Psykisk Hälsa nr 3 2016: Smakprov by Pidgin Group

2016:3 / Årgång 57 / 99 kr

För psykisk hälsa

Niklas Ekdal om att överleva ett självmordsförsök Mind – 85-åring som ger järnet

Tema: Ideella krafter för psykisk hälsa

Innehåll 06 Hur jag dog – En hjärnskakning på fotbollsplanen slutade med en överdos sömntabletter. Niklas Ekdal var nära att dö i självmord, men återhämtade sig och har nu skrivit en bok om sina erfarenheter.

10 Hårdrocken räddade Emelies liv

03 Förord. Folkrörelsernas nygamla roll. 06 Niklas Ekdal. Hur jag dog – och fick klart för mig hur allt hänger ihop. 10 Sofia Bergström. Hårdrocken räddade Emelies liv. 14 Linnéa Rosenberg. Inte som andra mammor. 18 Thérèse Eriksson. Vårdutlöst PTSD kan förebyggas. 24 Caroline Jonsson. Unga in i Norden. 30 Inga Gustafsson och Carl von Essen. Mind – 85-åring som ger järnet.

14 Inte som andra mammor Attentions mammagrupp

36 Lisa Ringström. Tio år av nätverkande har gett brukarrörelsen starkare röst. 42 Susanne Rolfner Suvanto. Spelar roll? Föreningslivet kan främja den psykiska hälsan hos äldre. 46 Malin Holm. Barn i behov. Ett nytt föräldranätverk som arbetar för att barn med särskilda behov ska få rätt stöd. 50 Selene Cortes. Rätt till rätt förutsättningar för arbete? 54 Maria Ljungström. Man måste vara friskför att orka vara sjuk.

Mind ges ut av föreningen Mind www.mind.se Utkommer med 4 nr/år. Årgång 57 ISSN: 0033-3212 Copyright © Mind (Föreningen Psykisk Hälsa) 2016 Mind, Wollmar Yxkullsgatan 14, 118 50 Stockholm Ansvarig utgivare: Carl von Essen Carl von Essen Redaktör

Redaktionskommitté: Sven Bremberg, docent i socialmedicin; Siv Fischbein, professor emerita, specialpedagog; Lovisa Sandberg, kommunikatör, Mind; Ann-Charlotte Smedler, professor i psykologi; Carl von Essen, generalsekreterare Mind och Marie Åsberg, seniorprofessor i psykiatri. Manus till Mind: info@mind.se Form & produktion: Pelle Isaksson Omslagsfoto: Casia Bromberg Tryck: Exakta Denna tidskrift är tryckt på miljövänligt papper. Mångfaldigande av innehållet i denna tidskrift, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt den 30 december 1960 förbjudet utan medgivande.

Tema: Ideella krafter för psykisk hälsa

Folkrörelsernas nygamla roll – för den psykiska hälsan

Carl von Essen Generalsekreterare, Mind

En av de roligaste aspekterna av mitt jobb är att vara ute och missionera. Häromdan presenterade jag Mind för en förening som nästan bara bestod av män. Dessa herrar – flertalet i övre medelåldern – träffades varannan vecka och verkade ha mycket trevligt. Jag var ombedd att prata om Minds kärnfrågor: psykisk ohälsa och självmord. Ett av mina budskap var att deras träffar var en av de bästa suicidpreventiva åtgärderna man kan göra. Männen var både roade och lite undrande: På vilket sätt förebygger deras förening självmord? I detta nummer tittar vi på hur föreningar kan verka för den psykiska hälsan. Traditionellt sett har folkrörel serna primärt sett haft två roller: som röst för att åstadkomma samhällsför ändring, och som utförare av samhälls tjänster. Folkrörelsernas roll som en del av det svenska demokratibygget framgår tydligt av flera statliga utredningar, och folkrörelserna får bidrag i miljard klassen. I den diskussionen framhålls oftast föreningslivets roll i demokrati termer som inflytande och delaktighet.

En roll som inte lyfts fram lika ofta är hur folkrörelserna kan engagera människor på ett hälsosamt sätt. Flera trender talar för att denna uppgift kommer att bli allt viktigare: Många ekonomer anser att det i längden är omöjligt att erbjuda avlönade jobb till alla människor i framtiden. Detta bör jar bli särskilt tydligt för unga personer med vissa funktionsnedsättningar. Parallellt blir det allt tydligare – be visat genom flera studier – att en av de främsta faktorerna för att främja den psykiska hälsan är att känna sig behövd och ha sociala nätverk. Ideella organisationer kan erbjuda ett sammanhang där man träffar lika sinnade och samtidigt utför en viktig syssla. Detta märks bland Minds volon tärer, men även i de andra tusentals ideella organisationerna i Sverige. Denna roll för föreningslivet – att främja hälsan –skulle jag vilja att det offentliga Sverige oftare framhöll: I ett samhälle där det kanske inte finns be talt arbete för alla, så kan alla göra en viktig (och ofta rolig!) syssla genom att till exempel stödja sina medmänniskor.

