Unum 2014 - 4

U

NR 4 ÅR 2014 ÅRGÅNG 31

UU U U

tidskrift för kristen enhet, retreat och meditation

Tema: TYSTNADEN OCH DEN KRISTNA DJUPMEDITAIONEN

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tema:

TYSTNADEN OCH DEN KRISTNA DJUPMEDITATIONEN

Ledare 3 Peder Bergqvist Tystnad - en väg till samling Eva Sköndahl

4-7

Bergetvän, organisatör, tempelriddare - Sven Östlin Elsa Mases

8-9

Om den inre tystnaden - hjärtats renhet Sr Veronica

10-12

Boktips från S:t Sigfrids Boklåda 13 Marie Erenius Bergqvist Thomas Merton - 100 år!

Lars Adolfsson

14-17

”Göm dig vid bäcken Kerit, i kärleken!” (nr. 16-28) Br. Wilfrid Stinissen

18-21

Lyssna till oljuden - ignorera dem inte!

Peder Bergqvist

22-29

”Den himmelska stegen” Johannes Klimakos

30

KONTAKTUPPGIFTER & ANNONSPRISER ANSVARIG UTGIVARE: Peder Bergqvist.

ADRESS: Stiftelsen Berget, Tempelvägen 10, 795 91 R ÄT T VIK. TELEFON: 0248 -79 71 70.

BANKGIRO: 574 -3323. IBAN: SE92 6000 0000 0007 9712 8298 BIC/SWIFT: HANDSESS E- POST: info@berget.se. WEBSIDA: w w w.berget.se.

PRENUMER ATION OCH ANNONSBOKNING: 0248 -797170, info@berget.se TRYCKERI: Henningssons Tr yckeri AB i Borlänge. UTGIVNINGSPL AN: Fyra gånger per år.

ANNONSPRISER Storlek Pris enstaka annons Pris för fyra annonser 1/1 2 000:- (180x120 mm) 6 000:1/2 1 500:- (90x120 mm) 4 500:1/4 1 000:- (90x60) / 60x30 mm 500:-. 3 000:- / 1500:Baksida 5 000:- 15 000:-

PRENUMERATION Enstaka nummer 40:Årsprenumeration 150:Medlemsavgift i Bergets vänförening 300:-

Stiftelsen Berget har utgivningsbevis för Unum som periodisk skrift och förbehåller sig rätten rätten att göra justeringar i de bidrag som lämnas in till tidningen. Unum betyder “ett ” (Joh 17:21) och syftar på Bergets kallelse att verka för Kyrkans synliga Enhet.

Unum 2

Guds ord & öppenheten

D

et finns två fundament för livet på Berget: Guds Ord och öppenheten för människors sökande!

Bergets vision: ”Ständigt måste vi tillbaka till utgångspunkten för att orientera oss, ta ut kompassriktningen - också när det gäller de praktiska avgörandena. Förutsättningen för att livet på Berget skall utvecklas friskt är vänskap och troheten mot Guds ord. Berget är attraktivt på grund av trovärdigheten... Vi påminns ständigt om Jesu ord: ”utan mig kan ni ingenting göra” (Joh 15:5). Troheten mot Kristus och Kyrkan är livsnödvändig. Där finns kompassriktningen.”

Allt sker i riktning till Kristus, mot att bli mer och mer ett med Jesus, hans sinne, hans sinnelag. Den förvandlingsprocess som börjar i dopet, har till mål att förvandlas till likhet med Kristus: ”Jag lever - fast inte längre jag själv, det är Kristus som lever i mig.” (Gal 2:20). I meditationen låter jag den gudomliga kärleken så helt fylla mitt hjärta, att det blir verklighet: ”det är Kristus som lever i mig” (Gal 2:20).

vår tid, i vår kultur. Kyrkan är till för världens skull, inte för vår egen skull utan för att världen ska tro.

Kyrkans kris beror både på bristande förankringen i Guds Ord och på kyrkans instängdhet i sig själv, att vi inte sträcker oss ut mot de förlorade fåren, sökarna i vår tid. Risken är stor att vi stänger ute, hindrar människor från att möta Gud, och hindrar Gud från att möta människor.

Gud har utvalt oss inte för att anpassa oss efter världen, efter vår kultur, utan att förnyas, förvandlas så att vi kan vara en positiv kraft, en inspiration, för andra, för de vilsegångna.

Vi har en mycket viktig uppgift i vår kultur i dag! En person som låter sig förvandlas påverkar omgivningen, en bönegemenskap blir en oas i öknen, vår uppgift är att återinspirera vår kultur med den andlighet den saknar.

Vi får inte avfärda den andliga törsten som flum. Om vi inte går sökandet och sökarna till mötes spärrar vi vägen till ett autentiskt andligt liv, det liv som Jesus visat oss. De två fundamenten, Guds ord och öppenheten, förenas i den kristna tron. Människors sökande, det människan är på jakt efter Det kristna livet måste vara en finns redan i kristendomens, ofta öppning för sökande människor i oupptäckta, källor.

Unum 3

Tystnad

- en väg till samling Eva Sköndahl, leg sjukgymnast med specialistkompetens i Basal kroppskännedom, mångårig ledare av Bergets meditationskurser.

M

ånga människor i dagens samhälle ger uttryck för att de känner sig splittrade, stressade och ur balans.

Därför behöver vi hitta vägar till samling, balans, vila, stillhet och återhämtning.

Vi lider brist på tystnad i dagens samhälle på grund av bland annat vårt uppkopplade liv och att fler av oss bor städerna.

Vi behöver balans i livet mellan yttre aktivitet och inre stillhet,

för att kunna göra det vi behöver.

Om vi tänker oss en våg med två vågskålar så ligger följande i den ena: krav, aktiviteter, prestation, och det som ligger i den andra vågskålen och som hjälper till att hålla vågen i balans är bland annat samling, att vara i balans, vila, stillhet och återhämtning.

Detta text handlar om begreppet tystnad, 24 timmars samhället, stillhet, hur hitta tystnad och avslutas med tips för vardagen.

Unum 4

Vad är tystnad Tystnad kan beskrivas som relativ eller total frånvaro av ljud. En omgivning betraktas som tyst om ljudnivån ligger under 20 decibel.

Tystnad är idag sällsynt. Tystnad är inte som man först kan tro en frånvaro av ljud, ljud finns hela tiden, utan tystnad kan mer ses som ett förhållningssätt till de ljud om omger oss. Naturmiljöerna är inte helt tysta, där finns ljud av annan kvalité än i våra städer.

Dessa naturliga ljud tål vi på ett helt annat sätt än ljud som våra städer och samhällen skapar.

för att formulera tankar och reflektioner.

Retreat Det är ett ord från engelskan som betyder att dra sig tillbaka i stillhet, för en eller flera dagar. Syftet är att deltagarna under tystnad och stillhet skall få tid till fördjupning och eftertanke.

24 timmars samhället Vi människor har en biologisk klocka som gör oss aktiva och vakna under den ljusa delen av dagen, och får oss att sova och vila när det är mörkt. Nu för tiden går Tystnad för öron och ögon det att få ljust när som helst under När det talas om tystnad så tänker dygnet tack vare det elektriska vi på den tystnad vi hör med öronen. ljuset. Det medför att vi kan ändra Men vi behöver tystnad inte bara på eller till och med strunta i, vår örat, utan även för våra ögon. Vi biologiska klocka. Det är möjligt får mycket information genom att resa, arbeta, handla, äta och våra ögon, såsom när vi använder sova, oavsett om det är mörkt eller mobiler, I-pads och datorer. Våra ljust och oberoende av klockan. ögon behöver vila från intryck.

