Unum 2017 nr 2 by Stiftelsen Berget

NR 2 ÅR 2017 ÅRGÅNG 34

UU U U

tidskrift för kristen enhet, retreat och meditation

Tema: MEDITATION OCH PILGRIMSRESA

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tema:

MEDITATION OCH PILGRIMSRESA

Ledare 3 Peder Bergqvist Präst och zenmeditatör - hur får jag ihop det? Gustav Ericsson

4-8

Jubileum för Bergets kulturhus Elsa Mases

8-9

Simul iustus et peccator - syndare och rättfärdig Olof Andrén

10-13

Tacksägelseresa till Rom, del 1 14-25 Marie Erenius Bergqvist Rosenkransen, en meditationsform Sr Veronica OP

26-29

Fem dagars Sesshin, en personlig betraktelse Elisabeth Finné

30-32

Boklådetips 34 Marie Erenius Bergqvist KONTAKTUPPGIFTER & ANNONSPRISER ANSVARIG UTGIVARE: Peder Bergqvist. ADRESS: Stiftelsen Berget, Tempelvägen 10, 795 91 R ÄT T VIK. TELEFON: 0248 -79 71 70. BANKGIRO: 574 -3323. IBAN: SE92 6000 0000 0007 9712 8298 BIC/SWIFT: HANDSESS E- POST: info@berget.se. WEBSIDA: w w w.berget.se. PRENUMER ATION OCH ANNONSBOKNING: 0248 -797170, info@berget.se TRYCKERI: Henningssons Tr yckeri AB i Borlänge. UTGIVNINGSPL AN: Fyra gånger per år. ANNONSPRISER Storlek Pris enstaka annons Pris för fyra annonser 1/1 2 000:- (180x120 mm) 6 000:1/2 1 500:- (90x120 mm) 4 500:1/4 1 000:- (90x60) / 60x30 mm 500:-. 3 000:- / 1500:Baksida 5 000:- 15 000:-

PRENUMERATION Enstaka nummer 40:Årsprenumeration 150:Medlemsavgift i Bergets vänförening 300:-

Stiftelsen Berget har utgivningsbevis för Unum som periodisk skrift och förbehåller sig rätten rätten att göra justeringar i de bidrag som lämnas in till tidningen. Unum betyder “ett ” (Joh 17:21) och syftar på Bergets kallelse att verka för Kyrkans synliga Enhet.

Unum 2

Varför Rom?

et här är er kyrka”. Ja, så sade vår ”dörröppnare” i Rom, fader Tad, när vi leddes in i Peterskyrkan för att f ira mässa alldeles intill aposteln Petrus grav. Det blev så påtagligt, att vara del av något mycket större än en avgränsad kultur, ett land, ett språk. Vi var sjutton personer från Berget som reste på pilgrimsresa till Rom mellan den 18 och 27 april. Det blev en rivstart då vi redan den första dagen begav oss till Peterplatsen f ör Påvens Genera laudiens. Sr Veronica och jag fick representera kommuniteten och Berget när vi hälsade på Påven Franciskus. Vi talade om Bergets kallelse och han gav oss uppmuntrande ord. Han var närvarande, lyssnande, intresserad och han betonade vikten av att vi måste fortsätta verka för försoningen mellan katoliker och lutheraner.

På liknande sätt möttes vi av uppmuntrande ord och böner när det gäller vår kallelse, från Kardinal Koch på Enhetsrådet och från Kardinal Müller på Troskongregationen. Det blev så tydligt att vi är en del av något mycket större och vackrare och att dessa män verkligen har vigt sina liv åt Kristus och är goda herdar för sin hjord. Vi firade katolsk mässa på svenska

i Peterskyrkan, Lateranbasilikan, Maria Maggiore, Paulusbasilikan, i S:t Pietro in Vincoli, Santa Croce in Gerusalemme, i Troskongregationens kapell, i S:t Callistosk atakomberna. Vi f irade mässa enligt Svenska kyrkans ordning i Birgittahusets krypta, som Svenska kyrkan i Rom använder. Vi bad också laudes och firade mässa i kapellet på Il Rosario, där vi bodde.

Under denna pilgrimsresa kom vi nära apostlarna och de första kristnas gudstjänstfirande. De kristna började tidigt fira mässa vid de heligas gravar. Vi bad vid apostlarna Petrus och Paulus gravar, vid den heliga Katarina av Sienas grav, vid den helige Ignatios av Loyolas grav. I Paulusbasilikan var vi i baptisteriet där den helige Timotheos är begravd. I påven Callistos katakomb firade vi mässa i en av de många familjegravarna från den första kristna tiden. I denna katakomb är många påvar begravda, den heliga Cecilia, tillsammans med upp emot en halv miljon kristna. Gravkamrarna är små kapell, där kristna från kyrkans allra första tid samlades för att fira den heliga Euakristin. Nu förstår jag på ett djupare och mer påtagligt sätt varför kyrkan har sitt centrum i Rom. Ett hedniskt Babylon som kristnats av apostlarna och deras efterföljare, genom deras blod.

Unum 3

Präst och zenmeditatör - Hur får jag ihop det? Gustav Ericsson, sjukhuspräst i Umeå

om präst i Svenska kyrkan och zenmeditationsutövare är det ganska vanligt att jag får frågan om hur jag får ihop det. Jag önskar att jag hade ett bra svar som skulle kunna vara till hjälp, men jag har ännu inte riktigt förstått vad det är jag ska få ihop. NÄR JAG BÖRJADE meditera i Umeå på 90-talet satt jag först själv hemma i sovrummet och sedan med två olika grupper. En var i stadskyrkan och den andra höll till i ett litet rum i en avsides korridor i Humanisthuset på universitetsområdet. Meditationsformen var i stort sett likadan, och på båda ställena somnade mina ben och 20-minuterspassen kändes långa.

det något som tog djupt tag i mig, något som drabbade och mötte ett gnagande behov i mig. Det resulterade i att jag köpte alldeles för många böcker, varav hälften jag inte har läst än. EFTER ATT HA fantiserat oräkneliga tonårskvällar om att fly från allt som kändes svårt till något himmelskt meditationskloster i Himalaya, sparade en kompis och jag pengar efter gymnasiet och köpte varsin flygbiljett till Kathmandu. Det visade sig dock att den vackra, brutala och på många sätt främmande verkligheten i Nepal var annorlunda än våra drömmar. Vi var snart hemma igen, med en känsla av nederlag.

