3 minute read

Tumultet på ”luffarhotellet”

Här kommer fortsättning på tidigare arjeplogaren Carl-Oskar Lundströms genomgång av berättelser från domstolsprotokoll m.m. för Arjeplog från 1640-talet och framåt.

Den här berättelsen kommer från polisprotokoll ur länsmannens arkiv.

Advertisement

Hos skomakarparet Adam och Karolina Lundström var alla välkomna. Stugan var liten och bestod av två rum med var sin ingång. Där var en fristad för en mängd tillfälliga arbetare, luffare och andra. Hur fattigt och eländigt det än var så välkomnades besökarna och det ordnades kaffe ur den redan urkokta sumpen och där erbjöds ofta tillfällig bostad. Hemmet fick tidigt ett dåligt rykte och lite föraktfullt sades det att gården var ett ”luffarhotell”.

Bostaden var på Framnäsholmen, senare i dagligt tal kallad ”Skomakarholmen”. På platsen ligger i dag Arjeplogs kommunbibliotek och Hornavanskolan.

Hot, slag och hemfridsbrott

Tidigt på måndagsmorgonen den 10 juli år 1899 gjorde två tillfälliga arbetare sig skyldiga till hemfridsbrott hos Lundströms på Framnäsholmen. Det var vägarbetarna

Erik Danielsson (33 år) från Svärdsjö i Dalarna och Konrad Fritiof Andersson (24 år) från Östmark i Värmland.

Danielsson hade dessutom våldfört sig mot Karolina Lundström ”…med hot, slag och resande af lifsfarligt vapen…”.

De båda männen hade under söndagen tillbringat stor tid i stugan, där de drack kaffe och sprit och blev så småningom kraftigt berusade. Vid halv fem-tiden på morgonen var de båda männen utanför stugan och skrek och bråkade. Adam Lundström låg och sov i ett uthus och märkte inte av det som hände på gården, men Karolina Lundström som låg i stugan vaknade av oljudet. Hon såg när männen gick i väg och tog sig in i en kyrkstuga i närheten, som paret Lundström hyrde av en familj Karlberg. I den stugan låg tre timmermän från Malå och sov. Karolina följde efter männen till kyrkstugan och sa med sträng röst att de båda genast skulle avlägsna sig därifrån.

Erik Danielsson sprang då fram till Karolina Lundström, slog till henne under hakan och hotade med stryk om hon inte skulle vara tyst. En av malåborna, Samuel Ludvig Karlsson, hade vaknat och sett Erik Danielssons framfart och sprang tillsammans med Karolina Lundström till hennes stuga och låste om sig. Erik Danielsson och hans kumpan sprang efter och stod och slog kraftigt på dörren och ryckte så hårt att handtaget lossnade på utsidan. Därefter slog Erik Danielsson sönder ett av fönstren och hotade att om inte dörren genast skulle öppnas så skulle han slå sig in genom fönstret.

Karolina blev mycket rädd och Karlsson försökte lugna henne och sa att de kunde ta skydd hos vännerna i Karlbergarnas kyrkstuga. Karolina låste då upp dörren så att de båda kunde fly tillbaka till kyrkstugan och låsa in sig där. De båda vildsinta männen sprang efter och ryckte så hårt i handtaget att låset gick sönder och dörren for upp. Väl inne i stugan kastade Konrad Fritiof Andersson av sig rocken och hotade de innevarande med slagsmål. Erik Danielsson fick tag i en omkring tre alnar (cirka 1,8 meter) lång stenborr som han hotade alla i stugan med. Karolina Lundström sprang ut ur stugan, tätt följd av Erik Danielsson med stenborren i hand. Hur dramat därefter slutade framgår inte av protokollet, men tydligen lugnade de sig strax därpå. Möjligen var det de två andra malåbornas förtjänst, två bröder med släktnamnet Lundgren.

Dagen efter betalade Erik Danielsson för den ruta han krossat. Vid polisförhöret erkände han endast det krossade fönstret och menade att han inte varit mer onykter än att han visste vad han gjort. Han nekade till att han hotat eller slagit någon. Konrad Fritiof Andersson sade sig inte minnas något eftersom han varit så full. Vittnesmålen vid polisförhöret talade sitt tydliga språk och de båda infördes i häradshäktet i Arjeplog i väntan på rättegång som skulle hållas den 9 augusti.

Rymning

Natten till den 9 augusti rymde emellertid de båda från häktet. Rymningen blev omskriven i flera nyhetstidningar. I Norrbottens-Kuriren uppgavs den 11 augusti att fångarna ”… medels ett trubbigt instrument lösbrutit en bjälke i taket och på denna väg återfunnit den kära friheten. I ett å bordet i förvaringsarresten liggande exemplar af nya testamentet hade rymmarne före sin sortie skrifvit följande: ’Tack för gått logi, men här vill vi inte vara längre ajö’.”

Männen efterlystes, dock utan resultat. Båda levde därefter ett flyktigt leverne och kom aldrig att ställas inför rätta i Arjeplog. Erik Danielsson bodde sista tiden i Jämtland och dog ogift 1948 i Backen i Föllinge. K F Andersson kom senare att kalla sig Flod och noteras som sinnessjuk och intogs på Gådeå mentalsjukhus i Härnösand. Där avled han 1936.

/Carl-Oskar Lundström

Källor: Länsmannens i Arjeplogs distrikt arkiv, A1:1, polisförhör den 14 juli 1899. Norrbottens-Kuriren, 18990811.

PRISINFORMATION Helpension

Axplock från dagarna på resan:

DAG 1 Arjeplog - Svolvaer

Avresa från Arjeplog kl 08 00

DAG 2 Utflykt ute på Lofoten

Besök på bland annat Vikingmuseet i Borg

DAG 3 Svolvaer - Narvik

Gemensam utelunch och besök vid Krigsmuseet

DAG 4 Narvik - Kiruna

Rundtur med lokal guide i Kiruna

DAG 5 Kiruna - Jukkasjärvi

Besök på Icehotel i Jukkasjärvi, sedan vidare till Jokkmokk och besök på Jokkmokkstenn.

Åter i Arjeplog ca kl. 19.30

Laisälvens FVO bjuder in till GÄDDTÄVLING

This article is from: