Välkommen till LinkÜping
foto: pernilla lindblom
foto: pernilla lindblom
foto: pernilla lindblom
Innehåll sida 3 Borgmästaren har ordet 4 Linköping i korthet 6 Linköping på dina fem fingrar 8 Allians för Linköping 10 Ett mångsidigt och framgångsrikt näringsliv 12 Fjärde storstadsregionen 14 Framtida järnvägssatsningar och ett nytt resecentrum med flygplats 16 Det expansiva Linköping 17 Ekonomi och organisation 19 Kommunens företag 21 Linköpings stadhus och stadsvapen
foto: pernilla lindblom
Linköpings kommun, Stadshuset, 581 81 Linköping tfnväxel: 013-206000 | fax: 013- 20 58 63 | e-post: kommun@linkoping.se
Borgmästaren har ordet Vad leder fram till att bilden av en stad ser ut som den gör. Och finns det överhuvudtaget en bild? Jag tror att det snarare handlar om en känsla. Alla städer har sin historia, mer eller mindre känd. Historien är viktig för känslan. Många av de stora och mest kända städerna är det i kraft av sin historia. London, Paris, Berlin, Rom. Vi refererar till dem genom vad vi hört eller läst och åker vi dit ”lånar” vi litet av deras nimbus då vi berättar för andra var vi har varit. Men är denna identitet hos en stad enbart positiv? Bland svenska städer är Sveriges femte största stad, Linköping, relativt okänd. Några känner till vårt universitet, andra Saab. Biskop Brask och Linköpings blodbad utmärker sig i historien. Resten är ett vakuum i det allmänna medvetandet – och hör och häpna – jag tror att det är till vår fördel. Avsaknaden av en alltför tydlig identitet kan skapa nyfikenhet. En stad som New York har för mig ingen tydlig identitet. Det finns en del kännemärken, framförallt en känd skyline, men sedan är det människor jag främst tänker på. Alla sorters människor. Och ur myllret tonar kända personligheter fram inom musik, konst, litteratur och politik. Så vill jag också se på Linköping, en plats där olika personer med olika bakgrund är välkomna och får plats, utan att tyngas av tradition eller historia, med en möjlighet att förverkliga sina idéer. Det är vi som bor här eller du som kommer på besök som ger vår stad dess identitet. Känslan av att vara på en plats där framtiden skapas.
Ann-Cathrine Hjerdt Borgmästare
Linköpings kommun, Stadshuset, 581 81 Linköping tfnväxel: 013-206000 | fax: 013- 20 58 63 | e-post: kommun@linkoping.se
3
Linköping i korthet Linköping vaknar till liv på landsbygden, som så många andra städer. Snö och kyla tvingar samman människorna. Byar blir till städer; utbytet av förnödenheter växer till handel. Andlig och lekamlig omvårdnad kräver sitt och Linköping reser sig sakta ur det omgivande landskapet, det som Selma Lagerlöf i sin betraktelse över Sverige, sedd från Nils Holgerssons ögon, blickande ned från en gåsrygg, kallar det rikaste av alla.
foto: erik g svensson
foto: erik g svensson
I ett kapitel, kallat spådomen, låter hon en bonde stiga fram inför den heliga Birgitta för att få svar på sin fråga om hur det ska gå för Östergötland I framtiden. Ulvåsafrun målar upp en framtid med kungar, slott och kloster, men hör också i fjärran vävstolarnas dunk, drivna av vattenströmmarna i Motala Ström. Bonden känner sig inte lugnad, eftersom han tror sig veta att allt ändå är förgängligt. Då tappar frun på Ulvåsa tålamodet, hennes kinder får färg och hon utbrister, att så länge det finns tröga bönder som inte vill se längre än plogfåran räcker, så länge kommer ingen här att lida nöd. Tack, sade bonden och gick nöjd därifrån. Spådomen äger sin giltighet än idag. Jordbruk och livsmedelsindustri är viktiga basnäringar för Linköping och en förutsättning för det välstånd staden kunnat bygga upp. Goda kommunikationer har bidragit till stadens expansion. Till och från Linköping pendlar dagligen mer än 20 000 personer, ett centrum i den fjärde storstadsregionen.
foto: pernilla lindblom
Den gamla torgplatsen mitt i Linköpings centrum är fortfarande i flitigt bruk och bär vittnesbörd om stadens ursprung. Mycket av stadskärnan runt den mäktiga domkyrkan räddades som genom ett under från det öde som drabbade så många städer i slutet av 1950-talet och början av 60talet, då många äldre hus revs och nya köpcentra intog deras plats. Slottet med anor från 1400-talet ligger granne med den 700-åriga domkyrkan och Linköpings stadshus. Inte långt därifrån ligger bibliotek, teater och konserthus. Även om Linköping redan på 1600-talet var påtänkt som universitetsort blev det inte så. Lund fick äran istället – ett strategiskt drag i kampen att göra Skåne svenskt. Det skulle dröja till 1975 innan Linköping fick sitt universitet, men expansionen skedde desto snabbare. Idag studerar här omkring 25 000 studenter vid ett universitet som betraktas som ett av de främsta i Sverige. Linköpings kommun, Stadshuset, 581 81 Linköping tfnväxel: 013-206000 | fax: 013- 20 58 63 | e-post: kommun@linkoping.se
4
Saab tillhör definitivt det moderna Linköping. Då flygplanstillverkningen etablerades här 1937 var det ingen slump. Linköping hade haft militärflyg sedan början av 1920-talet, men med Saab intog Linköping definitivt förstaplatsen som Sveriges flygstad. Och så har det förblivit.
