Universitetsnytt 4 2016 webb

FÖR MEDARBETARNA VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

SEPTEMBER 2016

NR 4

Miljöforskning med spets och bredd ”VARJE FORSKARE SOM FÅR ETT ANSLAG ÄR EN SEGER”

Ökad press på turkiska akademiker Så förebygger vi plagiering

2

Ledare

UNIVERSITETSNYTT NR 4 2016

Internt arbete driver fram kvalitet sätena ska ha rutiner för att följa upp, utvärdera och utveckla utbildningarna. Det kan kännas självklart, men hur detta i praktiken ska göras går att tolka olika. En väg att gå är att lärosätena låter samtliga sina utbildningar prövas i egeninitierade utvärderingsprocesser med externa granskare, det vill säga de genomför i egen regi utvärderingar som påminner om de som UKÄ (och tidigare Högskoleverket) gjort. Detta kan ses som ett skarpt sätt att säkra utbildningarnas kvalitet.

Det går att se logiken i detta. Om UKÄ nu lägger över ansvaret för kvalitetsarbetet på lärosätena, ska dessa inte tumma på nivån, utan ha en lika hård prövning som tidigare av sina egna utbildningar. Å andra sidan går det också att se en rad negativa konsekvenser av att samtliga lärosäten ska arrangera återkommande utvärderingar av de egna utbildningar­na, med externa bedömare. Antalet lämpliga personer för detta ändamål är trots allt inte obegränsat och trycket, särskilt inom mindre ämnesområden, kommer att bli mycket stort på de personer som är lämpliga för uppdraget. Även det administrativa trycket på lärosätena kommer att öka, men utan tillskott av mot-

svarande resurser. Stockholms universitet planerar i nuläget inte att införa universitetsövergripande utbildningsutvärderingar med externa bedömare. Vi vill snarare fokusera på det kvalitetsdrivande interna arbetet, där programråd, programrapporter och interna programutvärderingar kan utgöra stommen i det framtida kvalitetssystemet vid universitetet. Utefter dessa principer arbetar just nu Rebus (Rektors beredning för utbildningsutvärdering och system för kvalitetssäkring), som under hösten kommer att utreda ett antal skarpa förslag, på områden som studentinflytande, kompetensutveckling, kursoch programvärderingar, och interna utvärderingsmodeller. UKÄ är experter på skarpa externa utbildningsutvärderingar – låt dem sköta dessa. Vi som lärosäte ska sätta fokus på det egna kvalitetsdrivande arbetet.

CLAS HÄTTESTRAND, prorektor clas.hattestrand@su.se

Citatet Stockholmsregionen behöver nya och kraftfulla åtgärder för att säkra möjligheterna till studentbostäder.

Innehåll

Blogginlägg av rektor Astrid Söderbergh Widding den 31/8.

8 NYHETER 4 Ökad press på turkiska akademiker

5 Bra betyg i pilotutvärdering av biokemi

6 Bättre koll på programvaror 7 Hårdare tag mot fusk på högskoleprovet

PROFILEN 8 Maryam Hansson Edalat: ”Varje forskare som får anslag är en seger”

10 10 ”Mjukvara viktig, men det räcker inte”

11 Läraren betydelsefull för att förebygga plagiering

12 Forskningsdata ska bli mer tillgängligt

13 Bildning och klimatkunskap under Almedalsveckan

20

TEMA: MILJÖFORSKNING FORSKNING MED SPETS OCH BREDD 24 På jakt efter framtidens innersta

19 Klimatförändringar studeras i ett brett perspektiv

25 Platsmarknadsföring en politisk fråga

20 Högteknologiskt mossdjur

ska hjälpa forskare

22 Forskning över ämnesgränser

för att förstå klimatet

14 Upptakten

23 Mötesplats för miljörätt

15 Teknikvägen ger ingång på

23 Forskning om planetens

arbetsmarknaden

24

26 NAMN

OCH NYTT 28 MIN ARBETSPLATS 30 IN ENGLISH

förmåga till återhämtning

17 Plan för lika rättighet och möjligheter

Universitetsnytt är tidningen för medarbetarna vid Stockholms universitet. Upplagan är 5 700 exemplar.

ADRESS Samverkansavdelningen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm ANSVARIG UTGIVARE Linda Carlsson REDAKTÖR Per Larsson GRAFISK FORM OCH LAYOUT Blomquist & Co OMSLAGSFOTO Anna-Karin Landin OMSLAGSBILD Askölaboratoriets nya fartyg Electra af Askö är nu på plats och rymmer mycket ny teknik som skepparen Susann Ericsson och de andra i besättningen bekantar sig med.

KORREKTUR Marie-Anne Condé TRYCK DanagårdLITHO, ett miljöcertifierat tryckeri.

ISSN 1103-2375

SYNPUNKTER OCH TIPS? HÖR AV DIG! Per Larsson, redaktör per.larsson@su.se Telefon 08-16 44 64 Skribenter: Hanna Hellzén Cramér, Anna-Karin Landin och Karin Tjulin Nästa nummer kommer ut 4 november.

Manusstopp 12 oktober.

FOTO NIKLAS BJÖRLING

UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET (UKÄ) håller nu på att ta fram detaljerna i det system som ska användas för de kommande nationella kvalitetsutvärderingarna av högre utbildning.

De fyra komponenter som kommer att ingå är examenstillståndsprövningar (vid ansökan om att få utfärda nya examina), utbildningsutvärderingar (denna gång inte heltäckande), tematiska utvärderingar (till exempel av lärosätenas arbete med hållbar utveckling) och utvärderingar av lärosätenas interna kvalitets- och utvärderingsarbete. Av de fyra komponenterna är det endast den sistnämnda som kommer att bli heltäckande, det vill säga samtliga lärosäten kommer att bli föremål för utvärdering av sina kvalitetssystem. Det är den komponenten som de flesta lärosäten nu tar fram strategier för att möta.

För en rad områden relaterade till utbildningskvalitet är det relativt okomplicerat att sätta upp mål och strategier. Mycket regleras i högskoleförordning och högskolelag, och vägledning ges av till exempel European Standards and Guidelines (ESG). En fråga där det går att göra tydliga vägval kan dock urskiljas. I UKÄ:s utkast till utvärderingsunderlag anges att läro-

3

UNIVERSITETSNYTT NR 4 2016

I väntan på studenter Den 31 augusti var höstterminens välkomstdag för nya studenter.

Aula Magna var i det närmaste fylld med nya studenter som bland annat fick lyssna till prorektor Clas Hättestrand och Viktoria Walldin, tidigare student inom socialantropologi, som berättade om sina erfaren­heter av att plugga och om den resa hon gjort från förorten till att arbeta med hållbarhetsfrågor på en arkitektbyrå. Utanför hörsalen bjöds på information från universitetet och olika studentföreningar.

FOTO NIKLAS BJÖRLING

4

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 4 2016

Ökad press på turkiska akademiker Hotet mot den akademiska friheten i Turkiet växer i spåren av kuppförsöket. Och intresset från turkiska akademiker att komma till Stockholm ökar.

TEXT & FOTO PER LARSSON | ILLUSTRATION COLOURBOX

I APRILNUMRET av Universitetsnytt skrev vi om hur den akademiska friheten hotas på olika håll i världen, bland annat i Turkiet.

Under sommaren har situationen i landet blivit än sämre i spåren av det misslyckade kuppförsöket. Vågen av gripanden och andra insatser mot personer misstänkta för inblandning och koppling till Gülenrörelsen,

som utpekats som ansvarig för kuppförsöket, har inte enbart omfattat militärer. Även domare och journalister har gripits och fått lämna sina tjänster. En av dessa journalister är Sahin Alpay som disputerade i statsvetenskap vid Stockholms universitet 1980.

Universitetsvärlden har dessutom påverkats. Över 1 500 dekaner stängdes av från sina

Paul Levin vid ett av sommarens många besök i en tv-studio.

Flitig expertmedverkan i media FREDAG DEN 15 JULI inträffade kuppförsöket i Turkiet. Samma kväll deltog Paul Levin i sändningar i Sveriges television, Sveriges radio och TV4 – och så fortsatte helgen för honom. Så gott som dagligen har journalister sedan hört av sig för intervjuer och deltagande i radio och tv. Hans kolleger Michael Sahlin, som även är före detta ambassadör, och Jenny White, nyrekryterad amerikansk professor i antropologi, har dessutom medverkat i media.

Tillgänglighet för media ser Paul Levin som en viktig del av samverkansuppgiften som forskare.

– SUITS är dessutom ett delvis externfinansierat institut och en av våra viktiga funktioner är att hjälpa till att öka kunskapen om Turkiet hos bredare lager än de som läser vetenskapliga publikationer eller kommer på våra seminarier.

Mycket av Pauls tid har ätits upp av

mediefrågor och forskningen har blivit lidande. Men samtidigt ser han möjlig­ heter då många nu har hört talas om SUITS. Det senaste året har han bland annat satt ihop en forskningsantologi tillsammans med en kollega. Den handlar om vad vi kan lära oss om integration genom att titta på erfarenheterna från de turkar som först kom till Sverige för 50 år sedan. När antologin kommer ut hoppas han kunna använda sig av den “megafon” han nu fått för att bättre kunna sprida forskningsresultat och skapa debatt kring integrationsproblematiken i Sverige.

– Det har också varit lärorikt för mig att regelbundet tvingas formulera min analys kort, koncist och på ett sätt som även lekmän kan förstå. Detta är en erfarenhet som är snarlik den man får när man undervisar och det berikar även forskningen, säger Paul Levin.

PER LARSSON

tjänster, forskare har fått utreseförbud och alla akademiker som vistas utomlands har uppmanats att återvända till Turkiet.

Kritiken mot regeringens agerande har varit hård då åtgärderna inte ansetts ha direkt samband med kuppförsöket utan är ett sätt för presidenten att tysta kritiska röster.

Stockholms universitets rektor Astrid Söderbergh Widding skrev till exempel på sin blogg att detta är alarmerande.

– Just i tider av politisk oro är det särskilt viktigt att värna åsiktsfriheten, det fria tankeutbytet och den fria forskningen. Allt detta gynnar också det öppna, demokratiska samhället.

Oro bland forskare vid SUITS Det finns oro bland forskare som är knutna till Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet (SUITS), berättar föreståndaren Paul Levin. En gästforskare är åtalad för förtal av presidenten på grund av en serie kritiska artiklar hen skrev och riskerar över fem års fängelse. Andra gästforskare är rädda för att återvända till Turkiet då risk finns för att de inte skulle kunna lämna landet igen. En tidigare gästforskare är åtalad för “terrorbrott” på grund av att hen skrev under ett upprop för fred, och kan därför inte heller åka tillbaka till Turkiet.

– Jag önskar en nationell överenskommelse där flera lärosäten går ihop för att se till att resurser finns för att hjälpa duktiga forskare som tvingas fly. Scholars at Risk är en bra grund, likaså Scholar Rescue Fund, men behovet är mycket stort, säger Paul Levin.

Redan förra året märkte SUITS en tydlig ökning i antalet ansökningar till Svenska institutets Turkietstipendium. I år har institutet fått ett tiotal spontana förfrågningar från forskare, forskarstuderande, journalister och experter som är intresserade av tjänster vid SUITS för att de inte kan återvända till Turkiet.

Utvecklingen i Turkiet gör vår verksamhet otroligt relevant och vår uppgift viktig, fortsätter Paul Levin.

– Här kan man verkligen tala om forskning som har möjlighet att göra skillnad. Men det blir också allt svårare att bedriva forskning i och om Turkiet, med ökade oroligheter i landet och ökad rädsla bland turkiska akademiker för att tala och skriva fritt.

Av hänsyn till berörda forskare och deras familjer har vi valt att anonymisera dem.

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 4 2016 Utvärderingen har varit tidskrävande men har givit bra överblick av undervisning och studieupplägg, enligt Stefan Nordlund.

Bra betyg i pilotutvärdering av biokemi Hög kvalitet, så blev det samlade omdömet för utbildning på forskarnivå i biokemi. Det är UKÄ som i en pilotomgång genomfört en kvalitets­ utvärdering av den utbildning som leder till licentitatexamen och doktorsexamen.

TEXT MADELEINE SALOMON

FOTO NIKLAS BJÖRLING

UNDER 2015 OCH 2016 genomförde Universitetskanslersämbetet (UKÄ) en pilotomgång av ett urval utbildningar på forskarnivå.

Utvärderingen har utgått från de krav som ställs i högskolelagen och högskoleförordningen. De utbildningar som, liksom Stockholms universitets utbildning i biokemi, fått omdömet ”hög kvalitet” räknas som färdigutvärderade. De som inte erhållit hög kvalitet i pilotomgången kommer att utvärderas även i en ordinarie omgång.

– Syftet med pilotomgången har i första hand varit att pröva och utveckla UKÄ:s metod för utvärdering av utbildning på forskarnivå. Men även för oss har det varit bra att få en överblick av vår undervisning och studieupplägg och vi fick ju ett bra utlåtande, säger Stefan Nordlund, professor vid Institutionen för biokemi och biofysik.

Tidskrävande arbete Stefan Nordlund påpekar att det varit ett tidskrävande arbete att samla in de uppgifter som legat till grund för utvärderingen.

– Vi har gjort en tjugofem sidor lång självvärdering utifrån en mall med frågor som UKÄ tillhandahållit, där vi bland annat beskriver hur forskarutbildningsprogrammet är upplagt, vilka moment som finns med, teoretiska krav, hur ofta handledare och doktorander träffas, vilka handledare som är verksamma och listor över doktorandernas publikationer, berättar Stefan Nordlund.

Förutom detta har också intervjuer genomförts med representanter för lärosätet och doktorander vid utbildningen.

2017 startar UKÄ de ordinarie utbildningsutvärderingarna. Vid Avdelningen för planering och ledningsstöd vid Stockholms universitet arbetar nu Pär Brännström, inom ramen för REBUS, Rektors beredning för utbildningsutvärdering och system för kvalitetssäkring, på ett underlag till ett stödsystem för de institutioner och övriga som berörs av de kommande utvärderingarna. Ett av REBUS uppdrag är just att ge förslag på internt stödsystem för de kommande utvärderingarna.

– Vi har lärt oss mycket genom att vara med i pilotutvärderingen, bland annat hur det går till rent praktiskt och hur UKÄ gör sina bedömningar, säger Pär Brännström, som tidigare arbetat med utvärderingar på UKÄs föregångare Högskoleverket.

Metoden ska justeras Även UKÄ har lärt sig mycket av pilot­ utvärderingen och kommer att justera metoden utifrån sina erfarenheter. Bland annat kommer antalet individuella studieplaner troligen att maximeras till 16 stycken per utbildning. I pilotutvärderingen begärde UKÄ in upp emot 70 individuella studieplaner per utbildning.

– Att ha deltagit i piloten hjälper oss alltså att skapa bra stödsystem som kan förbereda och stödja de delar av universitetet som ska utvärderas de kommande sex åren.

UKÄ:s utvärderingar startar 2017 med utvärderingarna av forskarutbildningar, men det är ju bara början på en lång serie av utvärderingar, säger Pär Brännström.

UKÄS:s utvärderingar av forskarutbildning startar 2017 NÄSTA ÅR STARTAR Universitetskanslersämbetets (UKÄ:s) första omgång av utvärderingar av forskarutbild­ ningsämnen. Dessa utvärderingar ska genomföras årligen i sex år framåt och det är ännu inte klart vilka forskar­ utbildningsämnen vid Stockholms universitet som berörs kommande år.

Däremot är det klart vilka nio forskar­ utbildningsämnen vid universitetet som ska utvärderas under 2017–2018. Dessa är: datalogi, psykologi, nationalekonomi, barn- och ungdomsvetenskap, pedagogik, specialpedagogik, historia, religionshistoria och konstvetenskap.

