Universitetsnytt 6 2016

FÖR MEDARBETARNA VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

DECEMBER 2016

NR 6

Arbetsmiljö och anställningsvillkor undersöks

TEMA: SAMVERKAN

Forskning: Framtidens material och drivmedel snart här

LOTTEN GUSTAFSSON REINIUS

– Hallwylsk gästprofessor med fokus på Arktis

2

Ledare

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2016

I gränssnittet mellan akademi och myndighet från stat och näringsliv. Universiteten ses alltmer som myndigheter vilka-som-helst bland andra.

Staten betonar å ena sidan behovet av tillitsbaserad styrning för lärosäten som ska vara ansvarsfulla och starka, men å andra sidan finns tydliga signaler om ökad styrning och kontroll, ibland på detaljnivå, för att reg­ lera lärosätenas verksamhet. Näringslivets forskningsberedning har å sin sida kommit med en ny rapport, ”Forskningspolitikens glömda fråga: Sveriges akademiska ledar­ skap”. Huruvida frågan verkligen är glömd kan ifrågasättas: så sent som 2015 kom Ledningsutredningen med sitt betänkande, som sedan dess varit föremål för åtskilliga upp­ följningar, både inom SUHF och vid de flesta lärosäten. Under hösten har en intensiv debatt också rasat både i UNT och andra medier med anledning av den nya rektorsprocessen i Uppsala. Debatten om kollegialitet kontra lin­ jestyrning har därmed ånyo vaknat till liv.

Men, som bland annat Kerstin Sahlin visar i boken ”Kollegialitet – en modern styrform”: universiteten är hybridorganisationer. Bådeoch behövs.

I den stund då detta skrivs offentliggörs också forskningspropositionen, med ambitio­ nen att lägga fast färdriktningen för svensk forskningspolitik under de kommande tio åren.

Att i praktiken förverkliga svensk forskning och utbildning för framtiden kräver starkt akademiskt ledarskap, inte myndigheter i ledband. Universiteten har en tusenårig tradition, som lär överleva även stundens stormar.

Men för det krävs att vi får förbli just fria uni­ versitet.

ASTRID SÖDERBERGH WIDDING, rektor astrid.soderbergh. widding@su.se

FOTO EVA DALIN

FUNKTIONEN SOM UNIVERSITETSKANSLER är som bekant just avskaffad, och den myndig­ hetschef som nu rekryteras till Universitetskanslers­ämbetet – som därmed också måste byta namn – blir istället generaldirektör.

Ansvarig minister motiverade bytet med att det handlar om en chef för en granskningsmyndig­ het, inte en företrädare för sektorn. Det är lätt att tänka att det främst är en symbolisk åtgärd, i syfte att skapa en enhetligare titulatur i sta­ ten. En rektorskollega föreslog skämtsamt att även rektorerna nog skulle få heta generaldi­ rektörer framöver. Språkets makt över tanken innebär dock att förändringen potentiellt har långt större betydelse än enbart ett skifte av titel. Vad vi står inför kan i själva verket inne­ bära ett paradigmskifte i synen på lärosätena.

Universitet och högskolor har sedan länge åtnjutit en viss särställning som myndigheter.

Det har funnits en respekt för kraven på akade­ misk frihet och på lärosätenas autonomi. Idag ställs det tvärtom krav på ökad styrning, både

Citatet Jag tror att det här är ett valresultat som kommer att analyseras i många år framöver BENJAMIN MOFFITT, Statsvetenskapliga institutionen, om Trumps seger. En av flera forskare vid Stockholms universitet som fått många frågor från media om presidentvalet i USA.

Innehåll

5 NYHETER 5 Med säkerhet i blickfånget 6 Forskare undersöker dina anställningsvillkor

7 Bli synlig genom din profilsida 8 Undersökning kartlägger arbetsmiljön

9 Förändringar inom förvaltningen Rättelse: Förra numrets ledare hade fel rubrik. Rätt rubrik skulle ha varit ”Macchiarini och vi”.

10 PROFILEN 10 Lotten Gustafsson Reinius.

Arktis i fokus för ny Hallwylsk gästprofessor

har börjat

18 Julklappsböcker med

samverkan visar kartläggning

22 Renskötare och klimatforskare

i samarbete på högfjället

24 Frivillig praktikkurs med god prognos till jobb

25 Nytt mikroskop i fokus för samverkan med externa aktörer

universitetskoppling

Universitetsnytt är tidningen för medarbetarna vid Stockholms universitet.

Upplagan är 5 700 exemplar.

ADRESS Samverkansavdelningen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm ANSVARIG UTGIVARE Linda Carlsson REDAKTÖR Anna-Karin Landin GRAFISK FORM OCH LAYOUT Blomquist & Co OMSLAGSFOTO Niklas Björling OMSLAGSBILD Lotten Gustafsson Reinius är ny Hallwylsk gästprofessor KORREKTUR Marie-Anne Condé TRYCK DanagårdLITHO, ett miljöcertifierat tryckeri.

ISSN 1103-2375

26 Forskare undersöker hur tarm-

14 Bokslut efter tio års material- 16 Kampen mot matsvinnet

FORSKNING

20 Samverkan blir nytt kriterium 21 Stor bredd på universitetets

årsskiftet

26

TEMA: SAMVERKAN för basanslag

13 Enhetshyra införs från

forskning i världsklass

22

bakterier pratar med kroppen

28 Framtidens material och drivmedel snart här

HISTORIA 29 Läraren som myntade begreppet folkmord

30 NAMN

OCH NYTT 32 MIN ARBETSPLATS 34 IN ENGLISH

SYNPUNKTER OCH TIPS? HÖR AV DIG! Anna-Karin Landin, gästredaktör annakarin.landin@su.se Telefon 08-16 26 62 Skribenter: Per Larsson, Hanna Hellzén Cramer, Henrik Lundström, Stefan Nyman, Jan Löf, Nastassja Åstrand Capetillo, Mia Söderbärj, Karl Edqvist, Elsa Helin, Mark Klamberg.

Nästa nummer kommer ut i mitten av februari.

Manusstopp 25 januari.

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2016

Tre årstider i november Så kom snön med vinter och lade sig som ett tjockt vitt täcke över Stockholm, redan innan hösten var riktigt färdig. Trafiken var i kaos, det var gnistrande vackert. Frescati fylldes av snögubbar och utbytes­ studenter lärde sig att göra snöänglar. Sedan kom en vårdag, solen lyste, snön droppade och regnet tog den till slut. Så var det åter grått igen.

FOTO ANNA-KARIN LANDIN

3

4

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2016

En skyddsrond handlar inte bara om farliga kemikalier, även andra utrymmen ska vara säkra. Här testas larmet i ett vilrum, sedan förra skyddsronden har det installerats ett larm som går direkt till väktare.

Mats Hansson, Heinrich von Fircks, Beatriz Campos Ramiro och Per Ljungdahl. Både Heinrich och Beatriz för protokoll över allt som kan förbättras.

Hanna Gustavsson, Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, är en av initiativtagarna till den nya kursen.

Per Ljungdahl, prefekt Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut.

Skåp och kylskåp kollas så att allt som finns där förvaras på rätt sätt och att det inte finns några läckage.

Heinrich von Fircks, intendent vid Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut.

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2016

Med säkerhet i blickfånget TEXT ANNA-KARIN LANDIN | FOTO NIKLAS BJÖRLING

MINST EN GÅNG per år ska alla institutioner göra en skyddsrond. Universitetsnytt följde med när Mats Hansson från Sektionen för säkerhet besökte Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut. Inte på hela skyddsronden förstås, för den tar nästan tre dagar. För många av institutionerna med mycket labb-verksamhet tar ronden ett par dagar, men går fortare där det inte finns labb.

– MBW är en stor institution som priori­ terar arbetet med säkerhet- och arbetsmiljö­ frågor. Vi har medvetet satsat på att rekry­ tera kompetens och har i dag två personer, intendent och lab manager, som aktivt jobbar med att säkerställa förutsättningar för säkert arbete i våra forskningsmiljöer.

Alltså känner jag att vi har en god överblick,

men det finns alltid något som upptäcks vid skyddsronder. Vi har många kemikalier att hålla reda på, men inte så många som innebär högrisk. Däremot hanterar vi smitt­ ämnen, säger Per Ljungdahl, prefekt.

Risk bli hemmablind På ronderna deltar oftast prefekt, skyddsom­ bud och andra ansvariga från institutionen.

Det finns drygt 100 skyddsombud på univer­ sitetet, och vid årsskiftet är det nyval.

Allt gås igenom, från utrymningsvägar till kemikalieförvaring, och nedslag från förra året följs upp. Allvarligare saker betonas i protokollet och det har hänt att labb vid andra institutioner omedelbart stängts efter en skyddsrond, även om det är ovanligt.

Ny kurs lär chefer labbsäkerhet De ansvariga ska förstå hur de kan agera för att förbättra säkerhetsnivån, det är målet för en ny kurs i labbsäkerhet.

TEXT ANNA-KARIN LANDIN | FOTO NIKLAS BJÖRLING

SEDAN TIDIGARE FINNS olika kurser i labb­ säkerhet, bland annat i riskbedömning, hur man använder kemikaliedatabasen KLARA och intro till arbete i labb, men ingen som vände sig till chefer och ansvariga.

Hanna Gustavsson jobbar med säker­ hetsfrågor på ACES och är en av dem som står bakom den nya kursen ”Lab-säkerhet för prefekter och övriga med ansvar för lab-verksamhet”.

– Jag tog initiativ till en temadag för skyddsombud förra året. När dagen var över var det många som tyckte att även chefer borde vara med. Prefekterna har varit ansva­ riga för säkerheten, men kunskapen om var man ska hitta information har varierat. De måste vara goda förebilder och veta minst lika mycket som personalen om vilka krav som ställs. Det är viktigt att de får veta var de kan hitta information och vad universite­ tet kan hjälpa till med centralt, säger hon.

Tuff situation på lärosäten Leder kursen gör Bo Olsson, chef för inno­ vations- och säkerhetsfrågor hos företaget IKEM, tillsammans med Mats Hansson,

Margaretha Åkerholm, Mattias Wadsten och Anna-Karin Huggare från Stockholms universitet.

– Lärosäten har en tuff situation, det finns inte bara anställda i labben. Det är stor omsättning av studenter och forskare, säger Bo Olsson.

Han börjar kursen med att berätta om en olycka i USA där en student dog till följd av de brännskador hon fick i en olycka på ett laboratorium. Den ansvariga professorn blev dömd för vållande till annans död. Bo Ols­ son säger att det skulle kunna hända även här och att vi bör lära oss av det.

– Det finns en kultur av att inte använda skyddsutrustning, och som ansvarig måste man göra vad som krävs för att få folk att göra det. Räcker det inte med en tillsägelse bör det bli en skriftlig varning och efter flera varningar en uppsägning. Arbetsgivaren SU är ansvarig för att personlig skyddsutrust­ ning används. Men viljan och motivationen att förbättra säkerheten finns så det kommer att funka framöver, säger Bo Olsson.

Kursen innehåller bland annat informa­ tion om vilka lagar som berör arbetet i uni­

– För oss är det lagom att vara med en gång om året, men vissa institutioner behöver dessutom göra egna ronder och tätare upp­ följning. Fördelarna med att vi är med är att det är risk att bli hemmablind för de faror man ser varje dag. Vi följer dessutom upp det gångna årets SAMIR-anmälda incidenter och informerar om aktuella arbetsmiljöoch säkerhetsfrågor, säger Mats Hansson, skyddsingenjör.

– Jag har varit med på ronder tre gånger nu, och har sett en stor förbättring. Vissa forskare tycker vi är petiga, men det är viktigt med säkerhet, säger Heinrich von Fircks, intendent vid Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut.

versitetets labb, vilka hjälpmedel som finns för att göra riskbedömningar, vilka kemika­ lieregister som måste finnas och mycket mer.

I grupparbeten ska cheferna fundera på vad som behöver utvecklas på deras institution.

Man ska få med sig praktiska och goda exempel på hur man får sin verksamhet att gå framåt tryggare.

Exempel ger insikt De 30 platserna fylldes av ett antal prefekter och enhetschefer samt skyddsombud och studierektorer från några av de institutioner som har mest verksamhet i lab.

– Det är insiktsgivande. Exemplen vi fått höra ger perspektiv på vad som skulle kunna hända. Vi kommer att sätta oss ner på vår institution och prata om hur vi går vidare med att utveckla vårt säkerhetsarbete, säger Birgitta Tullberg, prefekt vid Zoologiska institutionen.

Enligt Hanna Gustavsson är målet att skapa en så bra kurs att den kan bli obligatorisk för alla chefer med ansvar för laborativ verksamhet.

– Näringslivet ligger långt före oss vad gäller att följa upp säkerhet och regler, och jag har hört kritik riktas mot att våra studenter har för lågt risktänkande och för dåliga kunskaper om riskbedömning när de kommer ut, säger Hanna Gustavsson.

– Många kände inte till universitetets krisplan och att man ska ha en krisorga­ nisation på varje institution. Det kan man få stöd att utveckla. Det är viktigt att vara förberedd innan någonting händer, och prefekter måste få veta vilket ansvar de har, säger Mattias Wadsten, säkerhetschef.

5

6

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2016

Forskare undersöker dina anställningsvillkor SU trea i världen på att få genomslag för miljöforskning STOCKHOLMS UNIVERSITET HAR av Times Higher Education utsetts till tredje mest framgångsrika universitet i världen när det gäller att föra ut sin miljöforskning.

Times Higher Education har genom att lyfta data om publikationer, citeringar och genomslag från Scopus forskningsdatabas 2011–2015 rankat världens ledande uni­ versitet när det gäller genomslag för miljö­ forskning. Prispallen utgörs av Utrechts universitet, Stanforduniversitetet och Stock­ holms universitet. Perioden domineras av miljöforskning som rör globala ekosystem och klimatförändringar.

Ett nytt forskningsprojekt ska undersöka hur tidsbegräns­ ade anställningar påverkar anställda inom akademin.

Projektet är ett samarbete mellan Sveriges universitets­ lärare och forskare, SULF, och Psykologiska institutionen.

Petra Lindfors och Magnus Sverke vid Psykologiska institutionen

Stockholms universitet bäst i Sverige på att utbilda anställningsbara akademiker I RANKNINGEN ”Global University Employability Ranking” placerar sig Stockholms universitet först i Sverige på listan över universitet och högskolor som utbildar akademiker som är redo för arbetslivet. Universitetet hamnar dess­ utom på plats 62 i världen.

California Institute of Technology tar första platsen i den globala rankningen, följt av Massachusetts Institute of Tech­ nology, Harvard University, University of Cambridge och Stanford University, vilka utgör de fem bästa. Sammantaget omfattar topp-tio-listan nio amerikanska universitet, ett brittiskt, ett tyskt och ett japanskt universitet. ”Global University Employability Ranking” baseras på en undersökning av vad 3 450 chefer i internationella företag anser, av vilka de flesta hade minst tio års erfarenhet. Kvaliteter som erfarenhet, specialisering och flerspråkighet var sådant som definierade en kandidats kvalifikatio­ ner, men också mer ”mjuka färdigheter” uppskattades. De flesta arbetsgivare var överens om att kandidaternas anställnings­ barhet inte bara beror på vilken institution de har en examen ifrån, utan även på deras förvärvade arbetsrelaterade färdigheter.

När rekryterare har ett stort antal sökande att välja mellan tenderar dock studenter från ansedda universitet att få företräde.

Undersökningen har genomförts under de senaste sex åren och publiceras av Times Higher Education (THE).

TEXT ANNA-KARIN LANDIN | FOTO NIKLAS BJÖRLING

FLERA FORSKARE vid universitetet har tidigare intresserat sig för konsekvenser av olika anställningsformer, och nu är det dags att vända blicken mot den egna sektorn. Petra Lindfors, Magnus Sverke och Anne Richter vid Psykologiska institutionen genomför en enkätstudie av anställningsvillkor inom akademin och hur anställningsformer hänger samman med olika aspekter av jobb, hälsa och välbefinnande.

Studien sker i samarbete med SULF, Sveriges universitetslärare och forskare, och har gått ut till organisationens medlemmar.

SULF:s chefs­utredare Karin Åmossa kart­ lade 2013 omfattningen av tidsbegränsade anställningar vid lärosäten. Det fanns då inte några studier av hur osäkra anställningar påverkar anställda inom akademin. När rapporten släpptes kontaktade forskarna vid Psykologiska institutionen SULF och inledde forskningssamarbetet.

– Vi ställer frågor om hur det är i vardagen och i balansen mellan arbete och övriga livet.

Finns det skillnader mellan anställda som har tillsvidareanställning och visstidsanställning?

SULF driver en tydlig linje att visstidsanställ­ ningar har negativa konsekvenser. Så kan det vara, men vi som forskare kan nyansera det och vi kan komma fram till någonting annat

också, säger Petra Lindfors.

Hon har själv haft många olika anställ­ ningsformer.

– Jag är nu tillsvidareanställd som profes­ sor, men har varit med om det mesta, vika­ riat, stipendiefinansiering, tidsbegränsade anställningar. Jag har stått där och funderat på om det var möjligt att få lån för att köpa en bostad, samtidigt gav det mig en fantastisk möjlighet att forska. Det är inte svart eller vitt, säger hon.

En fördel med att genomföra studien i högskolesektorn är att det är ett område som länge haft olika anställningsformer jämfört med andra branscher. Enkäten ligger ute till årsskiftet och under våren hoppas forskarna ha ett preliminärt resultat för att eventuellt gå vidare med en större studie.

Att rikta blicken mot den egna sektorn och sina kollegor har haft sina sidor. Många har haft åsikter om hur enkäten utformades, några har haft farhågor över hur mycket de vågar berätta.

– De allra flesta är ändå positiva och vill dela med sig av sina erfarenheter, och det går till precis som vid annan forskning. Vi jobbar under forskningsetiska villkor och resultaten kommer att redovisas på gruppnivå, säger Petra Lindfors.

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 4 2016

46 miljoner från Formas till hållbar utveckling

Kristoffer Hylander, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, är en av dem som uppdaterat sin profilsida. Han tycker att det är viktigt för forskare att ha en uppdaterad sida som visar vad man gör.

Bli synlig genom din profilsida Sedan februari 2015 har varje medarbetare en egen profilsida på webben, och sidorna är välbesökta. Nu finns flera nyheter som efterfrågats av användarna.

