Vindkraft i Västerbotten

v i n d k r a f t t i dn i ngen nummer 1 västerbotten 2012

Vindfyr samlar Norrlandskommunerna sid 4

Så många vindkraftverk ska byggas sid 18

Kommunerna tjänar på vindkraften sid 34

v i n d k r a f t tidningen

2

väserbotten nr 1 2012

Tusentals

Vindkraft i Västerbotten minskar klimatpåverkan

F

örutsättningarna för vindkraft är ovanligt bra i Västerbottens län jämfört med övriga delar av Sverige.

Här finns många områden där det blåser tillräckligt för att det ska vara ekonomiskt lönsamt och där förutsättningarna i övrigt gör att det är lämpligt att etablera vindkraftparker.

Vindkraften behöver förstås vind men också elnät och ett tillräckligt stort område där vindkraftparken ryms utan att alltför mycket påverka närområdet.

Kommunerna i länet har under de senaste åren genomfört projekt där man arbetat fram översiktsplaner när det gäller vindkraft.

Man har tagit ställning till vilka områden som kan passa för vindkraftparker och man har klargjort vilka områden som är direkt olämpliga.

Det gör att det är enklare för företag som vill bygga vindkraft att se var lokalbefolkningen anser att det är lämpligt med vindkraft.

Tillgången till elnät – eller bristen på elnät – kan ändå fälla många projekt.

Stamnätet, som ska transportera den el som produceras, har sina brister och kan man inte avhjälpa det så dröjer det inte många år innan vindkraftsutbyggnaden i norra Sverige avstannar. Det blir helt enkelt en ohjälplig kö på ”motorvägen”. Det är en utmaning att klara ut hur det ska avhjälpas och hittills har man på nationell nivå haft svårt för att komma till skott.

En annan utmaning är att ge befolkningen i länet en korrekt och opartisk information om vad vindkraften innebär.

Ska man kunna säga ja eller nej till vindkraft är det viktigt att man har tillräcklig kunskap för att göra den bedömningen.

Det är lätt att bli vindkraftsfantast och tycka att det alltid är bra med vindkraft, men det är lika lätt att bli motståndare till vindkraft och helt enkelt slå dövörat till när någon vill argumentera för vindkraft.

Då är det lätt att det blir osämja och skyttegravsliknande argumenteringar och det är aldrig bra!

Här har Region Västerbotten, Länsstyrelsen och länets kommuner en viktig roll – att ge medborgarna en korrekt och opartisk information som gör att det blir enklare att ta ställning för eller emot vindkraft.

I debatten och i massmedia bedöms ofta vindkraften utifrån hur många arbetstillfällen som skapats, hur mycket störningar det uppstår på rennäringen eller hur mycket ljud som kommer från vindkraftverket.

Då är det viktigt att inse att vindkraften bara är ett av många olika sätt att åstadkomma förnyelsebar energi.

Vattenkraft, solenergi och bioenergi är andra sätt, men det handlar hela tiden om att ersätta ”fossil” energi och att minska vår påverkan på klimatet. Inte i första hand att skapa arbetstillfällen utan att producera energi på ett sådant sätt att även kommande generationer kan leva på jorden.

ROLAND LUNDQVIST Projektledare för projekt Wind-EL

ligger i

Energiminister Anna–Karin Hatt

v i n d k r a f t t i dn i nge n ПОБЕДА P U B L I C AT I O N S

Ansvarig utgivare: Ralph Rentzsch Redaktion: Tommy Norin och Ralph Rentzsch Layout och produktion: Robert Bolinder Försäljning annonser: Säljstyrkan i Östersund Kontakt: Ralph@pobeda.se, tel 0643–21137

Tidningen du håller i din hand ges ut av Pobeda Publication AB. Vindkraftprojektet WindEl har gett redaktionen en del förslag till artiklar och reportage. Tidningen når alla hushåll och företag i Västerbottens län.

Projektets syfte med samarbetet är att med annonser och artiklar visa invånarna att vindkraftbranschen finns och växer. I övrig media framförs ofta att utbyggnaden inte ger något i form av arbetstillfällen eller bygdemedel. Vindkraftsidningen visar vad som är på gång och att det är upp till befolkning, kommuner och företag att göra det bästa möjliga av de investeringar som nu görs.

Pobeda Publication AB kommer kontinuerligt att ge ut tidningar som beskriver vindkraftens expansion i Sverige.

Nästa tidning kommer ut i Jämtland den 15 februari 2013. Har du artikelförslag eller vill annonsera, info@pobeda.se.

v i n d k r a f ttidningen

nr 1 2012 västerbotten

nya jobb

luften

5000 vindkraftverk. Så många anläggningar ska byggas i de fyra norrlandslänen de kommande åren.

Av de står Norrbottens län för cirka 1700 och Västerbottens län för cirka 1200 där Sveriges energiminister Anna–Karin Hatt pekar på att vindkraften kommer att skapa stora möjligheter för företag och kommuner.

I en intervju för Vindkraftstidningen pekar hon på vikten av att vindkraft lokaliseras där de bästa förutsättningarna finns.

–Det är många faktorer som avgör det, bland annat vindresursen, lokal acceptans, påverkan på miljö och tillgång till nätet, säger Anna–Karin Hatt som pekar på att vindkraft i norr ger stora fördelar för näringslivet och skapar betydande möjligheter för de lokala samhällena.

–Det är välkommet, inte bara ur energisynpunkt, utan också för tillväxten och utvecklingen i norrland, säger Anna–Karin Hatt, som ser stora fördelar med vindkraft.

–Det är en förnybar, oändlig energikälla utan koldioxidutsläpp. Den spelar en viktig roll för att bredda elproduktionen. När kärnkraftverken står stilla och vattentillgången i vattenkraftverken är låg som under de senaste vintrarna, blir det allt viktigare att ha tillgång till annan slags elproduktion. Vindkraften har en stor outnyttjad potential i Sverige, menar Anna–Karin Hatt, men det finns också nackdelar: –De ligger framför allt i den plats den tar i landskapet. Detta gör att det är viktigt med en förankring och acceptans hos de som bor nära verken. Vindkraften är också beroende av väderförhållandena. Det ställer högre krav på elnät och reglerkraft, menar Anna–Karin Hatt.

I Norrbotten och Västerbotten ser läget gynnsam ut för vindkraften. I Norrbotten finns idag ett 60 tal verk, nyligen invigdes Sjisjka vindkraftspark tre mil utanför Kiruna och nästa år sätter Svevind och Enercon spaden i jorden för fortsättningen av de projekt som omfattar 1101 verk i Markbygden.

Mark och Miljödomstolen har nyligen givit klartecken för 314 vindkraftverk där 36 av dem påbörjas våren 2013. Totalt planeras det för cirka 1700 verk i Norrbotten de kommande åren.

I Västerbotten planeras

det för cirka 1200 verk och Anna–Karin Hatt gillar att vindkraften utvecklas som den gör: –De senaste årens utveckling har varit mycket positiv. Vindkraften slår nya rekord. I höst har elproduktionen från vindkraft passerat 7 TWh, vilket motsvarar mer än den svenska stålindustrins elförbrukning på ett år.

–Regeringen ser mycket positivt på utvecklingen. Det produktionsmål vi har är inte knutet till vindkraften utan till den förnybara elproduktionen som helhet, men vindkraften blir en allt viktigare komponent för att målet ska nås, säger Anna–Ka-

rin Hatt, som pekar på att 2010 höjde regeringen målet för elcertifikatsystemet.

–Det innebär en ökning av den certifikatsberättigade produktionen med 25 TWh från 2002 till 2020 där en kontroll av elcertifikatsystemet kommer att genomföras senast vid utgången av 2015, säger energiministern.

–Vi gör också andra insatser som att underlätta utbyggnaden av elnäten och vi arbetar med förslag för att få bort tröskeleffekterna för att ansluta ny vindkraft till elnäten, säger energiministern, som pekar på att de kommande tio åren satsar regeringen 3,5 miljarder per år på att bygga ut elnätet.

–Men det är inte bara genom att bygga mer nät som mängden vindkraft kan öka. Det kan också ske genom att använda den infrastruktur som redan finns mer effektivt, och genom att skapa möjligheter för en mer flexibel förbrukning. Utveckling av smarta nät är ett område som kan bidra till både effektivare och flexiblare användning.

Anna Karin Hatt

säger att för att uppmuntra privatpersoner som vill bli småskaliga vindkraftsproducenter, arbetar hennes departement med en reform för så kallad nettodebitering av el.

Det innebär att personer som producerar egen el, till exempel med ett vindkraftverk på tomten, kan kvitta sitt överskott mot konsumtion hos elnätsföretaget.

–Regeringen anser att tillståndsprocesser för både ny elproduktion och kraftnät måste fortsätta att förenklas och förkortas, säger energiministern.

Hur ser Du på beskattningen av vindkraft.

–Frågan kommer ofta upp när den kooperativa vindkraften diskuteras eftersom den beskattas utifrån den generella förmånsbeskattningen, men från regeringens sida finns inga planer på att frångå de generella reglerna för förmånsbeskattning. Centerpartiet har drivit och fortsätter att driva på för att finna former för att det ska bli förmånligare än idag att vara delägare i vindkraftsverk, säger Anna–Karin Hatt som också svarar på hur hon ser på ersättning till markägare, och användning av bygdemedel.

–Det är viktigt för etablering av vindkraft att det blir en positiv dialog mellan projektörer och kommunerna där parterna känner sig respekterade och har förståelse för varandra. Det finns exempel där vindkraftsbolag har gett bidrag till föreningslivet i de kommuner som berörs av vindkraftsetablering, och det ger konkret nytta för det lokala samhället.

–Jag ser det som en angelägenhet mellan vindkraftsbolagen och det lokala samhället. Det är inget som staten ska styra. Däremot uppmanar jag gärna vindkraftsbyggare att ta initiativ som skapar en god lokal förankring, slutar Anna–Karin Hatt.

Tommy Norin

3

Vindkraften kan bidra till att bryta kolonialismen Den svenska statsmakten har en kolonial syn på Norrland, en region som är rik på naturresurser men där norrlänningen är den fattigaste i Sverige.

–Vindkraften kan bidra till att bryta den situationen, säger Erik Bergqvist, (S), ordförande för region Västerbotten.

Sedan 2008 har Region Västerbotten det regionala utvecklingsansvaret i Västerbottens län då frågorna lyftes från Länsstyrelsen till den organisation som bildats av länets 15 kommuner och Västerbottens landsting.. Den är en politiskt styrd organisation med uppgift att ta ansvar för de regionala utvecklingsfrågorna och ha ett tydligt politiskt företrädarskap i det regionala tillväxtarbetet, som det heter på regionens Erik Bergqvist, ordförande för webbplats.

Region Västerbottens budget är 200 Region Västerbotten miljoner kronor med 90 anställda. Dessutom arbetar ett 30–tal personer med projekt.

Vindkraft är en näringspolitisk utvecklingfråga Region Västerbotten arbetar med där regionen i stort är positiv till att det ska byggas cirka 1200 verk de kommande åren. Men Erik Bergqvist, ordförande för Region Västerbotten, ställer tydliga krav på att ska länet ställa upp på vindkraftsetableringarna måste de långsiktigt gynna Västerbotten.

Han ser tydliga risker med den ”fly in fly out” situation som präglar gruvnäringen där lite av inkomsterna stannar i kommunen eller regionen.

Erik Bergqvist pekar på att fortfarande, år 2012, ägnar sig den svenska statsmakten åt kolonialism där Norrland får ge ifrån sig stora naturresurser i form av skog, vatten, mark, mineraler och nu vindkraft, men där regionen får lite tillbaka.

En försvinnande liten del går tillbaka till kommunen eller regionen/länet och minst får norrlänningen själv.

Vilket bland annat återspeglas i regeringens nyligen lagda infrastrukturproposition där merparten av de 522 föreslagna miljarderna placeras i motorvägar och järnvägar i syd och sverige och på en ”nationell” tunnelbanesträcka till Nacka i Stockholm.

–Norrlandslänen är de rikaste i Sverige på naturtillgångar men folket tillhör de fattigaste i Sverige, säger regionsordföranden.

Vindkraften kan dock bidra till att bryta kolonialmaktens syn på Västerbotten och Norrbotten.

–Det är viktigt att värdet av de tillgångar som tas ut stannar långsiktigt i Västerbotten. Annars finns det ingen anledning att exempelvis etablera vindkraft i Norrland, säger Erik Bergqvist –Vi har inte uppfattningen att all vindkraft ska ägas lokalt. Men vi har varit aktiva och behjälpliga för att ta fram en standard kring avtal kring exempelvis bygdemedel. En sådan standard finns kring reglermedlen från vattenkraften, men inte för vindkraft, säger regionsordföranden.

Han säger att vindkraft ger positiva kortsiktiga ekonomiska fördelar i form av av arbetstillfällen under byggtid, och det blir också en del inkomster efter byggtiden.

–Men säger vi ja till vindkraft måste det också långsiktigt gynna regionen, säger Erik Bergqvist.

Tommy Norin

Experter på vindkraft!

v i n d k r a f t tidningen

4

västerbotten nr 1 2012

Vindfyr blåser på för vindkraften

–Vi har blivit mer pådrivande i vindkraftsfrågor, säger projektledaren Jens Sperens, som pekar på att numera kan man ladda ner Vindfyrs app i Smartphonen 2009 beslöt några personer som brinner för vindkraft i Norrland att bilda en styrgrupp och starta projektet Vindfyr, som syftar till mer samverkan mellan de 54 norrlandskommunerna.

–Det krävs för att maximera den lokala nyttan. Kommunerna står inför stora utmaningar, säger Jens Sperens, projektledare för Vindfyr.

Vindfyr har sitt säte i Piteå där personerna i styrgruppen kommer från olika delar av Norrland. Norrbotten representeras av Erik Persson, Piteå kommun, Fred Norström, Norrbottens energikontor och Jonas Lundmark, informatör vid Vindkraftcentrum Barents.

Roland Lundqvist, Malå, representerar Västerbotten. Karin Liinasaari, Strömsund, representerar Jämtland och Erik Löfgren, Södra Norrlands Vindkraftcentrum, för Gävleborg samt Thomas Jensen, Länsstyrelsen, för Västernorrland.

Sedan Energimyndigheten beviljat

stöd startade Vindfyr november 2010.

–Det innevarande projektet, med budget 1,4 miljoner kronor, sträcker sig till slutet av 2012. Vi ser att det nu är läge för en mer långsiktig finansiell lösning, och arbetar därför med att attrahera medfinansiering ifrån de som är engagerade i stora vindkraftparker,säger Jens Sperens, som tycker att det är rimligt att Vindfyrs kunder betalar för den information de får.

Just nu planeras det för nära 6000 vindkraftverk i Norrland.

–Många kommuner berörs, så det finns skäl att samarbeta, säger Jens Sperens, som pekar på att i Norrland står områdena för likartade Norrländska utmaningar.

–Det är kallt, det är långa avstånd och det handlar ofta om mycket stora parker, säger Jens Sperens som punktar upp tre huvudområden Vindfyr arbetar med.

–Det mest aktuella är elnätsfrågan. Det är en viktig övergripande regionfråga, säger projektledaren,

som pekar på betydelsen av att det skapas en bra och hållbar strategi för den norrländska exporten av el.

Det andra är funktionen som samordnare mellan kommuner och projektörer där det är viktigt att hålla sig uppdaterad om nuläget.

–Ett litet verk någonstans – ingen bryr sig – men handlar det om 6000 verk blir vi en stor spelare i världen, säger Jens Sperens, som pekar på vikten att kommuner får rätt information om vindkraften.

Han ser Vindfyr som en brobyggare mellan kommuner, projektörer och lokala näringar.

Ett exempel är att under 2011 genomfördes en konferens kring hur rennäringen påverkas av vindkraft.

13 samebyar deltog, liksom moderorganisationen SSR. Jens Sperens pekar

på att Vindfyr lärt sig en del sedan starten.

–Vi har klart blivit mer pådrivande i vindkraftsfrågor.

En tredje fråga Vindfyr arbetar med just nu är isproblematiken.

–Vi arbetar i ett kallt klimat där det handlar om att skapa förutsättningar för en säker drift med kvalitét!

Han pekar på att det är viktigt att kommuner ser fördelarna med vindkraft för att kunna tillgodogöra sig nyttan på bästa sätt.

–Flera av dem är riktigt hungriga, andra behöver mer tid på sig, men vi har gott hopp om att de tveksamma ansluter sig, säger Jens Sperens, som också pekar på viktan av att företag är på banan.

–Vi vill peka på möjligheterna att ta hem nya affärer, säger projektledaren.

Studier visar att vid vindkraftsbyggnationer har upp till 25 procent av investeringarna landat i lokala företag.

–Det finns ett norskt exempel på att lokalnyttan kan bli upp emot 60 procent, säger Jens Sperens, som pekar på att det börjar också kommunpolitikerna upptäcka.

I höst Genomförde Vindfyr bland annat konferensen Nolia vind i Piteå där LKAB informerade om sin vind-

Foto Tommy Norin

kraftsatsning och Vindfyr informerade om lokalt ägd vindkraft.

–Sedan kommer vi att delta vid konferensen Wintervind i Östersund i februari, säger Jens Sperens.

Arbetet går också vidare med idén om att bilda lokala samrådsgrupper, där en lokal grupp med folk från rennäringen, företag och kommuner blir klar i höst.

Jens

Sperens

sammanfattar

Vindfyrs uppdrag med att projektet vill ta hand om frågor som är typiskt norrländska och som inte hamnar på någon annans bord och han påpekar vikten av att kommuner kontaktar Vindfyr.

–Det finns kommuner som arbetar med samma frågeställningar så det finns skäl att samverka mer, säger Vindfyr´s projektledare, som också presenterar en virtuell nyhet, numera har Vindfyr en egen ”app” som kan laddas ned i smartphonen.

Tommy Norin

Starka vindar ger hållbart energisystem Vindkraften har en viktig roll i omställningen till ett hållbart energisystem. I Europa har vindkraft länge varit en viktig förnybar och kostnadseffektiv energikälla. I Sverige har vi bara sett början.

Som en del av de svenska klimatmålen finns tydliga mål för utbyggnaden av vindkraft. Den svenska ambitionen att satsa på förnybar energi har gjort att utbyggnaden tagit fart på allvar de senaste åren.

Utmaningen för vindkraftprojektörerna är att få tillstånd för att bygga vindkraft inom rimlig tid. På lokal nivå stoppas ofta vindkraftprojekt av olika intressen, ofta med miljöinriktning. Kan omställningen mot ett hållbart energisystem med mer vindkraft ske utan konflikt med lokala intressen?

– För att investeringarna ska vara miljö- och kostnadseffektiva är det oerhört viktigt att placera vindkraftverken där det blåser, säger Eva Vitell, chef för Vattenfalls projektutveckling på land i Sverige.

Vinden är en naturresurs och för att utnyttja den så effektivt som möjligt måste vindkraften placeras på de platser där det blåser som allra mest. Att mäta och analysera vinden är därför nödvändigt för varje val av lokalisering. Vinden bör vara utgångspunkten för beslutsfattare, på lokal och regional nivå, när lämpliga platser för vindkraft pekas ut eller när tillstånd ges till ett vindkraftprojekt.

– Självklart måste miljöintressen och andra faktorer vägas samman i en slutlig bedömning. Studier av exempelvis fåglar, fladdermöss och olika naturvärden görs därför alltid i våra projekt för att bedöma möjligheterna för samexistens, säger Eva Vitell och tillägger: – Ett hållbart energisystem bygger på att det finns möjlighet till goda investeringar, ekonomiskt som miljömässigt.

Vattenfall är idag en av Europas största vindkraftproducenter med mer än 900 vindkraftverk i Sverige, Danmark, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien.

Vattenfalls totala vindkraftstillgångar producerar drygt 4 TWh under ett normalår, motsvarande hushållsel till 800 000 hem. I norra Sverige, med sina starka vindar, är flera projekt under utveckling. Förra året invigde vi vår största landbaserade vindkraftpark, Stor-Rotliden, strax norr om Fredrika i Åsele kommun.

