Psykisk Hälsa nr 4 2015: Smakprov

Psykisk Hälsa 2015:4 / Årgång 56 / 99 kr

Tema: Ungas psykiska hälsa MIND-index 2015

Innehåll Inledning.............................................................................................................................................4 Aktuell litteratur...............................................................................................................................5 Mind-index 2015..............................................................................................................................8 Johanna Hoffsten Tema: Ungas psykiska hälsa Den psykiska hälsan bland unga förbättras samtidigt som fler ungdomar fått psykiska besvär............................................................................ 20 Sven Bremberg ”Vuxna får gärna bry sig sjukt mycket!”..............................................................................30 Lidija Kolouh-Söderlund Unga som sorteras bort............................................................................................................. 38 Jonas Olofsson & Martin Kvist Att möta ett nytt land som syskon till ett ensamkommande flyktingbarn........... 44 Eva Nyberg Glädjande steg mot ökad delaktighet i barn- och ungdoms­psykiatrin.................52 Fredrik Malmberg När livet känns fel......................................................................................................................... 58 Tiina Ekman Youth Aware of Mental Health – YAM................................................................................... 66 Inga-Lill Ramberg, Marie-Louise Söderberg, Carin Bokedal & Danuta Wasserman Krönikor Tidiga störningar bakom ungas våldsdåd............................................................................71 Ann Lantzourakis & Pia Eresund Den 28 september 2013 – Fasaden föll och mitt liv gick inte att rädda.................73 Charlie Eriksson Ett perspektiv på döden.............................................................................................................75 Selene Cortes

Verkliga förbättringar kräver att vi lyssnar aktivt på de unga vi lever i. I redovisningen av 2015 års Mind-index konstaterar vi att den psykiska hälsan påverkas av en rad olika faktorer och många politik­områden.

Med stöd av vårt index kan vi identifiera fyra olika områden där vi menar att förbättringar skulle påverka den psykiska hälsan.

Temat för detta nummer är ungas psykiska hälsa. Sven Bremberg behandlar i sin artikel det som ser ut som an paradox – att den psykiska hälsan bland unga har förbättrats samtidigt som antalet unga med psykiska besvär ökar.

Flera artiklar utgår från det faktum att verkliga förbättringar förutsätter att vi uppmärksamt lyssnar på de unga, försöker se med deras ögon och ta tillvara deras egna förslag och idéer. Inte minst gäller det alla de ensamkommande flyktingungdomarna som kommer hit med drömmar om framtiden och förhoppningar om att äntligen få börja förverkliga dem.

Som vanligt inleds detta nummer av Psykisk Hälsa med en recension av en ny­utkommen bok. Björn Wrangsjö, psykiater och psykoanalytiker, välkänd författare och utbildare samt mångårig medarbetare i Psykisk Hälsa recenserar en bok om depressioner.

Han avslutar sin recension med att berätta att han också haft personligt utbyte av boken: När jag kunnat identifiera egna ältande tankar (rationalisering och intellektualisering) hänger jag, med all respekt, upp dem med en magnet på kylskåpsdörren. Där får de hänga tills jag får tillfälle att utveckla dem tillsammans med någon klok person vars tankerymd kan medverka till att min egen kan vidgas.

Cecilia Modig Ordförande, Mind

Psykisk hälsa handlar om oss alla. Om våra relationer till oss själva och varandra, om det samhälle och den värld som omger oss och om den tid

TIDSKRIFTEN PSYKISK HÄLSA / Organ för föreningen Mind / Utkommer med 4 nr/år. Årgång 56 / ISSN: 0033-3212 / Copyright © Mind (Föreningen Psykisk Hälsa) 2015 / Adress: Mind, Kammakargatan 7, 111 40 Stockholm, www.mind.se Chefredaktör & ansv. utgivare: Cecilia Modig / Redaktör: Merja Metell Suomalainen / Redaktionskommitté: Sven Bremberg, docent i socialmedicin; Siv Fischbein, professor emerita, special­pedagog; Cecilia Modig, socionom och författare; Lovisa Sandberg, Insamlingsansvarig, Mind; Ann-Charlotte Smedler, professor i psykologi; Carl von Essen, generalsekreterare, Mind och Marie Åsberg, seniorprofessor i psykiatri. Manus till Psykisk Hälsa: info@mind.se / Form & Produktion: Pelle Isaksson / Tryck: Edita. Denna tidskrift är tryckt på miljövänligt papper. Mångfaldigande av innehållet i denna tidskrift, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt den 30 december 1960 förbjudet utan medgivande.

4

Aktuell litteratur

MINDFULNESSBASERAD KOGNITIV TERAPI VID DEPRESSION Zindel V. Segal, J. Mark, G. Williams & John D. Teasdale. Natur och Kultur, 2015.

Recension av Björn Wrangsjö

stämningsläge leder till en spiral av negativa tankar om sig själv och livet, ett depressivt ”ältande” vilket i sin tur sänker stämningsläget ytterligare, en utveckling som visat sig kunna bromsas genom mindfulnessträning.

Deprimerad – igen

Behandlingen av depression har effektiviserats under senare år genom tillgången till SSRI preparat, men de positiva resultaten grumlas av hög frekvens av återfall.

