sådana ansatser7 men på svensk mark kvarstår detta arbete ännu. Denna text vill bidra till att fördjupa dessa frågor i ljuset av den pentekostala teologin. Pingströrelsen har ibland beskrivits som entreprenöriell med ett fokus på aktivitet där den teologiska underbyggnaden och motiveringarna inte alltid prioriterats.8 Därför finns det områden där Pingströrelsen kan ha haft praktiken men inte de underliggande och motiverande teorierna. I andra fall kan man ha format en praktik utifrån teologiska överväganden i en given kontext men där praktiken hängt kvar även efter att kontexten förändrats. Ytterligare kan det finnas områden där man i brist på teologisk bearbetning missat att utveckla nya och relevanta praktiker. Förhoppningen är att studierna i den här rapporten kan bidra till att knyta samman trådar mot en fungerande helhet.
Om denna forskningsrapport Trots ett djupt rotat socialt patos i Pingströrelsen har ibland frågor lyfts och spänningar funnits i relationen mellan praktiker för att förändra och förbättra den här världen och de ”eviga” värdena om frälsning och evangelisation. Det kan bottna i glappet mellan teologi och praktik som skissas ovan. Ibland har det varit kopplat till sociala insatser knutna till pingstförsamlingarnas gemensamma verksamheter.9 Pingströrelsens mångåriga internationella arbete, inte minst genom biståndsorganisationen PMU, har lett till att många församlingar är involverade i arbeten globalt som en tydligare förankring i en bearbetad teologi kan fördjupa. Svensk pingströrelse är fortsatt en viktig teologisk både part och auktoritet i dessa globala samarbeten. Parat med detta skulle man som en skissartad utgångspunkt kunna säga att; Pingströrelsens medlemmar är idag relativt välutbildade och aktiva samhällsmedborgare och liksom människor i allmänhet engagerade i frågor om global rättvisa och ekologi. Men, hos pingstvänner som är engagerade, professionellt eller ideellt, kan man ibland möta en frustration över den diskrepans man upplever mellan sin vardag och den teologiska tradition man är en del av. Båda dessa aspekter motiverar att ämnet studeras. Därtill är en bearbetning av dessa frågor inte bara tillämplig inom Sverige utan skulle 7.
Se t.ex. Global Pentecostalism, Miller & Yamamori 2007.
8. Se t.ex. Ulrik Josefssons avhandling om den tidiga Pingströrelsens spiritualitet, Josefsson 2005. 9.
8
Se ex. Boberg 1991.