Eva Vitell, chef för Vattenfalls projektutveckling på land i Sverige.

v i n d k r a f t tidningen

6

västerbotten nr 1 2012

Vindkraftcentrum ett energiskt nav 2009 bildades Vindkraftcentrum för Barentsområdet i syfte att vara ett nav för företag, myndigheter, försvarsmakten, kommuner och andra som söker information kring den vindkraft som växer snabbt i Norrbotten.

Vindkraftcentrum Barents är baserad vid Furunäsets företagsby i Piteå med Stefan Lundmark som projektledare. Förutom att leda Vindkraftcentrum arbetar han 25 procent som regeringens samordnare för vindkraften i den nordliga regionen (se artikel sidan 6)

gionen samt 77 vindkraftsmontörer fått jobb hos Enercon i samband med uppförandet av de tio verken vid Dragaliden, säger Stefan Lundmark, som också pekar på att det blir viktigt att reda ut vad den kommande parken med 30 verk i Sjisjka utanför Abisko som byggs just nu kommer att ge.

Bakom Vindkraftcentrum står Piteå kommun, Norrbottens landsting, Länsstyrelsen, Energimyndigheten och EUs regionala strukturfonder.

Vid kontoret i Piteå arbetar förutom Stefan Lundmark, Jonas Lundmark, informatör samt Anna Marklund, som har hand om administration och ekonomi.

I Markbygden

–Bildandet av

Vindkraftcentrum har två grundläggande orsaker. Det var mycket vindkraft på gång, inte bara i Sverige utan också i Finland och Norge, säger Stefan Lundmark, som pekar på det andra skälet, Svevinds plan att bygga 1101 verk i Markbygden.

–En satsning med mycket stor potential där vi ser att det inte går att hantera som när man bygger tio verk.

–Det blir helt andra frågor att ta ställning till, säger Stefan Lundmark, som exemplifierar med att Piteå hamn får en helt ny och större roll som importör av verk, det planeras för en betongtornfabrik vid hamnen, och att rekrytera arbetskraft blir en viktig uppgift.

Erik Persson, Jonas Lundmark och Stefan Lundmark arbetar med att synliggöra vindkraften och dess effekter på Foto Tommy Norin näringar i Norrbotten och Västerbotten.

–Vi har gjort en samhällsekonomisk kalkyl för etapp ett (314 verk, reds anm), säger Stefan Lundmark (se artikel sid…) där vi kartlagt hur många arbeten Markbygden skapar.

–Vi sade när vi gjorde kalkylen att

vi inte ska blåsa upp några siffror utan vara realistiska. Det är viktigt att leverera rätt uppgifter till de aktörer som blir inblandade, säger samordnaren till Vindkrafttidningen.

–Men vi insåg snabbt att det-

ta handlar om mycket. Utbildning, där vi bidragit till att Lernia (se artikel sidan..) startat en internationell vindkraftteknikerutbildning, och vi genomför varje år konferensen Nolia Vind, säger Stefan Lundmark, som

också är självkritisk.

–Vi har fokuserat mycket på vad som kan komma att hända i framtiden, men nu måste vi se vad de hittills gjorda satsningarna givit.

–Exempelvis har 34 företag i re-

finns Vindens hus småföretag har växt fram i vindkraftens spår.

–Det som hänt har varit ett bra lärande för oss, säger samordnaren, som uppger att Vindkraftcentrum har tagit fram en handlingsplan med nio punkter med vad centrat ska arbeta med.

Dit hör tillståndsprocesser, finansierings och ägarfrågor,bygga ut elnätet och en strategi för hur näringslivet i Barentsregionen ska nappa på vindkraften.

Det finns åsikter om att ”vindkraft ska byggas där konsumenterna finns, varför Norrbotten”?

–Varför? Jo för att här finns fördelar. En är att vi har få men stora markägare vilket gör markfrågor enklare. Det råder inte samma konkurrens här om marken som i södra Sverige.

–Det är sant att Norrbotten har överskott på el och det bästa vore kanske att den producerades där konsumenterna finns. Men vi måste se på vindkraften som en basnäring, likt andra basnäringar som finns i länet. Vi har goda möjligheter att skapa utveckling och tillväxt samtidigt som vi bidrar till energiomställningen, säger Vindkraftcentrums projektledare.

Tommy Norin

Rovfåglar utsatta för vindkraftverk Rovfåglar utmärker sig i statistiken över arter som dödas i kollisioner med vindkraftverk. Det visar en studie gjord av Vindval som är ett forskningsprogram som drivs av Naturvårdsverket och finansieras av Energimyndigheten.

Programmet som pågår till 2013 omfattar 30 forskningsprojekt och fyra så kallade syntesprojekt, där Vindval bland annat tittat på hur vindkraft

påverkar fågelliv.

Ett vindkraftverk dödar mellan 2,3 till 7,3 fåglar per år där Vindval konstaterar att en utbyggnad av 5000 verk i Sverige skulle komma att döda 36 500 fåglar per år.

Här summerar forskargruppen att vindkraften utgör en mycket liten fara sett till totalt antal dödade fåglar, men det är inte för fåglar i allmänhet vindkraften är ett hot, det gäller enbart några få fågelgrupper där rov-

fåglar är mest drabbade. Örnar, vråkar och glador är rovfåglar som segelflyger mycket och de lever farligare än mindre arter som flyger mer aktivt, som kärrhök, duvhök och sparrhök.

Vindval redovisar, att rotorbladen rör sig, gör det svårare för främst rovfåglar att undvika dem, rovfåglar flyger exempelvis inte in i träd som ju står stilla.

En del av orsaken är att fåglars ögon sitter på sidan av huvudet och

det ger ett begränsat synfält, och rovfåglar som spanar efter byten på marken har svårt att hålla uppsikt framåt.

Därför har Sveriges Ornitologiska förening tagit fram förslag på lämpliga avstånd mellan vindkraftverk– boplatser, där ett verk inte bör placeras närmare än 2–3 kilometer från en boplats för Havsörn eller Kungsörn och inte närmare än 2 kilometer till Pilgrims-

falk och en kilometer till boplatser för Orre och Tärnor Det finns enligt Vindval också en dom i Miljödomstolen avkunnad 23 november 2011, att vindkraftverk inte får byggas närmare än två kilometer till boplatser för Kungsörn och Fjällvråk.

Tommy Norin

v i n d k r a f ttidningen

nr 1 2012 västerbotten

7

Kraftö vind gör miljardinvesteringar

Här vid Bodsjön utanför Blåsmark vill Kraftö Vind sätta upp 26 vindkraftverk.

Bygga vindkraft i norr ger bra avkastning trots att det är dyrt att transportera elen till södra Sverige, och tack vare bra vind gör Kraftö Vind AB i Stockholm kraftfulla investeringar i Norrbotten och Västerbotten.

–Det är där det blåser,och det finns mer plats för vindkraftsparker, säger Kraftö Vinds Vd Anders Barne, om varför vindkraftsbolaget vill satsa i norr.

–Där kan vi satsa på större parker, det går inte i Skåne och södra Sverige, säger Anders Barne, som redovisar att bolaget investerar norrut, trots att transportkostnaderna för elen blir dyrare.

–Vi kompenseras av bättre vind och avkastningen blir minst lika bra eller bättre från verk i Norrland, säger Kraftö Vinds Vd, som redovisar en rad projekt med 200 verk i Norrbotten och Västerbotten.

Ett hundratal av dem planeras i Norrbotten varav 26 i Blåsmark ett par mil utanför Piteå.

–Blåsmark som projektet heter är långt framme där kommunen sagt ja ochvi har haft avtal med markägare och sameby, säger Anders Barne.

Ansökan är just nu hos miljöprövningsdelegationen på Länsstyrelsen, och Anders Barne hoppas på byggstart hösten 2013.

Projektet är kostnadsberäknat till en miljard där Anders Barne uppger

att Schweiziska energibolaget Alpiq kommer att finansiera och äga parken.

Den finansiella krisen

i Europa har gjort det svårare att få banker att ställa upp.

–Men med energibolag som ägare och tillräckligt stora projekt går det ordna finanisering, säger Kraftö Vinds Vd. Bolaget vill bygga ytterligare ett par parker i Norrbotten, 50 verk i Vouno i Haparanda där samråden är klara, dessutom 20 verk på Brattberget i Arvidsjaur.

–När det gäller det senare hoppas vi på tillstånd under 2014, säger Anders Barne, som pekar på att bola-

get har nått en uppgörelse med samebyarna.

Kraftö Vind beräknar sina investeringar utifrån att varje verk ger 2,5 MW och att varje verk kostar cirka 15 miljoner kronor per MW att bygga.

–Där måste kostnaden ned till 12–13 miljoner kronor/MW för att det ska bli lönsamt, säger Anders Barne, som pekar på två saker för att det ska ske.

En är att leverantörerna av verk blir mer kostnadseffektiva. Det andra är att elpriset och priset på elcertifikat går upp.

–Annars subventionerar skattebetalarna vindkraften och det är väl inte meningen.

Kraftö planerar även att investera i Västerbotten, 38 verk i Stenberg/ Nordmaling där kommunen tillstyrkt och i Ava med 25 verk. Dessutom i Täfteå utanför Umeå med elva verk, totalt 74 vindkraftverk. Ägare och finansiär bakom projekten är Alpiq samt ett par utländska Energibolag.

Han hoppas dock att det kommer tillstånd för verken i Nordmaling i år eller i början av nästa kvartal 2013.

–Ava ligger lite längre bort, där hoppas vi på tillstånd 2014, säger Kraftö Vinds Vd.

Tommy Norin

vi korrigErar aLLa dina synfEL – även brytningsfel och ålderssynthet kostnadsfria konsultationer & drop-in undersökningar.

30-50% rabatt MEd brUttoLÖnEavdrag

UMEÅ: SKOLGATAN 73 A – Telefon 090-14 24 00 LULEÅ: STORGATAN 45 – Telefon 0920-420 420 Ö-vik: STORGATAN 19 B – Telefon 0660-28 11 28 www.koskela.se

Vi utför ögonlaser- och RLE-operationer för att korrigera alla synfel, även ålderssynthet.

Välkommen att boka in en tid hos oss där du alltid får en kostnadsfri undersökning och konsultation av en legitimerad ögonläkare.

Visst vet du att du kan göra bruttolöneavdrag för synfelskorrigering via ditt jobb? Det är kostnadsneutralt för arbetsgivaren och skattefritt för dig, det innebär att du sparar mellan 30 till 55 procent på din operation. Boka in en tid redan idag för ditt första stegmot ett liv utan glasögon och linser!

v i n d k r a f t tidningen

8

västerbotten nr 1 2012

Regeringens samordnare:

–Systemtänk krävs för att få fart på vindkraftsindustrin

Stefan Lundmark, är en av fyra samordnare i Sverige som har till uppgift att samordna myndigheters och vindkraftsindustrins intressen så att Sverige når det uppsatta målet med 20 TWh vindkraft år 2020.

–Vindkraften i Sverige saknar en helhetssyn, det fattas ett systemtänk i branschen och det kan ha sin grund i att näringen är relativt ung i Sverige.

Det säger Stefan Lundmark, regeringens samordnare för vindkraftsatsningar i Norrbotten och Västerbotten och den övriga världen.

Med systemtänk menar han bland annat el–infrastruktur och långsiktiga satsningar på forskning och utbildning.

–Vindkraftsindustrin har mycket att lära av pappers–stål och träindustrin när det gäller systemtänk.

Det är jag övertygad om, säger Stefan Lundmark.

Han pekar också på att om Sverige ska få fart på energiomställningen krävs tydliga, stabila, men också kraftfulla satsningar från offentlig och privat sektor.

Han har en gigantisk uppgift. Att bygga broar mellan de myndigheter som ibland agerar bromsklossar och den ibland otåliga vindkraftindustrin.

Och – den andra rollen – att agera blåslampa emot sin egen arbetsgivare, näringsdepartementet, där Stefan Lundmark klart vill skynda på vindkraften.

–Det går för långsamt, säger han, och syftar på den långa miljöprövning myndigheterna ägnat sig åt i Markbygden där Svevind fått vänta i sju år på miljötillstånd.

–Hanteringen är olycklig. Man ska ha respekt för tågordningen,men när det tar så lång tid finns risk för att investeringarna läggs i malpåse. Det blir i slutändan för dyrt för projektören, säger Stefan Lundmark, som tycker att det är rimligt att halvera tiden för miljöprövningar.

–Jag hoppas nu att Mark och Miljödomstolen kommer med ett beslut så att Svevind får komma igång, säger Lundmark, som uppger att han tagit upp problemet med energiminister Anna–Karin Hatt.

Stefan Lundmark har ett långt CV som bland annat rymmer EU–samordnare i Piteå kommun, projektledare vid Luleå Tekniska Universitet,

verksamhetsledare vid företagsparken Aurorum i Luleå och just nu också samordnare (75 procent) för Vindkraftcentrum i Barents.

I grunden är han

elektrikern som blev statsvetare.

Han är en av fyra samordnare i Sverige som har till uppgift att samordna myndigheters och vindkraftsindustrins intressen så att Sverige når det uppsatta målet med 20 TWh vindkraft år 2020.

Idag produceras cirka sju TWh, så det är bråttom, menar Lundmark, som pekar på nu handlar det om att få myndigheter och vindkraftsintressena att mötas.

Han säger att han försöker agera genom att bland annat delta i uppvaktningar som syftar till att blåsa på vindkraften.

–Jag är en slags medlare, säger Stefan Lundmark, som tycker att kärnfrågan har tappats bort i vindkraftsdebatten.

–Det handlar hela tiden om ekonomi. Men den viktigaste frågan är

varför vi arbetar med denna miljö– omställning, säger Stefan Lundmark, som ger exempel.

–2006 skickade Länsstyrelsen Norrbotten tillväxtprogram till EU– kommissionen. Programmet kom tillbaka med vändande post där kommissionen efterlyste motiv.

–Den ville veta anledningen till varför vi jobbar med vindkraften – där det inte i första hand handlar om tillväxt, säger regeringens vindkraftsamordnare.

–Anledningen till det omfattande arbetet med energiomställning i Norrbotten och övriga världen bottnar i att det kommer att bli omöjligt för människor och vissa djur att finnas kvar på jorden om temperatur fortsätter att stiga. Detta tappas ofta bort i den allmänna debatten, säger han.

När det gäller vindkrafti norra regionen pekar han på att utvecklingen sker i län som säger ja.

–SOMM–institutet vid Göteborgs universitet gjorde en undersökning i Norrbotten och Västerbotten som vi-

sade att i Västerbotten är 82 procent av invånarna positiva, i Norrbotten 78 procent, säger Stefan Lundmark, som pekar på att det fanns negativa yttringar emot de 14 verken på Bondön i Piteå skärgård, men när väl verken var byggda kom enbart positiva omdömen.

–Och nu är folk vana vid att de står där!

Förutom segheten i miljötillstånden pekar Lundmark på oron kring låga elpriser och låga priser på elcertifikat.

–Men det är viktigt att inte grunda kalkylerna på hur det ser ut nu. En ansvarsfull industri måste titta 15– 20 år framåt när den bedömer sina investeringar, säger samordnaren, som pekar på att LKAB tar ju inte sina investeringsbeslut på hur gruvpriserna ser ut idag – de lägger sina investeringar med sikte på att efterfrågan ökar och att priserna går upp.

Tommy Norin

Känn vindkraften.

En oändlig naturresurs.

Skellefteå Krafts anläggning på Uljabuoudafjället i Arjeplog är den första stora vindkraftparken i Sverige som har byggts och anpassats för fjällmiljö. De tio vindkraftverken använder ett nyutvecklat avisningssystem som förhindrar isbildning på turbinbladen, vilket möjliggör driftsäker vindkraft i extrema väderförhållanden. Uljabuoudas årsproduktion på cirka 80 GWh motsvarar el till mer än 3 000 eluppvärmda villor.

www.skekraft.se/vindkraft

Skellefteå Kraft är en av Sveriges största kraftproducenter, med egna produktionsanläggningar för vindkraft, vattenkraft, värme och bioenergi. Skellefteå Kraft har egna elnät och erbjuder energi- och underhållstjänster. Dessutom bedrivs verksamhet inom fastighetsuthyrning och bredband. Bolaget är helägt av Skellefteå kommun och 2011 var antalet anställda cirka 650, med en omsättning på 5,1 miljarder kronor.

Vill ni nå ut med ert budskap?

Vi hjälper er med det!

ZWEDEN Een Nederlander in

Åre

v i n d k r a f t t i dn i ngen nummer 1 2012

2009

Fina fiskar i Frostviken

Energiministern spår många nya jobb!

Hoting Old Cars Meeting

De grootste in de

Scandinavische landen

Sid 3

Medvind för Hammerdals Betonggjuteri Sid 4

TOP 10

shoppen in Stockholm

Kerst zoals Kerst bedoeld is

KNUFFELEN MET EEN ELAND De ultieme eland-ervaring in Moose Garden

Lilla Inlandsbanan i Yxskaftkälen

Sid 19

Vindkraft räddar glesbygden i Härjedalen

Pobeda Publications AB som ger ut denna tidning om Vindkraft är ett företag specialiserat på att göra tidningar!

Vi har en stor kompetens och kunskap inom området.

Annonsfinansierade tidningar är vår specialitet och vi sköter hela kedjan med försäljning, produktion och layout.

Vi ger också ut tidningar på ryska, tyska och holländska riktade mot turister i Sverige.

Hällingsåfallet En fantastisk syn

Katharina får världen som arbetsplats

sid 28

Bredband till Raftsjöhöjden sprider ost över världen

Din guide till alla sommarens evenemang i Strömsund

sid 6

Har ni en ide om er verksamhet som ni vill nå ut med kan vi hjälpa er!

Det sker kostnadseffektivt och ni får maximalt genomslag inom det geografiska område ni väljer!

Vi har personal i Östersund, Stockholm, Göteborg, Amsterdam och Moskva!

Kontakta oss så tar vi fram ett förslag! info@pobeda.se eller 0643-21137

FOTO:MIROSLAV STRAJNIC

Kerstmis in Zweden

Vier

Kyrkan får kraft från ovan Sid 14

v i n d k r a f t tidningen

10

västerbotten nr 1 2012

Välutvecklad logistik sätter snurr på transporterna För att logistiken ska fungera krävs 55 meter långa inhyrda trailers med specialutbildade förare.

Vingarna läggs kort tid upp på kaj för att transporteras vidare till vindkraftsparken.

Hamnchef Lars Widelund (tv), Östen Hansson IUC, och Harris Nyqvist vid Bottenvikens stuveri har tagit fram ett logistiskt system för transporterna av vindkraftverk från Tyskland till Blaiken.

En båt från Rostok kommer lastad med vindkraftverk. Under sommaren har 19 fartyg anlöpt Skellefteå hamn.

Ett fartyg från Rostok ligger i Skellefteå hamn i väntan på att få lossa torndelar och nära kajen står en karavan med specialtrailers på väg att köra vingar till vindkraftsparken i Blaiken.

Bilden blir tydlig hur Skellefteå hamn i samarbete med IUC (Industriellt Utvecklingscentrum)i Västerbotten och Bottenvikens stuveri utvecklat ett speciellt logistiksystem för transport av vindkraftsdelar, när jag besöker hamnen en dag i mitten av oktober.

Vid kaj ligger en båt med torndelar som väntar på att bli lossad och en bit in på hamnområdet står tre lastbilar med vingar. De mäter 55 meter och körs av specialutbildade chaufförer.

Kortegen som leds

av transportledare från Bergströms i Jörn, ska köra till Blaiken där Skellefteå Kraft planerar att bygga upp till 90 verk Skellefteå hamn trafikeras av cirka 300 fartyg per år med Boliden/ Rönnskär som största befraktare. Det skeppas också cirka 135 000 kubikmeter sågade trävaror per år från hamnen, som också senaste året fått stor betydelse för vindkraftutbyggnaden i Västerbotten.

–IUCs roll är att arbeta för tillväxt i regionen och när Skellefteå Kraft började med sina vindkraftprojekt i Arjeplog och Malå började vi titta på hur man kan utveckla en logistik för smarta vindkrafttransporter, säger Östen Hansson, projektledare vid IUC Västerbotten.

