Tina Harnesk till Bok- och vandring

tänka på alla som var avskurna från sina äldre och hur hemskt det var för en själv. De äldre samerna har en väldigt central roll i sina familjer och är väldigt viktiga. Det måste varit förödande att inte kunna träffas och då skulle de lära sig Skype och Facetime m.m. Jag hade ganska roligt åt tanken på hur de mötena kunde bli och även mötet med ”Siri”, vilket är en del av boken.

- Sen lovade min man mig även en hund om jag skulle skriva färdigt boken, skrattar Tina.

Är boken verklighetsförankrad eller är den påhittad?

En av deltagarna på årets "Bok- och vandring" är Tina Harnesk, som bor tillsammans med sin familj i Rönnberg utanför Arvidsjaur. Tina gav under fjolåret ut sin debutbok "Folk som sår i snö". Den har nu blivit nominerad till "Årets bok" bland tolv andra böcker, av litteraturredaktörerna på Bonniers Bokklubb och Månadens Bok.

Tina spås en lysande framtid och berättar att hon redan skriver på sin andra bok.

- Jag har hur mycket idéer som helst i huvudet till flera böcker, säger Tina.

Rättigheterna till boken ”Folk som sår i snö” har redan sålts till sexton länder. Tina sa upp sig från sitt heltidsarbete på Biblioteket i Arvidsjaur i början av året, för att hinna med allt arbete kring boken och för att lägga tid på att skriva fler böcker.

- Det har varit ett enormt tempo med allt arbete kring boken efter att den kom ut. Det var jag inte riktigt beredd på, menar Tina. Jag hade t ex aldrig kunnat drömma om att boken skulle säljas till flera länder.

Har du alltid varit intresserad av att skriva?

- Ja, jag har alltid skrivit jättemycket. Men jag trodde inte att jag hade det i mig att jag skulle kunna skriva en bok.

Hur lång tid tog det att skriva första boken?

- Det tog några månader och jag kunde inte tänka på annat än boken under tiden jag skrev. Jag fick hela tiden idéer och antecknade på allt jag hade omkring mig. Dessutom arbetade jag heltid samtidigt, men har en man som ställer upp och tog hand om barnen väldigt mycket under tiden.

- Sen tog redigeringen ett bra tag och det dröjde ytterligare innan den blev tryckt och kom ut i handeln.

Var fick du inspiration ifrån?

- Eftersom jag har samiskt ursprung så brinner jag för samisk litteratur och anser att berättelser och jojker är en del av den samiska litteraturen. Jag kommer från en berättarfamilj som även jojkar mycket och tänkte att det skulle vara så fantastiskt att få glänta på dörren till den världen. Sen började jag under pandemin att

- Berättelsen som inleder boken och som är en röd tråd, den har jag ärvt och fått. Jag vet inte var den ursprungligen kommer ifrån eller hur gammal den är, men den tycker jag själv om så mycket så jag valde att spinna vidare på den. Sen är flera händelser faktiska historiska händelser, som t ex en av ättlingarna som är en tvångsförflyttad Karesuando-same. Hans hustru är en av de samer som blev undanträngda. Jag har däremot struntat fullständigt i geografiska aspekter, men i mitt huvud utspelar sig boken ungefär i trakterna kring mitt hem, men ortsnamnen heter annat. Man tar ju ur sig själv, så det är svårt att inte vara självbiografisk i viss mån.

Du har fått strålande recensioner och beröm för den bakomliggande humorn i boken.

- Jag kände att jag inte behövde bry mig om hur en bok SKA skrivas utan jag kunde bestämma det själv. Tidigare kunde jag inte bestämma mig för om jag skulle skriva humoristiskt eller allvarligt och högtravande. Men jag bestämde mig för att jag skriver både och för så pratar jag och så är jag. Jag tycker ofta att vi samer skrattar och skojar om det som är svårt. När det är för svart, då blir man sarkastisk. Jag undrar om det kanske är det som lyser igenom. Det behöver inte vara så, det kanske är en jokkmokksgrej för i Jokkmokk är man väldigt sarkastiska. Jag har också insett efter att jag flyttade till Arvidsjaur från Jokkmokk, att den samiska kulturen i Jokkmokk är så mycket starkare.

Du blev utsedd till årets arvidsjaurbo 2022.

- Det var jag inte beredd på. Jag älskar att bo i Arvidsjaur, det är världens bästa kommun att bo i. Jag var egentligen inte flyttbar från Jokkmokk när jag träffade min man Ludvig, men jag trivs så bra i Arvidsjaur. Det är precis lagom stort och det finns så mycket fördelar med att leva här.

Du fick också äran att vara vårtalare i Arvidsjaur på valborgsmässoafton och har nu även nominerats till "Årets bok" för din debutroman. Berätta vad du tänker om det.

- Jag är tacksam och förvånad över vägarna livet tagit, oavsett om det kommer något pris ur Årets boknomineringen så gläds jag över den ärofulla utmärkelsen och förtroendet att få hålla kommunens vårtal. Skulle min bok vinna så skulle jag troligen dö av chock, så det kanske är lika bra att de andra nominerade titlarna är så starka. Jag har redan läst och älskat flera av dem!

Gimegolts

Välkommen till Arvidsjaur!

Hos oss kan du köpa renskinn, torkat renkött, kosor, hantverk, heminredning & souvenirer förstås! från järnvägsstationen.

Vi har hantverk, heminredning, souvenirer m.m. Besök gärna vår hemsida: www.presentbutiken.se

Öppettider:

Mån - fre: 09:30 - 17:30

Öppettider:

Måndag - Fredag: 09.30 - 17.30

Lör: 09:30 - 14:00

I grannkommunen Sorsele finns Naturreservatet Gimegolts, en sevärd dalgång som bildades för 9000 år sedan. Gimegolts ligger ganska nära kommungränsen och strax norr om Heden.

Lördagar: 09.30 - 14.00

Varmt välkomna till oss! Stationsgatan 3 Arvidsjaur

Pite Lvsbron

Piteälven rinner även genom grannkommunen Arvidsjaur. Norr om Moskosel vid Hundforsen, finns en av få numera kombinerade väg- och järnvägsbroarna, som fortfarande används.