TEXT JAN LÖF | FOTO NIKLAS BJÖRLING

GENOM ATT UPPDATERA sin profilsida kan man skapa en mer utförlig presentation av vem man är och vad man gör. Alla medarbe­ tare har en automatiskt genererad profilsida, och genom att gå in och redigera den kan den bli mer personlig. Till skillnad mot personal­ katalogen, SUKAT, finns även möjlighet att lägga in profilbild och egen text.

– Jag tycker det är viktigt att forskare har uppdaterade hemsidor. Det är via dem som både forskarkollegor runt om i värden och all­ mänhet kan få veta vad man gör. Jag besöker ofta sådana sidor för att söka kontaktinfor­ mation och informera mig eller uppdatera mig om olika personers forskning, säger Kristoffer Hylander, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik.

Personinformation är ett av det mest sökta innehållet på universitetets centrala webb­ platser, vilket inte minst märks på att antalet besök till profilsidorna står för nära 9% av det totala antalet besök till su.se.

Nya funktioner Efter lanseringen samlades synpunkter in från medarbetare och nu lanseras flera av de funktioner som efterfrågats: • Svenska och engelska: Det blir nu möjligt att ha både en svensk och en engelsk version av sin profilsida. Besökare kan enkelt växla språk genom en länk på profilsidan.

• Visa ett urval av publikationer från DiVA: Som forskare finns nu en koppling till DiVA där man enkelt kan välja en eller flera egna

publikationer man vill visa upp på sin profilsida med länk vidare till DiVA. Publi­ kationer som inte ligger i DiVA kan liksom tidigare läggas upp via text eller länkar.

• Nya listtyper för profilsidor: I universitetets publiceringsverktyg, Polopoly, går det nu att välja flera sätt att visa upp sina medarbetare: – Med information från personal­ katalogen, SUKAT – Med en kort presentationstext – Med eller utan en tumnagelbild av inlagd porträttbild Lena Mäler, prefekt vid Institutionen för bio­ kemi och biofysik, är en av de som tagit del av några av de nya funktionerna.

– Det är mycket bra att medarbetare själva kan lägga ut information, men det är långt ifrån alla som har upptäckt eller haft tid att uppdatera sidan, säger hon.

• Profilsidorna ger varje medarbetare en möjlighet att presentera sig själv i bild och text • Lanserades i februari 2015 • Sedan lanseringen har fler än 1 500 medarbetare uppdaterat sin profilsida • Står för nära 9% av totala antalet besök till su.se vilket innebär nära 500 000 besök under 2016

FORMAS FORSKARRÅD har beslutat att bevilja totalt 654 miljoner kronor till forskning för hållbar utveckling.

Av dessa går drygt 46 miljoner kronor till Stockholms universitet. Av de drygt 1100 ansökningar som kom in har 220 ansökningar beviljats medel. Stockholms universitet beviljades 14 bidrag inom Forsknings- och utvecklingsprojekt samt 3 bidrag inom Forsknings- och utveck­ lingsprojekt för framtidens forsknings­ ledare. På su.su finns en lista med alla projekt som beviljats medel.

Arbetsgrupp för jämställdhet I NOVEMBER INRÄTTADE rektor en arbetsgrupp för arbetet med jämställdhets­ integrering. Alla statliga lärosäten har ett regeringsuppdrag att ta fram en handlings­ plan för att utveckla sitt arbete med jäm­ ställdhetsintegrering, det vill säga hur de ska integrera ett jämställdhetsperspektiv i all verksamhet. Prioriterade områden är lika möjligheter till karriärvägar i akade­ min, att motverka könsbundna studieval och att förbättra studenternas genom­ strömning. Planen ska vara upprättad senast den 15 maj 2017 och arbetsgruppen placeras organisatoriskt under Rådet för arbetsmiljö och lika villkor.

Tillträde till lokaler utanför öppettider FÖRVALTNINGSCHEFEN HAR BESLUTAT att endast anställda samt övriga behöriga ska ha tillgång till universitetets lokaler utanför ordinarie öppettider. Syftet är att öka säkerheten och underlätta bevakningen av lokalerna. Övriga behöriga kan till exempel vara studenter med inpasseringskort som har behörig­ het nattetid, studenter som tillfälligt fått godkänt från sin institution att kvarstanna eller hantverkare som måste arbeta udda tider. De nya reglerna gäller från 1 december 2016.

Anslag från Cancerfonden CANCERFONDENS FORSKNINGSNÄMND har beslutat att ge anslag till 480 forskningsprojekt. Fem av dessa finns vid Stockholms universitet.

Totalt beviljades 3,5 miljoner kronor till universitetet. Den återkommande anslagsutdelningen i november är Cancerfondens största.

7

8

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2016

– Det är viktigt att utifrån denna kartläggning arbeta för att förbättra arbetsmiljön så att personal kan trivas, må bra, känna gemenskap och därmed prestera ännu bättre, säger Ken Benson, prefekt vid Romanska och klassiska institutionen.

Undersökning kartlägger arbetsmiljön Hur mår medarbetarna och hur är arbetsmiljön? Det är frågor som nu kartläggs i en medarbetarundersökning vid hela universitetet.

TEXT PER LARSSON

FOTO NIKLAS BJÖRLING

I VÅRAS BESLUTADE rektor att samtliga institutioner/motsvarande samt förvalt­ ningsavdelningar regelbundet ska genomföra medarbetarundersökningar för att följa upp den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

Personalavdelningen har tillsammans med företagshälsovården Feelgood samt verk­ samhetsföreträdare och huvudskyddsombud utformat en medarbetarundersökning som bygger på ett vetenskapligt utprövat fråge­ formulär som undersöker medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö. Metoden bygger på ett omfattande forskningsprojekt och är utvecklad vid Karolinska institutet. Under­ sökningen har genomförts som en pilot hös­ ten 2016. I piloten har fem institutioner, tre institut och en förvaltningsavdelning ingått.

Undersökningen bestå av fem huvudområ­ den: Krav och kontroll, Arbetsklimat, Mål och resurser, Arbetsglädje och drivkrafter samt Ledarskap. Utöver dessa fem områ­ den har universitetet lagt till frågor kring diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier. Dessutom har frågor riktade till doktorander inkluderats.

Pilotundersökningen stängde den 14 november. Fram till jul ska cheferna åter­ koppla resultatet till medarbetarna och påbörja arbetet med att identifiera områden att arbeta vidare med. Huvudregeln är att

det är chefen som ”äger” resultaten från medarbetarundersökningen och därmed återkopplar resultatet till sina medarbetare, men då även medarbetarna har ett ansvar i att skapa en god arbetsmiljö ska arbetet med att identifiera och arbeta med åtgärder göras tillsammans i arbetsgrupperna. Som stöd i att driva detta arbete erbjuds cheferna bland annat utbildning samt individuell genomgång av resultatet tillsammans med Feelgood och Personalavdelningen. Processen ska sedan utvärderas för att dra lärdom inför nästa omgång.

– Målet är att samtliga institutioner/ motsvarande och förvaltningsavdelningar ska genomföra medarbetarundersökningen under 2017, men då vi är en stor organisation kommer det sannolikt att även spilla över på 2018, säger Anna-Karin Huggare som är personalspecialist vid Personalavdelningen.

Hjälp att tolka svaren Ken Benson är prefekt vid Romanska och klassiska institutionen. I undersökningen hade institutionen en svarsfrekvens på när­ mare 80 procent, vilket enligt Ken Benson visar att institutionens personal engagerat sig i frågan även om det har känts lite motigt.

– Jag tror att detta kan ha att göra med att tidigare har man genomfört arbetsmiljö­

undersökningar endast där man har bedömt att det fanns problem. Nu är det krav på att samtliga institutioner kontinuerligt ska genomföra arbetsmiljöundersökningar, men det kan finnas kvar uppfattningar om att enkäter ställs endast när det finns arbetsmil­ jöproblem.

Feelgood och Personalavdelningen hjälper honom att tolka svaren. Denna information delar han sedan med institutionens lokala RALV (rådet för arbetsmiljö och lika vill­ kor). Därefter presenteras resultaten och en handlingsplan för personalen i början av december.

– Romanska och klassiska institutionen är sammanslagen av två tidigare institutioner och sammanslagningar kan vara slitsamma.

Det är därför viktigt att utifrån denna kart­ läggning arbeta för att förbättra arbetsmiljön så att personal kan trivas, må bra, känna gemenskap och därmed prestera ännu bättre, säger Ken Benson.

Institutionen har satsat mycket på pedago­ giskt utvecklingsarbete och förhoppningen är att det ska leda till goda resultat även när det gäller sammanhållningen inom institutionen.

Ken Benson ser dock inte att enkäten kan ge ett definitivt svar på hur arbetsmiljön uppfat­ tas, men den ger en indikation på var och hur arbetet med arbetsmiljön ska fortskrida.

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2016

Ökade basanslag och fokus på samverkan i forskningspropositionen I slutet av november presenterade regeringen forskningspropositionen Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Basanslagen höjs med 1,3 miljarder och regeringen vill satsa på forskning kopplat till samhällsutmaningar.

– NAMNET PÅ PROPOSITIONEN försöker fånga den färdriktning regeringen vill se.

Det handlar om ökad samverkan mellan högskola, näringsliv och samhälle i stort i syfte att möta våra stora samhällsutmaningar och stärka vår konkurrenskraft, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, i ett pressmedde­ lande.

Propositionen har ett tioårigt perspektiv, med särskilt fokus på satsningar 2017–2020.

Samhällsutmaningar som särskilt ska prio­ riteras är forskning kring klimat, hälsa och livsvetenskap samt ökad digitalisering. Två

nationella utmaningar som nämns är hållbart samhällsbyggande samt att höja kvalitén i skolan.

Universitets och högskolors basanslag höjs med 1,3 miljarder kronor till 2020, med syf­ tet att höja kvaliteten och ge större utrymme för forskning inom anställningarna, samt en tydlig karriärstruktur. Ministern var på presskonferensen tydlig med att de ökade anslagen också kommer med förväntningar.

Bland annat vill regeringen se ökad jämställd­ het och ökad samverkan med omgivande samhälle. Samverkan kommer att få vikt vid fördelning av resurser.

FOTO EVA DALIN

En av förändringarna är att Medieproduktion flyttas från IT-avdelningen till Samverkansavdelningen. Här intervjuas Sara Strandberg av Roland Fredriksson från Medieproduktion.

Gunnar Zetterberg står bakom kameran.

Förändringar inom förvaltningen VID ÅRSSKIFTET UPPHÖR Tekniska avdel­ ningen som egen förvaltningsavdelning. Större delen av avdelningens verksamhet slås då samman med Fastighetsavdelningen. Samgåen­ det gäller Sektionen för inköp och logistik (där bland annat SU Butiken ingår), Sektionen för lokalservice samt Sektionen för säkerhet.

Dessa verksamheter återfinns från årsskiftet inom Fastighetsavdelningen. Universitetets miljökoordinatorfunktion, som idag tillhör Tekniska avdelningens kansli, kommer även att placeras vid Fastighetsavdelningen. Sektionen för Konferensservice, vars främsta uppgift är att ansvara för verksamheten i Aula Magna, förs över till Samverkansavdelningen.

Sektionen för arkiv och registratur omvandlas till en förvaltningsavdelning, Avdelningen för arkiv och registratur, och dess nuvarande chef Göran Rydeberg blir därmed avdelningschef.

Uppdraget blir i stort det samma som idag med ansvar för arkivering och diarieföring på central nivå vid universitetet. I uppdraget ingår även rådgivning gentemot kärnverksam­ heten och att se till att Riksarkivets och andra tillsynsmyndigheters regelverk för arkivering och diarieföring följs och att tillämpningsbe­ stämmelser skapas och implementeras. Vid årsskiftet förs även Medieproduktion vid IT-avdelningen över till Samverkansavdel­ ningen.

Regeringen vill se tydligare karriärvägar för unga forskare med tydligare strukturer, öppna utlysningar och färre visstidsanställningar. En rad åtgärder ska stärka jämställdheten. Målet är att 50 procent av de nyrekryterade professorerna ska vara kvinnor senast 2030.

På sin blogg kommenterar rektor Astrid Söderbergh Widding regeringens forsknings­ politiska proposition.

ANNA-KARIN LANDIN

Läs rektors kommentar på rektorsblogg.su.se

Strategiskt viktigt Med inrättandet av Fastighetsavdelningen signalerade universitetet tydligt vikten av lokal- och fastighetsfrågor, säger förvalt­ ningschef Joakim Malmström.

– Genom avdelningen har universitetet stärkt det strategiska arbetet gentemot våra hyresvärdar, framför allt Akademiska Hus, och samtidigt tagit viktiga steg i att utveckla stödet inåt i organisationen. De verksamheter som nu förs till Fastighetsavdelningen gör att vi än mer ökar möjligheterna för universitetet att bedriva ett strategiskt och långsiktigt helhetstänkande kring lokal- och fastighets­ frågor, samtidigt som vi kommer att kunna ge ett bättre och mer samordnat stöd i dessa frågor till kärnverksamheten.

På samma sätt markerade inrättandet av Samverkansavdelningen, där ett antal utspridda samverkans- och kommunikations­ funktioner fördes samman till en avdelning, ett strategiskt helhetsgrepp på universitetets samverkan och kommunikation, fortsätter Joakim Malmström.

– Avdelningen utvecklas allt mer till att bli universitetets naturliga och gemensamma samverkansingång för såväl externa som interna parter. Genom att nu också föra verk­ samheten vid Konferensservice till Samver­ kansavdelningen placeras konferensverksam­ heten i ett större strategiskt sammanhang, samtidigt som vi skapar bättre samordning och synergieffekter med de verksamheter som redan ligger inom Samverkansavdelningen.

Detsamma gäller för flytten av Mediepro­ duktion, som integreras i Samverkansavdel­ ningen. Det kommer att strategiskt stärka universitetets kommunikation via rörlig bild.

PER LARSSON

9

10

Profilen

Som Hallwylsk gästprofessor delar Lotten Gustafsson Reinius sin tid mellan Nordiska museet och Stockholms universitet. När hon för länge sedan för första gången sökte ett jobb vid museet hade hon blandade känslor inför den stora pampiga dörren.

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2016

Profilen

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2016

Arktis i fokus för ny Hallwylsk gästprofessor Lotten Gustafsson Reinius är etnologen som älskar föremål och för­ fattande. Hon har rört sig mellan olika världar både yrkesmässigt och geografiskt. Som Hallwylsk gästprofessor ska hon i tre år fokusera på ett område hon ser som mycket angeläget och aktuellt – Arktis.

TEXT ANNA-KARIN LANDIN | FOTO NIKLAS BJÖRLING

DET FANNS EN TID när Lotten Gustafsson Reinius ofta kände att hon var på fel plats och behövde förflytta sig. På teatern var hon för intellektuell och analyserande, inom akademin skrev hon för blommigt. Nu är viljan och förmågan till rörelse en tillgång. Som Hallwylsk gästprofessor delar hon sin tid mellan Nordiska museet och Stockholms universitet. På sätt och vis har hon tre uppdragsgivare; museet som tänker på sin publik, universitetet som vill stödja gränsöverskridande samverkan mellan fakulteter och ämnen, och etnologin som är hennes forskningsmässiga hemvist. Den Hallwylska profes­ suren i jämförande folklivsforskning tillkom för snart hundra år sedan genom en donation till Nordiska museet.

– Som etnolog är det spännande och hedrande att få utveckla formerna för en samverkan som varit så central för det egna ämnets framväxt. Jag är lite av en mäklare som ska sammanföra verksamheterna, hitta teman och forskare som kan få glädje av varandra. Jag identifierar mig med båda världarna och har lika ofta varit verksam på museum som vid universitetet. Det är som en dröm att få använda båda hän­ derna samtidigt, säger Lotten Gustafsson Reinius.

Förändrad syn på Arktis Temat för gästprofessuren är ”Människor i Arktis i ljuset av klimatförändringarna”. Tjänsten är inriktad på forskning och samverkan. Lotten Gustafsson Reinius planerar en mång­ vetenskaplig seminarieserie, där forskare som berör olika aspekter av Arktis ska kunna mötas, humanister, naturvetare och konstnärliga forskare. Hon leker också med tanken att en utställning eller annat publikt projekt kan bli en ingång till samtal och fånga fler perspektiv och röster.

– Jag upplever att Arktis är intressantare och angelägnare än någonsin. Vi har uppfattat området som världens ände.

Tidigare fokus har varit polarexpeditioner, äventyrare som firas som nationella hjältar vid hemkomsten och ett kolonialt perspektiv på människor och natur. Vi har också tänkt på det allra nordligaste som stillastående, en slags nollpunkt som håller världen stabil. Och plötsligt förändras det så snabbt.

Klimatförändringarna ger det en ny och oroväckande ladd­ ning. Men också en centrumidentitet, genom att det kommer finnas öppna vattenvägar och tillgängliga resurser som tidi­ gare varit för dyra att nå. Det är ett område i kraftfull föränd­ ring, bevakat av många intressenter och bebott av människor som kräver erkännande och rättigheter med ny kraft.

Laddade föremål som lett till resor Som tidigare chef på Etnografiska museet tog samlingarna med henne ut i världen, både bildligt och bokstavligt. Som forskare har hon tittat närmre på repatrieringar. Vad hän­ der när ett föremål lämnas tillbaka, vilka ceremonier växer fram och vad händer sen? Enligt hennes forskning slutar det inte där, diskussionerna fortsätter. I samband med projektet har hon gjort resor till olika delar av världen; Australien, Centralafrika och delar av Arktis, som Kanada och Sápmi i Sverige och Norge.

– Jag har träffat människor vars identitet som urfolk är viktig och laddad, både i relation till nuet, framtiden och den historia som skapar särskilda kopplingar till samlingar och museer. Det tror jag att jag kan ha nytta av i Arktispro­ jektet, som bland annat kommer handla om hur människor kan kommunicera över generationer och tid.

11

12

Profilen

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2016

Tingen kan vara bärare av både mening och relationer, det sociala och materiella hänger ihop.

Lotten Gustafsson Reinius

Lotten Gustafsson Reinius i sitt kontor på Nordiska museet.

Lotten Gustafsson Reinius gillar samlingar och ting.

I sin forskning har hon arbetat med konkreta föremål på ett sätt som är relativt ovanligt för en etnolog.

Inom många kulturvetenskaper vände man sig bort från materiell kultur på 1970-talet, men idag finns ett växande intresse för den historia, kultur och laddning de bär på.

– Tingen kan vara bärare av både mening och rela­ tioner, det sociala och materiella hänger ihop. När jag började jobba med etnografiska museets samlingar från Kongo blev jag helt bergtagen av föremålen och hur de kan tolkas och väcka känslor.

Ett av favoritföremålen på Nordiska museet är den uppstoppade svanen som tronar på ett linnebord i utställningen Dukade bord. Lotten Gustafsson Reinius beskriver den som grotesk, underbar och kulturhistoriskt intressant på samma gång – ett bra exempel på hur föremål kan fängsla och beröra direkt och utan ord.

Knarrande rum i pampig byggnad Lotten Gustafsson Reinius har två arbetsrum, ett relativt vanligt kontor på Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, och ett i knarrande gammalt trä högt upp i Nordiska museet.

Redan som student sökte hon jobb som timlärare vid Nordiska museet, och berättar om de kluvna käns­ lorna inför den stora pampiga dörren vid entrén.

– Det är ett väldigt speciellt hus, hypernationalis­ tiskt som ett monument över det folkliga, nordiska och svenska. Huset är medvetet byggt för att man ska bli imponerad och fylld av nationalistiska känslor.

Jag tycker museet är inne i en spännande period, en dynamisk förändringsfas. Temat för min tjänst visar hur man arbetar för att vidga och ta namnet Nordiska på allvar. Samlingarna speglar både kulturell mångfald och förändringsprocesser.

Den uppstoppade svanen är ett av Lotten Gustafsson Reinius favoritföremål på Nordiska museet.

I dessa tider finns det all anledning att arbeta för att få med fler identiteter.

Gästprofessuren och lärarrollen är två av alla roller hon haft på olika museer, men hon har även varit museichef och informationschef.

– Djurgården är som min Bermudatriangel, tur att jag har haft universitetet också så jag inte fastnat här helt.

Självklart skriva i författarfamilj Lotten Gustafsson Reinius växte upp i Västerås och är dotter till två författare, Madeleine och Lars Gus­ tafsson. Under en period efter gymnasiet trodde hon att livets mening var teater, men hon ville också ha det intellektuella i sitt liv. Alla i familjen skriver, även hen­ nes bror, och att skriva böcker var ganska självklart.

Sin första publicerade artikel Bocken brinner! skrev hon som student. Den ingick i ett bokprojekt om ritua­ ler applicerat på skeenden i samtiden, som det årliga dramat kring julbocken i Gävle. Hon får fortfarande ofta frågor från media om att kommentera julbocken.

Avhandlingen blev också en bok; Den förtrollade zonen: lekar med tid, rum och identitet under Medeltidsveckan på Gotland. Hon beskriver en lyckad text som någonting man tar i rätt ögonblick, när det är så moget att det bara rinner ur en, och är lustfyllt att skriva. Den senaste boken, Bussen är budskapet: perspektiv på mobilitet, materialitet och modernitet, är en sådan text och ett mångvetenskapligt samarbete.

– Någon gång vill jag skriva om de återlämnade föremålen jag har forskat på, och om människor jag mött på resor i deras spår. Det känns som att jag har ett ansvar att göra det. Kulturarvet har en roll för att hantera olika relationer i globaliseringen och människor använder det förflutna som ett sätt att ta plats i världen idag. De närmaste åren är siktet för­ stås i första hand inriktat norrut, mot Arktis.

Aktuell: Hallwylsk gästprofessor på temat ”Människor i Arktis i ljuset av klimatförändringarna”.

Forskningstemat löper under perioden 2016–2019 och är ett samarbete mellan Stiftelsen Nordiska museet och Stockholms universitet.

Familj: Make, 13-årig dotter och en stor sibirisk katt.

Bor: I ett grönt hus i Enskede, vid inflytten något för den händige.

Fritidsintressen: Sjunger i kammarkör i Årsta. Har ärvt ett gammalt torp i Västmanland. Går gärna ut i skog och mark samt gillar båtliv. Jag har för många båtar och har på landet samlat på mig kanot, kajak, optimistjolle, motor- och roddbåt. Min man tycker man inte kan leva utan att vara i skärgården på sommaren och då tycker jag att man inte kan leva utan att vara i Västmanland.

Smultronställe i Stockholm: Djurgården är ett helt smultronstrå. Att gå runt ön är fantastiskt.

Om du vore rektor för en dag: Då skulle jag verka för ett meriteringssystem där forskningsförmedling och utställningsverksamhet räknas.

Gör helst en ledig dag: Åker ut på sjön, med fiskespö, bok och kaffetermos.

13

UNIVERSITETSNYTT NR 4 2016

Testa om hackare har ditt lösenord

Enhetshyra införs från årsskiftet För att möjliggöra Albano samt andra viktiga nyoch ombyggnationer införs vid årsskiftet enhetshyra för universitetets lokaler.

TEXT PER LARSSON

FOTO STAFFAN WESTERLUND

STOCKHOLMS UNIVERSITET STÅR inför stora och strategiskt viktiga om-och nybygg­ nationer de kommande åren; framför allt gäller det Albanoområdet. Den 17 november beslutade rektor att från och med 1 januari 2017 införa enhetshyra vid universitetet.

Huvudsyftet med att införa nytt internhyres­ system är att möjliggöra att byggnationerna ska kunna förverkligas genom att alla verk­ samheter vid universitetet gemensamt bidrar till finansieringen av de stora byggprojekten.

Utgångspunkten för ett system med enhets­ hyra är att alla hyresgäster betalar samma hyra per kvadratmeter. Enligt rektorsbeslutet blir hyresnivån 3 503 kronor per kvadratmeter för 2017.

Det finns dock några undantag till huvud­ regeln om enhetshyra. Det gäller till exempel forskningsstationer, verksamheter med annan huvudman än Stockholms universitet samt externa hyresgäster. Dessutom ska det utgå halv hyra för lokaler under marknivå.

Flerårig process Beslutet har föregåtts av en flera år lång pro­ cess som påbörjades 2011 i samband med att en utredning, ledd av före detta förvaltnings­ chefen vid Handelshögskolan i Stockholm, Lars Burstedt, tillsattes för att genomlysa frågorna kring hur universitetets lokalkost­ nader borde hanteras. Utredaren föreslår en övergång till ett internhyressystem baserat på enhetshyra. Med utgångspunkt i förslagen och synpunkterna i utredningen har sedan en arbetsgrupp, ledd av förvaltningschef Joakim Malmström, tagit fram ett förslag till hur enhetshyra ska kunna införas vid universite­ tet. Områdena har också via remissförfarande haft möjlighet att lämna synpunkter på först själva utredningen och senare på förslagen kring enhetshyressystemets utformning.

– Enhetshyra kan låta enkelt men kräver att man verkligen tänker igenom konsekvenserna och vilka principer ett sådant system ska vila på, liksom hur förändringar i lokalinnehavet

ska hanteras, säger biträdande förvaltnings­ chef Susanne Thedéen.

Rektor har därför också fattat beslut om “Fastställande av principer för nytt intern­ hyressystem vid Stockholms universitet” och om revidering av tidigare ”Regler för lokal­ innehav vid Stockholms universitet”.

Kostnadsneutralitet En viktig princip för införandet av enhetshyra som det råder stor enighet kring, är att infö­ randet ska ske kostnadsneutralt. Detta åstad­ koms genom en permanent årlig omfördelning om totalt cirka 24 miljoner kronor från det naturvetenskapliga området till det human­ vetenskapliga området för att kompensera det humanvetenskapliga området för hyres­ ökningarna med det nya systemet. Hälften av omföringen består av medel för utbildning på grundnivå och avancerad nivå och andra hälf­ ten av medel för forskning och utbildning på forskarnivå. Det är sedan respektive område som beslutar om hur de hanterar konsekven­ serna av enhetshyra.

Inom humanvetenskapliga området fördelas hela kompensationen vidare till fakulteterna, som sedan beslutar om vidare fördelning till institutionerna. Humanistiska fakultets­ nämnden ska fördela kompensationen på ett kostnads­neutralt sätt till institutionerna.

Den 13 december tas beslut om hur fördel­ ningen ska se ut. Vid Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden ska en tidigare gällande budgetprincip med hyresbidrag till vissa insti­ tutioner upphöra i och med att enhetshyror införs. I december väntas nämnden besluta om kostnadsneutral fördelning per institution/ motsvarande. Vid Juridiska fakulteten går hela beloppet till Juridiska institutionen.

Naturvetenskapliga områdesnämnden har beslutat att enhetshyran införs på ett för varje institution kostnadsneutralt sätt. I samband med nämndens budgetbeslut den 7 december tas detaljerat beslut om fördelningen på res­ pektive institution.

DU ANVÄNDER VÄL inte samma lösenord på flera ställen? Du har väl ett komplicerat lösenord som inte går för lätt att gissa?

Du byter väl lösenord regelbundet? Ditt lösenord är hårdvaluta för hackare. Som SVT-programmet Dold visat finns miljon­ tals läckta lösenord tillgängliga i klartext på nätet. Dessa kommer från olika stora internettjänster (bland annat Linked­In, Dropbox, Yahoo och liknande), som vid något tillfälle hackats och deras databaser har därigenom blivit tillgängliga.

Vad kan du göra för att skydda dig?

Ha ett komplicerat lösenord med en kom­ bination av siffror, bokstäver och special­ tecken, och använd aldrig samma lösenord på olika internettjänster. Rekommendatio­ nen är dessutom att byta lösenord regelbun­ det, och särskilt om du får reda på att någon tjänst som du använder blivit hackad.

Du kan testa din e-postadress för att se om ditt lösenord finns i databasen med läckta lösenord. Finns ditt lösenord med kommer du också att se vilken tjänst som läckt informationen. Om du vid testet upptäcker att ditt lösenord läckt ut, måste du omedelbart byta lösenord på ditt univer­ sitetskonto.

Bluffmail och nätfiske Ett annat vanligt sätt att komma över lösenord är genom nätfiske (phishing). Det kan hända genom att du får ett e-postmed­ delande med en uppmaning om att verifiera ditt konto eller liknande genom att klicka på en länk. Var vaksam på e-post som innehåller länkar och var försiktig med att klicka på dem. IT-avdelningen/Helpdesk frågar aldrig efter ditt lösenord. Har du frå­ gor om informationssäkerhet går det bra att kontakta informationssäkerhetsfunktionen eller Helpdesk.

MIA SÖDERBÄRJ

8 miljoner euro till klimatprojekt BÄTTRE VÄDER- OCH KLIMATPROGNOSER inte bara i Arktis utan även i Europa, Asien och Nordamerika är målet för ett nytt tvärvetenskapligt projekt som får 8 miljoner euro från EU:s forskningsoch innovationsprogram Horisont 2020.

I APPLICATE (Advanced Prediction in Polar regions and beyond: modelling, observing system design and LInkages associated with a Changing Arctic cli­ maTE) ingår 16 partners från nio länder (Belgien, Frankrike, Tyskland, Island, Norge, Ryssland, Spanien, Sverige och Storbritannien). Projektet ska pågå i fyra år. I arbetet med att förbättra beskriv­ ningar av småskaliga processer som turbulens och moln i väder- och klimatmo­ deller kommer forskare under ledning av professor Gunilla Svensson vid Stockholms Universitet ingå.

14

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2016

Bokslut efter tio års materialforskning i världsklass När Niklas Hedin ser tillbaka på de tio år som gått sedan Berzelii Center Exselent bildades vid Kemiska sektionen häpnar han själv över framstegen som skett.

FOTO NIKLAS BJÖRLING

Niklas Hedin

Det nya kunskapscentrumet om Östersjön. Illustration: Topia Landskapsarkitekter/KAWA

Startskott för kunskapscentrum om Östersjön på Skansen DET SMÄLLDE HÖGT på Skansen när Björn Carlson från Stiftelsen Baltic­ Sea2020 tryckte på knappen för en symbolisk sprängning och markerade byggstarten av ett nytt kunskapscentrum för Östersjön på Skansen. I samverkan med stiftelsen, SLU och Skansen ska Stockholms universitets Östersjöcentrum ta fram den viktigaste kunskapen att visa upp om utmaningar och lösningar för vårt gemensamma innanhav.

Rektor Astrid Söderbergh Widding och flertalet representanter från SLU och Stockholms universitets Östersjöcentrum var också på plats. Där dammen för flamingos och sjölejon tidigare låg, bredvid Skansenakvariet, var flera stora grävsko­ por i gång med att anlägga grunden till det nya kunskapscentrumet.

Universitetets samlade vetenskapliga kunskap om Östersjön ska aktivt använ­ das för att visa upp utmaningar kring övergödning, överfiske och miljögifter.

Vilka positiva förändringar tidigare åt­gärder och insatser lyckats åstadkomma ska också belysas.

I akvariet kommer besökaren att kunna ta del av livet under ytan och de många miljöer som få av oss har möjlighet att se om vi inte dyker. Utställningsrummet längs kusten inkluderar hela Östersjö­ regionen och visar påverkan av männi­ skans aktivitet längs stränder och kustnära områden. I det pedagogiska huset finns laboratorium, skolsal och cinematek.

Målet för framtidshuset är att upplysa om hur människors val i vardagen påverkar hur Östersjön utvecklas i framtiden.

– Det här är den största framtidssats­ ning som Skansen någonsin gjort. Vi vill vara Sveriges största gröna klassrum, inte bara ett utflyktsmål, säger John Brattmyhr, Skansenchef.

NASTASSJA ÅSTRAND CAPETILLO

– PÅ ETT DECENNIUM byggde vi världens främsta forskningsmiljö för porösa material, här i Arrheniuslabbet, säger han. Det är fak­ tiskt helt otroligt.

När Vetenskapsrådet och Vinnova 2005 utlyste satsningar på fyra stycken så kallade Berzelii Centra under tio år, för svensk grundforskning i yttersta världsklass, var man på Kemiska sektionen vid Stockholms universitet inte riktigt säkra på vad det var man ville bygga.

– Vi ville bli bättre på att kombinera materialkemi med organisk kemi, och vi ville ha partners från industrin med oss. Det var väl så långt vi kommit ungefär, säger Niklas Hedin, centrets föreståndare under de sista fem åren.

Xiaodong Zou var huvudsökande och 2006 kom beskedet att man blivit utvald.

– Att vi hade med oss industrirepresen­ tanter redan från början bidrog till att det blev en riktig rivstart. Vi hade fyra partners när vi startade, och tio år senare har vi tolv.

AstraZeneca var med tidigt, det bidrog till att läkemedel kom att bli ett av våra fokusområ­ den, säger Niklas Hedin.

Niklas menar att Exselent banat väg för hur samarbeten mellan akademi och industri kan se ut.

– Så är det absolut. När det gäller Astra Zeneca har vi hjälpt dem med vidareutbild­ ning av sin forskningspersonal, vilket sänkt deras personalomsättning, oerhört viktigt i en så smal bransch som medicinsk forskning.

Själva har vi fått tillgång till projekt, preparat och kunskap som inte finns någon annanstans i Sverige än hos dem, så det har verkligen varit en win-win-situation.

Vad har du för tips till andra forskningsledare som söker samarbete med industrin?

– Se bortom pengarna. Ta ansvar för att båda parter får ut något av samarbetet. Tro inte

att du vet allt från början, samarbeten måste ständigt utvärderas och utvecklas.

Att vara ett av ytterst få forskningscentra i Europa specialiserat på porösa material var inte heller fel.

– Nej, vi hade en bra start. Egen nisch, oerhört kvalificerad plattform här på SU, bra partners och vi lyckades tidigt göra några riktigt lyckade rekryteringar. Sammantaget gav det en flygande start.

Resultaten lät inte vänta på sig. Exselent har under tio år stått bakom nästan 400 publicerade artiklar, 13 patent och lanse­ ringen av två kommersiella datorprogram.

– Men det är mer än så. Vårt täta samar­ bete med industrin har förändrat kulturen på Kemiska sektionen. Ett börsnoterat företag och ett tiotal mindre har startats här under vår tid, och idag är ”entreprenör” ett fullt rimligt svar när man frågar doktoranderna hur deras framtida karriär ska se ut. Det är inte dåligt, säger Niklas.

Så vad händer nu?

– Forskningen inom Exselent avvecklas i janu­ ari i och med att den tioåriga finansieringen upphör. Under 2017 kommer det finnas kvar lite förvaltning av patentansökningar och liknande. Men personalen och kompetensen finns ju kvar, så det gäller att organisera om för att möta framtiden på bästa sätt. Kanske blir det en ny centrumbildning med material­ fokus framöver.

Två riktigt tunga rekryteringar gjordes under Exselents sista år, ett tecken så gott som något på att SU inte tänker släppa ifrån sig ledartröjan inom materialkemi.

– Andrew Pell från Cambridge och Anja-Verena Mudring från Iowa State kommer hjälpa oss se till att Stockholms uni­ versitets materialforskning är i framkant även under nästa decennium.

STEFAN NYMAN

15

UNIVERSITETSNYTT NR 4 2016

FOTO KARL EDQUIST

Nytt stödsystem för utbildnings­ utvärderingar

Lorem ipsum

Iberoamericana blir Open Access FRÅN OCH MED OKTOBER ges tidskriften Iberoamericana ut gratis på internet från att tidigare bara ha getts ut i pappersformat sedan 1977. Institutionen står för publice­ ringskostnaderna. Tidningens chefredaktör Andrés Rivarola Puntigliano vill erbjuda en så pass attraktiv plattform att de når de mest kvalificerade författarna.

– Vi vill att tidskriften ska bli så attraktiv som möjligt för forskarna, och forskarna vill ha Open access. De vill såklart bli lästa så mycket som möjligt, och vi vill hjälpa dem med det, säger Andrés Rivarola Puntigliano, före­ ståndare för Latinamerika institutet och chef­ redaktör för Iberoamericana – Nordic Journal of Latin American and Caribbean Studies.

Iberoamericana startades som en infor­ mationsbulletin för bibliotekspublikationer 1961, men omvandlades till en akademisk tidskrift 1977. De senaste åren har dock anta­ let författare som vill publicera sig sjunkit, eftersom forskarna prioriterat tidskrifter som varit mer tillgängliga.

– Förr var man tvungen att köpa vår tidskrift för att läsa den. Men det var få som gjorde. Och vi fanns i få databaser där forskare sökte sin information. Distributio­ nen sköttes tidigare genom att vi bytte vår

tidskrift mot andra universitets tidskrifter.

