5.1 Friheten

5 »Såsom individen är, är församlingen« 1

LPs motvilja mot skrivna trosbekännelser är vid det här laget bekant. Trots det skall jag ta min ansats i den apostoliska och den nicenska trosbekännelsens ord om kyrkan. Kyrkan beskrivs i Apostolicum med attributen: »en helig, allmännelig kyrka.« I den nicenska trosbekännelsen uppräknas fyra kännetecken: »en enda, helig, allmännelig och apostolisk kyrka.« Till LPs ecklesiologi hör ännu ett kännetecken, nämligen friheten. Det visar att kännetecknen har en tydlig historisk referens. Kyrkans natur är en fråga om en konfessionell konflikt. Bland de nämnda fem notae ecclesiae skall tonvikten i analysen läggas på »en enda, fri och helig församling«. De båda övriga behandlas ytterligt summariskt. Syftet är inte att redogöra för alla inslag i ecklesiologin, utan visa hur bestämd den är av sättet att tänka om människan, av individualismen. I ecklesiologin profileras människosynen. I dispositionen kastar vi om ordningen för notae ecclesiae på så sätt att vi börjar med friheten varefter följer i tur och ordning: heligheten, enheten, apostoliciteten och katoliciteten.

5.1 Friheten

Med begreppen voluntarism och instrumentalism har centrala inslag i människosynen belysts, och vid ett par tillfällen har jag använt begreppet autonomi för att förklara vad jag har sett i texterna. Tankegången har varit, att människan är autonom, men inte självtillräcklig.

Med en målmedvetenhet och en energi som ställt andra i skuggan har LP hävdat lokalförsamlingens frihet. »Den samfundsfria församlingen« har varit ett centralt tema efter uteslutningen ur Svenska Baptistsamfundet 1913.2 Den genomgående tanken är att organisationer över och/eller mellan de lokala församlingarna är »mänskliga lappverk« vilka hämmar den sunda och bibliska utvecklingen.3 Hade icke

1 A Spiritual Memoir, 1973, s. 13. 2 Bredberg, 1937, s. 227. Såsom jag tidigare omnämnt har LP på denna punkt präglat de skandinaviska pingströrelserna, men också den skandinavisk-amerikanska pingströrelsen. 3 Band 4, s. 141.

»dessa mänskliga skrankor funnits, hade varje församling haft frihet att underordna sig Guds ord efter egen vilja, vilket är församlingens fulla rätt enligt skrifterna«. 4 Man bör observera att LP inte raderar ut organisations-terminologin.5 1923 talar han i positiva ordalag om »organisation inom lokalförsamlingen«6 och i ett uttalande vid den europeiska pingstkonferensen 1939 i Stockholm redogjorde han för sin syn på förhållande mellan »kristendom« och »organisation« på följande sätt:

Det är ju alldeles klart, att ett Guds verk sådant som den kristendom som framträdde på pingstdagen, måste ha en yttre form att existera uti, ett käril uti vilket den gudomliga kraften kunde ösas och förvaras. Den måste ha någon slags organisation. Och det fick den också. I den första kristna tiden vore verksamhetsgrupperna icke utan organisation. Därför är icke frågan huruvida ett Guds verk skall ha organisation eller icke utan vad slag av organisation det skall bli fråga om. Om vilken organisation det rörde sig om svävade LP icke i okunnighet. »Den organisation det i bibeln handlar om är den lokala församlingen.«7 LP uttömmer inte teologin i ecklesiologi, men en yttre typ av organisation får principiell betydelse för den kristna församlingens funktionsduglighet.8

Vilket frihetsbegrepp ger texterna uttryck för? En möjlig distinktion är den mellan negativ och positiv frihet. Frihetsbegreppet som antyds i texterna är av negativ karaktär i det att det fäster vikt vid tvång och inskränkningar, som det gäller att befria sig från varefter den önskade och positiva utvecklingen kommer att infinna sig. Tas skranken och tvångströjorna bort börjar livet att gestalta sig. Frihet från tvång tycks enligt tankegången automatiskt innebära frihet till utveckling och beroende av Gud allena. Församlingen är såsom en människa, den måste utvecklas och tillväxa och hemligheten »till att församlingarna under den apostoliska tiden tillväxte och utvecklades så underbart var, att inga trosbekännelser eller samfundsorganisationer höll dem fångna, utan de stodo redo att göra allt vad deras Herre genom den helige Ande manade dem till«. 9 Beroendeaspekten relateras således till hållningen inför

4 Band 4, s. 141. 5 Struble (1984, s. 15, 17) beskriver den svenska pingströrelsens församlingssyn som både »organisatorisk« och »organisationsfri«. 6 EH, nr 3, 1923, s. 31. 7 Europeiska pingstkonferensen, 1939, s. 144. 8 Jfr Wingren, 1968, s. 118. 9 Band 4, s. 142f.

Gud10 medan frihetsaspekten fokuserar förhållandet till de »mänskliga organisationerna«. LP sammankopplar således organisationsformen med dess funktion. Den lokala församlingen som organisation sammanfaller de facto med LPs uppfattning om den mest effektiva verksamhetsformen. Så även om det inte stod en rad om denna organisation i NT, skulle han ändå hålla sig till detta mönster.11 Bibeltexterna stöder hans uppfattning, men formar den inte i exklusiv mening. Frihet från yttre organisation leder till ett beroende av Gud, vilket i sin tur får effektivitet och tillväxt utåt till följd. I andra utläggningar visar det sig emellertid att sambandet inte är så enkelt. Hindren är inte endast av yttre art, det finns inre hinder som avsnittet om heligheten kommer att visa. Gång på gång framför LP principen: »Det är ju alltid personer, som Gud använt«, dvs. inte system12 »Systemen« kan hindra eller befrämja Guds verk. Vad som gäller för samfundsväsendet är helt enkelt detta: Det har hindrat Gud från att verka genom individerna som han önskat13 McDonnell uppfattar detta som en av pentekostalismens patologiska förutsättningar, att Gud skulle vara impotent så snart han ställs mot någon struktur eller organisation över den lokala nivån.14 Undanröjande av organisationerna ges emellanåt den utformningen som om detta med osviklig logik skulle leda till att den lokala församlingen i allt står redo att utföra Guds vilja. Ett negativt frihetsbegrepp är bristfälligt. Friheten från organisationer och yttre hinder ensamt är icke nog. Med ett positivt frihetsbegrepp skulle dessutom de djupare frågorna om vem som egentligen styr även efter de yttre hindrens avlägsnande kunna ställas. Så sker inte.

Förkunnelsen om »den samfundsfria församlingen« eller den lokala församlingens självständighet kombineras emellertid inte med tankar om självtillräcklighet. Såsom den enskilda människan behöver den lokala församlingen behöver lokala församlingar varandra. »LP betonade med skärpa att församlingarna skulle hålla ihop«, skriver Struble som initierad forskare på pingströrelsens ecklesiologiska fält.15 Det är

10 »Det är en förmån att icke äga något annat stöd än Honom, som är ’huvudet för

Hans kropp som är församlingen’ .« EH, nr 3, 1923, s. 31. 11 Europeiska Pingstkonferensen, 1939, s. 151. 12 ibid., s. 176. 13 Band 4, s. 177. 14 McDonnell (1976 s. 250) omnämner att denna uppfattning »is especially strong among the Swedish Pentecostals«. 15 Struble, 1984, s. 15.