Psykisk Hälsa nr 2 2016: Smakprov by Pidgin Group

2016:2 / Årgång 57 / 99 kr

För psykisk hälsa

Lina Axelsson Kihlblom – ny ordförande i Mind Lars Dencik Att växa upp i turbosamhället

Tema: Mänskliga rättigheter och psykisk hälsa Alva Finn, Thomas Hammarberg, Nina Åsbring, Johanna Wester m.fl.

Innehåll 58 Svar på tal med folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström om mänskliga rättigheter och psykisk ohälsa.

Krönika Världen är till för alla i den

Lagen som ska hantera flyktingkrisen.

05 Förord. Dags att bli psykrättsaktivist. 06 Malin Pettersson. Lagen som ska hantera flyktingkrisen. 12 Alva Finn. CRPD-konventionen. 18 Lina Axelsson Kihlblom. Ny ordförande i Mind. 20 Thomas Hammarberg. Dags för FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning att bli svensk lag. 26 Kim Svensén. Att falla tills man hittar sig själv. En personlig berättelse av Caroline Edgren, volontär för Mind.

30 Nina Åsbring. Patienternas önskelista – står sig över tid. 36 Malin Pettersson. Advokaten som vågar prata känslor. 40 Johanna Wester. Krönika: Världen är till för alla i den. 44 Lars Dencik. Essä: Att växa upp i turbosamhället. 58 Malin Pettersson. Svar på tal med folkhälso-, sjukvårdsoch idrottsminister Gabriel Wikström om mänskliga rättigheter och psykisk ohälsa.

Mind ges ut av Mind www.mind.se Utkommer med 4 nr/år. Årgång 57 ISSN: 0033-3212 Copyright © Mind (Föreningen Psykisk Hälsa) 2016 Mind, Wollmar Yxkullsgatan 14, 118 50 Stockholm Ansvarig utgivare: Cecilia Modig Helena Mehra Redaktör

Redaktionskommitté: Sven Bremberg, docent i socialmedicin; Siv Fischbein, professor emerita, specialpedagog; Cecilia Modig, socionom och författare; Ann-Charlotte Smedler, professor i psykologi; Carl von Essen, generalsekreterare Mind och Marie Åsberg, seniorprofessor i psykiatri. Manus till Mind: info@mind.se Form & produktion: Pelle Isaksson Omslagsfoto: José Figueroa Tryck: Exakta Denna tidskrift är tryckt på miljövänligt papper. Mångfaldigande av innehållet i denna tidskrift, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt den 30 december 1960 förbjudet utan medgivande.

Tema: Mänskliga rättigheter och psykisk hälsa

Dags att bli psykrättsaktivist

Carl von Essen Generalsekreterare, Mind

Hur kommer det sig att rättighetsper spektivet syns så sällan i arbetet för den psykiska hälsan? Andra ideella organisationer talar regelbundet om sin målgrupps rättig heter, till exempel barns rättigheter till utbildning och homosexuellas rättig heter till lika behandling. Aktörerna definierar sig som ”männi skorättsorganisationer”, ”barnrättsorga nisationer”, eller till exempel ”kvinno rättsaktivister” och ”djurrättsaktivister”. Inom den övriga funktionshinderrörel sen är rättighetsperspektivet också myck et synligt. Det märks på webbplatserna för Handikappförbunden, Lika Unika och DHR. Lika Unika definierar sig som ”Federationen mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning.” Ännu har jag inte sett någon kalla sig ”psykiska hälsa-rättighetsorganisatio ner”, ”psykrättsorganisation”, ”psykrätts aktivist” eller något liknande. Kanske för att det blir jobbigt långa ord, men ändå… Inom området psykisk hälsa har paraplyorganet NSPH gjort ett utmärkt arbete med projektet Din rätt som Johanna Wester skriver om på sid 40, men vi andra aktörer inom området psykisk hälsa har inte varit lika aktiva i att lyfta fram rättighetsperspektivet. Vad innebär ett ökat rättighetsper spektiv? Det handlar om att använda