MEN SJÄLVA meditationsövTROTS ATT den sittande medi- ningen hade fortsatt grepp om mitt tationen innebar en viss ansträng- hjärta. Jag hamnade ganska ofta på ning för mig och min stelhet var sittkudden - hemma, i stadskyrkan Unum 4

Unum 5

och i Humanisthuset. Drömmar och längtan efter fördjupning letade sig tillbaka, även om kallduschen i Nepal också gjorde sig påmind ibland. En av de böcker jag faktiskt hade läst var skriven av den vietnamesiske buddhistmunken Thich Nhat Hanh, och nästa försök blev en retreat i hans kloster, Plum Village, i södra Frankrike. PÅ KLOSTRET fanns en liten affär som var öppen ibland. Jag skäms när jag tänker på att jag köpte så mycket chips att munken som jobbade där försiktigt sa till mig att “det vore bra om det räckte till andra också.” En annan sak jag minns är hur meditationsövningen var sammanvävd med vardagen - det handlade om uppmärksam närvaro i hela livets helighet, och inte bara om att sitta stilla på en kudde. Jag la också märke till att ingen någonsin frågade om jag var buddist, eller antydde att jag borde bli det. Fokus var på övningen, och Plum Village blev ett ställe som jag återvände till. DET ÄR EN LYX att ha kunnat resa som jag gjort, och jag är priviligerad som haft den möjligheten. Med hjälp av ett stipendium för studier i religionsvetenskap tog jag mig någon gång efter millennieskiftet för första gången till

det land som hägrat i mina tankar som zenmeditationens förlovade rike: Japan. Tack vare hemsidor och epost kunde jag navigera mig fram till japanska zenmästare och tempel som var tillgängliga för en norrländsk teologistudent med kunskaper i japanska som omfattade ca tio ord. DEN ZENBUDDISTISKE mästaren och författaren Gudo Nishijima Roshi var drygt 80 år gammal när jag först träffade honom. Han arbetade fortfarande på ett stort företag i Tokyo och på hans visitkort stod det “rådgivande präst”. Bland hans största intressen fanns västerländsk filosofi, judendom och kristendom, och han hade nyligen börjat studera bibelhebreiska. Vi hittade mycket att samtala om, och Nishijima kom att bli min zenlärare. PÅ KVÄLLARNA och helgerna ledde Nishijima ett zencenter en bit utanför Tokyo. Företaget där han jobbade hade låtit honom ta över en fyravåningsbyggnad som inte längre behövdes till arbetarbostäder. Nu fanns där en meditationshall, föreläsningssal och boendemöjligheter för 10-20 personer. Det dröjde inte länge förrän jag checkade in i ett av rummen, och under det kommande decenniet blev det mitt huvudsakliga retreatsammanhang.

Unum 6

UTANFÖR DOJON, som centret kallades, stod det en skylt som bjöd in alla intresserade till att delta fritt i de fyra dagliga tiderna för zazen (sittande meditation). Vi som bodde i dojon var en blandad skara - ett judiskt par från Israel, en muslimsk man från Bangladesh, en kristen kanadensisk journalist, en japansk buddistisk nunna, för att nämna några. Precis som i Plum Village var det aldrig någon som frågade vilken religionstillhörighet jag hade. Nishijima välkomnade alla till dojon som var intresserade av meditationsövningen - att sitta upprätt, tyst och stilla, varvat med sakta gående meditation, samt att tillsammans dela vardagens måltider och sysslor med omsorg och i mestadels tystnad. Ålder, kön, nationalitet eller religion spelade ingen roll. PÅ DET VISET lärde jag mig zazen, och med den inställningen började jag leda meditationsgrupper och retreater hemma i Sverige. Jag har många gånger blivit djupt berörd av att lyssna till en delningsrunda efter en gemensam meditation, då var och en med sitt eget hemspråk, religiöst eller inte, beskriver någon tanke eller erfarenhet som hänger ihop med övningen. Allt från psykologiska facktermer till att sitta vid Jesu Moders fötter. Och det är så vack-

ert, tycker jag, att övningen bär och rymmer alltihop. JAG HAR HÖRT zenmeditation sammanfattas med orden: “Allting förändras, allting hänger ihop - var uppmärksam!” Men vad är det då i meditationen som tjänar det kristna livet? Kommer Kristus närmare genom zenmeditation? Eller längre bort? Jag har svårt att tro att Gud, som omsluter oss alla, skulle kunna komma närmare någon än vad som redan är. Men med hjälp av zazen känner jag mig närmare, kort sagt. Det har jag haft glädje av att ta med mig in i bibelläsning, gudstjänst, dammsugning och samtal i kön till kassan på ICA. Närmare mig själv, närmare andra och platsen där jag är. Däremot har jag aldrig känt något behov av att ta med mig bibelläsningen in i zazen. Övningen står gott och väl på egna ben. MITT I MIN STRESS, med mina missuppfattningar och snubblande steg, upplever jag att meditationen hjälper mig till åtminstone lite mer klarhet, stillhet och balans. Inte för att uppnå något nytt, utan för att återvända till det som redan är. Zazen har på något sätt hjälpt mig att hitta hem, både i kyrkan och i livet. Ett ankare som hjälper mig att vara hemma på denna plats, i denna stund.

Unum 7

Vad är det då jag ska få ihop, som jag inte får ihop? Eller som jag får ihop? Jag vet inte. Någon säger kanske att i en kyrka, till skillnad från i ett tempel, sitter vi vända till Gud. Min enda kommentar är en enkel fråga: Prova gärna zazen i en kyrka, i ett tempel och på till exempel en offentlig toalett, och se om det i längden verkligen finns någon annan möjlighet för dig än att sitta vänd till Gud?

I djupet av mitt hjärta är jag tacksam och glad för att min rumpa får fortsätta att landa på meditationskudden, dag efter dag. Och jag är tacksam och glad för platser som Meditationsgården på Berget som bär övningen vidare. Jag sitter där jag sitter med lungor, ryggrad, blod och ben. Ibland med ett leende, ibland med en tår. Sedan reser jag mig upp och gör så gott jag kan. Som kristen, som människa, i Guds stora famn.

JUBILEUM FÖR BERGETS KULTURHUS Elsa Mases, medarbetare på Berget

ör 40 år sedan stod Bergets "kulturhus" färdigt. Huset rymmer idag S:t Sigfrids boklåda, utställlningen Kulturum och en stipendiatlägenhet.

skulle en stipendiat få bo i huset på samma ekonomiska villkor som Greta själv.