Dessa kan i viss utsträckning minskas genom kontinuerlig medicinering, vilken dock har kan ha besvärande biverkningar. I Mindfulnessbaserad kognitiv terapi vid depression redogör tre erfarna forskare och kliniker för en metod att minska tendensen till återfall i depression. Ett flertal RTC studier och metastudier visar en reduktion av återfallen i depression av samma storleksordning som vid kontinuerlig medicinering.

Mindfulnessträning i grupp

Utbildningen fokuserar på ett antal färdigheter som successivt introduceras i gruppsamtal och övningar och befästs genom ett väl utvecklat system av hemuppgifter. Grundfärdigheten är att kunna fokusera sitt medvetande. Det riktas i första hand mot det egna andetaget, vilket utgör ett ”kroppsankare” i de fortsatta processerna. Därpå fokuseras sinnesintryck från omgivning och kropp.

Förmågan att intresserat och med en vänlig attityd notera tankar, känslor och kroppsförnimmelser övas, liksom förmåga att notera när man dras in i tankekedjor av ältande karaktär och slutligen återförandet av medvetandefokus till andetaget.

Undan för undan får deltagarna träna på att notera tankar och känslor som är mer utmanande och plågsamma att stå ut med, men utan att dras in i vidare associationer t.ex. till självkritiska, självfördömande tankegångar. Denna förmåga att klara av att välkomna alla tankar, känslor och kroppssensationer, kopplas också till att lära sig att urskilja vilka tankar som det är fruktbart att handla efter och vilka som tillhör ältande kategorin och som kan betraktas som ”bara tankar”, inte ”jag själv”.

Slutligen introduceras också övningar i att tänka accepterande och omhändertagande tankar om sig själv.

Ältandets fällor

Författarna beskriver i detalj ett åtta veckors träningsprogram i MKBT avsett för lärare i gruppbehandling av patienter med minst två återfall i depression. Författarna redogör ingående de olika erfarenheter som undan för undan lett fram till programmet. Utgångspunkten var att patienter med tendens till depressiva reaktioner fick gradvis allt lägre tröskel för att fastna i ett sänkt stämningsläge för varje depressiv episod. Detta

5

Mind-index 2015

8

Johanna Hoffsten är masterstudent i Folkhälsovetenskap, inriktning Folkhälsoepidemiologi, på Karolinska Institutet.

Skillnaderna i psykisk hälsa mellan Sveriges län ökar, och det finns ett tydligt samband mellan graden av socialt deltagande och den psykiska hälsan. Det visar Mind-index 2015, där Västerbotten återigen har bäst psykisk hälsa i landet.

Mind uppmanar stat, kommuner, landsting och näringsliv att säkerställa att människor får ett fullgott socialt stöd och erbjuds sysselsättning, eftersom det påverkar den psykiska hälsan så tydligt.

• Lågt socialt deltagande har samband med Mindindex, dvs när det sociala deltagandet sjunker så försämras den psykiska hälsan. Detta gäller i synnerhet för män.

• Halland är ett län med sjunkande andel med lågt socialt deltagande sedan år 2004, och där Mind-index har ökat under åren (dvs ett län med bättre psykisk hälsa).

• När sysselsättningen ökar så ökar Mind-index, dvs sysselsättning påverkar den psykiska hälsan positivt.

SAMMANFATTNING

Mot bakgrund av rapporten uppmanar Mind beslutsfattare inom stat, kommun, och landsting att prioritera satsningar som ökar människors sociala resurser och sysselsättning, eftersom det har tydliga effekter på den psykiska hälsan. Se sid 16 för fler rekommendationer.

Västerbottens län har fortsatt bäst psykisk hälsa i landet, följt av Jönköping och Halland, enligt Mind-index 2015 som årligen rangordnar den psykiska hälsan i Sveriges län. Syftet med indexet är att stimulera diskussion och främja arbetet för en god psykisk hälsa. Indexet har utarbetats i samarbete med Minds vetenskapliga råd.

BAKGRUND

Vidare framgår följande i årets rapport: • Gotlands län får lägst Mind-index, dvs har sämst psykisk hälsa. Se rangordningen på sid 10.

• Skillnaden i psykisk hälsa mellan länen har ökat de senaste tio åren.

• Kvinnor skattar sin hälsa i allmänhet lägre än män, medan män har betydligt högre självmordstal.

Världshälsoorganiationen (WHO) förespråkar att psykisk hälsa ska ses som en viktig och integrerad del av en människas hälsa. ”Mental health is a state of well-being in which an individual realizes his or her own abilities, can cope with the normal stresses of life, can work productively and is able to make a contribution to his or her community”.

9

Den psykiska hälsan bland unga förbättras samtidigt som fler ungdomar fått psykiska besvär – en paradox

20

Sven Bremberg är docent, läkare och tidigare lektor vid Institutionen för Folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet.

i samhället med förbättrade levnadsvillkor för SAMMANFATTNING majoriteten och förbättrad psykisk hälsa som följd, Under 1990-talet fördubblas eller tredubblas medan en mindre grupp fått en relativt försämrad förekomsten av psykiska besvär, som ångest och oro, situation. bland unga i Sverige. Det finns ingen entydig förklaring till utvecklingen. Mot denna bakgrund har utvecklingen av psykisk hälsa bland unga analyserats.

