en tidning om fรถrskolan i malmรถ stad | mars 2011
Y Full fart framรฅt i utbyggnaden av fรถrskolor 4-6 Z Y 300 utbildas till processtรถdjare 10-11 Z Y Kartor till pedagogisk utelek 22-23 Z
innehåll
frukostbuffé 14
förskolestafetten 22
blivande processtödjare 10
paviljong i husie 6
en god relation 18
Fokus Förskola! så var det dags för ännu en
ledare
Malmö fortsätter att växa, snart är vi 300 000 invånare. Förra året föddes mer än 5200 nya små invånare i staden, halva befolkningen är under 35 år och då blir barnen många!
inga.sandstrom@malmo.se ”Kompetensförsörjning i förskolan i Malmö stad”
Det är härligt men det ställer också krav på vår stad, inte minst att bygga förskolor av god kvalitet och att till dessa rekrytera kompetenta, nyfikna och engagerade medarbetare som möter och utmanar barnen! I det här numret berättar vi om hur Malmö planerar för att bygga förskolor och naturligtvis berättar vi också om ett par alldeles nyöppnade förskolor. Hur möter vi föräldrar, hur ser vi till att de har goda möjligheter att vara med om det som är deras barns vardag i förskolan? Hur berättar vi för våra föräldrar om det vi gör och hur lyssnar vi på vad de tänker och önskar? Vi ger några exempel där ni kan läsa om hur frukostbuffé, öppenhet, inskolning och webben främjar samarbetet med föräldrarna. I vår är det dags för en ny föräldraenkät. Uppmuntra alla era föräldrar att besvara den, därigenom får ni mer kunskap om vad de tycker och tänker! Inom kort kommer en ny film om förskolan, ”Lära för hela livet, en film om det tidiga
lärandet”. Se den gärna tillsammans med föräldrarna på er förskola, den kan ge inspiration till spännande samtal! HRut har alla ni som jobbar i Malmö stad nu stiftat bekantskap med genom självservice i HRutan. I detta nummer av Fokus Förskola berättar vi mer om HRut och om hur Malmö stad med sina 20 000 medarbetare verkar för att arbeta likvärdigt med frågor som rekrytering, anställning, kompetens oavsett vilken verksamhet eller förvaltning just du arbetar i. Förberedelserna i Malmö med att genomföra den reviderade läroplanen är i full gång, det kan du också läsa om liksom om den nya lärarutbildningen. Självklart hittar du pedagogiska exempel. Vad sägs till exempel om att barn och föräldrar från en av våra förskolor har varit med och utvecklat båtlek-rummet på Teknikens och sjöfartens hus? Och pedagogiska kartor, kan det vara något? Ja, läs så får du se. God förnöjelse!
fokus förskola ges ut av malmö stad och är en tidning för dig som arbetar inom eller är intresserad av förskola och utbildning utgivare inga sandström, telefon 040-34 33 45 produktion mikael ringman, redaktionen.nu och inga sandström, malmö stad grafisk form benny mårtensson, www.gregory.se fotograf (om inget annat anges) peter kroon, www.peterkroon.net tryckeri jms ab, sandra svensson beställ fler ex av tidningen genom att mejla till inga.sandstrom@malmo.se
2 n mars 2011
Att lära för hela livet, en film om det tidiga lärandet är en uppföljning av filmen ”Att utmana lärande t, en film om förskolan i Malmö” (vår 2009).
Denna film handlar om att upptäcka och uppleva redan i mycket tidig ålder och att vi bär med oss och utvecklar denna tidiga kunskap genom hela livet.
”Att utmana lärandet, en film om förskolan i Malmö”Filmen som har blivit omtavisar gjordes på vikten av att2009 vi lär tillsammans med andra. Den ställer också frågor som – Vad vinner man på att ha känslomäslad och siga spridd utanför Malmö stad. kopplingarlångt till ord och begrep p? Hänger kunskap och känsla ihop? Medverkar vi till att skapa samma Hur tar vi vara på Nu kommer uppföljaren! Vinhang? ställde några och utmana r barnens frågor och teorier? frågor om ”Att för hela livet, en film om Filmen öppnarlära upp för frågest ällningar om tidiga lärdomar har större betydelse för det fortsatta lärande t än vad vi tidigare fördet tidiga lärandet” till Inga Sandström på stått. Förhop pningen är att denna film kommer att användas på arbetsplatsträffar och vara underlag för en framåtsyftande dialog. HR-strategiska avdelningen på stadskontoret. Att lära för hela livet kan med fördel användas på föräldramöten för att tydliggöra det pedagogiska arbetet i förskolan och inspirera till givande samtal mellan förskola och vårdnadshavare.
Varför en ny film? – Vi vill fortsätta den pedagogiska diskussionen från den förra filmen och presentera Malmö stads förskolor som en intressant och viktig Produktion: Malmö Naturskola/Ped agogiska centralen i samarbete med verksamhet där man jobba. HR strategis ka avdelnin gengärna och förskolovill r i Malmö stad. Filmen lämpar sig både för arbetsplatsträffar © Good World/www.good.se och föräldramöten, men den kommer också att spridas till Malmö högskola och andra lärosäten. Den förra filmen skickades till alla 22 lärosäten som utbildar lärare med inriktning förskola. Vad handlar den om? – Filmen fokuserar på det tidiga lärandets betydelse genom att forskare och lärare på högre stadier berättar om sina erfarenheter och kunskaper. Bland annat medverkar Leif Strandberg, psykolog och Vygotskij-kännare, licentianden Anders Skans och neurobiologen Theresa Schilhab. Vad talar de om? – Strandberg berättar om hur viktigt det kollektiva lärandet är. Han är en förespråkare av utomhusverksamhet, bland annat för att den inte är så organiserad utan ger barnet möjlighet att välja själv hur mycket det vill delta.
Att lära för hela livet
Ny film om förskolan
Att lära för hela livet
Två ”stängdagar” har blivit fyra studiedagar I oktober förra året beslutade kommunstyrelsen att det från 2011 finns möjlighet till fyra studiedagar om året i förskolan. Dessa fyra dagar ska användas till verksamhetsutveckling. En gemensam inriktning för tid för verksamhetsutveckling har tagits
- en film om det tidiga lärandet
fram. Flera förskolor använder den också som information till vårdnadshavarna. Du hittar den som ett stödmaterial på Komin under förskola. För att kunna utnyttja dessa dagar krävs att förskolan: »» Skriftligen informerar vårdnadshavare om dessa dagar minst tre månader i förväg,
Theresa Schilhab anser att det är det tidiga lärandet som är det viktigaste i våra liv. När kan man se ”Att lära för hela livet”? – Den kommer att spridas på förskolorna under våren. Filmen har producerats i samarbete mellan projektet Kompetensförsörjning förskola och Pedagogiska centralen i Malmö stad. Har ni frågor kring filmen kan ni kontakta inga.sandstrom@malmo.se eller bo.lindvall@ malmo.se. Den som har missat ”Att utmana lärandet”, eller vill se om den, hittar den på www.natur.pedc.se
»» Kan erbjuda barnomsorg inom den ordinarie verksamhetens närområde till de vårdnadshavare som inte kan ordna sådan på annat sätt.
Malmö arrangerar ”Ute är inne” Malmö står som värd för den tredje konferensen om utomhuspedagogik, ”Ute är inne” som arrangeras 29-30 september. Årets tema är Mångfald och lärande i stadens natur- och kulturmiljö. Nu är programmet klart och det är möjligt att anmäla sig till konferensen. Ambitionen är att samla 900 deltagare. Programmet innehåller 183 workshopar att
”I Malmö pratar nästan 50 procent av barnen minst ett annat språk än svenska. Rätt hanterat är det en fördel både för barnen och för samhället.” läs mer från Katrin Stjernfeldt Jammeh, sid 15
välja bland. 39 av dessa leds av föredragshållare från Danmark, Finland, Norge, och Island. Det kompletta konferensprogrammet och en länk till anmälningsformuläret hittar du på www.utenavet.se.
Oktoberseminarium på Orkanen Årets oktoberseminarium blir den 27/10 på Orkanen.
TEMALEKPLATSER: MAGISTRATSPARKEN Malmös snurrigaste lekplats har den kallats, spirallekplatsen i Magistratsparken vid Konsthallen. Konstnären Beatrice Hansson har skapat sju klättervänliga lekskulpturer, intill finns mer traditionella lekredskap som gungor och sandlåda. Denna temalekplats är en av de nyare i Malmö stad och den mest centrala.
Programmet innehåller två föreläsningar på förmiddagen. Annika Elm Fristorp berättar med praktiska exempel från förskola och skola hur man väver samman naturvetenskaplig teori med praktik. Per Dahbeck på lärarhögskolan diskuterar frågan dokumentation-reflektion. Under eftermiddagen blir det seminarier i mindre grupper. mars 2011 n 3
utbyggnad I början av 2011 var det över 16.000 barn i förskoleverksamheten i Malmö stad, vilket är nytt rekord. Utbyggnaden fortsätter sannolikt även under kommande år. För Malmö stad är utbyggnaden en stor utmaning. Fokus Förskola har gjort nedslag på fyra olika håll – i den centrala förskolegruppen, i en stadsdels administration och på två nya förskolor – för att undersöka hur man arbetar i denna speciella situation.