1992 togs den första stipendiaten emot. Eva-May Ohlander Huset hade byggts med hjälp av bearbetade material i ett forsken gåva från konstnären Greta ningsprojekt med titeln "Kost och Ehrnberg, vars mosaik kan ses i bröstcancer". hallen på S:t Davidsgården. Under följande 25 år har nu över 50 Greta Ehnberg bodde på över- personer bott i stipendiatbostaden våningen i det nybyggda huset och arbetat med så skilda ämnen till sin död 1990. I gåvobrevet som hembygdsrörelsen i Dalarna, stadgades det att efter Gretas död mission i retur, romaner, poesi, Unum 8

retreat och mystik, gemenskap, handikappvetenskap, tonsättning av dikter och aforismer i Dag Hammarskjölds "Vägmärken", textilarbeten och konstsömnad, fortbildning för kyrkomusiker och mycket annat.

Flera av dem som varit stipendiater har sedan varit medhjälpare, kursledare och retreatledare på Berget. För år 2017 står 3 personer i tur att bo i stipendiatlägenheten.

Unum 9

Simul iustus et peccator

- syndare och rättfärdig utifrån Luthers eget perspektiv Olof Andrén, präst i Svenska kyrkan, patristiker.

Artikelförfattaren i samspråk med Sune Garmo under Bergets 50-årsjubileum, november 2012. Unum 10

tt en människa samtidigt kan vara syndare och rättfärdig är inte lätt att fatta, och det finns många som är tveksamma mot uttrycket. När jag nyligen började tänka över saken fann jag det bäst att gå till Luther själv.

han en jämförelse med förhållandet mellan Kristi två naturer: Så sker ett meddelande av egenskaperna därför att samma människa är andlig och köttslig, rättfärdig och syndare, god och ond. Liksom samma Kristi person är både död och levande, både lidande och salig, både verksam och i vila o.s.v. på grund av gemenVI MÖTER orden i föreläsning- skapen mellan egenskaperna fastän arna över Romarbrevet som han ingenting i naturerna tillhör den anhöll 1515-1516. Vid utläggningen av dra utan de är fullständigt olika, såRom 4:7 säger han: som man bör märka (WA 56, 343). Gud är förunderlig i sina heliga. För honom är de samtidigt rättfär- I STORA Galaterbrevskommentadiga och orättfärdiga. Ty när de he- ren från 1530 (svensk översättning: liga ständigt har sin synd för ögonen Martin Luther, Stora Galaterbrevoch vädjar om rättfärdighet av Gud skommentaren, ny svensk tolkning efter hans barmhärtighet, räknas de av Martin Lindström, SKD, Lund just därför som rättfärdiga av Gud. 1939. Alla sidhänvisningar sker till I sig själva är de verkligen orättfärdi- denna bok) finner vi flera exempel ga men på grund av denna syndabe- som belyser saken på olika sätt: kännelse räknas de som rättfärdiga av Även om jag efter lagens betraktelseGud; fastän de i verkligheten är synd- sätt och mått med lagrättfärdighetens are är de rättfärdiga i den barmhärti- mått är en syndare, vill jag dock varge Gudens bedömning. Omedvetet är ken förtvivla eller dö, ty Kristus lever de rättfärdiga och medvetet syndare, och han är min eviga och himmelska syndare i sak men rättfärdiga i hop- rättfärdighet, mitt eviga och himmelpet [...] Deras synd tas bort och gör det ska liv. I denna rättfärdighet har jag samtidigt inte [...] helt frisk är han i ingen synd, intet samvete och jag hohoppet (WA 56, 269). tas inte av någon död (s. 14). I GUDS ÖGON är människan rättfärdig tack vare hans nåd men samtidigt är hon verkligen syndare men har hoppet om att en gång bli helt rättfärdig. Längre fram gör

HÄR FRAMHÅLLLS tydligt att det är genom Kristus som rättfärdigheten skänks och den är också liv. Men samtidigt är människan helt en syndare.

Unum 11

Så är en kristen redan på en gång LUTHER BETONAR starkt att rättfärdig och syndare, helig och oren, det inte finns någon syndfrihet i Guds fiende och Guds barn (s. 223). detta livet. Var det kanske darför som Wesley inte uppskattade den Så länge jag lever i köttet finns det stora Galaterbrevskommentaren? verkligen synd i mig. Men under tiden beskyddar Kristus mig under sina Vad köttet beträffar, är vi syndare vingars skugga och välver över mig även sedan vi undfått den helige förlåtelsens vida himmel under vilken Ande (s. 358). jag lever trygg (s. 222). Vi är ännu inte fullkomligt rättfärdiDessa två utsagor står i direkt strid ga (s. 455). med varandra, att den kristne är rättfärdig och älskas av Gud och att LUTHER KAN HA haft svärhan likväl samtidigt är en syndare (s. meandar i tankarna. Vi vet ju att 225). många som anser sig andedöpta frestas att tro att de har övervunnit KONTRASTEN framträder synden. Vi ser att uttrycket ”både särskilt tydligt när han säger att syndare och rättfärdig” betonar att människan samtidigt är Guds fien- det finns synd kvar hos den rättfärde och Gud barn. Samtidigt finns diggjorde, så att man skulle kunna det ett själavårdande drag. Syndar- säga att en del är rättfärdig men en skall inte förtvivla över sitt till- resten syndig. Framför allt framstånd när Kristus välver förlåtel- hålls det stora mysteriet att männsens himmel över honom. De som iskan helt är syndare, när man ser är rättfärdiggjorda av tro står också på henne, och helt rättfärdig därför med i den heliga traditionen: att Kristus ger henne del i sin rättVi som är rättfärdiggjorda genom färdighet. Där finns en likhet med tron, liksom patriarkerna, profeterna mysteriet i Jesu person, att han och alla helgon, låter det icke bero på samtidigt är fullkomlig människa lagens gärningar när det gäller rätt- och fullkomlig Gud. Och Luther färdiggörelsen. Men i den mån vi är i drar ännu en slutsats då han finner köttet och alltjämt har kvar en rest av att kyrkan är både helig och synsynden, står vi under lagen men icke dig: under förbannelsen, ty för Kristi skull Kyrkan är helig, det ser tron, syndig, som vi tror på, tillräknas oss icke detta det ser alla (s. 273). (s. 263). Unum 12

DENNA OFATTBARA dubbelhet möter vi också i eukaristins mysterium. Med våra ögon ser vi ingenting annat än bröd och vin, men i tron ser vi Kristi kropp och blod som vi tar emot. Man kan ocksa föra över det till synen på bibeln. Dess skrifter är tillkomna genom människor och kan analyseras som annan litteratur med allt tänkbart skarpsinne. Samtidigt har både Israel och kyrkan tagit emot dem som Guds ord, och kyrkan har sedan tagit emot evangelierna och de apostoliska skrifterna på samma sätt.