Det innebär att det humanvetenskapliga området får åtta av sina forskarutbildningar utvärderade medan det naturvetenskapliga området endast får datalogi utvärderat i denna omgång.

REBUS är i full färd med att ta fram ett förslag på internt stödsystem för de institutioner som berörs av denna utvärdering. Tanken med stödsystemet är främst att underlätta för institutionerna i det omfattande arbete det innebär att bli utvärderad. Men en annan funktion som stödsystemet har är att ta tillvara utvärderingarnas resultat för att utveckla universitetets utbildningar.

Vid frågor kontakta gärna Pär Brännström vid Avdelningen för planering och ledningsstöd, par.brannstrom@su.se.

Ytterligare information om REBUS, Rektors beredning för utbildningsutvärdering och system för kvalitetssäkring finns på: su.se/medarbetare/organisationstyrning/kvalitetsarbete/rebus

5

6

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 4 2016

Licenshantering är ett komplext område som är brett, djupt och spänner över många frågor.

Bättre koll på programvaror sparar tid och pengar Universitetet effektiviserar hanteringen av program­ varulicenser genom att ta fram nya processer och rutiner.

Målet är både att underlätta för institutioner och bidra till kostnadsbesparingar för universitetet som helhet.

TEXT MIA SÖDERBÄRJ

FOTO EVA DALIN

ILLUSTRATION MOSTPHOTOS/KHENG GUAN TOH

EFTER ATT UNIVERSITETET fick låga betyg i en ekonomiadministrativ värdering 2013 (se faktaruta) kartlades hur universitetet hanterar programvarulicenser. Utredningen konstaterade bland annat stora brister i licenshanteringen och att ett gemensamt sätt att hantera programvarulicenser saknades.

IT-avdelningen fick därför i uppdrag av förvaltningschefen att åtgärda dessa brister inom ramen för det så kallade Åtgärdsprojektet fas 1.

– Problematiken är inte unik för universitetet, alla företag och myndigheter brottas med de här frågorna. Licenshantering är ett komplext område som innehåller frågor inom ekonomi, juridik och IT-säkerhet samtidigt, säger universitetets IT-chef Joakim Winter. Även om ansvaret för att vara rätt licensierad är delegerat till prefekt/motsvarande så är det helheten som är viktigast, det vill säga att myndigheten Stockholms universitet får kontroll över sina IT-tillgångar. Att inte ha den helhetssynen medför risker, enligt Joakim Winter.

Viktigt med samlad kontroll En risk kan vara att en leverantör vill kontrollera att universitetet följer det ingångna avtalet. Gör vi inte det, kan det medföra stora vitesbelopp och att universitetet i värsta fall inte längre får använda programvaran.

Det är nämligen alltid Stockholms universitet som står som avtalspart med en program-

varuleverantör, även om licensen köps in av en enskild institution eller avdelning. Detta innebär att endast anställda vid universitetet, och i vissa fall även aktiva studenter, får nyttja den programvara som tillhandahålls genom våra licensavtal. Åtgärdsprojektet drivs tillsammans med en remissgrupp och en referensgrupp bestående av representanter från institutioner. IT-samordningsgruppen är också representerad.

Mycket handlar om att effektivisera genom att ta fram processer och rutiner. Livscykelhantering, hantering av programvaran under hela dess livslängd, är en viktig del.

Den första fasen i detta omfattande arbete är att skapa ett ramverk för att komma tillrätta med de identifierade bristerna.

– Med det nya ramverket uppnås en rad fördelar för hela universitetet. Myndigheten Stockholms universitet skapar förutsätt-

Joakim Winter

EA-värderingen Myndigheterna under regeringen får årligen en ekonomiadministrativ värdering (EA-värdering) som fastställs av ESV. Värderingen mäter hur väl myndigheten ifråga följer de ekonomiadministrativa bestämmelserna som finns för verksamheten.

ningar för att följa lagar och regler bättre, uppnå kostnadsbesparingar samt bidra till att minska IT-säkerhetsrisker, säger Joakim Winter.

Löpande information om projektet hittar du på webben su.se/itamram­verk. Har du frågor om åtgärdsprojektet eller programvarulicenser, är du välkommen att höra av dig till itam-it@su.se

Programvarulicenser Programvarulicenser är immateriella rättigheter och lyder under Upphovsrättslagen. Det är alltid upphovsrättsinnehavaren som bestämmer hur programvaran får användas, och detta anges i licensvillkor eller licensavtal. Vi på universitetet äger inte våra programvaror utan äger rätten att använda dem på det sätt som är förenligt med gällande licensvillkor. Det finns en mängd olika typer av licensmodeller, och det är modellen som avgör hur leverantören tar betalt för programvaran och hur den får användas.

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 4 2016

Lärosäten ska utbilda forskare till lärare

Hårdare tag mot fusk på högskoleprovet FOTO COLOURBOX

REGERINGEN HAR BESLUTAT om två ändringar i högskoleförordningen.

Den ena ändringen i högskoleförordningen innebär att den som genom användning av otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid högskoleprov ska stängas av från deltagande i provet under två år, det vill säga fyra provtillfällen.

Den andra ändringen innebär att Universitets- och högskolerådet (UHR) får utökade befogenheter att meddela föreskrifter för att stävja fusk. UHR kommer till exempel kunna kräva att provsvar lämnas på heder och samvete och att provdeltagaren därmed förbinder sig att genomföra provet enligt UHR:s föreskrifter. Med ett sådant krav finns det bättre

förutsättningar att bedöma fusk som ett brott.

Förordningsändringen träder i kraft i augusti 2016 och ska tillämpas första gången vid nästa provtillfälle i slutet av oktober.

Plats fem i världen inom miljövetenskap ÅRETS ACADEMIC RANKING of World Universities (ARWU), populärt kal�lad Shanghairankningen, har utökat ämnesrankingarna till sju ämnen från de tidigare fem. I det nya ämnesområdet miljövetenskap (Environmental Science & Engineering) placerar sig Stockholms

universitet på femte plats, och är därmed det enda svenska lärosätet på topp 20 inom något av de sju ämnesområdena.

Topp fyra inom miljövetenskap är Stanford, University of Wageningen (Holland), Berkeley och Harvard.

REGERINGEN GER Stockholms universitet tillsammans med Kungliga Tekniska högskolan, Umeå universitet och Karlstads universitet i uppdrag att under perioden 2016–2021 anordna kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå. Utbildningen ska i första hand ges för sökande med ämneskunskaper i matematik, biologi, kemi, fysik eller teknik eftersom det råder stor brist på lärare inom dessa ämnen.

En redogörelse för genomförandet ska årligen ingå i respektive lärosätes årsredo­ visning. Uppdraget innefattar även att administrera det utbildningsbidrag på 25 000 kronor i månaden som avses utgå till de studerande. Läsåret 2015/16 fanns det enligt Skolverkets statistik 239 lektorer i grund- och gymnasieskolan samt i vuxenutbildningen. Majoriteten av dessa, 200 lektorer, fanns i gymnasieskolan. Den nya satsningen möjliggör en fördubbling av antalet lektorer i den svenska skolan.

Inom ramen för avsatta medel för karriärtjänstreformen avsätts 7,6 miljoner kronor 2016 för satsningen. För 2017, 2018 och 2019 beräknas 15,1 miljoner kronor avsättas årligen.

GUNILLA NORDIN

– Stockholms universitet ligger, liksom tidigare, på plats tre i Sverige efter KI och Uppsala, och är med god marginal bland de 100 högst rankade. Den slutliga placeringen beror på sammanvägningen av en rad delindikatorer, där vissa gått upp medan andra gått ner. Som helhet är dock felmarginalen i rankningssystemet större än de placeringar Stockholms universitet i år gått ner, säger rektor Astrid Söderbergh Widding.

Publiceringsutveckling i toppklass DEN 27 JULI publicerades årets upplaga av Nature Index Rising Stars. Bakom indexet står Springer Nature-koncernen, som bland annat ger ut tidskriften Nature.

I indexet poängssätts genomslag för forskningsresultat från 8 000 lärosäten och forskningsinstitut i 150 länder utifrån publiceringar i 68 högt rankade vetenskapliga tidskrifter (främst inom naturvetenskap). Genom indexet vill Springer Nature-koncernen uppmärksamma vilka lärosäten och forskningsinstitut som är framgångsrika i att öka sin vetenskapliga publicering.

Listan över ”rising stars” toppas av Chinese Academy of Science och följs

sedan av åtta kinesiska universitet. I toppen finns flera andra asiatiska universitet men även till exempel Stanforduniversitetet och Oxfords universitet. Stockholms universitet finns också med i toppskiktet, på plats 32 i världen och därmed främst bland de nordiska universiteten. På plats 73 återfinns Lunds universitet och Umeå universitet på plats 93. I kategorin Västeuropeiska universitet återfinns Stockholms universitet på plats sex.

Nature Index omfattar även olika länder. Kina intar förstaplaceringen över nationer som ökat sina vetenskapliga publiceringar. Sverige återfinns på plats sju på denna lista.

FOTO EVA DALIN

Fortsatt topp-100 i världsrankning I DEN ”ORDINARIE” Shanghairankningen av världens främsta lärosäten återfinns Stockholms universitet på plats 81, jämfört med plats 78 året innan. USA dominerar listan med Harvard, Stanford och Berkeley i topp av de 15 amerikanska universiteten som placerar sig bland de 20 främsta. Tre svenska lärosäten återfinns bland de hundra främsta i världen.

Karolinska Institutet hamnar i år på plats 44, Uppsala universitet på plats 60 och därefter Stockholms universitet.

7

Underskott för första halvåret DET EKONOMISKA UTFALLET för Stockholms universitet var minus 114 miljoner kronor för första halvåret 2016. Det är visserligen något mer än föregående år, då siffran var minus 80 miljoner, men ligger i nivå med hur siffrorna sett ut för tidigare år – motsvarande period 2014 var underskottet till exempel 144 miljoner. Den främsta förklaringen till att universitetet oftast redovisar underskott för årets första sex månader är att semesterlöneskulden är som störst vid halvårsskiftet, innan sommarsemestrarna. Årsresultatet för universitetet beräknas landa i ett underskott på 8 miljoner kronor jämfört med ett överskott på närmare 39 miljoner för helåret 2015. Detta rimmar väl med universitetets uttalade strävan att använda sitt sparade kapital i verksamheten.

8

Profilen

UNIVERSITETSNYTT NR 4 2016

Maryam Hansson Edalat lärde sig mycket under sin tid som forskare som hon idag har nytta av när hon hjälper forskare att söka anslag.

”Varje forskare som får ett anslag är en seger” Drömmen om att bli forskare blev sann för Maryam Hansson Edalat.

Men då bytte hon bana för att hjälpa forskare att söka anslag. Nu har hon tagit över som chef för Avdelningen för forskningsstöd.

TEXT PER LARSSON | FOTO NIKLAS BJÖRLING

FÖRVÄNTNINGARNA VAR HÖGA. I Iran utmålades Sverige som paradiset på jorden och hennes föräldrar berättade om det svenska folkhemmet. År 1986, samma år som Olof Palme sköts, kom den då 14-åriga Maryam Edalat till Sverige och Jönköping som kvotflykting med sin familj.

– Sverige visade sig verkligen vara paradiset, säger Maryam idag, 30 år efter att hon första gången satte fötterna på svensk mark. Iran har hon däremot inte besökt sedan hennes familj tvingades fly därifrån.

Tidigt hade Maryam målet klart för sig om att skaffa sig en bra utbildning och karriär. På gymnasiet blev det fyraårig teknisk linje, framför allt för hon tyckte det verkade häftigt att forska. När det sedan var dags att läsa vidare valde hon till skillnad från många andra ungdomar med iranskt ursprung att inte utbilda sig till ingenjör eller läkare.

– Men jag ville ha något närliggande område, så det fick bli en utbildning i naturvetenskapliga linjen med kemi som inriktning i Linköping istället.

Exjobbet på utbildningen valde hon att göra på Berkeley­ universitetet i USA – och då blev hon är mer övertygad om att det är ”coolt” att forska. Nästa steg vara att söka till en dok-

torandutbildning. Hon stod och valde mellan att söka i USA eller Sverige. Men eftersom familjen fanns i Sverige sökte hon i Sverige och kom in vid Uppsala universitet. Avhandlingen ägnade hon åt enzymet glutationtranferas som finns i levern och avgiftar farliga ämnen i kroppen. Handledare var professor Bengt Mannervik, som även är knuten till Stockholms universitet. Maryam beskriver Bengt som den främste enzymologen i Sverige och de två har fortfarande kontakt med varandra.

– Att vara doktorand var än bättre än att vara student.

Jag jobbade på att hitta lösningar på saker som jag själv tyckte var stora. Och föreställ dig känslan av att få fram resultat som ingen annan fått fram tidigare!

Lärde sig mycket av misslyckanden Mycket av den forskning hon gjorde var ”high risk, high gain”, alltså där sannolikheten är stor att misslyckas men där genombrotten kan få avgörande betydelse för forskningsområdet.

– En följd blev att jag fick jobba mycket med att återhämta mig från misslyckanden. Men jag lärde mig mycket av det också, säger Maryam.

Profilen

UNIVERSITETSNYTT NR 4 2016

Maryam Hansson Edalat Aktuell: Ny chef för Avdelningen för forskningsstöd.

Familj: Make och dotter på nio år.

Maryam om sig själv med tre ord: Engagerad, uthållig, tävlingsinriktad.

Fritidsintressen: Jag tycker om att träna och springer mycket. Jag och min man har dansat argentinsk tango och hoppas att kunna återuppta det.

Senast lästa bok: Vinnovas årsbok 2015. Läser just nu Araben av Pooneh Rohi.

Vetenskapliga förebilder: Marie Skłodowska Curie och Linus Pauling.

Smultronställe på campus: Gångvägen från tunnelbanan. Det är en häftig syn att se campus. Sedan gillar jag även spinningsalen i Frescatihallen.

Gör helst en ledig lördag: Springer.

I början av 2000-talet hade hon några händelserika år. Förutom att disputera och gifta sig, då Hansson tillkom i namnet, behövde hon ta ställning till den fortsatta karriären. Valet blev att söka en post doc hos en amerikansk forskare som skulle flytta till Schweiz och prestigefyllda teknikhögskolan ETH i Zürich. Hon och hennes man Mats flyttade dit och kom att stanna i tre år.

Forskningsmässigt var det fantastiskt att vara på ETH och i Schweiz, enligt Maryam. Men det var en även en tuff miljö att arbeta i, inte minst som kvinna, då synen på jämställdhet inte var den hon var van vid från Sverige. När paret fick barn så bestämde de sig för att flytta hem till Sverige – och Knivsta.

Under tiden i Schweiz hade Maryam lärt sig allt mer om hur EU:s system för forskningsfinansiering fungerade. Hon var den första EU-medborgare som fått ett Marie Curie-stipendium för att åka till Schweiz sedan landet gått med i detta samarbete, och kolleger vände sig dessutom ofta till henne med frågor om att söka EU-medel. Detta gjorde att hon fick upp ögonen för att det finns en profession som forskningshandläggare. Så när det var svårt att få igång den egna forskningen på allvar igen sökte hon en tjänst som forskningshandläggare vid Karolinska institutet.

Den tjänsten fick hon inte men blev tipsad om att söka vid Stockholms universitet. Här började hon 2008 som forskningshandläggare vid Forsknings­service.

Spännande jobba ämnesöverskridande Hon gick snabbt in för att lära sig så mycket som möjligt om forskningen vid universitetet och inom så många områden som möjligt.

– Jag lade ett värde i att snabbt lära mig så mycket som möjligt. Det är spännande att jobba ämnesöverskridande och dessutom är jag väldigt nyfiken!

