

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 25

11-01-17 12.02.12

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 26

11-01-17 12.02.13

Margit ›› Lycka är att ha hälsan i behåll. ‹‹ 27

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 27

11-01-17 12.02.15

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 28

11-01-17 12.02.17

Margit Forsman 77 år, Voitby När Margit var liten bodde hon i Staversby. Då hörde hon orrarna spela om morgonen. Nu bor hon i Voitby tillsammans med sin man Karl. Här skiter mårdhundarna på gräsmattan. Det är konstigt. Man skulle kunna tro att det under årens lopp försvunnit en mängd olika djur, men det är precis tvärtom. Mårdhund och lodjur är två exempel på djur Margit nästan aldrig hade hört talas om som barn. Karl och Margit har varit bönder i hela sitt liv. Då fanns det inte tid för mycket annat än arbete. Varje minut skulle användas till något nyttigt. Idag använder de arbetet som terapi – på deras egna villkor.

örmågan att lära sig nya saker hör ihop med individen, inte med åldern. Jag tycker det går bra att lära mig nya saker i min ålder. En dag visade en bekant mig några kaffekoppar som hon hade målat och då tänkte jag ››Det där måste jag prova!‹‹ Så nu lär jag mig porslinsmålning, jag har gått på knypplingskurs och när jag var 54 år tog jag körkort. Kortet är jag glad för idag. En sådan frihet! Jag har aldrig känt mig begränsad av min ålder, men så känner jag mig inte gammal heller. Man är så gammal som man håller sig. Så länge jag får vara frisk kör jag på. Det är svårt att värdesätta hälsa före man blir sjuk. Då inser man att det egentligen är det enda som räknas. Å andra sidan inte går jag och oroar mig för sjukdom och död. Vad skulle det tjäna till?

Nu jäktar jag inte längre Idag kan jag bli glad över att få slå mig ned och läsa i en tidning. Förr skulle varje minut användas till något nyttigt. Som pensionär lever jag ett lugnare liv. Jag lämnar bort all stress ... 29

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 29

11-01-17 12.02.17

Margits glutenfria muffins 100 g smör eller margarin 1 ½ dl socker 2 ägg ½ dl grädde 1 tsk citronskal 2 msk citronsaft 3 dl mjöl (finmix) 2 tsk bakpulver Gräddas i 200 grader i 12–15 minuter. Socker och ägg, vispas samman, ett ägg i gången. Mjöl och bakpulver blandas växelvis med grädde, citronskal och citronsaft.

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 30

11-01-17 12.02.18

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 31

11-01-17 12.02.19

Kärlek och äktenskap ›› Åtrån och passionen slocknar med tiden, men vi får så mycket annat istället. Vi får en lugnare tillvaro och vi sätter större tillit till och värde på varandra. Idag är lycka och kärlek att få stiga upp, koka kaffe och sitta på varsin sida av bordet. Inte ser vi att den andra blir gammal och skrållig. Jag har aldrig tänkt ’Fy, vilken gammal gubbe.’ Klart jag har ögon att se med, men det går liksom inte in att han är gammal och illfaren.‹‹ ›› Med åren har vi blivit så rädda om varandra. På kvällen när vi går och lägger oss, fattar vi tag i varandras händer och så ligger vi så tills vi somnar. Vi vill vara sams och känna oss trygga när vi går och lägger oss, för i den här åldern vet vi aldrig om vi vaknar.‹‹ ››Ett lyckligt äktenskap kännetecknas av att ni kan tala med varandra. Om ni grälar, låt aldrig solen gå ned över ilskan. Säg förlåt! Det lönar sig aldrig att vara elak. Elakhet vinner du aldrig på. Aldrig!‹‹ ›› Jag kan se min man så mycket i ett av mina barnbarn. Utseendet, men också många gester och rörelser. Det är en speciell känsla. Att det finns någonting som bara fortsätter ...‹‹ ›› Jag tycker att nutidens män är mycket duktigare på att hjälpa till i hemmet än vad våra män var. Det tycker jag är fint. Det är också kärlek. Kom ihåg det!‹‹ ›› Under ett helt liv har vi sett och upplevt så mycket så vi förstår kanske att vara mera rädda om varandra.‹‹ ›› Det sexuella, det hör ju mera till ungdomen. Det avtar nog med åren. Men vi vet det och då accepterar vi det. Det är andra saker än sex som håller ihop äktenskapet. Många män tror nog att vi kvinnor saknar det, men det kan faktiskt vara ganska skönt utan. Eller som en av mina väninnor sa, ’Usch att börja ligga med någon nu. Jag har redan så sjuk mage.’‹‹

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 32

11-01-17 12.02.19

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 33

11-01-17 12.02.21

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 34

11-01-17 12.02.22

›› När min man dog var det många som sade att tänk vad lång tid ni fick tillsammans. Men det blir aldrig för länge, det blir alltid för kort. Länge, länge gick jag upp på vinden för att dofta på hans kläder och än kan jag vakna på nätterna och tro att han finns där.‹‹

