Reportage
En gdk:ares vecka Text: ?? Layout & illustraion: pernilla Lindblom
Måndag Väckarklockan ringer halv nio och jag vet att ljuset från siffrorna inte kan beskrivas i tryckfärgstal, men om min morgon var en trycksak skulle siffrorna stå i 100% magenta och 100% yellow. Himlen är blek som tidningspapper.
Magenta 2008
08:30 2
På eftermiddagen har vi föreläsning. Föreläsaren pratar om återvunnet papper men säger ”recyclat” [ri-sajklat] istället. Varför är oklart, det låter onaturligt (däremot är det ju helt naturligt att jag skulle vakna upp i en trycksak).
Tisdag Börjar klockan åtta. Sedan är jag så trött, så trött på alla föreläsningar. På eftermiddagen säger kroppen att den inte vill sitta i fällbänkarna mer. Axlarna och ögonen gnäller och huvudet klagar så högt att de andra i salen borde höra det. Min hållning skulle aldrig göra sig i en utbildningskatalog.
Torsdag
Onsdag Solen skiner! O Solsken, du underbara företeelse, du vackraste av alla våglängder. Aldrig äro Strömmen så glittrande och Kåkenhus fönster så välplacerade som när du ärar dessa med din närvaro.
Det är svårt att läka de sår som en åtta-föreläsning river upp i sömnbehovet. Samma sak med långa kvällar i publiceringslabbet; det ger gråskalor under ögonen. Men idag tror jag att dygnsrytmen har normaliserat sig lite. Idag ska jag inte snubbla på några spårvagnsspår och bli påkörd av spårvagnen (hemska tanke) för idéerna som har trängts undan på grund av tidsbrist hinner ikapp. Det finns ju så mycket design att leva för! Så många pappersbåtar att sjösätta och reselinjer att luftsätta. Så många vackra linjer och fyllnadsfärger. Sömnen läker alla sår. Till tidiga mornar, sena kvällar och vakennätter: jag förlåter er.
Magenta 2008
Idag hade jag möte med prestationsångesten. Den sa att den person som har bäst kunskap, budskap, utformning, design och betyg, och är mest kreativ, tydlig, öppen, retorisk och social, kammar hem alla utlandsterminer, uppdrag, guldägg och fan vet allt. Därför är det inte konstigt att jag svettas och darrar på hand och röst när jag står längst fram på seminariet för att presentera min idé. Representera mina stackars utarbetade hjärnhalvor med blick som flackar mellan klasskamraterna som sitter spänt och väntar på sin tur, och lärarna med armarna i kors och stenhuggna mungipor som vägrar ändra min.
Fredag
3