Bilaga 3. Rannsakningen av Karl Ljung

Här följer det fullständiga protokollet från rannsakaningen av Karl Ljung den 30 juni 1922. Understrukna namn i protokollet återges här med fet stil.

Närvarande voro: Protokoll fört vid sammanträde med det den 30 juni 1922 av Sveriges årskonferens tillsatta särskilda utskottet enligt kyrko-ordningens föreskrifter i § 256 mom. 3 för behandling av K. G. Ljungs sak, hållet den 30 juni 1922.

ordförande: Fredrik Åhgren. ledamöter av utskottet: Anders Grönblad, August Nilsson, J. Melin, F. Åhlén, Johannes Carlsson, Ad. Rudström, C.J. Nelson, J. Magnusson, Anton Hultqvist, J.Z. Wickman, E. Axelsson, J. Adelbert. sekreterare: John Olsson. Aktor: G.L. Lennarth.

Defensor: Nils Hehrne.

Broder K.G. Ljung inställde sig personligen.

Av K.G. Ljung anfördes jäv emot följande medlemmar av utskottet: J.Z. Wickman, Ad. Rudström och C.J. Nelson, vilka därför avlägsnade sig.

Aktorn, G. L. Lennarth framställde anklagelsen: K. G. Ljung står anklagad för att genom exempel hava offentligt och enskilt utspritt lärosatser, som stå i strid med Metodistepiskopalkyrkans lära. Som stöd för anklagelsen åberopades ett uttalande av distriktföreståndare Alb. Löfgren (bilaga A[289] samt hänvisades till det resultat, som komitén för konferensförhållanden nått, att Ljung icke kan kvarstå i effektiv tjänst, vilken uppfattning konferensen med 92 röster biträtt. Hänvisades till §§ 254, 17 och 524[290] i kyrkoordningen.

289 Anklagelsen s. 202. 290 Här avses den anmärkning som har lagts in före paragraf 524 i Discipline 1920: »Let every adult person, and the parents of every child to be baptized, have the choice of either sprinkling, pouring, or immersion.« (s. 37 ovan).

Defensorn, Nils Hehrne: Att Ljung låtit döpa om sig under former som väckt uppseende och verkat smärtsamt för många, beklagas även av Lj. Hans ställning till dopfrågan är så tillvida klar, att han, fast han själv blivit omdöpt, alls icke agiterat för de vuxnas dop utan handlat fullt lojalt, vilket bestyrkes av hans eget uttalande och andras vittnesbörd. Om Ljung tillfrågas om han vill försöka döpa barn, svarar han ja. Han önskar kvarstå i konferensen, helst med sådan befattning att han icke under ett års tid tvingas döpa barn, för att han under detta år måtte få tid att komma till en stadgad och klar övertygelse.

Lennarth: Ljung har agiterat genom sin gärning, om ej genom ord. Han kan ej förneka, att han vid enskilda samtal agiterat för omdop.

Ljung: Jag har sagt till 10 medlemmar angående pingströrelsen, att vi behöva dess ande i våra församlingar, men då de velat lämna församlingen för att sluta sig till pingstvännerna, manat dem stå kvar och ej taga steget förrän efter moget övervägande. Har icke fört dopet på tal, men om fråga ställts till mig om min uppfattning givit svar. Tillbakavisar anklagelsen.

Lennarth vidhöll sitt påstående.

Hehrne: Det är konstaterat, att Ljung icke agiterat. Ljung beklagar djupt striden. Flera av predikanterna ha blivit omdöpta och kunna förrätta omdop. Ljung ville bliva omdöpt inom vår kyrka.

Ljung: Jag beklagar ej handlingen, utan anser den fullt juste.

Ordf. Fr. Åhgren frågade Hehrne, vilka predikanter som blivit omdöpta och därför kunde förrätta omdop. Hade hört påståendet men ej fått bevis.

Hehrne hade hört att K. Westlund i Vänersborg hade döpt Göte Bergsten. Ljung önskade få dopet inom samfundet. Ljung lovar vara fullt lojal under kommande år, om han får sådan anställning att han ej tvingas förrätta barndop. Vill ej splittring; litet frihet och tillmötesgående måste givas åt bröderna och församlingarna.

Lennarth: Ljung har låtit oss förstå, att han lät döpa om sig ej av stundens ingivelse, utan att han kände det som en Andens ledning. Även nu efteråt ser han det på samma sätt. Påpekade att Ljung ej var ense med sin defensor.

Åhgren: Defensorn får ej säga mer än Ljung går med på.

Hehrne: Jag vädjar till Ljung. En mildare uppfattning behövlig. Ljung önskar, att hans dop skett inom kyrkan.

Ljung: Min uppfattning är ej ändrad. Ville ha dop av en som var döpt som äldre, så att det blev handlat av övertygelse. Ville tjäna kyrkan även i fortsättningen. [tillagt efteråt:] Förklarade att när han reste till Örebro hade han ingen tanke på att där låta omdöpa sig.