–Tidigare kördes vindkraften på trailers genom hela Sverige. Men när Trafikverket beslöt att inte ge dispens för transporter längre än 40 mil, blev det logiskt att utveckla ett system med skeppning som matchade lastbilstransporter från hamnen, som i sin tur matchade behoven i vindkraftsparken, förklarar Östen Hansson.

När

vindkraftsproducenter

tittade på Skellefteå hamn tyckte de att den var för liten, men efter att kommunen öppnat upp ett 20 000 kvadratmeter stort område mitt emot hamnområdet, gick tillverkarna med på att börja skeppa till Skellefteå.

–Men varför lagra torn och vingar när de kan skickas ganska direkt efter lossning? resonerar Östen Hansson.

Han, Harris Nyqvist, platschef vid Bottenvikens stuveri och hamnchef

Lars Widelund, har gemensamt lagt fast hur logistiken ska fungera.

De visar en skeppningsplan

för hur och när vindkraften kommer till hamnen där strategin är att köra med små fartyg som kommmer oftare till kaj.

–Ett fartyg som lastar måndagar i Rostok (Tyskland) lossar torsdag hos oss där delarna läggs upp i hamnområdet.

–Ibland går delarna i väg direkt – ibland kan det bli väntan där ledtiderna på leveranserna ut till parken kan variera från 0–14 dagar, förklarar Harris Nyqvist, som uppger att hittills har hamnen trafikerats av 19 fartyg med vindkrafts delar.

–Och fler blir det eftersom Blaikenprojektet fortsätter. Östen Hansson pekar på att logistiken inte bara handlat om skeppning och lagring.

–Det var så många frågor att lösa som att strömmen måste brytas vid järnvägsövergången vid hamnen.

Något som löstes relativt snabbt eftersom en högre chef inom Trafikverket inte vill odla någon byråkrati och där ärendet handlades på ett bra sätt lokalt, säger Östen Hansson.

I samarbete med transportörer

Foto Tommy Norin

och Trafikverket har IUC och hamnen tagit fram en ”roadmap” där parterna kartlagt resan till Blaiken.

–Vi tog fram ritningar för färdvägen där vi tittade på höjder och bredder, och vi såg till att de trailers som togs in var anpassade för uppgiften.

Vissa viadukter måste passeras på vänster sida på grund av höjden på transporterna, och inte många korsningar är anpassade för 55 meter långa ekipage.

–Men vi har haft bra samarbete med exempelvis Skellefteå kommun.

När den byggde ny rondell vid Myran efter Skelleftehamnsvägen anpassades den för vindkrafttransporterna, säger Östen Hansson,som pekar på att det krävs elva trailers för varje vindkraftverk.

Han uppger också att i arbetet med logistiken fick IUC vindkrafttillverkaren Nordex att rita om fixturen på vingen så att den inte skulle bli för hög.

–Det vi gjort har varit en förutsättning för att arbetena i parkerna skulle flyta på och jag är nöjd med hur det fungerar, säger Östen Hansson.

Hamnchef Lars Widelund är nöjd över att kommunägda Skellefteå

hamn blivit en viktig aktör i inskeppningen.

Hamnen omsätter 23 miljoner kronor med elva anställda. För att möta vindkraftskeppningen har hamnen investerat 350 000 kronor i ett nytt ok till en mobil hamnkran med kapacitet att lyfta 100 ton.

–Vindkraften har ett bra komplement. Den har genererat mer krantid och intäkter från anlöpen av fartyg.

Harris Nyqvist pekar på att vindkraften också varit positiv för Bottenvikens stuveri.

–Vi har inte anställt mer folk.

Men vindkraften bidrar till att vi kan behålla den nuvarande arbetsstyrkan, säger han.

Lars Widelund säger att för att möta den fortsatta inskeppningen av vindkraftsdelar planerar Skellefteå hamn för en utbyggnad på 25 000 kvadratmeter där idén är att fylla igen en del av viken nära hamnen.

–Vi är i startskedet av detta där vi upplever att det inte finns några motstridiga intressen, säger Lars Widelund, som uppger att den samrådsprocess som gått igång varar fram till och med 6 november.

Tommy Norin

v i n d k r a f ttidningen

nr 1 2012 västerbotten

11

IUC Västerbotten AB är ett industriellt utvecklingscenter som ingår i ett nationellt IUC-nätverk. Vi hjälper små- och medelstora företag att identifiera hinder för tillväxt och genom olika medel undanröja dessa. Vår huvudsakliga verksamhet bedrivs i Västerbotten och vi är lokalt ägda av företag i regionen.

Vi vill fungera som den naturliga mötesplatsen för industriell och regional utveckling i vår region, en plats där småföretag möter storföretag och privat näringsliv möter offentliga myndigheter. För oss är det viktigt att vara nära, kunna se framåt och snabbt fånga upp vad som kan vara en möjlighet för regionens företag. En viktig del i arbetet är att koppla samman företag i affärsdrivna nätverk.

IUC Västerbotten AB driver just nu tre utvecklingsprojekt för att stötta företag med affärs-, produkt-, produktions- och marknadsutveckling.

Industriell utveckling vänder sig till små och medelstora företag i den tillverkande industrin. Genom projektet får företagen ett kunnigt bollplank utanför verksamheten som kan hjälpa dem att utvecklas.

En satsning som genom att sammanföra forskningen med produkt- och affärsutveckling skapar tillväxt i elektronik och produktägande företag i Västerbotten och Norrbotten.

I Västerbotten är vindkraften, bioenergin och miljöteknikföretagen på frammarsch. Gröna industrier vill satsa strategiskt på kompetensområden som har potential att bli internationella konkurrenskraftiga verksamheter.

WWW.INDUSTRIELL.SE

WWW.ESIS.SE

WWW.GRONIND.SE

KATALYSATOR FÖR INDUSTRIELL TILLVÄXT! WWW.IUCVASTERBOTTEN.SE

Nu blåser nya vindar i Skellefteå hamn En hamn i ständig utveckling!  ny kaj  moderna kranar  ökad kemikaliekapacitet  nya lagringsytor Välkommen att kontakta oss om just ditt behov!

Telefon: 0910-331 30 • www.skelleftea.se/hamn

v i n d k r a f t tidningen

12

västerbotten nr 1 2012

Riksdagsledamot vill snabba på miljöprövning Riksdagsledamoten Sven–Erik Bucht, s, tycker att tillämpningen av de svenska miljölagarna ibland drivs in absurdum där Naturvårdsverket bromsar tillståndsärendena genom att överklaga i sista minuten.

Under våren tog Bucht upp i riksdagen den sega och långa tillståndsprövningen för Europas största landbaserade vindkraftspark utanför Piteå, där det planeras för 1101 kraftverk och där etapp ett består av 314 verk.

–Sverige framstår inte som en investeringsvänlig nation, säger Sven– Erik Bucht, som tidigare var kommunalråd i Haparanda och som deltog aktivt med att skriva avtal om en vindkraftspark på Seskarö.

Han tillträdde som riksdagsman 2010 och kort därefter frågande han dåvarande miljöministern Andreas Carlgren, c, om handläggningstiderna. Eftersom ingenting hände, återkom han i våras där han återupprepade kravet om snabbare prövningar till miljöminister Lena Ek, också c.

–Processen med ansökan kom in för sex–sju år sedan och det tog för lång tid innan Miljö och Markdomstolen kom med något beslut. Det är oacceptabelt, säger Sven–Erik Bucht, som pekar på att det finns stor risk för att finansiärer av vindkraftsprojekt drar sig ur och väljer att investera i andra länder om ärendena ska ta så lång tid.

I interpellationen

frågade han vad hon gör att ”vi ska få en handläggning som stimulerar tillväxt och jobb, och har ministern ambitioner att verka för att gällande miljölagstiftning och dess tillämpning förändras med krav på tydlighet och kortare handläggningstider”?

22 maj svarade miljöminister Lena Ek på Buchts interpellation med

att bland annat peka på att mark och miljödomstolarna har reformerats och genom dem ”finns förutsättningar för att förenkla, samordna och effektivisera domstolsprövningarna”.

Det är inte Sven Erik

Bucht nöjd med: –Det var undvikande, säger Sven– Erik Bucht, som pekar på att Sverige är värst i Europa vad gäller byråkrati kring miljöstillstånd.

–Och den borgerliga regeringen har inte tagit detta på allvar. Den är passiv till att göra förändringar som krävs, säger s– riksdagsmannen, som kräver att regeringen måste lägga mer resurser på domstolarna.

–Dessutom vara tydlig i sina regleringsbrev till myndigheterna om vad som gäller, säger Sven–Erik Bucht, som inte tänker ge sig när det gäller krav på snabbare miljöprövningar.

–Den borgerliga regeringen har varit passiv när det gäller frågan om att snabba på miljöprövningarna, säger Sven–Erik Bucht,S, riksdagsman och tidigare kommunalråd i Haparanda.

–Jag kommer givetvis att fortsätta väcka frågan om det inte blir några förändringar, säger Bucht, som vill se mer vindkraft i Norrbotten och Västerbotten.

–Men den kan inte lösa allt energibehov. Vi kan få ut mer effekt av

både vattenkraft och kärnkraft, säger Bucht, som när det gäller det senare är positiv till att Finland bygger nytt kärnkraftverk på anda sidan Bottenviken.

Tommy Norin

Svenska Kraftnät Vindkraft ger rustar för miljarder jobb till 11 000 En ny stamnätledning från Norrbotten till sydsverige, och uppgradering av de fyra stamnätledningar som nu finns.

År 2020 kommer de svenska vindkraftverken att producera 26 Twh, de kommer att sysselsätta 11 141 personer och vindkraftaktörerna kommer att betala 3,6 miljarder kronor i skatt.

Det ingår i Svenska Kraftnäts investeringar där verket lägger 60 miljarder kronor fram till 2025 på att rusta det svenska elnätet och där vindkraften är en av drivkrafterna bakom att affärsverket vill snabba på med utbyggnaden.

Det framgår av en rapport ”vindkraftens ekonomiska effekter 2010– 2020”, framtagen av Jenny von Bahr vid WSP Energy & Strategi i Stockholm.

Studien/prognosen bygger på inrapporterade planer från 27 vindkraftsföretag som motsvarar 53 procent av marknaden. I de ekonomiska beräkningarna antas elpriset ligga på 65 öre/kilowatt, vilket 2010 var det genomsnittliga spotpriset på elmarknaden.

WSP redovisar att av de 27 företagen kunde tolv ge svar på utbyggnadsplaner fram till 2014. 2010 stod de tolv företagen för 28 procent av den totala vindkraftproduktionen,men beräknas enligt prognosen stå för 76 procent av produktionen i Sverige år 2020.

Det innebär att det väntar stora investeringar de närmaste åren.

Investeringarna i vindkraft blir mycket kraftiga med en utbyggnadstakt på åtta – till 17 miljarder per år från 2012 och framåt.

I år och nästa år peakar investeringarna för att sedan sjunka efter 2015. De uppgifterna beror på att

I höst har Svenska Kraftnäts ”perspektivplan” varit ute på remiss.

Den anger hur affärsverket ser på energisituationen,och vilka investeringar som behövs fram till år 2025 – Vi vill tidigt flagga för vilka åtgärder som krävs, säger Viktor Wallström vid Svenska Kraftnät, som anger att det finns planer på att förstärka elnätet med nya stora stamnätledningar från Norrbotten till sydsverige, framdriven av den snabbt växande vindkraften. Investeringen sker efter 2020.

Dessutom ska de

nuvarande fyra stamnätledningarna från Norrland uppgraderas. Det sker 2014–2016.

Perspektivplanen tar upp att transport av el från vindkraftverken är en prioriterad fråga, men Svenska

Kraftnät konstaterar också att ”den omfattande vindkraftsutbyggnaden skapar ett betydande nätplaneringsproblem”.

Skälen är att

det råder stor osäkerhet kring hur många vindkraftsprojekt som egentligen kommer igång, med hänvisning till att det är svårt för vindkraftsbolagen att räkna hem projekten på grund av lågt elpris och lågt pris på elcertifikat.

Och vindkraften är en produktionsmässigt sett en ojämn leverantör av ström.

Det hindrar dock inte Svenska Kraftnät att investera. Fram till 2025 planerar verket att lägga 55– 60 miljarder på nya stamnät där exempelvis sydvästra länken i södra Sverige byggs just nu, och förutom uppgraderingen och nybyggnationen av stamnätledningen från norrland, sker en utbyggnad av nätet efter Lule älv under 2014–2016.

Verket vill också bygga ny matning från Ofoten i Norge till Porjus, och en ny ledning mellan Sverige– Finland. Det är inte bestämt när det ska ske.

2013 investerar Svenska Kraftnät 4,8 miljarder i utbyggt elnät.Under 2013–2015 handlar det om 15 miljarder.

Mark och miljödomstolens beslut att ge grönt ljus för de 314 verken i Markbygden utanför Piteå aktualiserar frågan om det finns ledig kapacitet för att transportera den el som ska ledas via det nya ställverk som byggs vid Råbäcken för 100 miljoner kronor.

– Det finns avtal med Svenska Kraftnät som är skyldiga att ansluta och det finns plats på ledningarna.

Redan nu finns en installerad effekt på 2000 Megawatt och det räcker för att transportera el från 700 vindkraftverk, säger Svevinds Vd Mikael Kyrk.

På sikt, och det anges också i perspektivplanen, behövs ytterligare ett ställverk i Markbygden med en ny tvärledning mellan ställverken.

Investeringar som landar hos Svevind och Enercon och som enligt Mikael Kyrk ingår i kalkylerna.

Tommy Norin

vindkraftsbolagen har tagit fram utbyggnadsplaner fram till 2015, därefter blir utbyggnadstakten lägre.

Exempelvis 2017 beräknas investeringarna ligga på 7, 8 miljarder, och drygt åtta miljarder 2017 och 2018.

Vindkraften ger

arbetstillfällen där WSPs rapport visar att i år sysselsätter den 9 371 personer där antalet ökar till 10 266 nästa år. Efter det sker en viss nedgång till drygt 8 000 personer 2016–2018 för att öka igen där Jenny von Bahrs beräkningar stannar vid 11 142 personer år 2020.

I rapporten slår också forskaren fast att vindkraften ger redan idag betydande skatteintäkter.

I år betalar branschen 2,5 miljarder i skatt. 2015 passeras tre miljarder och 2020 beräknas den förnybara energin ge stat och kommuner skatteintäkter med 3,6 miljarder kronor.

Då kommer vindkraftsbranschen att omsätta 30,5 miljarder kronor. En sektor i samhället som ökar sin omsättning rekordsnabbt.WSP redovisar att 2010 omsatte branschen 6,9 miljarder kronor. Förra året mer än fördubblades omsättningen till 15 miljarder där prognosen anger att den kommer att vara fördubblad om åtta år.

Tommy Norin

Vi erbjuder ett nationellt rekryteringsverktyg för jobb och uppdrag i en växande bransch – vindkraftsbranschen!

Rekrytera medarbetare med rätt kompetens i den webbaserade nationella rekryteringsdatabasen

Söker du jobb i branschen?

Hitta intressanta annonser på vår hemsida och Facebook.

Registrera ditt CV hos oss, så matchar vi mot lediga jobb.

Besök vår Rekryteringsmässa på Winterwind 2013 i Östersund 12-13 februari

Vi finns på Winterwind 2013 tillsammans med Svensk Vindkraftförening Besök oss gärna i vår monter!

Passa på att träffa våra arbetsmarknadsutvecklare Jörgen Eriksson och Mona Sehlin på plats.

Kontakta oss så berättar vi mera!

Jörgen Eriksson, 070-780 94 02 jorgen.eriksson@vindkraftcentrum.se Mona Sehlin, 070-780 94 12 mona.sehlin@vindkraftcentrum.se

v i n d k r a f t tidningen

14

västerbotten nr 1 2012

Inlandsvind tog hjälp av Kvarkenvind När den ekonomiska föreningen Inlands vind i Piteå bildades 2011 tog initiativtagarna Lars Sjölund och Anders Persson kontakt med ekonomiska föreningen Kvarkenvinden i Västerbotten för att tips om hur upplägget skulle se ut för Inlandsvind.

–Sedan kan vi erbjuda våra medlemmar köp av andelar, säger Lars Sjölund.

Försäljningen kommer inte att begränsas till enbart folk i Markbygden.

–Det finns ingen geografisk gräns.I första hand riktar vi oss till piteåborna, men det finns exempel på att folk i grannlän och södra Sverige är delägare i vindkraft i Norrland, säger Lars Sjölund.

Anders Persson säger att förmodligen kommer priset att stiga på el, och det gör det fördelaktigt att deläga vindkraft.

–Den kommer att bidra till att hålla nere nivån på din elnota, säger Anders Persson, som pekar på att det tar 6–7 år för en medlem att räkna hem investeringen i andelar i ett verk.

Lars Sjölund pekar på att för medlemmarna i Kvarkenvind har ägarskapet i flera vindkraftverk blivit en lönsam affär som gynnat elkonsumenterna. 2011 betalade de ca 25– 30 öre per KWh, inklusive nätavgift och skatter.

–Priset för andelarna var 6000– 7000 kronor per 1000 KWh. Men vi vet inte vad priset blir i Inlandsvind eftersom vi ännu inte vet vad ett verk kommer att kosta att köpa, säger Lars Sjölund.

Inlandsvind bildades i Piteå med liknande idé som i Kvarkenvind, att erbjuda folk att bli delägare i vindkraftverk.

–Nu ser vi fram emot att Markbygden Vind AB börjar bygga etapp ett med 314 verk, säger Lars Sjölund, ordförande i den ekonomiska föreningen.

När Svevind började planera för sin gigantiska park med 1101 verk 2002, väcktes hans intresse för att lokalbefolkningen skulle ges chans att bli delägare i vindkraftverk.

–2008–2010 byggde Svevind i Umeå som också är betydande vindkraftsaktör i Västerbotten, försöksparken med tolv verk i Dragaliden, men före det diskuterades möjligheten att en kooperativ förening skulle få köpa ett verk, säger Anders Persson, ledamot i styrelsen för Inlandsvind.

Folk i Markbygden har väntat

Hittills har 50 personer gått med i Inlandsvind, men för att föreningen ska köpa ett verk behövs 400–600 personer som blir medlemmar och köper andelar.

länge på att bygget av de åtta verk i Storblåliden som skulle ingå i försöksparken, skulle inledas. Nu kommer de att ingå i den etapp med 314 verk Mark–och Miljödomstolen sagt ja till i oktober och att etappen går igång redan i höst glädjer Lars Sjö-

lund och Anders Persson.

Efter Mark och miljödomstolens besked hoppas de att diskussionerna med Svevind om köp av i början ett verk ska omvandlas i ett skriftligt avtal.

Hittills har 50 personer gått med

i Inlandsvind, men för att föreningen ska köpa ett verk behövs 400– 600 personer som blir medlemmar och köper andelar.

Nu vill Inlandsvind inleda förhandling med Markbygden Vind AB om köp av ett verk.

Efter betalar medlemmarna enbart verkens driftkostnader plus skatter.

–Det blir ekonomiskt fördelaktigt och det är bra för miljön.

Han och Lars Sjölund ser fram emot att Markbygdenprojetet går igång och på sikt kan de tänka sig att Inlandsvind köper mer än ett verk.

De talar mest om Svevind, men utesluter inte att det kan bli affär med någon annan vindkraftexploatör där exempelvis Kraftö vill bygga vindkraft i Blåsmark, ett bolag som också har planer i Västerbotten.

–Vi har pratat med Kraftö och börjar de bygga före Svevind kan det lika gärna bli ett köp där.Men det beror förstås på hur snabbt det går och på vilka villkor vi kan få köpa ett verk, säger Lars Sjölund.

Tommy Norin

Ryssen kommer!

Vill ni nå ryska turister och marknadsföra er verksamhet!

Ryska turister är den snabbast växande gruppen utländska turister i Sverige.

Vill ni nå dem på hemmaplan?

