Orsaker till stabiliteten i INOs tillväxt?

i det bönemötet. Han brukade inte vara med där... och det var första gången han hörde något sådant. Jag var ju spänd och undrade när det skulle komma tillbaka. –Jag tänkte att jag skulle be på grönländska men efter bara några sekunder började jag tala i tungor. Jag märkte att mannen stod där och tittade på mig. Jag kunde inte stoppa mig själv, jag var bara fylld med glädje. Han läste sin trosbekännelse — den lutherska trosbekännelsen... Så sa han att han skulle hem till sina barnbarn och passa dem och så gick han. Efter en kvart kommer han igen och säger att det som hände var alldeles för spännande... jag måste vara med.

Aqqalu säger att det är väldigt många som har upplevt det han berättar och att han har förstått hur nyttigt detta var för honom.

Samtalet med Elisa och Aqqalu mynnar ut i att de talar om bönens stora betydelse för både unga och gamla kristna och dess centrala roll i INO. De fortsätter att berätta om erfarenheter av vad gemensam bön har betytt för det kristna arbete de båda under så lång tid varit engagerade i.25

Aqqalus vittnesbörd om sitt helande och sitt dop i den heliga Anden är exempel på vad många berättar om att de upplever i den väckelse som präglar INO idag.

Orsaker till stabiliteten i INOs tillväxt?

Tidigare i pingstmissionens historia i Grönland har, i vissa perioder, många kommit till möten och gudstjänster, flera har omvänt sig, några har blivit döpta men de flesta har sedan lämnat gemenskapen. Nu tenderar det som sker att bli mera bestående och församlingarna växer numerärt.

John Østergaard Nielsen menar att han kan se några orsaker till den tydliga förändringen: –Jeg tror ju at menigheden som sådan — menighedsfælleskaben — jeg ved det ikke... menigheden har fået ret til at kunne vige...og det gør at folk kan rette på ryggen lidt...før var det lidt odiøst at komme i missionshuset...nu er de stolte.

Han säger att cellgruppsgemenskapen betyder mycket i församlingen. Han ser också att de som går i församlingens möten lyfts upp och får en större värdighet. –Det er en vis radikalitet...folk bliver frælste ud fra — mange gange udfra — druk og tobaksrygning...når de så kommer her og bliver døbt er det virkelig en radikal omvendelse, hvor man i den grad lægger det fra sig...Det bliver ikke sådan præket imod det men det er en holdning og det ved folk godt.

25 Samtal med Elisa och Aqqalu Berthelsen.

37