de verktyg och den begreppsapparat som finns, främst inom ramen för FNs konvention för personer med funktions nedsättning (CRPD). Som Alva Finn och Thomas Hammar berg skriver i sina artiklar är CRPD en banbrytande konvention, FNs kanske mest genomtänkta rättighetskonven tion när det gäller omfattning och upp följningsmekanismer. Konventionen har en övervakningskommitté som granskar rapporter från medlemsstaterna vart fjärde år, och som kan ta emot klagomål från enskilda individer. 160 länder är anslutna, däribland Sverige. Konventionen och dess uppföljnings kommitté är tydliga med att psykisk funktionsnedsättning inkluderas. Konventionen slår fast flera princi per och rättigheter av hög relevans för personer med psykisk ohälsa, som ickediskriminering, deltagande i samhälls livet, och rätt till god vård. Detta är egentligen självklarheter, och mycket av det som konventio nen tar upp görs redan av de svenska organisationerna inom psykisk hälsa. Men konventionen ges oss ett tydligt ramverk för att hävda dessa rättigheter, och visar ännu tydligare för omvärlden att det som vi arbetar för är fundamen tala mänskliga rättigheter, som Sverige har förbundit sig att respektera. Det är dags för oss att bli psykrättsaktivister. Tema: Mänskliga rättigheter och psykisk hälsa

Lagen som ska hantera flyktingkrisen 2015 slog rekord när det gäller antal asylsökande till Sverige. Enligt regeringen är vårt land nu under så hög belastning att vi behöver ändra lagen för att minska antalet flyktingar. Men förslaget har mötts av stark kritik, bland annat från Svenska Röda Korset, för att vara inhumant och särskilt drabbar sårbara grupper som sjuka och unga. Text: Malin Pettersson

Tema: Mänskliga rättigheter och psykisk hälsa

CRPDkonventionen Ett kraftfullt verktyg för den psykiska hälsan

Tema: Mänskliga rättigheter och psykisk hälsa

Alva Finn är jurist och Human Rights Officer på Mental Health Europe i Bryssel. MHE är en organisation som arbetar för den psykiska hälsan i Europa, och som har ett 70-tal organisationer som medlemmar, däribland svenska Mind.

Det finns flera internationella lagar om mänskliga rättigheter som kan användas i arbetet för den psykiska hälsan. FNs senaste konvention om mänskliga rättigheter – Konventio nen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning – är ett ban brytande verktyg för detta arbete. Vår rätt till psykisk hälsa, eller mer exakt “rätten för var och en att åtnjuta bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa”, är stadgad i en av de äldsta dokumenten om mänskliga rättigheter, Internatio nella konventionen om ekonomiska, so ciala och kulturella rättigheter (ICESCR), som trädde i kraft i Sverige 1976. Internationella lagar om mänskliga rättigheter har länge använts för att säkerställa att länder förser med borgarna med grundläggande välfärds tjänster. Enligt det internationella ramverket för mänskliga rättigheter är alla individer rättighetsbärare. Att vara en rättighetsbärare innebär att man

kan kräva att stater hålls till svars om staterna bryter mot dessa rättigheter eller inte tillgodoser dem. Det finns flera internationella kon ventioner om mänskliga rättigheter som är relevanta inom området psy kisk hälsa. Utöver den ovan nämnda, finns den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättig heter (ICCPR), Tortyrkonventionen (CAT), Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW), Konventionen om barnets rättigheter (CRC) och Konventionen om rättigheter för personer med funk tionsnedsättning (CRPD). I Europa finns dessutom en av de konventioner vars efterlevnad är lättast att granska och övervaka: Europeiska konventio nen om mänskliga rättigheter. På organisationen Mental Health Europe (MHE) har vi främjat rättig heterna för personer med psykisk hälsa i över 20 år. Vi har konsekvent använt människorättsperspektivet för Tema: Mänskliga rättigheter och psykisk hälsa