foto: erik g svensson
För Linköpings moderna utveckling är sambandet mellan Saab, universitet och Mjärdevi Science Park mycket tydligt. Det dröjer inte mer än 30 år för Linköping att bli universitetsstad efter det att Saab kommit hit och efter ytterligare knappt tio år kunde Mjärdevi Science Park invigas 1984. Idag arbetar där omkring 5 000 personer i mer än 350 olika företag, många avknoppade från universitetet. Modern livsmedelsindustri och högteknologisk forskning och utveckling är viktiga profilområden för Linköping, men också den konsekventa miljösatsningen, där bl a biogasproduktionen förser kollektivtrafiken i staden med ett alternativt och miljövänligt drivmedel. Det moderna och det historiska lever sida vid sida. Utanför Linköping ligger Bergs slussar, med den längsta slusstrappan utmed hela Göta Kanal. Kanalen fick aldrig den betydelse som var tänkt. Inte heller Kinda kanal som löper genom Linköping hann spela någon betydelsefull roll innan vägar och järnvägar tog över som transportleder, men båda kanalerna är idag ytterst betydelsefulla för turistindustrin. I Gamla Linköping kan man fortfarande se hur livet levdes för 100 – 150 år sedan i en mellansvensk, mellanstor stad. Hantverket finns bevarat och butikerna håller öppet.
foto: erik g svensson
Att förändringens vind blåst genom Linköping blir tydligt då man blickar bakåt. På de senaste 30 åren har staden vuxit till den femte största i Sverige, med mer än 140 000 invånare. Restaurang- och nöjesindustrin kan numera luta sig mot ett betryggande befolkningsunderlag. Nytt är också stadens idrottsliga framgångar såväl inom ishockey som fotboll. Snart går staden till vila, men långt ifrån så tidigt som förr. Skulle man i denna sena timme våga sig på att fråga varför staden vuxit så de senaste decennierna, skulle säkert frågan avfärdas som alltför djuplodande i ett sammanhang som detta. Men gissa kan man ju alltid. Ser man en livsuppgift framför sig eller kanske bara har en idé, så är Linköping en lika bra stad som andra att förverkliga den i – kanske till och med litet bättre.
Linköpings kommun, Stadshuset, 581 81 Linköping tfnväxel: 013-206000 | fax: 013- 20 58 63 | e-post: kommun@linkoping.se
5
1
Linköping på dina fem fingrar 5. Sveriges femte största stad
Linköpings högteknologiska och forskningsinriktade industri har länge varit stadens kännemärke. Så är det också idag. Även om det moderna Linköping kan dateras till slutet av 30-talet då Saab etablerades här, har den så viktiga livsmedels industrin levt kvar. Staden på slätten, i centrum av den rika jordbruksbygden, har förvaltat traditionen väl, liksom stadens historia som handelscentrum.
www.linkoping.se
1987 firade Linköping 700 år och staden har idag vuxit till den femte största i Sverige med mer än 140 000 invånare. Staden är jämngammal med domkyrkan. I det när belägna slottet huserade bland annat Biskop Brask (senare hälften av 1500-talet).
foto: erik g svensson
4. Fjärde storstadsregionen
Det är Linköping och Norrköping, två av landets största städer, som med sin närhet till varandra bildar denna, den fjärde storstadsregionen med mer än 450 000 människor inklusive 26 000 studenter i ett gemensamt universitet. EU har pekat ut Fjärde Storstadsregionen som en av Europas starkaste ITregioner. Här finns totalt 36 000 företag, varav drygt 19 000 i Linköping och Norrköping. Några av de största företagen är Saab, Holmen Paper, IFS, SMHI, BT Industries, Siemens och Cloetta. Byggandet av Ostlänken utgör en kraftig förstärkning av infrastrukturen. Den kommer att bidra till förbättrade kommunikationer inom regionen, men framförallt sätta oss i närmare kontakt med Stockholm och Mälardalen.
foto: jörgen ericsson, arenabolaget
Linköpings kommun, Stadshuset, 581 81 Linköping tfnväxel: 013-206000 | fax: 013- 20 58 63 | e-post: kommun@linkoping.se
6
3. Det tredje största friluftsmuséet
foto: erik g svensson
Friluftsmuseet Gamla Linköping är efter Skansen och Jamtli, Sveriges tredje största friluftsmuseum. Området tar årligen emot cirka 480 000 besökare som vill njuta av en svensk småstadsidyll från förr, med kullerstensgator, trähus och vackra trädgårdar. Gamla Linköping skapades för att bevara äldre byggnader från Linköping, och genom dem berätta om gångna tiders förhållande i Linköping.
2. Den näst största teknikparken
Mjärdevi Science Park, nära granne till universitetet i Linköping, omfattar drygt 230 företag med totalt 5 000 anställda. Företagen är bland annat verksamma inom telekommunikation, programvaru-utveckling, elektronik och hemkommunikation. Sedan länge har Linköping en högteknologisk tradition med forsknings- och utvecklingsinriktade institutioner och företag. Med en nära koppling till Mjärdevi finns FOI, VTI, SGI och SKL med flera. 2004 invigdes Mjärdevi Center, tolv våningar högt och med en yta på nästan 10 000 kvadratmeter. Här inryms också IT-ceum, ett modernt museum som visar hur datorerna utvecklats fram till idag.