Tema: Ideella krafter för psykisk hälsa

Hur jag dog – och fick klart för mig hur allt hänger ihop Foto: Michael Brannäs

För fem år sedan råkade Niklas Ekdal ut för en olycka på fotbollsplanen. En rejäl hjärnskakning bet sig fast så att han var utslagen i ett helt år. Det blev riktigt illa, och slutade med en överdos sömntabletter i ett förvirrat tillstånd. Den erfarenheten, att vara ytterst nära att dö av självmord, beskriver Niklas i sin nya bok. Vi träffade honom och bad att få höra mer. Vem är Niklas Ekdal?

»Det viktigaste budskapet

Jag är en trebarnsfar, femtio plus, som bor på Södermalm i Stockholm, uppvuxen i Östergötland. I nästan tjugo år var jag politisk redaktör på Expressen och Dagens Nyheter, sedan 2009 frilans som gör allt möjligt: skriver böcker och artiklar, gör teveprogram, föreläser och modererar. Längre tillbaka har jag ett förflutet i det militära, gjorde bland annat FN-tjänst i Mellanöstern flera gånger. Det kom sig av ett intresse för världen och för historia. I dag sysslar jag med alla typer av samhällsfrågor och reser en stor del av året.

är att man aldrig ska ta sitt liv, det finns alltid

Vad heter boken, när kommer den ut?

lindring och nya chanser

Tidigare har jag skrivit böcker om politik och historia, bland annat två thrillers. Den här är däremot personlig och heter ”Hur jag dog och fick klart

även om det kan vara svårt att se när man är under isen.«

för mig hur allt hänger ihop” (Brom bergs). Varför har du skrivit boken?

För fem år sedan råkade jag ut för en olycka på fotbollsplanen. En rejäl hjärnskakning bet sig fast så att jag var utslagen i ett helt år. Det var riktigt illa, och slutade med att jag i ett förvirrat tillstånd tog en överdos sömntabletter. Den erfarenheten, att vara ytterst nära att dö av självmord, gav mig insikter som jag inte hade förut. I boken för söker jag gå på djupet med suicid som fenomen, och koppla min egen berättel se till större frågor om den både bipolära och självmordsbenägna värld vi lever i. Det viktigaste budskapet är att man ald rig ska ta sitt liv, det finns alltid lindring och nya chanser även om det kan vara svårt att se när man är under isen. Dina personliga erfarenheter?

Inom loppet av ett par år gjorde jag en resa från toppen till botten och tillbaka igen. Det kändes som en skyldighet att berätta om den upplevelsen, för att påminna friska människor om vilket fantastiskt liv de har, för att visa hur liten marginal det kan vara mellan liv och död, och förhoppningsvis för att påminna någon som mår dåligt om att Tema: Ideella krafter för psykisk hälsa

Hårdrocken räddade Emelies liv Emelie Drapers liv har varit en enda lång bergoch dalbana. Många stunder har hon känt att hon inte orkat fortsätta leva. Men när det har varit som jobbigast har hårdrocken räddat henne. Text: Sofia Tema: Ideella krafterBergström för psykisk hälsa

Tema: Ideella krafter för psykisk hälsa

I en etta söder om Stockholm bor 25-åriga Emelie Draper tillsammans med sambon Victor. I deras gemensamma lägenhet är Emelie antingen överlycklig eller vrålförbannad. Ena veckan är hon sängliggandes, oförmögen att handla mat eller klä på sig. För att andra veckan vara hyperaktiv och extremt produktiv, med kreativitet i outsinliga mängder. Så länge Emelie kan minnas har tillvaron kantats av extrema ytterligheter ur människans känslospektrum. ADHD och bipolär sjukdom

Under uppväxten i skånska Perstorp var det svårt att hantera livet och känslorna. Ovetskapen om vad som orsakade Emelies beteen de ledde ofta till problem i skolan, ångest, ihärdiga depressioner, återkommande mardrömmar och panik ångestattacker. Först vid 18 års ålder sökte Emelie psykiatrisk vård för första gången. Ganska snabbt fick hon diagnoserna ADHD och bipolär sjukdom. Någon ordentlig förkla ring till vad diagnoserna innebar, hur de påverkade hennes liv eller hur hon skulle hantera dem fick hon däremot inte. – Det kändes som att det bara gick ut på att pumpa mig med antidepressiva och ångestdämpande piller. Men medicinerna, trots att de kom i stora doser, gav inga märkbara resultat. – Jag kände mig som en zombie på autopilot. Det var inget liv att leva. Så jag slutade med min medicine ring efter drygt två år.