Under åren hon varit vid Forskningsservice har hon lärt känna många forskare och hjälpt dem med olika forskningsansökningar. Hon har även skapat ett brett kontaktnät med forskningshandläggare, såväl i Sverige som utomlands, och hon är aktiv inom en organisation för europeiska forskningsorganisationer.

Under tiden vid Stockholms universitet har Maryam även provat på ett annat jobb. Genom den kontakt hon haft med juridikprofessor Cecilia Magnusson Sjöberg kom det även en förfrågan om

Maryam har stor erfarenhet av EUsystemen, både som forskningshandläggare och från sin tid som post doc.

Att vara doktorand var än bättre än att vara student. Jag jobbade på att hitta lösningar på saker som jag själv tyckte var stora.

Maryam kunde koordinera Uppgiftsutlämnarutredningen som Cecilia skulle leda.

– Jag är generalist och tycker om att sätta mig in i något nytt. Det var roligt och spännande, men jag ville tillbaka till forskningsvärlden. Att göra en ”utflykt” på det här sättet är bra för att få veta vad man egentligen vill jobba med, säger Maryam.

För att vara framgångsrik i arbetet med att hjälpa forskare att söka EU-medel måste man som handläggare vara serviceinriktad, nyfiken och väldigt noggrann för att förstå regelverket, enligt Maryam.

Det gäller också att vara flexibel – ”det här är inget vanligt kontorsarbete”.

– För trovärdigheten är det en stor fördel att själv ha varit forskare. Men det gäller även att kunna vara generalist och att få forskarna att förklara betydelsen av sin forskning, säger Maryam.

Nya uppdrag för den nya chefen Forskningsservice har nu bytt namn till Avdelningen för forskningsstöd, fått utökat uppdrag och dessutom en ny chef – Maryam. I konkurrens med andra välmeriterade sökande fick hon tjänsten och tog i slutet av augusti över som avdelningschef efter Pia Bjerén Fürstenbach som går över till ett uppdrag att jobba med universitetets historia innan hon blir pensionär på allvar.

Förutom att ge stöd till forskare att söka anslag, utbildning i dessa frågor och redovisning av forskningsanslag har avdelningen fått nya uppdrag. Det första är att samordna universitetets internationella insatser. En person finns redan på plats för att arbeta med detta och en till har rekryterats.

– På avdelningen har vi grundkunskap om forskarnas befintliga internationella kontakter och ska nu sträva efter att hitta synergieffekter i universitetets internationella kontakter. Grunden i alla internationella insatser ska baseras på forskarnas samarbeten, säger Maryam.

Det andra nya uppdraget är att arbeta med forskningsetik. Avdelningen ska stödja forskare vad gäller forskningsetiska frågor när de skriver ansökningar.

I uppdraget ligger även att ordna seminarier om forskningsetik.

För att vidareutveckla stödet som avdelningen kan erbjuda forskare, som till exempel open access, behövs, enligt Maryam, ett utvecklat samarbete med olika delar inom förvaltningen. Och det är viktigt att i allt samarbete ha ett forskningsperspektiv.

– Vi inom förvaltningen är här för att det ska fungera så bra som möjligt. Varje forskare som får ett anslag är en seger.

För egen del har hon övergivit tankarna på att återgå till forskningen.

– Jag tycker faktiskt det är roligare att stödja forskare än att själv forska.

9

10

UNIVERSITETSNYTT NR 4 2016

Kontakt med studenterna är en viktig komponent i arbetet mot plagiering, enligt Henrik Hansson vid DSV.

”Mjukvara viktig, men det räcker inte” Textmatchningsprogram i all ära. Men för docent Henrik Hansson vid Institutionen för data- och systemvetenskap, DSV, är mjukvaran bara en del i ett systematiskt arbete mot plagiering.

TEXT HENRIK LUNDSTRÖM | FOTO NIKLAS BJÖRLING

OAVSETT OM textmatchningsprogrammet heter Urkund eller Turnitin kan det på några minuter gå igenom miljontals webbsidor, bloggar och databaser. Eventuella matchningar markeras med avvikande färg, med länkar till källtexten. Ett effektivt och nödvändigt hjälpmedel för att identifiera misstänkt plagiering i uppsatser, konstaterar Henrik Hansson. Men som lärare gäller det att inte stirra sig blind på mjukvaran.

– Många tror att det räcker att få en procentsiffra från mjukvaran. Det räcker inte. Ingen mjukvara är heltäckande.

Dels finns vissa begränsningar i de databaser som varje textmatchningsprogram har tillgång till. Dessutom kan programmet exempelvis inte hitta en källtext på ryska som översatts till engelska, och inte heller äldre texter som inte finns digitalt.

Programmet levererar en procentsiffra, som indikerar hur stor del av texten som redan finns publicerad. Men det finns ingen entydig nivå för hur många procents matchning som indikerar plagiering.

– Jag har haft en uppsats med 70 procents textmatchning utan att det inbegrep plagiering. En inlämningsuppgift på en grundkurs kanske kan ha noll procents textmatchning, men inte på en kandidateller mastersuppsats eftersom man måste ha en referenslista.

Att använda textmatchningsprogram är nödvändigt för att motverka plagiering, men måste kompletteras, anser Henrik Hansson, som framförallt jobbar på kandidat- och mastersnivå. Enligt honom består det förebyggande arbetet mot plagiering på DSV av fyra komponenter: policy, utbildning, mjukvara och kontakt med studenten.

Handfasta råd om plagiering på workshop EN PRAKTISKT INRIKTAD workshop om plagiering, Teaching to avoid plagiarism, anordnas den 25 oktober av Centrum för universitetslärarutbildning. Workshopen hålls på engelska och leds av Diane Pecorari, professor i lingvistik vid Linnéuniversitetet, som skrivit flera böcker i ämnet. Workshopen riktar sig till samtliga lärare på universitetet.

Läs mer och anmäl dig på su.se/ceul/utbildning/workshopar/teaching-toavoid-plagiarism-1.287807

Henrik Hanssons tips för att undvika plagiering  Lokal policy • Varje institution bör ha en egen policy: Vad är plagiat? Hur identifierar vi plagiat? Vilka åtgärder vidtas? Hur förebygger vi?

• Det finns regler och policies mot plagiering på EU-nivå, på nationell nivå och för universitetet. Men det är viktigt att bryta ner innebörden i enskilda ämnen.

• Vad anses som plagiat inom arkeologi till exempel? Det finns sådant som textmatchningsprogram inte fångar upp. På DSV har vi datakod, inte bara text. Är det ok att kopiera bilder?  Utbildning • Både lärare och studenter behöver få höra att fusk och plagiat inte är tillåtet, och att vi kommer att kontrollera studenterna. Det är också viktigt att informera om hur man skriver referenser och källhänvisningar.  Mjukvara • Det gäller att göra användningen av textmatchningsprogrammet så enkel som möjligt, för att minimera arbetsinsatsen för lärare. På DSV har vi över 500 uppsatser per år. Vi har integrerat hanteringen av textmatchning med övrig administration.  Kontakt med studenter • Ett sätt att upptäcka plagiat är att man följer studentens arbete från ax till limpa, att man sparar varje ny version av uppsatsen. Kommer plötsligt en version med perfekt engelska eller långa nya textstycken kan man kontrollera närmare.

• I mån av resurser är det bra ha en muntlig del av examinationen. Kanske inte möjligt i större kurser, men rimligt i alla uppsatser på kandidat- och mastersnivå.

11

UNIVERSITETSNYTT NR 4 2016

Läraren betydelsefull för att förebygga plagiering Lärare har en viktig uppgift i att förebygga plagiering, bland annat genom att utbilda studenter i akademiskt skrivande och att framhålla vad som är god vetenskap.

Det säger föreståndaren vid Centrum för universitets­ lärarutbildning, Klara Bolander Laksov.

TEXT HENRIK LUNDSTRÖM

FOTO NIKLAS BJÖRLING

PLAGIERING INNEBÄR ATT framföra någon annans text eller idé som sin egen, utan att tala om varifrån den kommer. Men för att en student ska kunna fällas för plagiering måste det finnas ett uppsåt att ”vilseleda” – som det står i högskoleförordningen (10 kap. 1 §).

Därför räcker det inte att bara informera om de regler som gäller, konstaterar Klara Bolander Laksov, man måste försäkra sig om att studenter har kunnat tillämpa kunskapen.

– Som lärare måste man vara väldigt tydlig med att informera studenter om vad som är tillåtet och inte tillåtet. Kan man inte visa att man gjort det, finns risk att det saknas grund för att hävda plagiering.

Lärare kan använda den nya mjukvaran Urkund (se artikel intill) för att sedan göra en bedömning av eventuell plagiering. Dock har etiska rådet vid universitetet rekommenderat att studenter inte ska lämnas själva med verktyget, eftersom studenterna behöver förstå vad som är tillåtet och risken finns att de få som faktiskt försöker plagiera då blir bättre på att lura systemet.

– För studenter från studieovana miljöer kan det vara svårt att se skillnad mellan tillåten och otillåten text. Då är det bra att visa konkreta exempel, tipsar Klara Bolander Laksov.

Det är också viktigt att ge förutsättningar för studenterna att öva sig i akademiskt skriv­ ande. Centret har tagit fram en film på temat

”Akademisk litteracitet”, där undervisning i grunderna för akademiskt tal och skrift diskuteras. Filmen nås vid centrets webbsida. Även biblioteket har webbkurser som instruerar i akademiskt skrivande, referenshantering och källhänvisningar.

– Det är viktigt att studenten förstår och kan använda referenser på det sätt man gör inom ämnet. Det kan se väldigt olika ut mellan engelsk litteratur, historia och kulturgeografi.

Klara Bolander Laksov understryker behovet av att sätta upp delmål och erbjuda möjligheter till regelbunden återkoppling under kursens gång. Men det handlar också om att utforma examinationer som försvårar plagiering. Frågorna bör utformas så att de premierar förståelse, säger Klara Bolander Laksov.

– Men det gäller att hitta en balans så att man inte lägger för mycket tid på examinationen. Det är något man får diskutera inom lärarlaget på institutionen.

Klara Bolander Laksov rekommenderar också resonerande samtal med studenterna om kunskap och förståelse och vad man från institutionen förväntar sig av studenterna.

– Det är viktigt att man som student lär sig kvalitativa skillnader på vetenskapligt arbete.

Det är en färdighet som många studenter behöver tränas i. Och har man den inställningen som lärare minskar också risken för plagiering.

Som lärare måste man vara tydlig med att informera om vad som är tillåtet och inte, säger Klara Bolander Laksov vid Ceul.

Turnitin har bytts ut mot Urkund DEN 31 AUGUSTI upphörde Turnitin helt att fungera vid Stockholms universitet, och nu finns istället verktyget Urkund för att göra textjämförelser som hjälp att hitta den enklaste formen av plagiat.

De system som haft integrationer mot Turnitin och påverkades av bytet är Mondo, Fastreg, Moodle och SciPro. Information om Fastreg, Moodle och SciPro hanteras av berörda institutioner.

Från och med den 13 oktober kommer textjämförelser i Urkund att kunna göras via Mondo, men redan nu kan du logga in i det fristående webbgränssnittet för Urkund med ditt universitetskonto.

Hjälpdokumentation för Urkund finns i Serviceportalen. Behöver din institution en genomgång av hur verktyget fungerar kan du kontakta Helpdesk via Service­ portalen och boka detta.

För dig som lärare är det viktigt att fokusera på att studenterna ska lära sig akademiskt skrivande och att de behöver vägledning. En resurs att tillgå är Studieoch språkverkstaden som ger stöd och råd till studenter kring akademiskt skriv­ ande. Studenter som lämnas ensamma med sina textjämförelserapporter förleds att fokusera på att få ner andelen matchad text snarare än att lära sig det akademiska hantverket. Därför rekommenderas att studenterna endast ska få ta del av textjämförelserapporterna tillsammans med lärarens kommentarer.

Hur bra är textjämförelseverktygen?

Textjämförelseverktygen svarar inte upp emot de förväntningar och föreställningar användarna har. Verktygen benämns ofta som plagiatkontroll och förväntningen är att verktyget ska hitta alla plagiat och att matchningsgraden är en sanning.

Att använda textjämförelsesverktyg i utbildningen är problematiskt, bland annat ur likabehandlings- och rättssäkerhetsperspektiv för studenterna, då verktygen missar faktiska plagiat samtidigt som de ibland felaktigt påvisar plagiat.

En låg matchningsgrad kan mycket väl innebära otillåten plagiering och fusk som är betydligt mer graverande än en hög matchningsgrad, där många träffar kanske handlar om vanligt förekommande fraser eller citat. Matchningsgraden kan aldrig tala för sig själv, utan en djupare analys av textjämförelsen är nödvändig.

Vid misstanke om fusk kan dock ett textjämförelsesverktyg vara till hjälp för att hitta källan. Ibland räcker det med att man googlar det misstänkta textavsnittet.

MARIKA FRANK

Inloggning i Urkund: https:// secure.urkund.com/account/ auth/login Serviceportalen: http://su.se/ serviceportalen Studie- och språkverkstaden: www.su.se/utbildning/studentservice /studie-och-språkverkstaden

12

UNIVERSITETSNYTT NR 4 2016

Programråd stärker lärarutbildningen

GUNILLA NORDIN

Ny nätfiskeattack riktad mot e-postanvändare NÄTFISKEATTACKER RIKTADE MOT e-postanvändare dyker upp med jämna mellanrum. I slutet av sommaren fick en stor mängd användare vid universi­tetet ett mejl som sa att e-postkontot behövde valideras, och mejlet innehöll en klickbar länk. Den som klickade på länken kom till en webbsida som liknade universitetets webmail och det var lätt att förledas att skriva in sina inloggningsuppgifter. Detta ska man dock ALDRIG göra.

Helpdesk vill än en gång uppmana alla användare att ALDRIG klicka på länkar i tvivelaktiga mejl, aldrig svara på mejl av den här sorten, samt påminna om att man aldrig någonsin efterfrågar någons inloggningsuppgifter.

MIA SÖDERBÄRJ

Vid universitetet pågår nu arbetet för att lagra och göra forskningsdata mer tillgängligt enligt de förslag som är att vänta i forskningspropositionen.

FÖRVALTNINGSCHEFEN HAR TILLSATT en arbetsgrupp som ska lämna förslag till en gemensam strategi och struktur för hur forskningsdata ska hanteras, lagras och tillgängliggöras vid universitetet.

– I forskningspropositionen kommer riktlinjer för arbete med tillgängliggörande av forskningsdata. Det är viktigt att vi på Stockholms universitet är förberedda och tillhandahåller en infrastruktur utifrån forskarnas behov, säger Wilhelm Widmark som är överbibliotekarie vid Stockholms universitetsbibliotek.

Forskningsdata avser i detta fall digital information (intervjuer, statistik, enkätsvar etcetera) som har samlats in för att analyseras i ett vetenskapligt syfte. Öppen forskningsdata med tillhörande metadata innebär att man, inom ramen för gällande lagstiftning och med hänsyn till eventuella juridiska restriktioner, kostnadsfritt kan söka och hitta forskningsdata via internet.

Uppdraget är en konsekvens av EU-kommissionens krav på medlemsstaterna. Målet är att successivt införa öppen tillgång till forskningsdata inom alla fält. Grundprincipen är att offentligt finansierade vetenskapliga publikationer och konstnärliga verk samt forskningsdata som ligger till grund för vetenskaplig publikation ska göras öppet tillgängliga.

Förslag i forskningspropositionen Sabina Anderberg vid Stockholms universitetsbibliotek är projektledare för universitetets arbete som går under namnet Forskningsdataprojektet. I arbetsgruppen ingår representanter från akademin och från centrala förvaltningen.