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 35

11-01-17 12.02.22

Maj-Lis har alltid tyckt om att baka och som ung funderade hon på att bli bagare eller konditor. Men plötsligt fångade Lars henne i en virvlande dans och tog henne med till sin hemby Miekka. Där fick de ett långt och lyckligt liv tillsammans med sina tre söner. Och det är precis vad Maj-Lis ser som meningen med livet – att ta hand om varandra. 36

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 36

11-01-17 12.02.24

Maj-Lis Ingo 81 år, Miekka Jag har aldrig lackat naglarna ag får ofta höra att jag har få rynkor och man kan ju undra vad som är orsaken till det. Själv tror jag det är generna, för min mamma var inte heller rynkig. Krämer och sådant kan det bestämt inte vara för jag har aldrig smetat på mig så värst mycket. Naglarna har jag aldrig lackat och läpparna har jag bara målat några få gånger. Kanske hemligheten bakom min ålder och min goda hälsa är att jag är absolutist? Jag har varken köpt en vinflaska eller något annat starkt. Visst finns det de som påstår att vin är bra, men nu för tiden tycker jag bara att det blir för mycket. Det har liksom spårat ur.

Vem är det som har kommit till byn och går längs vägarna? Egentligen är det ganska roligt nu för tiden när det blivit så vanligt att man ”går ut och går”. Det var helt otänkbart förr. Skulle jag ha vandrat längs landsvägen hade alla funderat om jag inte hade något bättre för mig.

Låt det blåsa bort Jag har alltid varit en positiv människa, men jag har nog blivit mera positiv med åren. Om jag någon gång skulle få för mig att det är synd om mig tänker jag genast att det finns så många som har det mycket värre. Jag brukar säga ››låt det blåsa bort.‹‹ Vi kan inte gå omkring och vara arga och besvikna på varandra utan vi skall glömma och gå vidare. Jag tror att många i min ålder inte går omkring och är rädda för själva döden utan vi kan snarare vara rädda för det som kommer före döden. Att vi skall bli tvungna att ligga på ett och samma ställe år ut och år in. Eller att vi skall tappa minnet. Att få ha minnet och humöret i behåll, det är huvudsaken. 37

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 37

11-01-17 12.02.25

Maj-Lis Banankaka 125 g smör 2 dl socker 2 ägg 1 dl gräddfil 2–3 mosade bananer 4 ½ dl mjöl 2 tsk bakpulver 1 tsk vanilj ½ tsk soda Rör ihop smöret och sockret. Tillsätt äggen, ett i sänder. Tillsätt de mosade bananerna och gräddfilen. Blanda ihop mjöl, bakpulver, vanilj och soda och rör ned det i smeten. Kakan blir bäst om du sätter den i en smord och bröad kransform. Grädda kakan i 175 grader tills den får vacker färg, vilket innebär ungefär 40–45 minuter.

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 38

11-01-17 12.02.25

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 39

11-01-17 12.02.26

Astrid Astrid föddes i samma kammare som hon sover i än idag. ›› Jag tycker på något vis att huset och jag hör ihop. ‹‹ Hon har tillsammans med sin bror Nils skött jordbruket vid hemgården. Många av oss har mött Astrid när hon i solsken och regn trampat sin cykel längs våra byvägar och än idag är motion något som ligger henne varmt om hjärtat.

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 40

11-01-17 12.02.28

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 41

11-01-17 12.02.30

›› ... en gång

åker jag hit en gång åker jag dit och någon gång åker jag runt. ‹‹

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 42

11-01-17 12.02.32

Astrid Holmfors 75 år, Staversby

Dricker du inte kaffe ? Det skall du genast börja med!

m det finns en hemlighet bakom min ålder så är det nog kaffet. Oj, vad många koppar kaffe jag dricker varje dag. Jag vet inte varför det är bra, det bara är. Och så har jag alltid motionerat mycket. Det tycker jag är både bra och roligt. Som när jag åker ut och cyklar ... en gång åker jag hit, en gång åker jag dit och någon gång åker jag runt. Förr for jag bara till butiken, till posten och dit det nu skulle åkas, men nu för tiden åker jag för att det är roligt och för att hålla mig i form. På vintern skidar jag. En gång vann jag Korsholms skolmästerskap i skidning. Men å andra sidan, inte känner jag mig gammal. Inte vet jag vad det är för fel när jag inte förstår att jag är så här gammal. Kanske jag känner mig gammal vid 100 år? Men det är inte så att jag går omkring och spekulerar på någon speciell ålder. Jag bara knycker på axlarna om du frågar något sådant. Men vet du, det bästa med att vara 75 år är att jag slipper det här med dator och mobiltelefonerna, som de springer med natt som dag. Det är jag nog glad över att inte behöva befatta mig med. Det man inte lär sig, behöver man inte kunna.