Vårt samhällsliv har genomgått Tystnadens förtecken en förändring i jämförelse med Det är viktigt att se med vilket hundra år tillbaka i tiden. De förtecken vi har tystnad. Här flesta människor bor i städer idag. på Berget har vi vänskapens I våra städer omges vi av många förtecken, det betyder att vi har människor och stor trafikmängd vänskapens tystnad. Med en vän och följaktligen en hög ljudnivå. kan vi sitta tysta tillsammans i den Förr var arbetet reglerat till en goda tystnaden. I samtal väntar vi viss plats i rummet, närvaro på in varandra, vi ger både oss själva arbetsplatsen en viss tid, och arbetet och den andre den tid som behövs, var reglerat till vissa arbetsuppgifter.

Unum 5

Men de senaste åren har det genom utvecklingen inom informationsteknologin tillkommit en ny komponent. Det går att arbeta mobilt på distans.

Arbetet har blivit gränslöst och individualiserat. Dagens datorer, smartphones och I-pads är snabba, men vår existens, kropp själ, ande har en annan tidsräkning.

Vi ska ständigt vara nåbara. Många av oss utför bankärenden hemifrån och e-handeln ökar. Vi kan handla när som helst genom beställningar via internet. Arbete och fritid flyter lätt ihop. Det ställer krav på oss och det blir mer och mer viktigt att vi lär oss att sätta våra egna gränser och hittar egna ramar, för aktivitet och vila. Detta för att undvika upplevelse av stress och splittring.

Din existens behöver tid tystnad och stillhet.

Stillhet Citatet ”Alla bär vi inom oss ett centrum av stillhet omgiven av tystnad” är hämtat ur Dag Hammarskjölds Vägmärken.

port till stillheten i vårt inre. Tänk dig en bild av tystnaden som omger stillheten och för att komma till stillheten måste du söka dig in mot centrum. Det går att uttrycka på följande sätt: du må samla dig.

Andlig träning Martin Lönnebo har i sin bok Själen skrivit följande om andlig träning: ”Andliga övningar gör man på konstens, etikens och religionens osynliga gym, De finns överallt. Varje dag du får, är en andlig övning … Den andliga träningen ger de bästa resultaten. Tro hopp och kärlek blir aldrig förtids eller ålderspensionärer. De hör evigheten till. Trots att den andliga träningen är viktigast, är den mest försummad. I andlig träning ingår att söka sig till att vara i tystnad under perioder av livet”.

I stillheten finns ytterligare en port som leder till en fördjupning. Den porten leder till vårt centrum. Vad kan finnas där?

I vårt centrum kan vi hitta de existensiella frågorna. Vem är jag?

Orden kan betyda att tystnaden är Hur är omvärlden? Varför finns ett första steg på väg mot, vad? Jo, jag till? Vilken är min innersta Stillhet. Stillhet innebär för mig: längtan? Vilken är min uppgift och lugn och ro, vila och återhämtning. vad kan jag bidra med?

Tystnaden kan fungera som en Det här är viktiga frågor som kräver Unum 6

tid och utrymme för att lyssna på i arbetsgemenskap. Lyssna på svaren, som finns i vårt inre. din medmänniska. För att lyssna behöver du bli stilla. Le, lyssna och Hur ska vi kunna lyssna på våra var där. egna svar, om vi är splittrade, stres- • Utför det arbete eller de olika sade och ur balans? För att kunna arbetsuppgifter som du har i din lyssna inåt behöver vi tid. Tid som dagliga tillvaro. ger möjlighet för tystnad och tid • Ge allt du kan, inte mer. Ta emot som är nödvändig för tystnad. allt du får, inte mindre.

Vågen som nämndes i början av texten har två vågskålar. I den ena Sammanfattningsvis vågskålen ligger det som driver på Tystnaden har blivit en bristvara oss och i den andra vågskålen det i vårt 24 timmars samhälle. Vi som lugnar oss. Det är möjligt att behöver värna om tystnad både för fylla på med lugn och ro. Nedan öga och öra. Vi behöver hitta en finner du några till synes enkla väg till samling som motvikt till att tips som kan hjälpa till att få oss vara ständigt nåbar och tillgänglig. hitta lugnet och att fylla mer i den Vi kan regelbundet dra oss tillbaka vågskålen som lugnar oss. i tystnad för att därefter åter träda ut i livet och världen, stärkta och När du behöver mer för egen del påfyllda, utvilade och återhämtade.

• Prioritera sömnen. Det är nöd- Vi vill orkar bidra med det vi kan. vändigt att ge kroppen det antalet timmar sömn den behöver.

• Ta hand om kroppen, det betyder att avsätt tid att ge kroppen den motion den behöver. Det betyder även att ge kroppen den mat och näring den behöver. Ge maten den tid det tar att bli uppäten. Sitt gärna ner vid måltiderna.

• Ge dig tid för bön.

• Avsätt tid för de människor du har nära dig, det kan till exempel vara i familj, i kommunitet eller

Be med oss!

Följ med i Bergets böneliv genom vår nya tidebönsbok: “Dag efter dag”. Den finns att köpa i S:t Sigfrids boklåda: bokladan@berget.se På hemsidan finns också en “Läsplan” för de olika veckorna, helgondagarna o.s.v.: www.berget.se/lasplan

Unum 7

BERGETVÄN, ORGANISATOR, TEMPELRIDDARE

- Anteckningar efter samtal med

SVEN ÖSTLIN

Skrivet av Elsa Mases, medarbetare på Berget.

U

nder 25 år har vi ofta mött Sven Östlin i olika sammanhang på Berget: vid morgonmässan, som ledare för arbetsdagar, som medverkande vid julfirandet, där han förde herdarnas talan i julspelet, som den som framförde revisionsberättelsen vid årsmöten, och inte minst som konferencier vid olika fester.

om julfirande på S:t Davidsgården från katolska församlingen i Karlstad. Efter viss tvekan anmälde de sig. Eftersom de hade sin katt med sig till Berget blev de placerade i ett rum i källaren på Meditationsgården. Och de trivdes där!

SVEN BLEV UNDER vistelsen intresserad av hur Berget sköttes med många ideella insatser av 1988 PLANERADE Sven och medlemmar som alla medförde hustrun Rakel att åka bort för att sina kunskaper. Redan följande fira jul. De råkade då få ett program vår deltog han i arbetsdagarna som Unum 8

han sedan lett och organiserat i 25 år. Han gick under flera år under namnet Generalen. Sven planerade och delade ut arbetsuppgifterna och om någon opponerade sig och sa att de inte kunde uppgiften svarade Sven med humor och sa att de var gamla nog att lära sig.

BLAND DE ROLIGASTE uppgifterna arbetsdagarna haft under åren lyfter Sven fram rivandet av ”Pascals svartbygge”. Det var ett skjul för spadar, skyfflar och gräsklippare m.m. som en ortodox präst som var medarbetare hade byggt vid entrén till S:t Davidsgården.

Efter att ha rivit skjulet och tagit vara på tusentals spikar kunde man återställa naturen på platsen.