Ryska reseoperatörer står för den största delen av ryska turisters bokningar i vårt land.

Vi har mångårig erfarenhet av att arbeta mot den ryska marknaden.

Vi har de bästa kanalerna i Ryssland för att nå direkt till operatörerna som styr resenärernas resmål.

Genom egna seminarier i St Petersburg och Moskva når vi direkt till dem!

PACKAGETOURS

Våra ryska representanter på plats i Ryssland sköter marknadsföring och ger hjälp åt svenska turistföretagare som vill marknadsföra sina anläggningar och destinationer Vi kan hjälpa er på ett maximalt kostnadseffektivt sätt.

Från 5000 kr och upp!

Kontakta oss om vilka behov ni har så tar vi fram ett förslag! info@packagetours.se tel 0643-21137 www.packagetours.se

2200 mm

Vindtek norr ab Vi är specialiserade på vindmätning i kallt klimat och erbjuder åt våra kunder: • Uthyrning och drift av en eller flera SODAR AQ 500 för mätningar upp till 200 m • Uthyrning och drift av mätmaster upp till 140 m • Projekteringsunderstöd i kunders projekt genom bl.a WindPro arbete och deltagande i samrådsprocessen • Service och drift av kunders mätsystem • Vi arbetar mycket hårt för att säkerställa en hög tillgänglighet på våra kunders mätningar

Kontakt: www.vindtek.se • Mob: 070-6736889

700 mm

offshore

2200 mm

Utvecklar vindkraftparker offshore till sjöss tillsammans med lokala aktörer och investerare 700 mm

www.rewindoffshore.se

Kund: Gata:

Datum:

Ort:

Objekt: Skala:

Sparat som:

ReWind Offshore AB, Lantvärnsgatan 8 652 21 Karlstad Tel. 070 650 69 82

Sign: DN

Ritningen är vår egendom och får ej utan vårt medgivande kopieras eller mångfaldigas vare sig i ursprung eller ändrat skick förevisas eller på annat sätt delgivas tredje person.

Förseelser mot dessa bestämmelser kommer att beivras enligt lag.

v i n d k r a f t tidningen

16

västerbotten nr 1 2012

Rewind vill bygga vindkraft efter norrlandskusten I höst ger ledningen för vindkraftprojektören ReWind Offshore i Karlstad sig ut på en resa för att tala med kommunalråd efter norrlandskusten om fördelarna med att bygga vindkraft i kustnära områden.

Det återstår att se om Piteås kommunalråd Peter Roslund låter sig övertalas eftersom kommunen säger nej i sin vindbruksplan till byggen av kustnära verk.

–Säger de nej bygger vi inte, men det är synd eftersom de kustnära områdena är dåligt utnyttjade, säger Åke Pettersson Frykberg, Vd för ReWind Offshore i Värmland, som specialiserat sig på att utveckla och bygga havsbaserade vindkraftsparker.

Han startade företaget 2009 tillsammans med Leif Jonsson, tidigare vd för Dynavind, och Tore Wizelius, en av de namnkunnigaste personerna i Sverige vad gäller vindkraft, som skrivit tio böcker i ämnet.

–Vår affärsidé är att utveckla havs och kustnära vindkraftprojekt, säger Åke Pettersson Frykberg, som pekar på att företaget har tillgång till en ny teknik för att bygga fun-

dament till havs, där Energimyndigheten bidrog med 40 miljoner kronor till utvecklingen i ett nationellt pilotprojekt.

–Det handlar om bergförankrade fundament där ringar spänns fast i berget, förklarar ReWinds Vd, som säger att fundamenten kan bestå av 5–10 koniska ringar med upp till en diameter av åtta meter.

–Där tornet skruvas är diametern oftast fyra–fem meter, förklarar Åke Pettersson Frykberg, som berättar att med den tekniken har Konsortiet Vindpark Vänern byggt 10 3MW– verk i norra Vänern strax utanför Karlstad, och nu söker ReWind tillstånd att uppföra ytterligare 20 verk vid Stenkalles grund i sjön.

Dessutom vill bolaget bygga en park med 10–12 verk utanför Norrköping tillsammans med lokala parter.

Vdn pekar på

att i företagsidén ingår att utveckla vindkraftparker tillsammans med lokala företagare och investerare, med Vindpark Vänern som modell.

–Vindpark Vänern ägs av kommunala energi– och bostadsbolag, kooperativ samt lokalt näringsliv, säger Åke Pettersson Frykberg.

Rewind vill nu undersöka möjligheterna att bygga havsbaserade verk efter norrlandskusten.

Han ser stora möjligheter med havsbaserade vindkraftverk.

–Fördelarna är att det blåser jämnare och högre vind där man uppnår en jämn produktion som inte sliter på maskinerna på samma sätt som på land, säger Rewinds Vd, som också pekar på att frågan om att lösa markfrågan är lättare eftersom det oftast handlar om statliga vatten.

–Nackdelen med havsbaserat är

att det blir dyrare fundament och det är mer väderkänsligt under byggtiden, men fördelarna överväger när djup– och bottenförhållandena är de rätta, säger Åke Pettersson–Frykberg, som nu vill kittla norrlandspolitikerna med havsbaserad vindkraft.

–Senare i höst kommer vi att göra en resa efter norrlandskusten där vi ska prata med kommunfolk. Just nu läser vi kommunernas vindbruks-

Foto Rewind.

planer för att ta reda på hur läget är efter kusten, säger Åke Pettersson– Frykberg.

Han tycker att klimatfrågan borde väga tyngre i samhällsplanering när kommunerna tar fram sina planer, där vindkraften beräknas ta en mycket liten procent av en kommuns markanvändning.

Tommy Norin

Företagsledaren vill bromsa vindkraften

De låter som torktumlare, de skrämmer turister, de skapar orättvisor mellan byarna och nu får det vara nog med vindkraft anser företagsledaren och politikern Arne Hellsten i Malå.

Som politiker – en tid som kommunalråd för partipolitiskt ombundna Malålistan– var han med om att släppa fram vindkraften i Malå.

Men nu tycker Arne Hellsten, vd för Källan Hotell Spa konferens AB i Åmliden, dessutom ordförande för Företagarna, och politiker, att det räcker.

–Vi blev tagna på sängen när detta kom och nu får det vara nog, säger han.

Malå kommun har 3500 invånare som styrs av socialdemokraterna och vänstern. En tidigare vindkraftsvänlig kommun som inte valt att bromsa vindkraften. Den finns i Hornliden, dessutom Jokkmokksliden och Storliden, samt Ytterberget och Åmliden där den senare parken färdigställs just nu. Det handlar om totalt 80 verk.

Malå kommun har dock valt att sätta ned foten efter ovan nämnda projekt.

–Jag är glad att ett enigt kommunfullmäktige sagt nej till ytterligare vindkraft, säger Arne Hellsten, som radar upp många argument mot ytterligare vindkraft i Malå.

–Från början såg det pittoreskt ut med vindkraft på bergen. Nästan futuristiskt, men sedan ökade det la-

0.35 procent av bruttoproduktionen, men byarna ville själva ta hand om avtalskrivningen.

–Vilket innebar att de fick 0,17 procent, säger det förra kommunalrådet i Malå, som pekar på att eftersom det inte finns några regler kring detta blir det godtyckligt.

Han tror

–Det är nog med vindkraft i Malå. Från början såg det pittoreskt ut men nu får det vara nog, säger Företagarnas ordförande, och kommunpolitikern Arne Hellstén.

vinartat. Vi höll på med en översiktsplan för att reglera detta, men vi hann inte med, blev tagna på sängen, säger han.

Ett problem menar han är ljudet.

Verken låter som torktumlare.

–Det finns en regel om ett maxtal på 40 decibel men de ligger långt över detta, säger Arne Hellsten, som försökt påtala problemen vid konferenser han deltagit i.

Han för också fram argumentet att Norrland har överskott på el, varför transportera den på ett redan högt belastat stamnät till konsumenter i syd och mellansverige?

–Bygg vindkraften där konsumenterna finns.

Han tycker också att de bygdemedel vindkraften genererar fördelas orättvist.

–Exempelvis får Ytterberg myck-

Foto Tommy Norin

et pengar medan grannbyn inte får någonting, säger Arne Hellsten, som pekar på att byapengarna har skapat stora motsättningar mellan byar i mellansverige där ”vissa byar roffar åt sig”, och den risken finns också i Malå.

När det gäller pengar pekar han på att under kommunalrådstiden lyckades han förhandla fram ett avtal som skulle ge de berörda byarna

också att de 80 vindkraftverken i Malåbygden kommer att skrämma bort bland annat tyska turister som söker lugn och ro i vildmarken.

–Verken är också till stort förfång för de jakt och fiskeinriktade företagen.

–Men behöver vi inte förnybar el?

–Jo men varför placera den här?

Bygg den i Stockholm, Bohuslän och på Österlen, säger Arne Hellsten.

–Ingen landsända har fått bära upp så mycket vad gäller energi som Norrland, säger han.

Nu efterlyser han att Regering och Riksdag agerar. Idag finns ingen bra strategi för vindkraftsatsningarna, menar han.

–Det måste tas fram en ”vindkraftslag” som styr upp allt från prospektering till avveckling, likt minerallagen.

–Det är nödvändigt. Om ett antal år kommer vi att hamna i ett läge där vindkraften måste stängslas in på grund av att EU kräver det, säger han.

Tommy Norin

v i n d k r a f ttidningen

nr 1 2012 västerbotten

Forskare vill ha testanläggning i norr

17

De arbetar för att skapa en testpark för vindkraft i Norrland.

Frv. Stefan Skarp, Skellefteå Kraft, Ralph Nyström, Sverea Mefos, Stefan Ivarsson, Vd Scandinavian Wind och professor Jan–Olov Aidanpää vid LTU. Foto Tommy Norin

En park som ska testa vindkraft i kallt klimat.

Det vill Svensk Vindkrafts Tekniskt centrum SWPTC, bygga i Norrland med hopp om byggstart 2014-2015.

–Sverige kan bli ledande i Europa när det gäller att testa vindkraft i kallt klimat, säger Stefan Ivarsson, vd för Scandinavian Wind i Karlstad till Vindkraftstidningen,när projektet presenteras för företag och kommuner vid ett möte i Luleå 21 september.

Arjeplog har profilerat sig i Europa som ett mecka för biltester i kallt klimat där bland annat bilgiganterna Audi, BMW och Mercedes testar bilar,verksamhet som skapat en miljardindustri i glesbygd.

Något liknande vill Stefan Ivarsson se vad gäller vindkraft.

–Det finns en testanläggning i Kanada, men inte i Europa. Idag kan vindkraftprojektörerna ta till sig erfarenheter av exempelvis isbildning först när verken är på på plats.

–Men för forskningen och bolagen är det viktigt att se hur vindkraft fungerar i kallt klimat där Norrland kan bli ett bra testområde, säger vdn för Scandinavian Wind.

–Verken ska testas innan de riktigt stora projekten kommer igång, säger han, Idén till testparken väcktes av SWPTC ett, projekt som drivs av Chalmers i Göteborg med ett antal stora företag med som intressenter, bland annat ABB, SKF och General Electric. Det leds av professor Ola Carlson vid Chalmers.

–En tanke föddes att starta ett testcenter med 4-8 verk som ska

placeras i område med svåra snö och isförhållanden, säger Stefan Ivarsson, som uppger att nu letar SWPTC efter lämplig plats i norrland –Det är intressant

att se att om det är 38 grader kallt, vad händer med maskinhusen, tornen och vingarna? Hur reagerar materialet och hur påverkas produktionen? Säger Stefan Ivarsson, som hoppas att testparken kan vara på plats 2014eller 2015.

–Den ska förmodligen drivas av ett testbolag där projektörerna får hyra en plats för att testa verk.

–De kan handla om korta försök, eller att det långtidstestas, förklarar Stefan Ivarsson upplägget emot industrin.

Forskningen ges plats i parken, där Chalmers finns med, men också Luleå Tekniska Universitet med pro-

fessor Jan-Olov Aidanpää (Teknikvetenskap och Matematik) som projektledare.

–LTU har redan

arbetat med materialfrågor i samarbete med forskningscentrat SICOMP, men detta blir något nytt. Vi hoppas kunna gå igång med forskningen kring vindkraft efter nyår, säger Jan-Olov Aidanpää, som anser att Sverige kommer att bli ledande i Europa vad gäller vindkrafttester i kallt klimat.

–Detta kan bli lika stort som biltestverksamheten.

Skellefteå Kraft, störst i Västerbotten på vindkraft, har gått in med 225 000 kronor för att finansiera förstudien till testparken.

Vid årsskiftet kommer bolaget att ha 51 verk på plats i Västerbotten, det har tidigare byggt tio verk i Arjeplog.

–För oss handlar det om att skaffa kunskap om hur verken fungerar i kallt klimat, att säkra kvalitén, säger Stefan Skarp, chef för strategiska investeringar vid Skellefteå Kraft.

Han har sett

problemen med is och snö.

–Där vi behöver veta mer inför exempelvis etableringen vid Blaiken med 90 verk, säger han.

Mötet i Luleå genomfördes med forskningscentrat Sverea Mefos som värd.

Där säger projektledaren Ralph Nyström.

–Sverea Mefos har stor erfarenhet av att driva forskningsprojekt där vi arbetar emot stora aktörer som SSAB och LKAB, därför kan vi tänka oss att driva den nya testparken, säger han.

Tommy Norin

Kabeldon HDC-A. Kopplar på vindkraften.

ABB är störst i världen på vindkraft. Från Alingsås bidrar vi med kabeltillbehör, bl.a. Kabeldon HDC-A – kabelskåpet för avgrening av 12, 24 och 36 kV kablar. Du får en beprövad och säker lösning för att skarva och avgrena kabel ovan jord. Kontakta oss när du vill koppla på vindkraften! www.abb.se/kabeldon

ABB AB Kabeldon. Box 531, 441 15 Alingsås Tel: 0322-770 00 www.abb.se/kabeldon

18

v i n d k r a f t tidningen

v채sterbotten nr 1 2012

nr 1 2012 västerbotten

v i n d k r a f ttidningen

Vindkraftsutbyggnaden i Västerbotten behöver bra elnät!”

Projekt WindEL

Det planeras och projekteras för vindkraft på många platser i länet men det finns stor risk att vissa projekt aldrig blir av pga kapacitetsbrist i nationella stamnät eller för att det saknas ändamålsenliga elnät att ansluta till på den regionala / lokala nivån.

19

Vi vill att satsningarna på vindkraft ska göra största möjliga nytta för Västerbottens län!

• Lokala företag kan ta på sig uppdrag.

• Lokal arbetskraft kan få jobb.

• Vi vill medverka till att uppnå rimliga och rättvisa ersättningar för miljö-påverkan och markintrång.

Projekt MedVind

Västerbottens län har fått en ny näring!

v i n d k r a f t tidningen

20

västerbotten nr 1 2012

Montering av vindkraftverk i Blaiken. 30 ska vara i drift vid årsskiftet.

Avisning prioriterad fråga för Att få väl fungerande vindkraftverk som klarar isiga och kalla förhållanden i Norrland har blivit en prioriterad fråga för Skellefteå Kraft som bygger Blaikens vindkraftpark utanför Sorsele just nu.

–Det är en fråga som vi drivit under lång tid, säger Stefan Skarp, chef för strategisk investering vid Skellefteå Kraft.

–Vi har byggt mycket i närområdena, men här råder tufft klimat och då måste vi ha teknik som fungerar, säger han.

Det är därför som Skellefteå Kraft tillsammans med andra stora bolag

vill starta en testpark där forskare och företag kan testa vindkraftverk i kallt klimat där Skellefteå Kraft lagt 225 000 kronor i projektet.

Skellefteå Kraft engagerade sig på allvar i vindkraft 2005. Bolaget köpte bland annat tre befintliga turbiner strax söder om Skellefteå.

Det första egna projektet blev tio verk på Uljabouda i Arjeplog, ett område med bra vindförhållanden, och tufft klimat.

–Vi ställde krav på att turbinerna skulle klara arktiskt klimat, säger Stefan Skarp, som pekar på att i början blåste det motvind i projektet.

–När vi skulle göra upphandlingen var inte internationella vind-

kraftsbolag intresserade. Men vi fann en leverantör, Win–Wind i Finland, och de verken går bra i Arjeplog, säger Stefan Skarp, som uppger att de producerar 80 GWh per år.

Parken kostade drygt 500 miljoner kronor.

Han uppger att verken i Arjeplog är utrustade med ett avisningssystem där en värmematta ligger innanför skalet på vingens framkant.

–Det styrs med ett intelligent system där sensorer känner av isbildningen och detta fungerar under drift. Andra system fungerar bara när verken står stilla, säger Stefan Skarp.

Hur väl fungerar det då i Arjeplog?

Stefan Skarp funderar: –När det fungerar, fungerar det bra, men systemet behöver utvecklas.

Efter ett par projekt i Malå med 18 verk har Skellefteå kraft gått vidare med de betydligt större projektet Blaiken utanför Sorsele där bolaget fått tillstånd till 100 verk på fjällhed. Investeringen är på cirka 3,5 miljarder. Projektet drivs inom bolaget Blaikenvind AB. Det ägs av Skellefteå Kraft och Fortum där det fanns en ambition att få in fler intressenter.

–Vi erbjöd kommunerna Sorsele och Storuman delägarskap, men

de ville inte gå in, säger Skellefteå Krafts chef för investeringar.

Hittills har 17 verk tagits i drift.

Ytterligare 13 verk ska driftsättas före årsskiftet 2012/2013.

–Vi har också byggt 30 fundament där vi planerar en fortsättning under våren 2013, säger Stefan Skarp.

Det innebär att Skellefteå Kraft och Fortum fullföljer planerna för etapp ett och två i Blaiken men det är inte säkert att det blir en etapp tre med 30 verk.

–Med det låga priset på el och lågt pris på certifikaten är det inte självklart att det blir en fortsättning, säger Stefan Skarp, som pekar på att

v i n d k r a f ttidningen

nr 1 2012 västerbotten

21

SLU projekt om renar i vindkraftsparker SLU – svenskt lantbruksuniversitet arbetar just nu med flera forskningsprojekt där ett syftar till att ta fram kunskap om hur tama renar i skogslandskapet påverkas av anläggning av vindkraft..

Skellefteå Kraft och Fortum har bildat bolaget Blaiken Vind som driver vindkraftsparken i Blaiken.

Tidigare i november genomfördes ett seminarium i Skellefteå där EvaLiisa Mynttä, jurist vid SSR, Svenska samernas riksförbund tog upp hur gruvnäringen påverkar rennäringen i Västerbotten och Norrbotten där de samiska intressena upplever sig alltmer undanträngda.

Till Vindkrafttidningen sade hon att det gäller också många andra näringar, som skogsbruk och vindkraft som växer kraftigt i regionen eftersom det finns ett stort intresse för att bygga ut vindkraften i nordliga delarna av Sverige. En stor del av ytan ingår i renskötselområdet som är tamrenens naturliga utbredningsområde. För att kunna genomföra en effektiv utbyggnad behöver man värdera renbetesmarken baserat på hur renarna använder den, anger SLU i beskrivningen av den studie SLU arbetar med.

SLU uppger att projektet har utvecklat en modell för renens livsmiljö för att kunna förutsäga och värdera renbetesområden som är aktuella för vindkraftutbyggnad i skogslandskapet. Projektet har tagit fram ett GIS-baserat planeringsverktyg (GIS är ett geografiskt informationssys-

tem för att samla in, lagra, analysera och presentera lägesbunden information). Verktyget används för att uppskatta vindkraftens effekter på renbetesmarker. Därmed underlättas planeringen för att tillvarata markområden för såväl rennäring som vindkraft på bästa sätt, menar SLU. Renbetesprojektet har flera mål.

Ett är att värdera hur viktiga renbetesområden är inom de områden som är av intresse för vindkraft. Ett annat är att föreslå åtgärder för hur man kan planera byggande av vindkraftparker som förhinrar negativa effekter på ren, och att ta fram ny kunskap om vilka sekundära effekter det blir på ren i samband mad vindkraftetableringar.