Be med oss! Följ med i Bergets böneliv genom vår nya tidebönsbok: “Dag efter dag”. Den finns att köpa i S:t Sigfrids boklåda: bokladan@berget.se På hemsidan finns också en “Läsplan” för de olika veckorna, helgondagarna o.s.v.: www.berget.se/ lasplan

BANGLADESH resa, kurs, retreat HT 2017! 16-25 november 2017 ordnar Berget ett besök hos taizebrodern Johannes i Bangladesh.

Vi flyger till Bangladesh och bor tillsammans med bröderna i Mymensingh och tar del av deras liv och erfarenheter under några dagar. Mer information på hemsidan! Helpension: 3 500:(plus flygresan) För anmälan: info@berget.se

Taizebrodern Guillaume i Mymensingh. Unum 13

TACKSÄGELSERESA till Rom, april 2017. DEL 1 Spontana ingivelser, nedtecknade under resans gång av Marie Erenius Bergquist TISDAGEN I PÅSKOKTAVEN, 18 APRIL

Denna morgon gjorde jag en liten ref lektion; nämligen att jag för sju år sedan såg fram emot att få leva på Berget, eftersom jag då skulle lugnt få stanna kvar där i min kallelse och slippa f länga runt i världen. I dag, när vi åter är på väg till Rom på pilgrimsresa, känns det en aning ironiskt att blicka tillbaka. Dessutom påminde oss Sr Veronica nyss om att 8:e december 2015 landade vi

i Indien, vilket var senaste resan tillsamman i kommuniteten Den Heliga Treenigheten. NÅVÄL, denna resa är på många sätt både påkallad och logisk. Vi, alltså kommuniteten, var i Rom i oktober 2013 beträffande vår önskan att upptas i Katolska Kyrkans fulla gemenskap och denna önskan tog Troskongregationens prefekt, Kardinal Müller på allvar. Påsken 2016 upptogs sex medlemmar ur kommuniteten Den Heliga Treenigheten i Katolska Kyrkan Unum 14

Porten till Troskongregationen blev pilgrimsresans återkommande mötesplats. På sidan 14 står vi uppställda utanför La Civiltà Cattolica, vår vän fader Antonio Spadaros hem. och i juni samma år prästvigdes fr. Peder. Till denna prästvigning skickade Kardinal Müller en representant; fr. Walter (Tad) Oxley, som kom med hälsning från Kardinalen och allt. Så nu, ett år senare är vi på tacksägelsefärd; några ur kommuniteten, men också f lera av våra vänner.

VÄ L PÅ A R L A N DA v idtog de vanliga bestyren; checka in, handla Euro på Forex och dylikt. Också i vanlig god ordning blev fr. Peder ordentligt intervjuad om sin andliga hemvist av expediten med lite osvenskt utseende som hjälpte honom på Forex. Vilken kyrka var han präst i, vart var han på väg, skulle han träffa den U N DE R F ÖR R A rom re sa n Helige Fadern…? En ytterligare guidades vi förtjänstfullt av fr. tradition vid det här laget är att Fredrik Emanuelsson och till vår sammanstråla för matpaus vid en lycka har han hakat på även nu. Så av Arlandas sushirestauranger. denna gång är det inte bara vi som Att sitta tillsammans vid deras lever på Berget som pilgrimsreser, långbord ger hemkänsla. utan de av våra vänner som vill följa med och glädjas. SÅ KOM VI FRAM till Rom, och vi tog oss till Il Rosario, där Unum 15

kommuniteten bodde under resan hösten 2013. Allt var sig likt. Enda skillnaden var att när vi gav oss ut för att köpa bussbiljetter inför nästa morgons färd till Petersplatsen, så fanns inget öppet försäljningsställe i närheten. Så var det inte förra gången. Men alla fick mat, vatten och biljetter, till sist. Dessutom firade vi mässa i Il Rosarios vackra marmorklädda kapell.

till. Vi gör oss i ordning för att äta frukost så fort matsalen öppnas, eftersom fr. Tad betonat att 8:30 måste vi vara vid Troskongregationens port för att planeringen ska hålla inför påveaudiensen. De f lesta av oss tog bussen, men inte br. Cesarius. Han tog kartan i handen och gick och vi funderade på om han skulle hinna fram i tid. Jodå, precis när vi skulle in genom porten kom han vandrande runt hörnet. Så vi gick in och fick ONSDAGEN I träffa fr. Tads föräldrar som med PÅSKOKTAVEN, 19 APRIL goda vänner var och hälsade på i Det är tidigt på morgonen. Fåg- Rom. larna sjunger, duvorna hoar och Rom är märkligt tyst, en stund NU SIT TER V I parkerade på Petersplatsen och inväntar den Unum 16

Helige Fadern. Fr. Peder och Sr Veronica sitter på högra sidan och vi på vänstra, vi har äntligen lyckats be laudes och solen strålar, men så det blåser. Samtidigt, som Ingrid så riktigt påpekade; det regnar inte. Två bonader hänger från Peterskyrkans balkonger, en föreställer ärkeängeln Mikael, fr. Peders och fransciskanordens skyddsängel och den andra är den helige Josef med Jesusbarnet i famnen. Vår son Johannes, som denna Påsk upptogs i Katolska Kyrkan, har Josef som sitt konfirmationsnamm. Det känns tryggt att Mikael och Josef är med och ber för oss och beskyddar oss.

