2.1 Perioden 1884–1910

2 Biografiska notiser: Lewi Pethrus 1884−1974

Introduktionen av mannen bakom de texter, som här utgör det egentliga forskningsobjektet, sker utifrån en indelning av LPs liv i tre perioder. Första perioden utgör tiden från födelsen 1884 och fram till och med 1910 när LP lämnar Lidköping för att bli föreståndare i Filadelfiaförsamlingen i Stockholm. Den andra perioden sträcker sig från 1911 till 1958, dvs. föreståndarperioden i Filadelfiaförsamlingen. Den tredje perioden omfattar tiden från 1959 till hans död 1974. Ambitionen är att ge LP och texterna en yttre ram.

2.1 Perioden 1884–1910

LP föddes i ett baptistiskt1 arbetarhem i Västra Tunhems socken i Västergötland den 11 mars 1884. På grund av föräldrarnas trosuppfattning var han »den förste inom hela kommunen, som inte blev döpt som barn«. 2 Någon pennalism menar han sig inte ha varit utsatt för på grund av detta, men lärarna påminde honom om det religiösa »främlingskapet«. En examensdag – med hans mor som åhörare – ställdes katekesens fråga: Varför kallas du kristen? till den odöpte Petrus Levi Johansson, som läste upp det aktuella stycket: »Jag kallas kristen, emedan jag genom dopet är upptagen i Jesu Kristi församling« osv.3 Den 12 februari 1899 döptes LP knappt 15 år gammal och anslöt sig till Rånnums baptistförsamling.4 Samma år flyttade han till Vänersborg och lämnade sitt arbete vid Vargöns Aktiebolag, där han arbetat sedan april 1897. Under tiden i Vänersborg kom han på »tanken att byta namn«. 5 I augusti år 1900 reste han till Fredrikshald i Norge och började arbeta där, eftersom

1 Den anständiga sanningen, 1953, s. 169. 2 ibid., s. 170. 3 ibid., s. 171. 4 ibid., s. 223. 5 ibid., s. 264f. Enligt Ny Svensk historia (1936, s. 127) hänför sig släktnamnet Petrus (stavas så i arbetet, utan h!) till år 1910. Ansökan om namnändring skall ha inlämnats under Lidköpingstiden. Det är möjligt att memoarerna skall förstås så, att LP under tiden i Vänersborg umgicks med tanken på att byta släktnamn, men att ansökan om ändringen inte skedde förrän 1910. Problematiserar uppgifterna gör den skriftliga ansökan LP insänder från Bengtsfors till Betelseminariet om inträde på skolan. Den är undertecknad Lewi Petrus. Holmberg, 1976, s. 19−22. I Inledning. 2 Biografiska notiser: Lewi Pethrus 1884−1974 28

han »önskade komma längre ut i världen«.

6 Bl.a. beroende på att en av hans bröder 1901 hade flyttat till Oslo, som vid denna tid hette Kristiania, flyttade LP dit. »Nu stod jag på egna ben« och »kände, att mitt liv var lagt helt och hållet i mina egna händer, och ansvaret för detsamma var uteslutande mitt«, berättar han.7 Norge-tiden blev på flera sätt avgörande för hans liv. Kommen till Oslo träffade han en ung man, som var bror till den kvinna – Lydia Danielsen från Kragerö – som 1913 skulle bli hans hustru. Därtill kom det politiska intresset, som norrmännen visade, att påverka honom. »När jag kom till Norge gick diskussionens vågor höga inom politiken.«8 Till diskussionen hörde förhållandet mellan Sverige och Norge, men LP berättar, att om än »politiken kom att intressera mig en hel del«, 9 tog arbetarrörelsen »djupare tag i mig«.