För att ta sig igenom dagarna och dämpa sin dagliga ångest började Emelie konsumera stora mängder alkohol. – Jag ville egentligen inte dö, men jag pallade inte heller att leva. Alkoholen var ett sätt att fly, men utan att försvinna helt. Avtrubbad och isolerad från omvärlden, och med dämpad livsgnista, gick Emelie runt i den gemensamma lägenheten i Kristianstad. Pojkvännen tillät inte Emelie att ta sina mediciner eller gå i terapi. ”Skit” kallade han alltsammans. ”Det handlar om inställning”, blev Emelie tillsagd. ”Har alltid ont”

I samma veva fick Emelie diagnosen Ehlers-Danlos syndrom, EDS. Sjukdomen innebär att kroppens kolla gen, ett av kroppens grundläggande byggnadsmaterial, har en förändrad struktur som gör att hållfastheten i vävnaderna blir sämre. I praktiken betyder sjukdomen en vardag med mus kelsvaghet, muskelinflammationer och kronisk värk. – Jag har alltid ont någonstans, mer eller mindre, konstaterar Emelie med märkbar tyngd i rösten. När jag var yngre förväxlades min värk med lathet, vilket gjorde mig otroligt ledsen. Att behöva tackla sjukdomen och det destruktiva sambolivet samtidigt var allt annat än lätt. Sakta men säkert kände Emelie att hon tynade bort, i en dimma av alkohol, värk och ångest. Efter drygt två år av hot och mental misshandel lyckades Emelie till slut fly till föräldrarna hemma i Perstorp, där hon sakta men säkert återhämtade sig.

Avtrubbad och isolerad

Utan medicinering, och utan att ha bearbetat sina dia gnoser, fortsatte Emelie att tackla sin psykiska ohälsa på egen hand. Det dröjde inte länge innan nästa emo tionella svacka slog henne av banan; en våldsam och kontrollerande sambo drev Emelie till ruinens brant. Tema: Ideella krafter för psykisk hälsa

Hårdrocken tillflykt

Under Emelies turbulenta resa, från den kaotiska barndomen fram till i dag, har hårdrocken alltid varit hennes stöttepelare och tillflykt. Och i slutändan: räddning.

– Om jag inte hade haft hårdrocken vid min sida så hade jag troligtvis supit ihjäl mig. Hårdrock är hela min identitet och det jag lever för. Musiken hjälper mig i vardagen och ger mig styrka att fortsätta kämpa, med alla mina diagnoser i bagaget, berättar Emelie. – När jag vet att en schysst spelning är runt hörnet så får jag kraft att fortsätta kämpa. Jag behöver kon serter och festivaler att se fram emot, annars mår jag hemskt dåligt, fortsätter hon. Hårdrock mot rasism

Sedan två år tillbaka driver Emelie projektet Hårdrock mot rasism, HMR, ett nätverk som jobbar för att bekäm pa rasism, sexism och homofobi inom hårdrocksvärlden. HMR började som en blogg och Facebook-sida där Emelie lyfte problematik inom subkulturen. I dag har HMR över 5 000 följare på Facebook och otaliga samarbeten med festival- och konsertarrangörer som vill visa att deras verksamhet är, eller vill vara, fri från rasism, sexism och homofobi. Och Emelie, under namnet DJ Pussydevil, blir ofta bokad för att spela ”minoritetsdominerad rock”, en term som hon har myntat själv. Så fort Emelie får tid över planerar hon spelningar, designar merchandise och publicerar inlägg på HMR-bloggen. Den aktiva kampen för en mer jämställd och inklu derande hårdrocksscen ger Emelie extra bränsle: – Diskriminering och sexism är tyvärr vanligt före kommande, och det hindrar många, inklusive mig själv, från att njuta av musiken till fullo. Jag vill bara kunna lyssna på hårdrock ifred, däri ligger min drivkraft. Letar efter rätt diagnos

Det sägs att det som inte dödar härdar. Gång på gång har Emelie tagit sig ur de mörkaste och djupaste svackorna, dammat av skinnjackan och fortsatt gå med bestämda steg.

Hon kämpar dagligen för att finna en balans och harmoni i sitt liv och letar sig fortfarande fram till rätt vård – och diagnos. Nyligen avfärdades Emelie som bipolär och utreds i stället för borderline och posttraumatiskt stressyn drom, PTSD. – Jag känner att vården äntligen tar mig på allvar och det känns som att jag till slut kommer få rätt hjälp. Tills dess försöker Emelie hantera sina känslostor mar på egen hand. – Ibland kan jag inte riktigt tolka mina känslor. Men jag har hyfsade kunskaper om hur jag fungerar, vilket har underlättat min vardag. Jag vet oftast hur jag ska tackla mina hinder, berättar Emelie. Även sambon Victor, som Emelie har bott tillsam mans med i snart ett år, spelar en viktig roll för Emelies välbefinnande. – Victor hjälper mig att förstå mig själv. Jag har behövt rannsaka mig själv och reflektera kring mitt beteende för förhållandets skull. Hela jag är som en känsloorkan, men Victor hjälper mig att hålla båda fötterna på jorden så gott det går. Ämnad för stordåd

Så länge Emelie har sambon och favoritbandet Judas Priest vid sin sida känner hon sig skottsäker och ämnad för stordåd. – En Judas Priest-platta får en alltid på skitbra humör. Om så för stunden. I framtiden har Emelie en idé om att arrangera en hårdrockskonsert till förmån för Suicide Zero, en ideell organisation som arbetar för att radikalt minska antalet självmord i Sverige. – Hårdrocken har alltid hjälpt mig när det har varit som svårast i livet och det hade varit coolt att dela den glädjen med andra — för en god sak.