UNDER AUDIENSEN fick vi, kommuniteten Den Heliga Treenigheten, ta emot en hälsning, som förmedlades till de engelskspråkiga besökarna. Till all lycka hade vi f laggor med, så att vi över huvud taget märktes. En grupp från Irland märktes desto mer. Efter audiensen vidtog Påve Franciskus hälsningsrunda och vi började vandra runt för att få syn på honom. Plötsligt kom fr. Tads mor farande, släpade med mig, puffade upp mig på en stol för att jag skulle se ordentligt, för nu var det nämligen dags för min man att hälsa på Påven och det fick jag inte missa. Jodå, de hälsade och samtalade ivrigt medan fr. Tad

Unum 17

Charlotta Smeds på Radio Vaticana berättar om deras viktiga mission. jublade och gladdes. Fr. Fredrik fick också träffa sina vänner ur Påvens säkerhetsvakt som han lärde känna under Påvens sverigebesök. Alla var glada och vandrade iväg till en utmärkt restaurang för intagande av lunch.

me, en kyrka där en del av Jesu kors förvaras. I kryptan firade vi den heliga mässan och vandrade därefter hemåt i kvällssolen. Br. Cesarius önskade kyrkkaffe, så vi stannade till och köpte kaffe och glass. I en butik handlade vi mat och dryck och sammanstrålade NU BEFINNER VI oss på Radio med övriga i Il Rosarios trädgård, Vaticana för att träffa Charlotta en underbar oas där vi åt och umSmeds som vi alla var bekanta gicks tills det helt enkelt blev för med, om så bara genom SVT:s mörkt för att se vad vi förtärde. sändningar under påvebesöket i Sverige i höstas, då Charlotta TORSDAGEN I f u ngerade som kommentator PÅSKOKTAVEN, 20 APRIL tillsammans med Johannes Söder- Nu har vi haft glädjen att be lauberg. Efter detta angenäma möte des i Il Rosarios kapell. Underbar var det dags för en lång vandring akustik. Som grädde på moset till Santa Croce in Gerusalem- firade vi mässa i San Pietro in Unum 18

Vi står på den magnifika takterassen där fader Antonio Spadaro SJ bor. Vincoli, en underbar kyrka med ett ljuvligt mariakor där mässan f irades på svenska. Fantastisk akustik och atmosfär, samt under högaltaret Petri kedjor. Därefter tunnelbana till La Civiltà Cattolica, jesuiternas tidskrift och deras redaktör, Antonio Spadaro, som två år i rad tillbringat sin personliga reträtt på Berget. MAN MÅ DÅ SÄGA att fr. Antonio och hans kommunitet bor furstligt uppe på en av kullarna med vidunderlig utsikt över Rom. Det var som alltid en upplevelse att träffa fr. Antonio själv, inte minst för fr. Fredrik, eftersom de två periodvis haft livlig kon-

takt med varandra, men aldrig träffats, men också en upplevelse att besöka detta vackra hus, som är pietetsfullt renoverat och tillbyggt. Till exempel var den tjusiga balsalen omvandlad till ett underbart kapell. Klockan tre var det planerat att sammanstråla i Casa Santa Brigida för mässa i Svenska kyrkans ordning, så vi passade på att äta lunch på väg dit. LUNCH FICK V I med dragspelsmusik och allt, därefter mässa i birgittahusets vackra krypta och till allas lycka fick vi be vid den heliga Moder Maria Elisabeths grav och besöka den Heliga Birgittas rum. Detta tackar vi sär-

Unum 19

Den heliga Maria Elisabeth Hesselblads grav. skilt för eftersom vi särskilt bad om den heliga Maria Elisabeths förböner under vår konversionstid. Därefter spreds pilgrimerna i olika riktningar, men några av oss längtade till Santa Maria in Trastevere och San Egidiokommunitetens kvällsvesper. På väg dit åt vi vansinnigt god fisk, vilket Trastevere är känt för och befann oss snart i den underbart vackra mariakyrkan, där en både vilsam och karismatisk vesper f irades.

Frapperande var det fullständiga fokuset på den uppståndne Kristus och den absoluta glädjen över uppståndelsen. Det är en nåd att få vara här och steg för steg leva sig in i Påskens glädje. FREDAGEN I PÅSKOKTAVEN, 21 APRIL

Ännu en lugn morgon; laudes 8:00 och mässa 10:00, denna gång i Santa Maria Maggiore. Denna

Unum 20

Vi firade tre mässor i Svenska kyrkans ordning hos Birgittasystrarna. Här ser vi kyrkoherden i Rom, Per Edler, och Leif W. Östborg. helgedom ligger nära Il Rosario och vi gick dit i morgonkylan, men väl framme sken solen rakt på entrén och vi kom igenom säkerhetskontrollen. Våra präster gick in för att rekognosera medan vi njöt i morgonsolen. När vi kom in i basilikan blev vi helt överväldigade. Så vacker denna kyrka är! Vi firade mässa i ett sidokapell och en amerikan, vars son studerade till präst i Rom, deltog med stort intresse och blev så glad över att

det fanns katoliker i Sverige. Det firades mässa på italienska i mariakoret, där Vår Fru av Rom hänger, den ikon som Påve Franciskus alltid besöker innan han reser och genast efter att ha kommit tillbaka från sin resa. VI VANDRADE mot Peterskyrkan med uppehåll för en utmärkt, men dyr lunch och sammanstrålade därefter med en lätt stressad fr. Tad som tog oss igenom

Unum 21

Vänster: Trappan, som är genvägen in i Peterskyrkan kommer upp bredvid en staty av Karl den store, han kröntes vid Peterskyrkans huvudingång. säkerhetsvakterna in i kyrkan. Själv fastnade jag vid minnesmonumentet över drottning Kristina och begrundade hur en medsyster så många hundra år tidigare längtade till moderkyrkan. Det fanns också, till vår glädje sakramental tillbedjan i ett av kapellen. Som vi alla vet gör sig naturen påmind emel lanåt och jag sjä lv insåg att det nog var dags att köa till bekvämlighetsinrättningen vid Petersplatsen, vilket visade sig ta

tid eftersom halva Japans, eller möjligen Sydkoreas, befolkning hade fått samma idé. GRUPPEN DELADES än en gång; några gick till Trastevere och andra hemåt via Pantheon, Santa Maria Sopra Minerva och Il Gesú. Det är en mycket speciell upplevelse att vara i Santa Maria Sopra Minerva för där möter man den heliga Katarina av Siena under högaltaret och ett sidokapell

Unum 22

Mitten: Tidig lördagsmorgon på väg att fira mässa på svenska i Peterskyrkan. Höger: F. Peder Celebrar mässan bredvid Petri grav. är tillägnat Rosa av Lima, förutom att hela kyrka är tillägnad Guds moder. En jungfrukyrka med särprägel. I kyrkan Il Gesú möter vi istället jesuiternas grundare den helige Ignatius, samt den helige Fransisco Xaviers hand, som slets ut av allt döpande i Indien. En lika intensiv, men tydligt maskulin atmosfär i denna helgedom. Kronan på verket denna eftermiddag var att vi glutenintoleranta hittade ett bageri som sålde glutenfria bak-

verk. Dessutom handlade vi på ett snabbköp som hette Coop, men tyvärr gällde inte medmerakortet där. Så satte vi oss i den vackra trädgården och samtalade, åt och drack, Till sist hade i princip hela skaran anslutit och vi fick njuta av ännu en kväll under citrusträden. LÖRDAGEN I PÅSKOKTAVEN, 22 APRIL Vi är tidigt uppe och när solen själv går upp är vi redan på väg