SVEN KOMMER ursprungligen från Hälsingland. Genom sitt arbete inom konsumentkorporationen har han arbetat på många håll i Sverige och även utomlands som i Norge, Finland och på något håll i Europa. Han har därför flyttat många gånger, men Sven och Rakel bor nu sedan 10 år i Rättvik. De tillhör Svenska kyrkan, Sven har varit med i kyrkofullmäktige, varit kyrkvärd en period i Jakobsberg.

Under andra tidsperioder har han deltagit i gudstjänsterna hos pingstvännerna, i Missionskyrkan, Örebromissionen på de orter de bott.

NÄR SVEN HADE en sjukdomsperiod för ett par år sedan samlades man i en församling i Alunda och bad för honom och sände sedan en böneduk som följde honom vid hans operation och konvalescens.

BLAND DE SAKER som Sven uppskattar på Berget är ekumeniken, att vi kan be tillsammans och att man inte gör skillnad på människor – en vänskapens miljö.

DET HAN FRAMHÅLLER om tiden på Berget är också kontakten med Per Mases, som rådgjorden med honom om praktiska frågor men också om saker som verksamhetens utveckling, ekonom, samhällsfrågor - livet.

NÄR VI MÖTER SVEN ser vi ofta att han har ett speciellt smycke på bröstet. Det visar att Sven tillhör Tempelriddarorden, en orden som bygger på kristen tro och etik, som säger nej till alkohol och droger och som framhåller välgörenhet och broderlig kärlek. Sven har varit tempelriddare i över 50 år.

VARFÖR GILLAR ALLA SVEN? För att han tycker om människor, broderlig kärlek, som tempelriddarna!

Unum 9

OM DEN INRE TYSTNADEN - hjärtats renhet

Sr Veronica, dominikansyster och medarbetare på Berget.

N

är jag gick i kloster, för länge sen, fanns det ingen anpassningstid. Från den ena dagen till den andra fick vi följa klosterregeln: Stiga upp mycket tidigt, läsa tidegärden på latin i koret, följa den dagliga rutinen och framför allt vara tysta! Vi hade två ”rekreationer” om dagen, efter lunch och efter kvällsmat, då vi kunde tala med varandra, dock inte enskilt, utan alltid i den stora gruppen som på den tiden bestod av cirka 40 personer.

te, studier o.s.v. Man hade knappast någon ”egen tid” som man kunde fylla som man ville. Man hade förresten ännu inte uppfunnit begrepp som fritid, arbetstid, egen tid o.s.v.

För mig var novitiatet en upptäcktsresa i en spännande värld. Det andliga livets väg, Guds värld, öppnade sig.

NOVISMÄSTARINNAN varnade oss. Den yttre tystnaden är bara förgården, den måste leda till den inre tystnaden, annars är den meningslös. Jag förstod det mycket väl, VI GICK ALLTSÅ in i tystnaden och jag hade en känsla av att jag redan med en gång. Personligen tyckte jag nått dit. Jag tror att denna illusion inte att det var svårt. Dagarna var för det var ju det! - är mycket vanlig i fyllda med så mycket: bön, andlig början av ett andligt liv. Man tror att läsning, vägledning, praktiskt arbe- man redan har nått fram till målet, Unum 10

man njuter av att vara i det förlovade landet, man dricker vid källorna och äter de ljuvliga frukterna. Ingenting annat än kärleken finns, man är hos den älskade och den älskade är hos en! Så är det ju i början av en förälskelse.

MEN SEDAN KOMMER desillusionen! Ljuset slocknar, de ljuva känslorna försvinner. Man började skönja det förlovade landet och nu är det borta och känns overkligt och onåbart. Man längtar tillbaka till den trygghet man levde i när man var kvar i Egypten. Den värld man bar med sig och som tycktes vara glömd vaknar till liv och det finns ingen inre tystnad längre.

Tidigare var det lätt att tänka på Gud, men nu fylls man av dagdrömmar, nuet är trist och man projicerar sig in i framtiden eller tar sin tillflykt till det förgångna. Man konfronteras med allt bråte som finns inom en: ältandet, svåra minnen, avund, vrede mindervärdeskomplex o.s.v.

JA, MAN NÅR INTE det förlovade landet utan kamp. Alla andliga mästare vet det. Salig är den som kan få hjälp av en sådan! Men vi har inte alltid tillgång till någon och vad gör man? En sak är säker: den Helige Ande sviker oss aldrig och vi kommer att få all den hjälp vi behöver för att vandra genom öknen.

HERREN UPPENBARAR SIG bara en gång i den brinnande busken och vi måste lära oss, så småningom, att känna igen hans närvaro i de små händelser som kantar vår vandring. Vi får i händerna just den bok vi behöver läsa. En människa räcker ut en hand, ler mot oss, säger - oanande - just det ord vi behöver höra för att kunna resa oss på nytt och fortsätta gå. Vi upptäcker en gömd källa, när vi höll på att törsta ihjäl. Herren sänder sina änglar så att vi inte stöter vår fot mot någon sten, men änglarna är förklädda, vi känner inte igen dem.

Det är oftast först i efterhand som vi blir varse om Herrens besök och hans änglars närvaro i våra liv.

DET RÄCKER INTE med att gå genom havet för att nå det förlovade landet. Man måste korsa öknen. Vandringen sker inte utan knot, revolt, förtvivlan. Det blir en hård skola där vi lär oss att gång på gång sätta vårt hopp till Herren. Vi faller och reser oss. Vi bär Egypten med oss. I våra ryggsäckar har vi vårt gamla liv. Under färden får vi ibland rådet att lämna ifrån oss vår tunga börda och vi försöker gång på gång göra det, men denna börda har en märklig egenskap, den förföljer oss och hinner i kapp oss när vi trodde att vi blivit av med den.

Unum 11

VI KAN INTE TROLLA bort en del av vårt liv, vi kan inte tysta ner de inre rösterna. Men vi kan låta Herren ”besöka sitt folk och ge det frihet”. Vi kan med den gamle Symeon vänta på Israels tröst (se Luk 1:68 och 2:25). Vi kan så småningom och steg för steg öppna det som var stängt, igenbommat, och låta den helige Andes ljus belysa, hela, trösta o.s.v. När vi till sist accepterar att bli ”frälsta”, när vi tar emot frälsningen i vårt konkreta liv, förvandlas steg för steg vårt kaos till kosmos. Saker och ting faller på plats.

Vi blir allt tystare inombords. Vi låter de ske. Hjärtat är inte längre upptaget av sitt lilla ego, det är fritt att öppna sig för Gud och för människorna, det är rent.

I Själens dunkla natt skriver Johannes av Korset: I nattens dunkla timma, tärd av en kärlek som ej blir förbrunnen.

O sköna lyckostrimma var obemärkt jag hunnen ut från min tysta boning och försvunnen.

I trygghet och i dimma, på hemlig stege och av ingen funnen.

O sköna lyckostrimma förklädd och nattomspunnen från huset som låg tyst var jag försvunnen.

DET TAR MYCKET TID att bli försonad med sig själv, med sitt liv med de andra, att låta den inre tystnad sprida sig i oss, tränga in i vårt djup. Denna tystnad leder oss till tillbedjan. Vi är vända mot Gud och vi sjunger: ”Du allena är Helig, du allena är Herre, du allena den högste, Jesus Kristus”.

Vi blir som ett litet barn: jag har lugnat och stillat min själ, jag är som ett litet barn, som barnet i moderns famn (Ps 131:2).

I denna tystnad kan föreningen med den älskade äntligen äga rum.