I Norge pågår sedan 2005 ett forskningsprojekt om vindkraft och ren, VindRein. I VindRein har man framför allt studerat renens beteende i förhållande till vindkraftparkerna i fjällmiljö. Vindvals projekt är också inriktat på renens beteende i förhållande till vindkraftparker, men kompletterar VindRein med studier i skogslandskap.

SLU uppger att projekten kommer att tillsammans ge en god vetenskaplig kunskapsbas om vindkraftens effekter på renars markanvändning och de kommer att underlätta planerings och prövningsprocessen när det sker vindkraftsetablering i renskötselområden.

Tommy Norin

400 jobb i Blaiken Foto Tommy Norin

–Avisningen är en prioriterad fråga, säger Stefan Skarp, chef för investeringar vid Skellefteå kraft, stor aktör i Blaikenprojektet.

Skellefteå Kraft för närvarande tas det få investeringsbeslut i vindkraftsbranschen.

Skellefteå Kraft håller dock fast vid ambitionen att bli ledande vindkraftsaktör i Västerbotten.

–Idag producerar vi med våra energislag 4 TWh per år. Nu har vi målet att öka produktionen till 5 TWh till år 2020 och hela den produktionsökningen ska bestå av förnybar el, säger Stefan Skarp.

Han pekar ut vindkraft som viktig för att nå det, men det kan också handla om att effektivisera de anläggningar som producerar vattenkraft.

Tommy Norin

FAKTA Skellefteå Kraft Ägare: Skellefteå kommun Omsättning 2011: 5 miljarder Resultat efter fn 2011: 429 Mkr Anställda: 633 Vindkraftsprojekt: 2005 Bureå 3 verk (i drift)

2010 Uljabouoda Arjeplog 10 (i drift) 2010 Storliden Malå 8 (i drift) 2011 Jokkmokksliden 10 (i drift) 2012 Blaiken Sorsele 90 (30 driftsätts i år) Källa: Skellefteå Kraft (www.skekraft.se)

Skellefteå Kraft gör flera samhällsbyggande insatser genom att dels skapa arbetstillfällen i en tid när den globala konjunkturen pekar nedåt, dels bidra till framtidens lösningar av klimatproblemen.

besökare. ”Hur kan det vara fullt”, brukar förvånade gäster som kommer hit oanmälda utbrista. Det är ett angenämt bekymmer för oss som vi verkligen inte är vana, säger Maud Öberg.

Det krävs stora personalresurser för att etablera en storskalig vindpark – inte minst när det sker i arktisk miljö.

–Vi har 150 personer anställda på heltid, men lägger man till de tjänster som skapas indirekta av projektet är det snarare 400 arbetstillfällen på årsbasis, säger Mikael Lindmark, vd för BlaikenVind.

Även Simon

I Västerbottens

inland är BlaikenVinds etablering i området ett välkommet uppsving för den lokala arbetsmarknaden och näringslivet.

–För oss har det varit fantastiskt positivt, säger Maud Öberg, chef för Hotell Toppen i Storuman som ligger i Blaikens närhet.

De har 200 bäddar, och majoriteten av dessa är uppbokade av BlaikenVinds personal samt vindparkens

Robertsson, som äger ett åkeri i trakten, har anledning att vara munter. Firman fick uppdraget att snöröja i området i fjol, och har nu fått förlängt förtroende av BlaikenVind. Faktum är att skottningssäsongen började redan förra veckan då snön föll över kalfjället.

–Jag har två man från orten som jobbar med snöröjningen i området. De har fullt upp under hela vintern, för snön driver hårt över kalfjället. Det betyder förstås mycket för mina gubbar att få jobba på hemmaplan. Det brukar annars vara lite svårt att få jobb här vintertid, säger Simon Roberts Text Catarina Hägglund/Skellefteå Kraft

v i n d k r a f t tidningen

22

västerbotten nr 1 2012

Vindkraftveken i fjällnära terräng vid Blaiken

Rekord i ansökningar Högen med ansökningar om att få bygga vindkraft i Västerbotten växer hos handläggaren Joakim Johansson vid Länsstyrelsen i Umeå.

– Trots att marknaden dämpats har vi aldrig haft så många ansökningar som nu, säger han.

– Går man tillbaka tre år i tiden hade vi kanske fyra ansökningar per år.

Nu har vi nio ärenden inne för prövning. Dessutom är 17 parker föremål för så kallad samrådsfas och fullföljs de ansökningarna får vi fullt upp, säger Joakim Johansson, som uppger att det tar i snitt ett år att behandla en ansökan.

– Regeringen har fastställt att processen fram till beslut hos miljöprövningsdelegationen får ta maximalt sex månader. Men då är inte tiden där företagen kan lämna in kompletteringar inräknad. Med det har vi en snitttid innan beslut på minst ett år, säger Länsstyrelsens handläggare.

Länsstyrelsen i Västerbotten har antagit flera policy–dokument hur den vill att vindkraften ska utvecklas med hänsyn till rennäring, naturvård och kulturella värden.

Länet är dock högintressant för vindkraft. Det bekräftar de ansökningar handläggarna vid myndigheten arbetar med just nu. En del

handlar om stora parker, från 30 verk upp till 55.

I Blekliden, Åsele, vill Vattenfall bygga 45 verk, dessutom vill bolaget sätta upp 40 verk på Fäbodberget på gränsen till Åsele/Lycksele kommuner.

Kommunfullmäktige i Malå har sagt nej, trots det finns planer på ytterligare fyra verk på Hornberget. En riktigt stor park med 55 verk planeras i Ivarsboda i Robertsfors i Umeå kommun.

Bakom projektet ligger Vindin som är industrins eget vindkraftsbolag.

En ytterligare bläddring i Joakim Johanssons hög ger resultat att E.ON vill bygga elva verk på Hornmyran vid Lycksele, och Balticgruppen ansöker om 20 vindkraftverk i Storfall vid Nordmaling.

Dessutom vill vindkraftsbolaget Kraftö sätta upp elva verk i Täfteå utanför Umeå,och 38 verk i Stenberg utanför Nordmaling.

Det finns också ett omdiskuterat projekt som handlar om att bygga 30 verk i havet vid Petlandsskär, av bolaget Petlandsskär vind AB. Totalt handlar det om 293 vindkraftverk och fler kan det alltså komma att bli om de 17 ytterligare parkerna kommer in till länsmyndigheten.

Tommy Norin

Så många nya verk planeras –2011 fanns drygt 2000 vindkraftverk i Sverige. Enligt Energimyndighetens prognos kommer det att byggas 1500–2000 vindkraftverk fram till 2012.

Det finns ett riksdagsbeslut från 2009 som rör planering för vindkraft och som innebär att i kommunernas och Länsstyrelserns fysiska planering ska vindkraftsintresset göras synligt för en produktion med 30 TWh per år, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs.

Det motsvarar mellan 3000–6000

verk beroende på var de placeras.

Ett vindkraftverk med en effekt på 3 MWh kan i ett bra vindläge utvinna 7500 MWh per år. Effekten blir att man minskar elproduktionen från kolkraft och det ger till resultat: –minskade utsläpp av koldioxid med ca 7500 ton.

–minskade utsläpp av svaveldioxid med cirka fem ton.

–minskade utsläpp av kväveoxider med ca tre ton– Källa:Naturvårdsverket/Energimyndigheten/Vindval.

Kvarkenvinds verk vid Holmsund. Totalt äger föreningen sju verk i Västerbotten.

Foto Kvarkenvind

Billig el för Kvarkenvindens medlemmar 20 öre per kilowattimme.

Det betalar medlemmarna i ekonomiska föreningen Kvarkenvinden utanför Umeå för strömmen.

–Vindkraft har blivit en bra affär, säger föreningens ordförande Sven–Allan Andersson.

Kvarkenvinden har sju verk som snurrar på och som ger de 2154 medlemmarna billig ström.

När kärnkraften vilar och vattenmagasinen sinar kan de glädja sig åt att vindkraften går,och det syns på elnotorna.

Kvarkenvind bildades 1997 sedan 87 personer som var intresserade av vindkraft beslöt sätta upp ett litet verk vid havet utanför Holmsund.

–Det är numera sålt till Umeå energi, förklarar Sven–Allan Andersson, som uppger att efter det skaffade sig föreningen två nya vindkraftverk i Holmsund.

–Sedan flöt det på. Energipriset var högt och det gick bra att sälja andelar och det vi gjorde visade sig bli en bra affär, säger Sven–Allan Andersson.

Folk fick köpa andelar för 6400 kronor där en andel motsvarar 1000 kilowattimmar.

2007 gick föreningen vidare med att köpa ett verk i Hörnefors, 2008 köptes ett verk i Dorotea i en park med totalt 18 vindkraftverk.

Och för tre år sedan fullbordades investeringarna med att Kvarkenvind köpte tre verk i Granberget vid Robertsfors.

–Totalt har vi nu sju egna ägda verk som producerar 38,2 miljoner kilowattimmar per år, säger Sven– Allan Andersson.

Han och Gunilla Emanuelsson vid Kvarkenvinden förklarar upplägget i den ekonomiska förening som samarbetar med Umeå Energi.

–Vi tar ut en driftsavgift av medlemmarna. Den ligger nu på 16,5 öre per kilowattimme, plus moms, säger Sven–Allan Andersson.

Med moms och energiskatter betalar Kvarkenvindens andelsägare cirka 20 öre/kilowattimme.

Gunilla Emanuelsson exemplifierar att har en medlem andelar motsvarande, säg 18 000 kilowattimmar,

men där huset förbrukar 20 000, blir ekvationen att medlemmen betalar det låga priset upp till 18 000 kilowattimmar.

De återstående

2000 kilowattimmarna betalas utifrån det pris som bestäms på Nordiska elbörsen.

–Detta gör att vi inte är känsliga.

Vi har kontroll över prissättningen, säger Sven–Allan Andersson, som är nöjd med att Kvarkenvindens medlemmar kan räkna med lågt elpris de kommande 25 åren, även om det skulle stiga en del.

Dessutom är vindkraft miljövänligt.

–Den miljömässiga vinsten är lätt att förutse. Varje andel ger cirka 2,5 kg koldioxid mindre i atmosfären dagligen, säger Sven–Allan Andersson.

–Frågan är då om Kvarkenvind tänker köpa fler vindkraftverk?

–Inte i dagsläget. Den investeringen klarar vi inte inom nuvarande Kvarkenvinden. Ska vi investera mer måste vi i så fall bilda en Kvarkenvinden två, säger ordföranden.

Tommy Norin

v i n d k r a f ttidningen

23

www.remodul.se

Vi kan!

www.vdcpro.se

nr 1 2012 västerbotten

Kontorsbodar Manskapsbodar Dusch- & Toalettbodar Driftpersonaletableringar

Bostadsmoduler m.m

Med flexibilitet, hög kvalitet och fullständig kundanpassning av bodar och moduler tillgodoser vi våra kunders önskemål och behov i konstruktions- och tillverkningsprocessen. Vi är en av Norrlands största bodtillverkare.

Tveka inte, kontakta oss, 0950-134 44, 134 11

”Green Line-serien” - ett lågenergikoncept med framgång.

da b o d a ygg r

Kvali

tet

sb

Sågvägen 21 • 921 45 Lycksele • Telefon: 0950 - 134 44, 134 11 • Fax: 0950 - 129 55

UTMANAREN FRÅN NORR!

Jobben finns i norr - erfarna yrkesarbetare behövs!

Adecco Mobility är en enhet inom Adecco som specialiserar sig på att flytta kompetens dit det behövs. Vi hjälper företag och kvalificerad arbetskraft att finna varandra trots geografiska avstånd.

Adecco Mobility vänder sig till dig som vill och kan ta jobb på andra orter än din nuvarande bostadsort. Jobben kan vara kortare eller längre uppdrag alternativt fasta tjänster. Vi hjälper även till med boende och transporter i samband med anställning.

I norra Sverige har du alltid nära till storslagna naturupplevelser, skidåkning, jakt och fiske. Gå in på www.adeccomobility.se för att lämna din intresseanmälan eller söka specifika tjänster. Eller ring oss på 070-5370163 om du har frågor.

adeccomobility.se

Sollefteå Östersund Storuman

0620-599 50 063-16 20 45 0951-777 75

v i n d k r a f t tidningen

24

Gemensam plan för södra Lappland

västerbotten nr 1 2012

Bergströms visar väg för vingarna

En gemensam plan för vindkraft i södra Lappland.

Det har Dorotea, Vilhelmina och Åsele kommuner tagit fram för att få ett helhetsperspektiv och underlätta för projektörer att etablera nya verk i områdena.

–Vi tog fram vindbruksplanen redan 2009 eftersom vi såg ett behov av att få ett gemensamt dokument som pekar ut var det är lämpligt och var det inte är lämpligt att bygga, säger Åseles kommunalråd Peter Lindström (S) till Vindkraftstidningen.

–Det händer ju saker hela tiden där vi bland annat fått en stor park i Stor Rotliden med 59 verk och just nu sker samråd kring en park med 17 verk i Bäckaskog vid gränsen emot Västernorrland.

–Dessutom vill ett litet bolag, Åsele Kraft, sätta upp fyra verk i kommunen, säger Peter Lindström.

Han säger att de tre kommunerna i södra Lappland är i grunden positiva till vindkraftexploateringar, men att de behöver styras upp i den plan som är ett tillägg till kommunernas egna översiktsplaner.

Peter Lindström pekar på att det ryms mer vindkraft i södra Lappland.

–Vi har stora ytor, vindkraft ger arbetstillfällen under byggtiden och efteråt, och det kommer in pengar till byarna via bygdemedel. Dessutom och det är inte minst viktigt, det är ett miljövänligt energislag.

Kommunalrådet i Åsele hoppas att vindkraftsplanen ska underlätta för kommunerna och för bolagen när de vill investera.

–Sedan är det upp till varje kommun att tillstyrka, eller avstyrka en ansökan. Den frågan äger kommunerna själva, säger Peter Lindström.

Södra Lapplands vindkraftsplan har pekat ut områden som inte är lämpliga, som natura 2000 områden, naturreservat, nationalparker och vissa våtmarker.

Det bör inte byggas i Dorotea kommuns utpekade stoppområden i norra delen av kommunen, inte heller i norra delen i Vilhelmina.

Däremot pekar planen ut 18 områden i de tre kommunerna. 13 av dem finns i Åsele med plats för 339 vindkraftverk. I Dorotea pekas det ut fyra platser med möjlighet att bygga 63 verk och i Vilhelmina ger planen utrymme för 197 verk på fem olika platser.

Tommy Norin

Bilarna är uppställda. De 55 meter långa vingtransporterna ska vägledas till Blaiken av Håkan Bergströms vägtransportledare.

Sedan ett år tillbaka har Bergströms åkeri i Jörn haft god nytta av vindkraftsprojket i Västerbotten där företagets transportledare visar väg och varnar andra trafikanter för de gigantiska transporterna.

När Vindkrafttidningen besöker Skellefteå hamn rullar tre trailers med vingar fram för vidare transport till Blaiken.

Transportledarna Mats Olofsson och Kent Karlsson från Bergströms åkeri i Jörn har gjort sig redo för den resa som beräknas ta cirka fyra timmar.

Transporter som brukar gå utan hinder, men det händer att transportledarna stöter på problem bland andra trafikanter.

–En del folk har dålig respekt för oss. De vet inte att vi faktiskt har polismans befogenhet att leda, och stoppa trafik, säger Mats Olofsson, som berättar att han och kollegan

Kent Karlsson genomgått en speciell utbildning för att klara uppgiften.

Vägtransportledartjänsten

är ett exempel på hur Bergströms åkeri i Jörn gynnats av vindkraftsprojekten i Västerbotten.

–Det började förra året med att vi hjälpte till med transporterna upp till Springliden i Malå. Sedan fortsatte vi med transporterna mellan Skellefteåhamn–Blaiken.

–Det har blivit några vändor, säger Håkan Bergström, ägare och Vd för Bergströms åkeri i Jörn. Åkeriet startade 1965 av hans far Gösta Bergström med affärsidé att utföra körningar av grus och flis, samt plogning under vintern.

–Jag har vuxit upp med företaget där jag började köra traktor när jag var 16 och lastbil när jag var 19, berättar Håkan Bergström.

Han tog helt över åkeriet 2010 när hans far gick bort.

Idag leder Håkan Bergström ett

entreprenadföretag med 13 anställda. Bergströms åkeri har åtta lastbilar, sju traktorer och tre vägtransportledarfordon.

–Dessutom har vi en liten grävmaskin, säger Håkan Bergström, som berättar att företaget har god nytta av flera näringar som stärker sina positioner i Västerbotten.

Dit hör vindkraft – och

gruvor.

–Just nu arbetar vi mycket inom gruvindustrin. Det prospekteras överallt där vi servar borrföretag i både Västerbotten och Norrbotten, säger Håkan Bergström.

Han uppger att bland borrföretagen finns kunder som Protec och Styrud Artic.

Det senare har både verkstad och kontor i Jörn, liksom träföretaget Jörnträ.

–För vindkrafttransporterna har sedan de inleddes haft egen vägtransportledare, ibland kör jag själv, säger Håkan Bergström, som inves-

terat i flera nya fordon för att kunna leda var och en av de 55 meter långa vingtransporterna.

Håkan Bergström bekräftar det hans transportledare talar om, att andra trafikanter inte förstår vikten av att hålla undan eller stanna när vindtransporten kommer.

–Många vet inte vad vi sysslar med, förstår inte att detta måste flyta, säger Håkan Bergström, som tror att det informerats för dåligt, eftersom folk inte kan reglerna.

Annars beskriver han orderingången som god. Vintern är på antågande och det ger plogning. Dessutom fortsätter Blaikenprojektet som ger nya transporter.

–Det ser bra ut. Jag behöver inte ställa av några fordon och minska antalet anställda och det är bra, säger Håkan Bergström.

Tommy Norin

Inte skadligt med vindkraftsljud Ljud från vindkraftverk är inte skadligt för människor men de som bor i glesbygd störs mer av verken än de som bor i städer.

Det konstaterar Vindval i en rapport om vindkraftens påverkan på miljön.

Vindval är ett kunskapsprogram som genomförs av Energimyndigheten och Naturvårdsverket med syfte att sprida information om vindkraftens effekter på människor, natur och miljö. Programmet startade 2005 och avslutas 2012.

2009 startade Vindval tio nya projekt för att kartlägga miljöeffekterna från framförallt vindkraftsverk på land.

Forskarna har bland annat undersökt hur ljud från verk påverkar folk där det genomfördes fältstudier i tolv olika områden.

1095 personer fick svara på en enkät om hur de upplever ljud från vindkraftverk.

Resultatet visade att 80 procent av de boende märkte vindkraftsljud vid sin bostad då ljudintervallen var mellan 37,5—40 decibel.

I de lägre ljudnivåerna var det enbart tio procent som stördes av ljudet. Vindval konstaterar också att de som ser ett vindkraftverk i närheten upplevde sig mer störda av ljud än de som inte ser ett verk.

Av 82 personer som rapporterade att de är störda av vindkraftsljud, var det 81 som ser vindkraftverk.

Sammantaget drar Vindval slutsatsen att ljud från vindkraft inte är skadligt, och de mätningar som gjorts visar att det finns inget samband mellan ljud från vindkraftverk och folks sömnsvårigheter.

Vindval har också studerat andra miljöeffekter, som att vingar ger inga störande ljusreflexer eftersom de är målade med antireflexfärg, fiskar påverkas inte av havsbaserade verk och bara en liten andel fåglar flyger in i vindkraftverk Vindval konstaterar också att djur i vindkraftsområden drar sig naturligt nog undan under byggtiden, men kommer tillbaka när vindkraftverken är på plats.

Tommy Norin

v i n d k r a f ttidningen

nr 1 2012 västerbotten

25

Nordisk vindkraft investerar i Västerbotten Brittisktägda Nordisk vindkraft planerar att bygga flera parker i Västerbotten där bolaget vill bygga 15 verk i Bredträsk och Verboberget, och nom kort lämnas ansökan in om att bygga 60 verk i Fjällberg, Lycksele.