1. Sveriges flygstad nummer ett
Det går nog inte att överskatta betydelsen av det uppdrag industrigruppen JAS en gång fick på 1970-talet. Det resulterade i det nätverksbaserade försvaret och i militärflygplanet Gripen, fortfarande det mest moderna i serieproduktion. Det var inte bara Linköping som tog ett steg in i framtiden, det gjorde också resten av vårt land. Statens satsning moderniserade det industriella Sverige och gjorde oss konkurrenskraftiga på den internationella marknaden. Sveriges framträdande position inom IT och telecom är en direkt följd av de statliga investeringarna och understryker vikten av fortsatta strategiska satsningar från statens sida. Linköping har flygplatser både för reguljärt och militärt flyg. Flygets historia sträcker sig mer än 80 år tillbaka i tiden.
foto: erik g svensson
Linköpings kommun, Stadshuset, 581 81 Linköping tfnväxel: 013-206000 | fax: 013- 20 58 63 | e-post: kommun@linkoping.se
illustration: pernilla lindblom
7
2 www.linkoping.se
Politisk vision Ett friare Linköping Att växa upp och leva i Linköping Arbete och delaktighet i samhällsgemenskapen
Ett tryggare Linköping Boende som upplevs attraktivt och svarar mot linköpingsbornas behov Linköpingsbor som upplever sig ha inflytande och känner trygghet
Ett företagsammare Linköping Näringsliv och forskning Regional utveckling genom samarbete Linköping – Norrköping
Ett grönare Linköping Hållbar miljö Infrastruktur
Allians för Linköping Från 2007 styrs Linköpings kommun av Allians för Linköping: moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna och centern. Den gemensamma visionen för Allians för Linköping är ett friare, tryggare, företagsammare och grönare Linköping. – Vi vill öka medborgarnas möjlighet att påverka sin livssituation, säger kommunstyrelsens ordförande Paul Lindvall (m). Det handlar till exempel om mer valfrihet inom skolan och äldre- och handikappomsorgen, och om att föräldrar ska ges fler alternativ till hur de kan ordna barnomsorgen. Ett tryggare Linköping innebär enligt visionen en inriktning på att medborgarna ska kunna känna sig trygga i hemmet, bostadsområdet och i stadens centrum. Man ska också kunna lita på att kommunen kan hantera de frågor man har ansvar för och som är grundläggande för ett gott samhälle. Ett företagsammare Linköping innebär enligt partierna att fler startar nya företag, att fler företag växer och fler får jobb. En konkret åtgärd är införandet av en småföretagarlots. Kommunen är också aktiv när det gäller att få fram mark för företagsetableringar. För att skapa ett grönare Linköping vill de fyra partierna bland annat fortsätta att satsa på miljövänlig kollektivtrafik och cykelvägar. De vill intensifiera planeringen för spårbunden kollektivtrafik och fortsätta bevara och vårda viktiga natur-, kultur- och parkområden. Allians för Linköping är överens om att inte höja skatten under mandatperioden. De lovar ingen skattesänkning, men ska pröva frågan under mandatperioden. Partierna vill att skolan ska fokusera på kunskapsresultat och erbjuda en lugn och trygg miljö. Ökad flexibilitet för skolstart och skolgång, tydliga och färre mål, obligatoriska och målrelaterade betyg från årskurs sex ingår i programmet. – Det finns skillnader i resultat mellan skolor och mellan könen. Det ska vi jobba för att rätta till, säger kommunalrådet Bengt Olsson (fp). Från och med läsåret 2007-2008 får en del elever busskort. På detta satsas särskilda medel. – För att det fria skolvalet ska fungera i praktiken måste eleverna kunna ta sig till annan skola än den som ligger närmast, säger Bengt Olsson. Allians för Linköping kommer att införa den familjepolitik som beslutas på riksnivå. Det innebär vårdnadsbidrag och att föräldrar kan använda barnomsorgspeng för att köpa den barnomsorg man helst vill ha. — Vi vill utöka möjligheten att välja för den som inte är tillfredsställd idag. Man ska kunna använda barnomsorgspengen till den förskola som finns idag, men man ska också kunna köpa sin omsorg i familjedaghem eller själv starta ett sådant, säger kommunalrådet Jan-Willy Andersson (kd). Partierna har inför fritt val för boende och hemtjänst, från den 1:a maj 2008. Inom Linköpingsmodellen för Eget Val konkurrerar utförarna med kvalitet, inte pris. Från 2008 satsas elva miljoner kronor årligen på underhållet av vägar och gator.
Linköpings kommun, Stadshuset, 581 81 Linköping tfnväxel: 013-206000 | fax: 013- 20 58 63 | e-post: kommun@linkoping.se
8
– Vi asfalterar fem procent av gatorna per år. Det innebär att gatorna ska göras i ordning i genomsnitt vart tjugonde år. På huvudgatorna blir det lite tätare och på de mindre lite längre emellan, säger kommunalrådet Gösta Gustavsson (c).
Alliansen
När det gäller integration konstaterar Allians för Linköping att det är viktigt att skapa jobb för att bryta utanförskap. Undervisningen i Svenska för invandrare, SFI, ska ha ett stort inslag av arbetsplatspraktik. Paul Lindvall (m) Kommunstyrelsens ordförande
Muharrem Demirok (c) xxxxx
Oppositionen
Socialdemokraterna instämde med majoriteten om att inte höja skatten. De övriga partierna i opposition ville däremot höja. Elevhälsan var en stor post i Socialdemokraternasbudgetförslag. Det är viktigare än vårdnadsbidrag, anser man. Man ser också ett behov av att utveckla bostäder och gemenskapslokaler för äldre – huvudsakligen i mellanformer.