Hurtigrutten Om det finns något ställe jag skulle vilja åka till? Ja, det skulle väl i så fall vara den där Hurtigrutten ... Nää, det är nog bara något jag hört talas om så här på senare tid. Det får jag nog ta tillbaka. Mig kan de inte tvinga iväg på någon resa. Jag är nog så envis så inte skulle det bli till något. Tvärstopp, det är vad det skulle bli! Jag har alltid varit envis. Kanske det är vad folk kommer att säga om mig sen? ››Astrid, hon var nog så envis hon.‹‹ 43

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 43

11-01-17 12.02.32

Astrids havrekakor ›› Kakor som går fort och är lätta att baka.‹‹

3 dl havregryn 3 dl vetemjöl 1 ½ dl socker 1 tsk soda 250 g smör Allt blandas och formas till små runda bollar som läggs på en plåt och plattas till med gaffel. Gräddas i 175 grader i 12–14 minuter. För Astrid brukar det bli 55–60 stycken kakor.

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 44

11-01-17 12.02.33

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 45

11-01-17 12.02.34

Vera har levt sitt liv i intervaller om 29 år. När hon var 29 år tog hon och maken Birger sina tre barn och åkte till Sverige för att söka jobb. Efter 29 år i Sverige flyttade de hem igen. Snart har hon bott 29 år i sin stuga. Birger är borta, men Vera har bestämt sig för att inte bara sitta och vänta på döden. Istället tar hon bilen och åker på dans. 46

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 46

11-01-17 12.02.36

Vera Karp 86 år, Voitby

ånga tycker att jag som ensam kärring skall sitta och titta rakt framför mig. Men jag åker iväg, för jag tycker om att dansa. De får skratta åt mig om de vill, det bryr jag mig inte om. Tidigare var jag väldigt dålig på att ta mig fram, fast det kanske inte verkar så, men som ensam har jag tvingats lära mig att klara mig själv. Jag kan vara stor i munnen och de vet inte alltid var de har mig, men jag måste kunna säga ifrån och inte lyssna på allas idéer. Och kom inte och säg åt mig att så gör inte kvinnor. För jag måste göra mycket som inte kvinnor gör för att klara mig själv. För var skall jag bo om jag inte bor här?

Du skall inte tänka för djupt, du klarar kanske inte av det. Det är bra att ha klent förstånd, då kan du vara lycklig för stunden. Inte kan du säga att en viss period är lyckligast i ditt liv utan lycka kommer i små portioner genom hela livet. Jag var väldigt lycklig när jag fick permanenta håret första gången. Jag berättade för min pappa att alla andra fick permanenta håret och att även jag tänkte åka till frisören. ›› Gör du det klipper jag håret av dig‹‹ svarade pappa. Men efter några dagar hade mamma övertalat honom.

Det är så många som är borta Jag tycker om människor och jag har haft förmånen att ha många fina vänner. De dagar det inte ringer någon åt mig eller jag ringer åt någon, de vill jag helst inte uppleva. Det räcker även med att höra en fin vals på radion för att jag skall bli ledsen. Då tänker jag på alla personer som var på Skatila och dansade när jag var ung och som inte längre finns kvar. Det är så många här i byn som är borta. Jag känner mig snart som den enda som lever och rör sig. Jag vill ju att de skall finnas kvar ... 47

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 47

11-01-17 12.02.36

Gunvors och Veras vänskapskaka *

2 kkp russin 2 kkp vatten 2 kkp socker 200 g smör kardemumma ingefära 1 ½ tsk soda 2 ägg 3 ½–4 kkp vetemjöl Russin, vatten och socker kokas i 8 minuter. Smöret, kardemumman, ingefäran, soda och vetemjöl rörs ned. Då smälter smöret och kryddornas smak kommer bättre fram. Vispa äggen och rör ned dem till sist. Tycker du kakan är för lös är det bara att sätta till lite mera mjöl. Kakan gräddas i 175 grader i 40 minuter. (1 kkp ≈ 1 ½ dl ) * Vera Karp tycker hon har gjort sitt när det gäller bakning. Eller om sanningen skall fram har hon aldrig varit så värst intresserad av vare sig bakning eller matlagning. Därför känner hon inte för att ge något kakrecept till boken. Men Gunvor känner sin vän väl. När vi kommer till Gunvor tar hon fram två recept, ett för sig själv och ett för Vera. Klart att Vera skall ha en kaka hon också!