–De områden vi vill bygga inom är klassade som riksintressanta för vindkraft, säger projektledare Marie Löfkrantz vid Nordisk Vindkraft.

Ovan nämnda är inte de enda Nordisk Vindkraft vill sätta upp i Västerbotten. 21 vindkraftverk planeras i Vargträsk mellan Lycksele/ Åsele, dessutom elva verk vid Vinliden/Lycksele och nio verk vid Hornmyran i samma kommun.

Marie Löfkrantz uppger att tillstånd har än så länge givits till Vargträsk och Vinliden. Båda besluten har dock överklagats av Vapsten sameby.

–Områdena är utpekade som lämpliga för vindkraft i kommunens översiktsplan samt är klassade som riksintresse för vindbruk, säger Marie Löwkrantz.

–Dessutom blåser det bra och det finns inte många motstående intressen på dessa områden.

–Nordisk Vindkraft har också planer i grannlänet Norrbotten. Det planeras för nio verk i Naustavare i Arjeplogs kommun.

Byggs parken blir det den andra vindkraftsparken i Arjeplogs kommun. 2010 satte Skellefteå Kraft upp tio verk på Uljabouda.

Grannkommunen Arvidsjaur,är mindre välvilligt inställd till vindkraft och det gjorde att Nordisk Vindkraft valt att backa på ett projekt med elva verk vid Gullön utanför Slagnäs nära Västerbottensgränsen.

Nnordisk vindkraft byggde parken i Havsnäs/Jämtland. Nu vill bolaget bygga flera vindkraftsparker i Norrbotten och Västerbotten.

–Vi börjar få klart med markavtalen och haft ett antal möten med samebyn, säger Patrik Sjöö , projektledare vid Nordisk Vindkraft.

Han förklarar när det gäller Arjeplog, att bolaget är inne i det som benämns samrådprocess .

–Vi hade ett möte med Länssty-

relsens handläggare Kenneth Fors i september, där vi ligger i startgroparna för att skicka in ansökan, säger Patrik Sjöö, som uppger att det handlar om att sätta upp nio verk där investeringen beräknas uppgå till 300 miljoner kronor.

Projektledaren förklarar att Nord-

Foto:Fredrik Herrlander

isk Vindkraft vill bygga verken i en terräng med produktionsskog och viss lågfjällskaraktär. Marken är privatägd där Patrik Sjöö uppger att en del markavtal är klara.

–Vi har också haft ett antal möten med den berörda samebyn, och en rennäringsutredning är påbörjad.

Verken i Västerbotten och Norrbotten hamnar i kallt klimat med isiga förhållanden, trots det ska de inte förses med avvisningssystem.

–Vi ser problemen men det finns inte något vi anser som fullgott system för avvisning, säger Patrik Sjöö, som uppger parkerna ska byggas trots lågt elpris och lågt pris på certifikat .

–Därför att vi tänker långsiktigt.

Det låga elpriset kan vara en tillfällig dip.

–Vi bygger kalkylerna på långsiktiga investeringar med säkert 30 års avskrivningstid och på sikt tror vi att priserna går upp.

–Och ägaren RES är en uthållig vindkraftsprojektör med starka finansiella muskler , säger nordisk Vindkrafts projektledare.

Tommy Norin

Vi är en komplett leverantör av strategiskt och operativt underhåll för företag inom vind, vatten, värme och industri.

SEU tar hand om ert strategiska och operativa underhåll så att ni kan jobba med er

Våra drygt hundra medarbetare har mycket bred kompetens och i vår tjänsteport-

kärnverksamhet i lugn och ro. Vi har lång erfarenhet av förebyggande underhåll och

följ finns en hel del specialtjänster, bland annat termografering, vibrationsanalys,

att arbeta med hela kedjan, allt från optimering till operativa tjänster och beredskap.

maskinuppriktning och balansering, maskinanalys, industriklättring och högspän-

Vid nymontage och ombyggnader erbjuder vi bland annat projektledning, konstruk-

ningsunderhåll. Bland våra kunder finns såväl stora energiföretag som mindre

tions- och ritningstjänster. Vi tar även hand om hela projekt.

industriföretag.

www.seu.se

v i n d k r a f t tidningen

26

västerbotten nr 1 2012

Bilfrakt körde dubbla skift När Blaikenvind AB satte upp vindkraftparken i Blaiken i somras fick transportföretaget Bilfrakt.se lastbilar och maskiner köra i dubbla skift för att bygga vägar och förse vindkraftsparken med med material.

–Blaiken har varit ett omfattande projekt för oss och våra leverantörer där ordervärdet legat på cirka 15 miljoner kronor, säger Johan Markström, affärsområdeschef för Anläggning/Entreprenad Norra vid Bilfrakt i Skellefteå.

I Blaiken har Blaikenvind AB (ägs av Skellefteå Kraft och Fortum) satt upp 60 vindkraftverk, och vänder läget kring elpriser och elcertifikat, planerar bolaget för ytterligare 30 turbiner.

–För oss gick arbetena vid Blaiken igång i maj i år och pågick till oktober säger Johan Markström, som uppger att Bilfrakt deltog i det som benämns etapp två med 30 verk.

–Vi var delvis engagerade i etapp ett med de 30 verk som byggdes förra året, men i betydligt lägre omfattning, säger affärsområdeschefen.

Han förklarar

att under den mest intensiva perioden i sommar körde Bilfrakts lastbilar och maskiner i dubbla skift.

–Vi hade normalt 10–14 lastbilar igång, samt ett tiotal entreprenad-

säger Johan Markström, som uppger att det startade med ett uppdrag för Nordisk Vindkraft som 2009–2010 byggde en park i Ytterberg utanför Malå.

Vid projektet i Blaiken körde Bilfrakt.se lastbilar och maskiner ut 300 000 ton material till vägar, fundament och kranplattformar.

maskiner, säger Johan Markström, som uppger att uppdraget gick ut på att bygga ut vägnätet och förse fundament och kranplattformar med material.

–Materialet, delvis krossat, hämtades i huvudsak från närliggande Blaikengruvan. Totalt har vi transporterat lite över 300 000 ton, säger Johan Markström.

Bilfrakt.se är ledande logistik/ transportföretag i Västerbotten där verksamheten är uppdelad i tre affärsenheter, Anläggning/Entreprenad, Industrilogistik samt Dagligvarulogistik.

Bilfrakts fordon kör allt från krossprodukter för vindkraftsparker, till livsmedel för matvarubutiker.

Bolaget har 174 anställda som

Foto: Bilfrakt.se

arbetar vid nio kontor, i Medelpad, Jämtland, samt Västerbotten och Norrbotten. 2011 omsatte företaget med 240 delägare (åkerier och entreprenadföretag), 1,4 miljarder kronor.

Under åren har vindkraften blivit en allt viktigare nisch.

–Fram till idag har vi i varierande omfattning deltagit i 8–10 projekt,

Senare kom Bilfrakt.se att engageras i en park vid Gabrielsberget i Västerbotten, men som nämnts blev det riktigt snurr på hjulen när Blaikenprojektet drogs igång.

Johan Markström förklarar att vid stora projekt som Blaiken krävs en välordnad logistik. Samarbetet med beställaren NCC, som har stor erfarenhet av liknande projekt, har varit utvecklande och framgångsrikt.

–Dessutom ställs det höga miljökrav på både lastbilar och maskiner, krav som vi klarar på ett bra sätt, säger affärsområdeschefen.

Just nu beskriver han läget i branschen som osäkert med minskade affärsvolymer, ökad konkurrens och prispress.

För att möta marknaden förstärker

Bilfrakt.se sitt affärsområde Anläggning/Entreprenad med en funktion för entreprenad och affärsutveckling.

–Syftet är att öka marknads och säljtrycket, samt skapa bättre förutsättningar för våra kunder och fler uppdrag till delägarna, säger Bilfrakts affärsområdeschef.

Tommy Norin

Mångsidig mackägare tjänade på vindkraften André Nyström är mångsidig och driftig företagare i Malå, och när vindkraften kom till samhället gynnades hans verksamhet i Statoil och hans lastmaskiner fick jobb i vindkraftsparken.

Intervjun görs i den rätt nybyggda ”Frasse” hamburgerrestaurangen, där André Nyström ångrar att han inte gjorde investeringen på 2,5 miljoner kronor för ett par år sedan, då vindkraftseran var på topp. Å andra sidan var det uppsvinget på grund av vindkraften som gav utrymme för att bygga ut Statoilmacken och André Nyström fortsätter satsa.

När jag besöker macken håller han på att bygga ut med en altan där han själv håller i hammaren.

–Vi såg en effekt när Jämtkraft byggde parken på Hornberget (invigdes april 2007),men våren 2010 kom den verkliga boomen, säger André Nyström, som pekar på att då bygg-

des verken i Storliden, Jokkmokksliden och Ytterberg.

–Vi hade tre projekt i gång i närområdet och det syntes hos oss på Statoil. Det märktes i butiken och på försäljningen av bränsle, säger André Nyström, som uppger att omsättningen i rörelsen steg med fem procent.

Han förklarar att hans företagsamhet gynnades eftersom han hade tre lastmaskiner igång vid vindkraftsbyggena och han hyrde ut 25 husvagnsplatser till folk som arbetade i parkerna.

–De var riktigt bra fart och det var inte bara jag som gynnades, Bilfrakt– förmedlingen fick mer jobb,och entreprenören Bennys Gräv i Springliden hade fullt upp med lastmaskiner och grävare, exemplifierar André Nyström lokalnyttan med vindkraftprojekten.

Han uppger att under 2011 steg hans omsättning med 15 procent.

Andre Nyströms rörelse omsätter

–Vindkraften gav bra spin–off effekter där jag hade tre lastmaskiner i vindkraftsbyggena, säger André Nyström.

Projekten i Malå har gynnat André Nyströms Statoil mack, så mycket att jobben är säkrade för hans anställda.

Foto Tommy Norin

cirka tio miljoner kronor med tio anställda, där han beskriver vindkraftseffekterna som så nyttiga att arbetstillfällena är säkrade för personalen.

André Nyström pekar

på att vindkraften gav många jobb under byggtiden och de gav spin off effekter på andra näringar.

–Hotellet blomstrar och Ica och Konsum har byggt ut, säger mackägaren, som också visar på att nu är parkerna byggda och då krävs underhåll och service, vilket ger fler jobb.

Han svarar ärligt på frågan, skul-

le du vilja ha fler vindkraftverk i Malå kommun?

–Ur ren estetisk synpunkt räcker det. Men ur ett företagar och arbetsperspektiv skulle jag vilja bygga ett antal varje år.

–Det jag önskat

är kanske att i projekteringen borde man kanske stannat upp och sett efter, vad ger vindkraften, och spridit ut projekten under flera år så att effekterna av projekten löpt över en längre tid, säger Statoils ägare i Malå.

Tommy Norin

Jobben för vindkraftparkerna bäddade för den nya Frasse–restaurangen.

v i n d k r a f ttidningen

nr 1 2012 västerbotten

27

Vindkraften inger hopp när klimatkrisen närmar sig I maj presenterades preliminära siffror kring de globala koldioxidutsläppen och trots att vi för länge sedan borde ha vänt utsläppstrenden så kunde världen konstatera att utsläppen återigen ökat.

Chefsekonomen på IEA – International Energy Agency, Fatih Birols kommentar var: ”Trenden är perfekt i linje med en temperaturhöjning på sex grader Celsius, vilket kommer att få förödande konsekvenser för planeten.” För någon vecka sedan gick Yvo de Boer, FN:s före detta chefsförhandlare, ut och varnade för att den nya stora rapport om klimattillståndet som FN:s klimatpanel IPCC kommer med nästa höst kommer att ”skrämma nationer till agerande”. Många forskare menar nu att chanserna att uppnå det tvågradersmål som världens ledare har kommit överens om är mycket små, om ens möjliga.

Men det finns hopp, vi kan fortfarande ställa om energisystemet och lösa problemen om vi agerar snabbt.

Förra året presenterade Greenpeace rapporten Energy [R]evolution – a

sustainable energy outlook for Sweden som visar hur vi kan ställa om till ett helt förnybart energisystem, avveckla kärnkraften till år 2030 och minska koldioxidutsläppen med 95 procent till år 2050. Allt detta till ett lägre pris än vad det skulle kosta att fortsätta med dagens energisystem.

Dessutom slipper vi förhoppningsvis de kostnader, lidande och irreversibla konsekvenser som en global uppvärmning skulle innebära.

Det är inte bara Greenpeace som tror på energiomställning, i december presenterar Naturvårdsverket sin färdplan för Sverige om hur vi ska nå noll nettoutsläpp år 2050. I Energy Roadmap 2050 visar EU-kommissionen att oavsett exakt hur framtidens energisystem kommer att se ut, så blir det helt nödvändigt att satsa på förnybar energi och energibesparingar.

Så vad innebär de 100 GW vindkraft som nu installerats i Europa?

Jo, att vi producerar ren, grön förnyelsebar el som motsvarar produktionen från 62 kolkraftverk, 39 kärnkraftverk eller 52 gaskraftverk. För varje projekt som godkänns kan vi

Isadora Wronski Greenpeace

börja fundera på vilket som blir nästa farliga kraftverk vi kan ta ur drift, för varje MW vindkraft som installeras kan vi säga: Se, det är möjligt!

För varje vindturbin som lyfts mot skyn ökar hoppet om att vi ska klara de utmaningar vi står inför. Tack alla ni som gör att vi har en morgondag

att tro på, fortsätt kampen för allas vår framtid!

Isadora Wronski Greenpeace

Vindforsk Vi tar fram forskningsresultaten och bygger kompetens på uppdrag av industrin och Energimyndigheten.

Heltäckande inom mark och anläggning

www.vindforsk.se Tel 070 606 5806

www.bilfrakt.se

SKOGSSTYRELSENS PRODUKTER & TJÄNSTER

Skogsstyrelsen- din skogliga

VINDKRAFTSKONSULT! Vi finns i hela landet och erbjuder oberoende konsulttjänster för vindkraft – naturvärdesinventeringar, kulturmiljöinventeringar, vägprojekteringar och värderingar. Nu erbjuder vi även åtgärdsplaner för skogskreotoper!

Läs mer på: www.skogsstyrelsen.se/kampanj eller ring oss 020-35 90 00

Gear oils - that drive efficiency.

Higher revenues, increased reliability: Special oils made by Klüber Lubrication help you achieve these goals. They ensure long maintenance intervals or even lifetime lubrication, high efficiency and lasting component protection, even at the gear’s performance limit. Our specialists will recommend you the perfect oil for your requirements. Together we can increase the efficiency and reliability of your mechanical systems.

KlüberComp Lube Technology: Lubrication solutions at the highest level. www.klueber.com/windpowertechnology

www.skogsstyrelsen.se/kampanj

your global specialist KLU_Anz_WindEnegry_122x90.indd 1

10/22/2012 6:12:16 PM

v i n d k r a f t tidningen

28

västerbotten nr 1 2012

Lokal nytta med European Wind Farms I förberedelserna för att bygga en vindkraftspark i Botsmark i Västerbotten blev det viktigt för danska European Wind Farms att anlita lokala privatpersoner och företag i byn.

Botsmark ligger i norra delen av Umeå kommun. Byn har ca 190 invånare och går det som European Wind Farms Sverige AB vill, byggs det inom ett par år 23 vindkraftverk i området.

Moderbolaget European Energy A/S med säte i Lyngby i Danmark , har varit verksamt i åtta år där bolaget blivit en stor vindkraftsaktör i främst Tyskland.

I Sverige heter förgreningen av koncernen European Wind Farms Sverige AB, med Jesper Thysell som projektledare i Sverige.

Han pekar på att lokala privatpersoner och företag anlitades tidigt i den process som inletts för att vindkraften i Botsmark ska bli verklighet.

–Vi har gått ut med att erbjuda lokalbefolkningen delägarskap i parken, vi har haft samrådsmöten, haft en kontinuerlig dialog med byaföreningen och de berörda samebyarna.

Och vi har anlitat lokal arbetskraft i arbetet med att förbereda parken som ligger i ett skogslandskap, säger Jesper Thysell.

Lokalnyttan blev tydlig redan när företaget ville sätta upp en vindmätningsmast.

–Vi anställde ett flertal personer.

Lokala människor som arbetade med att förstärka och bygga ny skogsväg, röja buskar, sly och ta bort träd, röja snö, lossa lastbilar, transportera materiel, förankra vindmast.

–De bidrog med teknisk support och underhåll och inte minst hjälp med lokal och fika i Bygdegården i samband med samrådsmötena förklarar Jesper Thysell.

Ett hotell/vandrarhem i grannbyn anlitades för de tillresta byggnadsarbetarna som reste och installerade vindmasten.

–Det är så vi tänker när vi bygger.

Att en kommande vindkraftspark ska ge god lokal nytta, säger Jesper Thysell, som uppger att European Wind Farms brukar ta reda på vilka lokala intressenter som finns i det aktuella området.

–Först tittar vi lokalt i byn och sedan inom kommunen eller länet om

det behövs mer specifika kompetenser.

European Energy A/S bildades 2004 i Danmark och har snabbt växt till en stor vindkraftsoperatör i Europa. I Danmark som har mycket vindkraft blev det dock byggstopp under en period vilket gjorde att European Energy valde att söka sig till andra länder.

–Men nu är stoppet upphävt i Danmark, så nu planerar vi för ca 30

större och mindre parker i landet, säger Jesper Thysell.

Han betraktar svenska marknaden som klart intressant. Han säger vad gäller Botsmark att den så kal�lade miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) snart är klar, liksom samråden.

–Det gör att vi hoppas kunna lämna in en miljöansökan till Länsstyrelsen i Västerbotten vid årsskiftet, säger Jesper Thysell.

Botsmark är inte enda området i Västerbotten som är intressant för

European Wind Farms Sverige AB. –Vi har exempelvis arrendeavtal med markägare i Robertsfors på flera platser. Projekten bromsas dock av att det inte finns någon närliggande elnätsanslutning, men så snart den frågan är löst kör vi igång även i Robertsfors, säger Jesper Thysell, som uppger att bolaget arbetar kontinuerligt med att hitta en bra lösning.

Tommy Norin

Startläge för vindkraftsarbeten.

Gjutning av liftfundament vid Hamrafjället.

Gulsele vattenkraftverk.

Fundament för vindkraftverk.

Vi är certifierade för Klass 1– Vi har byggt ut den kapacitet som behövs inom både vattenkraft och vindkraftsutbyggnaden.

MOBILBETONG I ÅNGE AB Vårt företag är medlem i SMF Svenska Mobilbetongföreningen Magnus Nelhagen | Tel. 0690-100 05, 070-663 84 30 | www.angebetong.se

v i n d k r a f ttidningen

nr 1 2012 västerbotten

29

Vindkraften lyfte Norrskensgården I många år drogs det lilla motellet Norrskensgården i Storlångträsk fem mil väster om Piteå med svag beläggning och dålig lönsamhet, men när vindkraften kom till Markbygden vände vinden.

–När den större pilotparken med 12 verk vid Dragaliden började byggas hade vi knökfullt både i rummen och i restaurangen, säger Thomas Lageson,ägare av Norrskensgården sedan 2008.

Då köpte han anläggningen för 1,2 miljoner kronor.

Han är bryggaren från Kolsva som gjorde ett lappkast för att börja driva motell och restaurangnäring i Norrbottens glesbygd, och som ser stora möjligheter med den vindkraft Svevind planerar i området.

I området Markbygden mellan Piteå–Arvidsjaur planerar tyskägda Svevind med säte i Umeå att placera 1101 verk som planeras producera 10–12 TWh per år. Det blir Europas största vindkraftspark.

Hittills har en pilotanläggning med 12 verk byggs.

Frågan om etappen ett med 314 verk har legat i långbänk sedan sju år tillbaka där bland annat Naturvårdsverket fördröjt processen genom att överklaga i sista stund. Till den saken hör att verket yttrade sig aldrig emot

etableringen när tillståndsprövningen var ute på remiss.

Thomas Lageson hoppas förstås på att vindkraften kommer.

–Med små medel har vi succesivt rustat upp anläggningen, hitills för cirka 200 000 kronor, säger ägaren, som uppger att effekterna av vindkraftsetableringen syntes redan när han tog över motellet för fem år sedan.

–Då byggdes det ett par verk och de började komma fundament och det syntes på beläggningen i både restaurangen och i stugorna, säger Thoma Lageson.

–Vi kom snabbt på att det vi kan leva på är att få in grupper som bor och äter hos oss, och folk som arbetar i området och som bor här under lång tid, säger Norrskensgårdens ägare.

Han berättar under första verksamhetsåret 2009/2010 omsatte verksamheten 1,2 miljoner kronor.

Andra året bidrog vindkraftsetableringen i Markbygden till att omsättningen ökade med 50 procent till 1,8 miljoner kronor.

Han förklarar under sex månader från mars–augusti blev det all time high i bokföringen och där bokslutet redovisade positivt resultat med 205 000.

Thomas Lagesons motell och stugby erbjuder 13 tvåbäddsrum och

Norrskensgården ligger vackert belägen i byn Storlångträsk mellan Piteå-Arvidsjaur.

fyra stycken fyrabäddstugor. Dessutom finns 30 campingplatser med el.

Restaurangen kan ta 48 personer, det finns konferenslokal, en pubkåta och en stuga med bastu.

–Vi vill erbjuda en juste standard med bra boende, säger Thomas Lageson.

Just nu beskriver

han beläggningen som god där bygget av en ny järnvägsbro över Åbyälven bidrar.

–Och ska Svevind igång med 130 verk per år de kommande åren, då blir det mycket folk, säger Thomas Lageson, som funderar att då kan det bli tal om att bygga ut restaurangen och att sätta upp fler stugor.

cue dee ab

We hold the record for the highest Wind measurement mast installed CUE DEE AB was founded back in 1978 in Sikeå, Västerbotten. During the years we have

Här anger Norrskensgårdens ägare ett problem med alltför försiktiga banker som inte vill stödja investeringar i glesbygd, och svårigheten att få fram riskkapital.

–Det krävs finansiering för det man vill göra men om det handlar om projekt som enbart ”kanske kommer”, vem lånar ut pengar till det? säger Thomas Lageson, som likt många andra är irriterad över att miljöprövningar kring vindkraft måste ta så lång tid.

–Jag har respekt för möjligheten att få överklaga men man ska inte kunna göra det långt in i förbannelsen. Någon gång måste myndigheterna sätta ned foten och tala om

Foto: Tommy Norin

Vailet Lindqvist och Thomas Lageson hoppas på vindkraft med många kunder som strömmar in på Norrskensgården.

hur de vill ha det, säger Norrskensgårdens ägare.

Tommy Norin

FITS YOUR LIFE - MITSUBISHIMOTORS.SE

NYA PREMIÄR FÖR TLANDER

ÄVENTYRSBILEN OU

grown from a small local company to one of the leading suppliers of masts, towers and brackets for both the Wind and Telecom industry worldwide.

When it comes to the supply of wind measurement masts we are the market leader in Scandinavia. We also hold the record for the highest wind measurement mast installed, a 200 m K-Mast installed in Germany during 2011!

BYGG OCH TÄVLA OM DITT DRÖMÄVENTYR PÅ WWW.DROMAVENTYR.SE

OUTLANDER 2.2 DIESEL 4WD KOMFORT PRIS

Sveriges längsta bilgaranti

299.800 KR

Bränsleförbrukning bl. körning 5,4l/100 km. CO2 140g/km. Samtliga priser är cirkapriser. Bilen på bilden är extrautrustad.

DIN MITSUBISHIÅTERFÖRSÄLJARE I INLANDET Sikeå 58 | SE-915 93 ROBERTSFORS | SWEDEN Telephone: +46 934 153 10 | Fax: +46 934 150 72 info@cuedee.se | www.cuedee.se

Kontakta oss för offert på din nya företags/privatbil Årsskatt Diesel 4WD (2 253 kr Manuell) 8 års Mitsubishi Garanti Blandad förbrukning 0,54 L/mil

Besök oss på www.folkesbil.se

v i n d k r a f t tidningen

30

västerbotten nr 1 2012

Vindkraft blev en tändande gnista När vindkraften kom till Jokkmokksliden och Storliden kunde Springliden dra jordvärme till byastugan, Mörttjärn fick pengar till nytt tak på bygdegården och Lainejaur kunde bjuda byborna på hockeyresor.

–Vindkraften har skapat en sammanhållning mellan det vi benämner Vindbyarna, säger Roland Lundqvist i Springliden, under tiden vi kör upp till Jokkmokksliden till några av de verk som står uppe på berget.

Att jag kommit in i ett område med vindbyar står klart när jag passerar en marknadsinriktad skylt vid vägkanten.

Och när jag träffar Roland Lundqvist råder det ingen tvekan om att han tycker att vindkraften är bra för den här delen av Malå kommun.

–Vindkraften har gjort skillnad och skapat mer sammanhållning mellan byarna, säger Roland Lundqvist i Springliden.

Han har en gedigen bakgrund som IT–strateg vid Länsstyrelsen Han är mannen som samordnat bredbandsutbyggnaden i Västerbotten, han har också blivit en spindel i vindkraftsnätet i det län som planerar att bygga cirka 1200 vindkraftverk de när-

maste åren. Redan nu finns drygt 130.

Roland Lundqvis t såg tidigt möjligheterna med vindkraft där han arbetat som projektledare för Medvind, han var också initiativtagare till nätverket Vindfyr med säte i Piteå.

–Vindkraftverken i vindbyarna har givit folk framtidstro och extra tillskott i byakassorna.

Nu behöver du bara lyfta luren EN gång.

Jemtska är en komplett partner för dig som bygger vindkraftsparker. Vi projektleder bygget, samordnar entreprenader och får alla underleverantörer att samverka. Vi drar också el- och optonät, bygger vägar, gjuter fundament samt bygger transformator- och kopplingsstationer. Du kan dessutom lämna över totalansvaret för säkerhet, miljö, ekonomi och uppsatta projektmål till oss.

Jemtska ägs av Jämtkraft och Skanska. Tillsammans har vi den erfarenhet och kompetens inom vindkraft du behöver.

www.jemtska.se

2004 flyttade han och hustrun Barbro från Skellefteå tillbaka till hembyn Springliden där han blev ordförande i byaföreningen.

–Jag stod en dag och tittade upp emot bergen och funderade på hur man skulle kunna utveckla området. Då kom jag på att här kan man ju bygga vindkraft, berättar Roland Lundqvist, som inledde arbetet med att göra en förstudie om det fanns förutsättningar att bygga vindkraft i området.

–Jag insåg att ensamma hade vi inte muskler att göra det, så jag fick med byarna Mörttjärn, Lainejaur, samt Malå Sameby.

–Efter det visade vi förstudien för Skellefteå Kraft som först inte visade något intresse. Men sedan ringde de och frågade om de fick sätta upp en mast för vindmätning, och det sade vi ja till, säger Roland Lundqvist.

I samband med det bildades den ekonomiska föreningen Vindbyar som skrev avtal med Skellefteå Kraft om bygdepeng.

Samebyn tecknade eget avtal.

Byggnationerna började 2009 med fyra verk, senare kom ytterligare 14, idag står tio verk på Jokkmokksliden och åtta verk på Storliden.

Roland Lundqvist

säger inte hur mycket slantar som trillar in i byakassorna, men han ser nöjd ut.

–Avtalet löper på 20 år och ger ett fast pris per verk som indexuppräknas varje år, ler han.

Han säger att nog hade byarna levt vidare utan vindkraften, men den har gjort skillnad.

–Under byggtiden sålde damerna i byn smörgåsar i byagården till vindkraftsjobbarna. Bennys gräv hade fullt upp med fundamenten och vägarna, och åkarna fick full snurr på fordonen.

–Ett tag hade vi fler lastbilar än hushåll i byn, säger Roland Lundqvist, som också pekar på att Malå hotell fick fullbelagt.

Totalt var ett 30–tal entreprenörer engagerade i byggena.

Effekterna tog inte slut när vindkraftverken började snurra. Bygdemedlen har gjort att

Springliden kunnat dra jordvärme till byastugan där dessutom Boverket bidragit med 400 000 kronor för att rusta upp den.

Lainejaur har rustat sin badplats och kört resor för invånarna till både hockey och teknikens hus i Luleå.

–Och Mörttjärn kunde lägga nytt tak på byastugan, säger Roland Lundqvist.

Dessutom, parkerna på Jokkmokksliden och Storliden väcker sådant intresse att lokala Arctic Buss kör studieresor dit.

–Nu kan vi hålla byastugan varm. Fått muskler att göra något roligt och bidra till att folk vill flytta hit, säger Roland Lundqvist, som pekar på att för att öka intresset har Vindbyarna startat ett marknadsföringsprojekt med temat ”Kom till oss”. Det leds av Barbro Lundqvist.

–Vi vill visa att det går att leva här, och det har vindkraften på ett förtjänstfullt sätt bidragit till, säger Roland Lundqvist.

Tommy Norin

v i n d k r a f ttidningen

nr 1 2012 västerbotten

31

Vårvind tog hand om bygdemedlen När vindkraftsbolaget Nordisk vindkraft ville skriva avtal med Malå kommun om återbäring från verken i Ytterberg och Åmliden, såg den nybildade ekonomiska föreningen Vårvind till att den fick ta hand om bygdemedlen.

–Det känns bra att inte vara beroende av Malå kommun, säger Bertil Söderlund, ordförande för Vårvind som bildades 2010.

–Kommunen kallade till ett möte i Rentjärn inför den vindkraftsutbyggnad som var på gång.

–I samband med det bildade byarna en arbetsgrupp som fick till uppgift ordna så att bygdemedlen hamnade hos byarna i stället för hos kommunen, säger Bertil Söderlund.

Skälet till den strategin var uppenbar. Skulle kommunen fått ta hand om pengarna hade de knappast landat ute i byarna, resonerar Söderlund.

Arbetsgruppen kom att bestå av medlemmar från Svedjans Intresseförening, Fårträsk byalag, Ytterbergs byaförening, Nådagubbens intresseförening, Rentjärns byaförening samt Åmlidens byaförening.

Arbetsgruppen och den interimstyrelse som bildades inledde en dialog med Nordisk vindkraft och i maj 2010 bildades den ekonomiska föreningen som satte igång processen med att avtala fram bygdepengarna.

–Markägarna var nöjda med sina avtal. Men vi i Vårvind insåg att det var viktigt att agera, säger Bertil Söderlund, som pekar på att tidigare när Vattenkraften kom till områ-

det blev det inga pengar till byarna.

–Och det hade inte blivit några pengar till Åmliden om kommunen slutit avtalet. Nu lyckades vi göra det där Nordisk Vindkraft enbart ville ha en part att förhandla med, säger Bertil Söderlund, som är förtegen om vad avtalet innehåller i pengar, men säger att föreningen får bygdemedel per megawatt.

Han berättar dock hur pengarna används.

–Vi har ett vidare syfte. När allt är i full gång i Ytterberg och Åmliden (totalt 30 verk) går hälften av pengarna till Vårvinds medlemsbyar.

–Sedan kommer hälften av pengarna att gå till projekt där resterande byar i Malå kan söka medel till saker som handlar om boende och livsmiljöer, förklarar Bertil Söderlund.

–Det kan handla om att iordningställa och sköta skoterleder, fiskeplantering eller rusta byalokaler, säger Vårvinds ordförande.

Han intar en pragmatisk hållning till vindkraften i Malå.

–Det räcker med vindkraft nu.

Men för byaföreningarna kommer det som byggts att betyda en hel del.

Vi behöver inte längre stänga lokaler, vi kan hålla våra anläggningar vid liv i framtiden.

–Sammantaget har detta blivit en bra affär för byarna och nu hoppas vi på inflyttning. Vi ser att vindkraften har givit bygden ett uppsving, men hur permanent det blir vet vi förstås inte, säger Bertil Söderlund.

Tommy Norin

–Vi insåg tidigt att det var viktigt att byarna, inte kommunen fick ta hand om bygdemedlen från vindkraften, säger Bertil Söderlund, ordförande för den ekonomiska föreningen Vårvind i Malå.

JÖRN 070-336 27 16

Foto: Tommy Norin

v i n d k r a f t tidningen

32

västerbotten nr 1 2012

wpd planerar för miljardinvesteringar Tyskägda vindkraftprojektören wpd med erfarenhet av utveckling, byggnation, finansiering och drift av mer än 1 400 vindkraftturbiner i Europa och andra delar av världen planerar vindkraftsparker i Norrbotten och Västerbotten för 3,3 miljarder kronor.

Läget på den svenska vindkraftsmarknaden med lågt elpris och lågt pris på elcertifikaten har dämpat lusten hos små aktörer att investera i vindkraft.

Dock inte hos tyskägda wpd.

–Vi har stark ägare som tänker långsiktigt, säger Weronica Ekholm, vid wpd Scandinavia,det svenska bolag som projekterar och bygger landbaserade verk. wpds andra bolag i Sverige, wpd Offshore Stockholm AB, projekterar och bygger havsbaserade vindkraftsverk.

Den landbaserade verksamheten i Sverige startade 2007 och har idag cirka 300 vindkraftverk i planerings– eller tillståndsfas.

–Vi har kommit längst med Aldermyrberget i Skellefteå. Där planerar vi att bygga under sommaren 2013, säger Weronica Ekholm, som pekar på att hittills har inte företa-

get byggt några havsbaserade parker i Sverige, men bolaget har ambition att bygga fem sådana parker, bland annat en vid Tärnan/Klockgrundet i Piteå skärgård med 132 verk.

FAKTA WPD wpd har funnits i Sverige sedan 2002 och har sitt säte i Stockholm. Verksamheten är delad i två affärsområden: wpd Scandinavia AB som projekterar vindkraft på land, och vindkraft till havs projekteras av wpd Offshore Stockholm AB. Båda bolagen ingår i wpd–koncernen– en av Europas ledande vindkraftsprojektörer med lång erfarenhet inom projektering, finansiering, realisering och drift av projekt inom förnybar energi.

De landbaserade

planerna är mer omfattande. I Västerbotten planeras för bland annat en park med sex verk på Klöverberget nära Skellefteå där wpd inom kort lämnar in ansökan om bygglov och anmälan enligt miljöbalken till Skellefteå kommun.

Dessutom planeras för en större park i Råliden med cirka 40 verk placerade i gränslandet mellan Skellefteå – Piteå.

–Där är vi tidigt i processens.

Samrådsprocessen är inte klar, men vi har haft ett tidigt samråd med samebyarna, säger Weronica Ekholm.

För projektet vid Tallträskliden avvaktar wpd bättre förutsättningar för bland annat elanslutning innan bolaget går vidare.

–Och vi letar efter nya platser hela tiden, säger Weronica Ekholm, som kommer in på placeringen av 31 verk på SCA –ägda Bergön i Kalix skärgård i Norrbotten.

–I slutändan kan det falla bort några verk, tror Weronica Ekholm, som uppger att just nu hanteras de yttranden som kommit in efter sam-

–Vi är positiva till Wpds plan att bygga vindkraft på Bergön. Det skulle ge båtklubben chans att få fast el till vår klubbanläggning i Gårdsviken, säger Lars Ekerljung, ordförande för Töre båtklubb.

Foto Tommy Norin

råd. Bolaget väntar också på slutrapporteringar från de omfattande utredningar som gjorts och som handlat om inventering av havsörn, kulturvärden, naturvärden, landskapsanalys, logistik och fågelstudier.

–Initialt talade vi om en byggstart 2014 med inkoppling av de första verken under 2015. Men med tanke på miljöprövningen och att elnätanslutningen är komplicerad, det handlar ju om en sjökabel, är det mer realistiskt att tro att det står klart först 2017, säger projektledaren.

Hon uppger att wpd har som policy att upprätta en vindkraftsbonus med återföring av medel till bygden, som i det här fallet är tänkt att gyn-

na det rörliga friluftslivet i skärgården. Samtal runt bonusen har förts, men avtal kring det blir en senare fråga.

Apropå el öppnar Ekholm för möjligheten att den elanslutning wpd drar fram kan leda till ett mervärde för lokalbefolkningen.

Töre båtklubb som har anläggning vid Gårdsviken på norra Bergön uttryckt intresse att ansluta anläggningen till fast elnät. Idag drivs den med hjälp av egna elverk.

–Vi utreder möjligheten. Vi vill att våra etableringar ska ge fördelar för de lokala intressen som finns i området, säger Weronica Ekholm.

Tommy Norin

FAKTA BERGÖN wpd vill bygga en vindkraftspark om 17–31 stycken verk, med en total installerad effekt runt 100 MW på Bergön i Kalix kommun. Antal och storlek på verken är beroende av resultat från pågående vindmätning.

31 vindkraftverk á 3,2 MW skulle ge en årsproduktion på ca 360 GWh (360 miljoner KWh) och skulle räcka till att försörja drygt 71 000 villor med hushållsel.

Vindkraftspark Bergön är lokaliserad ca 20 km sydväst om Kalix stad i Kalix kommun, Norrbottens län. Parken planeras att driftsättas tidigast 2015.

Källa www.wpd.se

Adecco siktar på vindkraft i Västerbotten Flera stora vindkraftsaktörer som planerar vindkraft i Västerbotten och Norrbotten gör att bemanningsföretaget Adecco med kontor i både Skellefteå och Umeå vässar klorna genom att bland annat bilda en rörlig ”mobility”–grupp som kan gå in i allt från vindkraftsprojekt till att jobba inom gruvindustrin.

–Vi kan flytta kompetensen dit den behövs, säger Ralph Bäcklund, Adeccos marknadschef i Norrland, som berättar just nu arbetar företaget med det bemaningsföretaget kal�lar för ”mobility”– rörlig arbetskraft.

–Vi är ett bemanningsföretag och all vår personal är rörlig på det sättet att de kan gå in på olika arbetsplatser på olika orter. Men nu bildar vi en särskild grupp med folk med lite högre kompetens som ska vara lite mer rörlig än de andra i Addecogruppen, förklarar Ralph Bäcklund.

Han vet inte

i dagsläget hur stor gruppen blir och vilka yrkesgrupper det handlar om.

–Det blir efterfrågan som styr det. Men tanken är att de anställda i ”mobility” snabbt ska kunna placeras på arbetsplatser runt om i Sverige, och just arbetar vi intensivt med rekryteringen, säger marknadschefen.

–Nu satsar vi på att skapa en ny rörlig grupp som bland annat kan arbeta emot vindkraftsbranschen, säger Ralph Bäcklund, marknadschef vid Adecco.

Foto Tommy Norin

Adecco är en av de stora aktörerna i Sverige vad gäller rekrytering och bemanning. Företaget har 50 kontor i Sverige, bland annat i Umeå, Skellefteå, Piteå,Luleå, Pajala och Gällivare.

Företaget har cirka

45 procent av bemanningsmarknaden i Västerbotten och Norrbotten. I norrlandsregionen har Adecco 500 anställda som kan indelas i tre grupperingar.

– Vi har fast anställda vilket utgör 70 procent av arbetsstyrkan.

Dessutom har vi visstidsanställda och anställningsformen student.

–Allt för att hålla en hög servicegrad, säger Ralph Bäcklund.

–Studentverksamheten handlar ofta om korta uppdrag där en person går in hjälper till när ett företag får peak i verksamheten, säger marknadschefen, som förklarar att Adecco arbetar med tre olika uppdragsmodeller.

En är rekrytering där Adecco letar folk som sedan anställs av det företag Adecco fått uppdraget i från.

En annan är så kallat ”hyrköp”, där Adecco hyr ut arbetskraft en period, sedan anställs personen eller personerna hos det aktuella företaget.

–Den tredje nischen är traditionell bemanning där företag har behov av att få in arbetskraft under viss tid, säger marknadschefen, som uppger att Adecco kan förse marknaden med all slags arbetskraft.

– Det handlar om allt från tjänstemän till montörer, svetsare, och sågverksarbetare. Vi har också elektriker som ingår i särskilt bolag, säger Ralph Bäcklund, som uppger att kunderna finns inom bland annat stål, gruv, verkstads – och skogsindustrin.