Unum 23

God mat, mycket vandrande men också några resor med tunnelbana och buss. genom ett tyst Rom till Peterskyrkan. Vi vandrar som pilgrimer gör. Utanför Troskongregationens port möter vi fr. Tad som tar oss förbi morgongriniga vakter, fr. Peder och fr. Fredrik går mot sakristian och vi andra in i basilikan. Där är redan mässorna, observera pluralis, i full gång vid nästan varje sidoaltare. Vi går ner i kryptan och där sjungs det i nästan varje vrå, inte minst i kapellet för Europas skyddshelgon, för där firar vi mässa på svenska, alldeles i närheten av Petri grav, under högaltaret, tillsammans med andra som firar mässa. Tänk! Efter mässan är det

fortfarande tidigt och vi behöver frukost, så nu sitter vi inklämda på ett kafé. Om en halvtimme ska vi träffa fr. Tad för guidad tur i Peterskyrkan och det känns lite optimistiskt ur tidssynpunkt. Men, servitören slängde ut cappuccino och cornetto i parti och minut. Vi åt, fr. Peder betalade och så väste vi iväg. I Peterskyrkan fick vi en engagerad och givande guidning av fr. Tad, medan fr. Fredrik smet iväg för att träffa den Helige Faderns ceremoniar, Monsignor Marini. De blev kompisar under sverigebesöket nämligen. Visste ni att den egyptiska obelisken mitt

Unum 24

på Petersplatsen tidigare stod nära avrättningsplatsen och att Petrus själv såg den från sitt kors, när han dödades? Tanken svindlar.

skönheten, samlad. I närheten fanns också en klostershop, från vilken fr. Peder köpte och drack en f laska trappistöl medan vi väntade på fr. Fredrik, som hade EFTER SIESTAN gav vi oss iväg gått för att välsigna en bil. Just till en modern mariahelgedom. den detaljen är intressant; här i Den instiftades av en ateist som Rom får man som katolsk präst mötte Maria. Många andra har lite udda förfrågningar i lika udda funnit vägen hit, bett om förbön lägen. Vi återvände till vårt “eget” och fått svar. Där finns en grotta torg nära Il Rosario och vår “egen” full med tack från dem som fått restaurang, där det var skönt att dessa bönesvar. I närheten ligger bänka sig efter allt vandrande. Roms enda romanska kyrka, alla Ändå känns detta vandrande helt andra är i barockstil nämligen. rätt, vi är faktiskt pilgrimer. Vilken skillnad! Här fanns den medeltida stramheten, men också (fortsättning följer i nästa nummer) Unum 25

Rosenkransen, en meditationsform Sr Veronica, dominikansyster och medarbetare på Berget.

I kyrkans rika tradition finns det många sätt att meditera. Rosenkransen är en av dem. Vi har på Berget en rosenkransstig som med sina 20 stationer omger hela området. Att gå den och be är ett sätt att tillsammans med Maria meditera över Jesu liv, lidande, död och uppståndelse. Unum 26

osenkransbönen är en dold skatt som öppnar sig för den som ödmjukt vill gå in i denna bön. Den är inte gjord för de kloka och lärda, utan för de små och fattiga. Den är mycket enkel i sin utformning och kan med sin enformiga upprepning tråka ut dem som inte tränger in i den. Men för den som vill och inte låter sig skrämmas av den yttre formen öppnar den en väg i Jesu efterföljd och blir en hjälp till att med Maria leva i Jesu närvaro.

ROSENKRANSBÖNEN Var hälsad, Maria, full av nåd, Herren är med dig. Välsignad är du bland kvinnor och välsignad är din livsfrukt, Jesus. Heliga Maria, Guds moder, bed för oss syndare, nu och i vår dödsstund. Amen.

ROSENKR ANSEN är en bön till vår Gud och Frälsare, en bön som vi ber tillsammans med hans moder Maria. I rosenkransen är muntlig och betraktande bön intimt förenade med varandra.

DEN MUNTLIGA BÖNEN består av tjugo så kallade dekader. Dessa är uppdelade i fyra stora grupper, varje grupp består av fem dekader. I varje dekad ber man en gång Fader vår, tio gånger Var hälsad, Maria, en gång Ära vare Fadern. Man använder ett radband som hjälp för att kunna vara närvarande i bönen och för att hålla räkning på antalet böner; den särskilda kulan markerar Fader vår, var och en av de tio andra Var hälsad, Maria. Ett vanligt radband består endast av en fjärdedel av hela rosenkransen, det

Unum 27

vill säga den grupp på fem dekader som kallas lilla rosenkransen.

liksom en förenklad tidegärd. På senare år har påven Johannes DEN BETRAKTANDE bönen Paulus II lagt till de fem ljusa är rosenkransens kärna. När den mysterierna, och antalet Var hälsad, kristne ber en dekad, betraktar Maria har utökats till 200. Den han samtidigt en av de tjugo som ber rosenkransen är alltså inte tilldragelser i Jesu återlösningsverk ensam i sin bön till Gud. som rosenkransen vill dröja vid: HAN BER i gemenskap med Jesu födelse och barndom – de alla Kristi lemmar, hela Kyrkan, fem glädjerika mysterierna, hans i synnerhet med den första och offentliga liv – de fem ljusa främsta bland dem: Maria, Jesu mysterierna, hans lidande och död moder, hon som med den djupaste – de fem smärtorika mysterierna, innerlighet upplevde Kristi frälshans uppståndelse och liv i härlighet ningsverk och gömde all dessa ting – de fem ärorika mysterierna. i sitt hjärta (jfr Luk 2:19). I ROSENKR ANSEN upplever den bedjande varje gång på nytt liksom en sammanfattning av hela evangeliet. Medan vi ber de enkla och välkända bönerna Fader vår, Var hälsad, Maria och Ära vare Fadern, kan vi snart utan svårighet länka sin uppmärksamhet vid de olika mysteriernas levande innehåll. Vi låter oss genomträngas av vår kristna tros hemligheter och börjar förvandlas av dem. Bönen öppnar samtidigt vårt hjärta för Guds inflytande, och förenar oss med det levande Ordet självt.

