1.3 Corpus Pethrus

har på detta sätt en förklarande funktion, dvs. syftar till ökad förståelse, men dessutom en kritisk på två sätt. Dels vad åhörarna uppfattade såsom korresponderande praxis till LPs förkunnelse, dels signaler om att LP ändrat uppfattning.

För det sjätte skall novum-kategorin anföras. Flera modellresonemang står till buds när man vill argumentera för att något är nytt. Man kan påstå att idéerna är nya, dvs. de har inte tidigare förfäktats. Ett annat sätt är att bruka en struktur-modell, vilken går ut på att idéerna är bekanta men att de ingår i ett nytt mönster. En tredje metodvariant är att göra bruk av distinktionen explicit-implicit. Jag kommer att bruka den framför allt när jag diskuterar LPs samhällsuppfattning. Det som senare sägs explicit fanns tidigare implicit. Ett och samma tankeinnehåll kan vara mer eller mindre artikulerat hos en och samma individ vid olika tidpunkter och kan dessutom anta olika former. Synsättet förklarar mitt bruk av klara och tydliga citat.

Slutligen: tolkningsresultatet är med hänsyn till dess säkerhet att betrakta som »rimligt« snarare än »riktigt«. 31 Synpunkten baserar sig framför allt på materialets beskaffenhet.

Vad jag kallar corpus Pethrus utgör flera skilda materialtyper. Av vikt att framhålla är att det är det publicerade materialet som undersökningen fotar sig på. Det är den åskådning som LP gjorde känd och som påverkade och influerade pingstvänner inte bara i Sverige, som utforskas. Med den byggde han upp det symboliska universum som de svenska pingstvännerna i dag lever i och det livsverk som de i dag för vidare och utvecklar. Det icke-publicerade materialet i form av en omfattande korrespondens ges därmed endast en supplerande roll. En enkel systematisering av materialet är denna: 1 Uppbyggelselitteratur. Hit hör predikosamlingarna och betraktelselitteraturen. Jag använder Samlade Skrifter, band 1−10, i hänvisningarna. Samlade Skrifter utgavs 1958 med anledning av LPs 75-årsdag. Utöver dessa räknas Under den Högstes beskärm, 1966, och de fyra böckerna om Timmermannen från Nasaret, 1970–73, till denna kategori. I viss mån hör också Brytningstider – Segertider, 1969, hit. I den finns också material som kan hänföras till nästa materialtyp. Självfallet inkluderas i material-

31 Till distinktionen, se Vedung, 1977, s. 81, 92.

gruppen artiklar och ledare i tidskrifterna Brudgummens Röst, Biblisk Tidskrift, Den Kristne, Evangelii Härold (EH), Evangelisk Tidskrift. 2 Läroskrifter. Dessa har från början varit predikningar och är därför svåra att skilja från uppbyggelselitteraturen. Det är kanske riktigare att säga, att i uppbyggelselitteraturen finns partier av mer utredande karaktär insprängda. Dessa finns också i Samlade Skrifter. Någon rangordning av materialgrupp 1 och 2 görs inte. 3 Reseskildringar. LP gjordemånga resor till olika länder. Om intrycken av resorna i Palestina på 1920- och 1940-talet, USA på 1930-talet och Afrika på 1950-talet utgav han flera böcker. Störst roll för avhandlingen spelar Västerut, som kom 1937. 4 Politiska texter. Hit räknar jag ledarartiklar i tidningen Dagen 1945–1974. Man kan fråga sig om tidningen Dagen under LPs tid var pingströrelsens organ32 eller LPs eget. Chefredaktören skulle kunna känna en sådan lojalitet mot huvudmannen att det därav är svårt att verkligen betrakta de politiska texterna som uttryckande författarens egen mening. I en ledare »Är DAGEN partiorgan?« lämnar LP några upplysningar om sin egen position. Sedan Kristen Demokratisk Samling (KDS) våren 1964 påbörjade sin verksamhet fram till början av 1965 hade till redaktionen inkommit »ett 10-tal brev« »som klandrar DAGEN för den vänliga inställningen«. I ledaren menar LP att det politiska intresset inte skadat Dagens nummerförsäljning, men citerar dessutom ur protokoll från AB DAGEN 11 januari 1965: »I sammanhanget bör det också stå klart, att pastor Lewi Pethrus såsom chefredaktör även i sådana sammanhang har frihet att på ledarplats uttala sin personliga uppfattning och mening.« LP fogar till protokollsutdraget följande kommentar: »Den frihet de tillerkänner honom beror emellertid bl.a. på att hans ledare är signerade. De signerade artiklarna i en tidning är inget uttryck för tidningens egen ståndpunkt. För de signerade artiklarna i en tidning står författaren själv men inte tidningen [kursiv].«33 Till de politiska texterna hör vidare I dag lek – i morgon tårar, 1942. 34 Också skrifter som Given kejsaren vad kejsaren tillhör, 1944, 35 och Valen och moralen, 1958, vilka finns i Samlade Skrifter, band 9 respektive band 10, hör hit. Debattboken Ny mark, 1966, faller likaså in under denna materialgrupp.