Förskola skyltar med sin närvaro Utmaningen att få fram förskole platser i Västra Innerstaden är extra komplicerad eftersom det är ont om lokaler och tillgång på tomtmark. I en sådan situation föds nya lösningar. Tessins förskola flyttade in i en affärs lokal med skyltfönster ut mot gatan.
BILD: Tessins förskola har tagit plats i en tidigare tandläkarmottagning.
4 n mars 2011
I
nvändigt ser Tessins förskola ut som de flesta andra, här finns samma typ av möbler och mjuka golvmattor. Men ganska många hajar till när de promenerar på Tessins väg eller stiger av bussen på hållplatsen alldeles utanför. I skyltfönstret till en av affärslokalerna bredvid Mäster Livs ser man ett gäng ettåringar tulta omkring. Ovanför hänger fortfarande ett skylt för Slottstadens Tandläkargrupp. – Vi väntar på att sätta upp ett frostat glas så att det blir insynsskydd, men det har inte varit möjligt när det har varit så kallt. Det är ganska distraherande för barnen när det kommer vuxna och ställer sig och tittar in genom fönstret, berättar Petra Moilanen, förskollärare på förskolan. – En del ställer sig till och med och knackar och vinkar, säger förskolläraren Dan Persson. Förskolechefen Jeanette Schildt hade inga problem att rekrytera förskollärare till tjänsterna. När det är en nystartad verksamhet är det alltid många som vill vara med. Jeanette Schildt berättar att det var hyresvärden som hörde av sig till stadsdelen, när tandläkargruppen skulle flytta ut. – Hon tyckte att lokalen skulle passa bra för en förskola. När vi gick hit och tittade såg det helt annorlunda ut, det var många små rum. Men jag såg potentialen så vi slog till, berättar Jeanette Schildt. Tessins förskola är relativt liten, med plats för 25 barn. Utemiljön återstår att fixa till, men det är bara några hundra meter till Slottsparken och Ribersborgsstranden ligger bara en kvart bort. Alla i Slottsstaden är inte förtjusta. Det har varit klagomål från grannfastigheten både innan och efter förskolan flyttade in. – Så är det när man bygger förskolor inne i stan. Barn får gärna synas, men inte höras, säger Jeanette Schildt som hoppas att nästa förskola som byggs kan ligga mitt emot, i Tessins park. Hon hoppas att detaljplanen kan ändras så att det blir tillåtet att bygga i parken. – Det är viktigt att Malmö stad uppträder som en och samma organisation så att vi handlägger så snabbt som möjligt. Vi har en nybyggnation i Mariehage som är ett halvt år försenat. Så hade det inte behövt vara om handläggningen hade varit effektivare, säger Jeanette Schildt.
Full fart framåt i förskoleutbyggnad
D
et hårda trycket på nya platser i förskolan i Malmö håller i sig. Och så kommer det att vara länge till. Prognoser pekar på att 70 nya förskolor behövs fram till 2016. – Nu måste vi bli ännu mer offensiva. Framför allt måste vi effektivisera handläggningstiden, säger fastighetsdirektör Börje Klingberg. Fokus Förskola sitter med på ”Arbetsgruppen för förskolans” sammanträde. Här finns medarbetare från alla förvaltningar som är involverade i förskoleutbyggnaden. Att detta februarimöte är extra viktigt märks genom att fastighetsdirektören Börje Klingberg deltar. Det är han som leder mötet. Uppgiften för arbetsgruppen för förskolan är att samordna och underlätta planeringen för nya förskolor. Börje Klingberg säger att gruppens arbete är angeläget. Men det arbete som har gjorts hittills är inte tillräckligt. Malmö stad har problem att få fram tillräckligt med platser i tid. – Västra Innerstaden och Centrum klarar inte att leva upp till fyramånadersgränsen. Limhamn-Bunkeflo signalerar att de får problem senare i vår. Så kan vi inte ha det, säger Börje Klingberg och pekar på att ett stort problem är att handläggningen, trots arbetsgruppens samordning, tar för lång tid. Ärenden kan fastna långt fram i processen för att man först då uppmärksammar att bygglovskrav inte är uppfyllda, exempelvis vad gäller buller eller trafik. Fastighetskontoret vill förstärka arbetsgruppens mandat så att problematik kring inne- och utemiljö hanteras direkt i arbetsgruppen. – Att vi börjar med typförskolor kommer att snabba på processen. Då behöver vi inte diskutera innemiljön, utan kan koncentrera oss på utemiljön. En stor öppenhet måste finnas för att få en balans mellan verksamhetens önskemål och syn och vad representanter i arbetsgruppen har för uppfattningar om vad som är bra miljö, säger Börje Klingberg. Någon kommer med invändningar. Arbetsgruppen för förskolan kan inte föregripa den politiska behandlingen i de nämnderna. – Nej, men om alla i arbetsgruppen har mandat att företräda sin förvaltning kan vi se till att frågor som kräver särskilda ställningstaganden preciseras och behandlas i ett tidigt skede. Diskussionen fortsätter och arbetsgruppen skissar på ett tidsschema där detaljplanearbetet startar tidigare. Om en tid vet vi om gruppen gjort skillnad. Fotnot: Behovet av 70 förskolor fram till 2016 framgår av Malmö stads lokalförsörjningsplan.
Två gånger i måna den stämmer Gull-Britt Thorén av ansökningarna mot tillgången av försko leplatser i Hyllie. Behovet kan växa med en hel avdel ning på två veckor, säger hon.
Hyllie håller jämna steg
G
ull-Britt Thorén är utvecklingssekreterare i Hyllie och den som håller koll på att tillgången på förskoleplatser håller jämna steg med efterfrågan. Efter många år som föreståndare och förskolechef blev hon administratör 2002. Under de första åren var problemet ett överskott på platser. Hyllie försåg föräldrar från andra stadsdelar med platser och var till och med tvungna att stänga flera överflödiga avdelningar. Vid det här laget har de alla öppnat igen. Hyllie har dessutom byggt och planerat nya förskolor, gjort om skolsalar till förskolor, förändrat lokaler hos MKB till lägenhetsförskolor som fungerar som satelliter till permanenta förskolor, byggt paviljonger och skapat tillfälliga utomhusavdelningar. – I år öppnar vi tre utomhusavdelningar i Södertorp, Holma och
Behov av nya förskoleplatser i Hyllie
109
139
157
168
196
2007
2008
2009
2010
2011
önskad förskoleplats i Hyllie
de är med i arbetsgruppen för förskolan:
(situationen mars 2011)
maj
juni/juli
augusti
september
oktober
november
december
yy Fastighetskontoret: exploateringsavdelningen som hanterar markfrågor samt representanter från LiMa, som hyr lokaler och förhandlar fram avtal. yy Stadsbyggnadskontoret, som hanterar bygglov och detaljplan. yy Gatukontorets stadsmiljöavdelning och trafikavdelning. yy Miljöförvaltningen. yy Stadsfastigheter. yy Representanter för några av stadsdelarna. yy Stadskontoret, avdelning barn och unga.
Bellevuegården. Det är avdelningar med 10-12 äldre barn som börjar i förskoleklass till hösten. När de flyttar ut blir det plats till småttingar inne på förskolorna. Gull-Britt Thorén påpekar att utomhusavdelningarna inte ska betraktas som en nödlösning. – Det är väldigt uppskattat av föräldrarna, säger hon. Överinskrivningar är också något som används. Hyllie har 1412 platser. I början av mars var 1444 barn inskrivna. När det krisar, vilket det ofta gör numera, kan man tillåta fler barn upp till ”brandtaket”, det maximala antal barn som brandmyndigheten tillåter. Hyllie blir också en av de första stadsdelar som fått klartecken för en typförskola med nio avdelningar. – Vi hoppas att den ska kunna öppna 2012. Förhoppningen är att den ska kunna ersätta några av paviljongerna. Men vi får väl se hur situationen är då.
36
25
76
15
17
10
5 mars 2011 n 5
utbyggnad
Snabba ryck i Husie I slutet av november insåg man i Husie att förskole platserna inte skulle räcka. I december beslutade man sig för att upprätta paviljonger på Bäckagårds förskola. Knappt tre månader senare började inskolningen.
BILD: Ari har just börjat på förskolan där Linda Green och Maria Ohlander håller en av sina första samlingar. MarieLouise Wahlberg (lilla bilden) är biträdande rektor.