Unum 12

S:T SIGFRIDS BOKLÅDETIPS

Maria, i kult, konst, vision.

Per Beskow Artos 2014

Smedjan Josemaria Escrivá Catholica, 2014

Så här i adventstid framträder Herrens Moder, om möjligt, ännu klarare än annars och därför känns det mycket lämpligt att framhålla nyutgåvan av Per Beskows bok om jungfru Maria.

Det har skrivits många utmärkta andaktsböcker och böcker med läsning för varje dag under året.

Smedjan fungerar på många sätt som en andaktsbok, men för hela livet, inte bara ett kalenderår. Boken består av korta avsnitt, som drar Denna bok ger en gedigen, histo- in läsaren i den omformande smedrisk och kulturell inramning till jan, där själen danas och helgas. allas vår förebedjerska. Läsaren får möta henne genom olika tidevarv Portionsvis tar läsaren del av Esoch i olika sammanhang, möta crivás sakliga och kompromisslöMaria både som historisk person sa budskap, som måste begrundas och som Gudaföderska. noga. Steg för steg leds så själen vidare på helgelsens väg, genom jordelivet till himmelriket.

S:T SIGFRIDS BOKLÅDA

På Berget finns S:t Sigfrids Boklåda, som genom sin försäljning av böcker, skivor och ikoner vill spegla vår ekumeniska inriktning. Öppettider: tisdag till söndag kl. 14.00-16.00 (onsdag till 15.00) Boklådan har en vänförening. Genom ditt medlemskap bidrar du till att säkerställa ett fortsatt brett utbud av litteratur med andlig vägledning på kristen grund.

Medlemsavgiften är 100 kr/år. Postgiro: 491 5731-6 Kontakt: bokladan@berget.se Unum 13

Unum 14

Thomas Merton - 100 år Lars Adolfsson, kyrkoherde i i Vårfruberga-Härads församling.

D

en 31 januari i år, 2015, är det 100 år sedan en av 1900-talets stora kristna författare och andliga vägledare föddes, Thomas Merton. Thomas eller Tom som han kallades var barn till två konstnärer Owen Merton och Ruth Jenkins. Deras historia börjar på två skilda kontinenter, Nya Zeeland respektive Nord Amerika, men konstnärskapet förde dem till Paris och vidare till den lilla franska staden Prades. Och där, mitt under brinnande krig föddes Thomas Merton. Hans uppväxt var inte religiös även om det hände att hans far ibland spelade orgel i den engelska församlingen och hans mor någon enstaka gång besökte Vännerna/kväkarna. Han döptes dock i den anglikanska kyrkan och hans gudfar, en läkare med namnet Thomas Izod Bennet, kom att bli viktig senare i livet. Hans föräldrars intention med flytten till Frankrike var att bygga upp ett konstnärskollektiv. I Frankrike fick Thomas börja skolan men idyllen avbröts abrupt när hans mor dog i cancer. Thomas var bara sex år och hans far tog med sig Thomas och hans yngre

bror John Paul och till morföräldrarna i Amerika, till New york. Men Owen kände ingen frid och därför lämnade han John Paul och tog med sig Thomas och gav sig ut på resor runt om i världen. Senare i livet kom separationen från brodern att plåga Thomas och han beskriver i starka ordalag hur han och hans kompisar senare i New York jagar lillebror med stenar och Thomas ser honom stå precis på kastlängds avstånd, men utan att träffas. Nästa katastrof inträffar han tretton år gammal, och då på engelsk internatskola, får reda på att pappa lider av en hjärntumör. Owen avlider och ny förmyndare blir hans gudfar Tom Bennet. Båda förlusterna satte givetvis djupa spår och Thomas Merton kom in i tonåren som en vilsen och sökande person.

TROTS SVÅRA motgångar tidigt i livet kom en vändning när han på tidigt tretiotal flyttade från Cambridge i England till New York och en plats vid Columbia University. Där upptäckte Merton två sidor av livet som kom att förändra honom i djupet.

Det första var vänskapen. Via en grupp

Unum 15

studenter fick han möta vänner som utan falskhet ställde upp och litade på honom och som blev kvar! Några av dessa vänner var sedan med vid hans begravning. Detta fick honom att se vänskapen som en familj. Att det var möjligt att ha djupa relationer utan att det var nödvändigt att det är familjeband. Den andra upptäckten var den katolska filosofin och i dess förlängning den katolska tron.

DEN 16 NOVEMBER 1938 upptogs (han döptes sub condita d.v.s. när prästen öser vatten över huvudet tillfogas orden, om du inte är döpt- döper jag dig) Thomas Merton i den romersk katolska kyrkan. Han började också hoppas på att blir Franciskanbroder (han önskade att bli präst) men efter en tragisk bikt fick han till svar från prästen att detta inte gick p.g.a.

Mertons tidigare vilda liv i Cambridge.

Gråtande lämnade han bikten och bestämde sig för att om han inte kunde bli ”riktig” franciskan så kunde han åtminstone leva sitt liv efter deras ideal. Han började därför som lärare vid ett College, S.t Bonaventure, som leddes av franciskanerna.

KRIGET KOM dock allt närmare och när Merton, som var pacifist, uppgraderades på inkallelselistan började han fundera på sina alternativ.

På våren 1941, 27 år gammal, hade han stilla veckan och påsken varit på en retreat vid klostret Our Lady of

Gethsemani utanför Louisville (det ligger i riktning mot och närmare Bardstown) i delstaten Kentucky. Så när han samma år på hösten fick ännu ett brev från armén bestämde han sig för att åka på ännu en retreat. Redan i brevet anades hans önskan om att få stanna i klostret. Den 10 december 1941 inträdde Thomas Merton i klostret och 13 december, Sankta Lucia, blev han postulant i Cistercienserna av den strikta observansen.

NÄR HAN PÅ VÅREN 1942 avlade novislöften antog han namnet Ludovicus Maria eller Louis Marie som en återkoppling till hans franska rötter. Här borde berättelsen om Thomas Merton upphört eftersom det i klostret inte var tillåtet att ha kontakt med omvärlden mer än fyra brev till sin familj per år! Men Merton bar på en författardröm och redan åren före sitt inträde hade han börjat skriva, både prosa och poesi. Hans dåvarande abbot Dom Frederic Dunne, son till en boktryckare, såg Mertons talang och lät honom fortsätta skriva på den dagbok han hade med sig till klostret.

Den fjärde oktober 1948, sex år efter inträdet som novis publicerades den bok som skulle få enormt genomslag både i Amerika och i Europa, The Seven Storey Mountain berättelsen om en ung mans väg in i klosterlivet.

Boken slog ner som en litterär bomb i efterkrigstiden. Boken hamnade på New York Times bästsäljarlistor och

Unum 16

sålde närmare en miljon exemplar. i 10 år mellan 1955-1965. Resan gick I ett slag hade munken Louis blivit väster ut. Han nådde fram till Indien känd som Thomas Merton. där han fick möta Dalai lama och i december kom han till Bangkok.

