Guds rike i Gamla testamentet

utan är snarare en integration av både själ och kropp.212 Skapelsens godhet bör därför inte bara reduceras till en utilitaristisk funktion för att möta människans behov, såsom Descartes menade. Skapelsen är också något gott i sig själv, vilket understryks av att Gud säger att skapelsen var god även innan han skapat människan (1 Mos 1:4-25). En alltför stark betoning av människans unicitet, i egenskap av att vara skapad till Guds avbild, på bekostnad av den övriga skapelsen kan därför lätt leda till ett felaktigt och överdrivet utnyttjande av naturen och dess resurser.213 Därför är det intressant att se att människan delar den sjätte skapelsedagen med många andra landlevande varelser, och har alltså inte en egen skapelsedag (1 Mos 1:24-26). I berättelsen om Noa kan vi även se att Gud inte bara sluter ett förbund med de räddade människorna efter syndafloden, även djuren får vara med i förbundet (1 Mos 9:8-16).214

Själva uttrycket ”Guds rike” finns inte specifikt utskrivet i Gamla testamentet.215 Men om man definierar Guds rike som: Guds suveräna rådande, 216 kan man genom hela Bibeln se denna tanke som en röd tråd från Bibelns första till sista kapitel.217 Gudsrikestanken uppträder redan i skapelseberättelserna i 1 Mos, där Gud anförtror rådandet av jorden till sina medregenter som är skapade till hans avbild (1 Mos 1:26-28). Genom syndafallet förlorades dock detta gudomliga mandat och synden och döden fick istället herravälde (1 Mos 3, Rom 5:12). Resten av Bibeln berättar dock historien om hur Guds suveräna rådande på nytt blir återupprättat över jorden.218 Ett avgörande steg i detta återupprättande sker när Gud utväljer Abraham och Sara (1 Mos 12-25). Från dem reser Gud upp ett ”kungligt prästerskap” för sitt namns skull, Israel i det gamla förbundet och dess fortsättning församlingen i det nya förbundet (2 Mos 19:6; 1 Pet 2:5, 9; Upp 1:6).

212. Waddell 2010, s. 98. Matt 10:28. 213. Waddell 2010, s. 98. 214. Boström 2010, s. 198. 215. Bright 1981, s. 18. 216. Wright 2012, s. 222; Lennartsson 2007, s. 93; Helyer 2008, s. 127. 217. Bright 1981, s. 197-198; Helyer 2008, s. 127. 218. Helyer 2008, s. 128.

101

Den första uttryckliga omnämningen av gudsrikesterminologin förekommer vid Röda havet efter Israeliternas befrielse från Egypten, där de lovsjunger om att: ”Herren skall regera alltid och för evigt” (2 Mos 15:18). Vid Sinai berg ingår israeliterna ett förbund med Jahve som hans vasallnation och de blev så det synliga tecknet och instrumentet för hans rike (2 Mos 19:8; 24:3-8; 5 Mos 10:12-11:32). Det Davidiska styret representerar en höjdpunkt i den gammaltestamentliga gudsrikestanken och Gud lovar David en evig tron och en evig dynasti (2 Sam 14:14-17, Ps 2:7, 89:26-27). Israel är dock trolösa mot Herren och Hans förbundsstadgar (5 Mos 29) vilket resulterar i att den Davidiska dynastin krossas och Israel och Juda förpassas till exil (2 Kung 25). Det finns dock hela tiden en rest av folket som fortsätter att leva i rättfärdighet och håller fast vid Guds bud. Och det är dessa, de som böjer sig och vandrar ödmjukt inför Herren, som också kan få del av gudsrikets välsignelser lovar Amos och Mika (Amos 5:14-15, Mik 6:8).

Profeter träder också fram och förkunnar en framtida frälsning av två distinkta slag.219 Den första typen handlar om att den Davidiska dynastin ska återuppstå och att en blomstrande, trygg nation ska resa sig ur dammet (Amos 9:11-15, Jes 11). Några andra profetiska hälsningar överskrider dock det jordiska och lägger snarare fokus på Herrens kosmiska dom över ondskan. Det profeteras om en ny himmel och en ny jord (Jes 65:17), där vargen och lejonet betar tillsammans och äter hö som oxen (v 25). Det talas om en evig dag utan mörker och kyla (Sak 14:6-7) och även om uppståndelse från det döda där: ”de som nått insikt skall lysa som det ljusa himlavalvet… alltid och evigt” (Dan 12:1-3). För att uppfylla båda typerna av eskatologisk välsignelse är det dock nödvändigt med en andlig omvandling. Detta beskrivs som ett nytt hjärta, ett renande av vatten, ett utgjutande av den Helige Ande eller inpräntandet av ett nytt tänkande (Jer 31:31-34, Hes 36:25-27). Som bibelvetaren Larry R. Helyer påpekar försvann dock mycket av den andliga dimensionen i en längtan efter politisk frihet och andlig välsignelse.220

I Daniels bok 2:44 talas det också om att ett rike ska uppstå som inte är skapat av någon människa och ”som aldrig någonsin ska gå under”, som ska ”bestå för evigt” och ”uppfylla hela jorden” (v 35). I 7:13-14 får Daniel en syn som förklarar att detta rike ska styras av en som kommer med himlens

219. Helyer 2008, s. 129. 220. Helyer 2008, s. 129.

102