Tema: Mänskliga rättigheter och psykisk hälsa

Lina Axelsson Kihlblom ny ordförande i Mind Foto: Anna-Lena Ahlström

Vi välkomnar Lina Axelsson Kihlblom till ny styrelseordförande för Mind. Valberedningens förslag till styrelse och ordförande godkändes av års mötet som hölls den 12 maj. – Minds arbete och fokus för att främja psykisk hälsa och förebygga självmord, är för mig några av samhäl lets viktigaste frågor. Jag tycker det är viktigt att vi lyfter frågan kring psykisk hälsa och människor i kris. Framför allt vill jag att vi slutar känna skam för att vi är som vi är och att vi mår som vi mår. Jag hoppas kunna vara ett stöd för Minds alla engagerade volontärer och personal, säger Lina Axelsson Kihlblom. Lina Axelsson Kihlblom blev känd för svenska folket i en rad dokumentärer i SVT, ”Rektorerna”, följt av ”Rektorn”. Mot alla odds lyckades hon lyfta elever nas resultat i Ronnaskolan, Södertälje – en skola som många tappat tron på. Hon har även gett ut en bok, ”Kom mer du tycka om mig nu?”. Numera är Axelsson Kihlblom grundskolechef i Haninge kommun. Lina Axelsson Kihlblom efterträder Cecilia Modig som avtackades efter fyra år som ordförande i Mind.

Under årsmötet den 12 maj valdes följan de nya styrelseledamöter för perioden 2016–2018: • Rickard Bracken, projektledare, SKL Uppdrag Psykisk Hälsa • Elisabet Hvalgren, ekonom, volontär i Självmordslinjen • Frida Johansson Metso, psykolog Röda Korsets center för torterade flyktingar i Stockholm • Annika Molnar, Projektledare/ HR-ansvarig, TBWA Följande styrelseledamöter fortsätter sedan tidigare: Jonas Mosskin, psykolog Christian Dahlström, civilekonom Ulla Forsbeck Olsson, leg psykolog Sven Bremberg, barnläkare, docent i socialmedicin • Marie Åsberg, seniorprofessor i psykiatri • • • •

Tema: Mänskliga rättigheter och psykisk hälsa

Dags för FNkonventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning att bli svensk lag Tema: Mänskliga rättigheter och psykisk hälsa

Thomas Hammarberg är expert i Barnrättighets kommittén och var tidigare Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter.

Barnkonventionen bör antas som svensk lag, föreslog en statlig utred ning nyligen. Inget tvivel kan råda om att den rekommendationen kommer att bli hörsammad. Ledande politiker från bägge blocken har redan visat tummen upp. Huvudskälet för detta steg är att det skulle ge fördraget en starkare ställ ning inom rättsväsendet men också i det vidare samhället. I och för sig är barnkonventionen redan idag folk rättsligt bindande för Sverige eftersom riksdagen har ratificerat detta fördrag. Men det har hänt att beslutsfattare – inom till exempel migrationsverket – har motiverat negativa beslut om barn med argumentet att konventio nen ändå inte är en lag. Nu ska sådana argument inte längre bli möjliga. Erfarenheterna från Norge när konventionen där gjordes till lag är ge nomgående positiva. Efter det beslutet fick den helt enkelt en högre prioritet,

inte bara inom rättsväsendet utan också i politiken och den allmänna debatten. När riksdagen fattar beslutet så kommer det att innebära något av ett systemskifte. Med ett enda undantag (Europakonventionen för mänskliga rättigheter) har den svenska metoden hittills varit att artiklar i en ratificerad konvention har transformerats till den svenska lagstiftningen, d.v.s. de existe rande lagtexterna har – när relevant – kompletterats med föreskrifter som återfinnes i respektive konventionen. Den nu föreslagna metoden är att barnkonventionen inkorporeras i sin helhet i lagboken. Med detta steg blir det högst naturligt att 2006 års FN-konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning blir svensk lag. En utredning bör tillsättas för att i djupet analysera den konventionens förpliktelser och lägga fram rekom mendationer om vilka åtgärder som Tema: Mänskliga rättigheter och psykisk hälsa

Att falla tills man hittar sig själv En personlig berättelse av Caroline Edgren, volontär för Mind. Text: Kim Svensén. Foto: José Figueroa

Tema: Mänskliga rättigheter och psykisk hälsa

Patienternas önskelista – står sig över tid Väntrumsstudie – inom allmänpsykiatrisk öppenvård

Tema: Mänskliga rättigheter och psykisk hälsa

Nina Åsbring arbetar som handläggare vid Psykisk hälsa, inom Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, som är en FoU-enhet inom Stockholms läns sjukvårdsområde (SLL).