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 48

11-01-17 12.02.37

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 49

11-01-17 12.02.38

›› Livet har

nog lärt en människa. ‹‹

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 50

11-01-17 12.02.40

Helene Groop 76 år, Båskas

Helene sätter adjektiv på sitt livs olika åldrar. Barndomen var sorglig. Pappan stupade i kriget och de båda systrarna fick tidigt börja hjälpa mamman på jordbruket. Tiden som nygift var lycklig och småbarnsåren väldigt roliga. Samtidigt konstaterar Helene att alla åldrar har sina goda stunder. ›› Jag tar inte med mig någon saknad från tidigare åldrar.‹‹ Idag lever Helene ett lugnt och skönt pensionärsliv tillsammans med sin Bengt. Sonen och dottern är utflugna och till och med barnbarnen börjar bli stora karlar.

om liten spelade jag inget instrument och inte har vi heller haft något instrument här hemma. När jag blev pensionär sa min granne ››Nu skall vi köpa oss varsitt dragspel.‹‹ Hon slutade nästan genast, men jag har tillsammans med min spelgrupp precis spelat in min andra skiva. Jag övar med ”Bälgargillet” en gång i veckan och att spela dragspel är nog kanske min oanade talang. Det finns inget som jag inte skulle klara av i min ålder. Det skulle i så fall kanske vara att stå på huvudet? Det är sällan jag tänker på framtiden. Det blir liksom mera dag för dag i den här åldern. Samtidigt är det väldigt skönt. Det finns ingenting speciellt som jag känner att jag skulle vilja göra som jag inte redan har gjort. Jag är klar med de stora sakerna, men vardagslivet tror jag aldrig känns färdigt. Det finns alltid nya saker att fundera på hemma. Döden finns inte för mig.

Kyro Älv betyder mycket för mig Varje morgon går jag direkt och ställer mig vid fönstret för att titta på Kyro Älv. Den finns ständigt med i mitt liv. På sommaren är den så vacker och jag badar från bryggan. Vi ror längs älven och fiskar. På vintern skidar och åker jag sparkstötting på isen. Älvens vårflod är lika mäktig varje vår. 51

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 51

11-01-17 12.02.41

Helenes chokladmockakaka 175 g smör 1½ dl kakao 2 dl socker 1 dl starkt kaffe 2 ägg 2 msk vaniljsocker 3 dl vetemjöl 1½ tsk bakpulver Smält smöret. Vispa först äggen. Tillsätt sedan socker, kakao och kaffe medan du fortsätter att vispa. Blanda ihop mjöl, bakpulver och vaniljsocker och rör ned i smeten. Rör till sist ned det smälta smöret. Grädda i 175 grader varm ugn i ungefär 35–40 minuter. Du ser när kakan lossnat från kanten och den inte längre är kladdig i mitten.

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 52

11-01-17 12.02.42

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 53

11-01-17 12.02.43

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 54

11-01-17 12.02.45

›› Läpparna har jag bara målat 5–10 gånger. Jag har ett läppstift i väskan. Jag har det liksom i fall om. Ett ”i fall om–läppstift”.‹‹

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 55

11-01-17 12.02.45

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 56

11-01-17 12.02.46

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 57

11-01-17 12.02.48

Vi har aldrig bantat! ›› En gång bantade jag i en vecka.‹‹ ›› Jag har alltid tyckt om bra mat och fett.‹‹ ›› Var man rundare var man väl bara gulligare.‹‹ ››När jag var yngre hade jag tuberkulos och hamnade in på sanatorium för att äta upp mig. På ett helt år gick jag bara upp 300 gram. Då tänkte jag ’De låter om sig för att de är feta, det där kan väl inte vara så svårt.’ Men se, jag skulle inte ha fyllt 50 år! Nu kanske jag skulle behöva banta, men jag kom liksom på det för sent. Idag sitter det som gjutet! Samtidigt lär det väl inte vara det som tar livet av mig längre.‹‹

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 58

11-01-17 12.02.48

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 59

11-01-17 12.02.49

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 60

11-01-17 12.02.52

Birgit Birgit är lika kär i sin Klas som den dagen hon som sjuttonåring förundrades över att han dansade så bra. Som bönder har de jobbat sida vid sida och ständigt haft sina fem barn med sig. Det har varit lycka för Birgit. När barnen blev vuxna började en ny tid i hennes liv. Då tog hon körkort och då började hon arbeta på ålderdomshem. Som pensionär fick hon börja resa. ›› Allt som jag ännu inte har sett är roligt att se. Snart skall vi åka till Pajala, Klas och jag. ‹‹

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 61

11-01-17 12.02.54

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 62

11-01-17 12.02.56

Birgit Sundholm 77 år, Voitby ag tror att hemligheten bakom min ålder är att jag försöker använda så lite medicin som möjligt. All medicin som ges till åldringar idag är nog inte bra. Jag tror till och med att de kan bli mera dementa av medicin. Konjak däremot, det fungerar bra! Konjak är bättre än hostmedicin. Men det räcker med en sked. Gymnastik har jag alltid hållit på med. Både för att jag tror att det är bra, men också förstås för att jag tycker det är roligt. Men mitt i allt började jag och min väninna Britta märka att vi inte hann ned på golvet innan de andra hoppade upp igen. De bara skrek ››hårdare, hårdare!‹‹ Då var det dags att sluta, tyckte vi. Men det finns ju så mycket annan motion man kan ta sig an.

