En teologi som utmanar och som uppmanar till ett globalt samhällsansvar

driver forskningsprojekt inom området och satsar dessutom på att tillföra resurser till de trosbaserade organisationerna. Långsamt har också Sida och svenska biståndsaktörer börjat släppa beröringsskräcken inför religion och sakta men säkert börjat erkänna att religion spelar en stor roll i de flesta människors liv i de allra minst utvecklade länderna.262

Huvudsyftet med detta kapitel i rapporten om “hållbar utveckling och global rättvisa” är att diskutera den svenska pingströrelsens plats och roll i ett globalt civilsamhälle.

En teologi som utmanar och som uppmanar till ett globalt samhällsansvar

De senaste åren har kyrkornas roll i det svenska samhällslivet förändrats. På många håll i Sverige har kyrkoorganisationer fått ett ökat erkännande för sitt samhällsengagemang. Ett tydligt exempel på denna utveckling är kristna församlingars flyktingmottagande. Många församlingar och enskilda kristna har engagerat sig i flyktingmottagande och i ett aktivt integrationsarbete, till exempel genom språkcaféer och boenden för ensamkommande barn. Förutom församlingars sociala arbete med samhällets mest utsatta, har kyrkoorganisationer engagerat sig på ett lokalt, nationellt och globalt plan i politiska frågor inriktade mot fredspolitik, skuldavskrivning och flyktingamnesti. Det här har lett till spänningar inom kyrkor, för även om det finns en gemensam uppfattning om att kyrkan har en viktig roll att spela i samhällslivet råder oenighet om hur och vad denna roll ska användas till. Marta Axner har redogjort för denna utveckling i en doktorsavhandling från Uppsala universitet där hon bland annat studerat i vilka frågor som svensk pingströrelse uttalat sig om i den offentliga debatten.263

Utanför Sverige och västvärlden, i det globala syd, har pingströrelsen under en längre tid haft en mer självskriven plats i civilsamhället och offentligheten. Den evangeliska, karismatiska kristendomen är idag en världsomspännande rörelse med 500–700 miljoner anhängare i framför allt Asien, Afrika och Latinamerika. Pentekostalismen utgör merparten av denna rörelse.264 I många fattiga länder där pingströrelsen växt sig stark är det inte längre ett alternativ att luta sig tillbaka och förlita sig på att staten eller marknaden ska lösa konflikter, fattigdom, förtryck och

262. Sundqvist 2016. 263. Axner 2013.

264. Pew Forum on Religion and Public Life 2006.

118

klimatförändringar. Niklas Lindgren, director för PMU, utrycker det som att pingströrelsens ansvar globalt handlar ”om att både upprätta människor och skapa rättvisa samhällen”.

Det finns idag en stor förväntan på att globala pingströrelsen ska såväl mobilisera och agera för hållbar utveckling som komma till försvar för de mänskliga rättigheterna. Dock saknas en samlad pentekostal-teologisk motivation för socio-politiskt engagemang inom den svenska pingströrelsen, inte minst i förhållande till implementeringen av Agenda 2030.

Ett exempel på detta är försoningsarbetet i Rwanda efter folkmordet som ägde rum 1994. Pingströrelsen har tagit ett aktivt och uppskattat ansvar i processen, men detta arbete har samtidigt väckt frågor. Under tiden för folkmordet var uppskattningsvis 10 % av Rwandiska befolkningen medlemmar i Association des Eglise de Pentecôte au Rwanda (ADEPR) – den Rwandiska pingströrelsen.265 Startad av svenska pingstmissionärer på 30-talet hade ADEPR nära kontakter med den svenska pingströrelsen och många svenska pingstmissionärer arbetade i landet.266 Sett i detta ljus har såväl rwandier som internationella aktörer frågat sig inom ramen för min egen tidigare forskning varför inte den rwandiska och svenska pingströrelsen mer högljutt engagerade sig för att få slut på folkmordet. Utan ett levande samtal om detta är det otydligt internt, och för utomstående, hur svensk pingströrelse kan komma att agera om något liknande skulle hända igen.

Engagemanget för samhället och inte minst för ”den lilla människan”, de som ansågs mest utsatta i världen, har präglat den svenska pingströrelsen alltifrån starten i början av 1900-talet.267 Den tidigare nationella föreståndaren för Pingst, Sten Gunnar Hedin har i flertalet debattartiklar och krönikor genom åren uppmanat pingstförsamlingar i Sverige att verka i denna anda och ta ett större globalt ansvar. I en krönika i Dagen den 21 december 2015 påvisade Hedin att det inte längre duger att peka åt ett annat håll och uppmana ”någon annan” till besinning, eftertanke och handling. Enligt Hedin faller ansvaret på oss var och en. Humanism och tolerans kan, som Hedin uttryckte det, inte överleva om vi inte är beredda att kämpa för dem.268

265. Sundqvist 2011. 266. Söderlund 1995, s. 104. 267. Alvarsson 2014; Josefsson, 2005. 268. Websida: www.dagen.se/debatt/sten-gunnar-hedin-ta-ett-globalt-ansvar-1.666306 (2017-09-20).