10 Med »arbetarrörelsen« torde han avse fackföreningsrörelsen, ty han skriver att han »insåg det berättigade i arbetarnas krav« och blev »medlem i fackföreningen« samt säger refererande till denna tid: »Själv har jag alltid ansett mig tillhöra arbetarklassen.«11

På grund av en mot honom riktad anmärkning – felaktig enligt LP själv – slutade han sitt arbete på skofabriken och kom därefter att ägna sig åt »evangelii tjänst«. 1902 hade han sin första mötesserie i Lillesand på Norges sydspets och under vintern 1902–1903 hade han möten »på kuststräckan från Langesund till Lillesand«. 12 Sommaren 1903 erhöll han en kallelse från baptistförsamlingen i Bengtsfors i Dalsland att bli dess predikant. Han besvarade kallelsen jakande och stannade där ett år.13 I slutet av augusti 1904 började han sina studier på Betelseminariet i Stockholm. Under skoltiden sysslade han enligt vad han uppger i Medan Du stjärnorna räknar »allvarligt med tanken att lämna predikantbanan«. Uppgifter som lekte i hågen var i stället författarskap och journalistik.14 Tankarna kring nya uppgifter avbröts emellertid av ferier-

6 Ett sagolikt liv, 1976, s. 37. 7 ibid., s. 39; Den anständiga sanningen, 1953, s. 282. 8 Ett sagolikt liv, 1976, s. 40. 9 Den anständiga sanningen, 1953, s. 287. 10 ibid. I Sverige i Vargön kom han inte i närmare beröring med arbetarrörelsen eftersom den enligt hans mening då var »i sin linda«. Ett sagolikt liv, 1976, s. 41. 11 ibid. 12 Medan Du stjärnorna räknar, 1953, s. 20, 37. 13 ibid., s. 40. 14 ibid., s. 71.

nas predikoverksamhet. 15 Förhållandet till kristendomen var dock vacklande. Strax före julhelgen 1905 genomgick han en djup kris som slutade med en ny överlåtelse åt Gud. »I och med denna upplevelse«, skriver han, »blev kristendomen åter liv för mig«. 16 Julferierna och ytterligare några veckor på nyåret 1906 tillbringade han huvudsakligen i Kristianstad, men också i Hässleholm. På våren samma år gör han sin militärtjänst, som han fått uppskov med ett år. Efter militärtjänstgöringen flyttade han efter en tids vila i föräldrahemmet i september månad 1906 till Lidköping »för att hjälpa församlingen där åtminstone någon tid«. 17 Det är här den 7 januari 1907 han läser Dagens Nyheter och ser rubrikerna: »En ny ’väckelse’ över Kristiania.« Thomas B. Barratts namn spelar en avgörande roll för hans sätt att uppfatta fenomenen. Han kände till honom både från tiden i Kristiania och från Barratts besök i Stockholm 1904. Hans namn, skriver LP, »bidrog till att hos mig väcka förtroende för den rörelse, som han nu representerade«. Tidigare hade LP tagit del av rapporter från Los Angeles om liknande yttringar, men icke nämnvärt berörts.18 Nu var det något annat. Samtidigt med »väckelsen« i Kristiania inträffade snarlika fenomen i Skövde, men den svenska pressen uppmärksammade detta först den 26 januari 1907. Dagens Nyheter skrev då: »I Skövde pågår en liknande rörelse som i Kristiania.« LP väljer Oslo framför Skövde.19

Efter tre veckors vistelse i Kristiania återkom LP till Sverige och hade att fatta beslut om vad han skulle ägna sig åt. Han uppger att han hade sagt upp sin tjänst i Lidköping till januari 1907 och alternativen var tre: Antingen predikant i någon av baptistförsamlingarna i Kristianstad eller i Lidköping eller att återvända till Betelseminariet. LP valde

15 Medan Du stjärnorna räknar, 1953, s. 73. Julhelgen 1904 och nyåret 1905 tillbringade han i baptistförsamlingen i Stora Kil i Värmland. En »liten väckelse uppstod« på platsen. Under påskferierna 1905 var han tillbaka i Värmland, och sommaren samma år verkade LP inom Baptisternas Ungdomsförbund därstädes. 16 ibid., s. 75. 17 ibid., s. 81. 18 ibid., s. 86. 19 Resan till Kristiania hade ytterligare ett syfte förutom deltagandet i Barratts möten.