Inte skall man bli för gammal. Då blir man bara tråkig Inte går jag omkring och tänker på döden. Men å andra sidan vill jag inte bli 100 år så då måste det snart börja ta slut. Jag har sett så mycket död så det känns bara naturligt att dö. Alla jag har sett dö har dött lugnt och stilla och det skrämmer mig faktiskt inte alls.

Jag vill ännu hålla i en liten baby När jag var liten ville jag bli barnskötare. Min mamma har berättat att jag, när vi gick på stan, alltid tittade in i varje barnvagn och utbrast ››Åh, vad de är gulliga.‹‹ Och än idag tittar jag på alla små och tänker på hur det var att ha en egen liten baby. När jag fick mina barn och barnbarn var utan tvekan den lyckligaste tiden i mitt liv. Vilken tur att jag är kvinna, att jag har fått vara gravid och att jag har fått ta hand om mina barn. Varför skaffar man barn om man inte vill tillbringa tid med dem? Idag tycker jag att barnen är alldeles för mycket på dagis. Precis lika synd som det är om barnen tycker jag det är om föräldrarna. Jag skulle aldrig ha kunnat lämna mina barn när de var små. Jag skulle helt enkelt inte ha klarat av det. 63

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 63

11-01-17 12.02.56

Birgits Toskakaka 2 ägg 1 ½ dl socker 100 g smält avsvalnat smör eller margarin 2 dl vetemjöl 1 ½ tsk bakpulver 2 msk grädde Glasyr:

50 g smör

50 g socker

50 g sötmandel* ¾ msk mjölk 1 struken msk vetemjöl Ägg och socker rörs vitt och pösigt varefter smöret eller margarinet tillsätts. Mjölet väl blandat med bakpulver iröres tillika med grädde eller mjölk. Gräddas i väl smord och mjölad form i 200–225 grader. Skålla och hacka mandeln. Låt alla ingredienser till glasyren få ett uppkok. Bre glasyren direkt på kakan när den kommer ur ugnen och låt den vara i ugnen tills glasyren får fin färg. * Visst kan du använda mandelflarn,men Birgit tycker det blir

godare att hacka mandeln själv. Då köper hon mandel med skal på (eftersom de färdigskalade mandlarna är så skarpa) och så läggerhon dem en stund i varmt vatten så att skalet lättare lossnar. Därefter hackar hon mandeln.

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 64

11-01-17 12.02.57

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 65

11-01-17 12.02.59

›› Visst bor vi lite avsides, men så är jag inte heller direkt någon citymänniska. ‹‹

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 66

11-01-17 12.03.00

Margit Ingo 81 år, Miekka Som ung jobbade Margit på butik i Helsingby. När hon träffade sin man Gustav flyttade hon till Miekka för att tillsammans med honom driva jordbruket. ›› Tänk jag har mjölkat kor fast jag varit rädd för dem i hela mitt liv.‹‹ Tillsammans fick de tre pojkar och när Margit ombeds tänka på den lyckligaste tiden i sitt liv citerar hon ur Bibeln. ›› När det var som bäst var det möda och arbete.‹‹ Då var hela familjen tillsammans – mitt i livet.

ör två år sedan köpte jag min första våg, men jag väger mig sällan. Jag tror faktiskt inte att jag känner någon som har bantat. När jag var ung skulle folk vara rödbrusiga och runda i ansiktet. Många äldre människor berömde oss med att vi såg ››feta, rödbrusiga och granna‹‹ ut. Det betydde att vi var friska. Lungsoten härjade friskt och den enda medicin som fanns var att dricka grädde och ligga i solen. I krigstid var det ju även svårt att få tag i mat. Hur skulle vi ha kunnat banta då? Det skulle ha varit en skymf mot alla som gick hungriga.

Viktigare att umgås än att städa Dagens kvinnor med familj och jobb kan inte fodra att hemmet skall vara i toppskick. Ni blir sjuka om ni börjar sitta och se alla dammkorn. Städningen får inte vara så viktig i era liv. Det är viktigare att umgås än att städa.

Vi är alla olika Du får inte vara för kinkig och fordra för mycket av en annan människa. Var och en av oss måste få vara som vi är. Du har ingen rätt att förändra en annan människa utan vi får alla jämka ihop oss och det går nästan alltid. Alla människor har olika åsikter. Det måste de få ha. Och kom ihåg att gräset sällan är grönare på andra sidan staketet. 67

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 67

11-01-17 12.03.01

Margits bomullskaka 3 ägg 1 ½ kkp socker 1 ½ kkp potatismjöl 2 msk vetemjöl 2 tsk bakpulver 1 ½ kkp smält smör 1 tsk vaniljsocker Vispa först ihop ägg och socker. Blanda potatismjöl, vetemjöl och bakpulver och rör ned i smeten. Smält smöret och tillsätt det till allra sist. Grädda kakan i brödbeströdd form i 175 grader i cirka 30 minuter. (1 kkp ≈ 1 ½ dl)