6 n mars 2011
M
öjligen rör det sig om någon form av effektivitetsrekord. Den 28 februari, en måndag, kom möblerna. Dagen efter – på tisdagen – inskolades de första barnen. Fokus Förskola besöker avdelningen Syrenen på onsdagen. Björnbäret ligger intill och en tredje paviljong, Slånbäret, är på väg. Vi kommer mitt i samlingen. I rummet finns fyra drygt ettåriga barn, tre mammor, en mormor och tre nyanställda medarbetare. Linda Green och Maria Ohlander har små påsar som barnen erbjuds att öppna. Där döljer sig djur man kan sjunga om: en katt, ekorre, en hund som heter Ludde, den lilla snigeln. Barnen går fram och öppnar påsarna men lika gärna till hyllan vid väggen där det finns en låda med bollar och klossar, som snart far omkring i rummet. De första dagarna handlar det mest om att barnen ska bekanta sig med förskolan och med personalen. Paviljongerna ligger i anslutning till Bäckagårdsskolan och med Gyllins trädgård på baksidan. Några hundra meter därifrån, inne i Gyllins trädgård, byggs Junibacken, en permanent förskola som öppnar i höst. Föräldrarna kommer att få
välja om de vill flytta sina barn dit eller om de vill vara kvar. Karolina Tonhauser, är jättenöjd med sonen Alexanders nya förskola. Den ligger nära Kvarnby där de bor och hon tycker att omgivningarna är fantastiska. Mentore Rogova är i och för sig också nöjd med förskolan, men den ligger ganska långt från bostaden på Elleborgsvägen i andra änden av Husie. Värre ändå var att hon hade räknat med att hennes pojke Ari skulle få plats 1 januari. När hon före jul fick veta att det inte blev förrän 1 mars hade hon redan meddelat sin arbetsgivare att hon skulle komma efter nyår. – Jag har fått köpa barnpassning för att lösa det under tiden. Det har varit jättejobbigt. Marie-Louise Wahlberg är biträdande rektor för Bäckagårds förskola. Hon inser att det kan bli knepiga situationer för föräldrarna. – Det är en pressad situation för alla, mycket tid går åt för att försöka klara utbyggnaden. Men samtidigt som det är ansträngande är det en positiv känsla och en stark framtidstro. Att bygga ut är utan tvekan betydligt roligare än att dra in verksamhet, säger Marie Louise Wahlberg.
Ny strategi för barns rättigheter
Regeringen antog i december en strategi för att stärka barns rättigheter. Strategin innehåller ett antal principer som ska vara utgångspunkt för riksdag, regering, statliga myndigheter, landsting och kommuner som i sina verksamheter ska säkerställa barnets rättigheter. Detta är principerna:
yy All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen.
yy Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang.
yy Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem.
yy Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken.
yy Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap.
yy Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter.
yy Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan.
yy Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund
nyheter från avdelning barn och ungdom
Dags att söka förskolelyftet Nu har Skolverket publicerat de kurser som ingår i förskolelyftet under höstterminen Anmälningsperioden går ut i slutet av april. Det är den sista beslutade utbildningsomgången i förskolelyftet, en kompetensutvecklingsinsats som pågår mellan 2009–2011. I vår deltar åtta medarbetare i Malmö stad i förskolelyftet, fem förskollärare och tre barnskötare. Inte heller tidigare terminer har deltagandet i kommunen varit särskilt stort. – Lärarlyftet har lockat fler deltagare än förskolelyftet i Malmö stad. En förklaring kan vara att det finns större valfrihet inom lärarlyftet, inom
förskolelyftet rör det sig om enstaka utvalda kurser. Eller kanske föredrar man annan kompetensutveckling, säger Pia Håland på stadskontoret, avdelning barn och ungdom. En pågående utvärderig kommer att få stor betydelse när regeringen fattar beslut om en eventuell fortsättning av förskolelyftet.
för beslut och prioriteringar som rör barn.
yy Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. – Strategin kommer säkert att få betydelse för oss på kommunal nivå. På vilket sätt är svårt att säga idag eftersom den är så ny. En sak som är ny är att barns rättigheter inte bara ska vara en angelägenhet för barnomsorg och skola, utan för hela samhället, säger Pia Håland, utvecklingssekreterare på stadskontoret, avdelning barn och ungdom.
Läs mer på www.sweden.gov.se
En bakgrundtill den reviderade läroplanen
”Förskola i utveckling” är en broschyr på 25 sidor som berättar om bakgrunden till den reviderade läroplanen inom förskolan. – Det är ett bra material som jag vill rekommendera alla medarbetare att använda när man diskuterar och reflekterar över den reviderade läroplanen. Då Förskola i utveckling – bakgrund till ändringar i förskolans läroplan
kan man komma lite djupare in i området och få en större förståelse för tanken bakom läroplanen, berättar Pia Håland, utvecklingssekreterare på stadskontoret, avdelning barn och ungdom. Broschyren redovisar de nya målen i den reviderade läroplanen men också skälen till att de läggs fram.
– Det är mycket nytt i läroplanen och jag tror att det är bra för oss alla att veta mer om varför regeringen genomför förändringarna. Som att teknik ska vara ett område i förskolan, det är ett ord som vi över huvud taget inte har använt tidigare fast vi hela tiden omges av teknik i vardagen. I ”Förskola i utveckling” får man veta att ett av syftena är att göra vardagen mer begriplig för barnen och att använda det som barnen har omkring sig i lärandet. Teknik kan omfatta allt från cyklar och glödlampor till datorer, berättar Pia Håland.
Broschyren finns som pdf på www.regeringen.se
Ny föräldraenkät i vår I april genomförs en ny attitydundersökning bland föräldrarna till de drygt 16.000 förskolebarnen i Malmö stad. – Den här gången hoppas vi på en högre svarsfrekvens, säger Sonja Nilsson, kvalitetsstrateg på stadskontoret, avdelning barn och ungdom. Kommunfullmäktige har beslutat att göra attitydundersökningar bland föräldrarna i förskola vartannat år för att undersöka om Malmö stad lever upp till sina mål för förskolan, exempelvis att ” personalen i förskolan ska ha tid att se varje barn och dess unika behov”. Den första kvalitetsenkäten genomfördes 2009. Sonja Nilsson berättar att de flesta föräldrarna var nöjda med barnens förskola, med personalen och pedagogiken. Glädjen över det goda resultatet förtogs i någon mån av en låg svarsfrekvens. Endast lite mer än tjugo procent av föräldrarna svarade på enkäten. Svarsfrekvensen varierade stort mellan stadsdelarna men följde inte de traditionella socioekonomiska uppdelningarna: Södra Innerstaden hade flest svar (31 procents svarsfrekvens) och två så skilda stadsdelar som Fosie och Limhamn-Bunkeflo låg båda på 25 procent. I år vill stadskontoret utveckla kommunikationen så att alla medarbetare blir medvetna om vikten av undersökningen. En ansvarig i varje stadsdel har utsetts för att sprida engagemanget i organisationen. – Jag tror att det avgörande för svarsfrekvensen är att medarbetarna på förskolan känner att det här är viktigt och för ut informationen på ett bra sätt till föräldrarna, säger Sonja Nilsson. Varför är det viktigt? – För att vi får en återkoppling från föräldrarna om vilka områden de anser vara viktiga och hur de värderar dem. Enkäten översätts till fem språk. Svaren kan lämnas både via nätet och på papper. mars 2011 n 7
Alla är lika inför HRut Vid det här laget har de flesta i Malmö stad lärt känna själv service. Men HRutan rymmer mycket mer än så.
E
xempelvis är HRutan ett system som bidrar till att alla inom Malmö stad arbetar lika med viktiga frågor som rekrytering och rehabilitering. – Att vi är 20 olika förvaltningar i Malmö stad ska inte betyda att vi arbetar på 20 olika sätt. Med HRutan får vi rutiner och förhållningssätt som är likadana överallt. Jag skulle i princip kunna arbeta som HR-konsult på gatukontoret för att det ska vara precis samma rutiner där som här. Tidigare kunde det vara olika arbetssätt, berättar Gunnel Halkidis, HR-konsult i Västra Innerstaden. Gunnel Halkidis och förskolechefen Agneta Nordqvist har större erfarenhet än de flesta av HRutan eftersom Västra Innerstaden började som pilotförvaltning redan 6 april förra året, mer än ett halvt år före alla andra. HRutan är en del av ett helt HR-system där självservice bara är en del. En annan viktig del är att HR-systemet som innehåller gemensamma arbetssätt för exempelvis rehabilitering, anställning, lön och arbetstid. Gunnel Halkidis betonar helhetsperspektivet, att processerna i Malmö stad är lika, varje gång, överallt. De ska inte vara godtyckliga. På det sättet får Malmö stad tydligare och kvalitetssäkrare processer, säger Gunnel Halkidis, vars arbete håller på att förändras från ”hålla koll-funktion” till att vara en ”utvecklare” som ger stöd åt chefer. Agneta Nordqvists arbete som chef har också förändrats. För hennes del 8 n mars 2011
innebär det att hon numera gör mera personalrapportering. – Nu är det inte längre så betungande, men i början…. det var ett enormt arbete med alla scheman som skulle läggas in Nu när man har varit igång ett år går det ganska snabbt och jag ser fördelar med att jag får en ökad överblick och att vi slipper blanketterna. Men jag tror inte att vi är framme ännu, det finns mer att göra, jag tror till exempel att det skulle vara möjligt att delegera vissa saker. – Jag kan förstå att cheferna som drog igång i november har det kämpigt just nu. Till dem kan jag säga, håll ut, det lugnar ned sig, säger Agneta Nordqvist. Likställighetsprincipen Kommunallagen 2 kap § 2 stadgar att ” Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika”.
HRut gör det lika för alla Förvaltningarnas arbetssätt inom personal/HR har hittills sett olika ut. Det betyder att medarbetare har hanterats olika på arbetsplatser i Malmö stad. Med ett gemensamt arbetssätt blir det mer lika för alla och det arbetar projekt HRut med. För att markera det nya sättet att arbeta byter personal namn till HR.