Analysen utgår från WHO:s definition av psykisk INLEDNING hälsa som ”ett tillstånd med mentalt välbefinnande Sedan slutet av 1990-talet har ökad psykisk ohälsa där varje individ kan förverkliga de egna möjligbland ungdomar i Sverige fått uppmärksamhet. heterna, kan klara av Att det funnits en ogynnvanliga påfrestningar, sam utveckling konstateras kan arbeta produktivt i en statlig utredning år och kan bidra till det 2006 (1), Kungliga vetenDe undersökningar samhälle hon eller han skapsakademin fastslår som finns tyder inte lever i”. Genomgången 2010 att en ökning av på att förekomsten av tyder på att den psypsykiska besvär verkligen kiska hälsan bland unga skett (2) och en jämföpsykiatriska diagnoser har förbättrats under relse mellan Sverige och de har ökat bland unga de senaste decennierna. övriga nordiska länderna Utvecklingen av psykisk samt Nederländerna tyder i Sverige. ohälsa och av psykisk på att den ogynnsamma hälsa förefaller således utvecklingen varit specifik vara paradoxal. En förklaring kan vara att psykiska för Sverige (3). Ökningen förefaller främst att skett besvär, som inte är så omfattande att de kvalificepå 1990-talet för att efter år 2000 ligga kvar på en rar för en psykiatrisk diagnos, visserligen medför högre nivå (4). Ökningen förefaller främst gälla lidande men även kan vara till hjälp för individen besvär som oro och nedstämdhet medan det allvartill att anpassa sig till en yttre situation vilket i ligaste uttrycket för psykiska problem, självmord, sin tur kan minska risken för allvarliga konsekveninte har ökat (5). ser. En annan förklaring kan vara en polarisering Fortfarande finns ingen entydig förklaring till

21

”Vuxna får gärna bry sig sjukt mycket!”

30

Lidija Kolouh-Söderlund är PhD och projektledare för Nordens Välfärdscenters (NVC) projekt Unga in i Norden.

Nordens Välfärdscenters projekt "Unga in i Norden – psykisk hälsa, arbete, utbildning" är ett uppdrag från Nordiska ministerrådet på socialoch hälsoområdet. Projektets syfte är att ta fram kunskap som kan användas i utvecklingen av insatser till unga som riskerar psykisk ohälsa och marginalisering i Norden.

är som tydligast bland dem som är mellan 19 och 29 år.

Detta är allvarligt både för den enskilde och för den nordiska välfärdsmodellen. Vad vet vi om dessa unga människors situation och erfarenheter? Vad finns det för goda exempel i Norden på verksamheter som brukarna själva upplever har hjälpt dem att finna en väg till bättre hälsa, Lidija Kolouh-Söderlund är Unga som varken eller arbete? projektledare för Nordens arbetar eller studerar studier I en av våra senaste publiVälfärdscenters (NVC) och som lider kationer, ”Skolelevers psykisprojekt Unga in i Norden. I ka hälsa”, framgår det att en projektet är många forskare av psykisk ohälsa bra och avslutad skolgång är från Norden involverade har ofta negativa den starkaste skyddsfaktorn och beskriver hur situatioför alla unga, men särskilt nen ser ut för unga som erfarenheter av för unga som riskerar olika riskerar att hamna i sårbara sin skolgång. typer av utanförskap. Unga situationer i de nordiska som varken arbetar eller länderna. studerar och som lider av psykisk ohälsa har ofta – Vi har aldrig tidigare haft så kompetenta negativa erfarenheter av sin skolgång. De har uppoch utbildade unga i Norden som idag. Nära fem levt mobbning, utanförskap, haft en känsla av att miljoner av Nordens invånare är unga mellan 16–29 de inte passar in eller inte fått stöd för att klara av år. Samtidigt visar forskningen att mellan 6 och 12 kunskapskraven och många hoppar av i förtid. procent av varje årskull riskerar att hamna i utanförskap, säger Lidija Kolouh-Söderlund.

Bland de människor som bedömts ha en arbets­ oförmåga som är så omfattande och bestående att TIO UTVALDA VERKSAMHETER den berättigar till inkomst genom socialförsäkringI december 2015 kommer NVC att ge ut en publikaen, så ökar andelen med psykisk ohälsa. Fenomenet tion där två noga utvalda verksamheter i varje

31

Unga som sorteras bort – om aktivitetsersättning i Sverige1

38

Jonas Olofsson är professor vid Malmö högskola. Hans forskning berör välfärdspolitiska frågor med särskilt fokus på ungas utbildning och etablering på arbetsmarknaden.

Martin Kvist är socionom och doktorand i socialpolitik vid Malmö högskola. Hans avhandlingsprojekt kretsar kring frågor om ungas etableringsvillkor på arbetsmarknaden.

artikeln diskuteras utvecklingen av förtidspension Begreppet förtidspension är utfasat ur det svenska och aktivitetsersättning bland unga i Sverige mot socialförsäkringssystemet. Men det finns något bakgrund av internationella erfarenheter. som påminner om förtidspension och som särskilt riktar sig till unga och unga vuxna i åldern upp till och med 29 år, nämligen aktivitetsersättning.