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 68

11-01-17 12.03.01

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 69

11-01-17 12.03.03

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 70

11-01-17 12.03.04

Barn och ungdomar ››Jag tycker ungdomar idag borde ha det bra när jag jämför med hur vi hade det. Men de är rotlösa och oroliga. Vi hade en annan trygghet fast vi inte visste hur vi skulle klara dagen. Idag åker föräldrarna med barnen från ställe till ställe och jag tänker att barnen måste få ett väldigt oroligt liv ända från början. Det är aldrig lugn och ro och de hinner aldrig få tråkigt. Aldrig hittar de på något själva. Vi fick hålla på med en massa tokerier. Vi fick göra vad vi ville så länge vi uppförde oss som folk.‹‹ ›› Jag måste få säga att förr var barnen med föräldrarna på föräldrarnas villkor, idag är föräldrarna med barnen på barnens villkor. Mitt råd till dagens småbarnsföräldrar är att strunta i alla fritidsaktiviteter. Var tillsammans med barnen och gör något tillsammans. Och låt dem tjata!‹‹ ››Dagens ungdomar är nog mera vuxna än vad vi var, samtidigt som de aldrig blir vuxna. Idag beter sig många vuxna som de vore ungdomar.‹‹ ›› Jag skulle vilja att dagens föräldrar satte mera pli på barnen. När de kommer på besök skall de inte flyga omkring som om de äger stället. De skall förstå skillnaden på mitt och andras och respektera att de är hos någon annan.‹‹ ››Idag känns det som allt är så konstlat. Inte spacklade vi och målade oss. Det var bra om vi hade tvättat oss.‹‹ ›› Jag kan tycka att vi som unga satte större värde på andra människor än vad många unga gör idag. Idag är det nästan som de inte skulle se sina medmänniskor. Min mormor lärde mig att om du ser någon som har det svårt så skall du alltid hjälpa till. Eller som hon också brukade säga ’Du skall bli som folk och inte som ett vilddjur.’‹‹ ››Idag skall barnen vara främst och det tycker jag inte om. Nog får barnen leka och ha roligt, men det skall finnas regler. Dem har de nytta av sedan. Vi skall ju lyda hela vårt liv och som vuxna får de problem om de inte har lärt sig att lyda redan som barn. Så tror jag i min enfald.‹‹

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 71

11-01-17 12.03.04

››Dagens föräldrar är inte med sina barn på samma sätt som våra föräldrar var med oss. Fast våra föräldrar kanske inte precis var med oss, så visste vi ändå att de var hemma. Nu skall det vara fritidsaktiviteter för både barnen och föräldrarna. Och nu märker jag att jag låter som en gammal harpa ...‹‹

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 72

11-01-17 12.03.05

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 73

11-01-17 12.03.06

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 74

11-01-17 12.03.08

›› Det kommer nog alltid att finnas barn som skulle behöva en liten hurril.‹‹

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 75

11-01-17 12.03.08

›› Vi blir inte gamla, bara äldre. ‹‹

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 76

11-01-17 12.03.09

Elin Ingo 90 år, Miekka

Elin funderar på vad hon egentligen gör här. Vi tycker hon är duktig som bor kvar hemma och kokar riktig mat två gånger om dagen, men enligt henne själv orkar hon inte med någonting alls. Elin har nämligen älskat att arbeta och speciellt sedan hennes Per gick bort blev det både ensamt och långsamt i stugan. Det trots att sonen håller henne sällskap.

nte känner jag mig så värst gammal. Det går nog bra att vara 90 år när jag får ha tankarna i behåll. Visst blir jag svagare och mera trött, men tänk jag är för pigg för att få en plats på åldringshemmet. Så här sitter jag. Men åh, om jag bara kunde ta mig för någonting. Hemligheten med min ålder? Jag har alltid tyckt om fet mjölk och mycket smör. Och inte har jag dött av det. ›› En del verkar ju tåla vad som helst‹‹ sa en läkare åt mig. Det stämmer nog. Så länge du rör på dig behöver du inte bry dig om vad du äter.

Lär dig njuta av lugn och ro Jag är van vid att vara hemma. Jag tror det är lättare att vara lycklig när man har ett lugnare liv. Min man Per sade alltid åt mig när vi skulle åka bort ››Får man inte vara hemma när man har ett hem att vara i?‹‹ Per tyckte inte om att åka bort. Han tog aldrig något körkort eller så. Jag tror det var för tungt efter kriget. De hade sett för mycket. Men som sagt jag har varit nöjd med att vara hemma. Människor klagar ju fast de slipper bort hemifrån! När den ena far så skall de andra också fara. Vare sig de har råd eller inte. Och så skall de ha och ha. Inte tror jag de har råd alla, men ändå köper de. Så tror jag. Och du, sommarstuga förresten ... varför skall man ha det om man bor på landet? Det hade aldrig vi. Bara ett enda packas. Nej, det är nog lugnare att vara hemma. 77

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 77

11-01-17 12.03.10

Elins pepparkakor 200 g smör 1 ½ dl sirap 1 msk nejlikor 1 tsk kanel 1 tsk ingefära 2 ägg 400 g socker 650 g vetemjöl 1 ½ tsk soda eller bakpulver Smör, sirap och kryddor värms. Ägg och socker rörs väl och blandas med det uppvärmda smöret och kryddorna. Sodan blandas med en del av mjölet och därefter tillsätts så mycket mjöl att man ej behöver tillsätta mer vid utbakningen. Ugn 180 grader. De här pepparkakorna har jag bakat varje jul i 50–60 år. Jag har inte haft tid att låta degen stå utan jag brukar baka ut den direkt.