Jag önskade – skriver LP – »få större klarhet uti mitt förhållande till den flicka, som många år senare blev min hustru«. LP skriver: »Jag skrev emellertid till henne och bad, att hon skulle komma till Kristiania, så att vi fick talas vid om saken. Och hon kom.« ibid., s. 146.

Lidköping, platsen där han hånats och motarbetats.20 Vid 22–23 års ålder blev han alltså församlingsföreståndare. Den personliga friheten blev med åren väsentlig.21 Det är i Lidköping som han når fram till vissheten att han undfått »ett bibliskt dop i den helige Ande«. 22 1910 övervägde LP en andra gång att lämna »predikogärningen«, men genom en syn – »den enda jag haft i hela mitt liv«23 – befriades han från dessa tankar. När den sjunde baptistförsamlingen i Stockholm bildades den 30 augusti 1910 kallas LP att bli dess predikant.24 Efter – vad LP själv kallar »depressionen«, dvs. när han övervägde att lämna förkunnargärningen – befann han sig när kallelsen nådde honom i ett läge där han var intresserad att så snabbt som möjligt gå in i de nya

20 Överhuvudtaget är det besvärligt att få ordning på de olika versioner som finns att tillgå om vart LP tog vägen efter vistelsen i Kristiania 1907. Åkte han till sitt föräldrahem eller tillbaka till sitt arbetsfält, dvs. Lidköping? Om det senare är det riktiga, innebär det att den i framförallt memoarerna givna framställningen, som använts av

Hjalmar Sundén som illustration till rollteorin, måste ifrågasättas. Sundén bygger nämligen på att LP först begav sig till sitt föräldrahem. Nu är tyvärr inte ens framställningen i Medan Du stjärnorna räknar, 1953, fri från motsägelser. Summerar man framställningen i memoarboken blir man under alla omständigheter tveksam till huruvida valet av Lidköping bland alternativen är definitivt, ty i boken påstår LP att »min vistelse där hela första delen av 1907 var tillfällig« (ibid. s. 165). Det som på ett särskilt sätt bidrog till att han stannade i staden var inte »att Gud gjort levande« att han skulle återvända (ibid. s. 99) utan ett rykte som kommit ut i bygden att han gjort en flicka med barn (ibid. s. 167). LP förstod att lämnade han Lidköping hals över huvud vore hans framtid som predikant en saga blott. I stället hade han att visa att han var förtroende värd. »Det elaka ryktet bidrog så i hög grad till att jag fattade mitt beslut att stanna …«. ibid. s. 167. Resultatet av denna läsning gör det möjligt att rikta kritik mot Sundéns oproblematiska användning av just LPs Lidköpingsmaterial för att illustrera rollteorin. Med hänsyn till texterna finns det andra närmare till hands liggande förklaringar än den som Sundén ger oss. Sundén, 1958, s. 66f. Det är onekligen notabelt att i Urkristna kraftkällor, 1925, (Band 5) saknas framställningen om »viljekampen« med tanke på den framtida sysselsättningen. I Vinden blåser vart den vill, 1936, (Band 8) presenteras uppgifterna, vilka utbroderas i Band 9 (s. 121f.), men framför allt i Medan Du stjärnorna räknar. Enligt framställningen i Urkristna kraftkällor (Band 5, s. 14) beger sig LP från Kristiania till sitt arbetsfält, dvs. Lidköping och inte till föräldrahemmet. Jfr Band 9, s. 121. Viljeproblemet som är genomgående i samtliga skildringar om erfarenheten av Andens dop får emellertid olika innehåll i de olika framställningarna. 21 Medan Du stjärnorna räknar, 1953, s. 239. LP berättar att han »under åren från väckelsens början [dvs. 1907] till 1912 varit fri som fågeln. Allt vad jag trodde vara Guds vilja kunde jag göra utan att fråga någon människa till råds.« Jfr Holmberg, 1980, s. 119f. 22 Medan Du stjärnorna räknar, 1953, s. 103. 23 ibid., s. 183. 24 Kallelsen är daterad den 14 september 1910. ibid., s. 202.