Antalet unga och unga vuxna med aktivitetsersättAKTIVITETSERSÄTTNING SEDAN 2003 ning ökar i Sverige och har så gjort under en lång I Sverige har begreppet förtidspension ersatts av följd av år. 2014 beviljades totalt 8 401 aktivitetsbegreppen sjukersättning respektive aktivitetsersättning, vilket innebar ersättning. Enligt lagen om en ökning med mer än allmän försäkring (SFS 1962:381) 1 000 individer jämfört beviljas aktivitetsersättning för Aktivitetsersättning med året innan.2 Unga med den som är mellan 19 och 29 år är på många sätt medan sjukersättning är reserlåg utbildning, tidigare ett udda inslag verad för individer i åldrarna arbetslöshetsperioder och från 30 år och uppåt. För att försörjningsproblem är på den svenska beviljas sjukersättning förutöverrepresenterade bland socialpolitiska sätts en permanent nedsättdem som beviljas aktivining av arbetsförmågan, dvs. tetsersättning. Att antalet kartan som annars ska enbart beviljas unga och unga vuxna med brukar förknippas så ersättning om man bedömer att indiviaktivitetsersättning ökar starkt med den så derna inte kommer att kunna kan relateras till inträåterfå full arbetsförmåga och deshinder på arbetsmarkkallade arbets- och därmed fullständiga försörjnaden och en benägenhet utbildningslinjen. ningsmöjligheter fram till dess att medikalisera i grunden att de uppnår sedvanlig pensociala problem. sionsålder. De medicinska kriterierna betonas alltså Aktivitetsersättning är på många sätt ett udda mycket starkt. Sjukersättning behöver emellertid inslag på den svenska socialpolitiska kartan som inte beviljas på full tid utan kan också medges för annars brukar förknippas så starkt med den så 75 respektive 25 procent givet att arbetsförmågan kallade arbets- och utbildningslinjen. I den här

39

Att mÜta ett nytt land som syskon till ett ensamkommande flyktingbarn – ur en lillasysters perspektiv

44

Eva Nyberg är forskningsledare vid FoU-Södertörn och har varit projektledare för flera forskningsprojekt om ensamkommande flyktingbarn.

Hon har också lång erfarenhet av arbete med flyktingbarn inom barnpsykiatrin. En FoU-rapport om syskon till ensamkommande barn, med familjens återförening i Sverige som utgångspunkt, publiceras inom kort på FoU-Södertörns hemsida, www.fou-sodertorn.se

iska flyktingfonden. Det senaste är rubricerat En longitudinell studie av ensamkommande flyktingbarn i Stockholms län (2012–2014). Under dessa projekt Intresset för de ensamkommande flyktingbarnens har ett 30-tal ensamkommande barn följts i cirka livsvillkor intensifierades i Sverige med ansvars5 år efter ankomsten till Sverige, och socialtjänsförändringar i mottagningssystemet i början på tens personal har reflekterat över utvecklingen 2000-talet. Dessa barn har blivit en kategori i av arbetet med migrationsstaensamkomtistiken. Det ensamkommande Det ensam­kommande barnets mande barn under samma tidsperiod barnets situation situation har egentligen (Backlund m.fl. har egentligen behövt studeras närmare 2014a, 2014b, 2012, behövt studeras Åkerlund 2015). närmare sedan lång sedan lång tid, då det inte En del av de tid, då det inte är är nytt för Sverige att ha ensamkommande nytt för Sverige att barnen ansöker ha inflyttade barn inflyttade barn som kommer om uppehållssom kommer utan utan vårdnadshavare. Men tillstånd för sina vårdnadshavare. forskningen om deras situation familjer och anför Men forskningen anknytningsskäl. om deras situation har lyst med sin frånvaro.

Namir är en pojke har lyst med sin från Afghanistan frånvaro. Nu har som kom ensam till Sverige som 16-åring. Efter dock ett antal studier inletts om konsekvenserna något år ansökte han om uppehållstillstånd för sin på många livsområden, socialt, känslomässigt, mamma och lillasyster, och migrationsverket gav praktiskt osv. En hel del fokuserar på barnens egna ett positivt besked. Mamman och systern kunde berättelser om vardagen, såväl det tidigare varstarta sin långa resa från Kabul. Familjens återfördagslivet i hemlandet som det som de får i Sverige. ening i Sverige har studerats, också inom ramen Några projekt vid Stockholms läns kommunala för ovanstående projekt. Namir flyttade ihop med FoU-enheter har varit delfinansierade av EuropeENSAMKOMMANDE BARN HAR FÅTT STOR UPPMÄRKSAMHET

45

Glädjande steg mot ökad delaktighet i barn- och ungdoms­ psykiatrin ”Det hjälper inte att vara tyst. Man måste prata om det.”

52

Barnombudsmannen är en statlig myndighet som bildades 1993 och den leds sedan 2008 av barnombudsman Fredrik Malmberg.

hur lagar och stödsystem som samhället byggt upp Bryt tystnaden om psykisk ohälsa. Det måste bli fungerar i praktiken. enklare att söka hjälp. Man måste få information och vara delaktig i sin behandling. Det är budskap som barn och unga med erfarenhet av psykisk ohälsa förmedlat till Barnombudsmannen.

