har på detta sätt en förklarande funktion, dvs. syftar till ökad förståelse, men dessutom en kritisk på två sätt. Dels vad åhörarna uppfattade såsom korresponderande praxis till LPs förkunnelse, dels signaler om att LP ändrat uppfattning. För det sjätte skall novum-kategorin anföras. Flera modellresonemang står till buds när man vill argumentera för att något är nytt. Man kan påstå att idéerna är nya, dvs. de har inte tidigare förfäktats. Ett annat sätt är att bruka en struktur-modell, vilken går ut på att idéerna är bekanta men att de ingår i ett nytt mönster. En tredje metodvariant är att göra bruk av distinktionen explicit-implicit. Jag kommer att bruka den framför allt när jag diskuterar LPs samhällsuppfattning. Det som senare sägs explicit fanns tidigare implicit. Ett och samma tankeinnehåll kan vara mer eller mindre artikulerat hos en och samma individ vid olika tidpunkter och kan dessutom anta olika former. Synsättet förklarar mitt bruk av klara och tydliga citat. Slutligen: tolkningsresultatet är med hänsyn till dess säkerhet att betrakta som »rimligt« snarare än »riktigt«.31 Synpunkten baserar sig framför allt på materialets beskaffenhet.
1.3 Corpus Pethrus Vad jag kallar corpus Pethrus utgör flera skilda materialtyper. Av vikt att framhålla är att det är det publicerade materialet som undersökningen fotar sig på. Det är den åskådning som LP gjorde känd och som påverkade och influerade pingstvänner inte bara i Sverige, som utforskas. Med den byggde han upp det symboliska universum som de svenska pingstvännerna i dag lever i och det livsverk som de i dag för vidare och utvecklar. Det icke-publicerade materialet i form av en omfattande korrespondens ges därmed endast en supplerande roll. En enkel systematisering av materialet är denna: 1 Uppbyggelselitteratur. Hit hör predikosamlingarna och betraktelselitteraturen. Jag använder Samlade Skrifter, band 1−10, i hänvisningarna. Samlade Skrifter utgavs 1958 med anledning av LPs 75-årsdag. Utöver dessa räknas Under den Högstes beskärm, 1966, och de fyra böckerna om Timmermannen från Nasaret, 1970–73, till denna kategori. I viss mån hör också Brytningstider – Segertider, 1969, hit. I den finns också material som kan hänföras till nästa materialtyp. Självfallet inkluderas i material31 Till distinktionen, se Vedung, 1977, s. 81, 92.
I Inledning. 1 Uppgift, metod, material och motivering
21