I KÄNDISSKAPETS SPÅR Konferensen innehöll flera talare följde på många sätt en svår tid för och Thomas Merton/fr. Louis var Merton. Han sökte efter ännu större en av dem. Den 10 december höll tystnad och ensamhet samtidigt han ett föredrag på förmiddagen som hans författarskap växte både och gick sedan till sitt rum för att på djupet och bredden. Hans böcker duscha och vila. När han inte kom om kontemplation fick många nya till eftermiddagsföreläsningen gick människor att söka sig till kyrkans liv två nunnor för att se hur det var och gav fördjupning i bönen. Hans med honom. De fann honom död böcker om kyrkans sociala uppdrag inne i badrummet. Obduktionen väckte anstöt hos många i klostrets och platsundersökningen visade att ledning men nådde människor en fläkt som stod inne i badrummet långt utanför kyrkans gängse ramar. hade för dåliga ledningar och ström In på 60-talet vidgades åter hans att gått in i duschen. Ett elektriskt författarskap med nya litterära språng överslag gjorde vattnet strömförande i riktning mot Zen, Hinduism, Islam och Thomas Merton dog omedelbart. och Judendom.

På de 27 år som hade passerat sedan han inträdde bakom klostrets portar THOMAS MERTON hade levt hade han genomfört en inre resa som utan familj sedan sin barndom men i allt sedan dess har hjälp otaligt många brevväxlingar mellan olika författare andra att själva våga gå den väg som och andliga ledare fann han en leder mot enheten med Gud. samhörighet som sträckte sig bortom familjebanden. Som Cisterciens hade HANS KVARLEVOR fördes med han avgivit löfte om stabilitet, att förbli flyg till Gethsemani där han vilar i i sitt kloster. Den dagliga rytmen med en grav med ett enkelt kors vid sidan bön, mässa, tystnad, meditation och av alla de andra tysta bröder vilkas liv arbete gav trygghet men han önskade han delade. Efter 53 år, varav hälften också att få resa ut och se något som munk, lämnade han bara några annat. 1968 beviljades han att få resa få saker kvar, en klocka, sitt latinska till Asien för att delta i en konferens breviarium, en rosenkrans och en med abbottar och novismästare inom liten ikon att ha i fickan. Men arvet benediktin- och Cisterciensorden, han efter hans liv och författarskap är hade själv varit novismästare i klostret beständigt.

Unum 17

GÖM DIG VID BÄCKEN KERIT, I KÄRLEKEN!

Å

Broder Wilfrid Stinissen talade vid Bergets 45-årsjubileum år 2007!

r 2010 gav br. Wilfrid Stinissen ut boken Göm dig vid bäcken Kerit. I Första Kungaboken 17 säger Gud till profeten Elia: ”Göm dig vid bäcken Kerit, i kärleken”. Hur detta skall ske har karmelitorden under sin 800-åriga historia velat ge svar på. Under drygt tvåhundra år formades de unga karmelitbröderna av det så kallade Vademecum, ett kompendium för det dagliga livet i Karmel. I Göm dig vid bäcken Kerit ger br. Wilfrid en nutida handbok i samma syfte. I den stora karmelittraditionen får vi här konkret vägledning för hur vi, inom eller utanför klostermurarna, kan använda vår vardag så att den leder

fram till mötet med Gud. I denna text återger v i några avsnitt som talar om tystnadens betydelse.

16. Det finns yttre och inre tystnad.

Yttre tystnad är en hjälp till att nå inre tystnad, en hjälp som inte alltid är absolut nödvändig och än mindre absolut effektiv. Det är inte helt omöjligt att leva mitt i världens larm med en tyst själ, och det är också möjligt att man i cellens tystnad och ensamhet har en larmande själ. Ändå kan man lugnt påstå att den som försummar den yttre tystnaden har små chanser att nå den inre.

Unum 18

17. När det gäller yttre tystnad kan man urskilja tre aspekter: tystnad i ord, i handling och i hållning. När vi talar om tystnad tänker vi först på att inte använda ord, att tiga.

Vår Regel, som vanligtvis uttrycker sig kortfattat, blir utförlig när den anbefaller just denna tystnad. Där möter vi också denna allvarliga: ”Varje onyttigt ord som människorna yttrar skall de få svara för på domens dag” (Matt 12:36). Detta säger Jesus till alla, men det gäller i synnerhet oss. Vår Regel skriver mycket uttrycksfullt, inspirerad av Jesus Syrak (28:25), att vi skall skaffa en våg för våra ord, för att se om de väger tillräckligt tungt. Om vi kom ihåg detta - jag säger inte alltid utan i alla fall då och då - innan vi gick och knackade på hos en medbroder eller medsyster, eller innan vi tilltalade någon som vi möter i klostergången, skulle våra kloster verkligen bli oaser av tystnad.

18. I enlighet med den stora monastiska traditionen är kvällens och nattens ”stora tystnad ” en särskilt helgad tid då all samvaro förbehålls den Älskade och all muntlig kommunikation undviks. Karmels Regel citerar: ”Genom tystnad och förtröstan blir ni starka” (Jes 30:15) och fortsätter: ”Därför bestämmer vi att ni skall iaktta tystnad från och med kompletorium till och med prim följande dag.”

19. Den monastiska traditionen a skiljer också tysta platser i klostret där onödigt talande bör undvikas.

Det rör sig om kapellet och koret, sakristian, preparatoriet (hos systrarna), refektoriet och klostergångarna (Preparatoriet är förrummet till koret där man samlas till ingångsprocession. Koret är nunnornas avdelning av kapellet. Refektoriet är klostrets matsal).

20. Du kan även betrakta tystnaden som ett element i brödrakärleken.

När du talar bryter du inte enbart din egen utan också en annans tystnad. Du har inte rätt att störa andra i deras samtal med Gud genom onödigt talande. Visa vördnad för din broders/systers tystnad!

21. Det f inns också en tystnad i handling. Det är möjligt att du talar lite eller inte alls men ändå gör mycket oväsen. Man skall inte bara tiga i våra kloster, det måste också finnas en tyst atmosfär. Här tänker man på manin att slå i dörrar, på obehärskat nysande, harklande och hostande, på högljutt skrapande med skeden när man äter sin soppa.

Med sådant stör du böneatmosfären i klostret.

Unum 19

Bergets TYSTNADSSYMPOSIUM HT 2015!

Thomas Merton - med erfarenhet av tystnad

“Endast i tystnaden, i avskildheten och ensamheten kan man lära sig att lyssna” (Thomas Merton) 22. Till sist finns även en tystnad i hållning. Tro inte att vår kroppshållning inte har något att göra med tystnad. Det finns ” larmande” ansikten som vittnar om förströddhet, splittring, inre oväsen. Samma sak gäller hela kroppens hållning.

Vi håller händerna under skapularet. I koret eller refektoriet sitter vi inte bredbenta. Vår inre samling uttrycker sig i en samling av våra lemmar. En stilla hållning är ett eko i kroppen av vår inre frid.

23. En av tystnadens - både den yttre och den inre - största fiender är jäkt. Att vara jäktade innebär att vi inte lever i Guds takt, att vi ”springer före Försynen” (Vincent de Paul, 1581-1660), att vi är fyllda av vårt arbete och inte kan släppa det, att vi släpar det med oss som en tung

och helt onödig börda. Hur skulle Gud kunna tala till oss när vi alltid är upptagna, hur skulle han kunna lägga något i våra händer när de redan är fulla? ”Du måste tömmas på det du är fylld av för att kunna fyllas med det du är tom på”, skriver Augustinus. Lösningen på jäktets problem ligger i en fördjupning av vår tro som säger oss att Gud, när han ger oss ett uppdrag, alltid ger oss tillräckligt med tid till att utföra uppdraget. Finns det ingen tid, kommer uppdraget inte från honom utan från oss själva, från vårt ytliga, oroliga och äregiriga jag.