Och nu vill Adecco på allvar ge sig in i vindkraftsbranschen.

– Vi hade folk på plats i bygget av Sjisjka vindkraftspark. Nu kommer flera parker i Västerbotten. Dessutom Umeåbaserade Svevinds projekt i Markbygden, och då hoppas vi kunna förse företagen med den arbetskraft de behöver. Vi har kompetent folk för det, säger Ralph Bäcklund.

– Nu tar vi ett nytt kliv där vi vill bli en bra partner på alla orter, i Västerbotten och Norrbotten, och det

gäller inom både vindkraft och gruvnäring, säger Adeccos marknadschef.

Tommy Norin

FAKTA Koncernen Adecco S.A. är världens största bemanningsföretag med ca 5 500 kontor i ca 60 länder spridda över hela världen med 33 000 anställda.Tre miljoner människor arbetar för Adecco under ett år.

Bolaget är registrerat i Schweiz och noterat på Swiss Exchange i Zürich. 2011 omsatte koncernen 20,5 miljarder Euro.

I Sverige är Adecco ett auktoriserat bemanningsföretag med ca 50 kontor spridda över hela landet.2011 var svenska omsättningen cirka 2,5 miljarder.

Förutom uthyrnings– och rekryteringstjänster erbjuder företaget lösningar inom bland annat outsourcing, omställning, ledarskapsutveckling, kompetensutveckling och karriärrådgivning.

Källa Addeco Sverige.

Ett stark företag med starka ägare

Utför all slags gräventreprenad, stora som små jobb.

Lång erfarenhet av grävning.

070-309 70 04

Betongpumpning – ett gjut

Besök oss på www.vindin.se

Joakim A. Nyman MedAdvokat våra tio betongpumpar åtar vi oss jobb över hela allt från små garageplattor till stora vindkraftsfundam

Betongpumpning ett gjutet val

Med vår inriktning på affärsjuridik och miljörätt kan vi i Ert vindkraftprojekt hjälpa Er med bl.a.

- Ansökan om tillstånd - Anmälan till Lst/kommun Tomas Lindqvist - Affärsjuridik och upphandling Mobil 070-317 60 73 - Avtal; sakägare och samarbetspartners

www.tomaspumpare.se

Betongpumpning – ett gjutet val Med våra tio betongpumpar åtar vi oss jobb över hela Norrland, allt från små garageplattor till stora vindkraftsfundament.

Med våra tio betongpumpar åtar vi oss jobbTomas över hela Norrland, Lindqvist Mobil 070-317 60 73 allt från små garageplattor till www.tomaspumpare.se stora vindkraftsfundament.

Tomas Lindqvist Mobil 070-317 60 73 www.tomaspumpare.se

A. ADVOKATBYRÅ AB

Prästgatan 51 831 34 ÖSTERSUND Tel 063-103332 e-post joakim@aadvokat.se.

Hemsida www.aadvokat.se

Grönt byggande får mer vind i seglen Skanska är en av världens främsta aktörer inom grönt byggande och vi strävar ständigt efter att bli ännu bättre.

Som ett steg i vårt miljöarbete har vi investerat i två stora vindkraftsparker i norra Sverige: Sjisjka och Mullbergs.

Vi har redan kommit en bra bit på väg och när anläggningarna går för fullt kommer vi producera mer el än vi förbrukar i hela vår svenska byggverksamhet. Det är vad vi kallar grönt byggande.

Läs mer om Skanskas gröna initiativ på skanska.se/miljo

Toppen av tillgänglig betongfabrik.

Betongindustris mobila betongfabrik löser ett till synes oöverstigligt problem med närhet till betong på en svårtillgänglig byggarbetsplats. Fabriker kan sättas upp överallt och helt anpassas till arbetsplatsens behov.

Skanska’s Green Initiative A new symbol

v i n d k r a f t tidningen

34

västerbotten nr 1 2012

Kommuner kan tjäna på egen vindkraft När kommuner som Dorotea väljer att investera i vindkraft, bidrar de till en hållbar ekonomi, och ett hållbart samhälle.

-Det är tryggt och som ägare blir du inte beroende av den Nordiska elbörsen, man kan hålla en helt annan kontroll på elkostnaderna.

Det säger Anna Jivén, ansvarig för småskalig vindkraft vid Svensk Vindkraftförening som har 2000 medlemmar i Sverige.

Föreningen har företag, föreningar och privatpersoner i medlemsmatrikeln, och nu vill vindkraftsföreningen också stötta landets kommuner som väljer att investera i vindkraft.

Det har Dorotea gjort, och Kalix kommun i Norrbotten som är delägare i Kalixvind AB. -Vårt huvudbudskap är att vindkraft är en miljövänlig, trygg och säker investering och den kommun som gör det blir inte beroende av elbörsen, säger Anna Jivén.

I samarbete med Energimyndigheten har svensk Vindkraftfören-

Anna Jivén, ansvarig för småskalig vindkraft vid Svensk Vindkraftförening.

ing startat rådgivning till de som vill starta småskalig vindkraft, och Jivén ger också rådet till kommunerna i Norrland att inleda samarbete med lokala energibolag om att investera i den förnybara energikällan.

-Så har det exempelvis sett ut i Rättvik där kommunen har ett framgångsrikt samarbete med Dalakraft, äger Anna Jivén, som pekar på att de har arbetat lång tid med projektet där privatpersoner och föreningar fått chans att köpa andelar.

Hon deltog nyligen vid Energiveckan i Piteå där hon mötte politiker för att informera om vikten av kommunalt ägd vindkraft.

-En satsning som ligger rätt i tiden. Inte minst med tanke på att vi måste snabbt göra den omställning till förnybar energi som krävs för att rädda miljön, säger Anna Jivén, som pekar på att vindkraft handlar mer än om ekonomi.

-Det är viktigt att tala om VARFÖR vi vill bygga vindkraft i Sverige.

Det är min stora drivkraft i detta arbete, säger Anna Jivén.

Tommy Norin

Ibrahim tar höjd som vindkraftsmontör Ibrahim Hamdi från Skellefteå har siktet inställt på vad han vill göra efter den utbildning han går igenom vid Lernia just nu.

Han tar höjd som vindkratsmontör.

– Det bästa under den här utbildningen har varit klättringsövningarna!

han tittat ut genom ett fönster i ett höghus. Så första träningen i verken på Bondön i Piteå skärgård blev en test.

Ibrahim är bosatt i Skellefteå sedan sex år tillbaka där han bor med sin sambo, men för att nå sitt yrkesmål pendlar han till Lernia i Piteå där han utbildar sig till vindkraftsmontör.

Ursprungligen kommer Ibrahim från Tunisien, men kärleken gjorde att han blev kvar i Sverige.

– Jag var på besök hos släktingar i Stockholm när jag mötte min tjej, det sade klick och jag flyttade upp till henne i Skellefteå, ler Ibrahim, som med det gav upp de universitetsstudier han hade tänkt genomföra i Belgien.

Tidigare pluggade

han ekonomi och företags–management i Tunisien.

– När jag kom till Skelleteå fick jag gå igenom en utbildning som CNC operatör vid Lernia. Den var bra och efter det fick jag jobb vid bland annat Hydrauto i Skellefteå,, säger Ibrahim Hamdi, som dock gått arbetslös de senaste två åren, fram till

–Utsikterna att få jobb är goda, men just nu letar jag efter en praktikplats,säger Ibrahim Hamdi som utbildar sig till vindkraftsmontör.

dess att han fick korn på montörutbildningen i Piteå.

– Jag fick vetskap om den via ar-

betsförmedlingen som gav mig en plats, säger Ibrahim Hamdi, som gått utbildningen sedan i augusti. Den av-

Foto Tommy Norin

slutas med tre veckors praktik i januari.

Ibrahim har aldrig någonsin varit på hög höjd med undantag av att

– Det var en bra träning. Man fick direkt känslan av vad detta innnebär.

Jag var lite rädd för att det inte skulle gå bra, men det gjorde det, säger Ibrahim Hamdi, som uppger att han kände sig trots allt väldigt säker däruppe eftersom han hade bra utrustning.

– Hela utbildningen har bra kvalitét, men det bästa hittills har varit klättringen.Nu fortsätter vi utbildningen där jag först hoppas på praktik någonstans, sedan arbete, säger Ibrahim, som ser stora möjligheter med sitt yrkesval.

– Det byggs ju mycket vindkraft i både Västerbotten och Norrbotten så det kanske finns chans till arbete i Norrland. Men jag är också beredd att resa runt ett tag. Sedan kanske man kan slå sig ned och fixa fast arbete i Skellefteå, säger Ibrahim Hamdi, som inte ångrar att klicket i Stockholm skickade honom norrut.

– Jag blir kvar i Sverige. Jag har fått ett bra liv här och jag kan inte tänka mig att flytta, säger han.

Tommy Norin

mm

v i n d k r a f ttidningen

nr 1 2012 västerbotten

35

Jägarförbundet positivt till vindkraft Jägarförbundet med 8000 medlemmar i Västerbotten är i grunden positivt inställt till vindkraft. Jaktvårdskonsulent Mikael Karlsson som själv jagar i ett exploateringsområde tycker att det finns en vilja hos exploatörerna att samråda och lokalt minimera begränsningarna för jakt.

tersom de bullrar en hel del.

– Här sker det krockar med jägarnas intressen. Men jag upplever att vindkraftbolagen numera är lyhörda. De vill i så stor utsträckning som möjligt lyssna till vad vi säger för att undvika problem, och ofta bjuder de in till samråd inför en vindkraftsexploatering, säger jägaren Mikael Karlsson.

– Visst finns det motsättningar där exempelvis en markägare som får ersättning från vindkraftbolag råkar i konflikt med markägare intill som inte får det, och ofta är båda jägare, säger Mikael Karlsson, som dock tycker att vindkraftexploateringarna i anslutning till sitt område inte direkt påverkat jakten.

– I alla fall utifrån det vi ser och upplever när vi jagar. Men samtidigt har det inte forskats så mycket hur vindkraft påverkar viltet. Där finns det frågetecken och därför är det bra att exempelvis Vindval gör studier just nu där vi är med, säger Mikael Karlsson, som är länsansvarig jaktvårdskonsulent inom Jägarförbundet i Västerbotten.

– Det har forskats mycket hur vindkraftverk påverkar miljö och fågelliv till havs, men inte så mycket hur exempelvis skogsfågel påverkas så det behövs flera studier kring sådant, säger Jägarförbundets jaktvårdskonsulent.

Han säger också att det finns konkreta exempel på att jaktlag i Västerbotten fått ersättning från vindkraftbolag för utebliven jakt. Är det så att ett område stängs under byggnadsperioden så är det inte skäligt att jaktlagen skall betala upplåtelseavgifter för något som inte kan utnyttjas, anser Mikael Karlsson.

Han pekar på att det går att styra vindkraftsprojekteringar så att det inte stör jakten.

– Under förprojekteringarna undersöker man ju områdena där man bland annat borrar i berggrunder för att kunna ta beslut om fundamentens omfattning. Det behöver man ju inte göra under jaktperioden september-oktober, här är det viktigt med förståelse för jaktens intressen, säger Mikael Karlsson.

Att hyra rätt maskin, vid rätt tillfälle, Det har inte forskats så mycket på hur vindkraft påverkar viltet. Det finns frågetecken och därför är det bra att exempelvis Vindval gör studier. till rätt pris - är smart.

Vi hyr ut alla typer av Han jagar själv älg varje höst sö- Mikael Karlsson, som däremot peder om Lycksele där det finns en kar på att jakten störs – ibland ganmaskiner, verktyg större vindkraftspark vid Stor-Rotli- ska mycket när vindkraftsparkerna den. och utrustning till byggs.

– Älgen anpassar sig. Jag har själv krävande yrkesmän Tord Östling som jagar älg i Marksett att älgen vandrar in i parker- bygden utanför Piteå säger att när na och tar daglega vid tornen, säger Dragaliden med 12 verk byggdes blev och händigt folk.

foto: Gunnar Westergren

det tydliga störningar .

-Då var det mindre bra men sedan dess har vi inte sett några negativa effekter av att älg skulle ha lämnat vindkraftområdena, säger han.

Mikael Karlsson säger att vindkraftverk i drift alltid närvarande ef-

Mobila betongstationer för vindkraftsparker Tommy Norin

Vi har lång 2008-2009 erfarenhet och har tillverkat betong till fler än 120 st vindkraftverk.

PROJEKT www.byggleasing.com

Hyr där Kramfors 40 Här0612-138 är några projekt som vi genomfört: Sollefteå 0620-168 04 •proffsen Havsnäs 48 fundament • Bliekevare fundament Havsnäs, Bliekevare, Uljabuouda, Kyrkberget,18 Hällingarna, Ytterberg, Betåsberget •Hyr! Uljabuouda 10 fundament Mobila betongstationer för vindkraftsparker Vi har lång erfarenhet och har tillverkat betong till fler än 200 st vindkraftverk.

Här är några projekt som vi genomfört: Havsnäs, Bliekevare, Uljabuouda, Kyrkberget, Hällingarna, Ytterberg, Betåsberget, Stamåsen, Mörttjärnberget och Sjiskja.

3 3 3 3

Bättre gjutbarhet

Mobila betongstationer för vindkraftsp

Högre gjuthastighet (50m (50m33/tim /tim))

markentreprenad vid all rt fö ut r ha Vi Minskad miljöpåverkan byggandet av vindkraftsparken genom minimering av transporter Sängsjön i Åsele på uppdrag av Kraft AB. CertifieradÅsi ele tillverkningsklass1 nser av material från berg Levera SS-EN 206-1 och naturtäkter.

Vi har lång 2008-2009 erfarenhet och har tillverkat betong till fler än 120 st vindkr PROJEKT

Här ärMobila några projekt som vi genomfört: för v betongstationer

• Havsnäs 48Bliekevare, fundament • Bliekevare 18betong funda Havsnäs, Uljabuouda, Vi har lång 2008-2009 erfarenhet Kyrkberget, och har tillverkatHällingar till f PROJEKT Mobila betongstationer för v Mobila betongstationer för vindkraftsparker Ytterberg, Betåsberget • Uljabuouda 10 fundament Här är några projekt som vi g

Vi hartill lång erfarenhet har tillverkat till f Havsnäs fundament • betong Bliekev Mobila betongstationer för vindkraftsparker Vi har lång 2008-2009 erfarenhet och har tillverkat•betong fler2008-2009 än48 120 st och vindkraftverk.

Havsnäs, Bliekevare, Uljabuouda, Kyrkb PROJEKT PROJEKT Här är några projekt som vi g Ytterberg, Betåsberge Bättre gjutbarhet •betong Uljabuouda fundament Här och är några projekt som till vi fler genomfört: Vi har3 lång 2008-2009 erfarenhet har tillverkat än 12010 st vindkraftverk.

PROJEKT • Havsnäs 48 fundament • Bliekev • Havsnäs 48 fundament • Bliekevare 18 fundament Havsnäs, Bliekevare, Uljabuouda, Kyrkb Uljabuouda, Hällingarna, Mobila betongstationer förBliekevare, vindkraftsparker Här är några projekt somKyrkberget, vi genomfört: /tim Högre gjuthastighet (50m (50m /tim) 3Havsnäs, Bättre gjutbarhet1810 3 Ytterberg, Betåsberge Uljabuouda fundament • ochHavsnäs 48Bliekevare, fundament •• Bliekevare fundament Ytterberg, Betåsberget Vi har lång 2008-2009 erfarenhet har tillverkat betong till10 fler änfundament 120 st Uljabuouda, vindkraftverk.

Uljabuouda Havsnäs, Kyrkberget, Hällingarna, PROJEKT Här är några projekt som vi genomfört: Minskad miljöpåverkan /tim Högre gjuthastighet (50m (50m /tim) 3 Ytterberg, • Uljabuouda 10 fundament 3gjutbarhet • Havsnäs 48Bliekevare, fundament • Bliekevare fundament Bättre gjutbarhet 3Betåsberget Havsnäs, Kyrkberget,18 Hällingarna, BättreUljabuouda, 3 33

33

AB HAMMERDALS BETONGGJUTERI 3

www.naslundsvag.se

)

genom minimering av transporter Minskad miljöpåverkan 3 Ytterberg, Betåsberget • Uljabuouda 10 fundament 3 Högre 3 /tim (50m (50m /tim)) 3 3 Bättre Högregjutbarhet gjuthastighet (50m (50m33/tim /tim)) genomgjuthastighet minimering av transporter 3 Certifierad i tillverkningsklass1 3 Bättre gjutbarhet miljöpåverkan gjuthastighet (50m33/tim (50m /tim)) 3 Minskad miljöpåverkan 3 Minskad Certifierad i tillverkningsklass1 3 Högre SS-EN 206-1 /tim (50m /tim) 3 Högre gjuthastighet (50m 3

0941-663 74

)

33

)

genom minimering av transporter

SS-EN 206-1 3 AB Hammerdals Betonggjuteri Certifierad i tillverkningsklass1 3 3 Hammerdals Beto SS-EN 206-1 AB H SS-EN 206-1 Certifierad i tillverkningsklass1 Box41, 70ABHammerdal AB HAMMERDALS Box41, 830 7 AB 830 HAMMERDALS 3 Certifierad i tillverkningsklass1 SS-EN 206-1 genom minimering av transporter

Minskad miljöpåverkan Minskad miljöpåverkan genom minimering av transporter genom minimering av transporter Certifierad i tillverkningsklass1

SS-EN 206-1

Tel. 0644-104 70 Fax Tel. 0644-104 70 Fax.0644-103 85 AB H BETONGGJUTERI BETONGGJUTERI www.hammerda AB Hammerdals Betonggjuteri AB HAMMERDALS

AB Hammerdals Betonggjuteri AB HAMMERDALS AB HAMMERDALS Box41, 830 70 Hammerdal Box41, 830 70 Hammerdal www.hammerdals-betong.se Tel. 0644-104 70 Fax.0644-103 85 AB Hammerdals Betonggjuteri Tel. 0644-104 70 Fax.0644-103 85 BETONGGJUTERI BETONGGJUTERI www.hammerdals-betong.se AB HAMMERDALS BETONGGJUTERI Box41, 830 70 Hammerdal www.hammerdals-betong.se

BETONGGJUTERI

Tel. 0644-104 70 Fax.0644-103 85 www.hammerdals-betong.se

Ladda ned Vindfyrs mobilapp – Gratis!

Hitta din närmsta vindkraftpark och få aktuell information om Norrlands vindkraft.

Ladda ned Vindfyrs mobil app – Gratis!

Samordnar frågeställningar kring vindkraft i de 54 norrlandskommunerna

Vind i Norrland.

Kraft till Norrland. Över 6000 vindkraftverk är planerade i Norrland och många börjar snart byggas.

Men vad betyder det för min kommun?

Och hur kan vi följa förändringens vindar?

Kort om Vindfyr

Hitta din närmsta vindkraftpark och få aktuell info om Norrlands vindkraft. .google.com Besöksadress: Furunäsvägen 102 B, 941 52 PITEÅ Postadress:

Piteå Kommun 941 85 Piteå Du hittar appen på: Telefon vxl: +46 911-69 60 00 play.google.com Mobil: +46 70-609 06 99 och i App-store Skype: jens.sperens E-post: jens.sperens@vindfyr.se

www.vindfyr.se

Webb:

www.vindfyr.se

WWW .VINDFYR.SE

Vindfyr ökar kunskapen om vindkraft i Norrland.

5H Q DSS OQNIDJS RNL ƥM@MRHDQ@R @U $MDQFHLXMCHFGDSDM med syftet att stödja kommuner och landsting i frågor kring vindkraft.

Vi är ett projekt som finansieras av Energimyndigheten med syftet att stödja förtroendevalda och tjänstemän i kommuner och landsting i frågor kring vindkraft.

Vindfyr ökar kunskapen om vindkraft i Norrland.

NORRBOTTEN, VÄSTERBOTTEN, JÄMTLAND, GÄVLEBORG, VÄSTERNORRLAND

Vindfyr vä endevald och lands den priva