Engagerade medarbetare ger bra service HR innebär att se på personalarbete som mer än administration, och där medarbetares engagemang och delaktighet är avgörande för att kunna erbjuda bra service. HR betyder också att medarbetare får mer ansvar för sin egen kompetensutveckling och arbetsplatsens kvalitet. HR är en förkortning för human resources och HRut står för HR-utveckling. Läs mer om projekt HRut på Komin under arbetsfält/verksamhet HR (personal).
bild: Gunnel Halkidis och Agneta Nordqvist är HRutinerade.
Tre månader med HR-service Det har gått tre månader sedan Malmö stads medarbetare la pappersblanketterna åt sidan och loggade in i HRutan. För HR-service innebar det början på en hektisk tid men nu ser man en ljusning. Starten blev skakig Första intrycket av HR-service var timslånga kötider, medarbetare föll ut ur telefonkön efter lång väntan och mejl blev utan svar. – Vi fick en tuff start, det är inget snack om saken. Det är tråkigt att det blev så här men nu ser det ut som om vi har tagit oss igenom det och vi är tacksamma för allas tålamod, säger Håkan Carlsson, enhetschef på HR-service. Han berättar att det har skett en stor förändring under 2011. Tack vare nyrekrytering, stöd från förvaltningarna, nya rutiner och en utveckling av supporten kan medarbetare få snabbare hjälp. Håkan Carlsson menar att det fortfarande tar lite för lång tid men han är glad för varje förbättring. – Vi har blivit snabbare på att möta behoven. Väntetiderna till telefonsupporten har till exempel blivit betydligt kortare och det uppskattas av alla, säger Håkan.
Mycket mer än support Att stötta alla i HRutan är bara ett av HR-service många uppdrag. De har även hand om administrationen av lön och pension, utbildningar och själva tekniken i HRutan. Supporten har kommit på fötter men det innebär inte att HR-service lutar sig tillbaka. – Det har inte gått mer än tre månader sedan vi började använda oss av HRutan. Vi har fortfarande en hel del att ta itu med och för att kunna möta dessa utmaningar vänder vi blicken framåt, avslutar Håkan.
Enkelt med flex i HRut – Att lägga in flextiden i HRutan var problemfritt, berättar Eva Grip på Gottorps förskola i Limham-Bunkeflo. Gottorp har haft flextid i fyra år, något Fokus Förskola skrev om i nummer 1 2010. Sedan i november är flexen en del av HRut. – Vi flexar in och ut vid datorn, precis som vi gjorde tidigare. Tidigare var Eva Grip en av två flexansvariga som såg till att allt fungerade och gjorde ändringar när det behövdes. – Det slipper vi i HRut, nu håller varje person koll på sina egna korrigeringar. Det är nog den största skillnaden mot tidigare.
En början på något nytt Att gå med PA till HR är inte bara ett byte av två bokstäver. Kim Nybble, HR-chef i Rosengård, förklarar: – HR är ett helt annat förhållningssätt. Vi befinner oss bara i början av ett nytt sätt att jobba.
K
im Nybble säger att PA ofta förknippas med en administrativ expertfunktion. Personalsekreterare och assistenter ses som ”ordningsmän”, som vet vad som var rätt och fel. – Den delen av HR-arbetet finns naturligtvis kvar men det finns så mycket mer för HR att arbeta med. När Malmö stad går med PA till HR blir alla medarbetare berörda. Alla får ett större ansvar för att hålla koll på sina egna uppgifter som ligger till grund för lönen. En del kanslister, personalassistenter och personalsekreterare har fått nya jobb. HR-service, en helt ny enhet på serviceförvaltningen, har tillkommit för att stödja medarbetare och chefer i det dagliga arbetet. På förvaltningarna kommer det att finnas kvar HR-avdelningar som arbetar på ett annat sätt än tidigare. – Det här är ingen rationalisering. Det handlar inte om att slimma organisationen, utan om att arbeta annorlunda. Vi som arbetar med HR ska kunna ge ett mer professionellt stöd ute i verksamheten. Till exempel har vi i Rosengård rekryterat en medarbetare som arbetar med ledar- och medarbetarutveckling. Det är en kompetens vi inte haft tidigare hos oss i HR-funktionen. Framöver kommer vi att se mer HR-arbete med värderingar och förhållningssätt, utveckling av kompetens och teamarbete, där HR blir ett naturligt stöd för arbetsledarna. Det är en stor förändring som har genomförts och Kim Nybble ser det som ganska naturligt att det har varit inkörningsproblem med självservice. Hon tycker att det redan är betydligt lugnare än under de första veckorna efter HRut-starten 8 november. – När vi har fått alla delar på plats och klarat ut alla roller som ska verka i systemet kan vi fortsätta arbetet med att föra ut vårt gemensamma och standardiserade arbetssätt. I HRut-projektet har vi arbetat med att ta fram ett gemensamt arbetssätt inom nio olika HR-områden där vi lägger fast riktlinjerna för hur Malmö stad arbetar. Hon ger ett exempel med arbetssättet ”rehabilitering”: Om någon blir långvarigt sjuk kan man gå in och läsa i HRutan vad som ska hända och när det ska ske. Likaså kan chefen se vilka åtgärder som krävs av henne och i vilka skeden det ska ske. Arbetssätten ska bli standardiserade. De ska inte se annorlunda ut från gång till gång, eller från förvaltning till förvaltning. Vi får ett transparant system som är tydligt för alla inblandade, något som både är kvalitets- och rättssäkert, säger Kim Nybble. Nio gemensamma arbetssätt i HRutan: 1 anställning och lön
6 korttidsbemanning
2 arbetstid
7 löneöversyn
3 rehabilitera
8 omställning
4 arbetsmiljö
9 rekrytering
5 kompetens
mars 2011 n 9
fortbildning
Sophie Larbi och Ingrid Bogren är två av de blivande processtödjarna. – Det är väldigt spän nande att få vara del i arbetet att levande göra läroplanen, säger Ingrid Bogren.
De ska stödja de nya processerna Fler förberedelser i Kirseberg
bild: Sophie Larbi och Ingrid Bogren utbildas under våren till processtödjare. Kirsebergs barn- och ungdomschef Mariana Thelander och Margaretha Danielsson, chef för Segevångs förskoleområde tycker att utbildningen är en hjälp i arbetet med den reviderade läroplanen. text: jenny cleveson
10 n mars 2011
Pedagogiskt nätverk. Pedagoger vid stadsdelens förskolor ska under våren träffas i grupper vid fyra tillfällen vardera för att samtala kring hur man ska arbeta med den reviderade läroplanen. Strategiverkstad. Stadsdelens förskolechefer deltar i en strategiverkstad där de med utgångspunkt i den reviderade läroplanen diskuterar hur de ska verka som pedagogiska ledare. Utbildning för cheferna. Förskole cheferna har genomgått en utbildning kring den reviderade läroplanen. Fortbildning. Till hösten får stadsdelens förskolepersonal fortbildning i pedagogisk dokumentation.
B
åda arbetar vid Sege parks förskola i Kirseberg; Sophie som förskollärare, Ingrid som pedagogista och ateljerista. Hittills har de hunnit med en av de fem utbildningsdagarna på högskolan. Kirseberg har anmält nitton personer till processtödjarutbildningen, stadsdelens fyra pedagogistor och 15 förskollärare. – Vi har med både förskollärare som är yngre och relativt nyutexaminerade och de som har lite mer erfarenhet, säger Margaretha Danielsson, chef för Segevångs förskoleområde. Under utbildningsdagarna ägnas förmiddagen åt föreläsningar och seminarier, eftermiddagen viks åt textstudier och lärande samtal i de arbetslagsgrupper som kursdeltagarna delats in i. Ingrid Bogren berättar att
utbildningen ska ge processtödjarna en förståelse för vad som ligger bakom orden och begreppen i läroplanen. – Sedan är vår uppgift att skapa forum för diskussioner så att vi tillsammans kan komma fram till hur vi tolkar begreppen på vår förskola och hur vi kopplar dem till vårt pedagogiska arbete. Processtödjarna ska vara drivande i arbetet kring den reviderade läroplanen, men kollegorna ute på förskolorna är också delaktiga. Vid varje utbildningstillfälle får deltagarna diskussionsuppgifter att ta med hem till den egna förskolan. – Jag tror att diskussionerna, både i arbetslagsgruppen på högskolan och med kollegorna på vår förskola, kommer att vara det som ger mest, säger Sophie Larbi. Hur man väljer att arbeta med
Omkring 300 för skollärare i Malmö stad utbildas till processtödjare i vår.