Men, eftersom det endast fanns ett begränsat antal universitet och bibliotek vi kunde byta med, så var artiklarna inte tillgängliga för större delen av forskarna. Nu kan vem som helst, var som helst, gå till iberoamericana.se och läsa allting.

Genom att förbättra möjligheterna för att nå ut till läsare sig hoppas Iberoamericanaredaktörerna att de ska få in fler artiklar för publicering. Det kommer inte bara att vara gratis att läsa Iberoamericana, utan även vara gratis för författarna att publicera sig. Det är en skillnad jämfört med många andra Open access-tidskrifter. Latinamerikainstitutet bekostar publiceringen för upp till 10 artiklar per år.

– På det sättet ger vi möjligheten att pub­ licera sig till alla forskare i hela världen inom det samhällsvetenskapliga området som har en latinamerikainriktning. Vi har också sökt medel för att digitalisera allt material som vi publicerat sedan 1977, för att även äldre material ska bli mer tillgängligt. Redan nu har vi lagt upp alla artiklar som publicerats sen 2008 på vår hemsida, säger Andrés Rivarola Puntigliano.

KARL EDQVIST

Nytt open access-avtal mångdubblar publiceringar 9 MILJONER EURO – så mycket lägger svenska universitet tillsammans med KB och Veten­ skapsrådet på projektet Springer compact för att sätta fart på det svenska Open Access-publi­ cerandet. Projektet ser ut att bli framgångsrikt enligt den första utvärderingen som nyligen har gjorts på Stockholms universitet.

Springer compact är en överenskommelse som kombinerar prenumerationskostnader och artikelprocesskostnader för 32 svenska universitet. Det gör att forskare vid de uni­ versiteten kan publicera sig gratis i någon av Springers 1 600 hybridtidskrifter.

Efter de första tre månaderna med över­ enskommelsen så har Stockholms universitet gjort en undersökning med 21 författare som publicerat sig med hjälp av Springer compact.

Resultatet visar att forskarna generellt sett är positiva till Open access, men prioriterar det inte om de måste administrera artikel­

NU SKAPAS ETT NYTT stödsystem vid Stockholms universitet för externt initie­ rade utbildningsvärderingar från och med 2016.

Rektors beredning för utbildningsut­ värdering och system för kvalitetssäkring (Rebus) har som ett av sina huvudupp­ drag att föreslå och följa upp ett univer­ sitetsgemensamt stödsystem inför det nya nationella kvalitetssäkringssystemet.

Rebus har utarbetat ett förslag på en grundstruktur till stödsystemet och i slu­ tet av oktober beslutade rektor att införa det nya systemet. Stödsystemet syftar till att dels erbjuda stöd till institutionerna i samband med externt initierade utbild­ ningsutvärderingar, dels att tillvarata resultaten från utvärderingarna och därigenom bidra till kvalitetsutvecklingen av universitetets utbildningar.

Stödsystemet ska kunna tillämpas vid samtliga externt initierade utbildningsut­ värderingar, men möjlighet finns att göra anpassningar beroende på vilket syfte den externa utvärderingen har och vilket organ som genomför utvärderingen.

Grundstrukturen i förslaget är anpassat till den struktur som Universitetskanslers­ämbetet planerar att ha i sitt kommande utvärderingssystem.

Stödsystemet består av sju olika faser 

Fas 1: Information om utvärderingen och stöd till institutionen i att organisera arbetet. 

Fas 2: Stöd till institutionen i samband

med utvärderingens start (upptakts­ mötet). 

Fas 3: Stöd till institutionen vid skriv­

ande av självvärdering och framtagande av övriga underlag. Här ingår även granskning av underlagen inför rektorsbeslut. 

Fas 4: Stöd till institutionen i att förbe-

reda intervjuer med studenter/doktorander och företrädare för utbildningen. 

Fas 5: Stöd till institutionen i att analy-

processkostnader. Nästan ingen kände till överenskommelsen, men de flesta blev positivt överraskade, eftersom det underlättade att publicera open access.

Under de första tre månaderna med Springer compact publicerades 236 artiklar från 19 av de 32 universiteten. Något som kan jämföras med att det publicerades 157 artiklar i Springers hybridtidskrifter under hela 2015. När det gäller spridningen av artiklarna så är den svår att mäta, inte minst efter så kort tid. Men 98 av 236 har fått poäng av Altmetrics, och cirka 50 procent av uppmärksamheten kommer från USA och Storbritannien. Utvärderingen av avtalet kommer nu att fortsätta nationellt.

På Stockholm University Press blogg kan du läsa mer detaljerade siffror och fler kom­ mentarer.

Rebus ska även ta fram, och vid behov revidera, en manual med närmare beskrivning av innehållet i stödsystemets olika faser.

KARL EDQVIST

PER LARSSON

sera och kommentera det preliminära yttrandet. 

Fas 6: Stöd till institutionen i att granska

och analysera beslutet samt – i förekommande fall – vid skrivande av åtgärdsredovisning. Vid beslut om ifrågasatt kvali­ tet ingår även granskning av åtgärdsredovisningen inför rektorsbeslut. 

Fas 7: Årligt universitetsgemensamt

samtal om kvalitetsutveckling samt återkoppling till institutionen efter avslutad utvärdering.

16

UNIVERSITETSNYTT NR 4 2016

Frans Lundqvist sorterar vid den nya stationen efter sin lunch.

– Jag hade inte tänkt på kampanjen mot matsvinn, men har sett att de gjort om och fräschat upp, säger han.

Kampen mot matsvinnet har börjat Under hösten har matgästerna på restaurang Lantis kunnat följa utvecklingen av arbetet med matsvinnet. Gästernas matsvinn har gått från 219 till 168 kilo per vecka.

TEXT JENNY LILLIEHÖÖK

FOTO NIKLAS BJÖRLING

HÖGSKOLERESTAURANGERS matsvinns­ projekt ”Make a difference” är ett pågående projekt 2016–2017 på flera av bolagets restauranger i Sverige. Målet är att minska mängden mat som slängs i produktionen och av matgästerna.

För att nå dit har restaurang Lantis vid Stockholms universitet ändrat sina rutiner i produktionen och vid serveringen. Det handlar om att förbättra planeringen av inköp och användningen av råvarorna. Det handlar också om att fråga gästerna hur många potatisar eller hur mycket ris de vill ha, för det är oftast potatis och ris som slängs av matgästerna. Vidare att försöka påverka gästernas beteende genom att puffa för att inte ta för mycket från sallads- och bröd­

buffén. Restaurangen FRESH i Frescatihallen är ett exempel där de arbetar med att puffa.

Matavfall från köket och mat som blir över på matgästens tallrik sorteras ut till återvinning.

Avfallet skickas till biogasrötning och blir till biobränsle. För att uppmärksamma gästerna på matsvinnet mäter restaurang Lantis mängd matavfall som slängs och redovisar resultaten på griffeltavlor i matsalen.

Arbetet med att väga matsvinn påbörjades redan förra terminen, då i samarbete med den miljöinriktade kårföreningen Symbios i samband med Food Waste Week.

Hur kan jag påverka matsvinnet?

Alla kan vara med i arbetet med att påverka mängden mat som slängs. Som matgäst kan

du påverka genom att ta mindre mängd mat, om du vet med dig att du brukar slänga exempelvis sallad eller potatis. Om du råkar ta för mycket kan du lämna matresterna i kärlet för matavfall. Hemma kan du påverka genom att planera dina inköp för att undvika överinköp och att inte hinna med att äta upp maten. Du kan lukta på maten istället för att följa bäst-före-datum för att bedöma om maten är ätbar samt äta upp matresterna och använda alla delarna av råvarorna, exem­ pelvis stjälken på broccolin. Du kan även påverka genom att tömma dina förpack­ ningar ordentligt, såsom yoghurtkartongen eller kaviartuben.

17

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2016

Vad vill du ge i julklapp, och till vem?

TEXT ANNA-KARIN LANDIN FOTO NIKLAS BJÖRLING

ANN-SOFI TORNINGER, studerar tyska termin 2.

– En bok till min dotter, det finns så många bra.

Slängd mat påverkar globalt Vår globala matproduktion har en enormt stor påverkan på vår miljö. Matproduktionen är en av de enskilt största anledningarna till att vi håller på att passera ett flertal ”planetära gränser”. Om vi passerar dessa gränser kan abrupta eller oåterkalleliga miljöföränd­ ringar uppstå med allvarliga konsekvenser för samhället.

TEXT HANNA HELLZÉN CRAMÉR

FOTO M. AXELSSON/AZOTE

DEN SVENSKA LIVSMEDELSHANTERINGEN står för cirka 50 procent av vår totala över­ gödning och 20–25 procent av vår totala klimatpåverkan, enligt Naturvårdsverket.

Livsmedelsproduktionen ger också upphov till spridning av gifter, såsom bekämpnings­ medel.

– Upp emot en tredjedel av all mat som produceras slängs någonstans mellan gård och bord. Forskare har till exempel räknat ut att bara genom att ta bort matsvinnet från hemmen i USA, Kina och Indien så skulle vi med den maten kunna föda 410 miljoner fler människor, säger Line Gordon, biträdande chef för Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet.

Mest mat slängs i hemmen En kartläggning av mängden matavfall i Sverige 2014 visade att vi svenskar slänger ungefär 1,3 miljoner ton matavfall per år.

Hushållen står för den absolut största delen.

Omkring 74 kilo mat slängs per person och år i våra hem, dessutom häller vi ut omkring 26 kilo mat och dryck i avloppet per person under ett år.

– Ur hållbarhetssynpunkt finns ingen ursäkt för att vi slänger så mycket mat. Vi behöver en stor omställning i matsektorn för att klara de globala hållbarhetsmålen och att minska matsvinnet är en otroligt viktig del av den utvecklingen.

MARCUS SUNDBOM, forsknings­ assistent och enhetschef, Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi – Jag skulle vilja ge min dotter att hon såg sig själv som andra ser henne.

MOA HOLMLUND, kurs­administratör, Institutionen för naturgeografi – Talgbollar till fåglarna utanför vår balkong. Men det kommer de kanske att få redan lite tidigare än jul.

Line Gordon

Att omvandla mat till biobränsle Line Gordon menar att det är bra om vi kan återanvända maten som slängs, men att det nog är mer effektivt att odla biobränsle direkt eller att lösa energifrågan på andra sätt och äta upp maten istället. Anledningen är att det har en större påverkan på miljön att ta fram mat än att odla biobränsle.

Produktionen av den mängd mat som slängs varje år i Sverige motsvarar utsläpp på omkring 2 miljoner ton koldioxid. Det mot­ svarar cirka 3 procent av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige. Att göra om slängd mat till biobränsle är alltså bättre än att bara slänga maten, men det allra bästa är helt klart att slänga mindre mat.

LENA ÅKERBLOM, utbilningsadministratör, Institutionen för naturgeografi – En varm pläd till min dotter.

Hela familjen är frusen.

GERMAN SALAZAR, forskare, Institutionen för materialoch miljökemi.

– Jag vill ge mina föräldrar mer tid med dem.

18

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2016

Julklappsböcker med universitetskoppling Under julen finns ofta mer tid att sätta sig i en skön fåtölj och läsa en bra bok. Här kommer tips på böcker skrivna av forskare vid univer­ sitetet. Även romanen Aftonland är med i listan, den utspelar sig på Stockholms universitet och handlar om en professor i konstvetenskap.

TEXT HANNA HELLZÉN CRAMÉR

Mästare, väktare, lögnare, vän (2016) Christoffer Carlsson, Kriminologiska institutionen Hoppet om en fridfull midsommar krossas när en äldre man hittas skjuten till döds i sitt hem. Det här är den tredje och fristående delen om Leo Junker och ett storslaget kriminaldrama om kärlek, vänskap, svek och skuld.

Aftonland (2016) Therese Bohman, författare och kulturjournalist Karolina är professor vid Stockholms universitet, navigerar sig fram i den akademiska världen och lever ensam efter uppbrot­ tet från en lång relation.

När hon ska börja handleda en ny doktorand slås hon av hans självförtroende. Han säger sig ha funnit ny information som förändrar his­ torieskrivningen av svensk bildkonst tack vare upptäckten av en kvinnlig konstnär, verksam runt förra sekelskiftet. Karolina finner sig snart indragen i ett spel med flera oväntade bottnar, både känslomässigt och professionellt.

Big world, small planet: välfärd inom planetens gränser (2015) Mattias Klum, Johan Rockström, Stockholm Resilience Center ”Den här boken är allt som behövs för att både hjärta och hjärna ska bli övertygad om kraften i en förändring till en värld som växer och frodas inom planetens gränser.” /Richard Branson Boken berättar om de utmaningar som människan står inför, och de rika möjligheter som finns för mänskligheten att i väl­ stånd leva i samklang med naturen.

Bödlar: Liv, död och skam i svenskt 1600-tal (2016) Annika Sandén, Historiska institutionen

Wellnessyndromet (2015) André Spicer, Carl Cederström, Företagsekonomiska institutionen

Förutom att verkställa dödsstraff var bödelns uppgifter sådana som ingen respektabel människa önskade befatta sig med: tömma dasstunnor, kastrera hästar, avliva hundar och dränka katter. Hur rekryterades någon till en tjänst som den? Historikern Annika Sandén placerar bödeln som person i centrum och försöker förstå honom i ett kulturellt och socialt sammanhang. Boken är nominerad till Stora fackbokspriset 2016.

Känner du att du borde träna mer? Skäms du för att du inte är lyckligare?

Kanske har du då drabbats av wellnessyndromet.

Författarna till den här boken menar att det socia­la kravet att maximera vårt välbefin­ nande har börjat vändas emot oss. Istället för att må bättre, har vi börjat känna oss skuld­ tyngda och ångestfyllda.

Monster – En världs­ historia om det skrämmande (2016) Bo Eriksson, Historiska institutionen I denna bok berättas om hur det gick till när människan i civilisa­ tionernas gryning skapade sina allra första vidunder och skräckgestalter. Författaren tar läsaren med på en farofylld resa från istidens människodjur till dagens varulvar, vampyrer och zombier. Läs intervju med Bo Eriksson på sidan 30.

Djursholm: Sveriges ledarsamhälle (2015, 2016 förkortad pocketversion) Mikael Holmqvist, Företagsekonomiska institutionen Den omtalade och omfat­ tande studien om Djurs­ holm finns nu i förkortad pocketversion.

Den handlar om hur ett ledarsamhälle skapas, vidmakthålls och påverkar hela Sverige i en social, moralisk och politisk bemärkelse.

The Global Rise of Populism (2016) Benjamin Moffitt, Statsvetenskapliga institutionen Den moderna populismen är ett globalt fenomen som är här för att stanna, hävdar Benjamin Moffitt i den här boken. Nu senast illustrerat av Donald Trumps framgång i det amerikanska valet. Populisternas budskap är ofta enkla: Landet är i kris och etablis­ semanget struntar i folket. De vinner också uppmärksamhet och röster genom att bryta mot politiska spelregler.

Det svenska begäret – sekler av lyxkonsumtion (2015) Redaktörer Paula von Wachenfeldt, Klas Nyberg, Centrum för modevetenskap vid Institutionen för mediestudier Om lyxens långa historia från de äldsta över­ flödsförordningarna fram till modesystemets uppkomst under 1930-talet. I den här boken samlas olika historiska exempel på lyx.

19

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2016

Denna bok riktar sig främst till opera- och teaterälskare, studenter, forskare och allmänhet som är intresserade av scenkonst och dess queera feministiska potential.

Förövarna bestämmer villkoren. Raoul Wallenberg och de internationella hjälpaktionerna i Budapest (2016) Klas Åmark, Historiska institutionen Boken berättar om det hjälparbete som byggdes upp när Nazityskland ockuperade Ungern 1945. Nominerad till Stora fackbokspriset 2016.

Sekulär humanism (2015) Patrik Lindenfors, Zoologiska institu­tionen Sekulära humanister tror att den här världen och det här livet är allt vi har. Vi bör därför försöka leva våra liv så bra som möjligt och underlätta för andra att få chansen att göra detsamma. Den här boken presenterar livsåskådningen sekulär humanism. Vad det är, var tankarna kommer ifrån och vad som är de viktigaste inslagen.

Det sista museet (2016) Johan Lundberg, Institutionen för kultur och estetik God kultur förenar människor. Genom litteraturen, konsten och teatern upptäcker vi det allmänmänsk­­liga. Ett fritt kulturliv är därför en av de allra starkaste krafterna för integration, i ett mångkulturellt samhälle. Men vad händer när idén att det inte finns något allmänmänskligt blir väg­ledande för kulturpolitiken? När kulturen istället ses som ett instrument för att bekräfta varje grupps särart?

I ÅR FIRAR Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) trettio år. TÖI grundades 1986 vid Stockholms universitet med ett nationellt uppdrag direkt från regeringen att utbilda tolkar och översättare för Sveriges behov.

Sedan den 1 januari 2013 är TÖI en del av Institutionen för svenska och flerspråkighet.

Institutet har tre huvudsakliga uppdrag inom utbildningsområdet: att anordna över­ sättarutbildningar, att anordna tolkutbild­ ningar med inriktning på kontakt/dialog­ tolkning, konferenstolkning (EU-tolkning) och teckenspråkstolkning samt att ordna utbildning på forskarnivå –­och här finns en utbildning i översättningsvetenskap där de första doktoranderna antogs 2013.

TÖI bedriver även forskning om bland annat översättningssociologi, medieöversätt­ ning, dialogtolkning och olika aspekter av översättningsprocessen. De första trettio åren firades under tre dagar, 24–26 november, tillsammans med Svenskt Översättarlexikon.

Första dagen anordnades en nätverksträff för alla Sveriges doktorander inom översätt­ ningsvetenskap. Den 25 november var det ett digert program i G-salen med bland annat föreläsningar av utländska talare. TÖI:s fors­ kare, lärare och doktorander presenterade även pågående forskning.

Den 26 november höll Svenskt Översät­ tarlexikon i programmet i form av en kon­ ferens. Enligt föreståndaren Jan Pedersen är det viktigaste resultaten TÖI uppnått att tolkning och översättning stärkts som professioner och att översättningsvetenskap har etablerats som akademisk disciplin i Sverige.