Tema: Ideella krafter för psykisk hälsa

Inte som andra mammor Föreningen Attention har startat en mammagrupp för mammor med neuropsykiatriska funktions nedsättningar. Här får mammorna vara i fokus, inte barnen. Text: Linnéa Rosenberg

Tema: Ideella krafter för psykisk hälsa

Foto: Agnes Stuber

Attentions mammagrupp drivs av Attention Nacka/Värmdö och Attention Stockholm. När artikeln skrevs höll gruppen till i Nacka, men sedan våren 2016 är det Attention Stockholms lokaler Kungsholmen som gäller. Just nu har gruppen uppehåll, men de hoppas komma igång igen senare i höst. Kontakta angelica@attention-stockholm.se om du vill veta mer. Tema: Ideella krafter för psykisk hälsa

16 »Här stärker vi varandra istället för att tävla med varandra om vems bebis som är bäst.« – Man får rensa tankarna, prata av sig och tanka ny energi. Det är så viktigt att få komma hit och bli stärkt, säger bebis Bastians mamma Emilia som är en av deltagarna i Attention Stockholms samtalsgrupp för mammor med NPF. Det är fredag förmiddag i början av oktober och mammorna träffas för sjunde gången av nio i ett om möblerat mötesrum på Handikappforum i Nacka. Bord och stolar trängs längs väggarna och golvet täcks av färgglada filtar där Bastian och kompisarna Loa, Juni och Ted ålar, babblar och smakar på leksaker medan deras mammor diskuterar livet som småbarnsföräldrar och de ofta orimliga kraven på mammor. – Det är mycket begärt av vilken kvinna som helst att hon ska vara familjens projektledare och för oss med ADHD är det nästan omöjligt. Man kämpar med att hålla ordning på sin egen vardag och plötsligt behöver man se till att inte bara en utan tre, fyra eller fler personer har mat på bordet, rena kläder och tvät tat hår, säger Teds mamma Lena och de andra nickar instämmande. Det är mammorna och inte bebisarna som är i fokus under samtalen och det har varit målsättningen från början. Mammorna ska få möjlighet att ventilera och sätta ord på sina egna känslor och behov, oavsett om de är relaterade till barnen och mammarollen eller inte, berättar Loas mamma Angelica och Teds mamma Lena som är initiativtagare och ledare för gruppen. – Vi pratar mest om hur vi själva mår. Men att ta hand om oss själva och våra behov gynnar ju även barnen eftersom deras välmående hänger så mycket på oss, säger Sofie som är mamma till Stephanie som just börjat på förskolan och inte är med idag. Tema: Ideella krafter för psykisk hälsa

På den punkten skiljer sig Attentions mammagrupp från de traditionella mammagrupperna som arrangeras på barnavårdscentralerna (BVC). Där står ofta bebisarna och deras framsteg i fokus och ingen i den här gruppen har känt sig hemma där. Några har till och med gått gråtande därifrån. – Det var präktigt, jag kände mig som ett troll och vill aldrig gå tillbaka, säger Angelica och får skratt blandat medhåll från Emilia som kände sig som ett som en heffaklump och Junis mamma Linda som kände sig som ett ufo. Behovet av igenkänning och stöd från andra, som vet hur det är gör det mödan värt att med bebis och vagn ta sig från Stockholms kranskommuner, genom stan och ut till Nacka för att träffa varandra. – Här stärker vi varandra i stället för att tävla om vems bebis som är bäst. Om jag har en jobbig vecka kan jag komma hit och träffa andra som förstår mig, säger Angelica medan Emilia tar över Loa så att hon får prata klart. Varje träff har ett särskilt tema. I början av hösten har de diskuterat bland annat relationer, kroppen och stress. Den här gången ska de prata om kaos. Mammorna sitter i en cirkel och alla får i tur och ordning berätta vad som är kaos i deras liv just nu. De nämner barn som vägrar sova, barn som bara bråkar och tvättkorgar som svämmar över. Linda har haft det jobbigt med Juni som varit förkyld och krävt att bli buren dygnet runt och Angelica har insett att hon bokat upp sig mer än hon mäktar med: – Jag har alldeles för mycket inplanerat. Kurser som jag ska gå på och kurser som jag ska föreläsa på, säger hon och tillägger med ett leende att hon i alla fall blivit

Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) så som ADHD, Aspergers syndrom/ Autismspektrumtillstånd (ASD), språkstörning och Tourettes syndrom. Läs mer på www.attention-riks.se

lite klokare. Nu vet hon vilken sits hon inte ska sätta sig i under nästa föräldra ledighet. Några av dem tycker det känns konstigt att deras föräldraledigheter snart är slut, men samtidigt skönt att papporna ska ta över och få insikt i hur det är. De har bara två träffar kvar, men de har kommit varandra nära på kort tid och är övertygade om att de kommer att fortsätta träffas även när de börjar jobba igen. – Vi kan ses hemma hos mig kanske, säger Lena som bor i ett hus i närheten, för chansen att det blir av är större om jag inte behöver ta mig någonstans. Hon förklarar att det har varit

ansträngande att organisera träffarna – boka lokal, hålla koll på nycklar och planera innehåll – men att det framför allt har varit kul och gått långt över förväntan. Hon tycker att hon har växt med ansvaret och motbevisat en del fördomar om sig själva. – Jag har insett att jag faktiskt kan komma ihåg nyckel och fika varje gång och dessutom fixa påminnelse-sms så att ingen annan glömmer. Det trodde jag inte om mig själv och det visar att man aldrig ska döma ut varken sig själv eller någon annan på förhand bara på grund av en diagnos. Vi mammor med ADHD kan uppenbarligen mer än vi tror, fastslår Lena. Tema: Ideella krafter för psykisk hälsa