uppgifterna bestämmer deltagarna och förskolorna själva, tillsammans med cheferna utformas processtödjarrollen och implementeringsarbetet efter förskolans förutsättningar och behov. – Det är positivt att det är vi själva som ska tänka och komma fram till hur vi ska ta in processen i vår verksamhet, menar Ingrid Bogren. Margaretha Danielsson håller med. – Alla förskolor arbetar olika och man kan inte gräva någon annanstans än där man står. Processtödjarutbildningen avslutas den sista maj. Till hösten väntar även två handledningstillfällen då processtödjarna får stöttning i sitt arbete från utbildarna. – Man satsar verkligen på det här och det gör det lustfyllt för oss som arbetar i verksamheten, säger Ingrid Bogren. n
300 utbildas till processtödjare D Förskolans reviderade läroplan
Läroplanen träder i kraft den 1 juli 2011. Läroplanens formulerade mål för barnens utveckling inom språk, matematik, naturvetenskap och teknik utvecklas till både omfattning och innehåll. Förskollärarna får det pedagogiska ansvaret och ett tydligare ansvar för exempelvis utvärdering, planering och dokumentation. Cheferna får ett tydligare uppdrag som pedagogiska ledare. Uppföljning, utvärdering och utveckling har ett eget kapitel i den reviderade läroplanen.
bild: – Förskollärare behöver mer ämneskunskaper, säger Leif Åhlander.
eras uppgift är att stödja förskolorna i arbetet med den reviderade läroplan som träder i kraft till sommaren. – Ambitionen är att ett fåtal ges mer kunskap och därefter bidrar till allas kunskap, säger Leif Åhlander, utvecklingsstrateg vid Avdelningen för barn och unga inom Malmö stad och en av dem som tagit fram processtödjarutbildningen. Utbildningen sker i samarbete med högskolorna i Malmö och Kristianstad, som vardera utbildar hälften av förskollärarna. Den består av fem utbildningsdagar förlagda mellan februari och maj. Leif Åhlander säger att man eftersträvat en generell utbildning kring styrdokumentens struktur och kunskapssyn, förskolans kunskapsmål och kvalitetsarbete. Processtödjarna ska även förstå och kunna föra samtal kring formativ bedömning och pedagogisk dokumentation. – Hur den individuella processtödjaren sedan kommer att arbeta kan se olika ut mellan förskolor och stadsdelar beroende på vilka förutsättningar som finns. Parallellt med utbildningen pågår arbetet med att förbereda för den reviderade läroplanen ute på förskolorna. Det är där processens huvudsakliga arbete ska ske och utbildningen ska främst fungera som ett stöd för detta. Många förskolor arbetar redan på det vis som den reviderade läroplanen föreskriver och för dem innebär den inga större förändringar i verksamheten. Leif Åhlander menar dock att det tydliggjorda kunskapsuppdraget kan komma att kräva viss kompetensutveckling. – Den enskilde förskolläraren behöver väldigt mycket ämneskunskap för att faktiskt kunna omsätta vardagshändelserna i teoretisk kunskap, säger han. n mars 2011 n 11
pedagogiska exempel
Välkomna nä det passar Öppen buffé 7.30–8.30
är r!
text: jenny cleveson
Klockan är strax efter halv åtta på morgonen och på avdelningen Planeten på Stensjöns förskola har ett tiotal barn slagit sig ned kring frukostbordet.
pedagogiska exempel
D
e flesta har mannagrynsgröt med kanel och mjölk i sina tallrikar, men på en serveringsvagn intill finns mer att välja på: knäckebröd med smör och ost, gurka och tomat i skivor, apelsinjuice och yoghurt med flingor. – Gröt är det godaste, konstaterar femårige Walid och strör på mer kanel. I rummet intill leker Giovanni och Toni, men efter en stund ansluter de sig till de andra och tar för sig av gröten. Lykke, som precis kommit, väljer istället knäckebröd med smör. På Stensjöns förskola i Hyllie har man serverat frukostbuffé sedan hösten 2004. Här står frukosten framdukad mellan klockan halv åtta och halv nio varje morgon. – Det brukar vara ett gäng som kommer direkt vid halv åtta och de flesta av dem äter direkt. Sedan droppar det in fler barn som äter allteftersom de kommer, berättar Anki Tufvesson som är barnskötare på avdelningen och en av de ansvariga vid morgonens frukost. Stensjön var den första förskolan i Hyllie som införde frukostbuffé för barnen, några andra har nu följt deras exempel. För föräldrarna var buffén ett välkommet initiativ. – De behöver inte längre känna sig stressade att lämna barnen en viss tid. Maten står framme i en timme och barnen kan börja äta när som helst under den timmen, säger förskolläraren Homa Nateghi. Frukostbuffén innebär också att personalen kan vara säkra på att alla barn äter en varierad frukost även om de kommer lite senare och de vet att barnen får i sig så de står sig fram till fruktstunden klockan nio. För barnen ger buffén en större frihet och påverkan när alla inte måste äta samtidigt. De kan som Giovanni och Toni välja att fortsätta att leka istället för direkt sätta sig till bords. Avdelningen Planeten är uppdelad i Planeten 1 och Planeten 2. Frukostbuffén är en av de gemensamma aktiviteterna. Varje morgon finns en medarbetare från vardera sidan på plats för att hjälpa barnen med frukosten. – På det viset lär alla i personalen känna alla barn på förskolan, säger Homa Nateghi. Den gemensamma frukostbuffén innebär också att det på båda sidor finns medarbetare som kan ägna frukosttimmen åt att ta emot föräldrar, planera dagen och ringa in eventuella vikarier. – Det minskar också stressen för oss då det varje morgon frigörs tid för planering, säger Evy Elwing, förskollärare på avdelningen. Ett tjugotal barn brukar äta frukost på Planeten varje morgon. Blir de för många kring bordet får några leka en stund i rummen intill tills det blir lediga platser vid bordet. I frukostrummet är belysningen dämpad och på stolarnas fötter sitter tennisbollar för att hålla ljudnivån nere. – Vi försöker skapa en lugn atmosfär för barnen och det blir lättare när inte alla sitter och äter samtidigt, menar Homa Nateghi. n 14 n mars 2011
1
2
bild s12–13: Mannagrynsgröt är favoriten på frukostbuffén hos avdelningen Planeten.
3
bild höger: Lykke väljer knäcke1 bröd istället för gröt. Man blir hungrig av att 2 leka! Giovanni laddar med mer gröt, Alex har redan ätit upp. Eddie och Oliver var 3 bland de första på plats när frukostbuffén dukades fram. Toni hann leka en 4 stund innan han slog sig ned vid frukostbuffén.
4
krönikan
Satsningar på barn – en investering
Att det viktigaste valet man gör i livet är valet av föräldrar är kanske inte helt korrekt eftersom man faktiskt inte väljer sina föräldrar. Men onekligen spelar de en stor roll både för vilken barndom vi har och vilka förutsättningar vi får. Generellt sett har barn i Sverige goda uppväxtvillkor men även här har många barn det tufft. Sedan i november i fjol är jag kommunalråd med ansvar för
Aktuellt om skola och förskola 2010
skola, trygghet och välfärd. Jag är i full färd med att besöka verksamheter av alla slag. Jag konstaterar att väldigt många gör mycket bra för Malmös unga men det finns också stora utmaningar att ta
SKL
tag i. samt uppgifter om kostnader, personal och
En utmaning, som i grunden är positiv, är att Malmös invånare blir
mängden barn och elever i de olika skolfor-
allt yngre och fler. En stor inflyttning, rekordmånga födslar samtidigt
merna. Uppgifterna i rapporten baserar sig
som fler familjer väljer att bo kvar i staden, innebär till exempel att
utvecklingen i förskola, grundskola och
främst på officiell statistik, och vänder sig
Malmö behöver över tusen nya förskoleplatser om året. Till det kom-
gymnasieskola på nationell nivå. Rapporten
till alla som är intresserade av att följa och
mer förändringar rikspolitiken, med bland annat en ny läroplan som
innehåller de senaste utbildningsresultaten
delta i diskussionen om skolans utveckling.
ställer nya krav på förskolan.
Aktuellt om skola och förskola 2010 heter en rapport som SKL gett ut. Den redovisar en aktuell bild av
I Malmö pratar nästan 50 procent av barnen minst ett annat språk än svenska. Rätt hanterat är det en fördel både för barnen och för samhället. Men det förpliktigar och det krävs långsiktiga satsningar för att Malmö ska kunna erbjuda alla barn den bästa språkutvecklingen och förutsättningar att klara skolan och ett framtida arbetsliv.
Samhällets roll att utjämna skillnader i livsvillkor är aldrig så viktig som under de tidiga åren. Förskolan står för en stimulerande pedagogisk miljö som ger trygghet, erbjuder lek och skoj och tar till-
Att göra lärandet synligt - barns lärande individuellt och i grupp Stockholms Universitets förlag
Boken kan köpas via Reggio Emilia Institutet. Boken beskriver läroprocesser i olika
vara barns nyfikenhet och lust att
Vems mormor? Boken gestaltar känslor som kärlek, ilska, avundsjuka och lycka.
som kostnader. Citytunnlar
Nalle har en mormor som hon älskar, som bara är hennes. Inledningsvis får vi se Nalle när hon springer in i sin mormors
inspiration för egen utveckling som peda-
Nalle försvinner in i en luddig, skön värme.
gog, men det är kanske inte en bok man
Läsaren ser hur mycket Nalle älskar sin
läser från pärm till pärm.
mormor! Dessvärre har Nalle en kusin också, vilket
och reflektion är för att fånga och utveckla
hon verkligen inte vill ha. Kusinen har den
pedagogisk verksamhet, samt barns
dåliga smaken att tro att mormor är hen-
lärande individuellt och i grupp.
nes. Hon kallar mormor för farmor!? Vems mormor är det då? Ja, till slut är
spel med andra i hållbar utveckling i det
det ju bådas och Stina Wirsén visar att
sociala livet.
kärleken kan delas hur många gånger som
Vi på Segevångs förskoleområde använde boken som studiecirkelmaterial vilket vi kan rekommendera andra.