– Vi vill nu väldigt gärna visa att även om

FOTO EVA DALIN

Don’t Be Quiet, Start a Riot! Essays on Feminism and Performance (2016) Tiina Rosenberg, Institutionen för kultur och estetik

Trettio år med Tolkoch översättar­institutet

Jan Pedersen

TÖI inte längre är en särskild inrättning, är vi aktivare än någonsin inom högskole­ verksamheten: vi har fler utbildningsvägar, mycket mer forskning och ett bevarat aktivt samhällengagemang, säger Jan Pedersen.

PER LARSSON

Bidragsbeslut från Vetenskapsrådet INOM NATURVETENSKAP OCH teknik­ vetenskap beviljas Stockholms universitet sammanlagt 49 bidrag, varav 40 projekt­ bidrag och 9 etableringsbidrag. Totalt beviljas universitetet drygt 191 miljoner kronor för perioden 2016–2020. De institutioner som har fått flest bidrag är Fysikum, 7 bidrag om cirka 23 miljoner kronor, samt Institutionen för materialoch miljökemi som tilldelas 6 bidrag om 20 miljoner kronor.

Inom humaniora och samhällsvetenskap har Stockholms universitet beviljats 95 miljoner kronor fördelat på sammanlagt 25 bidrag. 21 av dessa är fria projektbidrag och två projekt vardera inom de riktade satsningarna ”förutsättningar för tillväxt”

respektive ”rasism”. Flest bidrag (fyra var­ dera) gick till Sociologiska institutionen och Institutet för internationell ekonomi.

Tre forskare vid Stockholms universitet beviljas av Vetenskapsrådet projektbidrag inom utbildningsvetenskap om totalt 20 miljoner kronor.

Inom Vetenskapsrådets utlysning av bidrag för medicin och hälsa beviljas Stock­ holms universitet fem bidrag om totalt elva miljoner kronor.

Vad gäller projektbidrag inom utvecklings­ forskning och satsningen ”Sustainability and resilience – Tackling climate and environme­ ntal changes”, går två bidrag till Stockholms universitet, ett till Fysikum och det andra till Institutet för internationell ekonomi.

20

Tema: Samverkan

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2016

Universitetets samverkan kartlagd Samverkan blir allt viktigare. I den nya forskningspropositionen nämns det redan i titeln, och föreslås bli ett kriterium för anslagsfördelning. Stockholms universitets samverkan är omfattande och bred, det visar den kartläggning som ligger till grund för en rapport som kommer i början av 2017. Men vad är egentligen samverkan? Detta nummers tema berättar om samverkan, och visar några av de projekt som pågår där universitetet samverkar med omgivande samhälle.

Samverkan blir nytt kriterium för basanslag Förväntningarna på svenska lärosäten att samverka ökar. Forskningspropositionens förslag, att låta en del av basanslaget fördelas utifrån samverkanskriterier, kan ses som ett led i den utvecklingen.

STATENS SÅ KALLADE basanslag till universitet och högskolor höjs med 1,3 mil­ jarder kronor till 2020. Som motprestation förväntar sig regeringen bland annat att uni­ versiteten tar ett större ansvar för samverkan.

Det sade ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellemark Knutsson, när hon presenterade forskningspropositionen.

– Det är viktigt att den forskning som pro­ duceras används i samhället, men också att forskningen är öppen för samhällets fråge­ ställningar, sade Helene Hellemark Knutsson på en presskonferens.

Idag fördelas 20 procent av basanslaget i konkurrens mellan lärosätena utifrån två

kriterier: antal publikationer och volymen på externa medel. Regeringen vill att samverkan ska bli ett tredje kriterium för resurstilldelning, men tidigast i budgetpropositionen för 2020.

Att samverka med omgivande samhälle är inget nytt för lärosäten, det är så univer­ siteten vuxit fram historiskt. Men både sam­ hällets förväntningar på och universitetens egna behov av samverkan har accentuerats de senaste decennierna. Tilltagande global kon­ kurrens och komplexa samhällsutmaningar är viktiga drivkrafter, framhåller Maria Landgren på Vinnova.

– Universiteten har stor betydelse för att vi ska kunna behålla svensk konkurrenskraft

och välfärd. Samverkan är inte ett mål utan ett medel för det, säger Maria Landgren, som är en av författarna till Vinnovas rapport Evaluating the role of HEI’s interaction with surrounding society.

I rapporten presenteras slutsatserna från det regeringsuppdrag som myndigheten fick 2012 – att ta fram kriterier för att bedöma lärosätenas samverkan. Myndigheten har under flera år haft en dialog med lärosätena och finansierat en rad pilotprojekt.

– Jag är övertygad om att ökat fokus på samverkan är viktigt om vi ska fortsätta att ha hög kvalitet på våra högskolor och univer­ sitet om 20–30 år, säger Maria Landgren.

Oavsett om man sysslar med teknisk forsk­ ning eller humaniora, oavsett om man ägnar sig åt excellent inomvetenskaplig forskning eller med undervisning är det nödvändigt att man som forskare och lärare reflekterar över sina samverkansmöjligheter, anser Maria Landgren.

– Samverkan handlar inte bara om att skapa ett innovationskontor, det måste bli en integrerad del av alla verksamheter på universitetet. Alla medarbetare behöver inte ägna sig åt samverkan, men det är en relevant fråga för alla att fundera kring.

HENRIK LUNDSTRÖM

Tema: Samverkan

Stor bredd på universitets samverkan, visar kartläggning Universitetet har en omfattande samverkan med omgivande samhälle. Det gäller så gott som alla institutioner. Det visar en första kartläggning av samverkansaktiviteter vid Stockholms universitet.

FOTO EVA DALIN

Eva Klasson Wehler

– SETT TILL OMFATTNING sker oerhört mycket samverkan vid universitetet, mer än vi hade förväntat oss, säger Eva Klasson Wehler vid Samverkansavdelningen.

Att svara på frågor i media, eller att hålla en populärvetenskaplig föreläsning är något som många forskare vid Stockholms universitet ägnar sig åt. Kartläggningen visar dock en betydligt mer omfattande samverkan än så; forskare och institutioner vid universitetet samarbetar med myndigheter, företag och ideella organisationer, inom såväl forskning som utbildning, men också i form av till­ gängliggörande av kunskap och resultat. Av kartläggningen framgår att alla institutioner har någon form av samverkan med omgivande samhället. I stort sett alla institutioner samver­ kar dessutom på mer än ett sätt.

– Särskilt gäller det inom utbildning. Det är väldigt vanligt med gästföreläsare, studie­ besök och externa examensarbeten. Många utbildningar erbjuder dessutom sina studenter praktik, säger Eva Klasson Wehler, samver­ kansstrateg vid Samverkansavdelningen.

Slutsatserna bygger på intervjuer med prefekter vid 51 institutioner och centrum (övriga institutioner valde av olika skäl att inte delta). Intervjuerna, som genomfördes under våren 2015 av personal vid dåvarande avdelningen för externa kontakter, bekräftar

Mats Danielsson

också att universitetets forskare ofta deltar i och påverkar samhällsutvecklingen – som exempelvis experter och rådgivare till regering och myndigheter.

– Att kommunicera och tillämpa sin forskning utanför akademin är en viktig del av Stockholms universitets historia. Av det synsättet finns fortfarande mycket kvar, säger Eva Klasson Wehler.

satsning på samverkan vid universitetet.

Dels skapades en ny samverkansavdel­ ning, dels tillsattes ett nytt rektorsråd för samverkans-och innovationsfrågor: Mats Danielson. Parallellt utvecklades den tidigare Samordningsgruppen för samver­ kans- och innovationsfrågor (SOSI) till att vara en brygga mellan ledning, förvaltning och kärnverksamhet i samverkansfrågor för att säkerställa kärnverksamhetens behov. Dessutom utsågs under 2015 lokala samverkanskoordinatorer, som idag är tolv till antalet. Samverkanskoordinatorerna är ett pilotprojekt, finansierat av Vinnova, och syftar till att underlätta samverkan och fungera som en länk mellan institutioner och centralt stöd.

Kartläggningen ska ses som en grund för fortsatt verksamhetsutveckling i dessa satsningar.

– Det gäller att hitta best practice, oavsett om samverkan handlar om hur man jobbar med myndigheter, industrin eller driver uppdragsforskning. Olika institutioner är bra på olika saker. Kartläggningen, samord­ ningsgruppen och nätverket av lokala koor­ dinatorer är olika sätt att lära av varandra och att utveckla ny samverkan, säger Mats Danielsson.

Att jobba med samverkan är inget självändamål, det är verksamhetsutveckling, konstaterar Mats Danielsson. Universitetets

Kunskap existerar inte i ett vakuum. Samverkan är ett sätt att öka relevans och kvalitet i universitetets kärnverksamhet.

Underlag för stöd Många institutioner uttrycker behov av ett centralt stöd för att underlätta utveckling av samverkan. Kartläggningen kommer därför att fungera som underlag för att utveckla ett tydligare erbjudande om vilket stöd man kan hämta från Samverkansavdelningen, fram­ håller Eva Klasson Wehler.

Under 2015 sjösatte rektor en särskild

huvuduppgifter är att bedriva forskning och utbildning. När samhället förändras i rask takt, är det nödvändigt att universitetet underlättar och uppmuntrar samverkan.

– Kunskap existerar inte i ett vakuum.

Samverkan är ett sätt att öka relevans och kvalitet i universitetets kärnverksamhet, säger Mats Danielsson.

HENRIK LUNDSTRÖM

21

22

Tema: Samverkan

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2016 Renar och renskötare med deras familjer under renskiljning på Larkim, nära Nikkaluokta.

Renskötare och klimatforskare i samarbete på högfjället Finns det samband mellan renarnas rörelser över fjället och klimat­ förändringarna? Det är en fråga som både forskare och renskötare vill få svar på. Mellan samebyn Laevas och Tarfala forsknings­ station har ett unikt forskningssamarbete växt fram.

TEXT HENRIK LUNDSTRÖM

FOTO GUNHILD ”NINIS” ROSQVIST OCH NIKLAS BJÖRLING

PÅ DRYGT TUSEN METERS höjd i Kebne­ kaisemassivet ligger Tarfala forsknings­ station. Här i Tarfaladalen har forskare de senaste sjuttio år studerat den arktiska fjällmiljön och glaciärernas förändringar.

Området har under betydligt längre tid varit renbetes­marker för samebyn Laevas.

En vinter för några år sedan tvingades renskötarna stanna kvar på högfjället hela vintern med renarna på grund av betes­ förhållanden. Samebyns ordförande Niila

Inga – som visserligen hade guidat forskare till glaciärer och anlitats för olika transporter, men inte haft anledning att besöka forsknings­ stationen – fick tillfälle att ta skotern och hälsa på. Över en kopp kaffe satte han sig ned med forskaren Gunhild ”Ninis” Rosqvist.

– Ninis var lika förundrad som vi över att se renar i det högalpina området i sådana mängder vid den årstiden. Vi började disku­ tera effekter av klimatförändringen, som vi båda upplever fast på olika sätt: Ninis i det

att glaciärerna smälter, jag att renarna sväl­ ter, säger Niila Inga.

För Ninis Rosqvist, professor i naturgeo­ grafi och sedan drygt tio år föreståndare för Tarfala forskningsstation, var Niila Ingas besök välkommet. Hon hade nyligen fått medel från Vetenskapsrådet för att utveckla övervakningen av ekosystemet, och ville gärna involvera samebyn och renskötarna i det arbetet. Deras första samtal 2013 utveck­ lades till en personlig vänskap, men också

Tema: Samverkan

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2016 Ellen Sarri vid en automatisk väderstation placerad nära Sitasjaure.

Temperatur, vind, nederbörd och snödjup registreras automatiskt.

Data skickas via satellit och görs tillgängliga online.

Tarfala forskningsstation i början av sommaren.

en bred dialog med fler renskötare, och idag pågår en samverkan mellan forskningsstatio­ nen och samebyn Laevas.

– Utan samarbetet med renskötarna och samebyn hade vi inte kunnat ägna oss åt den forskning vi gör idag. De har en traderad kunskap som inte finns nedtecknad, men som är otroligt värdefull när man undersöker naturmiljön, säger Gunhild ”Ninis” Rosqvist.

Renarna riskerar svält Ett växande problem för renskötarna är att renarna får allt svårare att hitta mat – särskilt under de cirka åtta månader långa vintrarna då renen mest äter lavar. Niila Inga och många andra renskötare har, framför allt de senaste tio åren, märkt klimatförändringar­ nas effekter.

– Vintrarna blir allt konstigare. Det har bli­ vit varmare, det regnar mer, och regnet fryser sen till is. När renen då sticker ner nosen i snön känner den inte lukten av lav, säger Niila Inga.

Om renen inte hittar mat på sin vanliga betesmark, kan den i värsta fall svälta ihjäl.

Men det leder också till markkonflikter, när renar i desperat jakt på föda förflyttar sig långa sträckor. En situation som kompliceras av det ökande intresset för fjällnära marker: skogsbruk, gruvexploatering och utbyggnad

Gunhild ”Ninis” Rosqvist, professor i naturgeografi, och föreståndare för Tarfala forskningsstation.

av vindkraftparker.

Ninis Rosqvist och hennes kollegor ska undersöka om det går att hitta orsakssam­ band mellan vädret och renarnas rörelser.

Hur påverkar långsiktiga trender i klimatet och enstaka väderhändelser renskötseln?

Forskningen ingår i Nordforsks program för att skapa hållbarhet i Arktis, och sker bland annat i samarbete med forskare vid SLU och KTH. – Det kommer att öka förståelsen om hur framtida klimatförändringar kommer att påverka renskötseln. Men först måste vi förstå mer om renarnas rörelsemönster idag, säger Ninis Rosqvist.

Därför har fyra väderstationer placerats ut på för renskötseln strategiska platser.

Tillsammans med samebyns GPS-märkta renar samlar de in data till forskningen. Den pågående datainsamlingen kommer även ren­ skötarna till del, konstaterar Ninis Rosqvist.

Forskning som kan påverka Redan första vintern fick renskötarna oväntad nytta av väderstationerna. Sedan mer än en meter snö fallit på bara några dygn, tvingades Niila Inga och hans kollegor till stödutfodring. I diskussionerna med sametinget kunde man använda data från

väderstationerna. På sikt hoppas Niila Inga att datainsamlingen och forskningens resultat ska bidra till att påverka allmänhet och beslutsfattare. Han oroar sig för att rensköt­ seln och i förlängningen den samiska kulturen är hotad.

– Vi behöver hjälp med att ställa om till nya förhållanden. Renen är naturligt anpassnings­ bar, den har alltid kunnat ställa om. Men nu går det för fort. Vi behöver råd och tips och även ekonomisk hjälp.

Samarbetet mellan forskarna och renskö­ tarna har inte varit utan utmaningar. Men vi håller långsamt på att bygga upp ett ömsesi­ digt förtroende, berättar Ninis Rosqvist. För henne är det självklart att det får ta tid.

– När man deltar i diskussioner med människor med andra perspektiv får man nya forskningsidéer. Sen är jag envis och nyfiken och har bra medarbetare, säger Ninis Rosqvist.

Både Niila Inga och Ninis Rosqvist beto­ nar att de bedriver ett gemensamt arbete.

Ninis Rosqvist ser hur samarbetet med Niila Inga och de andra renskötarna i samebyn kan bidra med ”empowerment”, för Laevas och rennäringen i stort. Men hennes mandat är i första hand att åstadkomma högkvalitativ forskning.

23

24

Tema: Samverkan

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2016

Christina Nylander Rondin fick jobb efter praktiken.

Frivillig praktikkurs med god prognos till jobb För kandidatprogrammet Personal, arbete, organisation har den fristående praktikkursen blivit en samverkans­ succé. För Christina Nylander Rondin blev det en möjlighet att få in en fot på arbetsmarknaden.

TEXT HENRIK LUNDSTRÖM

FOTO NIKLAS BJÖRLING

FÖR SNART TVÅ år sedan tog Christina Nylander Rondin examen från kandidatpro­ grammet personal, arbete och organisation (PAO). Efter utbildningen började de flesta av hennes studentkompisar söka jobb direkt, men Christina såg istället en möjlighet till jobb genom att gå den frivilliga praktik­kursen som avslutar programmet.

– Praktiken var tydligt kopplad till studi­ erna, och det blev ett utmärkt tillfälle att få tillämpa sådant jag hade läst, säger Christina.

För henne blev valet av praktikplats enkelt.

Genom utbildningens mentorskapsprogram hade hon redan dåvarande HR-direktören vid transportföretaget Transdev Sverige som mentor. Och hon hade extrajobbat under veckodagar och sommarlov vid bolaget – som har omkring fyra tusen anställda och driver

buss-, spår- och båttrafik över hela Sverige.

Under praktiken blev Christina snabbt indra­ gen i HR-avdelningens ordinarie verksamhet.

Hon fick bland annat jobba med utbildnings­ processer, och följde med på konferenser.

– Jag märkte av ett stort intresse på avdel­ ningen för de kunskaper jag kom med från utbildningen och jag fick tidigt ta ett stort ansvar. Den dåvarande HR-direktören tyckte det var kul att se unga växa.

Efter praktiken erbjöds Christina visstidsanställning på Transdevs svenska huvudkontor i Bromma, och idag är hon tillsvidareanställd som HR-koordinator. Vis­ serligen var Christina känd inom företaget, men praktikmånaderna innebar en möjlighet att få lära känna henne under en längre tid.

Det konstaterar Heléne Ekman, Transdevs

tillförordnade HR-direktör och Christinas närmaste chef. Företaget har inget formellt samarbete med Stockholms universitet, men Heléne Ekman skulle välkomna fler prakti­ kanter från PAO-programmet.

– Praktiken erbjuder en bra brygga mellan teori och praktik. Vi får del av nya teorier och trender inom HR-området. Det är en stor för­ del för oss som företag, säger Heléne Ekman.

– Transdev jobbar som företag med sam­ hällsnytta, det här är en möjlighet för oss att praktiskt bidra till det på ett annat sätt. Kan vi hjälpa någon student att komma ut i arbets­ livet är det fantastiskt.

Hälften fått jobb För de tre institutioner som arrangerar kandi­ datprogrammet PAO har praktikkursen blivit

Tema: Samverkan

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2016

Gör utbildningen känd – Praktiken är en ganska liten kurs, men det är en av de roligaste kurserna under programmet för oss lärare.