24. Om vi slår vakt om vår inre tystnad avstår vi gärna från att läsa en del saker som kan tillfredsställa vår nyfikenhet men som inte främjar vår lyhördhet för den helige Ande.

Inte all information som klostrets vänner skickar oss är viktig. Här gäller det att välja, och således att välja bort.

25. Öva dig i att inte blanda ihop olika sysslor utan försök att dra skarpa gränser. Ge dig helhjärtat åt det arbete du har att görajust nu, med andra ord ”gör vad du gör” (age quod agis), och plåga inte ditt huvud med att tänka på morgondagens plikter.

Varje arbete har sin tid och får ta sin tid. När den tillmätta tiden är ute, lägg saken åt sidan och glöm den.

Unum 20

26. Lär dig att förstå att tystnaden har många skikt: tungans tystnad, kroppens tystnad, fantasins och minnets tystnad, andens tystnad, och till sist den tystnad som Gud själv skapar i själen, och denna sista tystnad har själv många grader. Varje skikt öppnar dörren till ett djupare skikt.

Nöj dig inte med de perifera skikten, men förakta dem inte heller: de hjälper dig att nå djupare skikt där tystnad till sist blir lyssnande.

tystnad. Och omvänt gör tystnaden själen beredd ”att lyssna på lärjungars vis” (Jes 50:4) och ta emot ordet som vad det verkligen är: Guds ord.

28. Om du älskar tystnaden kommer detta att visa sig i ditt sätt att tala.

Du kommer inte att ägna dig åt förråande gyckel, åt lättsinnigt och banalt prat. Du blir kanske mindre mångordig, är mindre benägen att stå i centrum, att ta mycket plats i samtalet. Dina ord får mer tyngd 27. Kom ihåg att det finns en inter- därför att de har sina rötter i tystnaaktion (ett växelspel) mellan Guds den och är präglade av den. Ditt tal ord och tystnaden. Det ena väcker är värdigt, respektfullt, i harmoni och öppnar för det andra. Det som med det liv du lever i Guds närvaro. är gudomligt i ordet skapar tystnad och kommer först helt till sin rätt i

Intresserad av att leva kommunitetsliv?

- på Berget lever en kommunitet som gärna tar emot fler medlemmar!

SENASTE NYTT OM RETREATER OCH KURSER

www.berget.se

Hjälp andra att komma till Berget!

Nu kan du, som har möjlighet, lägga till en extra summa när du betalar din retreat eller kurs. Dessa pengar går till att hjälpa den som inte har råd att kunna komma till Berget.

Man kan givetvis hjälpa andra även om man inte kommer på kurs eller retreat, märk inbetalningen med “Deltagarfond”.

Unum 21

Lyssna till oljuden, ignorera dem inte!

Peder Bergqvist, föreståndare för Stiftelsen Berget.

J

John Cage utforskade tystnaden och musiken på djupet. Det verkar som han också fann stillheten, i varje fall söker sig katter till personer som är stilla...

ohn Cage (föddes 1912 och dog 1992) visar på ett nytt sätt att lyssna: “Gå ut och lyssna till alla ljud och oljud utan att ignorera något, utan visa intresse, välkomna, låt dig fascineras av det som tidigare störde dig!”

I DENNA TEXT använder vi musik som en ingång för att förstå tystnaden. Musik ska då inte förstås som en begränsad kulturell aktivitet, utan musik som ett sätt att förhålla sig till hela livet. Att erfara hela livet genom musiken, eller som John Cage skulle ha sagt; ”Allt är musik”.

MUSIK OCH TYSTNAD ser på ytan ut som två motpoler.

Tystnaden är ett utrymme som vi kan fylla med musik, eller; tystnad är avsaknad av musik.

Men tystnaden är viktig för alla musiker, på olika sätt. Arvo Pärt utgår från tystnaden i sitt komponerande. Beethoven blev döv, vilken tragedi för en musiker att bli döv! Han skrev musik, men han kunde inte höra en enda ton.

Och ändå fortsatte han att skriva musik. Och den musiken blev bara renare och renare, till dess att han skrev sin nionde symfoni. När den framfördes första gången möttes den av jublande

Unum 22

applåder, men han kunde varken 1966 Om ingenting (översättare: höra musiken eller applåderna.

Torsten Ekbom, Leif Nylén).

Det mesta i denna översättning Raniero Cantalamessa sa, när han är taget från Silence, en bok som var här sommaren 2013, att det fröändrat människors liv. ”Denna är på samma sätt när vi ber eller bok förändrade mitt liv. Femtio mediterar. Vi märker inte av vår år senare har den samma kraft. publik, den heliga Treenigheten: Cage påminner oss om att ljud i Fadern, Sonen och den helige musik kan vara lika fria som de Ande. Treenigheten står upp och är i naturen. Och när vi lyssnar är applåderar så att det dånar var- hela världen musik” ( John Luther je gång en människa ber, vänder Adams, kompositör). Cages dedsig till Gud, men vi kan inte höra ikerar boken ”To Whom It May det...

Concern.” Till den det månde beröra. Så är det med denna text Så visst hör musik och tystnad och allt som vi möter, det är ett ihop, liksom tro och stillhet. erbjudande till den det månde beröra.

“SILENCE IS NOT acoustic, it is a change of mind. A turning CAGE VAR KRITISK till around” (1957/1992). Tystnaden utvecklingen inom musikområdet, är inte ett akustiskt fenomen framför allt vad beträffar s.k. utan fråga om en sinnesändring. klassisk musik, konsertformen, Tystnad är en omvändelse. “Om- musikutbildningen o.s.v. Cage la vänd er och tro evangelium”, att tidigt märke till att musiken inte vända sig från sitt ego till Kristi ger utrymme för tystnaden som sinnelag, är att öppna sinnen för den borde. Vi skulle kunna ta verkligheten. Att börja lyssna, se, nästan vilket exempel som helst smaka, lukta, känna... Den helige från den västerländska musikAnde väcker våra sinnen till liv. traditionen; Bach, Mozart, Mahler, heavy metal, disco, hipJOHN CAGE KAN hjälpa oss hop... En personliga favorit är att förstå vad tystnaden är, uti- hovlutenisten Silvius Leopold från hur vi lyssnar på musik, ljud, Weiss, samtida med Johan oljud. Hans bok Silence, gavs ut Sebastian Bach, lyssna gärna till juni 1961. Det finns en svensk någon av lutsviterna som Robert bok med texter av Cage från Barto spelat in! Eller lyssna till Unum 23

någon annan av dina egna favoriter med Cages öron, meditera över tystnadens plats i det du hör.

CAGE SÖKTE på olika sätt att finna tystnadens djup i musiken. Han upptäckte att det inte fanns något vi kan kalla tystnad, definierad som total avsaknad av ljud. 1951 besökte han ett ekofritt rum på Harvard University för att kunna lyssna till tystnaden.

Ett ekofritt rum innebär att det är icke-reflekterande, icke-eko.

Det är ett rum som utformats för att helt absorbera reflektioner av antingen ljud eller elektromagnetiska vågor. De är också isolerade från yttre störningskällor.