Lena Lundh
ser satsningar på barn och unga som investeringar istället för
famn och omsluts av mormoderns kärlek.
Alla lämnar vi våra ”fingeravtryck” i sam-
för att skapa ett samhälle som
av Stina Wirsén
gruppkonstelationer. Här finns mycket
Boken visar på hur viktig dokumentation
lära. En politisk utmaning är där-
och broar får med dagens lagstiftning kosta pengar under många år, för de lönar sig på sikt. Men förskolan och socialtjänsten ska bära sina kostnader per år. Detta trots att tidiga insatser och extra stöd både förebygger enskilt lidande och framtida utgifter i skolan, vården och i försäkringssystemen samtidigt som de kan skapa kreativt hopp och drömmar.
helst.
Elisabet Niskakari Möllevångsskolan Årets skolbibliotekarie 2010
katrin stjernfeldt jammeh kommunalråd (S), skola, trygghet och välfärd
mars 2011 n 15
pedagogiska exempel
Naturligt och lustfyllt lärande
I
Alla nio förskolor i Kirseberg genomförde ett stort peda gogiskt projekt med sina femåringar kring miljö och naturvetenskap under 2010.
bild: Olof Ihlström, Stephanie Persson, Linda Green, Kerstin Karlsson och MajBritt Andersson har gjort exkursioner med sina femåringar. foto: mikael ringman
dén bakom”Miljö och natur för förskolebarn”, var att introducera barnen i naturvetenskap och miljötänkande genom utevistelser som barnen sedan fick möjlighet att bearbeta och arbeta vidare med på förskolan. Projektet fick stöd av Malmö stads miljöanslag. Varje förskola genomförde fyra exkursioner till skog, stad, lantbruk och hav. Varje tema inleddes med en föreläsning av personal från bland annat Nationellt resurscentrum för fysik vid Lunds universitet eller Lärarutbildningen vid Malmö högskola. Fokus Förskola var med vid projektets avslutning, där förskolorna redovisade sina erfarenheter. Pedagogerna var överens om att projektet hade varit en väldigt positiv erfarenhet. För Beijers parks förskola, som berättade om sin skogsutflykt blev det egentligen bäst när de gick villade bort sig på stigarna i Skrylle. – Vi skulle till en myrstack men den hittade vi inte. Just då kände vi det som ett litet misslyckande men när vi fick möjlighet att reflektera över det, insåg vi att det var först då som barnens nyfikenhet fick fritt spelrum. De hittade flugsvampar och larver och det blev deras intresse som fick styra, säger Linda Green.
Förskola blev museets expertgrupp Sege parks förskola har under hösten och vintern hjälpt till att utveckla båtlekrummet på Teknikens och sjöfartens hus.
utveckla sjörövarrummet tillsammans med barnen på förskolan. Ingrid Bogren berättar att förskolan gjorde närmare ett tiotal besök under höstterminen.
Tio barn i femårsåldern har utgjort en ”expertgrupp” som
– Barn kan inte relatera till att deras idéer blir verklig-
kommit med idéer och skisser, men de har till stöd också
het någon gång längre fram. ”Har de inte börjat bygga
haft en referensgrupp med förskolebarn i andra åldrar. Även
än”, undrade de direkt. Därför var det viktigt att de fick se
föräldrar har haft en möjlighet att tycka till.
några resultat snabbt. Malmö museers verkstad byggde
– Det har varit ett delaktighetsprojekt. Att barnens tan-
till exempel en skattkista och tog fram mjuka fårskinn att
kar ska tas på allvar är en utgångspunkt för hela projektet.
sova på, som var tidiga önskemål, berättar Ingrid Bogren.
Vi pedagoger har hållit oss i bakgrunden och låtit barnens
Projektet utmynnade i att Malmö museer behåller sjö-
lekar styra. Vi har lyssnat till vad de har sagt och försökt
rövarskeppet, men lägger till interagerande funktioner
tolka deras lekar. Vi har tagit massor av bilder och barnen
som kikare, av- och på-knappar, ratt och fler rep. Fler djur
har tagit bilder som vi har analyserat. Vi har också arbetat
önskades framför allt av flickorna. Fiskar i vattnet och en
med en reflektionsbok hemma på förskolan, berättar Ingrid
spännande grotta blir nya inslag, liksom en småbarnshörna,
Bogren, ateljerista på Sege parks förskola.
ett resultat av föräldrarnas påverkan.
Initiativet kom från Malmö museers utställningsenhet som fick stimulansbidrag från kulturförvaltningen för att
16 n mars 2011
Det nya båtlekrummet står förhoppningsvis färdigt till hösten.
När pedagogerna på Beijers förskola tittade tillbaka på dokumentationen från sina exkursioner inser de att de kunde ha gjort saker annorlunda. – Mycket har varit vuxenstyrt, det måste vi erkänna. Men vi har beslutat oss för att inte ställa för höga krav på oss själva. Projektet har också handlat om vår egen lärprocess. Vi har skaffat oss erfarenheter under tiden, tillsammans med barnen, säger Maj-Britt Adamsson. Östra Fäladens förskola gjorde sin skogsdag i Skrylle, där medarbetarna tidigare hade varit på en pedagogisk föreläsningsdag. – Det kändes bra att vara bekant med omgivningen. Annars kan det kännas som ett långt steg utanför förskolan, att åka ut i skogen, säger Olof Ihlström, som berättar att det som personalen trodde skulle vara mest intressant, visade sig vara tråkigast. Vi hade med oss tomma snusdosor som barnen själva skulle få fylla med intressanta saker de hittade. Jättespännande, tyckte vi. Det enda förbehållet var att barnen inte fick ta något levande. Men när de inte fick söka efter insekter eller maskar visste de inte riktigt vad de skulle leta efter. Allt levande var spännande för våra barn, en fågel i en buske, en skalbagge, till och med en häst i en hage. n
Livat med lärande på landet När Segevångs förskola besökte en bondgård blev det tid både till att åka hölass och att klappa kalvar.
bilder Lantgårdsbesöket på Svalövs lantbruksskola var en uppskattad exkursion som Segevångs förskola gjorde i projektet.
I oktober åkte förskolans femåringar till Svalövs lantbruksskola. Där fick de höra om kors fyra magar och att korna dricker 150 liter vatten varje dag och producerar 50 kilo kiss och bajs. Utanför spiltorna plockade barnen malda sockerbetor, hö och pellets som de tog med sig hem till förskolan. – Att sortera fodret blir en bra övning i vardagsmatematik, sade ateljeristan Ann Andersson. Barnen fick också åka hölass till stallarna med smådjur, som även de fick påhälsning innan det var dags för en saga som knöt dagens utflykt till den förra, ett besök i skogen. På skogsexkursionen dök handdockan Igelkott upp, nu hjälper dockan till att berätta. – Vi försöker koppla ihop delarna och se sambanden i naturen, berättar Magdalena Stenström. mars 2011 n 17
föräldrasamverkan
Skutan flyter på positiv självkänsla En god relation till föräldrarna är A och O inom förskolan. Det menar barn skötarna Heléne Holmquist och Tina Feuk som arbetar på Skutans förskola i Bunkeflostrand.
bild: Heléne Holmquist och Tina Feuk på Skutans förskola vill skapa en god relation till barnens föräldrar genom kommunikation.
D
en goda relationen, säger de, skapas genom en öppen och tydlig kommunikation kring barnen och verksamheten. Sedan hösten 2008 arbetar Skutan med diskussionsmaterialet Positiv självkänsla, vilket tagits fram av ledarskapscoachen Birgitta Månsson. Materialet berör bland annat kommunikation, gränssättning och ansvar. Huvudbudskapet är att fokusera på det som är positivt. – Det handlar om att bygga upp barnens självkänsla och det är jätteviktigt att man börjar med det redan i förskolan, menar Heléne Holmquist. Hon och Tina Feuk har båda fått utbildning i materialet för att kunna leda diskussioner kring det vid Skutans föräldramöten. Tina Feuk säger att samtalen under mötena gör föräldrarna delaktiga i hur man arbetar med barnen på förskolan. De ger också tillfälle för föräldrar och personal att utbyta tankar och råd kring hur man kan tänka och agera i samspelet med barnen. – Vi har fått väldigt positiv respons från föräldrarna och det är givande för oss pedagoger att få dela med oss av ett material som inspirerat oss, menar hon. Heléne Holmquist säger att en av fördelarna med diskussionsmaterialet är att det är enkelt och strukturerat. Det är lätt både att ta till sig och att föra vidare till kollegorna. Arbetet med det har även hjälpt henna att utvecklas i sin yrkesroll. – Jag har fått en helt annan självkänsla och tror på mig själv som pedagog. n
Stolthet smittar föräldrarna Kommunikationen med föräldrarna är viktig inom det dagliga arbetet på Skutans förskola. – Vi pratar mycket med föräldrarna, både om det som är bra och det som är mindre bra. Vi finns där för dem och har alltid tid med deras frågor, säger Tina Feuk. På Skutan ser man gärna att föräldrarna är engagerade och insatta i verksamheten. De är därför välkomna att vara med under en dag på förskolan och vissa morgnar
vet hur vi jobbar, säger Tina Feuk. Lika viktigt är det att förskolan lyssnar på föräldrarna och flexibilitet kring exempelvis tider är en annan viktig ingrediens i den goda relationen. – Det är ju deras barn så vi försöker ta tillvara på deras tankar och idéer. De hjälper ju även oss att utvecklas, menar Heléne Holmquist. Hon tror också att det goda personalklimatet på
kan de stanna kvar och äta frukost med barnen. Under
Skutan inger förtroende och kan spela in i relationen till
inskolningsperioden hålls föräldrarna uppdaterade via
föräldrarna.