Bengt Olsson (fp) Kommunalråd
Jan-Willy Andersson (kd) Kommunalråd
Oppositionen
Lena Micko (s) xxxxx
Miljöpartiet vill se en generell satsning på omsorgen om de äldre i form av fler händer i vården. Miljöpartiet vill också ge extra pengar till kravoch rättvisemärkt mat inom skola, vård och omsorg. Förbättringar av kollektivtrafiken och en utbyggnad av lokaltåg fanns också med i budgetförslaget. Vänsterpartiet är emot att privata företag utför kommunala tjänster och gör ekonomiska vinster. Partiet vill göra en kvalitetsförbättring genom att fler personer anställs inom vård och omsorg.
Annika Lillemets (mp) Gruppledare
Monica Ericsson (v)
Linköpings kommun, Stadshuset, 581 81 Linköping tfnväxel: 013-206000 | fax: 013- 20 58 63 | e-post: kommun@linkoping.se
9
3
Ett mångsidigt och framgångsrikt näringsliv I Linköping finns för närvarande (april 2008) cirka 9 000 företag med nästan 12 000 arbetsställen. Sammantaget sysselsätter dessa företag 73% av Linköpings invånare i arbetsför ålder.
www.linkoping.se
foto: pernilla lindblom
Linköpings näringsliv har en del kännetecken som särskiljer kommunen från andra universitetsstäder: • En tydlig majoritet (63%) av företagen klassificeras som kunskapsintensiva med NUTEKS klassificeringssystem. • Linköpings offentliga sektor är stor – cirka 40% av alla anställda arbetar i eller åt offentlig sektor. Denna andel har ökat sedan 1995 (38%). • Linköpings näringsliv är tudelat med dels ett fåtal stora företag som anställer mer än 50% av de privatanställda (till exempel SAAB-gruppen, Ericsson och Swedish Meats), dels en stor småföretagarsektor där 58% av de privata företagen har mellan en och fyra anställda. • Andelen anställda i försvars- och säkerhetsindustrin är stor – cirka 19% av alla anställda i Linköping arbetar där och ytterligare en stor grupp är indirekt berörd. • Handelssektorn expanderar i Linköping. Såväl Tornby som city har blivit handelsmagneter som nu drar till sig handlande från hela regionen. Cirka 10 miljoner människor besöker Tornby varje år och handlar för 6 miljarder kronor. • Linköping är en stor landsbygdskommun med en omfattande skogsoch jordbrukssektor. Sammantaget finns 1 119 företag inom dessa branscher i kommunen, vilket motsvarar mer än 20 % av hela Östergötlands företagsamhet inom området.
foto: erik g svensson
Linköpings kommun, Stadshuset, 581 81 Linköping tfnväxel: 013-206000 | fax: 013- 20 58 63 | e-post: kommun@linkoping.se
10
Linköping är en attraktiv lokaliseringsort med ett stort etableringstryck, främst för verksamheter som har koppling till IT eller forskning. Detta leder i sin tur till att kommunens befolkning är yngre än i motsvarande kommuner och att andelen högutbildade är stor – Linköping har till exempel landets näst högsta täthet av civilingenjörer. Miljösektorn är en tydlig framtidsbransch i kommunen. Biogaskunnandet är mycket stort och kommunen har varit föregångare för införandet av biogasdrift i fordonsflottan genom krav i upphandling med mera. Tillsammans med Norrköping besitter Linköping ett mycket brett kunnande inom miljöteknikområdet vilket leder till att företag inom denna sektor kan antas söka sig till Fjärde storstadsregionen. De två kommunerna och universitetet samverkar också i miljöteknikfrågan med gemensamt miljötekniskt centrum och en särskilt professur vid universitetet. Eftersom miljöteknikkunnande idag är internationellt mycket efterfrågat har kommunens kontakter med framförallt Kina intensifierats. Näringslivet i staden blir alltmer internationellt. Flera av företagen har tillverkning som är starkt riktad mot exportmarknaden, t ex SAABgruppen, Ericsson, ett flertal IT-företag och Swedish Meats. Många av företagen i Linköping har utländska ägare. Antalet utländsktägda företag och antalet anställda i dessa företag har i princip fördubblats sedan mitten på 1990-talet. I Mjärdevi Science Park, till exempel, finns utlandsägda företag från Finland, Norge, USA, Indien, Japan, Polen och Tyskland.
foto: pernilla lindblom
Linköpings kommun, Stadshuset, 581 81 Linköping tfnväxel: 013-206000 | fax: 013- 20 58 63 | e-post: kommun@linkoping.se
11
4 www.linkoping.se
Fjärde storstadsregionen Linköpings och Norrköpings kommuner med omkringliggande orter har en täthet av företag, verksamheter och invånare som är landets fjärde största. Här finns närmare en halv miljon människor och 40 000 företag som tillsammans skapar en konkurrenskraftig och attraktiv region vid sidan av landets övriga storstadsregioner. Det dagliga utbytet i form av till exempel arbets– och studiependling har under de senaste decennierna vuxit mycket starkt, inte minst mellan städerna Linköping och Norrköping. Detta betyder att Linköping – Norrköping får en av landets (och Nordens) största arbetsmarknader.