Cage förväntade sig att inte höra någonting alls. Istället hörde han två ljud, ett högt och ett lågt. Han fick sedan höra att det höga ljudet var hans nervsystem och det låga ljudet blodcirkulationen! Detta var en gigantisk uppenbarelse för honom som kompositör, och hans tänkande kring komposition. Efter denna erfarenhet bestämde han sig för att tystnad som total avsaknad av ljud inte existerar. ”Hur mycket vi än försöker skapa denna tystnad, går det inte”. Utifrån meditationssynvinkel uppmärksammar vi alltid hur tankarna kommer och ”stör” tystnaden, men kroppen avger i sig själv ljud, så länge vi lever, bara en död kropp är helt tyst!

CAGE LÄR OSS att förhålla oss till “musik” (ljud, oljud, tystnad) som om det vore en slags meditation, eller mer ett meditativt förhållningssätt, som anger hur vi bör förhålla oss till allt i tillvaron. “Du kan bli trångsynt, bokstavligen, genom att bara tycka om vissa saker och ogilla andra, men du kan bli öppen, bokstavligen, genom att ge upp som du gillar och ogillar och istället bli intresserade av saker”. För Cage behövde tystnaden omdefinieras för att kunna betyda någor, för att bevara livskraften. Det finns inte någon motsättning mellan ljud och tystnad, utan endast mellan avsikten att höra och frestelsen att avleda sin uppmärksamhet från ljud (ignorera ljud). “Var vi än befinner oss är det mestadels oljud vi hör. När vi ignorerar det stör det oss. När vi lyssnar till det finner vi det fascinerande.”

JOHN CAGE VAR en ovanlig person, kan vi lära oss något av honom? En vän till Cage, filosofen Richard Flemming, berättar i sin bok ”Evil and Silence” en speciell händelse om Cage. En gång utlöstes brandlarmet i det hus där Cage bodde, det var ett falsklarm men det larmade hela natten och höll alla vakna. Alla fick sin sömn förstörd förutom

Unum 24

Cage som berättar: ”Jag stannade kvar i sängen, lyssnade noggrant på dess förlopp, arbetade in det i mina tankar och drömmar; och jag sov mycket gott”. Cage uppmuntrade en musiker att njuta när han hörde ett litet barn skrika under en konsert, inte låta det förstöra musikstycket. Denne musiker skriver senare: ”hittills har jag misslyckats… men just därför återvänder jag om och om igen till John Cage, för att om jag mognar som människa, eller slappnar av lite mer, så kanske jag en dag just kan njuta av barnskrik och brandlarm, och vara så tillfreds med tillvaron som Cage var. En lyssnandets väg till ett mer naturligt och fullödigt liv.”

DEN LYSSNANDE inställning som Cage beskriver ligger nära den form av meditation som vi praktiserar här på Berget. När vi mediterar låter vi allt vara som det är, de ljud som kommer in i meditationshallens tystnad får vara som de är, de är välkomna. Cage längtar efter en heroisk lyssnare. ”En gång var jag med vid en Zen-ceremoni ledd av en japansk Roshi (vördad andlig mästare).

Han utförde ceremonin, med rosblad och allt. Efteråt serverades te med riskakor. Och sedan gav värdinnan och hennes make en

bedrövlig konsert med ett ostämt piano och med sprucken röst.

Det var ett utdrag ur en tredje klassens italiensk opera. Jag kände mig generad och sneglade mot Roshin för att se hur han tog det. Uttrycket i hans ansikte var fullkomligt saligt.” ”VAD SOM HAR HÄNT är att jag har blivit en lyssnare och att musiken har blivit något att höra på.” Cage för in en tystnadens dimension i sin musik, en mer meditativ form av musik som är mer intresserad av lyssnaren. Lyssna gärna på några av hans kompositioner. Det finns en fin inspelning för violin och harpa med Gideon Kremer och Naoko Yoshino som heter “Rubato” ur “Six melodies”.

Eller “Amores III” (Trio Seven Wood Blocks, not Chinese) med The Manhattan Percussion Ensemble. Eller ett av de många stycken han skrev för preparerade pianon, exempelvis “Sonata III” med Vicky Chow.

LYSSNANDET! ”Varför har så många så svårt för att lyssna?

Varför börjar de prata när det är något att höra? Har dom sina öron inte utanpå huvudet utan inne i munnarna så att deras första impuls när de hör något är att börja prata?”

Unum 25

PROVA ATT LYSSNA på ett nytt sätt, öppnare, friare. Lyssna till skapelsen, Skaparen, människorna, din kropp, fläktarna o.s.v.

Nästa gång du lyssnar på allt som finns tänk då att allt är musik som Gud komponerar och dirigerar och framför i och genom allt och alla. ”Avsikten med den avsiktslösa musiken skulle uppenbaras om folk lärde sig att lyssna: att de när de lyssnar kanske skulle upptäcka att de föredrog vardagens ljud framför de ljud, som de strax därefter kunde få höra i ett musikprogram och att detta, åtminstone som jag såg saken, var helt i sin ordning.”

TA DIG TID att göra en övning i lyssnande. Försök att lyssna på vanliga ljud som om det vore musik. Lyssna på den musik som kommer till dig när du är ute och promenerar med hunden, hundens snabba rytmiska gång, din egen andning, lite snö som faller från ett träd och lägger sig som ett ackord på marken, vinden som en mycket samspelt slaverksensemble böljar fram och tillbaka i en oupphörlig vågrörelse, en bil som likt ett starkt orkestercrescendo närmar sig och sedan tonar ut som en ton som sakta dör ut, allt är musik av Skaparen som samspelar med allt skapat i en ickekontrollerad allomfattande och ständigt pågående komposition!

”Många människor som är ute och vandrar har huvudet så full av förutfattade meningar att det skulle ta en lång stund innan de kunde börja höra eller se. De flesta människor är förblindade av sig själva”. ”Många människor i vårt samhälle går runt på gatorna och i bussarna och så vidare och lyssnar på sina radioapparater med hörlurar på så att de inte hör världen omkring dem. De hör bara vad de har valt att höra. Jag kan inte förstå varför de avskärmar sig själva från den rika erfarenhet som är gratis. Jag tror att detta är början på musiken, och jag tror att slutet på musiken mycket väl vara dessa inspelningar”. ”DENNA TILLFÖRSIKT när man står vid skiljevägen där man inser att ljud uppstår oavsett om de är avsedda eller inte, uppstår bara om man vänder sig mot dem som inte är avsedda. Denna vändpunkt är psykologisk och ser i första ögonblicket ut att innebära ett uppgivande av allt det vi betraktar som mänskligt - för en musiker innebär det att ge upp musiken. Denna psykologiska vändpunkt leder till naturens värld där man, gradvis eller plötsligt, inser att människan och naturen finns i denna värld samtidigt; att ingenting gick förlorat

Unum 26

när allt gavs upp. Tvärtom vann man allt. I musikaliska termer: vilket ljud som helst kan uppträda i alla kombinationer och i alla sammanhang.”

förundran? Uttrar simmande i en ström en känsla av uppsluppen munterhet? Natten i skogarna en känsla av fruktan? Inger inte regnet som faller och dimmorna som stiger en föreställning om en kärlek som förenar himmel och jord? Är inte ruttet kött osmakligt? Om någon som vi älskar dör, inger inte detta sorg? Och finns det en större hjälte än den minsta växande planta? Vad är mer vredgat än en blixt och en åskknall? Så reagerar jag på naturen och det är inte säkert att andra reagerar lika. Känslor uppstår hos den som har dem. Och ljud som tillåts att vara sig själva kräver inte att de som hör dem gör det utan känslor. Motsatsen till detta är vad man kallar inlevelseförmåga.”