sms. – Det är lättare att ha en god kommunikation om de
18 n mars 2011
– Vi gillar det vi gör och är stolta över vårt arbete. Det smittar nog av sig till föräldrarna. n
”Bättre med snabb inskolning” F örra året började Mellanhedens förskola med kortare inskolningsperioder. – Vi har bara positiva erfarenheter och förändringen uppskattas också av föräldrarna, säger Anna Petersson, förskollärare på Mellanheden. Två veckors inskolning har länge varit standard inom förskolan. På senare tid har allt fler förskolor börjat inskola under färre dagar. Tre dagar förekommer, även om det är vanligare med en fem dagar som på Mellanhedens förskola. Vissa kritiker har hävdat att utvecklingen är en eftergift till nutidshets och stressade föräldrar, men Anna Petersson håller inte med. Hon pekar på att skillnaden i tid blir obetydlig eftersom inskolningen varar i fler timmar per dag Istället ser hon flera pedagogiska vinster med längre inskolningsdagar, framför allt att föräldern är närvarande under längre tid. – Genom att föräldern stannar med barnet under några timmar får föräldern mer tid på sig att lära känna
verksamheten och oss i personalen. Vi har som mål att föräldrarna ska få se alla moment som förekommer. Hon tycker också att det är lugnare nu, det blir inte så dramatiskt med barnets separation från föräldrarna. Det är först under tredje dagen, då barnet ska äta lunch som föräldern lämnar förskolan för en stund. – Skulle någon vilja ha eller behöva längre inskolning så finns förstås den möjligheten. Men ingen har gjort det hittills, berättar Anna Petersson. n Så här ser det normala inskolningsschemat ut på Mellanheden: Måndag 9.30–11 Tisdag 9–11 Onsdag 9–12, barnet äter lunch utan förälder Torsdag 9–14, barnet sover efter lunch utan förälder Fredag 9-15
bild: Anna Petersson ser flera vinster med snabbare inskolning.
mars 2011 n 19
utbildning Med en reviderad läroplan följer en förändrad utbildning. Mer dokumentation, längre sammanhän gande praktikperioder och 15-poängskurser i matematik och de andra fokusområdena är några av nyheterna på Malmö högskolas förskollärarutbildning. Men den största förändringen handlar om fördjupning.
Ett större djup i nya utbildningen I
bild: Ingegerd TallbergBroman och Jörgen Jensen förbereder kursplanen.
20 n mars 2011
ngegerd TallbergBroman, professor i pedagogik med inriktning mot yngre barn, utgör tillsammans med Jörgen Jensen, förskollärare och adjunkt, och lektor Jutte Balding arbetsgruppen för den nya förskollärarutbildningen på lärarhögskolan i Malmö. – Det blir möjlighet att erbjuda en mer fördjupad kunskap när hela utbildningen ägnas åt arbetet med barn upp till sex år, istället för som tidigare för grundskolans tidigare år., säger Ingegerd Tallberg-Broman. När Fokus Förskola möter henne och Jörgen Jensen har de nyligen lagt sista handen vid arbetet med kursplanen för utbildningen. Malmö högskola fått gillande kommentarer från Skolverket som har beviljat examensrätt. Som förskolepedagoger ser de mest fördelar med den reviderade läroplanen, eftersom den koncentrerar sig
på kärnverksamheten: förskolan. Om de oroar sig för något är det hur den tydligare skiljelinjen mellan förskola och skola ska yttra sig när det gäller rekrytering, gemensamma förhållningssätt och kontinuitet från förskola till grundskola. Under flera år har studenter under utbildningen på sju terminer kunnat få dubbel behörighet som både förskollärare och fritidspedagog eller lärare i de lägre stadierna – Det har gett fler möjlighet att upptäcka förskolläraryrket. Det är viktigt att det även i fortsättningen finns vägar mellan utbildningarna och vidare, även om vi idag inte vet hur de vägarna ska se ut, säger Ingegerd Tallberg-Broman. Men, poängterar Jörgen Jensen, den koncentrerade utbildningen ger möjlighet till en stärkt och fördjupad kompetens, något som är väsentligt för förskolläraryrket på längre sikt.
De stora förändringarna: Ämneskunskaper. Områdena som får egna mål i den reviderade läroplanen – matematik, teknik/naturkunskap, språk, estetiska kunskaper – får kurser på 15 hp vardera, två terminer tillsammans. – Det rör sig om matematik för förskoleverksamheten, inte om inte andragradsekvationer. Det handlar om att matematisera kring matematik, lek och lärande, säger Ingegerd Tallberg-Broman. Utvärdering/dokumentation. Dessa områden får stort utrymme i läroplanen, liksom utbildningen. Alla förskollärarstudenter får grundliga kunskaper om detta. Verksamhetsförlagd utbildning. VFU blir fem sammanhängande perioder om fyra veckor vardera. Omvårdnad. Omvårdnad är ett begrepp som gör comeback. ”Omvårdnad, omsorg, fostran och samverkan” är en ny kurs som bland annat berör kommunikation med föräldrar. Detta gäller förskollärarutbildningen på Malmö högskola. Andra lärosäten kan välja andra vägar för att uppfylla målen i läroplanen.
Olika vägar in i yrket
Donald Meszaros och Josefin Snygg går båda andra terminen på sina utbildningar som gör dem till förskollärare. Fokus Förskola möter dem på Sege parks förskola där båda gör sin VFU.
D
onald Meszaros tycker att den reviderade läroplanen stämmer med hans syn på utbildningen. Han började höstterminen 2010 och valde redan från starten att satsa på att bli förskollärare, han bryr sig inte om att skaffa lärarbehörigheten för grundskola. – Jag tycker det är vettigare att bli bra på en sak, i stället för halvbra på två. Nu kan det bli mer fokus på förskolepedagogik. Donald har tidigare jobbat inom industrin. När han blev arbetslös fick han efter en tid praktik på en förskola och insåg att det var vad han ville jobba med. – Hittills har utbildningen verkligen varit precis vad jag har önskat mig. Det är helt perfekt att varva teori och praktik, jag jobbar praktiskt med vad jag lärt mig i skolan.
enkät
Hur ser du på förskollärarens nya roll i den reviderade läroplanen? Sofie Lundgren Hoffmann Papegojans förskola, Limhamn-Bunkeflo: – Tydligheten är bra. Läroplanen är mer konkret och varje mål är mer specificerat. Hur det sedan blir ute på förskolorna tror jag avgörs mycket hur man lägger upp det på respektive arbetsplats. Förskolechefens roll spelar förstås också in.
Carina Marko-Varga Valdemarsro förskola, Kirseberg: – Det finns mycket bra i den reviderade läroplanen. Utan tvekan är det så att förskolläraren åläggs ett större ansvar. Vi ska exempelvis ansvara för dokumentation. Det kräver tid till planering. Det gäller att se till att vi får den tiden också.
Amna Abdulkarim Maryhills förskola, Fosie: – Att den nya läroplanen är klar och tydlig känns bra. Det står stycke för stycke vad som förväntas. Som jag ser det får vi större möjligheter att omsätta teorierna vi lärde oss på högskolan i praktiskt arbete. Nu kan teori och verklighet bli samma sak.
Anna Jormalainen
bild: Donald Meszaros och Josefin Snygg gör VFU på Sege parks förskola.
Josefin Snygg är ett exempel på att en bredare utbildning kan vara en sluss in i förskolläraryrket för dem som tänkt sig annorlunda från början. Hon har en utbildning från USA, en bachelor i måleri. I USA jobbade hon som volontär på ett community center för sjuka barn och fastnade för konstens möjlighet som lekterapi. Hon går lärarutbildningen på 90 poäng för dem som redan har en examen. Hennes tanke var att skaffa sig en pedagogisk kompetens för att sedan kanske arbeta på ett sjukhus. – Men nu när jag är här i förskolan så inser jag hur roligt det är och vilka möjligheter som finns. Jag jobbar nära ateljeristan på Sege parks förskola och skulle verkligen kunna tänka mig att jobba som det när jag är klar. På Josefins utbildning blandas olika typer av pedagoger, något har både för- och nackdelar. – Det är intressant på så vis att man inser att det finns stora likheter. I grunden handlar det om samma sak, vare sig man jobbar på gymnasiet eller inom förskolan, man ska väcka ett intresse och stimulera det. Men jag kan tycka att det är lite för mycket fokus på undervisning i klassrum, säger Josefin.