Vårdutlöst PTSD kan förebyggas

Tema: Ideella krafter för psykisk hälsa

Thérèse Eriksson är beteendevetare och författare som arbetar med psykiatrifrågor. Hon är särskilt intresserad av självskadebeteende och psykiatrisk tvångsvård.

Det behövs en ökad medvetenhet om risken för traumatiska händelser relaterade till psykiatrisk vård. Psykiatrin måste i högre utsträckning identifiera patienter som lider av PTSD i anslutning till psykiatrisk vård, och arbeta för att förebygga traumatiska händelser i anslutning till psykiatrisk vård. PTSD

”Att leva är att lida” sa den tyske filosofen Schopenhauer. Och även om inte hela livet är ett lidande, kommer de flesta av oss att uppleva svåra händel ser under vår livstid. Rån, misshan del, sexuella övergrepp, olyckor och naturkatastrofer kallas för potentiellt traumatiska händelser. De flesta som drab bas återhämtar sig på egen hand. Men om problemen blir långvariga kallas den utlösande händelsen istället för traumatisk. Då finns risken att utveckla post-traumatiskt stressyndrom, PTSD. Symtomen på PTSD består av

återupplevande av traumat (flashbacks) i form av påträngande minnesbilder, undvikande av allt som påminner om traumat, minnesförlust, samt en överdriven vaksamhet. Majoriteten av dem som drabbas av en potentiellt traumatisk händelse utvecklar inte PTSD. Trots att män generellt drabbas av fler sådana händelser än kvinnor, utvecklar kvinnor oftare PTSD än män gör. En svensk avhandling uppskattar livstidsprevalensen till 5,6 procent. Potentiellt traumatiska händelser kan utlösa känslor av skuld och skam. Särskilt gäller detta övergrepp i hem met och i nära relationer, men även långvarig mobbning i skolan eller på arbetsplatsen. Effekterna av våldet blir större när det utövas på platser där vi förväntas vara trygga. Samsjukligheten är hög vid PTSD där depression, fobier, ångest, disso ciativa och somatoforma tillstånd är bland de vanligaste tillstånden. Mycket tyder på att patienter som söker sig Tema: Ideella krafter för psykisk hälsa

Unga in i Norden Om civilsamhällets roll för unga nordbor som mår dåligt

Tema: Ideella krafter för psykisk hälsa

Caroline Jonsson är frilansjournalist med fokus på sociala frågor, vård och omsorg.

Projektet ”Unga in i Norden” kartlägger bland annat civilsamhällets roll för unga nordbor som mår dåligt. I Danmark samverkar offentlig sektor och frivilligsektorn i verksamheten Headspace, som erbjuder lättillgänglig hjälp för unga. ”Unga som resurs i arbetslivet”, som drivs av Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, ger svenska ungdomar en andra chans att slutföra sin utbildning. Barnkonventionen bör antas som svensk lag, föreslog en statlig utred ning nyligen. Inget tvivel kan råda om att den rekommendationen kommer att bli hörsammad. Ledande politiker från bägge blocken har redan visat tummen upp. Norden ska vara den bästa platsen i världen för barn och unga. Det står i Nordiska ministerrådets strategi för barn och unga, där samverkan och stöd till civilsamhället är ett prioriterat

område. Lidija Kolouh-Söderlund är projektledare för “Unga in i Norden – psykisk hälsa, arbete, utbildning” som drivs av Nordens Välfärdscenter, en institution under Nordiska minister rådet. Syftet är att konkretisera för beslutsfattare vad de ska investera i för att förbättra stödet för unga med psy kisk ohälsa. Projektet har bland annat tittat på civilsamhällets roll. – Vi har mycket att vinna på sam arbete där offentlig sektor och civil samhället tillsammans hjälper unga som mår dåligt, säger Kolouh-Söder lund. Samverkan kräver dock tid och resurser. Frivilliga kan inte bara bjudas in i förhoppning om att lösa problem som stat och kommun ansvarar för. Vi måste reflektera och diskutera. Hur skapar volontärer och kommuner tillsammans bästa stödet? Ingen väntan till Headspace

I Danmark samarbetar offentlig sektor och civilsamhället i den hybrida Tema: Ideella krafter för psykisk hälsa

Mind – 85-åring som ger järnet Den 23 november 2016 är det 85 år sedan Mind bildades. Föreningen har genom alla år arbetat för ett samhällsperspektiv på psykisk hälsa. Text: Inga Gustafsson & Carl von Essen