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 78

11-01-17 12.03.11

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 79

11-01-17 12.03.12

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 80

11-01-17 12.03.13

›› Pigg 90-åring sade läkaren åt mig. Ja vad kan man göra?‹‹

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 81

11-01-17 12.03.14

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 82

11-01-17 12.03.15

Vera

Vera kom från Höstves till Veikars för att gifta sig med sin Kurre. Hon har jobbat på jordbruket tillsammans med sin man och har uppfostrat två söner. Idag är hon en hejare på att ta fram nya stick- och broderimönster och det som gör henne riktigt glad är att gå ut i vedboden, klyva ved och efteråt sätta på kaffepannan och unna sig något gott. 83

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 83

11-01-17 12.03.17

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 84

11-01-17 12.03.18

Vera Lång 80 år, Veikars

ör mig är det viktigt att inte sitta och gräva ned mig i sorgligheter. Nej, jag försöker tänka framåt. Jag tar fram sättpotatisen och tänker på hur jag sätter potatisen i jorden. Efter det måste jag leva för att ta upp potatisen. Och varje år klär jag julgranen fast många inte förstår varför jag orkar bry mig. Men jag känner en stolthet och en glädje i att än en gång få göra något som följt med mig under en så lång period av mitt liv. Det blir en tradition att leva mitt liv. Varje år för med sig saker som väntas bli gjorda av mig.

Ett arbete har alltid varit viktigt Jag tror att för de flesta av oss var vad vi drömde om som unga att kunna skaffa oss ett arbete och börja förtjäna. Jag jobbade med att packa pipor för export. Min bästa vän Linnea jobbade på samma fabrik och vi fantiserade om var våra pipor skulle hamna. Ibland skrev vi en liten hälsning som vi sände med.

Ge barnen mera tid! När jag var liten och kom hem från skolan fanns min mamma alltid där. Det var en stor trygghet och jag är innerligt ledsen över att så många barn går miste om det här idag. Jag skulle vilja råda alla föräldrar att ge sina barn mera tid. Idag är ni föräldrar så stressade. Ni har så stora krav och fordringar på er själva och på era liv. Det hade inte vi. Vi var mera nöjda med det vi hade. Min mamma sade alltid ›› Om man gläds åt lite har man mycket att vara glad åt.‹‹ Föräldrar! Ni har era barn så kort tid. De far så fort ut i världen och då är ni ensamma. 85

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 85

11-01-17 12.03.19

Veras dadelkaka 1 paket dadlar 2 kkp vatten 100 g smör 2 kkp socker 3 kkp vetemjöl (ev. lite mindre) 1 tsk soda 1 msk vaniljsocker 1 ägg Dadlarna skärs i bitar och kokas i vattnet till en smet. Tillsätt 100 g smör i dadelmassan. Låt smälta. Blanda ihop socker, vetemjöl, soda och vaniljsocker och rör ned i smeten. Rör ned ägget. Grädda omkring 1 timme i svag ugnsvärme. (≈175 grader). (1 kkp ≈ 1 ½ dl)

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 86

11-01-17 12.03.19

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 87

11-01-17 12.03.21

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 88

11-01-17 12.03.22

Ingeborg Berg 80 år, Veikars Som liten drömde Ingeborg om att jobba på butik och så blev det. Vi är många som minns ”butikstanten Ingeborg” och hennes 38 år i butik. ›› Nu går solen upp i butiken!‹‹ Lär en gammal kund ha sagt när Ingeborg kom in. På fritiden har Ingeborg pysslat -och pysslar- om maken Edgar.

ärlden bygger på kvinnor. Därför tycker jag att dagens kvinnor inte tar livet på allvar. De tror att det bara är att fladdra på. Du skall ha bekymmer om det du har hemma och inte bara tänka på dig själv! Speciellt om du har barn. Och ta inte för minsta sak ditt pick och pack och dra. Å andra sidan skulle jag aldrig flytta. Jag skulle lyfta ut honom, men aldrig flytta.

Håller jag på att bli gammal ? När jag fyllde trettio kände jag ››herregud skall jag bli gammal!‹‹ Men så har jag inte känt en enda gång sedan dess. Det var värst att fylla trettio. Fick jag gå tillbaka till en ålder i mitt liv skulle det bli fyrtio. Jag har aldrig mått så bra som då. ..................................