– Idag finns indikationer från politiskt håll samt från forskningsfinansiärer att de kräver att forskning och forskningsdata framtaget

FOTO NIKLAS BJÖRLING

SOM ETT LED i utvecklingen av lärarutbildningarna vid Stockholms universitet har de båda områdesnämnderna inrättat tio programråd från och med 1 juli i år.

Dessa leds av de institutioner som ansvarar för respektive lärarprogram. Ingår gör också kollegor från kursgivande institutioner, studentrepresentanter och företrädare från skolverksamheten. Tillsammans ges de nu en formell roll och till skillnad från tidigare får alla aktörer i ett lärarprogram eller inriktning möjlighet att påverka kvaliteten i just den lärarutbildning de är engagerade i.

Annika Ullman, ordförande i det humanvetenskapliga områdets beredning för lärarutbildningsfrågor, ser en fördel med att studentfrågorna kanaliseras direkt in i utvecklingsarbetet av programmen.

– Vi har studentrepresentanter i olika organ redan i dag, men då gäller det prog­ ramövergripande frågor. I programråden har varje studentrepresentant en relation till sitt egna program och därmed kontaktytor med kamrater som går samma program.

Programrådens arbete med kvaliteten i programmen ska årligen redovisas i en programrapport som sammanfattar arbetet, både med avseende på samarbeten, föreslagna åtgärder och förändringar av programmet.

– En viktig uppgift blir också att arbeta med kursinnehållet, lyfta eventuella problem, att främja att studenterna uppnår examensmålen och att planera för dimensioneringen av programmet, säger Björn Birgersson, ordförande i det naturvetenskapliga områdets lärarutbildningsberedning.

Forskningsdata ska bli mer tillgänglig

Sabina Anderberg, projektledare vid Stockholms universitetsbibliotek.

och finansierat helt eller delvis genom offentliga medel, ska bevaras och publiceras med öppen tillgång (Open Access), säger Sabina Anderberg.

För att stödja forskarna vid universitetet tas ett förslag fram på en möjlig strategi som uppfyller de riktlinjer som är att vänta i höstens forskningsproposition. Målsättningen är att bygga en tydlig och transparent infrastruktur som ska förenkla administrationen för forskaren.

Arbetsgruppen tar nu fram ett förslag på strategisk plan om forskningsdata utifrån de lagar och förordningar som finns, systemstöd att tillgå, IT-säkerhet, arkiveringsansvar och forskarnas behov. I höst deltar även Stockholms universitet i ett nationellt forsknings­ dataprojekt tillsammans med andra lärosäten, på initiativ av Svensk Nationell Datatjänst.

Syftet är att utveckla en modell som kan möta de ökade kraven på tillgängliggörande och långtidsbevarande av digitala forskningsdata.

ANNA VISURI

Ny gemensam avtalskatalog STOCKHOLMS UNIVERSITET HAR ett stort antal avtal för varor och tjänster inom en mängd områden, både lokala och avtal gemensamma för hela staten. För att göra det lättare för alla avropande verksamheter att hitta rätt bland dessa finns nu en gemensam avtalskatalog där alla avtal kommer att samlas.

Här kan sökning ske antingen via fritext, avtalsnamn, leverantör eller avtals­område. Förutom kontaktinformation till leverantörerna hittar du här också infor-

mation om hur avtalet ska användas och hur beställning ska ske. Det finns även möjlighet att i systemet lämna synpunkter på avtalen. Dessa skickas då till universitetets avtalscontroller men kan inte ses av leverantörerna. Inköpssektionen arbetar för närvarande med att fylla avtalskatalogen med ännu fler avtal.

Avtalskatalogen hittar du genom att gå in på Inköpssektionens sidor på Med­ arbetarwebben under fliken Ekonomi.

THERESE KLAAR

13

UNIVERSITETSNYTT NR 4 2016

FOTO ANNA-KARIN LANDIN

Diskussionen var stundtals intensiv under universitetets fullsatta seminarium ”Hur svårt kan det vara? Om klimatkunskap och kloka beslut”. I panelen fanns Johan Rockström, professor i miljövetenskap och föreståndare för Stockholms resilienscenter; Karin Thomasson, kommunalråd i Östersunds kommun och ordförande för Klimatkommunerna; Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria vid KTH och Maria Wetterstrand, klimatdebattör och ordförande för Miljömålsrådet.

Mer humaniora behövs på arbetsmarknaden.

Det var panelen överens om under universitetets seminarium ”För lite humaniora – om arbetsmarknadens behov av bildning, utbildning och kunskap”. På bild Fanny Forsberg Lundell, talesperson för tankesmedjan Humtank; Anders Lönn från Utbildnings­ departementet och Karin Helander, vicerektor.

Astrid Söderbergh Widding medverkade i flera seminarier och diskussioner. Här hos Vetenskapsrådet om mätning av forskningskvalitet.

Is från Storglaciären vid Tarfala fick en central roll i klimatseminariet och under universitetets mingel. Karin Jonsell, vid Bolincentret för klimatforskning, håller koll på installationen så den ska hålla.

Bildning och klimat­kunskap under årets Almedalsvecka ALMEDALSVECKAN SLOG REKORD även 2016 med nära 3 800 evenemang arrangerade av 1 756 organisationer och företag. För Stockholms universitet, som fanns på plats för åttonde gången, är målen för medverkan under Almedalsveckan att sprida kunskap och skapa förutsättningar för nya möten och samverkan. I år speglades dessa mål i seminarierna ”För lite humaniora – om arbetsmarknadens behov av bildning, utbildning och kunskap” samt ”Hur svårt kan det vara?

Om klimatkunskap och kloka beslut”. Rektor Astrid Söderbergh Widding var värd för båda seminarierna och medverkade dessutom bland annat i Vetenskapsrådets seminarium

om mätning av forskningskvalitet och i Humtanks samtal om nyttan med bildning.

Universitetets institutioner och centra ordnade även ett tiotal egna seminarier och ett femtiotal forskare från universitetet medverkade hos andra arrangörer.

– Stockholms universitets Almedalsseminarier i år gick för fullsatta hus. Vårt dubbla fokus på bildnings- och klimatfrågor väckte uppenbarligen stort intresse. Vår närvaro i Almedalen ifrågasätts återkommande i medierna, och det är förstås alltid bra med en kritisk granskning av hur vi som universitet använder våra anslagsmedel. Själv tror jag att det viktiga är att vår medverkan i Almedalen

speglar några av våra viktigaste forskningsoch utbildningsintressen. Så länge Almedalsseminarierna handlar om våra kärnfrågor, med medverkan av våra toppforskare, är de angelägna. Almedalen har ju blivit en unik arena för utbyte mellan forskare, näringsliv och allmänhet, inte minst i forsknings- och utbildningsfrågor, säger rektor Astrid Söderbergh Widding.

De inspelade seminarierna om klimatkunskap och kloka beslut respektive om arbetsmarknadens behov av bildning finns att se på www.su.se/almedalsveckan.

KARIN TJULIN

14

UNIVERSITETSNYTT NR 4 2016

Annika Rabo, Elisabet Tiselius, Johanna Hargö och Jonas Ebbesson presenterade något av det universitetet gör för ny­anlända under ledning av vicerektor Karin Helander.

Rebecca Forsberg från universitetets forskningsscen RATS (Research, Arts & Technology for Society) visade smakprov från verksamheten.

Prorektor Clas Hättestrand, förvaltningschef Joakim Malmström och rektor Astrid Söderbergh Widding presenterade ett antal utmaningar universitetet står inför.

Universitetets medarbetare passade på att mingla i Aula Magnas galleri under upptakten.

Höstupptakt med fokus på omvärlden Hur hjälper universitetet nyanlända? Det var temat för årets höstupptakt för medarbetare den 8 september.

TEXT KARIN TJULIN

FOTO ANNA-KARIN LANDIN

ÅR 2015 VAR flyktingkrisens år. Annika Rabo, professor i socialantropologi, inledde upptakten med att beskriva situationen i världen och i Sverige just nu.

– Det är en paradox: Helst ska ingen flykting eller migrant komma hit – eller släppas in – men alla ska vilja komma hit.

Hon berättade också, tillsammans med Jonas Ebbesson, dekan för Juridiska fakulteten, Johanna Hargö, projektledare för Korta vägen och Elisabet Tiselius från Tolk- och översättarinstitutet om några av de olika

projekt och initiativ som finns vid universitetet i dag. Det handlade bland annat om snabbspår in i arbetslivet för akademiker, arbetsmarknadsinsatsen Korta vägen, språkcafé för ny­anlända, volontärverksamheten Asylrättsstudenterna och tolkutbildning. Paneldeltag­ arna var eniga om att universitetets storlek gör det svårt för olika initiativ att få kontakt med varandra för att kunna samarbeta. Det är ett problem som förhoppningsvis kan lösas av den koordinerande funktion som förvaltnings­ chefen Joakim Malmström berättade om.

Universitetsledningen avslutade höst­ upptakten med att ta upp ett antal aktuella frågor och utmaningar för universitetet och hur universitetet kommer att möta dem.

Publiken på runt 500 personer kunde sedan mingla och få veta mer om universitetets utbud av service och tjänster, bland annat förevisade Sektionen för säkerhet hjärt- och lungräddning.

Se filmen från Upptakten på su.se/medarbetare/upptakt

15

UNIVERSITETSNYTT NR 4 2016

Teknikvägen ger ingång på arbetsmarknaden

I MITTEN AV MARS hölls den första träffen inom Teknikvägen. Det är ett mentorskapsprogram för nyanlända ingenjörer som drivs av Korta vägen vid Stockholms universitet och Sveriges Ingenjörer. Entusiasmen var stor när ingenjörer som nyligen kommit till Sverige och ingenjörer som är etablerade på den svenska arbetsmarknaden möttes. Den 15 juni var avslutningen för den första omgången av Teknikvägen.

Entusiasmen bland deltagarna var minst lika stor nu och efter tre månader hade mentorerna och adepterna i de närmare

tjugo paren lärt känna varandra bra.

En sammanställning av utfallet visar att adepterna gjort besök på mentorernas arbetsplatser. De flesta har även haft intervjuträning där de fått återkoppling från mentorerna, fått vägledning om hur de bör tänka i sitt jobbsökande och fått referenser.

Fem adepter har även varit på jobbintervju.

I juni hade en adept fått praktikplats på Scania i Södertälje.

I september startar nästa omgång av Teknikvägen.

PER LARSSON

Ökad aktivitet från oseriösa tidskrifter PRESSTJÄNSTEN vid universitetet märker av en ökad mängd kontaktförfrågningar från oseriösa tidskrifter, både centralt och ute på de enskilda institutionerna. Ofta är det fråga om traditionell annonsförsäljning, men förfrågningar om att sponsra olika typer av redaktionellt innehåll förekommer också.

Ofta hävdar representanten för tidskriften läsarsiffror eller typ av inflytande som är omöjliga att kontrollera. Om du känner tveksamhet inför kontakter med en okänd tidskrift så kontakta gärna universitetets presstjänst på redaktion@su.se.

STEFAN NYMAN

TEXT PER LARSSON FOTO EVA DALIN

FOTO CLEMENT MORIN

Vid avslutningen talade professor Annika Rabo.

Vad önskar du dig av regeringens forskningsproposition i höst?

BENGT NOVÉN, dekan Humanistiska fakulteten – Mot bakgrund av att högskolesektorn (mycket troligen) inte kommer att få någon kraftig höjning av ramanslaget för forskning motsvarande vad vi sett i de senaste forskningspropositionerna, hoppas jag på tre saker: – Att Sveriges resurser för forskning och forskningsanslag koncentreras till forskningsuniversiteten; det är endast där som humanistisk forskning kan utveckla starka och internationellt framstående miljöer.

– Att den fria, långsiktiga grundforskningen betonas mycket mer på bekostnad av särskilda ”satsningar” från statens sida.

– Att Vetenskapsrådets anslag för vanliga projektbidrag kraftigt höjs.

FOTO MAGNUS BERGSTRÖM

FOTO PER LARSSON

MARTIN HÖGBOM, professor vid Institutionen för biokemi och biofysik och tidigare ordförande i Sveriges Unga Akademi

Smurfar gestaltar litteraturhistoria UNDER SOMMAREN och hösten ställer Kristina Fjelkestam, professor i genusvetenskap, ut smurftablåer av valda centrala ögonblick ur litterära verk med författare som Shakespeare, Goethe och Dante.

På de platser där Kristina Fjelkestam jobbat tog hon med sig en smurf som fick stå vid

hennes dator. Tanken kom sedan att smurfarna skulle kunna symbolisera klassiska verk och författare i litteraturhistorien. Utställningen äger rum vid kursbokssamlingen på Frescatibiblioteket och är tillgänglig fram till slutet av oktober.

PER LARSSON

– Det enskilt bästa vore större resurser till Vetenskapsrådets fria projekt­bidrag.

Tyvärr tror jag istället forsknings­ proppen kommer att fortsätta följa i senaste budgetpropositionens spår med ökad styrning och en principförändring vid fördelning av forskningsmedel för att uppnå andra politiska mål än att skapa förutsättningar för stark idé­ baserad grundforskning.

16

UNIVERSITETSNYTT NR 4 2016

FOTO NIKLAS BJÖRLING

1112

OKT

Stockholms universitets forskare förklarar världen Vad har våra riksdagsledamöter för uppfattningar om ensamkommande flyktingbarn? Har Sverige verkligen världens bästa djurskydd?

Under Forskardagarna berättar våra nyblivna doktorer om sin forskning i korta populärvetenskapliga föreläsningar.

Tipsa dina studenter och ta del av spännande och aktuell forskning.

Läs mer på su.se/forskardagarna Dagarna direktsänds på su.se/play

Forskardagarna 2016 FRI ENTRÉ – Öppet för alla 11–12 oktober Plats: Aula Magna

Nytt tak på Bloms hus Under sommaren har taket lagts om på Bloms hus, och området runt omkring varit avspärrat. Nu fortsätter renoveringsarbetet med bygg­ naden såväl utvändigt som invändigt. En viktig uppgift blir att skapa ett bra inneklimat med ny ventilation. Arbetet är planerat att vara färdigt nästa sommar.

Alumndagen 2016: Tillsammans för en hållbar värld Lyssna på ett inspirerande föredrag med alumnen Johan Rockström, professor i miljövetenskap. Ta även del av minimässan och träffa tidigare studenter från Stockholms universitet.

Alla medarbetare är varmt välkomna!

GRATIS OCH ÖPPET FÖR ALLA Program och anmälan (senast 30 september): su.se/alumndagen

6

OKT

TID: Registrering och fika från 16.00, program från 17.00 PLATS: Aula Magna

17

UNIVERSITETSNYTT NR 4 2016

Upplev installations- och promotions­ceremonin FOTO NIKLAS BJÖRLING

UNIVERSITETETS ÅRLIGA installa­tions- och promotionshögtid äger rum i Stockholms Stadshus fredagen den 30 september. Det finns ett antal lediga platser för dig som vill vara med som åskådare vid ceremonin kl.

17.00–19.30. Klädkoden är högtidsdräkt för inbjudna till högtiden, men för gäster till endast ceremonin gäller vårdad klädsel. Det kostar ingenting men inträdeskort krävs för att komma in i Stadshuset. Hör av dig till doktorspromotion@su.se om du vill vara med!

Observera att det är först till kvarn som gäller då antalet platser är begränsat. Ceremonin direktsänds på su.se/play.

Doktorspromotionen 2015

www.su.se/doktorspromotion

Högt söktryck till vårens internationella utbildningar INTRESSET FÖR INTERNATIONELLA utbildningar håller i sig inför våren 2017.

Intresset ökar för masterprogrammen medan de internationella kurserna och programmen på grundnivå får färre sökande. Stockholms universitet har störst ökning i antal sökande till masterprogram.

Totalt har 1 696 studenter sökt internationella masterprogram i Sverige inför våren 2017, det är 23 procent fler än förra året.