Tema: Ideella krafter för psykisk hälsa

31 Viktor Wigert, professor i psykiatri vid Karolinska Institutet och en av föreningens förgrundsfigurer.

FÖRENINGENS

ORGANISATIONEN SKAPAS

ORDFÖRANDEN

Mind har sedan 1931 arbetat för att främja den psykiska hälsan. En av förgrundsfigurerna i starten var Viktor Wigert, professor i psykiatri vid Karo linska Institutet. Han åkte i maj 1930 till Washington där den första internationella kon gressen om mental hygiene ägde rum. Viktor Wigert blev mycket inspirerad av sina upplevelser och försökte fånga så mycket som möjligt av den mäktiga mental health-rörelsen som växt fram i USA, och den moderna psykiatrin utan för sjukhusmurarna. Den 23 april 1931 hölls på Läkarsäll skapet i Stockholm ett upplysnings- och diskussionsmöte om psykisk hälsovård. Viktor Wigert var den drivande kraften bakom inbjudan. Dessutom står 31 per soner bakom mötet: statsråd, borgarråd, riksdagsledamöter, generaldirektörer, läkare och pedagoger. Det är ett samhällsperspektiv på psykisk hälsa och ohälsa som kommer

GENOM ÅREN 1931–1938: Sam Larsson, socialminister (l). 1938–1954: Kerstin Hesselgren, Riksdagsledamot (s) Fogelstadgruppen. 1954–1980: Björn Kjellin, Statssekreterare justitiedepartementet. 1980–1983: Tor Sverne, Justitieombudsman. 1983–2006: Tom T:son Thyblad, Rådman, Kanslichef Riksdagen. 2006–2012: Per-Anders Rydelius, Professor i barnoch ungdomspsykiatri. 2012–2016: Cecilia Modig; Socionom, författare. 2016– Lina Axelsson Kihlblom; Skolchef, författare.

till uttryck i inbjudan. Det talas om förebyggande åtgärder på den psykiska folkhälsans område. Kunskapsspridning anses som viktigt, och inbjudan andas en tilltro till samhällsorgan som i tid kan ingripa när någon hotas av psykisk ohälsa. Den 23 november 1931 samlas 225 personer och lyssnar till anföranden av Viktor Wigert, Emilia Fogelklou, Kerstin Hesselgren med flera, som alla belyser psykisk hälsovård ur olika synvink lar. Därefter förklaras Svenska föreningen för psykisk hälsovård bildad (Sfph). Föreningens uppgift blir enligt stadgarna: att främja den psykiska hälsovården, till bevarande av psykisk jämvikt och hälsa hos friska personer, till förebyggande av nervösa och psykiska sjukdomstillstånd hos därav hotade personer samt till förbättrande genom ändamålsenliga vårdåtaganden av dem som drabbats av sådana sjukdomar. Tema: Ideella krafter för psykisk hälsa

Tio år av nätverkande har gett brukarrörelsen starkare röst

Tema: Ideella krafter för psykisk hälsa

Lisa Ringström är kommunikatör på NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa).

Lagom till sitt tioårsjubileum tar NSPH steget från att vara ett nätverk till att bli en ideell förening. Men målet för NSPH kommer fortsatt vara detsamma: att bidra till den psykiatriska vårdens utveckling genom att stödja patienter, brukare och anhöriga och främja deras inflytande på alla nivåer i samhället. I mars 2017 är det tio år sedan Natio nell Samverkan för Psykisk Hälsa, NSPH, skapades. Men historien om NSPH börjar redan hösten 2004. Då sammanstrålade representanter för femton organisationer på psykiatri området för första gången hos Psykia trisamordningen på regeringskansliet. Många i organisationerna kände inte varandra sedan tidigare. För varje gång som de träffades växte sig dock insikten om att de hade många gemen samma beröringspunkter allt starkare. Eldprovet kom när samordningen bad dem ge sin vision av framtidens vård och omsorg i ett gemensamt doku ment. Resultatet blev skriften ”Så vill vi ha det”. Här grundlades det arbets sätt som sedan blivit NSPH:s signum: öppenhet, allas aktiva medverkan och

största möjliga konsensus utan att budskapet blir utslätat. Nätverket var tänkt som en tillfällig konstellation som skulle upphöra med den nationella psykiatrisamordningen. Men under arbetets gång hade det gått upp för representanterna att de nu utövade brukarinflytande på riktigt. Och de hade kommit fram till insikten om att de gemensamma intressena vägde tyngre än olikheterna. Ett formellt nätverk bildades därför i mars 2007, finansierat av Socialdepar tementet. Syftet var att få en gemen sam stark röst för organisationerna inom det psykiatriska området, med uppdrag från regeringen att utveckla och utvärdera metoder för samverkan och inflytande. – Ganska snart kunde vi se att vi faktiskt lyckades samla oss till att tala med en gemensam röst, och märkte dessutom att vi lyckades få större gen svar för våra synpunkter när vi gjorde så, säger Kjell Broström. Han har under många år verkat som intresse politisk ombudsman för NSPH, och är en av dem som har varit med från för sta början och kunnat följa nätverkets utveckling under åren som gått. Tema: Ideella krafter för psykisk hälsa

Spelar roll? Föreningslivet kan främja den psykiska hälsan hos äldre

Tema: Ideella krafter för psykisk hälsa

Susanne Rolfner Suvanto är Särskild Utredare Nationell kvalitetsplan – äldre. Hon har tidigare varit utredare på Socialstyrelsen, kvalitetsuppföljare och vårdchef.