Sadelmakaarens förskola, Limhamn-Bunkeflo: – Läroplanen visar tydligt hur ansvaret ska fördelas, exempelvis för dokumentation. Det betyder förstås inte att förskolläraren ska göra allting, utan om att se till att det blir gjort. Sedan får man prata ihop sig på varje skola om vem som ska göra vad.
Cecilia Lindström Pluttonens förskola, Västra Innerstaden: – Förskolläraren får huvudansvaret för vissa saker, sedan kan det tolkas olika vad det betyder. Det var tal om att barnskötarna inte skulle hålla utvecklingssamtal, men där har vi på Pluttonen beslutat annorlunda. Förskollärare tar ansvar för att det blir gjort, men båda grupperna håller i samtal.
mars 2011 n 21
Stafetten går till En förskolestafett har startat på naturskolans tipssida Pedagogiska kartor. Fokus Förskola var med när stafetten drog igång.
22 n mars 2011
F
örst ut var Klara förskolas rullande avdelning, förskolebussen. – För det mesta åker vi bort från staden så vi kommer nog främst att lägga in tips på platser utanför Malmö, säger Stefan Högberg som är förskollärare och kör den röda bussen. Dagens tur går till Falsterbo. Med ”Blommig falukorv” i högtalarna och de tjugo barnen fastspända i sina säten rullar bussen söderut genom ett grått Malmö. Pedagogiska kartor är ett webbinitiativ från Malmö naturskola. Här kan man få tips på platser som passar bra för utomhuspedagogik, exempelvis Sagostigen i Torups bokskog och Grodans hus i Käglinge, där man kan låna utrustning för
naturstudier. Kartan visar också var det finns bra grillplatser, offentliga toaletter och spännande träd. För att uppmuntra stadens förskolor att själva lägga in pedagogiska tips på kartan har naturskolan tillverkat en stafettpinne i trä. Den ska vandra mellan förskolorna en månad i taget. – Tanken är att förskolorna under den tiden ska vara extra flitiga med att lägga in pedagogiska tips på kartan, berättar Bo Lindvall, samordnare på naturskolan som följde med när stafetten startade. En halvtimme efter starten svänger Stefan av mot Falsterbo strandbads stora parkering. Han säger att det skulle vara bra om det läggs in tips
utomhuspedagogik
Även tips i stadsmiljö är välkomna
Falsterbo
I september 2010 resulterade ett samarbete mellan naturskolan, stadsbyggnadskontoret och gatukontoret i webbplatsen Pedagogiska kartor. Hittills har man fått in ett femtiotal pedagogiska tips knutna till platser i och omkring Malmö men man hoppas på en ökning till våren när fler är utomhus. – Vi ser gärna en mångfald av tips. Det kan vara en fin miljö eller en plats där man kan göra något speciellt, säger naturskolans Bo Lindvall och berättar att det går utmärkt att tipsa om platser i stadsmiljö, som exempelvis en spännande byggnad, en
på platser där det finns gott om utrymme att ställa bussen. Allmän inspiration kan också behövas. – Ibland kan vi känna att vi alltid kör till samma gamla vanliga ställen så kartan kan hjälpa oss att hitta nya platser att åka till och ge tips på vad vi kan göra där. När bussen parkerat får barnen hjälp av förskolläraren Mikael Peterson och barnskötaren Ellen Fager att gå på toaletten och komma i ytterkläderna. Därefter ger de sig av i riktning mot sanddynerna där de ska börja dagen med språklek. – Vi har ett tiotal platser som är som hemma för barnen och det är pedagogiskt mest intressant för oss att bedriva vår verksamhet där, säger Stefan Högberg. n
fin staty eller speciella träd. Vem som helst kan klicka in på Pedagogiska kartor för att läsa tipsen. För att lägga in egna tips måste man dock vara anställd inom Malmö stad och det kräver registrering och inloggning. bild sid 22: I Falsterbo finns en stor parkering med gott om plats för bussen. bild sid 23 topp: Nellie Roslund och Shuaib Ahmed-Ali passar på att rita en stund efter att Stefan Högberg parkerat bussen. bild sid 23 under: Samiira Abdul-Khadir och Kayna Cabascango är redo för en dag med språklekar och trädklättring. bild sid 23 höger: Stafettpinnen går nu vidare till Björkängens förskola. text: jenny cleveson
På sidan kan användaren söka bland tipsen utifrån barnens ålder och olika ämnesområden. Tips som inte uppdateras faller bort från kartan efter två år. Huvudsyftet med Pedagogiska kartor är att få ut barnen och verksamheten från förskolorna. Bo Lindvall hoppas också att sidan ska leda till sociala kontakter mellan förskolorna, som kanske kontaktar varandra för att fråga mer eller berätta om sin egen erfarenhet. – Det är viktigt att det här blir ett levande forum och inte en statisk mall, säger han. Titta in på: http://pedagogiskakartor.pedc.se
mars 2011 n 23
Schemafunktion nästa steg Lillstjärnan har datorer på varje avdelning. Personalen behöver aldrig gå från barngruppen för att lägga in text och bilder. – Det är en förutsättning för att det här ska fungera bra, menar Linda Berg. På Mitt 24 ligger bland annat förskolans läroplan, information om personalens arbetssätt samt Smittskyddsinstitutets rekommendationer vid sjukdom. Under rubriken ”Just nu” påminner personalen om sådant som händer under dagen och den informationen kan föräldrarna välja att få även via sms eller e-post. Frågor om exempelvis ledighet kan besvaras direkt på sidan,
Förskolan på webben På Lillstjärnans förskola i Oxie är det slut med information på lap par som ska skrivas under och lämnas in. Här har man hittat ett smidigare sätt att kommunicera med barnens föräldrar. Mitt 24
bild: På Mitt 24 kan Annika Weirum se vad barnen gör på förskolan. Biträdande rektor Linda Berg säger att det ger föräldrarna större insyn i verksamheten. text: jenny cleveson
24 n mars 2011
Den första versionen startade 2009 och hette Förskola 24. Den riktade sig endast mot förskolor. Sedan 2011 är nytt namn Mitt 24 då även skolor och fritidsverksamheter använder sig av tjänsten. Mitt 24 används i dag av ett hundratal förskolor i hela Sverige och omkring fem tusen föräldrar kan logga in. Tjänsten används av ytterligare tre förskolor i Oxie. Inom Malmö stad används Mitt 24 av sammanlagt 15 förskoleavdelningar. Mitt 24 nås av förskolans personal, föräldrar och eventuella släktingar som bjudits in av föräldrarna. Varje förskola betalar en startavgift på 1000 kronor och därefter en månadsavgift på 250 kronor per avdelning för att använda tjänsten.
S
e dan ma j 2 0 1 0 använder Lillstjärnan webbtjänsten Mitt 24. På en sida som föräldrarna kan logga in på skriver personalen vad barnen gjort under dagen och påminner om sådant som händer i veckan. Här finns också bilder, videoklipp och matsedel för de kommande veckorna. – Föräldrarna har fått en mycket större insyn i verksamheten och det sparar tid för både dem och personalen att all information finns samlad på ett ställe, säger biträdande rektor Linda Berg som vet att många föräldrar lever stressiga liv och gärna ser att förskolan hjälper till att minska stressen. – Det är viktigt att se till hur föräldrarna lever. Många sitter uppkopplade och då kan det passa bättre att få information på det här viset. Lillstjärnan tackade snabbt ja när man förra våren erbjöds att som första förskola inom Malmö stad prova Mitt 24. Efter ett halvår som pilotförskola hölls i november en utvärdering som visade att både personal och föräldrar var så nöjda att man ville fortsätta. Annika Weirum är mamma till Jessica och Jennie som båda går på Lillstjärnan. Hon berättar att familjen
vilket underlättar i planeringsarbetet och sparar tid för personalen. Nästa steg är en schemafunktion där föräldrarna kan lägga in barnens scheman och lämna sjukanmälningar direkt på sidan, dygnet runt. Möjlighet finns även för förskolan att göra enkäter bland föräldrarna. – För mig och övriga personalen är det här också ett bra utvärderingsverktyg. Vi kan titta tillbaka på vad vi gjort under året för vår verksamhet finns ju dokumenterad här, säger Linda Berg.
brukar titta in på Mitt 24 en stund varje dag. – Som förälder betyder det mycket att få en inblick i barnens vardag. Jennie som bara är 1,5 år kan ju inte berätta om sin dag men nu kan vi titta på bilderna tillsammans. Storasyster Jessica är 4,5 år och kan själv klicka sig fram till bilder och videoklipp av sig och kompisarna. – Hon tycker att det är jätteroligt och det hjälper henne att minnas när vi pratar om dagen. Tidigare sammanfattade Lill stjärnans personal varje dag i en kalender som hängde i kapprummet. När föräldrarna hämtade sina barn kunde de där läsa om vad som hänt under dagen. – Men det är ofta lite stressigt när man hämtar och lämnar så det var inte alltid man hann det, berättar Annika Weirum. Linda Berg poängterar dock att Mitt 24 inte ersätter den personliga kontakten med föräldrarna, utan är ett komplement till den. All individuell information tas fortfarande direkt med barnets föräldrar och barn vars föräldrar inte vill att de finns på bild syns heller inte på sidan.