Stockholms universitet har, med sina 45 procent fler förstahandsansökningar jämfört med våren 2016, ökat mest i landet. Däremot minskar intresset för internationella kurser och program på grundnivå med 8 procent för hela landet. Stockholms universitet har gått från 505 förstahandssökande våren 2016 till 417 våren 2017. Stockholms universitet är det tredje mest populära universitetet i landet räknat till antal ansökningar i första hand.

Plan för lika rättigheter och möjligheter Rektor har fastställt Stockholms universitets plan för lika rättigheter och möjligheter 2016. Planen omfattar universitetets Likabehandlingsplan, Plan för breddad rekrytering och Plan för tillgänglighet.

Planen ska tydliggöra för institutioner/ motsvarande vilket ansvar som finns på lokal nivå för arbetet med lika rättigheter och möjligheter. Bland annat ska institutioner/motsvarande med studentkontakt årligen genomföra åtgärder med syfte att främja studenters lika rättigheter och möjligheter samt förebygga trakasserier.

Den aktuella planen innehåller främst åtgärder för studenters och presumtiva studenters lika rättigheter och möjligheter.

För åtgärder som avser anställdas lika rättigheter och möjligheter, utöver tillgänglighetsarbetet, hänvisas till universitetets Jämlikhets- och jämställdhetsplan. Jämlikhets- och jämställdhetsarbetet för anställda samordnas av Personalavdelningen.

Arbetet för lika rättigheter och möjligheter har sin utgångspunkt i de krav som ställs på universitetet i lagar och förordningar. I planens tredje kapitel och i kapitel 2 i Bilaga till Plan för lika rättigheter och möjligheter finns för en kort introduktion till lagstiftningen.

CHRISTIAN EDLING

Utveckla ditt nätverk i näringslivet – sök till Mentor4Research VILL DU UTVECKLA ditt nätverk och bli bättre på att kommersialisera din forskning?

Då kan du söka till Mentor4Research 2017.

Programmet kopplar samman en chef inom näringslivet med en forskare med genuint intresse för samverkan. Forskare och mentorer träffas vid månadsvisa möten och även vid större gemensamma träffar. Arbetet följer en etablerad metod för att öka forskarens insikter kring och förståelse för näringsliv och kommersialisering. I utvärderingen av Mentor4Research 2015 gav de deltagande forskarna programmet ett snittbetyg på 9,3 på en skala 1–10.

– Jag har lärt mig prata ett nytt språk, vilket har fått mig att lyckas bättre med att nå ut och i ansökningsförfarandet, säger Maria

För mer information, kontakta Erica Öjermark Strzelecka vid Innovationskontoret på 08-16 39 03 eller erica.ojermark@su.se

Medalj till Carl Folke CARL FOLKE, professor och forskningsledare vid Stockholms Resilienscentrum vid Stockholms universitet, har belönats med International Geographical Unions medalj kallad ”Planet and Humanity Medal”. Carl Folke belönas för att han genom sitt ”engagemang för ämnesövergripande forskning” varit en ”pionjär när det gäller att förstå resiliens som utveckling som tjänar mänsklighetens bästa”.

FOTO MOSTPHOTOS

FRÅN MED DEN 30 juni är miljöstationen i Södra huset, Hus D, plan 3, låst för allmänheten. Alla medarbetare kommer dock in i miljöstationen med sitt passerkort. Miljöstationen är låst på grund av säkerhetsskäl.

Anledningen är bland annat att väktare har varit tvungna att avhysa personer som monterat sönder datorer för att ta datordelar med mera. Vidare att det finns en risk med att ha miljöstationen öppen eftersom det finns en förvaring av lysrör och lågenergilampor.

Greger, docent vid Institutionen för ekologi miljö och botanik.

Den forskare som anses ha utvecklats mest under programmet tilldelas ett stipendium på 100 000 kronor av IVA. Programmet sträcker sig från januari/februari till november/december 2017. Att delta är gratis och alla forskare från alla discipliner vid Stockholms universitet är välkomna att söka.

Utlysningen öppnar den 3 oktober och stänger den 31 oktober 2016.

FOTO STOCKHOLMS RESILIENSCENTRUM

Miljöstationen i Södra huset är låst

Aktuell plan återfinns under Handlingsplaner/Plan för lika rättigheter och möjligheter på su.se

Somna med Lilla sömnskolan ATT INTE KUNNA SOVA , eller sova dåligt, är kanske ett av de vanligaste problemen som finns idag. För att komma till bukt med sömnproblem har nu Stressforskningsinstitutet tagit fram ett självhjälpmedel i form av Lilla Sömnskolan, som ger enkla, handfasta råd kring hur du kan arbeta med dina sömnproblem.

Sömnskolan är en del av forskningsprojektet ”Arbetstider och sömnbesvär inom handeln: Kan en sömnskola förbättra arbetsprestation och arbetstrivsel?” som finansieras av Handelns Utvecklingsråd. www.lillasomnskolan.se

18

Tema: Miljöforskning med spets och bredd

UNIVERSITETSNYTT NR 4 2016

Miljöforskning med spets och bredd TEXT PER LARSSON | ILLUSTRATION ANNA BAUMGARTEN/BLOMQUIST & CO

I BÖRJAN AV OKTOBER invigs det nya forskningsfartyget Electra af Askö. Fartyget hör till Östersjöcentrum och rymmer mycket avancerad forskningsutrustning anpassad för Östersjön. Hemmahamn är Askö, där det även finns mycket annan eftertraktad utrustning. Under sommaren har även rapporterats om de mätningar som gjorts av sydtoppen på Kebnekaise av glaciärforskare vid närliggande Tarfala forskningsstation. Askö och Tarfala är exempel på den infrastruktur som universitetet erbjuder för forskare inom miljö- och klimatområdet. Annan avancerad utrustning finns i Arrheniuslaboratorierna, Geohuset och Albanova eller i form av en mätstation på Åreskutan.

Vid universitetet finns flera centrumbildningar och större forskningssatsningar inom

miljö-, klimat- och hållbarhetsområdet. Östersjöcentrum är ett exempel, Stockholms Resilienscentrum (SRC) ett annat, Bolincentret för klimatforskning (som nu gått samman med forskningsprogrammet Ekoklim) är ett tredje – och det finns flera.

Forskningen är heller inte enbart begränsad till det naturvetenskapliga området. Både SRC och Bolincentret för klimatforskning rymmer forskare inom samhällsvetenskap och humaniora. Vid Juridiska fakulteten finns dessutom Miljörättscentrum och häromåret skapade Samhällsvetenskapliga fakulteten en professur i miljövetenskap.

Det finns därmed fog för att tala om bredd i miljöforskningen vid Stockholms universitet.

Forskningen har dessutom spets. Universitetets forskare publicerar kontinuerligt artiklar

Tema: Miljöforskning med spets och bredd FOTO NIKLAS BJÖRLING

Georgia Destouni, professor i hydrologi och ansvarig för forskningsområdet landskapsprocesser inom Ekoklim.

Klimatförändringar studeras i brett perspektiv Vad händer med vatten- och markförhållanden, ekologi och biologisk mångfald? Och hur påverkas växt- och djurarter när temperaturen stiger? Forskarna vid Ekoklim söker svaren.

om till exempel naturresursfrågor och effekter av miljögifter i de främsta vetenskapliga tidskrifterna. Flera forskare har haft och har ledande roller inom FN:s klimatpanel IPCC samt tillfrågas som experter av beslutsfattare.

En bekräftelse på den starka ställningen för forskningen vid Stockholms universitet kom i början på sommaren då Shanghairankningens ämnesrankning presenterades. Inom ämnesområdet miljövetenskap (Environmental Science & Engineering) hamnar Stockholms universitet på plats fem i världen.

På de kommande sidorna ger vi en inblick i forskningen vid universitetet – väl medvetna om att vi inte lyckas fånga allt.

DET TVÄRVETENSKAPLIGA forskningsprogrammet Ekoklim har funnits vid Stockholms universitet sedan 2010 efter att ha tilldelats ett av de långsiktiga stöden för strategisk forskning som regeringen utlyste via forskningsråden.

Verksamheten har varit indelad i fyra forskningsområden med inriktning på landskapsprocesser, biodiversitet, ekosystemtjänster och adaptiv styrning. Under de första åren har Ekoklim fört samman närmare 70 forskare från Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Institutionen för naturgeografi, Zoologiska institutionen, Stockholms resilienscentrum och Bolincentret för klimatforskning; det sistnämnda gick Ekoklim även samman med i somras (se artikel intill).

Under den första fasen på fem – sex år skulle Ekoklim föra samman och utveckla fruktbara samarbeten mellan olika discipliner som behövs för att greppa över och angripa programmets breda förändringsperspektiv, säger Georgia Destouni, som är professor i hydrologi och ansvarig för forskningsområdet landskapsprocesser inom Ekoklim.

– Vi har lyckats väl med detta och samarbetet har givit viktiga vetenskapliga bidrag.

Nu går Ekoklim in i en andra fas av formell centrumbildning genom samgåendet med Bolincentret för klimatforskning. Sammanslagningen breddar forskningsperspektivet

19

för båda programmen till att omfatta flera parallella drivkrafter och typer av förändringar. Det ger ökad processförståelse och bättre grund för de modeller som behövs för att kvantifiera och förutsäga förändringarna.

Uppmärksammade resultat Enligt Georgia Destouni har forskningen framgångsrikt visat att förändringarna i mänsklig mark- och vattenanvändning under det senaste århundradet varit minst lika viktiga drivkrafter till förändringar av naturresurser och ekologi i landskapet som temperatur- och nederbördsförändringarna.

Dessa olika typer av förändringar påverkar också varandra – åt båda hållen, så att landskapsförändringar kan driva temperaturförändringar och vice versa.

Ekoklims forskning har bland annat fått uppmärksamhet i EU-kommissionens nyhetsbrev om policyrelevant forskning inom miljö­ området. Vetenskapliga artiklar om bland annat vattenkonsumtion och mänskliga fotavtryck har även fått stor uppmärksamhet i internationell media. Ett annat exempel på uppmärksammad forskning, som har använt medborgarvetenskapliga data, handlar om hur det varmare klimatet har fått fjärilar att flyga tidigare på våren.

PER LARSSON

www.zoologi.su.se/ekoklim

20

Tema: Miljöforskning med spets och bredd

Instrument som kommer att ge nya bilder av Östersjön, och allt uppkopplat till skärmar så forskarna direkt kan se resultaten. Martin Jakobsson visar Electras forskningsmässiga hjärta.

UNIVERSITETSNYTT NR 4 2016

Fakta Namn: Electra af Askö. Namnet kommer från Electra crustulenta, tångbark – ett litet mossdjur som lever på alger, växter och stenar. Lars Silén, professor i zoologi och grundare av Askö­ laboratoriet studerade tångbark.

Längd: 24,3 meter Bredd: 7 meter Djupgående: 2,2 meter Vikt: 165 ton Maxfart: 12 knop Finansiering: 2013 fick universitetet ett bidrag på 30 miljoner kronor från Familjen Erling-Perssons Stiftelse för att bygga ett nytt forskningsfartyg. 17 miljoner kommer från Stockholms universitet.

Högteknologiskt mossdjur ska hjälpa forskare Nu är hon här, och 5 oktober är det dags för invigning. Stockholms universitets nya forskningsfartyg Electra af Askö ska ge forskare från många olika discipliner en bättre bild av Östersjön.

TEXT & FOTO ANNA-KARIN LANDIN

HON ÄR NAMNGIVEN efter ett litet mossdjur, men Electra är 24 meter lång och fullproppad med högteknologisk utrustning. I mitten av juni kördes forskningsfartyget över Östersjön till Sverige från varvet i Estland. Fortfarande återstår en del jobb, tester, tillstånd och kalibrering av utrustning innan fartyget kan tas i drift.

– Vi testar bland annat sonarutrustningen, lär känna båten och sätter säkerhetsrutiner, säger skeppare Susann Ericsson.

I forskningsskeppssammanhang är Electra af Askö inget stort fartyg, men väl anpassat för Östersjöforskning och lika välutrustat som ett modernt forskningsfartyg för världshaven. Djupgåendet är dock litet för att kunna komma in även på grunda vatten.

Att hålla nere storleken innebär också lägre drivmedelsförbrukning och att kostnaderna för forskare att använda fartyget blir lägre.

Lena Kautsky har i sin roll som senior advisor haft många önskemål att balansera.

– Jag har varit med hela vägen och diskuterat alla detaljer. Det har varit jättespännande att se båten växa fram från det skelett hon var

UNIVERSITETSNYTT NR 4 2016

Tema: Miljöforskning med spets och bredd

Samlat grepp för friskare Östersjön

Intag av sjövatten, en enkel men viktig detalj. Till exempel kan forskarna under gång se var det finns platser med stora utsläpp av växthusgaser som metan.

Varje rör i CTD-sonden rymmer 5 liter vatten. Det finns potential för 12 vattenprover per kast samtidigt.

första gången jag var på varvet. Electra af Askö öppnar för forskning i Östersjön som ingen kunnat göra tidigare, säger hon.

Katalysator för forskning Martin Jakobsson, professor i maringeologi och geofysik, är en av de forskare som varit med i planeringen. Han kommer att använda fartyget i sin forskning framöver, bland annat för att studera pågående grundvattenutflöden och spår av den senaste nedisningen i Östersjön. Kombinationen av olika instrument och möjlighet att integrera olika slags forskning ser han som den största fördelen med Electra.

– Jag tror att Electra kan fungera som en katalysator. När forskare från olika fält kan träffas på samma ställe kan det ske en fusion och utveckling av forskningen, säger Martin Jakobsson.

Electra tar över efter det över 40 år gamla forskningsfartyget Aurelia.

Besättningen och forskarna beskriver det som att gå från stenåldern till framtiden.

Bland instrumenten finns bland annat ett

På Electra finns dubbla manöverplatser, en i fören samt en i aktern.

Allt för att öka precisionen då skepparen, Susann Ericsson, ska kunna se vad forskarna gör på däck och styra fartyget samtidigt.

multibeamekolod för detaljerad kartering av havsbottnen, ett penetrerande ekolod som kan se ner i bottensedimenten över 100 meter, ett ekolod för kartering av biologi i vattnet, en CTD-sond som mäter konduktivitet, temperatur och djup samt en akustiskt doppler sonar för mätning av havsströmmar. Tillsammans så ger instrumenten på Electra information från vattenytan ned till en bra bit under botten.

Electra kan också hantera betydligt större provtagare än Aurelia på grund av större kranar och en A-ram monterad längst ut på akterdäck.

– En stor fördel är att vi ser allting direkt på våra skärmar. Förut körde vi i blindo och såg våra resultat först när vi kom tillbaka. Nu är det som att kunna se under vatten. Vi kan till exempel se exakt var det är mest klorofyll, ett tecken på algblomning, se var språngskiktet befinner sig eller var syre tar slut, och ta prover just där, säger Christoph Humborg, vetenskaplig ledare vid Östersjöcentrum.

ELECTRA KOMMER ATT HA sin hemmahamn vid Askölaboratoriet, och vara en del av Östersjöcentrum. Sedan 2013 finns Östersjöcentrum som en samlande kraft för universitetets forskning om vårt hav. Östersjöcentrum skapades som en sammanslagning av det internationella samarbetet Baltic Nest Institute, BNI, och Stockholms universitets marina forskningscentrum, SMF. Att tillhandahålla infrastruktur för forskning, som fartyg och fältstationer, är ett av Östersjöcentrums tre ben. De andra handlar om att forska samt att kommunicera till allmänhet och till beslutsfattare, det senare genom Baltic Eye. – Vi fokuserar på den forskning som är viktig för Östersjöns framtid, och kommunicerar både vår egen och andras forskning.