Jag är tidlös Jag känner mig inte gammal. Bara skalet blir äldre, inte innehållet. Ändå kommer döden allt närmare. Och det är ju naturligt, för dö skall vi alla. Men visst är det konstigt, att vi ända från början vet om att vi skall dö, men att vi inte kan ta det till oss. Jag har funderat när jag börjar känna mig klar med mitt liv. För det gör jag inte. Jag är inte klar. Jag är så nyfiken och vill se vad som händer här i världen. Jag vill helt enkelt vara med. Arbetet har jag färdigt. Jag vill bara vara med och betrakta. Jag blir nog aldrig färdig med mitt liv. 89

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 89

11-01-17 12.03.23

Ingeborgs kaka på sur grädde 2 ägg 2 dl socker 2 dl sur grädde eller gräddfil 2 kkp mjöl ½ tsk soda 1 ½ tsk bakpulver Ägg och socker vispas ihop. Grädden eller gräddfilen rörs ned i smeten. Mjöl, soda och bakpulver blandas ihop och rörs ned i smeten. Smörj och bröa en vanlig rund form. Grädda kakan ca 35 minuter i 200 grader. (Jag gräddar allt i 200 grader.) ››Den här kakan har jag säkert bakat i minst 50 år. Jag tror bestämt att jag fått med mig receptet hemifrån.‹‹ (1 kkp ≈ 1 ½ dl)

Ingeborgs Värmlandskakor ›› Kan jag inte få ge ett recept till? Det är bara jag och min svärmor som bakar dessa.‹‹

175 g smör eller margarin 1 kkp socker 1 kkp russin (hela) 2 kkp havregryn 1 kkp vetemjöl 1 tsk soda Blanda allt till runda bollar och grädda i 200 grader. De flyter ut i ugnen. ›› Du ser nog när de är färdiga!‹‹ (1 kkp ≈ 1 ½ dl) 90

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 90

11-01-17 12.03.23

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 91

11-01-17 12.03.25

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 92

11-01-17 12.03.26

Råd från kvinna till kvinna ›› Leta reda på ett jobb som du trivs med. Om du inte trivs med ditt arbete eller med den du bor med, ja då är nog livet lite misslyckat.‹‹ ›› Älta aldrig. Det som har varit, har varit. När dagen är slut, lägger vi den bakom oss. Det är en stor styrka att kunna göra det, och så lever starka kvinnor.‹‹ ›› Du skall stå för det du gör. Gör du något dumt skall du stå för det också. Vi får aldrig skylla ifrån oss på varandra.‹‹ ›› Varför skulle det vara synd om oss kvinnor? Absolut inte. Vi skall vara så kloka att vi får männen att tro att det är de som bestämmer, fast det egentligen är tvärtom. Vi måste vara listiga. Men aldrig i världen att vi skulle behöva vara män för att få som vi vill. Ha!‹‹ ››Ta dig tid att njuta av livet. Tänk inte att det hinner du göra när du blir äldre, för då orkar du inte.‹‹ ›› Stanna hemma i lugn och ro. Känn inte alltid att du behöver åka bort för att du är ledig. Ni löser många problem bara ni hålls hemma i lugn och ro – tillsammans.‹‹ ›› Mellan 50 och 60 års ålder får du räkna med att du får alla sorters krämpor. En läkare sa åt mig att försöka stå ut en tid. Det var ett gott råd. Du behöver inte alltid börja äta medicin direkt.‹‹ ››Det är bra att vara kvinna för då får du förlita dig på mannen. Men du får inte lita på alla!‹‹ ›› Hade inte vi, så fick vi vara utan. Och det gick bra det också.‹‹ ›› Försök att leva så du inte trampar ihjäl dina medmänniskor.‹‹

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 93

11-01-17 12.03.27

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 94

11-01-17 12.03.28

›› Jag tycker inte man skall gräma sig över det som varit. Jag brukar tänka ’I nästa liv.’ Tänk på allt runt omkring oss, inte dör buskar och inte dör gräs. De kommer upp igen och igen. Hur skulle då människan, som är så finurligt konstruerad bara leva en enda gång. De skulle ju vara ett enormt slöseri.‹‹

kvinnorochkakor.uppl.2.indd 95

11-01-17 12.03.28

hon onekligen kunskapen och rätten att ge

råd om hur ett liv skall levas. Boken Kvinnor

och Kakor längs Kyro älv innehåller tantvisdom på hög nivå. Lär känna Astrid, Vera, Anna-Mi och alla de

Kvinnor och Kakor längs Kyro älv

är en människa har levt ett helt liv har

Kvinnor och Kakor längs Kyro älv

andra tanterna längs Kyro älv. Läs vad de kan lära dig om bland annat kärleken, äktenskapet, livet och döden. Boken innehåller även tanternas allra bästa kakrecept!

maria öster åker • patricia rodas

österåker & österåker ab

Kvinnor.kakor.parm.indd 1

10-08-31 10.57.44