Gull-Olle från Norrköping som står på Rådhustornets topp, och lejonet - Linköping stadsvapen.
illustration: pernilla londblom
Linköpings kommun, Stadshuset, 581 81 Linköping tfnväxel: 013-206000 | fax: 013- 20 58 63 | e-post: kommun@linkoping.se
12
Inte sällan råder det antagonism mellan närliggande städer och Linköping/Norrköping har inte varit befriade från sådana tendenser. Under senare år har dock bilden förändrats. Linköpings – Norrköpings kommunledningar har i samarbete med olika aktörer inom näringslivet lanserat begreppet Fjärde Storstadsregionen som ett nytt svenskt storstadsalternativ. Den planerade utbyggnaden av Ostlänken har medfört att kommunerna påbörjat ett samarbete kring utvecklingen av de båda städernas resecentrumområden. Linköping och Norrköping har också påbörjat arbetet med en gemensam översiktsplan som ska täcka de båda kommunerna. Inom Regionförbundet Östsam medverkar Linköping och Norrköping tillsammans med Östergötlands läns landsting och övriga kommuner i utvecklingen av regionens kommunikationer, utbildningssystem, närings- och kulturliv. Utgångspunkten är att ökad täthet utgör en grundförutsättning för stadsregionens ekonomiska utveckling. Linköping och Norrköping har en central roll för hela stadsregionens befolkningsunderlag. Genom att stärka städernas komplementära profiler och genom att vardagsutbytet underlättas så skapas en större rörlighet av arbetskraft som möjliggör en ökad specialisering inom näringslivet och offentliga verksamheter. Regionförstoringen, kommer därför att leda till ökad välfärd och tillväxt. Sambandet mellan storlek och befolkningstillväxt respektive sysselsättningstillväxt, visar tydligt värdet av en funktionell sammanslagning. Återigen får byggandet av Ostlänken en avgörande betydelse.
foto: pernilla lindblom
Pendling mellan Norrköping och Lilnköping sker dagligen. Det är smidigt och enkelt tack vare järnvägen.
Linköpings kommun, Stadshuset, 581 81 Linköping tfnväxel: 013-206000 | fax: 013- 20 58 63 | e-post: kommun@linkoping.se
13
Framtida järnvägssatsningar och ett nytt resecentrum med flygplats
5 www.linkoping.se
Oslo
Stockholm
Norrköping Linköping Göteborg
Ostlänken Götalandsbanan Malmö Köpenhamn
Nordiska triangeln illustration: pernilla lindblom
Götalandsbanan är en planerad dubbelspårig höghastighetsbana som ska förbinda Stockholm och Göteborg via Östergötland. Den ska vara anpassad för höghastighetstrafik (320 km/tim) och ingå i ett järnvägssystem för både regionala, interregionala, nationella och internationella behov. Götalandsbanan är i sin tur en del av den så kallade Nordiska Triangeln som innebär att Stockholm, Oslo och Köpenhamn i framtiden samman-
Linköpings kommun, Stadshuset, 581 81 Linköping tfnväxel: 013-206000 | fax: 013- 20 58 63 | e-post: kommun@linkoping.se
14
binds med högeffektiva järnvägsförbindelser. Även den så kallade Europabanan, från Jönköping till Helsingborg, är en del av denna triangel som ska knyta samman Norden med kontinenten. Ostlänken, 150 kilometer järnväg mellan Järna och Linköping, är planerad som den första etappen av Götalandsbanan. Utbyggnaden av Ostlänken – och på längre sikt av Götalands- och Europabanan – kommer att få stor betydelse för Linköpings och hela Östgötaregionens konkurrenskraft. De nya höghastighetstågen är främst att betrakta som en del av ett samhällsutvecklingsprojekt. Utbyggd i sin helhet ger Ostlänken Östergötland avsevärt bättre tillgänglighet till andra regioner, inte minst den stora arbetsmarknaden i Stockholm och Mälardalen. Parallellt stärker projektet den regionala arbetsmarknaden inom Östergötland genom det kapacitetsutrymme som frigörs för regionala pendeltåg. Invånarna i regionen får därmed ökad tillgänglighet till ett större service- och kulturutbud samt en bredare arbets-, utbildnings- och bostadsmarknad. Även godstransporter på järnvägen kan öka avsevärt med fler spår. När Ostlänken står färdig förväntas reseströmmarna kring Linköpings resecentrum öka kraftigt, från dagens cirka fem miljoner passagerare per år till 12 eller 13 miljoner. Linköpings kommun har därför tagit beslut om att flytta resecentrumet från nuvarande plats till ett nytt läge strax öster om Stångån. Ostlänken innebär en timma till Stockholm. Den ger förutsättningar för region- och stadsutveckling.
Visionen om Linköping Aviation Park har vuxit fram ur tankarna om hur vi kan ta tillvara det unika läget som Linköping och vår flygplats faktiskt har. Linköping ligger mitt i Östergötland och har ett upptagningsområde som sträcker sig in i fyra angränsande län. Förutsättningarna finns redan: • • • • •
Stambanan Stångådalsbanan/Tjustbanan Flygplatsen E 4:an Flera riksvägar
Ostlänken möjliggör en ökad regional pendling och upptagningsområdet ökar till mer än 1,5 miljoner invånare. Tillsammans med Linköpings framtida resecentrum blir visionen om Linköping Aviation Park verklighet. Från Linköpings flygplats finns redan idag möjlighet att dagligen flyga direkt till Arlanda, Kastrup och Amsterdam.
Linköpings kommun, Stadshuset, 581 81 Linköping tfnväxel: 013-206000 | fax: 013- 20 58 63 | e-post: kommun@linkoping.se
15
6
Det expansiva Linköping
www.linkoping.se
Linköping är en av Sveriges tillväxtorter. Folkmängden har under det senaste decenniet ökat med 800 – 1 000 personer per år och under 2007 ökade Linköping med hela 1 800 personer. Av allt att döma kommer den positiva utvecklingen att fortsätta. Linköpings kommun, med 140 400 invånare (31 december 2007), är Sveriges femte största kommun efter Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala.