Vår strävan är att vara en stark marin röst för hela Stockholms universitet, och den ultimata målsättningen är ett friskare Östersjön, säger Tina Elfwing, föreståndare för Östersjöcentrum. Över tio institutioner har en tydlig marin verksamhet, men Östersjöcentrum välkomnar forskare från alla institutioner för samarbete om Östersjöforskning.

– Av tradition har vi mest förankring i naturvetenskap. Om jag fick önska något skulle jag gärna ha ännu mer tvärvetenskaplig forskning. Det vore jätteroligt om vi till exempel kunde inspirera filosofer att forska om värdefrågor av naturresurser, eller statsvetare om olika aspekter av internationella relationer som berör Östersjön, säger Tina Elfwing.

Kommunikation central del En viktig del av Östersjöcentrum är forskningskommunikationen. Tina Elfwing tror att den kommer utvecklas mer till att gå båda vägarna fram­ Tina Elfwing över – att samla information om aktuella frågor och beslut från samhället till forskarna, förutom den kommunikation av forskningen utåt som redan sker.

Syntes av information och forskning är en av de stora fördelarna med centrumbildning, men finns det då några nackdelar?

– Egentligen inte. Det viktiga är att man måste fortsätta jobba på att ha en integrerad dialog med resten av universitetet. Centrum­ bildningar blir inte bra om det blir en egen bubbla, då har man tappat fördelarna. Vi ska bidra och stödja verksamheten vid institutionerna, vi finns till för dem, säger Tina Elfwing.

ANNA-KARIN LANDIN

21

Tema: Tema: Miljöforskning Forskningsfinansiering med spets och bredd

22

UNIVERSITETSNYTT NR 4 2016

Forskning över ämnesgränser för att förstå klimatet Vid Bolincentret för klimatforskning samsas forskare från Stockholms universitet, KTH och SMHI.

FOTO LUDVIG LÖWEMARKN

Barbara Wohlfart inspekterar en sedimentkärna i Thailand.

BOLINCENTRET FÖR KLIMAT­FORSKNING består av några hundra forskare och doktorander och är ett samarbete mellan Meteorologiska institutionen, Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, Institutionen för naturgeografi, Institutionen för geologiska

Stockholms universitet kunde samarbeta.

Efter några år utvidgades det med samarbetspartners från KTH och SMHI för att komplettera forskning på mätdata och processer med modellberäkningar av klimatet. Sedan 1 juli 2016 har Bolincenter gått samman med forskningsprogrammet Ekoklim.

– I höst tar Bolincentret ännu ett stort steg och utvidgas till att även inkludera ekologiska och samhälleliga effekter av klimatförändringar, hur människan påverkar klimatet och hur samhället kan minimera negativa klimateffekter. Det är vi mycket glada för, säger Alasdair Skelton.

Delat ledarskap Han berättar att Bolincentret har fått en unik ställning eftersom det är en mötesplats för forskare som gör olika typer av klimatmätningar och forskare som modellerar klimatet.

I dag samverkar bland annat miljöforskare, kemister, meteorologer, oceanografer, ekologer, zoologer, hydrologer, naturgeografer, biogeografer, geofysiker, geokemister, geologer och historiker kring klimatfrågor. Forskningen vid Bolincentret handlar om dåtiden, nutiden och framtiden; från några kvadratmetrar till hela planeten och från årstider till miljontals år.

– Ett annat viktigt mål som vi också har nått är att ge unga forskare erfarenhet av akademiskt ledarskap. Våra forskningsledare är övervägande ledande unga forskare. Vi har så kallat delat ledarskap, där varje del av centret leds av

vetenskaper, Zoologiska institutionen och Institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet, samt FLOW vid KTH och Rossby Centre vid SMHI. Forskningen sker inom åtta ämnesövergripande områden.

två eller tre ledare på samma nivå. Syftet är att skapa en atmosfär av tillit, att få naturliga band över ämnesgränserna och att ge ledarna någon att bolla idéer och problem med.

KARIN TJULIN FOTO MARTIN JAKOBSSON

– FÖR ATT FÖRSTÅ jordens naturliga klimatvariationer samt orsaker till och konsekvenser av dagens snabba klimatförändringar krävs multidisciplinär forskning. Därför bildades Bolincentret för klimatforskning till professor Bert Bolins ära 2006.

Det säger Alasdair Skelton som är professor i geokemi och petrologi vid Institutionen för geologiska vetenskaper och sedan 2013 en av cheferna för Bolincentret för klimatforskning.

Idén bakom centret var att skapa en miljö där klimatforskare från olika discipliner vid

Nordenskiöldbreen på Svalbard.

ÖPPET FORUM OM SAMGÅENDET. Onsdag den 21 september klockan 13–15 arrangeras ett öppet forum i G-salen om sam­gåendet mellan Bolincentret och Ekoklim. Alla medarbetare är välkomna.

Mer information på www.bolin.su.se

UNIVERSITETSNYTT NR 4 2016

Tema: Miljöforskning med spets och bredd

23

FOTO EVA DALIN

Forskning om planetens förmåga till återhämtning FOTO SRC

Jonas Ebbesson, professor i miljörätt och dekan vid Juridiska fakulteten.

Line Gordon, docent och vice forskningschef vid SRC.

Mötesplats för miljörätt När Stockholms miljörättscentrum startade 2004 var syftet att skapa mötesplatser för forskare och praktiker som arbetar med miljörättsliga frågor.

Samarbete med andra discipliner – Arbetet med Miljörättscentrum är i allra högsta grad kopplat till den tredje uppgiften i det att vi arbetar med att nå ut med miljörättslig forskning till samhället.

Vi har också genom dessa möten själva fått idéer och uppslag som vi har kunnat använda oss av i vår forskning, säger Jonas Ebbesson, professor i miljörätt och dekan vid Juridiska fakulteten samt föreståndare för Stockholms miljörättscentrum.

FOTO EKOKLIM

CENTRET VILLE NÅ UT med sina forskningsresultat och lyfta fram den miljörättsliga forskningens relevans. Man ville även skapa en plattform där man kunde bjuda in forskare från andra lärosäten.

Stockholms miljörättscentrum har gett ut flera publikationer och rapporter och arrangerar 3–5 halvdagskonferenser om året. De som medverkar, förutom forskare, är representanter från olika myndigheter, internationella organisationer, advokatbyråer och miljöorganisationer, men även politiker och enskilda personer.

Förra året arrangerade centret ett dialogmöte tillsammans med Miljödepart­ ementet inför klimatmötet COP21 i Paris.

Deltog gjorde ledande klimatförhandlare och jurister från drygt tio aktiva parter till klimatkonventionen, representanter för grupper av stater inom klimatförhandlingarna och från FN:s klimatsekretariat samt ledande forskare i internationell klimaträtt. Syftet med dialogmötet var att föra samman rättsliga rådgivare, förhandlare och experter för att fördjupa diskussionen kring den rättsliga dimensionen av olika frågor. På så sätt kunde mötet bidra till att skapa en gemensam grund och förståelse för rättsliga kärnfrågor.

FORSKNINGEN VID Stockholms Resiliens­ centrum (SRC) fokuserar på hur sociala och ekologiska system interagerar och vad som bygger deras resiliens. Det vill säga ett systems förmåga att återhämta sig efter olika typer av störningar och påfrestningar, såsom havets förmåga till återhämtning efter ett oljeutsläpp.

Under de elva år som centret har funnits har det fått mycket uppmärksamhet. Den internationella panel som på finansiären Mistras uppdrag utvärderade verksamheten 2013 gjorde bedömningen att SRC överträffat de ursprungliga förväntningarna och etablerat sig som världsledande inom resiliens- och hållbarhetsforskning. Och att SRC med sin forskning har gett viktiga bidrag till internationella policyprocesser.

– Jag blir hela tiden positivt överraskad över vilket enormt genomslag forskningen på SRC har fått internationellt, både när det gäller forskning kring hållbar utveckling och när det gäller implementering och sökandet efter möjliga lösningar, säger Line Gordon, docent och vice forskningschef vid SRC.

Miljörättscentrum samarbetar ofta med forskare från andra discipliner, till exempel kemister, marinbiologer, naturgeografer och nationalekonomer, vilket också har varit en viktig avsikt från början.

Centret har också samarbetat med andra centra och organisationer, i Sverige och utomlands, bland annat med Stockholms Resilienscentrum och Östersjöcentrum.

– Målet var från början att expandera men så har det inte blivit. Istället har cent­ ret samarbetat med andra organisationer.

För tillfället är verksamheten något mer begränsad än den var för 4–5 år sedan. Det är en fråga om tid och resurser men beror också på att vi skulle kunna göra mer för att söka externa medel. Vi avser dock inte att minska aktiviteten. Tvärtom ser vi att vår roll som mötesplats för forskare och praktiker i miljörättsliga frågor är viktig och uppskattad. Vi söker också olika nya format för dessa mötesplatser genom konferenser, seminarier, informella dialogmöten med mera, säger Jonas Ebbesson.

Tvärvetenskapliga samarbeten SRC samarbetar med ett stort nätverk av forskare och organisationer. Centret är bland annat den huvudsakliga akademiska partnern i EAT, en mötesplats för forskare, politiker och företagare med ambitionen att skapa ett mer hållbart och hälsosamt globalt matsystem. Dessutom bedrivs samarbete med bland andra Sida, Kungliga Vetenskapsakademin, Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi och det internationella forskningsinitiativet Future Earth. Nyligen organiserades också en workshop med FN:s klimatpanel IPCC, om nästa stora klimatrapport.

– SRC:s verkliga styrka är att skapa tvärvetenskapliga samarbeten där individer med väldigt olika kunskapsbakgrund gemensamt söker lösningar på de enorma utmaningar vi står inför. Att skapa ett positivt klimat för samarbete, liksom för lärande och kritiskt tänkande är förutsättningar för att lyckas med detta, säger Line Gordon.

HANNA HELLZÉN CRAMÉR

HANNA HELLZÉN CRAMÉR

24

Forskning

UNIVERSITETSNYTT NR 4 2016

Anders Nilsson preparerar glastillstånd av vatten, den vanligaste formen av vatten i universum men inte lika vanlig på jorden.

På jakt efter framtidens innersta I juni invigdes MAX IV, världens ljusstarkaste synkrotron­ljusanläggning.

Anläggningen ligger i Lund men är ett nationellt laboratorium med forskare från bland annat Stockholms universitet.

TEXT & FOTO ANNA-KARIN LANDIN

MÅNGA FORSKARE vid Stockholms universitet, med en mängd olika inriktningar, kommer att använda sig av MAX IVlaboratoriet. En av dem är Anders Nilsson, professor vid Fysikum. Han flyttade nyligen från Stanford till Stockholm och jobbar vidare med sina olika forskningsinriktningar som att förstå vattnets innersta mysterium och att visa de fundamentala kemiska processerna på ytor vid katalys. Det senare är ett område som kan komma att få stor betydelse för framtidens energiförsörjning. Anders Nilssons forskargrupp kommer att vara med och bygga en del av ett strålrör vid MAX IV. – I MAX IV-laboratoriet hoppas jag kunna se exakt vad som händer när katalytiska reaktioner sker vid ytor under högt tryck eller i vätska. Det är väldigt viktigt för utvecklingen av nya energikällor.

Energisamhället kan kanske i framtiden bestå av bland annat konstgjord fotosyntes och avancerade bränsleceller.

Anders Nilssons andra stora forskningsområde är vanligt vatten, också det kommer att studeras i detalj med synkrotronljus.

– Vatten har över 60 egenskaper där det uppför sig annorlunda än alla andra ämnen, nästan som att det vore utomjordiskt. Samtidigt är det grunden för hela vår existens.

Vi vill skapa en djupare förståelse för vatten, säger Anders Nilsson.

Nya miljövänliga Lennart Bergström material Vid Institutionen för material- och miljökemi finns flera forskare som kommer att använda MAX IV. Professor Lennart Bergström, internationellt ledande forskare inom materialkemi, hoppas kunna ta fram nya, mer miljövänliga material.

– Jag vill skapa en bättre förståelse för självorganisering och struktur av nano-

partiklar och nya material baserade på förnyelsebara resurser. Just nu har vi stort fokus på nanocellulosa. Metoder baserade på synkrotronljus, där man i realtid kan följa vad som händer, ger redan idag ny information. Med MAX IV:s unika egenskaper blir det möjligt att följa mycket snabbare förlopp, säger Lennart Bergström.

– Det är fantastiskt positivt att Sverige kan bygga världens bästa synkrotron­ anläggning. Hela världen kommer att blicka hit och många kommer att följa efter. Jag hoppas att vi också kan bygga en röntgenlaser framöver. Nu gäller det för svenska forskare att få fram banbrytande idéer för hur vi ska utnyttja de nya möjligheterna, säger Anders Nilsson.

Fakta: MAX IV Vid MAX IV kan man undersöka molekylära strukturer och ytor mer detaljrikt än vad man tidigare har kunnat göra. På MAX IV finnas två lagringsringar, en stor och en mindre. Den stora ringen har en omkrets på 528 meter, i storlek med Colosseum i Rom. I linjäracceleratorn sätter man fart på elektroner så de närmar sig ljusets hastighet. De förs sedan in i lagringsringen där man böjer deras bana med hjälp av magneter. Vid avböjningen avger elektronerna synkrotronljus som är ett oerhört intensivt ljus och som är lika energirikt i alla våglängder. Ljuset leds ut till forskningsstationerna genom särskilda strålrör och det är här som experimenten sker. www.maxiv.lu.se

Forskning

UNIVERSITETSNYTT NR 4 2016

Platsmarknadsföring är en politisk fråga Andrea Lucarelli studerade i sin avhandling i företagsekonomi marknads­ föringen av Stockholm som ”The Capital of Scandinavia”. Han visar där att varumärkesarbete starkt påverkar den regionala utvecklingen.

TEXT SANNA BERG

FOTO NIKLAS BJÖRLING & OLA ERICSON

PLATSMARKNADS­FÖRING HANDLAR OM att skapa en bild av en plats, stad eller ett land och därigenom bidra till att göra platsen ”framgångsrik”. Vidare råder konkurrens mellan olika platser om att till exempel attrahera kapital, talang, kompetens, nykomlingar och nystartade företag. Det gör i sin tur att det är många intressenter inblandade i detta arbete, inte minst politiker.

– Platsmarknadsföring är ofta politiskt laddat, eftersom den handlar om intressen och organisationer som inte alltid är de främsta målgrupperna för marknadsföringen. Det är en politisk process där olika intressen är inblandade, säger Andrea Lucarelli, som disputerat i företagsekonomi på en av handling om marknadsföringen av Stockholm.

I sin forskning, har Lucarelli studerat varumärkesprocessen för Stockholmsområdet. Stockholm har marknadsförts som “the Nobel City”, “Beauty on the water” och “Venice of the North”, men sedan 2005 används begreppet “Stockholm, Capital of Scandinavia” (SCS) som varumärke. Idén är att referera till Stockholm som en affärs- och kulturhuvudstad, inte bara för Sverige utan även för hela Norden.

– Skapandet av varumärket SCS och varumärkesarbetet har påverkat regionens karta och debatten om den regionala utvecklingen i

Andrea Lucarelli

området. Under 1990-talet samlades aktörer runt Mälaren för att bilda ”Mälarregionen” som en mötesplats och för att skapa en vision för regionen. Insatserna för att marknadsföra SCS flyttade debatten och har skapat en helt ny diskussion om Mälardalens position, förklarar Andrea Lucarelli.

Nytt territoriellt landskap SCS handlar inte om de fysiska gränserna för Stockholms län. Den nya regionen sträcker sig hundratals kilometer norrut, söderut, och österut från Stockholms faktiska gränser.

