DET FÖRSTA FOSSILFRIA VÄLFÄRDSSAMHÄLLET?

Det första FOSSILFRIA

välfärdssamhället?

Klimatförändringarna betraktas som ett grundläggande hot mot hela världen. Utmaningarna i samband med hotet är många och man strävar efter att svara mot dem både nationellt och internationellt, bland annat med hjälp av en europeisk grön giv.

TEXT: NITA TORNI BILD: SHUTTERSTOCK SSom en del av EU:s gröna giv har medlemsländerna förbundit sig att minska sina utsläpp av växthusgaser med minst 55 procent från 1990 års nivå före år 2030. Målsättningen är att före år 2050 vara den första klimatneutrala världsdelen. De finländska målsättningarna är ännu ambitiösare än så. Enligt 2019 års regeringsprogram skall Finland vara kolneutralt och det första fossilfria välfärdssamhället före år 2035.

KLIMATPOLITIK OCH LAGSTIFTNING

Med EU:s klimatpolitik styrs både medlemsländernas och unionens gemensamma åtgärder i syfte att tygla klimatförändringarna och anpassningen till dem. Kärnan i klimatpolitiken utgörs av utsläppshandeln, de nationella målsättningarna för icke-utsläppshandelssektorer (den sk bördfördelningen) och EU:s anpassningsstrategi. EU är också en aktiv aktör i internationella klimatförhandlingar och den största finansiären av klimatåtgärder i utvecklingsländerna.

De av EU förankrade utsläppsminskningsmålen är juridiskt bindande också för finländarna på basen av den europeiska klimatlagen, som trädde i kraft sommaren 2021. Jämsides med klimatlagen har ett så kallat Fit for 55 -paket presenterats. Lagstiftningsförhandlingarna i anslutning till paketet inleddes hösten 2021. De gemen-

samma strävandena backas dessutom upp av ett förslag till en europeisk klimatpakt, med vars hjälp avsikten är att få medborgare och intressegrupper med i klimatarbetet.

ÖVERGRIPANDE ÅTGÄRDER

De fastställda utsläppsminskningsmålen berör alla samhällssektorer. Lagstiftningsförslagen i Fit for 55 -paketet gäller bland annat energieffektivitet, förnybar energi, markanvändningssektorns och kolsänkornas roll, utsläppsgränserna för bilar, energiskatter och koltullar.

I Finland har man som åtgärder till stöd för de eftersträvade målen lyft fram bland annat en så gott som utsläppsfri el- och värmeproduktion före utgången av 2030-talet, en minskning av byggverksamhetens kolavtryck, ett främjande av cirkulärekonomi, en klimatvänlig livsmedelspolitik samt en hårdare beskattning av skadlig miljöpåverkan. Finland har som målsättningen

att öka den förnybara energins andel av den slutliga förbrukningen till mer än 50 procent före år 2030. De fastställda målsättningarna passar väl in i Borgå Energis verksamhetssätt. Bolagets strävan har genom tiderna varit att fortlöpande öka den utsläppsfria produktionens och elanskaffningens andel samt att aktivt investera i en ny generation projekt och förnybar energi. – All el, som Borgå Energi saluför, är kolneutral och förnybar. Vår strävan är att både den el och den värme vi producerar skall ha en så liBorgå Energi har ten miljöpåverkan decennier i förtid nått som möjligt. Även om vi är ett litet lode kolneutralitetsmål kalt energibolag är EU satt för elproduktionen vi ändå samtidigt år 2050. en av föregångarna i vår bransch och i vår storleksklass. Vår produktion fyller de allra strängaste internationella hållbarhetskraven och alla de krav, som ställts på energiproduktionen, fyller vi redan nu, vilket vi är mycket stolta över, konstaterar Borgå Energis miljö- och utvecklingschef Jukka Rouhiainen.

FOKUS PÅ REN ENERGI

Enligt den utredning, som Sitra publicerade hösten 2021 om elektrifieringens roll i arbetet för att uppnå Finlands miljömål, kan Finland nå de uppsatta målen med den teknologi som finns inom räckhåll. Förutsättningen för att målen skall kunna nås på ett kostnadseffektivt sätt är huvudsakligen att de fossila bränslena ersätts med rent producerad el i industrin, trafiken och uppvärmningen. Det förutsätter i sin tur investeringar i produktion och lagring av el samt tillläggssatsningar på stamnätet och gränsöverskridande elöverföringsförbindelser. – För oss är samhällsansvarighet ett värde, som styr vår verksamhet med tanke på att vår livsmiljö skall kunna bevaras också för kommande generationer. Därför syftar också vårt investeringsprogram till att aktivt göra vår produktion allt miljövänligare – i linje med EU:s och Finlands målsättningar, säger Rouhiainen avslutningsvis.

Källor: Europeiska kommissionen, Miljöministeriet, Statsrådet, Statsrådets kansli, Sitra, Klimat-guiden.fi

Den europeiska gröna given

Med den europeiska gröna given främjas medborgarnas och kommande generationers välbefinnande och hälsa. Given fokuserar på:

Ren luft, rent vatten, friska jordar och återställd biologisk mångfald Renoverade och energieffektiva byggnader

Renare energi och innovativ ren spjutspetsteknik

En globalt konkurrenskraftig och resilient industri

Hälsosam mat till rimliga priser Mer kollektivtrafik

Varor med längre livslängd som går att reparera, återvinna och återanvända Framtidssäkra jobb och kompetensutveckling inför omställningen

Källa: Europeiska kommissionen