Områden för nya bostäder med planeringshorisont 2030 Uppskattat antal lägenheter
Flerbostadshus
Småhus
1 450
1 200
250
350
350
-
Södra Ekkällan Lilla Mjärdevi Östra Lambohov
550
350
200
Djurgården
5 000
2 400
2 600
Ullstämma
1 000
50
950
Västra Tallboda
150
100
50
Östra Tallboda
200
100
100
Folkungavallen
600
600
-
2 000
2 000
-
Övre Vasastaden Väster om Skäggetorp
250
-
25
Berga vid Södra leden - Haningeleden
200
200
-
Norra Tannefors-Kallerstad
2 000
2 000
-
Ryd-Malmslättsvägen
1 000
1 000
-
Förtätningar och förnyelse
1 000
800
200
15 750
11 150
4 375
Summa
Befolkningsökningen i kommunen och tätorten beror i första hand på invandringen, näringslivets utveckling och universitetets expansion. Även den allmänna urbaniseringen i Sverige under de senaste decennierna har bidragit till stadens tillväxt. Linköping ligger mycket centralt i Sverige. Inom en radie av 25 mil från Stora Torget bor halva Sveriges befolkning. Goda väg- , järnvägs- och flygkommunikationer innebär att man snabbt kan nå storstadsregionerna eller ta sig till utlandet. Läget innebär även att möjligheterna för såväl in- som utpendling är goda och att Linköping är ett bra lokaliseringsalternativ för företag inom en rad olika branscher, till exempel logistik och handel. I Linköping planeras redan nu för framtidens boende.
Det framtida Linköping ska vara en hållbar och attraktiv stad. Tillkommande bebyggelsekompletteringar och utbyggnadsområden för bostäder och arbetsplatser lokaliseras inom eller i direkt anslutning till den befintliga staden. Därmed blir Linköping på sikt en tätare, rundare och mer sammanhållen stad jämfört med idag. Öster om Lambohov i Linköpings södra stadsdelar ska en helt ny stadsdel, Djurgården, uppföras. Här ska ekologisk, social och ekonomisk hållbar utveckling stå i fokus. Den nya stadsdelen som kommer att ligga i anslutning till Tinnerö Eklandskap och beräknas rymma totalt 3 000 – 5 000 bostäder. Byggandet inleds under 2008 – 2009. Tinnerö Eklandskap är en del i det norra Europas största eklandskap som fortsätter söder om Linköping, ner till Brokind. Området är internationellt uppmärksammat för sina stora natur- och kulturvärden och är också ett omtyckt rekreationsområde.
illustration: pernilla lindblom
Linköpings kommun, Stadshuset, 581 81 Linköping tfnväxel: 013-206000 | fax: 013- 20 58 63 | e-post: kommun@linkoping.se
16
7
Ekonomi och organisation
www.linkoping.se
Ekonomi Socialnämnden 4% Kollektivtrafiknämnden 5% Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden 5%
Övriga 0% Kommunstyrelsen 8%
Kultur- och fritidsnämnden 4%
Äldrenämnden 14%
Bildningsnämnden 11% Omsorgsnämnden 14%
Barn- och ungdomsnämnden 35%
Verksamhetens kostnader och intäkter 2007
Omsättningen för Linköpings kommun var 6,404 mnkr, vilket motsvarar 45 622 kr per invånare. Av detta finansierades 5 276 mnkr eller 37 585 kr per invånare med skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag. Nettokostnadens andel av skatteintäkter och utjämning är ett viktigt nyckeltal som visar om skatteintäkter och utjämningsbidrag räcker till för att finansiera den löpande driften. Även ett positivt finansnetto bidrar till att finansiera nämndernas verksamhet. Verksamhetens andel av skatter, statsbidrag, utjämning och finansnetto uppgår till 97,5 % för 2007. ”En god ekonomisk hushållning” förutsätter att andelen är lägre än 100 %.
Linköpings kommun, Stadshuset, 581 81 Linköping tfnväxel: 013-206000 | fax: 013- 20 58 63 | e-post: kommun@linkoping.se
17
Kommunstyrelsen Paul Lindvall (m) ordförande, Gösta Gustavsson (c) 1:e vice ordförande, Lena Micko (s) 2:e vice ordförande. Överförmyndarnämnden Ordförande Ingegerd Ehrenborg (m) Vice ordförande Sverker Borell (s) Barn- och ungdomsnämnden: barnomsorg, grundskola, särskola och fritidsgådar. Ordförande Catharina Rosencrantz (m) Vice ordförande Kent Waltersson (s) Bildningsnämnden: gymnasieutbildning, kommunal vuxenutbildning, gymnasiesärskola och särskola för vuxna, undervisning i svenska för invandrare, konsumentvägledning, skuldsanering, invandrarservice och arbetsmarknadsfrågor. Ordförande Bengt Olsson, (fp) Vice ordförande Eva Lindh (s) Kultur- och fritidsnämnden: allmänkulturell verksamhet, biblioteksservice, kulturskola, Museiverksamhet, Gamla Linköping, teaterverksamhet, arrangemang, bidrag till föreningar, fritids-, idrotts- och friluftsanläggningar, tempererade bad, sjöbad och allmän fritidsverksamhet. Ordförande Johan Lundgren (c) Vice ordförande Kristina Edlund (s) Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden: fysisk planering, markförvaltning, gator och vägar, trafiksäkerhet, parkering, trafiknämnds- och väghållningsärenden, gångoch cykelvägar, parker och grönområden, natur och miljö, räddningstjänst.