Ekonomiskt motsvarar det hälften av Sveriges

BNP och rymmer en tredjedel av Sveriges befolkning. 53 av Sveriges 290 kommuner är medlemmar i partnerskapet Stockholm Business Alliance (SBA) som samarbetar för att utveckla regionen och samla regionen under varumärket SCS. – Genom att ingå i SCS, tvingas kommuner som använder varumärket att omförhandla sina egna identiteter. SCS kan ses bete sig som en trojansk häst, som bygger ett nytt territoriellt landskap, säger Andrea Lucarelli.

Idag används SCS såväl lokalt som globalt och på olika platser och i olika mediakanaler.

Eftersom digitala media är allmänt spridda, blir varumärket starkare och starkare. Varumärket har väckt åsikter bland annat hos resebolag, fastighetsbolag, idrottsorganisationer, tidningar och i sociala medier. Andrea Lucarelli har därför studerat den omfattande diskussion som förts på Internet om SCS. – Det är väldigt intressant att studera den typ av uppmärksamhet som skapats runt SCS, främst i digitala medier. Ett annat exempel är Oulu i Finland som kallar sig ”The northern capital of Scandinavia”. I båda fallen används varumärkena på Twitter, med både positiva och negativa betydelser, och de är tydliga exempel på den virala spridning och närhet respektive avstånd som SCS skapar.

The Nobel City och Stockholm, Capital of Scandinavia är ett par begrepp som använts i marknadsföringen av Stockholm som plats.

25

26

UNIVERSITETSNYTT NR 4 2016

NAMN OCH NYTT Hallå där FOTO NIKLAS BJÖRLING

Vad handlar din avhandling om? Ämnet är inspirerat av min tjänstgöring i Försvarsdepartementet. Den handlar om motsättningen mellan krigarens etos och hur krigaren framställs inom scenkonsten.

Vad händer när krigaren går igenom teaterns prisma?

Avhandlingen kan beskrivas som en motivstudie.

Varför valde du att börja doktorera?

Jag har inget bra svar. Har alltid bedömt mig själv vara för otålig och för ytlig för att kunna forska. I mina arbetsmiljöer har det varit kutym att lösa problem så snabbt som möjligt genom att hugga huvudet av dem. I akademin är det problematisering som gäller. Å andra sidan har jag alltid gillat att testa gränsen för min förmåga. Därför sökte jag forskarutbildning år 2005.

Britt-Marie Bystedt som vid 85 års ålder disputerat i teatervetenskap på avhand­ lingen ”Krigaren på scen”.

DEN ÄR ANLAGD av Akademiska Hus och ligger i Frescati backe bakom den byggnad som kallas Stallet. Vill du spela på banan rekommenderas att ta med egna klot.

Vad har du fått för reaktioner på att du började doktorera vid mogen ålder?

Bara positiva. Mina barn har ställt upp som korrekturläsare och medlare mellan mig och den mall man är ålagd att skriva avhandlingen i. Barnbarnen har tyckt att det varit coolt med en studerande mormor/ farmor. Tre barnbarn (av totalt sju) är universitetsstuderande: juridik i Karlstad, statsvetenskap i Lund och företagsekonomi vid Stockholms universitet. Gentemot dem har jag varit en träningspartner i debatteknik inför seminarier.

Vad förväntar du dig av promotions­ högtiden?

Det ska bli roligt att få vara medagerande.

Jag har upplevt flera promotioner som åskådare när jag satt i Högskoleverkets/ UHÄ:s styrelse.

Fortsätter du att forska?

Som 85-åring lär jag inte ha något postdoc-liv, men några idéer har jag, som främst rör materialinsamling till glädje för andra. Annars lär jag får abstinensproblem i avsaknad av bibliotekens och arkivens svala miljö.

FOTO NIKLAS BJÖRLING

Vid universitetet finns en boulebana

FOTO NIKLAS BJÖRLING

Visste du att

Vad jobbade du med innan dess?

De första tjugofem åren ägnade jag åt organisationsvärlden. Jag har också varit VD för Riksradion – ett dotterbolag inom Sveriges radio-koncernen. Dessutom har jag varit i ledningen för Riksrevisionsverket och generaldirektör för Byggnadsstyrelsen. De sista tio åren jobbade jag i kanslihuset som ordförande i flera SOU-utredningar varvat med medlingsoch styrelseuppdrag samt omstrukturering och nedläggning av myndigheter. Vid 68 års ålder började jag fundera på vad jag skulle göra men blev involverad i ett biståndsprojekt. Det var dock inte heltid så vårterminen 2000 skrev jag in mig på universitet för att läsa teatervetenskap…

Vad har du studerat vid Stockholms universitet?

Nationalekonomi, statskunskap och några juridiska ämnen som resulterade i en pol. mag-examen år 1954, och på 2000-talet även teatervetenskap och lite musik­ vetenskap.

Ny chef inom kommunikation HELENA FÄRNSTEN är sedan i maj sektionschef för en nyinrättad kommunikationssektion vid humanvetenskapliga området. Sektionen, med ett tiotal medarbetare, ansvarar för extern och intern kommunikation kring lärarutbildningarna, juridiska, humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna samt uppdragsutbildningarna. Syftet med den nya sektionen är att humanvetenskapliga områdets kommunikation ska bli än mer strategisk och samordnad. Helena kommer närmast från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och har tidigare varit presschef på Arbetsförmedlingen och informationschef i Samhallkoncernen.

27

UNIVERSITETSNYTT NR 4 2016

Lenita Freidenwall

FOTO KERSTIN MOTHANDER

FOTO NIKLAS BJÖRLING

Thomas Krigsman

Två forskare får Pro Futura HISTORIKERN ARYO MAKKO och språkvetaren Julia Uddén är två av de fem unga forskare som utsetts till 2016 års Pro Futura-forskare. Riksbankens Jubileumsfond står bakom satsningen på spetsforskning inom humaniora och samhällsvetenskap där forskarna får finansiering i fem år och ska, som en del av programmet, vistas vid ett utländskt spetsforskningsinstitut eller universitet under minst två år.

Aryo Makkos forskningsområde är diplomatisk historia och modern politisk historia samt frågor kring migration, dia­ spora och nationalism. Inom ramen för Pro Futura kommer han att studera neutraliteten i Europa och hur den påverkats av Sovjet­ unionen under perioden 1960–1990.

Julia Uddéns forskning handlar om språk­ inlärning och om hur hjärnan utvecklas när ungdomar lär sig att använda språket på ett effektivt sätt i olika sammanhang.

Årets lärare utsedda

FOTO NIKLAS BJÖRLING

Starting Grant till Abraham Mendoza ABRAHAM MENDOZA vid Institutionen för organisk kemi har av Europeiska forskningsrådet (ERC) tilldelats ERC Starting Grant på upp till 1,5 miljoner euro under fem år. Hans forskningsprojekt ”Automatized Catalysis and Single-Carbon Insertion” ska undersöka hur man kan snabba upp och automatisera transformationen av enkla molekyler till komplexa funktionella molekyler som används i läkemedel, som katalysatorer och i biologisk forskning.

– Jag är glad över de nya horisonter som vi kan utforska med hjälp av det här stödet.

Våra resultat kommer att få en stor påverkan på hur vi tänker och hur vi syntetiserar vilket kommer att bli till nytta för hela samhället.

Syftet med ERC Starting Grant är att uppmuntra begåvade unga forskningsledare i Europa att bli oberoende och bygga sina egna karriärer.

FOTO MAGASIN III

PEDAGOGISKA PRISET Årets lärare 2016 går till Lenita Freidenvall, Statsvetenskapliga institutionen; Thomas Krigsman, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik; Jan Storå, Institutionen för arkeologi och antikens kultur samt Johannes Wickbom, Juridiska institutionen. Pedagogiska priset Årets lärare vid Stockholms universitet delas ut varje år till en pristagare per fakultet.

Det är studenter vid universitet som har nominerat kandidater till Årets lärare, och i år nominerades 149 lärare.

Priset går till lärare som främjar studenternas lärande genom framstående pedagogiska insatser, erkänt intresse och engagemang för utveckling av undervisning och erkänd undervisningsskicklighet.

Det innebär att bedömningen inte enbart lägger vikt vid de nominerades interaktion med studenter, utan också engagemang i utvecklingsarbete, bidrag till kollegial samverkan och förankring och eventuella bidrag till högskolepedagogisk forskning. Årets lärare tilldelas en prissumma på 50 000 kronor vardera, vilket ska ge läraren möjlighet att förkovra sig ytterligare inom sitt område. Pristagarna får också ett diplom som delas ut i samband med promotionshögtiden.

Konstnärlig ledare för Accelerator MÖTESPLATSEN MELLAN konst och vetenskap, Accelerator, har fått sin första konstnärliga ledare.

Det blir Richard Julin, senast biträdande museichef och chefsintendent på Magasin III. Richard Julin har varit curator för ett fyrtiotal utställningar sedan år 2000 och har haft ett nära samarbete med konstnärerna för att skapa nya verk till varje utställning.

Accelerator är ett initiativ av Stockholms universitet i samarbete med Magasin III. Ett gammalt fysiklaboratorium ska byggas om till en arena där forskare och tvärvetenskap möter samtidskonst. Platsen kommer att fyllas av utställningar, samtal, rörlig bild, tankar och analyser. Lokalerna kommer att stå klara år 2018.

Fem RJ Sabbatical till universitetet STIFTELSEN RIKSBANKENS Jubileumsfond (RJ) ger i tredje omgången av RJ Sabbatical fem anslag till forskare vid Stockholms universitet. Totalt får femton forskare anslag. RJ sabbatical är en treårig satsning (som startade 2014) för att fler forskare ska få tid att färdigställa sin forskning, att slutföra arbeten och att skriva större verk och synteser. Anslaget ges för upp till ett års forskningstid. De forskare vid universitetet som får anslag är: professor Niclas Abrahamsson vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, professor Hercules Dalianis vid Institutionen för data- och systemvetenskap, professor Cecilia Lundholm vid Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, professor Mårten Snickare vid Institutionen för kultur och estetik samt professor Jakob Svensson vid Institutet för internationell ekonomi.

I korthet ANJA-VERENA MUDRING, anställs som professor i fysikalisk materialkemi.

HIRANYA PEIRIS anställs som professor i kosmopartikelfysik vid Fysikum och blir även föreståndare för Oskar Klein Centre.

PETER FREDRIKSSON har av rektor utsetts till innehavare av Lars Hiertas professur i nationalekonomi.

ANDERS GÖTHERSTRÖM anställs som professor i molekylär arkeologi vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur.

HUI-XIN WANG anställs som professor i socialepidemiologi, med inriktning mot arbetsliv och åldrande vid Stressforskningsinstitutet.

DOROTHY SUE COBBLE har anställts som gästprofessor vid Ekonomisk-historiska institutionen.

MAGNUS BYGREN har befordrats till professor i sociologi.

ANDREAS DUIT har befordrats till professor i statsvetenskap.

GEORGIA DESTOUNI blir ny prefekt och Regina Lindborg ställföreträdande prefekt vid Institutionen för naturgeografi.

CECILIA LINDQVIST, Kinakännare, författare och hedersdoktor vid Stockholms universitet, tilldelas priset ”China Special Book Award”.

GEETA VERMA anställs som gästprofessor i naturvetenskapsämnenas didaktik.

HEINER KÖRNICH har anställts som adjungerad professor vid Meteorologiska institutionen.

SUSANNE THEDÉEN, biträdande förvaltningschef vid universitetet, blir i januari 2017 ny chef vid Gotlands Museum.

Läs mer på su.se/medarbetare

Anslag gör det möjligt att lösa gamla problem IVAN MARTINO, som disputerade i matematik vid Stockholms universitet 2014, har tack vare ett anslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse erhållit en postdoktoral tjänst hos professor Alex Suciu vid Northeastern University i Boston, USA. Ivan Martinos projekt fokuserar på begrepp som inspirerats av ett gammalt och viktigt problem i algebraisk geometri.

28

UNIVERSITETSNYTT NR 4 2016

Min arbetsplats: Askölaboratoriet

SPRATTUS är en av Askölaboratoriets snabba transportbåtar. Sprattus sprattus är latin för skarpsill. Liksom skarpsillen är båten silverglänsande och snabb. ”Vi sätter alltid latinska artnamn på våra båtar”, säger Eva Lindell.

EVA LINDELL är arbetsledare vid Askölaboratoriet. Hon planerar verksamheten, är på plats varje dag, servar forskare och kurser och ser till att allt praktiskt fungerar. ”Det är en fantastisk arbetsmiljö där man får känna naturens skiftningar”, säger hon.

HAVET utanför Askö är annorlunda än innanför. Askö fungerar som en barriär mellan Himmerfjärden och öppet hav. Innanför Askö är vattnet mycket mer på­verkat av aktiviteter på land. Öns läge gör den väldigt lämpad för en fältstation. Askö är nära både innerskärgård och Landsortsdjupet, Östersjöns djupaste punkt.

ASKÖLABORATORIET har en egen logga som syns på t-shirten. En tångbit, en spigg och en hoppkräfta.

FOTO PER LARSSON

Tusenårig tall är äldst i Europa

Fanfar för Scores nya lokaler EFTER ATT STUDENTKÅREN flyttade till Studenthuset har det ena av tegelhusen på höjden intill tunnelbanestationen stått tomt. Nu har byggnaden renoverats och Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (Score) flyttat in. Fredag den 27 maj var den officiella invigningen med rektorerna för Stockholms universitet och Handelshögskolan i Stockholm. Scores föreståndare Staffan Furusten blåste även fanfar med saxofonen.

EN ORMSKINNSTALL (Pinus heldreichii) som växer i bergstrakter i norra Grekland är 1 075 år gammal enligt dendrokronologisk datering.

Det betyder att tallen just nu är det äldsta kända levande trädet i Europa. Den tusenåriga tallen upptäcktes av forskare från Stockholms universitet, universitetet i Mainz och universitetet i Arizona.

– Det är märkvärdigt att den här stora, komplexa och imponerande organismen har överlevt så länge i en så ogästvänlig miljö, och i ett land som varit civiliserat i över 3 000 år, säger dendrokronologen Paul J. Krusic, som ledde expeditionen som hittade trädet. Trädet är en av ett dussintal tusen­ åriga individer i en skog långt upp i Pindosbergen.

– För flera år sedan läste jag en avhandling om just den här mycket intressanta skogen i Grekland. I vår forskning försöker vi bygga långa tidslinjer för att titta på klimatets utveckling, så att hitta gamla levande träd är viktigt. För att åldersbestämma ett träd behöver vi borrkärnor inifrån stammen, från barken och in till mitten. Borrkärnan från det

här trädet är en meter och har 1 075 årsringar, säger Krusic.

Forskarna hoppas att variationerna i årsringarna från gamla träd kan berätta om hur klimatet och miljön var tusen år bakåt i tiden.

Med tanke på var trädet växer och dess vördnadsvärda ålder har forskarna döpt trädet till ”Adonis”, efter skönhetens gud i den grekiska mytologin.

– Det är imponerande att tänka sig all den mänsklighetens historia som har omgett det här trädet, i alla fall ur ett västerländskt perspektiv. Tänk på alla imperier, bysantinerna, ottomanerna, alla människor som levt i den här regionen. Så många saker som kunde lett till att trädet fällts. Men som tur är har den här skogen stått orörd i mer än tusen år, säger Krusic.

De tusenåriga träden upptäcktes under en forskningsexpedition som leddes av Navarino Environmental Observatory (NEO), ett samarbete mellan Stockholms universitet, Academy of Athens och TEMES S. A. Observatoriet studerar klimatförändringar och hur de påverkar klimat och människor vid Medelhavet.

TEXT & FOTO ANNA-KARIN LANDIN

BOJEN B1 är en mätpunkt utanför Askö sedan 1960-talet. Här tas ofta prover, till exempel klorofyll, syre och siktdjup. Det är en välkänd plats i forskningssammanhang och det går till och med att checka in här på Facebook – Gula Pricken På Havet.