I några fall har studenter klagat över bristfällig handledning på praktikplatsen, men det har kunnat hanteras efter samtal, säger Lotta Stern. Överlag visar utvärde­ ringar att medverkande organisationer, företag och myndigheter är mycket posi­ tiva till kursen. Det bidrar till rekrytering och marknadsföring av såväl program som universitet.

– Tack vare praktikplatserna blir vårt program mer känt, eftersom våra prak­ tikanter är uppskattade och duktiga. Jag tror att många företag tänker: ”Aha, på Stockholms universitet och PAO-program­ met, där kan man hitta guldkorn!”.

Nytt mikroskop i fokus för samverkan med externa aktörer För materialforskare är samverkan ett sätt att upprätt­ hålla konkurrenskraftig forskning. När Institutionen för material- och miljökemi ska köpa ett nytt elektronmikro­ skop är det självklart att bjuda in både lärosäten, forsk­ ningsinstitut och företag till dialog.

FOTO NIKLAS BJÖRLING

något av en succé. Att hjälpa studenter ut i arbetslivet, var ett viktigt argument när kursen startade 2014. Av de totalt cirka fyrtio studenter som har genomgått prak­ tik, har uppemot hälften fått jobb genom praktikplatsen, konstaterar programsam­ ordnare Lotta Stern.

Kursen, som berättigar till 15 högskole­ poäng, bidrar också med en unik kvalitet i utbildningen, enligt Lotta Stern. Vid tre tillfällen samlas studenterna i seminarier där de presenterar empiriska studier, exempelvis organisationsanalyser av sina egna praktikplatser. Det ger möjlighet till aha-upplevelser av sådant som tidigare endast varit teorier, säger Lotta Stern.

– Vi utgår från studenternas upplevelser och diskuterar och analyserar tillsam­ mans. Studenternas analytiska förmåga lyfter ofta på ett sätt som är ovanligt under vanliga kurser.

Samtidigt ger seminarierna en utblick för lärarna, som får insikter om hur nutida svenska organisationer fungerar – både bra och mindre bra exempel, konstaterar Lotta Stern.

Gunnar Svensson, professor och prefekt vid Institutionen för material- och miljökemi.

– DE HÄR INSTRUMENTEN är så dyra att vi måste ha ett delat ansvar. Även om vi köper utrustning med egna medel, är det viktigt att vi ger andra aktörer i regionen tillgång till infrastrukturen, säger Gunnar Svensson, professor och prefekt vid Institutionen för material- och miljökemi.

Institutionen planerar att under 2017 köpa in ett nytt så kallat transmissionselektron­

mikroskop. Det är kraftfulla instrument, som används för att analysera och utveckla nya material. Men också en stor investering, ett mikroskop kostar cirka 60 miljoner kronor. Nyligen bjöd institutionen in en grupp externa aktörer för att diskutera för­ utsättningarna. Forskare från lärosäten som Uppsala universitet och KTH deltog, men även forskningsinstitutet Kimab Swerea som sysslar med metallforskning åt verkstadsin­ dustrin och ledande svenska verkstadsföre­ tag närvarade.

– Vi har en skyldighet är att använda ekonomiska medel på ett resurseffektivt sätt men också att stärka forskningen så att vi kan konkurrera med övriga Sverige och övriga världen, säger Gunnar Svensson.

Samarbetet handlar också om att samverka kring kompetens – att lära sig att köra ett mikroskop tar flera år, konstaterar Gunnar Svensson. Enligt honom kan samarbetet lyfta både institutionens och övriga universitets forskning men också regionen i stort.

– Den här samverkan är ett sätt för material­ forskningen inom Stockholm/Uppsala-regionen att matcha konkurrensen från de nya forsk­ ningsanläggningarna MAX IV och ESS i Lund.

Vi måste visa vilken kompetens som finns här i området. Det nya mikroskopet är en bricka i det arbetet, säger Gunnar Svensson.

HENRIK LUNDSTRÖM

Konferens lyfte betydelsen av samverkan UNILINK ÄR EN ideell förening med syfte att utveckla och förnya samverkan mellan högskolan och det omgivande samhället.

Två gånger per år träffas man för att utbyta idéer och erfarenheter på samver­ kansområdet. Den här terminen arrange­ rades träffen av Stockholms universitet under rubriken ”Hur riggar vi skutan?”.

Den 27–28 oktober samlades sextiotalet personer som arbetar med samverkan för att diskutera samverkansarbetets organi­ sation. Rektor Astrid Söderbergh Widding hälsade deltagarna välkomna. Stockholms universitets rektorsråd för samverkan, Mats Danielson, talade om hur samverkan i olika former genomsyrat arbetet vid universitetet ända sedan lärosätet bildades

och hur öppna föreläsningar varit – och är – en central del av verksamheten. Efter en presentation av UniLinks tjugoåriga verksamhet och en dragning av Vinnovas erfarenheter av hur lärosätena samverkar, avslutades dagen med workshop kring hur vi bäst möter utmaningar i organisationen av samverkansarbetet.

Hur belönas samverkansskicklighet?

Dag två stod gruppdiskussioner kring nio olika samverkansteman på agendan. Ett handlade om hur samverkansskicklighet kan ge avtryck i cv och lönekuvert. Även om sam­ verkan fortfarande generellt inte har samma status som forskning och undervisning, kunde representanter från flera lärosäten

berätta om hur samverkanskicklighet uppmärksammas allt mer. På några håll finns tjänster där forskare ges tid att skriva populärvetenskapliga böcker, hålla öppna föreläsningar och delta i samverkansprojekt med företag och organisationer. Arbete pågår även för att ta fram prestationspara­ metrar för samverkan som kan användas vid lönesättning. Andra teman var bland annat innovationssystemets plats i samverkansor­ ganisationen och hur samverkansfrågor kan förankras internt.

– Det finns ett enormt sug efter att få dis­ kutera och utbyta erfarenheter på området, säger Petra Norling vid Samverkansavdel­ ningen, som arrangerade konferensen.

PER LARSSON

Vill du veta mer om samverkan? Läs mer på su.se/samverkan. Rapporten kommer på webben under 2017.

25

26

Forskning

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2016

Eva Sverremark Ekström och studenten Gintare Lasaviciute tittar på resultaten av experiment med hur celler i immunförsvaret aktiveras av ligander från tarmbakterier.

Forskare undersöker hur tarmbakterier pratar med kroppen

Vi har mängder av bakterier i vår tarm, och de pratar med oss.

Eva Sverremark Ekström forskar på hur tarmfloran påverkar utvecklingen av immunförsvar och allergier.

TEXT ANNA-KARIN LANDIN

FOTO NIKLAS BJÖRLING

DE SENASTE ÅREN har intresset för tarmflorans påverkan på kroppen närmast exploderat. Eva Sverremark Ekström har varit intresserad av ämnet längre än så, för drygt tio år sedan började hon undersöka hur tarmbakterier påverkar immunförsvaret.

Hon tror att det nyvaknade intresset beror på en kombination av ny teknologi som gjort det lättare att undersöka tarmbakterierna och sekvensera genomet, samt att forskning har kunnat koppla tarmflora till en rad olika sjukdomar och processer.

– Tänk hur mycket bakterier vi lever med.

Vi får en stor del av dem under födseln eller strax efter. Det är fantastiskt att vi kan gå

omkring med dem utan att bli sjuka. Man har insett att de pratar med oss och har väldigt stor påverkan. När alla ska börja undersöka tarmfloran kan man bli lite trött på det, det går mode även i forskning. Men det är också utmanande, konkurrensen är hård och man måste ha en bra och väl underbyggd idé, inte bara haka på drevet, säger Eva Sverremark Ekström.

Färre laktobaciller hos allergiska barn Innan hon började titta närmre på tarmfloran forskade Eva Sverremark Ekström på hur barns immunförsvar mognade under gravi­ diteten. En driven och målmedveten student

med intresse för tarmbakterier fick henne att rikta blicken mot barnens tarm.

Forskargruppen har kommit fram till att tarmfloran hos nyfödda skiljer sig åt hos de som utvecklar allergi mot de som håller sig friska. Studien riktade in sig på ett antal bakterier som kunde antas ha positiva eller negativa effekter, en av dem var laktobaciller.

Det visade sig att barn som utvecklat allergi vid 2,5 och 10 års ålder i mycket lägre grad hade en viss grupp av laktobaciller i tarmen under sina första två levnadsmånader.

– Vi är medvetna om att det kanske inte är laktobaciller i sig som gör skillnaden.

De skulle kunna vara markör för bra diver­

Forskning

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2016

sitet. Det skulle också kunna vara så att de trycker undan något som påverkar negativt.

Den senaste forskningen är studier på möss där bakteriefria möss fått de olika barnens tarmflora. Projektet är ett samarbete med andra forskare på SU och med KI. – Vi har fått väldigt spännande resultat där vi ser stora skillnader, och hoppas kunna publicera det snart.

Undersöker hur bakterier pratar Eva Sverremark Ekström och hennes kollegor fortsätter också att undersöka detaljerna i tarmflorans kommunikation. Laktobaciller verkar lugna ner immunsvaret och inte göra reaktionen överdriven, som vid allergi. Fors­ kargruppen går även vidare med att studera andra bakteriers påverkan. De studerar vilka molekyler bakterierna använder för att prata med cellerna, till exempel påverkar olika fettsyror immunceller och ökar vissa cellpo­ pulationer men minskar andra.

– Vi har sett effekterna och kopplingarna.

Nu smalnar vi av och tittar på hur det går till.

Jag drivs av att se ett sammanhang och sedan gå ner på djupet.

En pågående studie bedrivs i samarbete med en barnläkare i Linköping. För tidigt födda barn får probiotika eller placebo, och forskarna studerar hur immunsystemet utvecklas. I väldigt små blodprover studeras vilka immunceller som finns där och hur de beter sig.

– Jag tycker det är roligt med klinisk förankring i forskningen. Diskussionen om att forska kliniskt eller naturvetenskapligt är inte relevant. Är man intresserad av immun­ systemet är man intresserad av människor.

Nyligen fick Eva Sverremark Ekström ett anslag från Vetenskapsrådet på 2,1 miljoner kronor. Det är ett av flera anslag som finan­ sierar forskningen, men ett som hon beskriver som viktigt, en kvalitetsstämpel och bety­ dande för kontinuiteten.

– Det är ett ganska stort problem för forskare, denna ständiga jakt på pengar.

Det är jättebra med konkurrens och att bli utvärderad, men kanske skulle någon del av försörjningen vara mer långsiktig. Någon gång vill man fokusera helt på att göra, inte bara formulera det man vill göra.

Allergier engagerar Tarmbakterier, allergier och immunförsvar engagerar. Alla har en personlig relation till ämnet. Människor vill ofta dela med sig av sina egna historier till Eva Sverremark Ekström, och många frågar också om råd.

– Det är kul att folk engagerar sig, men jag kan inte ge de där råden. Immunsystemet är oerhört komplext, och allergi har inte bara en orsak. Det är inte så enkelt att alla bör äta laktobaciller. Jag vill inte polarisera och vill undvika populism. Klart det är skönt att kunna säga att du inte behöver städa, men bra hygien har lett till att vi har kommit bort från andra otäcka sjukdomar som följer med dålig hygien. Men jag tycker inte heller att man behöver överdriva, och vad gäller allergiutveckling behöver man inte vara rädd för lite dammråttor i hörnen eller att barn stoppar sand i munnen.

Han granskade Uppdrag granskning En ny avhandling av Magnus Danielson vid Institutionen för mediestudier vid Stockholms univer­ sitet undersöker hur makten konstrueras och sedan granskas i undersökande tv-journalistik.

SOM ETT LED i arbetet har Magnus ana­ lyserat alla inslag som sändes i Uppdrag granskning åren 2001–2014, sammanlagt 1034 stycken uppdelat på 647 program.

Magnus Danielson disputerade nyligen vid IMS med avhandlingen Den granskande makten. Institutionsidentitet och rätts­ narrativ i SVT’s Uppdrag granskning, och onsdag 23 november medverkade han i just SVT:s Uppdrag granskning och kommente­ rade programmet.

– Jag är fascinerad av hur den granskande tv-journalistiken ofta fungerar som en slags rättsinstitution där journalisten agerar både som utredare, åklagare och i vissa fall domare. De programmen definierar journa­ listiken som en samhällsinstitution, som både granskar, samarbetar med och kompletterar

rättsväsendet, säger Magnus Danielson.

Bland resultaten av hans omfattande tv-tittande kan noteras att den offentliga sektorn, främst vård och omsorg samt ordningsmakten, granskas oftare än den privata, och att de personer som i högst grad ställs till svars följaktligen är politiker eller offentliga tjänstemän.

– Genom granskningen av makt utövar journalistiken i Uppdrag granskning i sig en avsevärd makt. I avhandlingen söker jag beskriva den makten och identifiera några av dess konsekvenser på samhällsnivå, säger Danielson.

Uppdrag granskning med Magnus Daniel­ son sändes onsdagen 23 november 20.00 i SVT 1 och finns att se på svtplay.se STEFAN NYMAN

På jakt efter världens äldsta is Europas ledande specialister på is och klimat söker efter riktigt gammal is i Antarktis inlandsis. Målet är att borra upp en iskärna som sträcker sig över en och en halv miljon år.

EN SÅDAN ISKÄRNA kan lära oss om de processer som styr i klimatsystemet och hjälpa oss att göra bättre prognoser för framtiden.

Forskare från tio europeiska länder är engagerade i sökandet efter precis rätt ställe att borra i Antarktis där det är möjligt att hitta världens äldsta is. Isen innehåller små bubblor av luft, och när den analyseras i laboratorium avslöjar den hur jordens atmosfär var sammansatt när den snö föll, som bildade isen.

Den äldsta is som forskarna hittills har kunnat analysera är 800 000 år. Den isen har visat hur viktiga växthusgaserna är i klimatsystemet och att dagens snabbt stigande halter är långt ifrån de naturliga.

Om forskarna hittar dubbelt så gammal is,

en och en halv miljon år, kan de studera en speciell förändring som skedde för mellan 900 000 till 1 200 000 år sedan. Då blev nämligen istiderna längre och längre.

– Det blev en förändring i rytmen mellan istider och de kortare varma perioderna däremellan. Vi vet inte varför detta hände.

Hittills har vi inte kunnat studera växt­ husgasernas roll vid denna förändring, eftersom vi helt enkelt inte haft så gamla isprover att analysera, säger Margareta Hansson, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet.

Projektet, som går under namnet ”Beyond EPICA – Oldest Ice”, har fått 2,2 miljoner Euro över tre år i stöd av EU inom ramen för forskningsprogrammet Horizon 2020.

ELSA HELIN

27

28

Forskning

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2016 Elena Subbotina är doktorand och jobbar med Joseph Samec för att omvandla lignin till användbara material.

Framtidens material och drivmedel snart här Snart kan du använda restprodukter från pappersindustrin i stället för bensin – i din vanliga bil. Och materialet i din dator kan komma från en björk. Joseph Samec och hans kollegor vid Institutionen för organisk kemi har kommit en bra bit på vägen i utvecklingen av förnyelsebara bränslen och material.

TEXT ANNA-KARIN LANDIN

FOTO NIKLAS BJÖRLING

FÖR JOSEPH SAMEC är frågan inte om det kommer att gå att lämna oljan bakom oss och använda biomassa i stället, utan när.

– Min forskning går ut på att använda bio­ massa som utgångsmaterial för olika kemi­ kalier. I dagsläget kommer råmaterialet från petroleum, de flesta vet inte hur beroende vi är av det. Vi har det i kläder, i mat, vid framställning av mat, din dator är full av det.

Trenden går mot att vi behöver mer och mer.

Problemet är att vi använder en ändlig resurs, råolja. Alla vet att det inte är hållbart, säger Joseph Samec.

Han beskriver det som att vi i 200 år har jobbat för att utveckla organisk kemi med petroleum som bas, och varit ganska bra på det i 100 år. Forskningen kring utveckling av biobaserade material befinner sig nu där den petroleumbaserade var för 100 år sedan. Helt nya metoder behöver utvecklas.

– Jag blev lite förvånad när jag gjorde min postdoc, forskningen på det välrenommerade universitetet var till stor del finansierad av petroleumindustrin. Jag vill inte jobba med den typen av kemi med medvetenheten om att det inte är så bra på sikt. Tanken väcktes att se på vilka resurser vi har här i norr. Det är bara att flyga över Sverige så ser man vad vi har mycket av – skog.

Anläggning under uppbyggnad Både vad gäller forskning och arbete står Joseph Samec på flera ben. Han jobbar halvtid vid Institutionen för organisk kemi och resten av tiden som forskningschef på företaget RenFuel. Företaget är ett samarbete med ett företag Joseph Samec startade som forskare vid Uppsala universitet, och har delägare från skogsindustrin. De har kommit långt i utvecklingen av metoder för att omvandla trä till bränsle för vanliga motorer.

– I början var det inte kommersiellt gång­ bart, men nu bygger vi en anläggning som ska kunna ta hand om 3 000 ton lignin per år. Både politiker och industrin behöver se att det fungerar.

Lignin är en restprodukt från framställ­ ning av cellulosa. Inom pappersindustrin har cellulosa varit det intressanta, restprodukten blir svartlut som i sin tur består av lignin, hemicellulosa och tallolja. Joseph Samec och hans kollegor har hittat ett sätt att ta hand om lignin och omvandla det till en produkt som kallas lignol, en olja som raffinaderier kan göra om till bensin och diesel.

Trä blir plast Vid Institutionen för organisk kemi pågår annan forskning som innebär en möjlighet att

utveckla material, till exempel plast, från trä.

Det är en helt ny process som delar upp trä i komponenterna cellulosa, hemicellulosa och en olja – katalytisk ligninolja.

– Vi har kommit ganska långt. Vi har patent på processen och har publicerat tre artiklar. Dessutom har vi visat att materialet kan användas som utgångspunkt för att göra plast.

Ytterligare ett projekt under uppstart är att utveckla en gammal teknik från andra världskriget för förädling av kol, för att istället förädla lignin. En annan process för att göra samma sak, men Joseph Samec tror inte att hans olika projekt konkurrerar med varandra.

– Massabruk är i olika utvecklingsstadier.

I vissa fall är det bättre att implementera en adderande teknik, som att göra lignol från ligninet i svartluten i ett befintligt bruk. I andra fall när ett nytt bruk behöver byggas så kommer det bli mer lönsamt att implementera en helt ny teknik som tar tillvara mer delar av trädet.

