Ny global världsordning med pingströrelsen i dess mitt

Ny global världsordning med pingströrelsen i dess mitt

Inom globala civilsamhälles- och utvecklingsforskningen har pingströrelsen tidigare utgjort ett marginellt forskningsfält. Detta håller dock på att ändras. I takt med religionens ökade synlighet i global utveckling så har pingströrelsen, som världens snabbast växande religiösa rörelse, blivit ett etablerat och diskuterat fenomen. För att förstå den globala pingströrelsens tillväxt kan det vara relevant att nämna att för 30 år sedan var 6 % av världens kristna pentakostala. Idag är den siffran 25 %, och pingströrelsen (sammanlagd med så kallat neo-pentakostala och karismatiska rörelser) utgör världens näst största kristna grupp, efter katolska kyrkan. Dess 500700 miljoner medlemmar är fördelade över hela jorden, men med en klar tonvikt på utvecklings- och medelinkomstländer. Enligt World Christian Database finns världens största population pingstvänner i Brasilien, där rörelsen omfattar 84 miljoner människor. Även i Kina (72 miljoner), Nigeria (41 miljoner), Indien (38 miljoner) och Filipinerna (25 miljoner) är pingströrelsen stor och snabbt växande.274 Pingströrelsen har förändrats, från en rörelse i samhällets marginaler till samhällets mitt.

Inom religionssociologin, som teologisk ämnesinriktning, söker vi idag svar på många frågor kring den globala pingströrelsen. Var i ligger den stora attraktionskraften? Vilken typ av social och religiös förändring för pingströrelsens utbredning med sig? Vilka bakomliggande faktorer har varit avgörande för framväxten och den globala väckelse som vi ser tydliga spår av? Frågorna är många medan svaren, än så länge, är färre. Ett tydligt mönster framkommer dock. En pentekostal teologi är framförallt inriktad på människors frälsning. Frälsningen är ytterst central, och då särskilt den personliga erfarenheten av densamma. Frälsningssynen, soteriologin,275 omfattar ”både synen på försoningen, hur människan tillägnar sig försoningen och vilka konsekvenser detta tillägnande får för den enskilda människan”.276 Rörelsen betonar också att troende kan få personlig erfarenhet genom frälsningen och andedop, och få del av andliga nådegåvor och andens frukter. Andedopet är kanske den tydligaste identitetsbärande läran inom den globala pingströrelsen. En annan viktig grundbult för rörelsens framgång är principen om fria församlingar i samverkan. I den svenska pingströrelsen har den teologiska övertygelsen om den fria församlingen alltid varit helt

274. Pew Forum on Religion and Public Life 2006. 275. Soteriologi är den formella teologins ord för “frälsningslära”. 276. Josefsson 2005, 70.

122

dominerande där man inte vill vara underställd ett nationellt centraliserat samfund. Den lokala friheten och det lokala ägarskapet har identifierats som en central faktor i den framväxande svenska pingströrelsen. Pingstvänners fria syn på församlingstillhörighet, möjligheten och viljan att både engagera sig och bli medlem i olika församlingar, ibland samtidigt, verkar vara en tydlig framgångsfaktor bakom tillväxten av församingsmedlemmar.277 Kanske beror detta på att den personliga omvändelsen (soteriologin) snarare än församlingstillhörighet och församlingens synsätt (ecklesiologin) är grunden för en pentekostal identitet?

Ett tydligt exempel på detta är Jessika Mobergs avhandling från 2013, som belyser just denna mobilitet hos unga pingstvänner i Stockholm. Även i globala sammanhang ser man resultatet av en fri syn på församlingstillhörighet i stora studier som jämför medlemskap i en viss typ av församling med hur folk beskriver sig själva.278 Respondenter har fått svara på dels om de är medlemmar i en pingstförsamling, och dels om de identifierar sig som pingstvänner. I många länder är andelen protestanter som identifierar sig som pingstvänner betydligt högre än andelen som faktiskt är medlemmar i pingstförsamlingar.

Pingstförsamlingens frihet medför att rörelsen på global nivå är och förblir spretig men samtidigt omfamnar en stor mångfald av församlingar, pastorer, medlemmar och uttrycksätt. Rörelsen förblir på så sätt dynamisk och kontextkänslig. Det är tydligt att det pågår en mobilisering underifrån där främst unga och kvinnor står för en stor del av den globala tillväxten. Pingströrelsen är i stora delar av världen i mångt och mycket en gräsrotsrörelse, som är både folklig och lever nära människorna. Miller och Yamamori har beskrivit hur pingstförsamlingarna genom den nära förbindelsen med gräsrötterna blir subversiva krafter i samhällen med litet utrymme för individen.279 Ett annat tydligt globalt kännetecken är att gudstjänster i pingstförsamlingar kännetecknas av ett rikt musikliv ofta inspirerade av en global populärkultur via sociala medier, ofta med egen producerad lovsång. Här kan noteras att Prosén i en studie konstaterar att i lovsången föds en längtan efter att liv skall bli förändrade.280 Detta i kombination med dynamiska smågrupper/cellgrupper där man kan

277. Moberg 2015. 278. Pew Forum on Religion and Public Life 2006. 279. Miller och Yamamori 2007.

280. Prosén 2003.

123

dela vardagen är exempel på några centrala framgångsfaktorer som religionssociologiska forskare identifierat. Johansson har också funnit att Pingströrelsen har haft förmågan att skapa en social konsensus som bundit ihop människor genom att erbjuda emotionella erfarenheter. Erfarenheter som teologiskt handlat om upplevelser med den helige Ande.281

Kyrkans lösa och spretiga, gräsrotsliknande organisationsform har dock baksidor. Jämfört med till exempel Katolska kyrkan som har en självskriven plats vid internationella förhandlingsbordet, har pingströrelsen globalt haft svårare att kunna samlas kring en agenda och agera med en samlad röst i globala organ som t.ex. FNs generalförsamling och FNs olika institutioner. Detta har blivit extra tydligt i och med utformningen och implementeringen av Agenda 2030. Om pingströrelsen önskar öka sitt globala politiska inflytande, till att matcha till exempel katoliker och lutheraner så riskerar man att alltså att få kompromissa med grundprincipen om fria församlingar. Ett ökat internationellt inflytande skulle onekligen kräva en annan organisationsstruktur än dagens. Detta är således en viktig fråga att ta i beaktning.

Från ett nationellt perspektiv står det tydligt att den svenska pingströrelsen inte har följt med i den globala pingströrelsens explosionsartade medlemsökning. Den svenska pingströrelsen behöver göra upp med bilden av sig själva som en minoritetsgrupp i marginalen till att se sig själv som en självklar del av en stark, globalt framväxande rörelse. Ett första steg är att öka kontaktytan mellan pingströrelser i det globala Syd och Nord, rörelse till rörelse, församling till församling. Ett andra steg är att utveckla en ny förkunnelse ute i församlingarna som mer aktivt belyser församlingens globala uppdrag och församlingen som en integrerad del av en global snarare än nationell rörelse. Ett tredje steg är att låta sig teologiskt inspireras av afrikansk pentekostalism och dess sociopolitiska engagemang.282 Kanske handlar det om att delvis återvända till det globala perspektiv som präglade framväxten av svensk pingströrelse när de första missionärerna sändes ut 1916. Bara några år efter att de första pingstförsamlingarna hade bildats påbörjades ett expansivt missionsarbete utanför Sveriges gränser. För att ge ett exempel; under Nyhemsveckan och Lapplandsveckan 1944 samlade man in 1 miljon kronor till missionen och

281. Johansson 1997. 282. Prosén 2003.

124