Organisation
Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Överförmyndarnämnden Barn- och ungdomsnämnden Bildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden Kollektivtrafiknämnden Byggnämnden Miljönämnden
Kommundirektör Kommunstyrelsens förvaltning
Utbildning, kultur och fritidsförvaltningen Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen
Ordförande Muharrem Demirok (c) Vice ordförande Mats Johansson (s) Kollektivtrafiknämnden: tidtabellagd linjetrafik, samt särskild kollektivtrafik såsom färdtjänst, sjukresor, skolskjutsar och närtrafik. Ordförande Rolf Edelman (m) Vice ordförande Mariann Löfgren (s) Byggnämnden: plan- och byggfrågor och beslut om bostadsanpassningsbidrag, bygglovsfrågor, bygganmälan, kontroll av ventilationssystem samt energirådgivning. Nämnden medverkar i arbetet med översiktsplaner och detaljplaner. Ordförande Jan Widmark (kd) Vice ordförande Lars Sonestedt (s) Miljönämnden: miljö- och hälsoskyddsfrågor som omfattar både förebyggande arbete i form av råd och upplysningar samt tillsynsarbete inom miljöskydd, hälsoskydd, livsmedel och djurskydd. Ordförande Magnus Landberg (kd) Vice ordförande Behzad Koucheki (s) Omsorgsnämnden: individ- och familjeomsorg, insatser för psykiskt funktionshindrade barn och vuxna, särskilda omsorger om utvecklingsstörda, föreningsbidrag till föreningar med social omsorg i sin verksmhet. Ordförande Linnéa Darell (fp) Vice ordförande Jakob Björneke (s) Äldrenämnden: äldreomsorg, föreningsbidrag till pensionärsföreningar. Ordförande Jan-Willy Andersson (kd) Vice ordförande Hans Måhagen (s) Socialnämnden: beslutar om enskilda människors rättigheter och skyldigheter inom sociallagstiftningen. Nämnden ger även tillstånd av olika slag, till exempel för lotteriförsäljning eller öl-vin- och alkoholrättigheter på restaurang. Ordförande Niklas Borg (m) 1:e vice ordförande Else-Marie Peterson (c) 2:e vice ordförande Sven-Åke Lundh (s) Utförarstyrelsen: organiserar kommunal verksamhet och service som kan konkurrensutsättas. Ordförande Carin Lundén (m) Vice ordförande Ulf Lindh (s)
Omsorg- och socialförvaltningen Omsorgsnämnden Äldrenämnden Socialnämnden
Linköpings Kommunala Utförare (LKU) Utfrarstyrelsens förvaltning
Utförarstyrelsen
Linköpings kommun, Stadshuset, 581 81 Linköping tfnväxel: 013-206000 | fax: 013- 20 58 63 | e-post: kommun@linkoping.se
18
8 www.linkoping.se
Kommunens företag
Kommunens företag Linköpings kommun har valt att bedriva viss verksamhet i företagsform och har därför ägarintressen i ett antal olika aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser. Kommunfullmäktige har fastställt beskrivningar av kommunens motiv för ägande av kommunens bolag och ägardirektiv. Kommunfullmäktige har också fastställt verksamhetskrav, mål för avkastning och soliditet för kommunens bolag. Kommunfullmäktige beslutade i oktober 2006 att ombilda den dåvarande bolagskoncernen med ett nytt moderbolag för huvuddelen av de kommunägda bolagen, ”Linköpings Stadshus AB”. Ändamålet med bolagets verksamhet är att samordna ägaransvaret för företagen som ingår i koncernen i syfte att uppnå ett optimalt resursutnyttjande. Från år 2007 har Linköpings Stadshus AB även i uppdrag att svara för viss övergripande strategisk styrning samt att genomföra ägardialoger med de rörelsedrivande bolagen.
Bryggaregården AB
Sammanställd redovisning för koncernen Årets resultat för 2007 och 2006 efter finansiella poster (före elimineringar), mnkr 2007 2006 Linköpings kommun
136
352
Tekniska Verken i Linköping AB
431
326
AB Stångåstaden
80
158
Linköpings Kommunala Fastigheter AB
62
57
Sankt Kors Fastighets AB
-3
-12
Bryggaregården AB
0
0
Linköping Konsert & Kongress AB
-
2
Arenabolaget i Linköping AB
-6
-7
NuLink AB
5
-
Mjärdevi Science Park AB
0
0
Marknadsbolaget – Framtid Linköping AB
0
0
Resecentrum Mark och Exploatering i Linköping AB
0
-
Flygplatsområdets Mark och Exploatering i Linköping AB
2
-
Med sammanställd redovisning avses den kommunala motsvarigheten till koncernredovisning. Syftet med den sammanställda redovisningen/koncernredovisningen är att ge en helhetsbild av Linköpings kommuns ekonomi.