32 Se Sahlberg, 1977, s. 6, 118. 33 Dagenledaren 12.2.1965, LP. 34 Av Sahlberg (2009/1985, s. 116) ansedd som LPs första samhällsorienterande bok. 35 Egentligen en radiopredikan hållen i Filadelfiakyrkan 3.9.1944.

5 Memoarerna. Fem memoarböcker skrevs under tiden 1953–1956. Den första, Den anständiga sanningen, 1953, ger LPs perspektiv på schismen med Sven Lidman. Därefter rullas livshistorien upp. Memoarerna sammanställdes senare av LP själv till en enda bok, Ett sagolikt liv, som utkom postumt, 1976. För amerikanska läsare presenterar han sig i A Spiritual Memoir, 1973. Långt tidigare hade dock ett par av hans böcker översatts till engelska.36 6 Poetiskt material: LPs sånger och dikter. Flera av LPs tidiga dikter finns i memoarerna. Dottern Miriam Pethrus-Peterson har skrivit ett förord till sångsamlingen Lewi Pethrus: Mina sånger, 1954, med kommentarer till sångernas tillkomst. I utgåvan av Segertoner 196037 står LP för text och musik i tio av sångsamlingens 604 sånger.38 Utöver detta har han författat texten till två sånger39, arrangerat elva av sångerna40, är medförfattare till fyra41, bearbetat texten till en42 samt översatt två sånger43. Den sista sången Livets land skrev han natten efter hustruns död, 1966. »Efter Lydias död går livet i moll« brukade han säga, uppger Märta Havenström, som 1950 blev husföreståndarinna hos familjen Pethrus.44 Den mest kända av LPs sånger är Löftena kunna ej svika.

45 7 Brev och korrespondens. Mellan 1914–1974 samlade LP sin mycket omfattande korrespondens med människor från olika håll. Från 1914 tog LP kopior på sina brevsvar. Under 1916–1921 förekommer luckor i materialet likaså efter 1958, då LP frånträdde föreståndarbefattningen i Filadelfiaförsamlingen i Stockholm.

36 Vinden blåser vart den vill, 1936, engelsk översättning The Wind Bloweth Where it

Listeth, 1938, och Kristen församlingstukt, 1930, engelsk översättning Christian Church

Discipline, 1944. Colletti, 1983, s. 24. 37 För sångbokens utveckling sedan 1914, se Selander, 1980, s. 49f. 38 Segertoner 1960, 4, 12, 40, 70, 242, 306, 370a, 441, 587, 594. 39 ibid., 172, 485. 40 ibid., 2, 9, 34, 45, 55, 59, 61 (upptecknad av LP), 159 (upptecknad av LP), 205, 220 (vers), 266. 41 ibid., 43, 61, 186, 190. 42 ibid., 152. 43 ibid., 28, 159. 44 Havenström, 1984, s. 95ff. 45 Selander, 1980, s. 189.