Lennarth: Ljung erkänner sitt omdop vara gjort av övertygelse och har därmed visat att han ansåg sitt barndop ogiltigt. Sedan den dagen har

han ej ändrat övertygelse. Det är konstaterat, att vår kyrka lär att barndop är lika berättigat och av lika värde som vuxnas dop. Till bestyrkande härav citerades ett uttalande från the Board of Bishops (Bilaga B[291[). Med sin handling har Ljung brutit med kyrkans uppfattning. Han har erkänt att han inte kan, utan att ändra uppfattning, tjäna lojalt i kyrkan, ej heller lova lojalitet. [tillagt efteråt:] Här vädjade aktor till Ljung som öppet tillstod sanningen av dessa påståenden. – Ljung har sagt att den långsamma processen skapar en viss osäkerhet, varför han önskar att processen göres kort och om skilsmässa befinnes nödvändig, att den må försiggå på ett sådant sätt att ej kyrka eller församlingen må taga skada, den kyrka och församling han så varmt älskar. Med anledning härav vädjar jag till br. Ljung att välja den väg som minst skadar alla parter, så att det ej måtte inför offentligheten sägas att Ljung blivit utesluten. Vi ha börjat i kärlek, må vi sluta i kärlek och skiljas i broderlighet. Om br Ljung självmant drager sig tillbaka, gör han kyrkan en god tjänst.

Ljung: Vill nog men kan ej vara lojal. Önskar ställa mig så att jag ej tvingas döpa barn. Har tidigare begärt tjänstledighet men ej blivit beviljad det. Önskar resa omkring i församlingarna och predika evangelium. Vill vara fullt lojal och ej agitera i dopfrågan, utan att vilja döpa barn.

Lennarth: Om Ljung blir evangelist, torde dock kallelserna från metodistförsamlingarna bliva få. Detta är blott en väg att skiljas åt.

Ljung: Jag har kallelser för ¾ år från metodistförsamlingar.

Hehrne: Aktor påstår att Ljung har brutit mot kyrkans lära genom sitt omdop. Det är dock känt att våra missionärer låta döpa sig, innan de resa ut på missionsfältet. Pastor Arvidsson i Stockholm har döpt många medlemmar. Arvidsson har i Svenska Sändebudet bevisat, att det är kyrkans praxis, att tillmötesgå samvetsömma personer i denna sak [s. 184]. Protesterade mot att den omdöpte skulle ha brutit mot kyrkans lära. Ljung har lovat att ej agitera, önskar ett års anställning så att han kan få tid att mogna och klarna i sin uppfattning. Varför ej gå honom tillmötes och låta avgörandet ske om ett år?

Lennarth: Arvidssons artikel utgör intet sakligt skäl i denna fråga och utgör ej något uttryck för traditionen. Ljung begär betänketid, men han har ju haft lång tid att överväga saken.

Hehrne: Om Ljung i framtiden vill bli villig döpa barn, det är frågan. Komitén kan gå till mötes i fråga om ett års betänketid.

Lennarth: Illa skulle komitén fylla sin uppgift om den ville så lätt komma ifrån saken. Komitén kan ej taga hänsyn till vad som möjligen kan ske i framtiden utan blott till vad som nu är för handen. Konstaterar att Ljung erkänt, därigenom att han förklarat sig hava handlat oriktigt med sitt om-

291 Bilaga 2 i denna skrift s. 356.

dop. Enda sättet för Ljung att kunna kvarstå är, att han inför komitén bekänner sig ha handlat ovisligt.

Hehrne: Ingen av komitén vill komma undan ansvaret. Här gäller det att på bästa sätt tjäna Gud och kyrkan. En utväg måste finnas så att Ljung får kvarstå och tjäna som evangelist.

Lennarth: Frågan är »skyldig« eller »icke skyldig«. Om Ljung är skyldig har komitén blott att uttala denna sin mening samt att fälla utslaget, att Ljung ej kan kvarstå i Sveriges årskonferens. Komitén har ej rätt att mot Ljungs erkännande frikänna honom. Det är konstaterat att Ljung är skyldig enligt anklagelsen. Vad säger då kyrkoordningen skall ske? det är frågan. Hänvisade till biskoparnas uttalande att en predikant, som förnekar barndopets giltighet och de tre dopsättens likvärdighet, icke kan kvarstå i god ställning.

Ljung: Jag har ej nekat andra att hava sina egna uppfattningar. För dem som tror på barndopet äger det giltighet.

Lennarth: Det gäller ej blott Ljungs dop i utan dop i allmänhet. Påpekade biskoparnas uttalande i punkt 5 rörande konferensmedlems uppfyllande av sina pastorala plikter. Hela konferensen har konstaterat, att Ljung icke kan kvarstå i god ställning.

Hehrne: Det är ej fråga om att Ljung skall dömas för sitt dops skull, utan om han vägrat döpa barn vilket han icke vägrar. Men om han i framtiden får begäran att döpa något barn, så kan han ej nu giva klart svar hur han kommer att handla. Yrkar frikännande och att Ljung gives ett års anstånd att skaffa sig full klarhet i frågan samt att han får en sådan anställning att han kan tjäna kyrkan utan att nödgas döpa barn.

Aktors yrkande: Då enligt uttalande från Board of Bishops en årskonferens har rätt att bestämma huruvida en av dess medlemmar utfört sina pastorala åligganden i fråga om undervisning, föreskrift och exempel i överensstämmelse med kyrkans ordning, och då årskonferensen idag nästan enhälligt uttalat att K. G. Ljung icke kan på grund av sin åsikt för närvarande utföra dessa pastorala göromål, och då det vid rannsakningen framgått tydliga bevis för att Ljungs åsikt icke är i överensstämmelse med kyrkans lära och han själv vidgått detta: yrkar jag på att K. G. Ljung skiljes från Sveriges årskonferens.

Parterna överlämnade härmed målet.

K.G. Ljung begärde att få protokollsutdrag rörande utslaget.

Efter en stunds överläggning beslöts avbryta förhandlingarna för att återupptagas lördag kl. 9 fm. (01 A1 41 MKA)

Därefter följer datering och underskrift av ordföranden och sekreteraren samt av två justeringsmän, Frtihiof Åhlén och Anders Grönblad, vilka valdes vid särskilda utskottets möte dagen efter.