Linköpings kommun, Stadshuset, 581 81 Linköping tfnväxel: 013-206000 | fax: 013- 20 58 63 | e-post: kommun@linkoping.se
19
Linköping stadshus Tekniska Verken i Linköping AB Svensk Biogas i Linköping AB Usitall i Linköping AB (70%)
Linköpings Kommunala Fastigheter AB Linköpings Sportfastighet AB
Sankt Kors Fastighets AB Sanktera AB (81%)
AB Stångåstaden
Bryggaregården AB
Studentbostäder i Linköping AB
Arenabolaget i Linköping AB
TGS Fastigheter nr 3 AB
Näringslivsutveckling i Linköping AB
Konserthuset i Linköping AB
Mjärdevi Science Park AB
Utsikt i Linköping AB Stadspartner AB
Fastighet Lavinen i Linköping AB
Resecentrum Mark och Exploatering i Linköping AB
Stadspartner Markteknik AB
Flygplatsområdets Mark och Exploatering i Linköping AB
YP ENtrepenad och Konsult AB
Marknadsbolaget Framtid LinköpingAB
Linköpings Kraftnät AB Parkerings AB Dukaten (99,96%) Östkraft AB (65,7%) Östkraft Energihandel AB Fyrstad Kraft AB Busslink i Linköping AB
Moderbolag Dotterbolag Dotterdotterbolag Dotterdotterdotterbolag Delägt bolag
Katrineholm Energi AB Utsikt Katrineholm AB Vika MIljö AB Ljusfors Kraft AB (99%)
Linköpings kommun, Stadshuset, 581 81 Linköping tfnväxel: 013-206000 | fax: 013- 20 58 63 | e-post: kommun@linkoping.se
20
9 www.linkoping.se
Linköpings stadshus.
Linköpings stadshus och stadsvapen Linköpings stadshus i kvarteret Agaten, Storgatan 43 har ett förnämligt läge vid Borggården, strax intill domkyrkan och slottet. Byggnaden uppfördes 1864 som skolhus för Linköpings Högre Elementärläroverk. Den pampiga läroverksbyggnaden i nygotisk stil med renässansinslag är typisk för 1800-talets blandning av olika historiska stilar. 1860 lades grunden och som entreprenör anlitades storbyggmästarcn Jonas Jonsson och ritningarna var utförda av Johan Fredrik Åbom. Byggnaden är uppförd i tegel och sten med gul puts och sockel i granit. De rundbågiga fönstren är 218 till antalet och två- eller tredelade. Fönstrens rundbågestil kontrasterar till de gotiskt spetsiga branta taken krönta med torn och järnspiror. Huvudportalen är utförd i kolmårdsmarmor och försedd med en förgylld inskription: ”Initium sapientiae timor Domini” (Herrens fruktan är vishetens begynnelse). En devis som vittnar om kyrkans långa tradition inom utbildning. Efter endast några årtionden, 1906, förklarades läroverksbyggnaden vid en inspektion som olämplig och otillräcklig. Tomten var för liten, korridorerna för mörka och klassrummen för få. Alltså blev frågan om ett nytt läroverk aktuell. En ny tomt uppläts av staden som också stod för kostnaderna för nybyggnationen mot att det gamla läroverket med tomt övergick i stadens ägo att användas för stadens myndigheter och förvaltning.
foto: erik g svensson
Den 24:e september 1921 kunde det nya stadshuset invigas och den 27:e i samma månad höll stadsfullmäktige sitt första sammanträde i sessionssalen. På 1960-talet drabbades landet, som alla vet av en rivningsvåg och även Linköpings stadshus hamnade i farozonen. Den gamla stadshusbyggnaden var, enligt arkitekterna opraktisk och svårutnyttjad och dessutom dyr i drift och ansluter sig ”genom sin klumpighet och höjd” dåligt till miljön kring Domkyrkan och slottet. Trots förslag om att riva byggnaden till förmån för nya och mer ändamålsenliga lokaler står den stadigt kvar på sina grundvalar. I dag är vår vackra och traditionsrika stadshusbyggnad nyrenoverad och tekniskt rustad att göra tjänst ännu i många decennier. Linköpings kommun, Stadshuset, 581 81 Linköping tfnväxel: 013-206000 | fax: 013- 20 58 63 | e-post: kommun@linkoping.se
21
Linköpings tidigare symboler
En fullmäktigeförsamling har funnits sedan 1863, stadsfullmäktige (SF) 1863-1970 och kommunfullmäktige (KF) från och med 1971. Stadsfullmäktiges första sammanträde hölls den 13 januari 1863 i gamla rådhusbyggnaden vid Stora torget. Stadsfullmäktige hade från början 30 ledamöter. Redan 1912 ökades antalet till 44. Från 1942 till 1961 hade stadsfullmäktige 54 ledamöter. År 1962 skedde en ökning till 56 ledamöter. Den största förändringen genomfördes 1970, då 79 ledamöter valdes för mandatperioden 1971-73.
Linköpings stadsvapen Linköping stads allra första kända sigill.
Det äldsta bevarade exemplaret av Linköpings stads sigill är vidhängt ett pergamentsbrev utfärdat den 1 augusti år 1344. Sigillbilden har i forskningen med rätta uppfattats som en variation av Bjälboättens vapen som visar ett lejon över tre ginbalkar och med fältet bestrött med hjärtan. Under de följande seklerna användes vapnet och sigillet; någon enhetlighet i utformningen finns doch ej. Kungliga Majestätet fastställde den 1 mars 1946 Linköpings stads vapen sålunda: ”i blått fält ett lejonansikte av guld med röd beväring”. Den 27 november 1970 fastställdes att Linköpings kommun skulle föra samma vapen som staden. I samband med Linköpings 700-årsjubileum 1987 lät kommunen framställa en logotype, visande enbart lejonansiktet, för att användas som kommunens symbol.
Bjälboättens vapen.
Nu gällande stadsvapen och logotyp för Linköping kommun
Linköping kommuns logotyp åren 1987 – 2000
Linköping kommuns stadsvapen sedan 1971.
Linköping kommuns logotyp sedan 2001.
Linköpings kommun, Stadshuset, 581 81 Linköping tfnväxel: 013-206000 | fax: 013- 20 58 63 | e-post: kommun@linkoping.se
22