Frälsning som överflödande liv

I det här kapitlet är det alltså inte i första hand den klassiska systematikens frågor om försoningens innebörd, livet efter döden, och om vilken roll Gud, människan och kyrkan spelar för individens frälsning, som är huvudmotivet.54 Inte heller är det de väckelsekristna frågorna om hur och när man blir frälst, om omvändelsens nödvändighet och behovet av tro som jag behandlar här. Eller ens de alltid så centrala frågorna om skapelse, syndafall och upprättelse står i fokus.55 Istället kommer jag att arbeta med frågan om frälsningens innehåll, vad det nya livet innebär, och relatera det till frågan om socio-politiskt engagemang, och då särskilt engagemanget för rättvisa och hållbar utveckling. Jag kommer att föreslå en holistisk modell för att förstå frälsning som Överflödande Liv (jmf Joh 10:10) och argumentera för att en sådan modell ger oss goda skäl att som pingstvänner engagera oss i samhället både på ett individuellt och ett strukturellt plan. För att nå fram till den slutsatsen kommer jag att presentera insikter och exempel från svensk pingströrelse, afrikansk pentekostal teologi, samt sextiotalets befrielseteologi. Mot slutet landar jag hos Frälsaren själv, Han som är Livet och ger liv, i ett försök att med hjälp av sånger och bibelord ”måla Jesus”56 i klara färger.

Frälsning som överflödande liv

Insikter från afrikansk pentekostalism57 I min magisteruppsats om pentekostal teologi i Afrika söder om Sahara, med inriktning på just frälsningssyn och socio-politiskt engagemang, utarbetade jag en modell för att beskriva frälsningen som holistisk; hel, allomfattande och integrerad. Arbetet baserades på några intervjuer med ledare, samt litteraturstudier kring afrikansk pentekostalism. Utifrån en bred förståelse av teologi-begreppet analyserades både den uttalade och den levda teologin

54. Jacobsen 2011. 55. Prosén 2012.

56. Hallman 2007.

57. Jag använder för enkelhets skull uttrycket afrikansk pentekostalism för att beteckna pentekostala kyrkor och rörelser på den afrikanska kontinenten, söder om Sahara, även om detta så klart är en kraftig generalisering. Om man vill fördjupa sig i afrikans pentekostalism rekommenderar jag Ogbu Kalu’s introduktion i ämnet; African Pentecostalism. An Introduction. För en diskussion kring den nordiska pingstmissionens inflytande på pentekostala rörelser i Östra Afrika, se Prosén, M, 2016, ”Pentecostalism in Eastern Africa”.

29

kring frälsning och befrielse.58 I modellen utgick jag från begreppet abundant life – överflödande liv – ett uttryck som ofta förekom i mina källor och som är hämtat från Johannes 10:10.59 Versen är tagen från ett av Jesu tal och lyder: “Tjuven kommer bara för att stjäla, slakta och döda. Jag har kommit för att de ska ha liv, och liv i överflöd.” (B2000). Detta överflödande liv verkade vara centrum för förståelsen av frälsning i den afrikanska kontexten,60 det som höll samman alla de andra delarna. Jag tänkte mig att om överflödande liv är centrum så skulle en sant holistiskt frälsning flöda över så att den omfattar alla olika bitar av människans livserfarenhet. Utifrån den tanken skapade jag en modell för holistisk frälsning som ser ut så här:

EVIGT

Överflödande FYSISKTPSYKISKT

(inre) ANDLIGT(yttre) LIV RELATIONELLT SOCIALT &POLITISKT

58. Magisteruppsats vid Göteborgs Universitet, 2003. Abundant Life – Soteriology and Socio-political involvement in African Pentecostal Theology. Sedan uppsatsen skrevs har forskningen kring pentekostala kyrkor i Afrika exploderat och mängden litteratur i ämnet vuxit lavinartat. I den här texten utgår jag ifrån det material jag hade tillgång till då även om jag är medveten om att mycket har tillkommit sedan dess. 59. För övrigt precis samma uttryck som Ulrik Josefsson valt att sätta som titel på sin doktorsavhandling om spiritualiteten i tidig svensk pingströrelse Liv och över nog (jämför Joh. 10:10 i 1917 års översättning). 60. Abundant life är ett återkommande tema i texter kring afrikansk traditionell religion och spiritualitet, liksom hos afrikanska teologer generellt, inte bara i pingstsammanhang. Se till exempel diskussion i Kalu 2008, Laurenti Magesa 1998 och John Mbiti 1969.