MÅNGA HINDER FÖR ATT FÅ VÅRD Under 2013 mötte jag och mina medarbetare Barn och unga berättade för oss att vägen till vård 62 barn och unga i åldrarna 8–24 år för att ta del är snårig. Det är svårt att få hjälp i tid och hindren av deras erfarenheter är många. Till att börja och upplevelser av den med omgärdas psykisk hjälp som finns att få ohälsa av fördomar, Trots att det skett när man är ung och av skuld och lagändringar under senare känslor mår psykiskt dåligt. skam. Det är helt år har barn fortfarande Vi var intresserade enkelt svårt att erkänna av deras syn på hela både för sig själv och små möjligheter att vårdkedjan; elevhälsan för andra att man har få hälso- och sjukvård i skolan, vårdcentralen, problem. barn- och ungdoms­ Barnen är dessutom eller sociala insatser psykiatrins öppenvård, beroende av en vuxen om vårdnadshavaren den psykiatriska slutenför att kunna ta rätt motsätter sig detta. vården och tvångsvård. kontakter. Vårdnads­ Hur fungerar den havaren har en viktig egentligen för barn och roll när ett barn unga? upplever psykisk ohälsa. Detta är viktigt att vara Vi vuxna har ofta förutfattade meningar. medveten om i alla delar av vårdkedjan. Många Vi tror att vi har koll på läget men kan förbise barn berättar om hur deras föräldrar har kämpat viktiga saker. Därför lyssnar Barnombudsmannen hårt för att barnen ska få den hjälp som de behövt. systematiskt till barn och unga. Det är de som är Så här säger Esther: ”Det är jättesvårt, för man experterna på hur det är att vara barn i Sverige är ganska körd om man inte har någon som hjälper idag, och att befinna sig i en viss situation. De vet en. Jag hade inte varit uppe och gått idag om det

53

När livet känns fel – om ungas dåliga mående

58

Tiina Ekman är filosofie doktor och verksamhetsansvarig för utrednings­ uppdragen på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Hon var projektledare för regeringsuppdraget att kartlägga hur unga med självupplevd psykisk ohälsa upplever sina svårigheter och vilka sätt unga själva använder för att hantera dessa. Uppdraget resulterade i rapporten När livet känns fel. Ungas upplevelser kring psykisk ohälsa. Artikeln är baserad på rapporten.

svårt att somna minst en gång i veckan – har Begreppet psykisk ohälsa används som en samlande däremot ökat till drygt 50 procent bland unga 13–18 beteckning för både mindre allvarliga psykiska år, också det enligt SCB. besvär, som till exempel Hur ska vi tolka denna oro och nedstämdhet, och utveckling? Vissa psykiska för mer allvarliga symtom, besvär, som till exempel oro som uppfyller kriterierna Flera av de forskare och nedstämdhet, kan vara för en psykiatrisk diagnos. som vi har anlitat normala reaktioner på en De vanligaste psyunderstryker hur påfrestande livssituation och kiatriska tillstånden hos barn och unga är ADHD konstruktioner av kön är ofta övergående. Det är viktigt att inte sjukdomsoch depression, som båda påverkar individers förklara det som är normala förekommer hos mellan reaktioner i livet. Men när 5 och 8 procent, samt sätt att uttrycka problemen permanentas autismspektrumtillstånd, och hantera psykisk finns det anledning att se som förekommer hos ohälsa. upp. Socialstyrelsen anger mellan 1 och 1,5 procent att ökningen av självskatav svenska barn och unga. tad psykisk ohälsa bland de Utifrån dessa uppgifter unga ska ses som ett tidigt kan man förvänta sig att varningstecken på ökad psykisk ohälsa på sikt. cirka 10 procent av barn och unga vid en given Och att det inte handlar om en ökad benägenhet tidpunkt har ett psykiatriskt tillstånd (Bremberg bland dagens unga att rapportera lindriga psykiska & Dahlman 2015). symtom. Ökningen av psykisk ohälsa har fört med Besvär av oro, ångest, ängslan drabbar omkring sig att fler unga är allvarligt sjuka och har klart 20 procent av de unga i åldern 16–24 år enligt SCB. försämrade möjlighet att etablera sig i samhället Nivån har ökat sedan 1980-talet men är relativt (Socialstyrelsen 2013). stabil i de senaste mätningarna. Psykosomatiska besvär – i form av huvudvärk, ont i magen och

59

Youth Aware of Mental Health – YAM – medvetandeprogram för skolan

66

Inga-Lill Ramberg, Marie-Louise Söderberg, Carin Bokedal & Danuta Wasserman.

