Om denna forskningsrapport

sådana ansatser7 men på svensk mark kvarstår detta arbete ännu. Denna text vill bidra till att fördjupa dessa frågor i ljuset av den pentekostala teologin.

Pingströrelsen har ibland beskrivits som entreprenöriell med ett fokus på aktivitet där den teologiska underbyggnaden och motiveringarna inte alltid prioriterats.8 Därför finns det områden där Pingströrelsen kan ha haft praktiken men inte de underliggande och motiverande teorierna. I andra fall kan man ha format en praktik utifrån teologiska överväganden i en given kontext men där praktiken hängt kvar även efter att kontexten förändrats. Ytterligare kan det finnas områden där man i brist på teologisk bearbetning missat att utveckla nya och relevanta praktiker. Förhoppningen är att studierna i den här rapporten kan bidra till att knyta samman trådar mot en fungerande helhet.

Om denna forskningsrapport

Trots ett djupt rotat socialt patos i Pingströrelsen har ibland frågor lyfts och spänningar funnits i relationen mellan praktiker för att förändra och förbättra den här världen och de ”eviga” värdena om frälsning och evangelisation. Det kan bottna i glappet mellan teologi och praktik som skissas ovan. Ibland har det varit kopplat till sociala insatser knutna till pingstförsamlingarnas gemensamma verksamheter.9 Pingströrelsens mångåriga internationella arbete, inte minst genom biståndsorganisationen PMU, har lett till att många församlingar är involverade i arbeten globalt som en tydligare förankring i en bearbetad teologi kan fördjupa. Svensk pingströrelse är fortsatt en viktig teologisk både part och auktoritet i dessa globala samarbeten.

Parat med detta skulle man som en skissartad utgångspunkt kunna säga att; Pingströrelsens medlemmar är idag relativt välutbildade och aktiva samhällsmedborgare och liksom människor i allmänhet engagerade i frågor om global rättvisa och ekologi. Men, hos pingstvänner som är engagerade, professionellt eller ideellt, kan man ibland möta en frustration över den diskrepans man upplever mellan sin vardag och den teologiska tradition man är en del av.

Båda dessa aspekter motiverar att ämnet studeras. Därtill är en bearbetning av dessa frågor inte bara tillämplig inom Sverige utan skulle

7. Se t.ex. Global Pentecostalism, Miller & Yamamori 2007. 8. Se t.ex. Ulrik Josefssons avhandling om den tidiga Pingströrelsens spiritualitet, Josefsson 2005. 9. Se ex. Boberg 1991.

8

kunna ha stor betydelse även i rörelsens internationella kontakter.

Institutet för Pentekostala Studier (IPS) bildades 2007 för att främja och utföra forskning om svenska och internationella pentekostala rörelser, för att sammanföra och stödja forskare i olika discipliner som sysslar med pentekostala studier i någon form och för att förse svenska pentekostala rörelser med underlag för förnyelse av identitet, teologi och verksamhet.

Genom åren har utifrån detta flera forskningsprojekt genomförts som svarat mot givna frågor i Pingströrelsen och vars innehåll har gett underlag för aktuell bearbetning i församlingar. Det kan beskrivas som tillämpad forskning. Sådana studier har ex. gjorts om medlemsbegrepp och församlingsplantering. Resultaten har presenterats i serien Forskningsrapporter från Institutet för Pentekostala Studier.

Inför 2016 initierade IPS ett forskningsprojekt om ”ansvarsfull teologisk respons till den globala utmaningen”. Syftet med projektet var att bearbeta detta ämne med fokus på den svenska pingströrelsens tradition, sammanhang och utmaningar i frågor om miljö och global rättvisa. Forskare med olika kompetens och perspektiv knöts till projektet. Frågorna har bearbetats av de enskilda forskarna enskilt och vid gemensamma seminarier. Denna forskningsrapport presenterar resultaten av dessa undersökningar. Här behandlar de olika författarna frågor kring synen på skapelse, miljö, rättvisa, hållbar utveckling och relaterade frågor under titeln: En teologi för hela skapelsen.

Författarna, som finns presenterade på sista uppslaget i denna bok, närmar sig fältet utifrån sina olika respektive perspektiv. Frälsningsfrågorna behandlas av Martina Prosén, en missionsvetare med systematiskteologisk betoning och en sociologisk riktning. Exegeten Stefan Green tar sin huvudsakliga utgångspunkt i bibeltexterna när han gör en ”djupgrön” analys av Andens närvaro i den här världen. Två författare bearbetar sina frågor med ett dogmhistoriskt perspektiv – systematikern Fredrik Wenell om församlingen som formande gemenskap och kyrkohistorikern Oscar Svensson med ett ekologiskt gudsrikesperspektiv på de yttersta tingen. Religionssociologen Josephine Sundqvist bidrar med perspektiv på kyrkans roll i den globala samhällsutvecklingen. Den teologiskt orienterade strategen i utvecklingsfrågor, Sven-Olof Möller, för samman Agenda 2030 med bibelns texter. Slutligen väver den mångsidige amerikanske teologen Amos Yong samman Anden, skapelsen och mission och visar hur dessa kan samverka för en teologisk helhet.

9