29

UNIVERSITETSNYTT NR 4 2016

Årets SU Open avgjord I EN FUKTIG men mild väderlek genomfördes den femte upplagan av golftävlingen SU Open på Lidingö golfklubb. Tävlingen är öppen för alla anställda vid universitetet och arrangeras efter sommaren varje år av den personen som vinner året innan. Vinnare i herrklassen blev Claes Frisk och i damklassen Birgitta Åkerman.

Om du vill vara med nästa år så är du välkommen att höra av dig till Claes Frisk, claes.frisk@sub.su.se

Värdshuset Kräftan

Er lokal för Disputationsfesten Buffépaket från 395:-/pers Även catering.

Plats 196 i QS-rankningen

kraftan.nu

STOCKHOLMS UNIVERSITET hamnar i år på plats 196 i QS World University Ranking och är nationellt på femte plats efter: Lund (73), KTH (97), Uppsala (98) och Chalmers (139). Inom ämnesområdena humaniora respektive naturvetenskap är universitetet nationell etta och bland de 100 främsta lärosätena i världen.

Elva av de femton ämnena rankas även som nummer ett i Sverige. Stockholms universitets är bäst i landet på antropologi, filosofi, geologiska och marina vetenskaper, juridik, lingvistik, medie- och kommunikationsvetenskap, miljövetenskap, moderna språk, socialpolitik och administration, sociologi och utbildnings­ vetenskap.

Lunch Festvåning Bröllopsarrangemang

SEP OKT FOTO NIKLAS BJÖRLING

22 SEP

28 SEP

29 SEP

5 OKT

7 OKT

11 OKT

25 OKT

26 OKT

Forskarhandledning i teori och praktik

Nätverksträff för breddad rekrytering

Forskare möter media. Medie­ utbildning

Utveckla din pedagogiska meritportfölj

Introduktions­ utbildning för nyanställda

Forskardagarna – aktuell forskning för alla

Teaching to avoid plagiarism

Planera lokalt miljöarbete för nästa år

Läs mer och hitta fler evenemang på su.se/medarbetare/medarbetarkalender

30

UNIVERSITETSNYTT NR 4 2016

IN ENGLISH PHOTOS NIKLAS BJÖRLING, ANNA-KARIN LANDIN, MARTIN JAKOBSSON SU.SE/ENGLISH/NEWS

REDAKTION@SU.SE

Internal work promotes quality THE SWEDISH HIGHER EDUCATION AUTHORITY (UKÄ), is current­ ly developing the details of a system to be used in the upcoming quality evaluations of higher education in Sweden. The following four components will be included: reviews concerning the right to award qualifications (in connection with requests to award new degrees), evaluations of study programmes (this time not comprehensive), thematic evaluations (e.g. of the universities’ work on sustainable development), and evaluations of the universities’ internal quality assurance and evaluation work. Out of the four components, only the latter will be comprehensive; that is, all universities will have their quality assurance systems evaluated. This is the component that most universities are now developing strategies to deal with.

For a number of areas related to the quality of education, it is relatively straightforward to set goals and strategies. A significant portion is regulated by the Higher Education Ordinance and the Higher Education Act, and guidance is provided by, for example, the European Standards and Guidelines (ESG). However, there is one issue where it is possible to make clear choices. UKÄ’s draft evaluation documents state that the universities should have procedures to follow up, evaluate and develop their study programmes. This might seem obvious, but how to do this in practice can be interpreted in different ways. One way is for the universities to allow all their programmes be reviewed in evaluation processes at their own initiative, i.e. to perform their own evaluations similar to those performed by UKÄ (and previously by the National Agency for Higher Education).

This can be seen as an astute way to ensure the quality of the programmes.

High-tech moss animal will help researchers STOCKHOLM UNIVERSITY’S NEW research vessel Electra af Askö will give researchers from various disciplines a better view of the Baltic Sea. She was named after a small moss animal, but Electra is 24 metres long and crammed with high-tech equipment. In the middle of June, the research vessel travelled to Sweden across the Baltic Sea from the shipyard in Estonia. Before the vessel can be put into operation, however, there is still some work to be done, as well as tests, permits and calibration of the equipment.

As far as research vessels go, Electra af Askö is not a large ship, but it is well adapted to Baltic Sea research and just as well equipped as a modern research vessel for the world’s oceans. However, the draught is small in order to allow navigation in shallow waters. The smaller size also means lower fuel consumption and an overall lower cost of use for the researchers.

Catalyst for research Martin Jakobsson, professor of marine geology and geophysics, is one of several researchers involved in the planning. He will

One can see the logic in this. If UKÄ is to hand over the responsibility for quality assurance to the universities, the universities’ evaluations of their own programmes must be just as tough as the previous evaluations. On the other hand, one can also see a number of negative consequences if all universities are to organise regular evaluations of their own programmes using external reviewers. After all, the number of suitable people available for this purpose is not unlimited, and the pressure, especially in minor disciplines, will be very high on those people suitable for the task. The administrative pressure on the universities will increase as well, but with no corresponding increase in resources. Stockholm University is not currently planning to introduce university-wide programme evaluations with external reviewers. We would rather focus on the quality-raising internal work, where programme councils, programme reports and internal programme evaluations can form the backbone of the University’s future quality assurance system. Based on these principles, Rebus (the Vice-Chancellor’s committee for programme evaluation and quality assurance systems) is currently considering a number of strong proposals in areas such as student influence, professional development, course and programme evaluations, as well as internal evaluation models. UKÄ are experts on external programme evaluations – let them handle these. As a university, we should focus on our own work to increase quality.

CLAS HÄTTESTRAND, Pro Vice-Chancellor clas.hattestrand@su.se

use the ship in his research going forward, for example, in order to study ongoing groundwater discharges and traces of the last glaciation in the Baltic Sea. He sees the combination of different instruments and the opportunity to integrate different kinds of research as the greatest advantage of Electra.

“I believe that Electra can work as a catalyst. When researchers from different fields can meet in one place, this can lead to the fusion and development of the research,” says Martin Jakobsson.

Electra replaces the more than 40-year-old research vessel Aurelia. The crew and the researchers describe it as going from the Stone Age into the future. The instruments include the following: a multi-beam echo sounder for detailed mapping of the seabed; a penetrating echo sounder that can see into sediments more than 100 metres deep; an echo sounder for mapping biology in the water; a CTD probe that measures conductivity, temperature and depth; and an acoustic Doppler sonar for mea-

suring ocean currents. Together, all the instruments on Electra provide information from the water’s surface and down to well below the seabed. What is more, Electra can handle significantly larger samplers than Aurelia due to larger cranes and an A-frame mounted at the edge of the aft deck.

“One major advantage is that we can see everything directly on our screens. Before, we used to operate blindly and did not see our results until we came back. Now it is like being able to see under water. For example, we can see exactly where there are higher concentrations of chlorophyll (a sign of algal blooms), where the thermocline is, or where the oxygen runs out, and take core samples right there,” says Christoph Humborg, scientific director of the Baltic Sea Centre.

31

UNIVERSITETSNYTT NR 4 2016

Research across disciplines aims to understand the climate THE BOLIN CENTRE for Climate Research gathers researchers from Stockholm University, KTH and SMHI. “Understanding the Earth’s natural climate variations, as well as the causes and consequences of today’s rapid climate change, requires multidisciplinary research. Therefore, the Bolin Centre for Climate Research was founded in Professor Bert Bolin’s honour in 2006,” says Alasdair Skelton, professor of geochemistry and petrology at the Department of Geological Sciences and, since 2013,

Nordenskiöldbreen at Svalbard.

Climate change is studied from a wide perspective WHAT HAPPENS to water and soil conditions, ecology and biodiversity when the temperature rises? And how are species of plants and animals affected? Researchers at the interdisciplinary research programme Ekoklim at Stockholm University are looking for answers to these questions.

The programme has been divided into four research areas with a focus on landscape processes, biodiversity, ecosystem services and adaptive governance. In its first few years, Ekoklim has brought together nearly 70 researchers from the Department of Ecology, Environment and Plant Sciences, the Department of Physical Geography, the Department of Zoology, the Stockholm Resilience Centre and the Bolin Centre for Climate Research,

ERC Starting Grant to Abraham Mendoza ABRAHAM MENDOZA at the Department of Organic Chemistry, Stockholm University, has been awarded an ERC Starting Grant of up to 1.5 million euro over five years. His research project will seek ways to accelerate the transformation of simple materials into tailor-made complex molecules.

one of the directors of the Bolin Centre for Climate Research. The idea behind the Centre was to create an environment where climate researchers from various disciplines at Stockholm University could collaborate.

After a few years, it was expanded to include partners from KTH and SMHI in order to complement research on measurement data and processes using model calculations of the climate. On 1 July 2016, the Bolin Centre merged with the research programme Ekoklim.

“This autumn, the Bolin Centre will take a big step and expand to include ecological and societal effects of climate change, human impact on the climate, as well as how society can minimise the negative impact on the climate. This is something we are very happy about,” says Alasdair Skelton.

He says that the Bolin Centre has gained a unique position as a meeting place for re­searchers performing various types of climate measurements and researchers modelling the climate. Current collaborations on climate issues involve environmental scientists, chemists, meteorologists, oceanographers, ecologists, zoologists, hydrologists, physical geographers, biogeographers, geochemists, geologists, historians, etc. www.bolin.su.se

the latter of which merged with Ekoklim this summer.

During the first phase of five-six years, Ekoklim was expected to bring together and develop fruitful collaborations between different disciplines that were needed to grasp and approach the programme’s broad perspective of change, says Georgia Destouni, professor of hydrology and coordinator of the landscape processes research area within Ekoklim.

“We have succeeded well with this, and the collaboration has yielded important scientific contributions. Ekoklim is now entering a second phase of formal centre formation through the merger with the Bolin Centre for Climate Research. The merger expands the research perspective of both programmes to include several parallel driving forces and types of changes.” www.zoologi.su.se/ekoklim/

The European Research Council (ERC) has a number of funding schemes. The aim of the ERC Starting Grant is to encourage young talented research leaders to gain independence in Europe and to build their own careers.

Abraham Mendoza’s research project ”Automatized Catalysis and Single-Carbon Insertion” aims to enable strategic technologies to accelerate and automatize the transformation of simple molecules into complex functional molecules that are commonly used as medicines, catalysts, displays and biological research.

Ranked fifth in the world in environmental science THIS YEAR’S Academic Ranking of World Universities, or Shanghai Ranking, has expanded the subject rankings from five to seven subjects. By earning a fifth place in the new subject area Environmental Science & Engineering, Stockholm University is the only Swedish university ranked among the top 20 in any of the seven subject areas.

Remains in the top 100 in the world ranking IN THE “REGULAR” Shanghai Ranking of the world’s top universities, Stockholm University is ranked 81st, compared to 78th the year before. The United States dominates the list with Harvard, Stanford and Berkeley at the top of the 15 American universities ranked among the top 20. Three Swedish universities can be found among the top 100. Karolinska Institutet is in 44th place this year, while Uppsala University is in 60th place, followed by Stockholm University.

Increased activity from dubious journals THE UNIVERSITY’S PRESS OFFICE has noticed an increase in the number of contact requests from dubious journals, both centrally and at individual departments.

Traditional ad sales are common, but there are also requests to sponsor various types of editorial content. The representative of the journal often claims to have a readership or a type of influence that is impossible to verify. If you feel uncertain about contacts with an unknown journal, please contact the University’s Press Office at redaktion@su.se

The Awards for Good Teaching 2016 AWARDS FOR EXCELLENT teaching for the year 2016 have been granted to Lenita Freidenvall, Dept of Political Science, Thomas Krigsman, Dept of Mathematics and Science Education, Jan Storå, Dept of Archaeology and Classical Studies and Johannes Wickbom, Dept of Law. Awards for Good Teaching at Stockholm University are awarded each year to one teacher from each faculty. The award is granted to teachers who satisfy the criteria that they promote students’ learning by outstanding contributions to education, recognized interest and engagement in pedagogical development, and renowned skill in teaching. Each of the rewarded teachers will receive SEK 50,000 to be used as they please to support the development of their pedagogical competence. They will also receive a diploma that will be presented to them by the Vice-Chancellor during the university’s ceremonies in the City Hall on Friday 30th September.

Universitetsnytt Stockholms universitet 106 91 Stockholm

Posttidning B

Krönika

FOTO NINNI ANDERSSON

Åsa Romson Åsa Romson är doktor i miljörätt från Stockholms universitet, riksdagsledamot för miljöpartiet samt tidigare klimat- och miljöminister.

Släpp loss vetenskapsinformatörerna! ”BÖRSROBOTAR I SOLSTOLEN – vad som händer med investeringarna i sommar?”

Rubriken var inte den väntade i pressmeddelandet från Lunds universitet som i juni dök upp i mejlkorgen. Men helt rätt att beskrivningen av forskningsområden spetsas till och säsongsanpassas för att tipsa de som har mediautrymme att fylla och ge dem enkla verktyg att ta med forskare i olika mediareportage och kommentarer under sommaren. Lantbruks­ ekonomens syn på ’jordgubbens ekonomi’, beteendevetarens kunskap om ’sommar, sol och spelberoende’ och litteraturvetarens teorier om ’sommardeckare och sommarlitteratur’ kan alla ge reportage som intresserar och ger kunskap långt utanför campusområdena.

När jag ser en sådan här ”sommarlista” över svensk forskning från ett universitet förvånas jag över att inte forskare används mer till fördjupning och breddning i dagens medieutbud.

Vårt samhälle lider ju idag av en snuttifierande medialogik och polariserade informations­ flöden i sociala medier och det gör det svårt för det komplexa och vetenskapliga att slå igenom.

Men det kan nu inte vara en uppgift enbart för journalistkåren att nyheter ges sammanhang med vetenskaplig relevans. Det finns stor anledning för forskningsinstitutionerna och forskarna att aktivt bidra. Och då tänker jag inte främst att fler namnkunniga professorer skriver på DN Debatt utan att mer information om den forskning som sker på universitet och högskolor förmedlas vidare på sätt som medier och allmänhet lättare kan snappa upp.

Rimligen är inte alla forskare bra på att översätta sin forskning i lättbegripligare form; ska det göras bra krävs kunskaper om mottagaren och mer därtill. Utan jag tror vi behöver uppgradera statusen på vetenskapsinforma­t­örerna och ge dem fler och tyngre uppgifter.

Jag menar att ska universitetens och hög­ skolornas tredje uppgift tas på allvar så måste infrastrukturen för ett sådant arbete hela tiden utvecklas. Att inspirera till vetenskaplig

Nästa nummer kommer ut 4 november. Manusstopp 12 oktober.

Vårt samhälle lider ju idag av en snuttifierande medialogik och polariserade informationsflöden i sociala medier, och det gör det svårt för det komplexa och vetenskapliga att slå igenom. nyfikenhet och informerad debatt är alldeles för viktigt för att inte tas på stort allvar.

Och det är viktigt att se att detta inte främst handlar om att få fram mer vetenskapliga underlag till politiken. Det är inte i bristen på vetenskaplig och oberoende analys av regeringsärenden det största problemet idag ligger (även om det finns att göra där med), utan i att många medborgare saknar vetenskapliga argument för åsikter som ger politik. Här kan den pågående presidentvalskampanjen i USA ses som ett varnande exempel. I en demokrati är helt enkelt vikten av en informerad allmänhet ovärderlig. Då är det en stor uppgift att föda, engagera och inspirera en samhällsdebatt där vetenskap är relevant, och den uppgiften måste bäras av många. Därför hoppas jag att många också, liksom informatörerna på Lunds universitet, ser det som en rolig uppgift. ÅSA ROMSON