Petroleum inte framtiden Råvaran till lignin kommer i Sverige från trä, men forskarna samarbetar med Thailand för att utveckla metoden för restprodukter från risodling, och Brasilien för att ta vara på restprodukter från sockerrör. Förädling av lignin för material ligger längre fram i tiden än för bränsle. I dagsläget behöver forskarna utveckla billigare och mer stabila katalysa­ torer. Joseph Samec är övertygad om att det kommer att fungera.

– Det är bara en tidsfråga. Nu kommer petroleum att gå starkt en tid framöver i och med presidentvalet i USA, men det är inte framtiden.

Historia

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2016

Läraren som myntade begreppet folkmord För 70 år sedan avkunnade Nürnbergtribunalen sin dom i rättegången mot Nazitysklands ledare. Vad som inte tidigare är känt är att ett antal svenskar och Stockholms högskola (numera Stockholms universitet) blev en del av upptakten till denna rättegång, andra världskrigets historie­ skrivning och hur vi idag ser på de värsta övergreppen.

TEXT MARK KLAMBERG, LEKTOR OCH DOCENT I FOLKRÄTT VID JURIDISKA INSTITUTIONEN

Flykten till Sverige Att som polsk jude fly till Sverige vid årsskif­ tet 1939/1940 var inte lätt. Sverige hade grad­ vis höjt sina gränser mot utlandet, allt från ”J” i passet till protester vid svenska universi­ tet mot att ett fåtal judiska läkare från Tysk­ land skulle tillåtas inresa. Det var juristen och politikern Karl Schlyter, som genom sin inbjudan och garanti att Lemkin inte skulle belasta det svenska samhället ekonomiskt, gjorde det möjligt för Lemkin att erhålla visum och inresa. Schlyter och Lemkin hade båda deltagit i samma europeiska konferenser med anknytning till straffrätt under 1930talet. Schlyter var väletablerad som tidigare justitieminister, ledande reformator av svensk straff- och processrätt och vid tidpunkten president för hovrätten över Skåne och Ble­ kinge. Lemkin anlände den 27 februari 1940 till Sverige via flyg till Bromma.

Lemkin fick sin bok om internationella betalningar, La réglementation des paiements internationaux, recenserad i positiva ordalag av professor Håkan Nial i Svensk Juristtid­ ning. Det var med denna bok som grund som Lemkin, fem månader efter sin ankomst till Sverige, vid Stockholms högskola höll en föreläsningsserie om valutatransaktioner på svenska. Han förberedde föreläsningarna på sitt nyförvärvade språk genom att ta hjälp av en före detta skådespelerska som han trä­ nade med flera timmar varje vecka. Lemkin använde manuset till föreläsningar och utgav dessa i bearbetad form i boken Valutaregle­ ring och clearing. Boken tillägnades Gösta Eberstein, prorektor vid Stockholms hög­ skola, professor i civilrätt och finansrätt, men

FOTO NYT/TT NYHETSBYRÅN

RAPHAËL LEMKIN LANSERADE 1944 begreppet folkmord i sin bok Axis Rule in Occupied Europe. Han misslyckades med att få in genocide i Nürnbergstadgan men genom USA:s åklagarteam kom begreppet med i åtalet. Efter kriget drev han vad som närmast kan liknas vid en enmanskampanj som krön­ tes med att världssamfundet 1948 antog FNs folkmordskonvention.

Lemkin flydde 1940 till Stockholm och verkade under ett år som lärare vid juridiska institutionen, Stockholms högskola. Där samlade han in material det till det som senare blev boken där begreppet folkmordet lanserades.

Raphaël Lemkin

är kanske mest känd genom att vara pionjär inom immaterialrätt. Det var genom Gösta Eberstein som Lemkin fick möjligheten att undervisa och som gjorde – med Lemkins ord – att han växte andligt från den fallne rollen som flykting till en modern man.

Hemliga dokument Det var i Stockholm som Lemkin började samla in material till boken Axis Rule in Occupied Europe. Genom att Sverige var neutralt, och allt fler kommunikationsvägar i övriga Europa skars av, fick Stockholm en unik roll i flödet av information från motståndsrörelsen i det ockuperade Polen till den polska exilregeringen i London. Det är väl dokumenterat i böcker av Josef Lewan­ dowski, Knutpunkt Stockholm, och Staffan Thorsell, Warszawasvenskarna: de som lät världen veta, hur de svenska affärsmännen Sven Norrman (ASEA), Sigfrid Häggberg (LM Ericsson), Carl Herslow (Svenska Tändsticksbolaget) och Harald Axell (Polska-amerikanska banken) smugglade dokument från Warszawa till Stockholm, som därefter vidarebefordrades till London.

Dokumenten innehöll bland de tidigaste vittnesmålen och bevisen rörande Förintelsen som nådde väst. De utsmugglade dokumenten publicerades i en serie som kallas för Redogö­

relsen och spreds i hemlighet till 100 särskilt utvalda personer. Dokument från Redogö­ relsen användes för att i USA 1942 publicera The Black Book of Poland. Denna bok sammanfattades, översattes till svenska och gavs ut av förlaget Trots Allt under titeln En polsk svart bok om den tyska ”nyordningen” i Polen, en skrift som konfiskerades av Sveri­ ges regering. Lemkin fann The Black Book of Poland i USA och angav den som källa i sitt eget verk Axis Rule in Occupied Europe.

Ett mysterium som återstår att lösa är att Lemkin i sin självbiografi Totally Unofficial anger att han före kriget utfört juridiska tjänster åt svenska affärsmän i Warszawa.

Dessa affärsmän lämnade dokument till honom när han under kriget vistades i Stock­ holm. Lemkin namnger inte dessa affärsmän, frågan uppstår därmed om det var någon av Norrman, Häggberg, Herslow eller Axell.

Om svaret är ja, så blir konsekvensen att mannen som lanserade ordet folkmord hade information om den förestående förintelsen tidigare än vad nuvarande studier antagit.

Kan det ha varit så att Lemkin hade tillgång till tidigare versioner av Redogörelsen eller kanske till och med utsmugglat råmaterial?

Det finns skäl att anta att Lemkin vistades i kretsar som gav honom privilegierad infor­ mation om situationen i Naziockuperade Europa.

Stödet grunden för internationell rättvisa Lemkin lämnade Sverige den 20 mars 1941 för att resa till USA där han senare var verksam vid Duke University och Yale University. Det var där han slutförde arbetet på boken Axis Rule in Occupied Europe. Genom stödet från personer som Schlyter och Eberstein erbjöds inte bara Lemkin skydd, utan han kunde också lägga grunden för internationell rättvisa. Lemkins gärning är väldokumenterad i flera verk, dock har hans tid i Stockholm behandlats i förbifarten och mig veterligen inte av någon annan forskare. Mycket tyder på att Lemkins vistelse i Stockholm var viktig för hans framtida arbete, inte minst genom stöd från Karl Schlyter och Gösta Eberstein. Stock­ holms universitet har all anledning att känna stolthet över att ha haft Lemkin som lärare.

Texten är en kortad version av en text publicerad i Dagens Nyheter.

29

30

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2016

NAMN OCH NYTT Hallå där FOTO KATE GABOR

Varför har du intresserat dig för monster?

– Jag är överlag intresserad av det fiktivas roll i historien, det har spelat minst lika stor roll som det som faktiskt existerat. Monster är tacksamma att studera eftersom de har fun­ nits i alla tider i alla kulturer. Då måste man ställa sig frågan varför.

Så, varför finns monster?

– Min bok berättar att monster inte är något vi kan välja bort. Det är ett evolutionärt arv, vi har levt med dem så länge vi haft kulturer.

Det har att göra med hur vi överlever på vår planet genom att vi håller oss på vakt. Sedan har andra intressen blandats in, som politiska och kommersiella krafter.

Vad är ett monster?

– Termen monster är latin och betyder något som varnar för något, ett järtecken.

Företeelsen monster består av två faktorer, kropp och gräns. I regel är det stora hotfulla kroppar och hybrider. De befinner sig alltid i gränslandet, bevakar gränser, överträder gränser och provocerar gränser. Gränserna kan vara symboliska, filosofiska, moraliska eller politiska.

Bo Eriksson, Historiska institutionen, som skrivit den uppmärksammade boken Monster – En världshistoria om det skrämmande.

Vad säger monster om människan?

– Vi är en ängslig och orolig art, det har vi alla skäl att vara. Vi har inte alltid varit jägaren utan också den jagade. Känslan av utsatthet har vi tagit med in i kulturen. Mons­ ter stimulerar nyfikenhet och problemlösning genom att identifiera hot.

Vad säger våra monster om samtiden?

– För det första, i dag identifierar sig mons­ terälskare med vampyrer och zombier. Det ett tecken på ett narcissistiskt ideal i det att vampyren anser sig stå ovan lagar och kon­ ventioner. Det andra är tecken på en politisk

FOTO MARTIN WALLBERG/MOSTPHOTOS

Visste du att PCB som miljögift upptäcktes vid Stockholms universitet för 50 år sedan.

22 NOVEMBER 1966 presenterade Sören Jensen sin forskning om PCB, som visade att ämnet fanns i naturen och hos människor. Forsk­ ningen uppmärksammades stort internation­ellt och PCB räknas idag som ett allvarligt miljögift.

En havsörn var en viktig pusselbit när det upptäcktes att PCB är ett allvarligt miljögift. 1965 identifierade Sören Jensen PCB i en död havsörn.

världsordning som bidragit till ängslan hos människor, sedan 2001 har det kommit många filmer om zombieapokalypsen.

För det tredje berättar våra monster att vi befinner oss i en övergångsperiod, vi går in i en ny tid och livsordning i och med globalisering, digitalisering och teknologisering. Vid sådana perioder ökar monster i antal, som då vi blev fast boende eller under 1800-talets modernisering och industrialisering.

Vad är du själv rädd för?

– En allmän oro för utvecklingen i världen.

Känslokalla seriemördare och terrorister är för mig monster, och de finns där ute på riktigt.

Bästa monsterskildringen?

– Åh, jag har flera favoriter. Jag tycker hemskt bra om Bram Stokers Dracula, den har blivit så klassisk. Dracula är ett rovdjur, en best som livnär sig på människor. True blood har förvandlat vampyren till en skön yngling. Det är alltid spännande när skäck­ varelser ges nytt innehåll, men det säger som sagt även en del om vår narcissistiska tid. För mig är det lite konstigt att identi­ fiera mig med vampyrer, jag är för gammal.

Du är också med i flera tv-program, bland annat Historieätarna. Hur är det att vara med i tv som historiker?

– Jag tycker det är jätteviktigt och väldigt roligt. Tv ett fantastiskt medium för berätta om historia. Som akademiker vill vi gärna äga hela berättandet av historien, men vi måste lite på proffsen. Det är superläskigt att släppa kontrollen, men vi äger fakta och kunskap, de kan formen för att förmedla.

ANNA-KARIN LANDIN

Åsa Borin ny planeringschef ÅSA BORIN, nu chef för områdeskansliet för naturvetenskap, blir ny planerings­ chef efter Susanne Thedéen. Åsa har tidi­ gare arbetat på Stock­ holms universitet som studievägledare och som utbildnings­ ledare. Hon är kemist i grunden. Susanne Thedéen slutar på Stockholms universitet i januari för att bli landsantikvarie och chef för Gotlands museum.

31

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2016

Valter Schytt, i mitten, var förste föreståndaren för forskningsstationen. Foto är taget av Valter själv vid Svenska turistföreningens kåta vid Tarfalasjön där forskarna bodde de första åren.

I korthet CHRISTIAN MARAVELIAS har befor­ drats till professor i företagsekonomi vid Företagsekonomiska institutionen.

JOBST WELGE har befordrats till professor i litteraturvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik, JUHO HÄRKÖNEN har befordrats till professor i sociologi vid Sociologiska institutionen.

KARIN BERGLUND har befordrats till professor i företagsekonomi vid Företagsekonomiska institutionen.

BLAISE GOUTÉRAUX anställs som gäst­ professor i teoretisk högenergifysik vid Nordita.

ERIC RUNESSON anställs som adjungerad professor i civilrätt vid Juridiska institutio­ nen.

MALIN WAHLBERG, docent i filmveten­ skap, Institutionen för mediestudier, blir ny ledamot i styrelsen för Stiftelsen Svenska Filminstitutet.

Tarfala forskningsstation firar 70 år År 1946 etablerades Tarfala forskningssta­ tion intill Kebnekaise och därmed skapades en naturlig bas för den svenska glaciärforsk­ ningen. Det markerar även startåret för de årliga mätningarna av hur mycket snö som ackumuleras på Storglaciären under vintern, samt hur mycket snö och is som smälter bort under sommaren. Denna mätserie är världens längsta i sitt slag och utgör ett betydelsefullt underlag för internationella vetenskapliga glaciologiska och klimatologiska studier.

Vid Bolindagarna den 15–17 november uppmärksammades 70-årsjubiléet. Gunhild ”Ninis” Rosqvist, forskningsstationens föreståndare, berättade om hur mätningarna av glaciärerna och forskningen i Tarfala utvecklats genom åren. Sedan 1946 har flera

Richard Tremblay får Stockholmspriset i kriminologi 2017 ÅRS VINNARE av det prestigefyllda, internationella priset ”The Stockholm Prize in Criminology” är professor Richard E. Tremblay, verksam i Dublin, Montreal och Paris.

Som världsledande forskare tilldelas han priset för att ha funnit grundläggande, veten­ skapliga samband mellan biologi och sociala faktorer inom mänsklig utveckling. Särskilt stor roll tillskrivs föräldraskap. Tremblay har kombinerat denna forskning med noggranna tester av åtgärder som kan förändra vissa av dessa faktorer och leda till minskat våld och annan kriminalitet.

forsknings- och miljöövervakningsområden tillkommit, och Tarfala används även som bas för fältkurser. Dagens forskning ägnas till stor del åt att studera hur klimatförändringar påverkar den arktiska och alpina miljö. Den fortsatta finansieringen är nu även säkrad.

Rektor har beslutat att Tarfala forskningssta­ tion blir en centrumbildning inom universite­ tet, som även går in med central finansiering om två miljoner kronor per år under fem års tid, med möjlighet till förlängning. Institutio­ nen för naturgeografi samt infrastrukturnät­ verken SITES och INTERACT är även med och finansierar. www.natgeo.su.se/tarfalaforskningsstation

Ny titel för UKÄ:s myndighetschef REGERINGEN HAR BESLUTAT att ändra förordningen med instruktion för Universi­ tetskanslersämbetet (UKÄ) så att myndig­ hetschefen benämns generaldirektör i stället för som i dag universitetskansler.

– Universitetskanslersämbetet är en granskningsmyndighet för universitet och högskolor. Att myndighetschefen får titeln generaldirektör markerar att hon eller han är chef för en myndighet vars huvud­ sakliga uppgifter är tillsyn, uppföljning och kvalitetssäkring av universitet och högskolor, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

ALEXEY AMUNTS, forskare vid Institutionen för biokemi och biofysik samt SciLifeLab, blir Stockholms universitets förste Ragnar Söderbergforskare i medicin.

LÁZARO MORENO HERRERA, professor vid Institutionen för pedagogik och didak­ tik, har utsetts att sitta som ledamot i Skolforskningsinstitutets vetenskapliga råd.

GEORGIA DESTOUNI, professor vid Institutionen för naturgeografi, har nyligen valts in som ledamot i Scientific Advisory Committee (SAC) för Science Europe.

GUNNAR JINMEI LINDER, lektor i japan­ologi vid Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier, har tilldelats japanska utrikesministerns utmärkelse för 2016.

PER KRUSELL, professor vid Institutet för internationell ekonomi (IIES) har av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) beviljats drygt 40 miljoner för ett forsk­ ningsprogram om klimat och hållbarhet i utvecklingsländer.

JOHN HAGAN, professor vid Northwestern University, USA, blir 2017 års innehavare av Olof Palmes gästprofessur. Under sin tid i Sverige kommer John Hagan huvudsak­ ligen att vara verksam vid Kriminologiska institutionen.

Läs mer på su.se/medarbetare

32

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2016

Min arbetsplats: Skogstorpet som lantarbetarbostad, bagarstuga och tvättstuga för dem som arbetade vid Kungliga Lantbruksakademien. Nu används byggnaden av Stats­vetenskapliga institutionen. Sju personer har sitt kontor i Skogstorpet och dessutom finns kök och mötesrum.

Drude Dahlerup har haft sitt kontor här i tre år. ”Det här är som en retreat för doktorander och äldre professorer. Det är jättebra inomhusmiljö och jag är väldigt nöjd”

DRUDE DAHLERUP är professor i statsvetenskap. Hon kom till Stockholm 1998 från Aarhus universitet. Hennes forskning rör genus och politik. Hon har skrivit en mängd artiklar och böcker, bland annat om kvinnor i politiken, kvinnorörelsernas historia och feministisk teori. Just nu skriver hon en engelsk bok om kvinnor och demokrati.

TEXT & FOTO ANNA-KARIN LANDIN

SKOGSTORPET byggdes 1866 och användes fram till 1950-talet

BOKHYLLOR täcker väggarna i det lilla kontoret. Drudes egna böcker fyller två rader. Utöver det finns bland annat böcker om jämställdhetspolitik, feministisk teori, kvinnor i politiken och demokratiteori. ”Jag kan slänga papper men inte böcker, det går inte. Jag är lite rädd ibland att hyllorna ska ramla in över rummet. Golvet är inte helt plant, så det skulle bara behövas ett ganska litet skalv”, säger Drude.

SKÅLEN FRÅN ALGERIET har Drude fått med sig från ett av sina otaliga internationella uppdrag. I Algeriet var hon talare vid en internationell konferens.

Hon är konsulent för FN och andra internationella organisationer, och rådgivare för UN Women. Ett typiskt uppdrag är att som konsulent, inbjuden av ett lands regering eller parlament, komma med råd om hur kvinnlig representation i politiken kan förbättras. ”Det har blivit bättre, det finns fler kvinnor i parlament och som presidenter i världen, men det går väldigt långsamt”.

DSV firade 50 år

Naturhistoriska 100 år

DEN 23 NOVEMBER 2016 firade Insti­ tutionen för data- och systemvetenskap (DSV) vid Stockholms universitet 50 år.