119

Pingstförsamlingen och den svenska pingströrelsen som samhällsaktör har studerats flitigt inom forskningen. Nyligen disputerade Emir Mahieddin på sin doktorsavhandling Faire le travail de Dieu. Une anthropologie morale du pentecôtisme en Suède i Frankrike. Enligt Mahieddins resonemang har det under de senaste årtiondena skett en förändring vad gäller den svenska pingströrelsens etiksyn på flertalet frågor som ligger till grund för Pingströrelsens positionering som samhällsaktör. Mahieddin lyfter särskilt fram att pingströrelsen i Sverige ifrågasatte sin egen pliktetik, den så kallade “syndakatalogen” (strikt respekt för en uppsättning regler som tydligt definerar gott och ont). Istället utvecklades en tydligare konsekvensetik. Konsekvensetik är den etiska modellen där konsekvenserna av våra handlingar står i centrum. Enligt Mahieddin har denna förändring inneburit att förvaltningen av jaget är numera mer inriktat på en utvärdering av konsekvenserna av ens eget handlande inom svensk pingströrelse. Detta har enligt Mahieddin också lett till ett förändrat beteende där det som tidigare ansågs vara synd i det förflutna tolereras idag.

Alkoholkonsumtion är förmodligen ett av de områden där denna förändring är mest uppenbar. Så länge alkohol förekom i den så kallade ”syndakatalogen” var Pingströrelsen mer eller mindre att betrakta som en nykterhetsrörelse. Trots att grunden var teologisk var argumentationen för avståndstagandet från alkohol väl grundad i solidaritetstanken. Anledningen till att medlemmar inte skulle dricka stod att finna i bibeln, men solidaritet med tidigare missbrukare (som utgjorde en ansenlig del av den tidiga Pingströrelsen) samt möjligheten att erbjuda verksamhet fri från alkohol för barn och unga från otrygga hem var viktiga anledningar för många att välja bort alkoholen. När den snäva synen på vad som var att betrakta som syndigt sedan eroderade förändrades även pingstvänners syn på alkohol. Dagens unga pingstvänner har en syn på alkohol som inte sticker ut nämnvärt i jämförelser med andra grupper. I en tid då alkoholkonsumtionen i Skandinavien minskar, framför allt bland unga, går unga inom Pingströrelsen till och med i motsatt riktning.269

Konsekvensen av en förändrad teologi och etiksyn för alkoholkonsumtion ledde alltså till att även de mänskliga argumenten kring nykterhet föll. Synen på alkohol utgör därför ett intressant exempel på hur förändringar i teologi skapar snabba värderingsförskjutningar som påverkar Pingströrelsens roll som samhällsaktör och, i förlängningen, dess

269. Mahieddin 2015.

120

roll inom ett globalt civilsamhälle. Då alkohol både orsakar och fördjupar fattigdomsproblematiken i många länder där den globala pingströrelsen nu växter sig stark är pingstvänners relation till nykterhetsfrågan central. Alkoholindustrin har under de senaste decennierna hårdsatsat på att slå sig in i många fattigare länder och WHO och den nya utvecklingsagendan 2030 har tydligt definierat alkohol som en fattigdomsfälla. I många utvecklingsländer med hög HIV prevalens är alkoholkonsumtionen dessutom stigande. Kyrkan har traditionellt haft en stark röst för måttfullhet i relation till alkohol samt förkastat mäns våld mot kvinnor. Genom PMUs inträde i Svenska Missionsrådet (SMR) har svenska pingströrelsen nu dessutom åtagit sig att påtala kopplingen mellan alkohol, genusbaserat våld och spridningen av hiv inom det globala arbetet och missionen.270

Forskningen väcker många intressanta och viktiga frågor; vilken är kyrkans roll i ett globalt civilsamhälle och vilket ansvar har den svenska pingströrelsen för den globala utvecklingen? En rörelse i marginalen eller i samhällets mitt? En rörelse som aktivt bekämpar globala orättvisor och klimatförändringar eller som passivt inväntar Jesu återkomst? Flertalet teologer har kommit att konstatera att ursprungligen präglades den svenska pingströrelsen av den sista tiden, dvs. upplevelsen om att Jesu återkomst är nära. Vad vi dock kan konstatera idag är att sedan 1990-talet har de eskatologiska frågorna minskat i betydelse inom svensk pingströrelse. Från Lewi Pethrus utgåva år 1912 Jesus kommer271 till vad Mikael Tellbe idag talar om som en form av ett ”eskatologiskt vakum”.272

Svenska pingströrelsen utgör idag ett av Sveriges större frikyrkosamfund. I februari 2017, fick tidigare nationell föreståndare för Pingst, Per ”Pelle” Hörnmark ta emot kungens medalj, 8:e storleken i högblått band, och prisades då för sina insatser för förtjänstfulla insatser inom den svenska och europeiska Pingströrelsen.273 Är detta pris att betrakta som ett mer allmänt offentligt erkännande av Pingströrelsens ökade betydelse för den globala utvecklingen? Detta är frågor som jag försöker titta närmare på inom ramen för denna studie om kyrkans plats i ett globalt civilsamhälle.

270. Svenska Missionsrådet 2010.

271. Sahlberg 1977, s. 243-244; Josefsson 2005, s 159. 272. Tellbe 2001.

273. Websida: www.dagen.se/pelle-hornmark-far-medalj-av-kungen-1.918827 (2017-09-20).

121