I denna studie undersöks hur patien ter som besökt en allmänpsykiatrisk mottagning ser på den vård som finns för dem som har psykiska besvär och hur de skulle önska sig att vården var utformad. Artikeln bygger på en analys av svaren på en öppen fråga som ingick i en enkät som lämnades ut i väntrum men vid två allmänpsykiatriska mot tagningar inom Stockholms län hösten 2014. 380 patienter besvarade frågan: Hur skulle vården för människor som har psykiska besvär kunna bli bättre, enligt dig? Det har visats (exempelvis i en översikt av Gulliver m.fl. år 2012) att många inte söker hjälp för sin psykiska ohälsa bland annat på grund av negativa atti tyder till de vårdinstanser som finns. Det är därför av intresse att undersöka hur de människor som de facto har sökt hjälp ser på den hjälp de har fått, liksom eventuell diskrepans mellan deras erfarenheter och förväntningar (se Bjørngaards avhandling från 2008). Målgruppen är vuxna personer som

har sökt sig till någon av de två öppna allmänpsykiatriska mottagningar som valts ut. Den anonyma enkäten som utformats lämnades ut av personal från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin. De som ville delta hade möjlighet att besvara enkäten antingen som webb- eller pappers enkät. Det var totalt 387 personer, 72 procent kvinnor och 28 procent män som besvarade frågan. 7 personer angav inte kön. En tematisk analys har genomförts av svaren, vilket innebär att man successivt upptäcker vilka te man som växer fram ur materialet. De teman som identifierades reviderades tills de kändes ändamålsenliga.

RESULTAT Tillgänglighet och resurser

En god tillgänglighet var det önskemål som allra flest lyfte fram, vilket fram förallt handlade om kortare väntetider. Tema: Mänskliga rättigheter och psykisk hälsa

Tema: Mänskliga rättigheter och psykisk hälsa

Advokaten som vågar prata känslor Text och foto: Malin Pettersson

I juridikens värld handlar det mesta om lagar och tjocka regelböcker. Men inte för Michael Fischbein; advokat gällande arbetsrätt och kränkande särbehandling. Han fokuserar mer på psykisk ohälsa. – Ibland fungerar jag mer som en psykolog än en jurist, säger Michael Fischbein. Att bli utsatt för kränkande sär behandling, eller mobbning, på arbets platsen är inte ovanligt. En av tio uppger att de blivit utsatta och det är ett växande problem. – Det är ett enormt dolt hälsopro blem. Det kan bero på hårdare konkur rens och en ökad press i arbetslivet, säger Michael Fischbein sittandes i ett konfe rensrum på sitt kontor i Gamla Stan. Det är svårt att prata om mobbning. Problemet sopas ofta under mattan och blir kvar där på grund av att den utsatta inte vill visa sig svag, känner skam och skyller på sig själv. – Dessutom riskerar man att råka ännu mer illa ut om man börjar prata. Men vi måste prata mer om det. Där har alla ett ansvar, att visa lite civilkurage! Michael Fischbein blir upprörd när människor missbrukar sin makt och tystar ner problemen som finns

på arbetsplatsen. Han brinner för att hjälpa människor i underläge. Och med ett stort intresse för psykologi och hälsa sticker han ut ur mängden i sin yrkeskategori. – Jag har inte juridiken utan känslorna i fokus. Jurister generellt tänker inte i de banorna och finner inget intresse i det. Annars skulle det ju finnas fler som jag. Michael menar att problemet är att många advokater är dåliga på att möta klienter som människor, med känslor. Och att de inte ser hans fall som till räckligt rejäla och ”riktiga”. Ändå kostar kränkande särbehand ling samhället enorma summor varje år. Många är sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa till följd av mobbningen. Bland dem är allvarliga diagnoser som utmattningssymptom och posttrauma tiskt stressyndrom (PTSD) vanliga. Ändå verkar ingen vilja, eller våga, ta de här människorna i försvar. Utom Michael Fischbein som på det viset gjort sig ett namn. – Jag gillar utmaningen att hjälpa människor i nöd, men det är också en väldig press. Ett stort ansvar när saker inte går som man tänkt. Många klienter lägger sitt liv i mina händer. Inte sällan träffar Michael klienter som blivit så illa behandlade att de inte Tema: Mänskliga rättigheter och psykisk hälsa