ROSENKRANSENS MYSTERIER Glädjens mysterier (mån och lör) 1. Jesus bebådas av ängeln, Luk 1:26–38 Jag är Herrens tjänarinna 2. Maria besöker Elisabet, Luk 1:39–45 Salig hon som trodde

3. Jesus föds i Betlehem, Luk 2:1–14 Hon födde sin son den förstfödde 4. Jesus frambärs i templet, TRADITIONELLT kallades Luk 2:22 Rosenkransen även för Marias Mina ögon har skådat frälsningen psaltare. Med sina 150 Var hälsad, 5. Jesus återfinnes i templet, Maria hänsyftade den på de 150 Luk 2:42–50 psaltarpsalmerna och utgjorde Efter tre dagar fann de honom Unum 28

Ljusets mysterier (torsdagar) 1. Jesus döps av Johannes i Jordan, Matt 3:13–17 Detta är min älskade son 2. Jesus förvandlar vatten till vin i Kana, Joh 2:1–11 Gör det han säger åt er 3. Jesus förkunnar evangeliet om Guds rike och omvändelsen, Mark 1:14–15 Omvänd er och tro 4. Jesus förklaras på Tabor, Matt 17:1–9 Där förvandlades han inför dem

2. Jesus gisslas, Mark 15:6-15 Jesus lät han piska

5. Jesus korsfästes och överlämnar sin ande, Joh 19:25-30 Det är fullbordat

Härlighetens mysterier (sön och ons) 1. Jesus uppstår från de döda, Mark 16:1-7 Han har uppstått, han är inte här

5. Jesus instiftar sin kropps och sitt blods påskmåltid, Matt 26:26–29 Tag och ät, detta är min kropp

Smärtans mysterier (tis och fre) 1. Jesus lider dödsångest i Getsemane, Luk 22:39-46 Låt din vilja ske, inte min

4. Jesus bär sitt kors, Joh 19:17-24 Han bar själv sitt kors

2. Jesus far upp till himlen, Apg 1:1-11 Varför står ni och ser mot himlen? 3. Jesus utgjuter sin Ande på Pingstdagen, Apg 2:1-4 Det fyllde hela huset där de satt

4. Jesus upptar sin Moder i himlens härlighet, Luk 11:27-28 Salig du som trodde 5. Jesus kröner sin Moder i himlen, Luk 1:46-55 Alla släkten skall prisa mig salig.

3. Jesus törnekrönes, Mark 15:16-20 De vred ihop en krans av törne och satte den på honom. Unum 29

Fem dagars Sesshin, - en personlig betraktelse Elisabet Finné, Sundsvall, sesshindeltagare på Berget

et finns en pärla nedgrävd i åkern. Den glöms, men den finns. Den skimrar till och fyller mig med glädje, men så sjunker den ner i myllan igen.

man kunna åka också åt andra hållet. Jag behöver inte stanna tiden ut. I HALLEN står Ingrid, och ser ut som hon gjort i alla decennier. Vi omfamnar varandra, och jag känner mig så välkommen. Kvällsteet är sig också likt. Jo, jag minns sesampastans sträva smak, det goda brödet, getosten. Allt smakar som det alltid gjort. Det känns varmt och tryggt, och jag hittar mitt rum och somnar genast, utmattad, nöjd.

JAG ANLÄNDER sent en fredag kväll i februari, efter ett uppdrag i Stockholm. Alla andra har kommit, presenterat sig och gått in i tystnaden, som inleder de fem dagarnas sesshin. Det är några år sedan jag var här. Det är stora förändringar på Berget och ingenting är sig likt på Davidsgården, varnas jag av såväl katolska som lutherska REDAN INNAN gonggongen vänner. Törs du åka dit, akta dig! ljuder klockan sex dagen därpå är jag beredd att möta den nya dagen. ENSAM I TAXIN från tåget i I dörren till meditationshallen mörkret, kommer oron. Om jag står Gustav Ericsson och bugar inte står ut, om det verkligen inte välkomnande till varje deltagare. känns bra. Och sesshin-ledaren, Så inleds den första dagen av ett helt okänd. Ingen jag frågat känner långt meditationspass. Jag känner till honom. Jag samlar mod, betalar inte igen någon och är förvånad att taxin och tänker att om den kan gå vi är så många, nästan hälften män, från stationen till Berget, måste många lite äldre, i min ålder. Jag Unum 30

har fått flytta upp från pall-läge till stol på grund av tilltagande stelhet. Mina meditationspallar har jag kvar hemma, som minnespokaler från en tid då jag var ung och vigare. FÖRE FRUKOST kan de som vill gå ner till Davidsgården och delta i morgonens mässa. I kapellet firas vanligtvis mässa enligt svenska kyrkans ordning en gång per dag och enligt romersk katolsk liturgi en gång per dag.

en bok om detta. Vi har också möjlighet att enskilt samtala med honom. PÅ KVÄLLEN går jag ner till Davidsgården och deltar i Completorium. Sedan första gången jag var på Davidsgården, för drygt trettio år sedan, klingar denna kvällsbön i mitt inre varje kväll. Jag känner en frid och en glädje som jag längtat efter.

SÅ GÅR DAGARNA, samma tider, samma rutiner. Jag känner EFTER FRUKOST och mer närvaron av dem som gått före. Per meditation jobbar vi i tystnad två Mases hand på mitt huvud under och två. Jag städar skafferiet inne kommunionsutdelningen, ”Herren på Davidsgården tillsammans med välsigne dig”, Wilfrid Stinissens Gustav. Vi jobbar bra ihop, lugnt varma leende, syster Ingrids prat och systematiskt och efter de fem om böckerna i butiken, de finns dagarna är hela skafferiet mycket alla kvar fast döda sedan flera år. rent och prydligt och vi nickar till Deras närvaro genomsyrar och varandra, bra jobbat, fint resultat. berikar livet i kommuniteten. Mellan meditationspassen utför vi kinhin, en långsam meditativ gång FEM DAGARS vårstädning av som vi också praktiserar under mitt inre. Så skönt att vara utan utevistelsen. Vi gör då även en del telefon, dator, vardagsplikter. Att rörelser som påminner mig om chi- stanna här skulle inte vara så svårt, gong. men att åter kliva in i verkligheten ute i världen, det är inte lika lätt. ETT MEDITATIONSPASS på ”Du får ursäkta, men jag sitter för eftermiddagen inleds med några mig själv, behöver landa. I morgon reflektioner av vår ledare Gustav, klockan 04 börjar min första sjukhuspräst från Umeå, som visar körning”, säger mannen som också sig ha lång erfarenhet av zen- ska till Sundsvall. Vi håller koll på meditation i Japan, och även skrivit varandra vid tåg- och bussbyten. Unum 31

HAN HJÄLPER mig med min väska, men vi pratar inte så mycket. ”Jag är buddhist”, säger han, ”åker ofta till Berget. Det här var en bra sesshin.”

ramlar över mig, tidningar, e-post med krav på aktiviteter, telefonen som ringer. Tystnaden på Berget känns avlägsen.