Näringsliv, regering, alumner, medarbetare och nuvarande studenter samlades hos DSV i Campus Kista för ett fullspäckat program med många talare, bland andra Sveriges digitaliseringsminister Peter Eriksson och Stockholms stads CIO Ann Hellenius.

Dessutom fick gästerna möjlighet att se en utställning med artefakter ur DSV:s egen historia, besöka en historisk datorutställ­ ning och stifta bekantskap med de robotar som Mats Wiklund, lärare på spelprogram­ men vid DSV, egenhändigt byggt.

NATURHISTORISKA RIKSMUSEETS historia sträcker sig drygt 250 år bakåt i tiden, men 2016 firas 100 år i det hus i Frescati som ibland kallas Naturens palats.

TOTALT BEDÖMDES 103 ansökningar av fem beredningsgrupper med internationella experter och svenska samhällsrepresentan­ ter. Av dessa blev 23 beviljade program­ bidrag, vilket innebär en beviljandegrad på 22 procent för hela utlysningen. Stock­ holms universitet beviljades sex bidrag på totalt 58,5 miljoner kronor.

12–13 november firades jubileumshelg och varje söndag under hösten har det varit jubileumsvisning. Sista jubileumsvisningen sker den 18 december.

Uppgraderad teknik i Aula Magna DET SENASTE ÅRET har flera satsningar gjorts på teknik i Aula Magna. Förra julen byttes scenbelysningen i hörsalen. De äldre armaturerna ersattes av bland annat nya energisnåla LED-armaturer och förberedelser gjordes för att styra ljuset trådlöst, något som innebär stora energibesparingar.

I somras arbetade flera yrkesgrupper med teknikuppgraderingen av hörsalen och seminarierummen för att byta ut ljud-, bildoch styrsystemen. Ljudet är nu ”brumfritt” och distribueras digitalt. Vidare finns nya mixerbord och mikrofoner. Tre nya laserpro­ jektorer har även köpts in.

Hörsalen har utrustats med kamerateknik så teknikerna själva ska kunna spela in, sända direkt samt skicka ljud och bild till andra salar.

Nya scenmöbler som talarstolar och panel­ bord har tillverkats och anpassats för den nya tekniken.

FOTO PATRIK HJELM

58 miljoner i program­ bidrag från Forte

VASEN har varit med sedan Drude bodde i Danmark. Hon fick den när hon föreläste för en kvinnoorganisation. ”Det är en typisk föredragspresent”. De flesta föremål hon fått med sig från sina resor och föredrag finns i hennes hem.

Seminarierummen har utrustats med nya projektorer, motorstyrda filmdukar och styrsystem. Ny teknik gör det även möjligt att projicera på alternativa ställen för flexibla lärosalar. Det går till exempel att vända på rummet och ha möbleringen åt ett annat håll med hjälp av en skärm med inbyggd dator.

33

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2016

FOTO STAFFAN WESTERLUND

Universitetet mötte gymnasieelever I NOVEMBER VAR Stockholms universitet som vanligt på plats på SACO-mässan för att träffa gym­ nasieelever. Saco Studentmässor är Sveriges största forum för studieval efter gymnasiet. Totalt besöker nästan en tredjedel av Sveriges avgångselever mässorna i Stock­ holm och Malmö.

Frågorna var många och berörde stora delar av utbildningsutbudet.

Mario Ishak vill veta mer om hur det är att plugga juridik. Tre av de vanligaste frågorna som studentam­ bassadören Lori Holmquist får om juristprogrammet är hur en vanlig dag på juristprogrammmet ser ut, hur hög antagningspoäng det är och vilka fördelar det finns med att plugga juridik i Stockholm till skill­ nad från Uppsala eller Lund.

Värdshuset Kräftan

Er lokal för Disputationsfesten Buffépaket från 395:-/pers Även catering.

kraftan.nu Nytt vaktbolag på campus VID ÅRSSKIFTET BYTER Stockholms universitet vaktbolag, från Securitas till Tempus Security. Under december kommer de nya väktarna gå bredvid för att lära sig området. Några av Securitas väktarna kommer att byta arbetsgivare och finnas kvar på området. Telefonnummer till väktare är detsamma som förut, 08-16 42 00. Även fortsättningsvis kommer universitetsområdet att vara bevakat dygnet runt.

Universitetets julkort finns att ladda ner i mediabanken, både för webb och utskrift.

Lunch Festvåning Bröllopsarrangemang

34

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2016

IN ENGLISH PHOTOS EVA DALIN, GUNHILD ”NINIS” ROSQVIST SU.SE/ENGLISH/NEWS

REDAKTION@SU.SE

At the intersection between academy and authority As we all know, the function as University Chancellor has recently been revised. The head now being recruited to the Office of the Uni­ versity Chancellor – a name that will, of course, have to be changed – will instead become Director General. The responsible minister justified the change with the argument that the holder of the position is the manager of an audit agency, not a representative of the sector.

It is easy to think that this is mainly a symbolic measure aimed at cre­ ating more uniform titles within the state. A fellow Vice-Chancellor once suggested jokingly that even the Vice-Chancellors will probably be called Directors General in the future. However, the power of language over thought means that this change is potentially far more significant than a mere change of titles. We might actually be facing a paradigm shift in the view on higher education institutions.

Universities and colleges have long enjoyed a special status as public authorities; the demands for academic freedom and the universities’ autonomy have been respected. Today, however, there are demands for increased control, both from the state and the business commu­ nity. Universities are increasingly seen as any other type of public authority.

On the one hand, the state emphasises the need for trust-based governance of higher education institutions that should be responsible and strong; on the other hand, there are clear signs of increased con­ trol, sometimes at the micro level, in order to regulate the higher edu­ cation institutions’ operations. Meanwhile, the research committee of the Confederation of Swedish Enterprise has published a new report,

titled “The Forgotten issue of Research Policy: Sweden’s Academic Leadership”. Whether the issue is actually forgotten is questionable: as late as 2015, the commission on higher education management and governance presented its report, which has since been subject to numerous follow-ups, both within SUHF and at most higher education institutions. This autumn, there has also been intense debate in UNT and other media outlets as a result of the new process for appointing a Vice-Chancellor in Uppsala. The debate on collegiality versus line management has thus been revived once again. However, as proven by, for example, Kerstin Sahlin in the book Kollegialitet – en modern styrform (Collegiality – a modern form of governance), universities are hybrid organisations. Both are needed.

At the moment of this writing, the government is also presenting the research bill, which aspires to establish the direction of Swedish resear­ ch policy for the next ten years. The effective realisation of future research and education in Sweden requires strong academic leadership, not authorities that are kept on a leash. The universities have a thousand-year-old tradition that is likely to survive these momentary storms, but this requires that we are allowed to remain free universities.

ASTRID SÖDERBERGH WIDDING, Vice-Chancellor astrid.soderbergh.widding@su.se

Check if hackers have your password

Decisions concerning grants from the Swedish Research Council

DO YOU USE a different password for each web­ site or service? Do you have a complex password that is not too easy to guess? Do you change your passwords regularly?

Your password is hard currency for hackers.

As demonstrated by the SVT programme Dold, millions of leaked passwords are availa­ ble in plain text on the Internet. The pass­words originate from various major Internet services (including LinkedIn, Dropbox, Yahoo and similar) that have been hacked at some point, and as a result, their databases have become available.

You can check your e-mail address to see if your password is in the database of leaked passwords. If your password is included, you will also be able to see what service has leaked the information. If you discover that your password has leaked, you must change the password of your University account immediately.

Another common way of getting hold of passwords is through phishing. This can happen as you receive an e-mail asking your to verify your account or similar by clicking on a link. Watch out for e-mails containing links, and be wary of clicking on them.

IT Services/Helpdesk will never ask you for your password. If you have any questions about information security, please contact the information security function or Helpdesk.

IN SCIENCE AND technology, Stockholm University will receive a total of 49 grants: 40 project grants and nine starting grants.

In total, the University has been granted about SEK 191 million for the period 2016–2020. The departments receiving the most grants include the Department of Phy­ sics, with seven grants worth about SEK 23 million, and the Department of Materials and Environmental Chemistry, which will receive six grants worth SEK 20 million.

In the humanities and social sciences, Stockholm University will receive 25 grants worth a total of SEK 95 million. These include 21 independent project grants, as well as two projects each in the special initia­ tives “conditions for growth” and “racism”.

The most grants (four each) were awarded to the Department of Sociology and the Institute for International Economic Studies.

Three researchers at Stockholm University have been awarded project grants in educatio­ nal science worth a total of SEK 20 million.

As a part of the Swedish Research Coun­ cil’s call for proposals in the field of medicine and health, Stockholm University will receive five grants worth a total of SEK 11 million.

When it comes to project grants in deve­ lopmental research and the initiative “Sustai­ nability and resilience – Tackling climate and environmental changes”, two grants have been awarded to Stockholm University: one to the Department of Physics and the other to IIES.

New Baltic Sea knowledge centre at Skansen THERE WAS A loud bang at Skansen when Björn Carlson from the BalticSea2020 foundation pushed the button that set off a symbolic blast to mark the start of construction on a new Baltic Sea know­ ledge centre. In collaboration with the foundation, SLU and Skansen, Stockholm University’s Baltic Sea Centre will pro­

duce and showcase the most important knowledge about challenges and solutions relating to our inland sea.

“This is the biggest investment for the future that Skansen has ever made. We want to be Sweden’s largest green class­ room, not just an excursion,” says John Brattmyhr, the head of Skansen.

35

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2016

Survey shows great breadth in the University’s collaboration

THE UNIVERSITY ENGAGES in extensive collaboration with the community outside academia. This applies to virtually all depart­ ments, according to a survey of collaboration activities at Stockholm University.

“In terms of scale, there is a tremendous amount of collaboration being carried out at the University – more than we had expected,” says Eva Klasson Wehler from the External Relations and Communications Office.

Answering questions in the media and giving popular-science lectures are activities that many researchers at Stockholm University are involved in. However, the survey points to much more extensive collaboration than that; researchers and departments at the University are collaborating with public authorities, busi­ nesses and non-profit organisations on research and education, as well as the dissemination of knowledge and results. The survey shows that all departments are involved in some kind of collaboration with the community outside academia. Moreover, virtually all departments collaborate in more ways than one.

“This applies particularly to education.

Guest lecturers, study visits and external degree projects are very common. In addition, many study programmes provide opportunities for their students to go on work placement,” says Eva Klasson Wehler, collaboration strategist at the External Rela­ tions and Communications Office.

The conclusions are based on interviews with the heads of 51 departments and centres (the other departments chose not to participate for various reasons). The interviews, which were conducted in spring 2015 by staff at what was then the External Relations Office, also confirm that the University’s researchers often participate in and influence social develop­ ment – for example, as experts and advisors to the government and public authorities.

“Communicating and applying one’s rese­ arch outside academia is an important part of Stockholm University’s history. This idea is still prevalent today,” says Eva Klasson Wehler.

Many departments have expressed the need for central support to develop collabo­ ration. Thus, the survey will serve as a basis for developing a clearer description of what support is available from the External Rela­ tions and Communications Office,” says Eva Klasson Wehler.

In 2015, the Vice-Chancellor rolled out a special initiative to promote collaboration at the University. A new collaboration unit was created, and Mats Danielson was appointed as Advisor to the Vice-Chancellor on matters of collaboration and innovation. At the same time, the Coordination Board for Collabo­

ration and Innovation (SOSI) developed into being a bridge between the management, the administration and the core activities on matters of collaboration in order to secure the needs of the core operations. In addition, 2015 saw the introduction of Appointed Liaison Officers, of which there are currently twelve.

The Appointed Liaison Officers are a pilot project funded by Vinnova, and aim to faci­ litate collaboration and act as a link between departments and the central support function.

The survey should be seen as a basis for continued operational development in these initiatives.

“It is a matter of finding the best practice, regardless of whether the collaboration invol­ ves commissioned research or working with authorities or industries. Different depart­ ments are good at different things. The sur­ vey, the coordination group and the network of liaison officers represent different ways of learning from each other and developing new collaborations,” says Mats Danielson.

“Working with collaboration is not an end in itself; it is operational development,” says Mats Danielson. The University’s main tasks are to conduct research and education.

In a rapidly changing society, it is necessary for the University to facilitate and encourage collaboration.

“Knowledge does not exist in a vacuum.

Collaboration is a way to increase the rele­ vance and quality of the University’s core operations,” says Mats Danielson.

Reindeer herders and climate scientists collaborating in the mountains IS THERE A LINK between climate change and the reindeer’s movement across the mountains? This is a question that both rese­ archers and reindeer herders would like an answer to. Between the Sami village Laevas and the Tarfala Research Station, a research collaboration has emerged.

“This will increase our understanding of how future climate change will affect reindeer herding, but first we have to understand more about the reindeer’s movement patterns today,” says Gunhild “Ninis” Rosqvist, Professor of geography and director of the Tarfala Research Station.

This collaboration is one of many high­ lighted examples in the survey that was conducted at the University. The report will be published in January.

New security company on campus AT THE END of the year, Stockholm Univer­ sity will change security companies, from Securitas to Tempus Security. In December, the new security guards will work alongside the old ones in order to learn the area. Some of the Securitas guards will change employ­ ers and stay on campus. The phone number to the security company will remain the same, and the University campus will still be monitored around the clock.

Stockholm University ranked third in driving environmental awareness BASED ON DATA from the Scopus research database, which accounts for different citation levels across subjects, during the period of 2011 – 2015, Times Higher Education have ranked the world´s top universities according to their impact in environmental science. Top three is Utrecht University, Stanford University and Stockholm University. The period in question is dominated by environmental research concerning climate change and the global ecosystem.

2017 winner of The Stockholm Prize in Criminology THE STOCKHOLM PRIZE in Criminology is the world’s most prestigious award in the field of criminology. The 2017 Stockholm Prize in Criminology lauds the work of Professor Richard E. Tremblay in Montreal, Paris and Dublin. The Jury recognizes a lifetime of pioneering work, reflected in over 500 publications.

Top ranking in educating employable graduates THE 2016 GLOBAL University Employabi­ lity Ranking ranks Stockholm University first in Sweden and 62 globally for edu­ cating work-ready graduates. Among the Nordic universities Stockholm is ranked second, after the University of Copenhagen (ranked 51 overall). The California Insti­ tute of Technology takes the first place of the worldwide ranking, followed by the Massachusetts Institute of Technology and Harvard University.

The Global University Employability Ranking, which ranks the 150 best univer­ sities for delivering work-ready graduates, is based on survey results of 3,450 CEOs in international companies, which most of them had work experience of at least 10 years. The responders indicated that qualities like experience, specialization, and multilingualism define the eligibility of a candidate, but also soft skills are appreciated.

Universitetsnytt Stockholms universitet 106 91 Stockholm

Posttidning B

Krönika

FOTO NIKLAS BJÖRLING

Gunvor Larsson Gunvor Larsson är trädgårdsintendent och ställföreträdande föreståndare för Bergianska trädgården.

Följ med på en djupdykning i glöggmuggen NU ÄR DET SNART jul igen! Äntligen, eller?

Känslorna är blandade inför vår största hög­ tid. Stress, förväntningar allt som ska hinnas med innan… Traditioner. Begreppet traditio­ ner är känsloladdat. Antingen är man tråkig och konservativ som gillar traditioner, eller spännande och öppen för allt när man ogillar dem? Kanske vill man inte alls fira.

Oavsett tror jag de flesta av oss ändå blir bjudna på glögg och pepparkakor vare sig vi vill eller inte. Och varför inte göra sin egen?

Att dricka varmt, smaksatt vin har gamla traditioner i Europa och är inte nödvändigtvis förknippat med julen som här, utan framför allt till den kalla årstiden.

Principen att göra egen glögg är så här: Först låter man bitar av hel kanel, torkad hel ingefära, kardemummakapslar, hela krydd­ nejlikor och eventuellt andra kryddor såsom pomeransskal och muskot, dra i rödvin över natten. Sedan silas kryddorna bort, det hela värms upp och spetsas med sprit så att glög­ gen går att antända. Den brinnande glöggen öses över sockerbitar som lagts på ett nät och de smälter då ner i. Det hela blir mycket spektakulärt! Se till att ha ett lock till hands och tänd inte under fläkten bara. Glöggen får med detta sin lite brända ton.

Allt i glöggen kommer från växtriket. Vinet görs av vindruvor, Vitis vinifera, och visser­ ligen måste en annan organismgrupp också vara närvarande, jästsvamparna, annars blir det inget vin. Därefter kommer socker, som antingen raffineras ur sockerbetor, Beta vulgaris, eller utvinns ur gräset sockerrör, Saccharum officinarum.

Sedan kommer kryddorna: Kanel får vi från flera arter Cinnamomum. I innerbarken på unga grenar finns det åtråvärda smakämnet kanelaldehyd som också är bakteriedödande.

Ingefära är jordstammen från liljeväxten, Zingiber officinale. Här finns ett brännande smakämne, gingerol, som vi vill åt i glöggen.

Nästa nummer kommer ut i mitten av februari. Manusstopp 25 januari.

Gränsen mellan krydd- och medicinalväxt är överlappande, ofta har de använts i båda syftena.

En mycket närbesläktad art är kardemumma, Elettaria cardamomum. Från denna växt skördas frökapslarna med sina svarta frön travade i prydliga rader. Smakämnena finns i en flyktig eterisk olja som bevaras bäst i hela frön.

Kryddnejlika, som står för en stor del av smaken, är en alldeles speciell krydda, som faktiskt är en torkad blomma från krydd­ nejlikträdet, Sizygium aromaticum. Titta ordentligt nästa gång så ser du att det är en knopp med fyra foderblad. Det tokiga sven­ ska namnet kommer sig av att holländarna, som länge dominerade kryddhandeln, kallar kryddan för kryddspik, kruidnagel, vilket blivit felöversatt till kryddnejlika. Den aro­ matiska nejlikoljan är bakteriedödande och milt smärtstillande.

Gränsen mellan krydd- och medicinal­ växt är överlappande, ofta har de använts i båda syftena. Pepparkakan, som ju också innehåller dessa fyra kryddor, sägs från bör­ jan varit en kaka för att hålla magen lugn.

I mer än 20 år har Bergianska hållit på traditionen att visa växterna bakom julen i en utställning med start vid första advent.

När du läser det här är den slut för i år, men den kommer tillbaka nästa år igen och igen och igen… ni hinner!

GUNVOR LARSSON