Världen är till för alla i den En krönika om rätten att inte diskrimineras på grund av sin psykiska ohälsa

Tema: Mänskliga rättigheter och psykisk hälsa

Johanna Wester är projektledare för Din rätt, vid NSPH Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa.

”Vad spelar mänskliga rättigheter för roll, när de ändå inte alltid följs?” Frågan ställdes för flera år sedan av en sextonårig elev till mig som då var tjugofem år och nyutbildad barnrätts informatör. Och jag, som var mitt i en trevande föreläsning om deklarationen om de mänskliga rättigheterna, kände mig svarslös. Ja, vad spelar de i slutänden för roll, de mänskliga rättigheterna, om man ändå behandlas illa, om närstående ändå mår dåligt och om världen ändå är svår att förstå? Först efter att ha arbetat ytterligare några år med frågan, börjar jag ana vad jag skulle ha svarat. Precis som många andra av männi skans skapelser är mänskliga rättig heter en produkt av vår föreställnings förmåga. De spelar roll för att vi säger att de gör det. Det är som med lands gränser, demokrati, valutasystem eller lagar. I grund och botten upprätthålls de framför allt av kollektiv fantasi,

baserad på en gemensam värdegrund. Mänskliga rättigheter är överenskom melser, alltid öppna för ny tolkning. För diskussion. För att sjunka eller stiga i kraft. De spelar roll så länge vi säger att de får spela roll. Så länge vi hänvisar till dem i tvister och i media, så länge vi kräver dem för vår egen del och vakar över andras. Det är vad jag borde ha svarat den dagen. Kanske skulle eleven i sådant fall ha ställt en följdfråga och samtalet om rättigheter i den stunden ha fortsatt. ”Men vad är då egentligen en mänsklig rättighet?” frågade en yngre elev på en annan skola. En rättighet är ju svaret på ett behov. De mänskliga rättigheterna är en lista över vilka mänskliga behov som behöver vara fyllda för att man ska kunna ha ett någorlunda bra liv. Förenta Nationerna satte ihop den här listan efter andra världskriget och fram trädde rätten till skydd mot krig och mot kränkningar, rätten att vila, Tema: Mänskliga rättigheter och psykisk hälsa

Att växa upp i turbosamhället Nya villkor och utmaningar1

Tema: Mänskliga rättigheter och psykisk hälsa

Lars Dencik är professor emeritus i socialpsykologi och grundare av Center for Barndoms- og Familieforskning vid Roskilde Universitet, Danmark.

Frågan om barnets rätt och rättigheter har på senare år fått stor uppmärksam het. En statlig utredning om Barnets Rätt (SOU 1979:63, som jag själv var med i) presenterade en rad förslag i syfte att skydda barn och stärka deras juridiska rättsställning. Bland annat föreslog ut redningen att barnaga skulle förbjudas, att barn vid familjetvister ges självstän dig talerätt, att större vikt läggs vid deras intresse och egen mening i sådana konfliktsituationer, att umgängesrätten tillskrivs barnet och inte den frånskilde föräldern, osv. I förlängningen av det betonades barnets rätt till kontakt med båda sina föräldrar. I ljuset av den snabba och genom gripande utveckling i samhället och familjebildningsmönster som sedan ut redningen presenterades i grunden har förändrat villkoren för barns uppväxt aktualiseras på nytt frågan om vilka rättigheter de som växer upp i dagens samhälle – som jag med utgångspunkt i barnens perspektiv i artikeln betecknar som ett ”Turbosamhälle” – behöver få förstärkta. Två sådana är det i ljuset av de pågående snabba samhällsförändring

arna särskilt angeläget att framhålla. Det ena är barnets rätt till en familj, till en stabil socioemotionell förank ringspunkt genom kontinuerlig kontakt med båda sina föräldrar. Ansvaret för det vilar på föräldrarna, som dock, bland annat med stöd av den gällande lagstiftningen, idag i alltför många fall snarare ser till sina egna individuella önskningar och behov än till sitt ansvar inför barnens uppväxtvillkor. Det andra är barnets rätt att få incitament och stöd att utveckla de sidor av sina möjligheter som livet i det samhälle de kommer att leva i kom mer att kräva av henne/honom. Den psykologiska utrustning och de sociala kompetenser dagens barn behöver ut veckla för att adekvat kunna hantera de situationer och villkor hen kommer att leva i skiljer sig markant från de som tidigare generationer haft behov av. Här vilar ansvaret tungt på både föräldrar och samhällsinstitutioner, inte minst politiker och skolsystem, att inte genom vanetänkande och kortsiktighet svika barns rätt att vara rustade för det liv som väntar dem. Tema: Mänskliga rättigheter och psykisk hälsa

Tema: Mänskliga rättigheter och psykisk hälsa

Svar på tal med folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström om mänskliga rättigheter och psykisk ohälsa Text: Malin Pettersson Foto: Kristian Pohl/ Regeringskansliet & José Figueroa

Vilka är de viktigaste målen när det gäller svensk folkhälsa och sjukvård?

Utvecklingen på hälsoområdet går på många sätt åt rätt håll, folkhälsan för befolkningen som helhet utvecklas positivt. Samtidigt ser vi att hälsoskill naderna mellan olika grupper i sam hället ökar. Skillnaden i medellivslängd mellan högutbildade och lågutbildade är idag fem år. Och sedan början av 2000-talet har skillnaderna dessutom ökat – för kvinnor med nästan ett helt år. Det här är en utveckling som vi måste vända. Regeringen har därför satt upp ett tydligt mål – de påverkbara hälso klyftorna ska slutas inom en generation. Det är ett högt uppsatt mål, men det är också en av våra absolut viktigaste målsättningar för de kommande åren på de här områdena. Vad gör regeringen för att främja psykisk hälsa?

Psykisk hälsa är en högt prioriterad fråga för regeringen. Vi ser att utveck lingen går åt fel håll på det här området

och att psykisk ohälsa är en av våra stora folkhälsoutmaningar. Under 2015 genomförde vi därför en översyn av statens insatser på området. Översynen har resulterat i en överenskommelse med SKL. Vi tar nu ett nytt grepp på området psykisk hälsa med målet att, på kort och lång sikt, skapa förutsättningar för en bättre psykisk hälsa i Sverige. Vi har arbetat hårt för att samordna statens insatser, så att frågan om psykisk hälsa och ohälsa på ett tydligt sätt blir hela samhällets ansvar. När ni säger att "de påverkbara klyftorna ska slutas under en generation", ingår psykisk hälsa då? I sådana fall, hur ska det gå till?

Psykisk hälsa ingår i högsta grad. Om vi ska klara av att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation behöver vi arbeta brett och på flera områden, och vi kan idag se att det finns en tydlig ojämlikhet i psykisk ohälsa. Den psykiska ohälsan är betydligt högre bland kvinnor än män, bland lågutbilda de än högutbildade, och bland arbetare Tema: Mänskliga rättigheter och psykisk hälsa

MIND är en ideell förening som främjar den psykiska hälsan. Vi erbjuder medmänskligt stöd, sprider kunskap och bildar opinion. Wollmar Yxkullsgatan 14 ∙ 118 50 Stockholm www.mind.se ∙ info@mind.se Tel 08-34 70 65

Om man inte längre vill leva ser man världen med andra ögon. På Mind jobbar vi aktivt med att sprida kunskap om psykisk ohälsa och att stödja personer som funderar på självmord. Vill du hjälpa oss? Läs mer på mind.se eller ge en gåva redan idag. SMS:a MIND100 till 72 980 för att ge 100 kr eller swisha valfritt belopp till 1239008533.