30

Låt mig först förklara modellens olika delar. Kärnan i mitten är ”LIV”, både livet så som varje människa känner det och Livet - det liv som Gud vill ge till var och en som tror. Det nya livet. Det eviga livet. Frälsningens liv. I Nya Testamentet talas ofta om “liv”, grekiskans zoe, när livet i Kristus ska förklaras. Liksom om död, och Döden, när syndens konsekvenser och livet utan Gud beskrivs. Även i Gamla Testamentet är livet centralt. Gud ger liv till sin Skapelse och han utlovar liv och välsignelse åt dem som lever efter hans bud. Livet utgör kärnan både i Guds skapelse och i frälsningen. På ett plan är livet alltså något vi delar med alla människor i den här världen, det som jag i modellen kallat den synliga världen och samtidigt är det en gåva som kan tas emot på ett övernaturligt plan och har återverkningar både i den synliga världen och i den osynliga. Den osynliga världen får då stå som samlingsnamn på den dimension av verkligheten som har med det eviga och andliga att göra. I en pentekostal teologi är det självklart – inte bara att människan inom sig har en andlig dimension – utan också att det finns en andlig värld utanför människan som är lika verklig som den synliga världen. Hur konkret man tänker sig den andliga världen och dess inverkan på den synliga varierar, men de flesta pingstvänner skulle nog skriva under på att Satan är en verklig och aktiv makt och att både änglar och demoner existerar och kan påverka våra liv. Liksom att man i frälsningen får både frihet från och beskydd mot den onda andliga världen. Världsbilden omfattar alltså inte bara det som finns inför våra ögon, utan också en andlig verklighet både hos människan själv och runt om henne.

På den ena sidan av modellen finns alltså de aspekter av livet som är av mer övernaturlig karaktär, livet i den osynliga världen. Medan på den andra finns det som är av mer allmängiltig karaktär, livet i den synliga världen. Frälsningen genom Jesus har inverkan på båda dessa sidor av livet. Den ena sidan har jag delat upp i evigt liv (ett rätt uppenbart tema i sammanhanget) och andligt liv. Det andliga livet är uppdelat i ett inre (människans ande vaknar till liv genom frälsningen) och ett yttre (människan blir befriad från onda andliga makter). På den andra sidan finns de aspekter av frälsningen som påverkar livet fysiskt (till exempel kroppsligt helande och materiell välsignelse), psykiskt (känslor och tankemönster), relationellt (personliga relationer och församlingsliv) och socialt & politiskt (det kollektiva, människan i relation till samhället). Modellen ska läsas som en karta över vad en potentiellt holistisk frälsningssyn kan innefatta. I en del sammanhang betonas vissa bitar mer än andra och i en del saknas vissa bitar helt. Säkert skulle andra uppdelningar kunna göras, eller fler aspekter kunna läggas till. Poängen är dock att visa på helheten, att allt detta behöver vara med för att

31

man ska kunna tala om frälsningen som holistisk, som liv i överflöd.

När jag då undersökte det material som jag hade kring afrikansk pentekostal soteriologi så fann jag att man tänkte sig att frälsningen omfattade både den synliga världen och den osynliga, samt både det nutida och det eviga livet. Att frälsningen sågs som en gåva av evigt liv i den kommande världen torde inte förvåna någon. Detta fanns med som en slags självklar kuliss, men utan att betonas särskilt. Däremot fann jag att man både i den uttalade och i den levda teologin betonade frälsningens inomvärldsliga aspekter. Vittnesbörd om olika former av fysiskt helande och ekonomisk eller materiell välsignelse (inklusive att få ett jobb eller komma in på en utbildning) förekom ofta. Även vittnesbörd om försonade relationer, nya tankesätt och en upprättad självbild förekom och visade på att frälsningen i allra högsta grad gällde livet här och nu, i den synliga världen. Å andra sidan gällde frälsningen lika mycket här och nu, fast i den osynliga världen. Frälsningen innebar befrielse från synd och skuld, rening, förlåtelse och en pånyttfödd ande. Men kanske ännu mer befrielse från onda andar och demoniskt inflytande. Det senare är särskilt framträdande i den afrikanska kontexten, men inte på något sätt främmande heller i den svenska pingströrelsen.61 Den del som nästan inte berördes alls var den samhälleliga aspekten på människans liv. Det verkade inte som att frälsningen eller det överflödande livet hade något som helst att göra med människans sociopolitiska verklighet. Man kan säga att människan sågs som en evig, andlig, fysisk, ekonomisk, relationell och psykologisk varelse, men nästan inte alls som en samhällsmedborgare. Översatt till modellen ser det ut så här:

61. Jämför Jaktlund, C-H. “Djävulen finns fast han inte syns. Nej, det är inte en negativ och tung världsbild, tvärtom”, krönika i Dagen 2017-03-22. http://www.dagen.se/kronikor/ carl-henric-jaktlund-djavulen-finns-fast-han-inte-syns-1.941302, (åtkomst 2017-04-14)

32