program för psykisk hälsa, Youth Aware of Mental I Sverige är självmord den vanligaste dödsorsaken Health, YAM, haft en signifikant effekt på antalet bland unga pojkar och den näst vanligaste bland självmordsförsök, som var hälften så vanligt bland flickor. År 2014 tog 170 ungdomar (15–24 år) sina elever som deltagit i programmet jämfört med en liv i Sverige och 2 432 vårdades på sjukhus efter ett kontrollgrupp (ref 4). Prelimisjälvmordsförsök under 2013 nära resultat visar också att (ref 1). nyinsjuknande i depression var Många fler kommer inte Youth Aware of i interventionsgruppen. till sjukvårdens kännedom, Mental Health, YAM, lägreStatens beredning för då de inte gör somatiskt haft en signifikant medicinsk och social utvärlivshotande självmords­ dering (SBU) konstaterar i en försök (ref 2). Oberoende effekt på antalet genomgång av skolprogram, av den somatiska svårigsjälvmordsförsök, som syftar till att förebygga hetsgraden, banar dock alla självskadebeteenden, att YAM självmordsförsök väg för som var hälften så har den bästa evidensen av alla framtida suicidala handvanligt bland publicerade program (ref 5). lingar, inklusive fullborNationellt centrum för dade självmord. I en stor elever som deltagit suicidforskning och preveneuropeisk undersökning i programmet tion av psykisk ohälsa, NASP visade resultaten att drygt jämfört med en (www.ki.se/nasp), som lett 4 procent av 15-åringarna i den europeiska studien, studien hade försökt ta sina kontrollgrupp. planerar nu tillsammans med liv (ref 3). Motsvarande siffStockholms läns landstings ror har tidigare rapporterats Hälso- och sjukvårdsförvaltning att genomföra en i svenska undersökningar.

RCT-studie i Stockholms läns skolor. 10 000 elever Under de senaste åren har en omfattande i årskurs 7 och 8 ska utbildas med början hösten studie gjorts i tio europeiska länder där tre olika 2016. Programmet är universell som i den europeinterventionsprogram testats bland 11 110 elever iska studien och riktar sig till alla elever och inte i 168 skolor (ref 4). Utvärderingen visar att en av enbart till någon riskgrupp. metoderna – ett hälsofrämjande och preventivt

67

Krรถnikor Ann Lantzourakis & Pia Eresund Charlie Eriksson Selene Cortes

70

Tidiga störningar bakom ungas våldsdåd

har utvecklats brukar sällan diskuteras. Fokus läggs på sådant som hänt i deras liv den senaste tiden.

Uten den dårlige barndommen han hadde, så vil jeg hevde at det ikke hadde vært mulig ågjennomføre terroraksjonen som han gjorde.

Det er mange ting som førte mot Utøya.

Det er noe som er ødelagt i ham. Jeg tror det ligger traumatiske opplevelser i bakgrunnen til alle som gjør alvorlige voldshandlinger, sier Seierstad, som mener Breivik aldri fant tilhørighet i et miljø i barne- og ungdomstida.

Upprördheten efter den otäcka skolattacken i Troll­hättan har lagt sig och medias uppmärksamhet riktas åt andra håll. Men nu har det alltså hänt även här, en ensam ung man har tagit sig in i en skola och dödat flera personer. Om det varit lika lätt att få tag i skjutvapen som i USA hade säkert många fler dött. Mycket tyder på ett rasistiskt terrordåd, men i skrivande stund är detta ännu ej helt klarlagt.

I försök att förstå orsakerna bakom våldsdåd av den här typen pekas olika faktorer ut: rasism, islamo­fobi, näthat, mobbning och socialt utanförskap. Men det krävs mer för att någon ska ge sig till att mörda främmande personer på detta kallblodiga sätt. Gärningsmännen har ofta även uppvisat tecken på tidigt grundade psykiska störningar redan i förskoleåldern. Psykopatisk personlighetsstörning nämns ibland, men varför en sådan

Så säger Åsne Seierstad i en intervju i norska Dagbladet den 9 november 2013, med anledning av den då nyutkomna boken En av oss. En berättelse om Norge. Under arbetet med boken hade hon fått tillgång till den barnpsykiatriska utredningen och även intervjuat personal som på Statens barn- och ungdomspsykiatriska center hade utrett Anders Behring Breivik som fyraåring.

Där framkom att Anders hade svårt att leka, vare sig ensam eller tillsammans med andra barn, att han saknade spontanitet, aktivitetslust, fantasi och inlevelseförmåga, samt språk för att uttrycka

71

Krönikor

känslor. Han beskrevs som försiktig, kontrollerad, extremt ordentlig och renlig. Han tog inte själv initiativ till kontakt och deltog endast mekaniskt i aktiviteter, utan att visa glädje eller lust. Han hade svårt att uttrycka sig känslomässigt, ”men när det väl kommer en reaktion är den påfallande stark” (s.38). Under veckorna på dagbehandlingsavdelningen började han dock förändras och visa mer glädje och tillit. ”Man bedömde att han hade stora resurser och att hans skador skulle kunna avhjälpas om han kom i en ny och bra omsorgssituation (s.40).

