3.2 Sysselsättningens Gud

mötte i den tidigare texten.12 På ytplanet formulerar LP ståndpunkter som ter sig som kontradiktoriska eller i alla fall paradoxala, men han inte själv noterat att förkunnelsen kan uppfattas som motsägelsefull. I gudsbilden ingår både det absoluta och det kontingenta. Gud är både oföränderlig och påverkbar. Som vi i ett senare delavsnitt skall se byggs dessa inslag i gudsbilden ut med hjälp av den kenosis-kristologi som pingstledaren förespråkar.

Huvudintrycket efter läsningen är att LP på ett förhållandevis radikalt sätt påstår att Gud är beroende av människan. Om en sådan uppfattning är att hänföra till modern sentimentalism är en av farorna att det skapas en avgud eller en annan att Gud knyts så nära till människan »that we are burdened with a weight greater even than that of authoritarian heteronomy«. 13 Båda farorna lurar i materialet, inte minst den senare. Självklart kan beroendeaspekten aningen mjukas upp om man lägger vikten vid, att Gud har valt att göra sig beroende av människan. LP själv betonar inte denna aspekt, men förutsätter den. Vad vi dock med säkerhet kan påstå är att om iden om den totalt oberoende Guden är en idealisering av förhållandet mellan tyrannen och undersåten,14 visar LPs texter att en sådan modell är omöjlig att använda för att beskriva förhållandet mellan Gud och människan.

En svårighet att bestämma LPs bild av Gud i detta sammanhang består i att människan på en och samma gång framställs som ett redskap, ett dött ting, och ett självständigt etiskt subjekt med en i viss mening fri och obunden aktivitet. Aporins lösning ligger däri att målet är att människan skall fungera som ett redskap, i allt söka efterlikna Guds handgrepp. Sysselsättning är för LP något för livet positivt, gott och nödvändigt. Overksamhet är ett ont, en risk för människan, som måste undanröjas. LP riktar en existentiell invändning mot friheten och »leken«: människan klarar inte av friheten, hon skulle tappa fotfästet eller stadgan i tillvaron och bli en vilsegången varelse. Inställ-

12 Band 1, s. 106: »Guds verk har gått framåt, förrän vi var till, och det kommer att gå framåt, när vi är borta också. Det enda vi bör göra är att vara i Guds händer, så att han får makt med oss.« 13 Gunton, 1985, s. 96. 14 Jfr Gunton, 1978, s. 20f.

ningen är paternalistisk och manipulativ.15 Gud blir ett positivt värde emedan han ger människan en uppgift eller använder henne i sin tjänst, dvs. Gud är mera en Gud som sysselsätter människan16 än en »arbetets och mödans Gud«. 17 En aktivering av människan samt en användning av hennes aktivitet är med andra ord önskvärd och nödvändig enligt LPs grundsyn. 18 Den naturliga människan uppfattas som »maklig«, »sömnaktig« och »lättjefull«. Denna uppfattning om Gud och synen på människan växer fram ur en samhällskontext där arbetet har förts in i livets centrum.19 Hur djupt LP absorberat tanken på att livet är arrangerat kring arbetet visar hans ängslan inför det livsinnehåll som himlen traditionellt symboliserar, nämligen vita contemplativa:

Vad skola vi göra i evigheten? Ja, det viktigaste är ju att vi komma dit, och sedan få vi nog reda på, vad vi skola göra. Att vi skola ha någon sysselsättning är klart. Vi känna, att det finns ingen större fröjd på jorden än att ha händerna fulla med arbete. Om Gud skulle sätta mig in i himmelen, och jag icke finge någonting att göra, skulle jag nog föranleda jämmer, men han har ju lovat, att det icke skall vara några tårar där. 20 Två rotmetaforer profilerar uppfattningen om Gud som den som sysselsätter människan och håller henne aktiv. Den ena är bilden av Gud som fader, den andra är modernare till snittet, nämligen Gud som chef eller företagsledare. Båda har samma tendens, steget mellan hemmet och företaget är inte långt. Det antyder ett samhälle i förändring.

Metaforen från hemmets sfär utformas på följande sätt:

Det är med Gud som med goda föräldrar. En förståndig jordisk far vet, att det icke är nyttigt för hans barn att vara sysslolösa, och därför är han mån om att de skall ha uppgifter att fullfölja i det gemensamma hemmet. Detta är ur flera synpunkter nyttigt för dem. Det fostrar och utvecklar dem, och

15 Jag påstår inte att manipulationen är medveten, den kan vara helt omedveten. 16 Det är möjligt att arbetsbegreppet borde differentieras. Enligt Webers omdiskuterade tes ideologiserades arbetet av vissa protestantiska grupper. LP är lätt att hänföra till de ideologiserande riktningarna. 17 Sven Lidmans formulering i Såsom genom eld. Citerat efter Sundberg, 1986, s. 105. 18 En genombläddring av Gå ut på gator och gränder ger besked nog. Band 10, s. 31–173.

Se särskilt s. 95, 134f. 19 Upptäckten av arbetet förutsätter »ett genombrott för hantverk och industri«.

Arbetet som »kategori« är en upptäckt förbehållen det industriella samhället.

Helldén, 1979, s. 20. 20 EH, 14 mars 1918, s. 42.