SÅ STÅR JAG i den långa VI ÄR ÖVERENS om att Gustav kassakön i mataffären. Suckar men känns lovande. Han var en mycket kommer på att jag inte behöver bra ledare. ”Så ödmjuk, på rätt känna mig stressad. Tiden finns. sätt”, konstaterar min medresenär. Jag sluter ögonen, tar ett djupt andetag, och då ser jag den skimra, DE FÖLJANDE dagarna hemma värmen sprider sig, pärlan finns känner jag mig så avskalad, nästan där. Den är kvar, alltid, och en hudlös. Det är så mycket som stillhet och frid omsluter mig.

VÄNFÖRENINGENS ARBETSDAGAR 5-9/6 Måndag kl. 13 till fredag kl. 14 Om du är intresserad av dessa dagar kontakta: info@berget.se

10/6 kl. 14.30: ÅRSMÖTESFÖREDRAG:

BERGETS ÅRSMÖTEN 9-10/6 Härmed tillkännages att Stiftelsen Bergets Vänförening och huvudmannaförsamling har årsmöte: den 10/6 kl. 11.30. Sara Gehlin, forskare vid Svenska S:t Sigfrids Boklåda har årsmöte den 9/6 kl. 19.00.

kyrkans forskningsenhet ”den receptiva ekumeniken”, en nydanande metod!

Unum 32

Nystart för Bergets Meditationsledarutbildning! Hösten 2017 KURS I TRE STEG. Kursen vänder sig till dig som själv är van att meditera och vill få utbildning för att kunna leda meditationsgrupper i framför allt kyrka och församling. Målsättningen är att man efter kursen skall kunna ta hand om en meditationsgrupp i församlingen. Meditationsledarutbildningen avser att ge kunskap om: • objektlös meditation, inre bön, tystnad, öva uppmärksam närvaro • jesusbönen, hur man använder bibelberättelser och kristna sentenser • den kristna grunden för kristen djupmeditation, bön och gudstjänst • den kristna mystikens erfarenheter av att meditationen leder till kontemplativ bön och till Mässans mysterium. Den kontemplativa retreatens erfarenheter. Vi förutsätter att du har erfarenhet av Kristen Djupmeditation (att sitta sig till stillhet i en anatomiskt riktig position). Du kommer under utbildningens gång att behöva avsätta tid för att öva 5 dagar i veckan. Vi mediterar cirka 3 timmar per dag under alla tre stegen. KURSTILLFÄLLEN: • 23-25 oktober år 2017, måndag kl. 13 till onsdag kl. 14 Kroppen och själen i meditationen, teologiska och antropologiska grundtankar. • 15-17 januari år 2018, måndag kl. 13 till onsdag kl. 14 Meditationens plats i det kristna livet, samt konsten att leda andra. • 12-15 mars år 2018, måndag kl. 13 till torsdag kl. 14 Mystik och meditation. Vad som kännetecknar klassisk kristen mystik och hur meditationen kan föra in i en fördjupad och sund andlighet. Ansvarig för utbildningen är PEDER BERGQVIST, ANN-IDA FEHN, INGRID ERIKSSON och BERIT EDMAN, medarbetare på Berget. OBS! Kurserna börjar med middag kl. 13.00 Kostnad för hela kursen är 3 000:- (kursavgift ) plus 7 090:- (helpension) Obs! Antagning sker efter att du fyllt i ett frågeformulär och skickat in till Berget. Unum 33

S:T SIGFRIDS BOKLÅDETIPS

Att vara i Guds närhet, Nu finns ett gott urval i denna bok och eftersom meditationerna är bibelmeditationer från Taizé tänkta att verkligen användas akVerbum, 2017 tivt utgör samlingen en utmärkt I Taizékommuniteten finns en grund för kristen undervisning. tradition av att bröderna i tur och ordning skriver en bibelmeditation, som läses av besökare och andra. Upplägget är mycket pedagogiskt, eftersom meditationerna är för- Fátima, hållandevis korta och avslutas med hundra år av pilgrimsfärd frågor till läsaren att själv begrun- Luca Cesarini, da. Artos, 20173

S:T SIGFRIDS BOKLÅDA

Vi har böcker, skivor och ikoner vill spegla vår ekumeniska inriktning.

Detta år är det jämnt 100 år sedan mariauppenbarelsen i Fátima, Portugal. Orten är nu en mycket stor vallfartsort och denna bok ger en ordentlig insyn i dess historia. Hur gick det till när barnen först berättade om Maria? Vad gjorde att platsen blev en så stor vallfartsort? Vad pågår i Fátima i dag?

Öppettider: tisdag till söndag kl. 14.00-16.00 (onsdag till 15.00) Kontakt: bokladan@berget.se Unum 34

Björn Håkonsson, diakon i Katolska kyrkan och legitimerad psykolog, aktiv inom familjerådgivning.

ÄKTENSKAPSKURS “HAN OCH HON INFÖR GUD” - äktenskapet, en förfärande och förfärligt rolig relation!

21-24 september

Torsdag kl 18 till söndag kl 14

FÖR ER SOM: • förbereder er för äktenskapet. • som lever i ett äktenskap och vill fördjupa er relation. SPECIALPRIS FÖR PAR: Kursavgift och helpension: 4 000:-/par. Anmälan till: info@berget.se

www.berget.se Unum 35

Berget viftade vilt med svenska flaggor under den påvliga audiensen i Rom den 19 april 2017.

Tempelvägen 10, 795 91 RÄTTVIK 0248-79 71 70 E-POST: info@berget.se WEBBSIDA: www.berget.se Nästa nummer är temat: ÄNNU MER OM MEDITATION!

UU U

STIFTELSEN BERGET

är en tidskrift som utges fyra gånger per år Prenumerationsavgift 150 kr. Medlemmar i Bergets vänförening får Unum utan kostnad. Medlemsavgift 300 kr. Studerande under 25 år 150 kr. Betalas via Bankgiro: 574-3323