De ideella organisationerna är ovärderliga för att skapa sociala sammanhang och minska isolering. Föreningslivet kan därmed främja den psykiska hälsan, skriver S usanne Rolfner Suvanto, regeringens särskilda utredare för den nationella kvalitetsplanen för äldreomsorgen. Gammal och ensam. Gammal och ledsen. Gammal och skör … Listan skulle kunna göras längre. Det handlar om några av våra vanligaste omdömen om ”äldre” människor. De två första – gammal, ensam och ledsen är det jag oftast möter när jag pratar om äldre och psykisk ohälsa. Förvisso sanna till viss del men ofta en kommentar som anar något sorts förklaring till ”äldre” människors led senhet. ”Det är väl inte så konstigt, för hur kul kan det vara att bli gam mal?” – som en något yngre åhörare kommenterade min föreläsning om äldres psykiska ohälsa.

Men hur är det då? Nej, lika lite som i andra åldrar är depression och ensamhet något naturligt i livet. För ”äldre” så är situationen emellertid den att risken för förluster i sitt sociala nätverk är större än för andra åldersgrupper. Men det är skillnad mellan att vara ensam och att vara själv. Det blir särskilt tydligt när ”äldre” uppfattar sig vara mer ensam ma på ett äldreboende än i det egna hemmet. Socialt liv och gemenskap blir inte till bara för att det finns fler fysiska personer i närheten. Kort och gott, vi trivs inte tillsammans med alla och ensamhet är långt mycket mer än avsaknaden av människor. Depression, som man löper högre risk att drabbas av som ”äldre”, ingår i ett samspel med ensamhet. En ofrivil lig ensamhet ökar risken att drabbas av depression. Vid depression är ett symtom att uppleva sig som ensam och ibland med stora svårigheter för sociala kontakter. Dra sig tillbaka och Tema: Ideella krafter för psykisk hälsa

Barn i behov Ett nytt föräldranätverk som arbetar för att barn med särskilda behov ska få rätt stöd

Tema: Ideella krafter för psykisk hälsa

Malin Holm är medgrundare av föräldranätverket Barn i behov.

2013 bildades nätverket Barn i Behov, av föräldrar till barn med särskilda behov. Nätverkets 3000 medlemmar arbetar huvudsakligen via Facebook, och har ett 30-tal lokala grupper runt om i landet. Snart tre år har gått sedan en enig nämnd i Stockholm beslutade att styra bort medel från särlösningar i skolan till förmån för ”inkludering”. Tilläggsbelopp för barn med omfattan de behov av särskilt stöd skulle nu inte heller gälla själva undervisningssitua tionen. De hade upplevt ”skenande kostnader”. Utan vidare antogs att det helt enkelt måste handla om friskolor som ville sko sig och föräldrar som ville skaffa sig fördelar. I själva verket fanns flera tydligt drivande faktorer: den kommunala resursskolan hade monterats ner med stöd i den nya skol lagen, enligt nya regler från 2011 tillhör ingen särskolan som tester visar en begåvning på över 70 IK, oavsett andra kognitiva funktionsnedsättningar. En stor satsning hade också gjorts på tidig upptäckt och på att minska de fleråriga utredningsköerna.

Själv hörde jag för första gången ordet inkludering när min son skulle börja förskoleklass. Det som skäl för att hans skola inte hade några mindre undervisningsgrupper. Och vi ville väl att vår son skulle inkluderas? Jo det ville vi ju så klart – det vill en ju som förälder. Eftersom inget särskilt stöd erbjöds och vår son har autism, så fungerande det naturligtvis inte. Vi fick så småningom plats på en fan tastisk resursskola. Varje dag tackade jag min lyckliga stjärna för att de räddat oss. Där gick vi alltså när vi vid skolstarten 2013 fick veta att skolan i princip skulle förlora ¾ av sin budget. I chock rusade vi ut och demon strerade och fick i ett slag också syn på varandra. Stärkta av likheten i våra historier vågade vi tro att vi kanske inte var världens sämsta föräldrar och att vi måste kämpa mot den struktu rella orättvisa som drabbar våra barn. Det var oerhört sorgligt och starkt på samma gång. Vi organiserade oss i ett föräldranätverk som fick namnet Barn i Behov. Tillsammans har vi idag den mest sammansatta och heltäckande bilden av situationen för barn med Tema: Ideella krafter för psykisk hälsa

Rätt till rätt förutsättningar för arbete? Vilka rättigheter har vi till arbete år 2016 i ett i-land som Sverige?

Tema: Ideella krafter för psykisk hälsa

Selene Cortes är utbildningsansvarig och projektledare på Mind.