Mamman hade sökt hjälp för att hon inte orkade med Anders. Hon beskrev honom som klängig, besvärlig, krävande och ”aggressiv på ett infamt sätt”. Men när barnpsykiatrin förordade familjehemsplacering med motiveringen ” Anders vårdnadssituation är så bristfällig att han löper risk att utveckla en allvarligare psykopatologi” (s.42) backade hon. Med hjälp av advokat lyckades hon få ärendet nedlagt. Anders fick bo kvar hos henne och familjen hade inte fortsatt kontakt med BUP. Om det inte rådde tystnadsplikt skulle nog alla som är eller har varit verksamma inom barn- och ungdomspsykiatri och social barnavård kunna berätta liknande historier. Det kommer signaler – från förskola, grannar och inte sällan även från föräldrarna själva – om att ett litet barn uppvisar beteendeproblem och att relationerna i familjen verkar konfliktfyllda. Man gör en psykosocial utredning och bedömer att det finns stora risker för psykopatologisk utveckling. Några av dessa barn har vi, som tidigare arbetade som barnpsykoterapeuter, kunnat hjälpa. Det har ofta krävts stora insatser, som barnpsykoterapi och miljöterapi, insatser i skolan, täta föräldrakontakter, ibland även placering i familjehem. I samtliga fall har de olika hjälpande personerna måst samarbeta vilket givetvis också tagit en hel del tid. Långtifrån alla barn fick dock den här hjälpen, och i dagens läge

är det än värre. Såväl barn- och ungdomspsykiatrin som social­tjänsten är gravt överbelastade och resurserna till såväl familjehemsplacering som behandling är minimala.

Naturligtvis utvecklar inte alla de här barnen grava personlighetsstörningar. Familjerelationer kan förändras i positiv riktning och barn kan även hitta kompenserande relationer med vuxna utanför familjen. Alla med svåra personlighetsstörningar blir inte heller mördare, olika omständigheter och så kallade triggande faktorer har stor betydelse. Men vi menar att människor som begått kallblodiga massmord i så gott som samtliga fall har haft allvarligt störda tidiga relationer och som barn uppvisat grava avvikelser i sin känslomässiga utveckling. Och därför är det i dagens allt hårdare samhällsklimat viktigare än någonsin att i tid upptäcka dessa barn och ge dem adekvat hjälp.

Barn behöver nära och normbildande relationer till sina vårdnadshavare. Rytm, regelbundenhet och kontinuitet är grundstenar för en positiv personlighetsutveckling. Att ändra på en inre upplevelse av att vara dålig och oälskad är möjligt, men det tar tid och kan kräva professionella kunskaper.

Sådana kunskaper finns i dagens läge. Många olika behandlingsmetoder har vuxit fram under de senaste årtiondena. De mest tidskrävande metoderna är givetvis de för samhället dyraste. Men detta bör vägas in mot hur mycket en plats i fängelse eller på institution kostar. Det är viktigt att tänka lång­ siktigt. Kompetens finns men resurser saknas. Det är bråttom. Barn blir fort unga vuxna.

Ann Lantzourakis, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, psykoanalytiker.

Pia Eresund, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, filosofie doctor.

72

Den 28 september 2013 – Fasaden föll och mitt liv gick inte att rädda Studenterna diskuterade hur senaste tentan hade gått, hur svåra vissa frågor var och att de skulle ha förberett sig bättre. Innan den här tentan gick av stapeln fördes det samtal kring olika övningar på gymmet, vilket maträtt som var godast i matlådan, vilken nattklubb som skulle gästas kommande helg och liknande.

Vad gör han? Ska han inte med på tentaslasket? Vet han inte att det är obligatoriskt att kröka skallen av sig när tentan är skriven. Han är alltid med där det händer roliga grejer.

Men den här kvällen var jag inte med på festen.

Jag skulle vara hemma för jag var sjuk, allvarligt sjuk i hemlighet. Ingen visste att jag led av en svår depression och panikångestattacker.

Sedan slutet av maj samma år hade jag dagligen kämpat mot min svåra ångest, sömnsvårigheter, försöka få tillbaka motivationen till att träna och lusten att äta, släppa den tunga stenen som dag­ ligen satt i mitt bröst samt hålla uppe fasaden utåt.

Ingen fick veta att jag var svårt sjuk, psykisk ohälsa är det sista jag vill förknippas med. Jag är inget psykfall, ingen förlorare.

Jag sviker mitt eget ideal, jag är misslyckad och

full av skam. Det är pinsamt att jag drabbats av psykisk ohälsa. Svagheten övertar både min fysiska och psykiska hälsa. Till mina vänner säger jag att allting är bra. Inom mig plågas jag av min ångest, de negativa tankarna och all skuld/skam som äter upp mig inifrån.

Sociala medier är det nya fikarummet. Här delar vi med oss av vår vardag, en image målas upp och vi försöker skapa en konsensus mellan våra verkliga liv och den bilden som förmedlas av oss i de sociala flödena.

Det är svårt att leva upp till de krav och ideal som förmedlas via bloggar, sociala medier och media.

Hög press leder till svår stress. Vi lyssnar på poddar, läser kändisarnas böcker, följer bloggar, likear bilder på Instagram och hoppas att vi ska lyckas lika bra.

Jag var vilsen och drunknade i alla intryck från sociala flöden. Ville göra raketkarriär, tjäna pengar, bli känd och leva ett liv i lyx. Allt skulle gå att ordna, ingenting var omöjligt när klivet ut i vuxenlivet var taget. De höga kraven och en enorm stress ledde mig rakt in i ett krig mot den psykiska ohälsan, ett krig som jag slutade med att mitt liv hängde på en skör tråd på en bår inne på intensivvårdsavdelningen på sjukhuset i Kalmar. Hellre dö med en värdig image än att leva som ett psykfall.