CAGES TANKAR om musik snuddar vid den sunda teologi som tar inkarnationen på allvar, där samspelet mellan Skaparen och skaparen fungerar. ”Vi, som mänsklig art, hotar naturen. Vi agerade mot den, vi har gjort uppror mot dess existens. Därför måste vår strävan idag vara att återskapa den till vad den är. Och naturen är inte en separation av vatten från luften, eller över himlen från jorden, etc., utan ett “sam-arbete”, eller ett “sam-spel” av dessa delar. Det är vad vi kallar ekologi. Musik, som jag föreställa det, är ekologisk. Du kan gå längre och säga att det ÄR ekologi SAMSPELET MELLAN kom(1981)” positör, musiker och lyssnare. ”Många tror felaktigt att när CAGE LÅTER LYSSNAREN de hör ett musikstycke inte gör hänföras av skapelsens skönhet någonting, utan att det görs för och mångfald på ett sätt som li- dem. Nu förhåller det sig inte så, knar den helige Franciskus, hans och vi måste forma vår musik, vår tillbedjande livshållning. ”Hör Konst, vi måste forma alla, tror man ljud som bara är ljud bör- jag, så att folk inser att det är dom jar det teoretiserande intellektet som gör det, och inte att någontgenast teoretisera, och de män- ing görs för dem.” ”Om publiken, skliga känslorna väcks alltid vid om någon av oss känner att det möte med naturen. Inger inte ett som spelas kan spelas när som stort berg oavsiktligt en känsla av helst och ge upphov till samma Unum 27

uppelvelse, då får vi ett intryck av en sorts livlöshet.” Cage var mycket skeptisk till inspelad musik, eftersom minst två tredjedelar av musiken saknas i inspelad musik.

På Berget försöker vi vänja oss vid att oftare vara i tystnad vid måltiderna, utan inspelad musik.

Istället låter vi allt vara som det är, lyssnar intresserat på alla ljud, på alla oljud, på tystnaden...

Vi lockas att stanna kvar i verkligheten, inte fly in i fantasier, varken fastna i det förflutna eller drömma om framtiden, utan uppmärksamma vad som faktiskt är. ”Musiken upphör aldrig. Det är bara vi som vänder oss bort.” Det finns en djup vördnad för alla ljud hos John Cage. “Ljud bör hedras snarare än förslavas.” Och han beskriver hur detta utvecklats steg för steg hos honom till att respektera ljuden som de faktiskt är, i sig själva. ”Sedan fyrtiotalet och genom studier med DT Suzuki, har jag tänkt på musiken som ett sätt att förändra sinnet.

Jag såg konsten inte som något som bestod av ett meddelande från konstnären till en publik utan som en aktivitet av ljud där konstnären hittade ett sätt att låta ljuden vara sig själva. Och, i att vara sig själva, för att öppna sinnena på människor som gjort dem eller lyssnade på dem och ge

andra möjligheter än vad de tidigare hade övervägt.”

NÄR CAGE EN GÅNG talade med David Tudor om en föreläsning, sade han något som förvånar: ”Glöm inte att lägga in några tacksägelser”. Jag sade: ”Vad i fridens dar menar du med tacksägelser?” ”Välsignelser”, sade han. ”Vilka välsignelser”, frågade jag: ”Gud välsigne er alla?” ”Ja” svarade han. Cage skriver: ”Skall vi prisa Gud från Vilken all välsignelse kommer? Är ett ljud en välsignelse? Jag upprepar, är ett ljud en välsignelse?” Vi närmar oss här, eller befinner oss mitt i, den kristna mystiken! Allt har en djupt andlig innebörd! Musik, ljud, oljud, tystnad, kompositör, musiker, lyssnare - allt kans ses som välsignelser, eller som Guds verk, eller som människans svar på Guds kalellse, en sinnesändring, omvändelse...

DET ÄR DEN skapande tystnaden, först uppenbarad medan jorden låg öde och tom. I tystnaden över de mörka djupen ljöd Guds skaparord. Det är helighetens tystnad, det är tillbedjarens tystnad, i vördnad, förundran, tacksägelse, det är den läkande tystnaden. En tystnad som inte är en akustisk tystnad

Unum 28

utan en tystnad som vibrerar av liv, som kräver sinnesändring för att kunna uppfattas! “Omvänd er och tro!”

Noter till 4,33

4,33 ÄR DET MEST kända verket av John Cage. Det består av tre satser: 30 sekunder, 2 minuter och 23 sekunder och till sist 1 minut och 40 sekunder, sammanlagt 4,33. Helst ska dörrar och fönster öppnas för att släppa in alla ljud, lyssnaren är i centrum, lyssnande efter allt som på ett ickekontrollerat sätt blir musik i lyssnarens öppna sinne. Ljud, oljud och tystnad som meditation, allt välkomnas, allt är intressant, nyfiket lyssnande på allt blir hela livet musik. De olika satserna får en helt egen, unik, karaktär. ”Vad som verkligen gläder mig i det tysta stycket 4’33” är att det kan spelas när som helst, men att det bara blir levande när du spelar upp den. Och varje gång du gör, är det en upplevelse av att vara mycket, mycket levande” (1981).

GÅ UT OCH LYSSNA till alla ljud och oljud utan att ignorera något utan visa intresse, välkomna, låt dig fascineras! Låt även de mekaniska ljuden bli till musik, fläktljudet, trafiken, larmen...

Visa intresse, välkomna, låt dig förundras av det som tidigare störde dig, och känn vördnad!

Unum 29

Unum 30

”Den gudomliga stegen”

Johannes Klimakos, ca 570-649, ledde Sinai kloster (senare Katarina kloster) under sina sista år. ”Den gudomliga stegen” (eller ”Paradisstegen”) skrevs ursprungligen bara för bröder i ett grannkloster men spreds med tiden över hela Bysans. Här återger vi något om stillhetens steg på ”den gudomliga stegen” (Ladder of divine accent): Stillness of the body is the accurate knowledge and management of one’s feelings and perceptions. Stillness of soul is the accurate knowledge of one’s thoughts and is an unassailable mind.

The start of stillness is the rejection of all noisiness as something that will trouble the depths of the soul. The final point is when one has no longer a fear of noisy disturbance, when one is immune to it.

The powers of heaven join in living and worship with the man who practices stillness in his soul. I shall not say anything to you about the opposite situation.

The man who wishes to offer a pure mind to God but who is troubled by cares is like a man who expects to walk quickly even though his legs are tied together.

Stillness is worshiping God unceasingly, and waiting on Him. Let the remembrance of Jesus be present with your every breath. Then indeed you will appreciate the value of stillness.

The life of stillness, especially when practiced by solitaries, must be guided by consciense and common sense.

Unum 31

Skylten som visar vägen till Bergets två gårdar. Sven Östlin har g jort denna skylt, liksom så mycket annat, och i detta nummer av Unum uppmärksammar vi vår käre vän (på s. 8).

Tempelvägen 10, 795 91 RÄTTVIK 0248-79 71 70 E-POST: info@berget.se WEBBSIDA: www.berget.se Nästa nummer är temat: TREENIGHETEN - I TIDEN!

U

UU U

STIFTELSEN BERGET

U

är en tidskrift som utges fyra gånger per år Prenumerationsavgift 150 kr.

Medlemmar i Bergets vänförening får Unum utan kostnad.

Medlemsavgift 300 kr.

Studerande under 25 år 150 kr.

Betalas via Bankgiro: 574-3323