Rättigheter kanske du tänker nu, med ett frågetecken efter. Rättigheter? Är det inte en skyldighet att arbeta? Politiska riktlinjer presenteras nu och då och arbetslinjen både ifrågasätts och påhejas med debatt från alla möjliga håll. Fas tre var dyrt och föga framgångsrikt och man kommer med nya idéer om hur vi kommer till botten med bidragsfusket och hur många dagar man max skall få vara sjukskriven innan du tvingas bli frisk. Mitt emot allt detta står arbetet i sig. Det arbete man blivit sjuk på, det som gjort en sjuk, det man blivit av med, men framför allt, det jobb man både behöver och vill ha. Och som man i många fall man också skulle kunna klara av, om bara rätt förutsätt ningar fanns. Jag vill således ta upp rätten till arbete och med det också rätten till rätt förutsättningar till arbete. Vad är det rimligt att kräva för förut sättningar i Sverige 2016? Mot bakgrund av att sjukskrivningar na på grund av psykisk ohälsa ökar, och med det både människors individuella lidande och samhällskostnader, borde vi verkligen fundera över problemets storlek och art. Psykisk ohälsa är mångbottnat.

Ibland är det svårt att skilja på hönan och ägget. Ibland är det inte ens rele vant. För faktum kvarstår. Den psykiska ohälsan ökar, samhällets krav blir flera och arbetsmarknadens förutsättningar förändras. Det gör att psykisk ohälsa relaterat till arbetsliv blir både extremt aktuellt, svårt och oerhört komplext. Hur skapar man en bra och hållbar psykosocial arbetsmiljö? Går det ens? Spelar det någon roll om man gör det eftersom samhället ändå snurrar utan för och skapar grogrund för ohälsa? Hur mycket av den psykiska ohälsan måste och kan vi ta ansvar över på arbetsplat sen? Hur ska man som chef agera om medarbetarens psykiska ohälsa handlar om något som ligger helt utanför jobbet och som det är helt omöjligt att ens göra något åt på arbetsplatsen? Till exempel en anhörigs sjukdom eller en dysfunktionell nära relation? Har vi som företag råd att arbeta med psykisk hälsa och psykosocial arbetsmiljö? Är det ens lönt att tänka i termer av att persona lens psykosociala arbetsmiljö är relevant eftersom man som arbetsgivare betalar lön och förväntar sig en viss prestation och man som arbetstagare förväntas Tema: Ideella krafter för psykisk hälsa

Man måste vara frisk för att orka vara sjuk

Tema: Ideella krafter för psykisk hälsa

Maria Ljungström är volontärsamordnare på Mind. Hon berättar här om sin egen erfarenhet av psykisk ohälsa, och hur man kan återhämta sig.

Jag minns inte omvärlden under den tiden, jag minns prestationen… Att jag var så duktig som varje morgon, lite tidigare än jag behövde, slängde mig på cykeln och cyklade mot jobbet. Jag var en typisk duktig flicka som lät omvärlden bestämma mitt eget värde genom mina prestationer och ge nom att vara alla till lags. Stanna upp och känna efter, fylla på med energi var ingenting som stått på min lista på flera år. Allt handlade om att göra alla andra nöjda. Att se till så att alla andra mådde bra och att de tyckte jag gjorde ett utmärkt jobb både i och utanför hemmet. Det knasiga i kråksången var att ”alla andra” inte hade någon aning om vilka de här kraven var och ens att de fanns. Den glada, lojala och roliga tjejen fick helt plötsligt tunnelseende och tappade stundtals minnet. Jag glömde bort att jag redan gjort mina arbets uppgifter och därför gjorde jag dem igen, och igen… En dag fick jag syn på att företags

hälsans mottagning var öppen följande eftermiddag. Att komma till företags läkaren och bryta ihop totalt och inte veta varför jag är där överhuvudtaget, det är en skam som är svår att förklara, jag har ju inga öppna sår, i alla fall inga som syns. Jag fick gå och prata med en psykolog via företaget vid tre tillfällen och innan jag hann blinka eller fatta vad som hände i min ”hålla-skenetuppe-period” var gångerna slut och det fanns ingen möjlighet för fler. Hela den här perioden är ett töcken, men jag kommer ihåg att jag satte mig i trappan utanför psykologen och gråtandes ringde Vårdcentralen i panik. Jag fick en tid samma dag och husläkaren skickade mig till öppna psykmottagningen i Danderyd när jag sa att jag inte ville leva längre. Medi ciner var det jag blev erbjuden och så hem och vila, rör på dig, sov ordentligt och ät bra mat. Det var min födelsedag, allt var fixat, allt var perfekt, gästerna var på plats och jag minns inte ett dugg, var inte ens glad att de var på plats, det var bara viktigt ”att” de var på plats för då Tema: Ideella krafter för psykisk hälsa

Om man inte längre vill leva ser man världen med andra ögon. På Mind jobbar vi aktivt med att sprida kunskap om psykisk ohälsa och att stödja personer som funderar på självmord. Vill du hjälpa oss? Läs mer på mind.se eller ge en gåva redan idag. SMS:a MIND100 till 72 980 för att ge 100 kr eller swisha valfritt belopp till 1239008533.