Ny global världsordning med pingströrelsen i dess mitt Inom globala civilsamhälles- och utvecklingsforskningen har pingströrelsen tidigare utgjort ett marginellt forskningsfält. Detta håller dock på att ändras. I takt med religionens ökade synlighet i global utveckling så har pingströrelsen, som världens snabbast växande religiösa rörelse, blivit ett etablerat och diskuterat fenomen. För att förstå den globala pingströrelsens tillväxt kan det vara relevant att nämna att för 30 år sedan var 6 % av världens kristna pentakostala. Idag är den siffran 25 %, och pingströrelsen (sammanlagd med så kallat neo-pentakostala och karismatiska rörelser) utgör världens näst största kristna grupp, efter katolska kyrkan. Dess 500700 miljoner medlemmar är fördelade över hela jorden, men med en klar tonvikt på utvecklings- och medelinkomstländer. Enligt World Christian Database finns världens största population pingstvänner i Brasilien, där rörelsen omfattar 84 miljoner människor. Även i Kina (72 miljoner), Nigeria (41 miljoner), Indien (38 miljoner) och Filipinerna (25 miljoner) är pingströrelsen stor och snabbt växande.274 Pingströrelsen har förändrats, från en rörelse i samhällets marginaler till samhällets mitt. Inom religionssociologin, som teologisk ämnesinriktning, söker vi idag svar på många frågor kring den globala pingströrelsen. Var i ligger den stora attraktionskraften? Vilken typ av social och religiös förändring för pingströrelsens utbredning med sig? Vilka bakomliggande faktorer har varit avgörande för framväxten och den globala väckelse som vi ser tydliga spår av? Frågorna är många medan svaren, än så länge, är färre. Ett tydligt mönster framkommer dock. En pentekostal teologi är framförallt inriktad på människors frälsning. Frälsningen är ytterst central, och då särskilt den personliga erfarenheten av densamma. Frälsningssynen, soteriologin,275 omfattar ”både synen på försoningen, hur människan tillägnar sig försoningen och vilka konsekvenser detta tillägnande får för den enskilda människan”.276 Rörelsen betonar också att troende kan få personlig erfarenhet genom frälsningen och andedop, och få del av andliga nådegåvor och andens frukter. Andedopet är kanske den tydligaste identitetsbärande läran inom den globala pingströrelsen. En annan viktig grundbult för rörelsens framgång är principen om fria församlingar i samverkan. I den svenska pingströrelsen har den teologiska övertygelsen om den fria församlingen alltid varit helt 274. Pew Forum on Religion and Public Life 2006. 275. Soteriologi är den formella teologins ord för “frälsningslära”. 276. Josefsson 2005, 70.
122