Hur kunde det gå så här långt? Varför överlevde jag? Vem är jag nu när alla vet?

73

Krönikor

Att prata om psykisk ohälsa är livsviktigt. En öppen dialog kring ämnet minskar den skam/tabu som råder vilket leder till en ökad acceptans. Det vill säga att vi förbättrar kunskaperna, reducerar fördomarna och på lång sikt blir detta tunga ämne mer vardagligt och hanterbart.

För två år sedan försökte jag avsluta mitt liv, i mina ögon var jag ett psykfall, en förlorare, men jag överlevde mirakulöst nog tack vare fantastisk sjukvård och en envis skyddsängel. Idag vet alla att jag har erfarenheter av psykisk ohälsa, en vetskap som inte har ändrat hur mina vänner ser på mig som person. Jag har inte blivit en diagnos eller en vandrande katastrof.

Livet består av otroligt många fina ögonblick, dagligen sker det storartade saker i våra liv, ögonblick som vi lätt missar eller glömmer av att uppskatta i takt med att vi är slavar åt dagens teknik. Lägg undan telefonen, stäng igen datorn och umgås med nära och kära. Vi vet aldrig vad som händer imorgon, det enda vi kan påverka är nuet.

Världen är full av framgångsrika människor, alla har de olika historier om hur de tagit sig till toppen. Icke att förglömma är att vi alla har olika

förutsättningar, bakgrunder och andra påverkande faktorer som skiljer oss åt.

Förra året avslutade 43 stycken ungdomar sitt liv i förtid. Det räcker nu. Det behöver inte skördas fler människoliv för att vi ska förstå vikten av att lyfta ämnet psykisk ohälsa. Jag har själv lidit av psykisk ohälsa sedan 2013, äter fortfarande mediciner och kriget pågår ständigt samtidigt som jag hittat en balans i livet. Att jaga idealen är att springa rakt in i en fälla.

Jag delar med mig av min historia för att inspirera och motivera andra ungdomar till att prata om deras psykiska ohälsa.

Din delning kan rädda ett syskon, en släkting, en lagkamrat, en klasskompis, en arbetskamrat, en partner eller annan underbar och viktig person.

Mitt liv gick att rädda, nu hjälps vi åt för att få fler unga människor att välja livet!

Charlie Eriksson Grundare av informationsprojektet Aldrig Ensam om sprider kunskap och bryter tystnaden kring det tabubelagda ämnet psykisk ohälsa bland unga vuxna. Läs mer på www.aldrigensam.com

74

Ett perspektiv på döden Jag har flera vänner som avsiktligt valt att inte skaffa barn. Orsak: Det är för svårt att leva i den här världen.

Det kan diskuteras om det har med deras eget personliga mående att göra, om de haft särskilt svåra livsvillkor, eller om det handlar om ideologisk övertygelse, jag kan inte svära på något av alternativen. Men jag kan svära på en sak. Det ÄR svårt att leva i den här världen. Särskilt om man är ung och i början av att skapa sitt liv och välja livsbana. För det gör man i den åldern. Man väljer sin framtid, bland ett myller av alternativ. Du kan göra vad som helst, världen ligger öppen framför dig, och du har teoretiskt sett alla möjligheter att bli precis vad du vill. Eller, vad du tror att du vill.

Bland alla miljoner alternativ finns det en tydlig rangordning. Vissa saker premieras och accepteras mer än andra. Det är lätt för vem som helst att sälla sig till det som är accepterat och flyta med strömmen. Det är oftast mindre motstånd då.

För du skall ha en hel del is i magen och ett gäng nerver av stål om du väljer en ovanlig bana i nörd­ träsket. Och det är bara accepterat om du lyckas.

Att lyckas är svårt. Särskilt idag, eftersom vi mäter hur någon lyckats i antal likes på sociala medier eller visningar på YouTube. Pressen har hårdnat.

Det handlar inte om huruvida vi är lyckliga, utan huruvida vi är lyckade eller inte. Och det är toppen om du är lyckad innan du fyllt sjutton. Och skall du vara lyckad innan du hunnit fylla sjutton är det bråttom. Det är ju inte bara likesen som måste styras upp, utan även skola, vänner, relationer och fritidsintressen, samtidigt som man behöver förhålla sig till ett gäng hormoner som härjar i kroppen. Då är det lätt att tappa perspektiven, och gå vilse bland alla krav. Och när kraven blir så stora att de kväver en är det nära att man tappar livslusten. Det stora problemet är att det är precis det som alldelens för många gör.

I Sverige tar en ung människa i veckan sitt liv.

En. Ungdom. I. Veckan.

Självmord är den främsta dödsorsaken bland ung­ domar i Sverige. Idag, år 2015. I ett av världens rikaste länder. Ett land dit människor från krigshärjade

75

VÅGA PRATA OM DET SOM DÖLJER SIG UNDER YTAN. Om du, eller någon du känner, mår dåligt och går i tankar på att begå självmord finns det hjälp att få.

Ring vår självmordslinje på 90101 eller chatta anonymt med våra volontärer på mind.se. Vi har öppet dygnet runt.