Vindkrafttidningen, Västernorrland, 2014

v i n d k r a f t tidningen nummer 1 2014

västernorrland

n Norskt-Svenskt Vindkraftprojekt söker lokala entreprenörer när 3000 verk ska upp! sid 16 n Han skaffade eget verk sid 18 n Vinden sätter snurr på Ramsele sid 20-21 n Erika fick toppjobbet sid 30

2

v i n d k r a f t tidningen

Ledare.

Mer vindkraft ger prispress på elen!

J

ust nu är det många viktiga frågor på gång som berör förnybarhetsbranschen. Inom EU pågår processen att fatta beslut om en av decenniets viktigaste lagstiftningar – EU:s nya klimat- och energiöverenskommelse som ska gälla fram till 2030.

EU-kommissionen har föreslagit att det bindande målet för utsläppsreduktioner inom EU ska vara 40 procent till 2030.

Samtidigt föreslår kommissionen ett bindande mål på EU-nivå för andelen förnybar energi som ska uppgå till 27 procent av energianvändningen år 2030. Eftersom det inte föreslås ett gemensamt stödsystem för hela EU är det en stor brist att förnybarhetsmålet inte bryts ner på nationell nivå. Åtta medlemsstater, däribland Tyskland, Frankrike, Italien och Danmark, trycker på för att vi ska få ett bindande förnybarhetsmål. Det är min förhoppning att den svenska regeringen ansluter sig till den grupp europeiska stater som vill satsa på förnybar energi genom bindande mål I dag, den 11 februari, kommer Energimyndigheten att presentera sitt förslag till justeringar vid Kontrollstation 2015. Om vi ska nå det nuvarande målet om förnybar el i elcertifikatssystemet till 2020 är det helt avgörande att Energimyndigheten gör korrekta tekniska justeringar, bl.a. med tanke på den lägre elanvändningen men främst för att färre anläggningar har fasats ut ur systemet än vad man trodde när nuvarande kvoter sattes. Det handlar alltså inte om att branschen ropar på mer subventioner utan att korrigera för fel i prognoserna som skapade förutsättningarna för systemet när det startades.

Under det senaste året har vindkraften producerat cirka 10 terawattimmar, (TWh) el, vilket kan jämföras med 7,1 TWh under 2012.

Det motsvarar sju procent av den svenska elanvändningen. Den ökade produktionen beror främst på att det installerades många nya vindkraftverk i hela landet. Ett nytt vindkraftverk producerar nästan dubbelt så mycket el som för bara några år sedan.

Denna utbyggnad har möjliggjorts av just elcertifikatsystemet, vars syfte är att bygga ut den förnybara elproduktionen. Elcertifikatsystemet har fungerat väl under dess första tio år och Sverige har lyckats bygga ut den förnybara elen till lägre kostnader för konsumenterna än något annat land i Europa. Kvoterna i systemet bygger dock på prognoser om framtiden. Om dessa prognoser faller ut fel kan utvecklingen av den förnybara elproduktionen bromsas in vilket riskerar att bli fallet om inte rätt justeringar görs. Därmed hotas måluppfyllelsen inom elcertifikatsystemet.

Utbyggnaden av vindkraft och annan förnybar el ökar konkurrensen på elmarknaden. Det finns inte bara starka klimat- och försörjningspolitiska skäl för en fortsatt stor utbyggnad av vindkraften, utan detta är också lönsamt för elkonsumenterna då det pressar elpriset.

Men det saknas förstås inte utmaningar, men de snabba kostnadsminskningarna och den industriella utvecklingen visar att framtiden är bäddad för det förnybara.

Annika Helker Lundström Vd Svensk Vindenergi

Foto: Baldur Bragson

v i n d k r a f t tidningen Tidningen du håller i din hand ges ut av Pobeda Publication AB i samarbete med projektet Vindkraft i Västernorrland som drivs av Länsstyrelsen Västernorrland.

Distribueras i hela Västernorrland.

Syftet med tidningen är att visa vad som finns och vad som är på gång i vindkraftbranschen i Västernorrland.

Ansvarig utgivare: Ralph Rentzsch Layout och produktion: Robert Bolinder Försäljning annonser: Pobeda, tel 0643–21137 076-810 49 20 072-550 66 01 072-550 66 02 072-550 66 03 072-550 66 04 Kontakt: info@pobeda.se, www.pobeda.se

ПО Б Е Д А P U B L I C AT I O N S

västernorrland nr 1 2014

E n noggrann plan för utbyggnaden

Glenn Nordlund och Elvy Söderström tror på vindkraften som ett viktigt inslag för att kunna fasa ut de fossila bränslena.

Bara för att ge perspektiv. Örnsköldsvik kommun är till ytan mer än dubbelt så stor som landskapet Blekinge. Just de omfattande ytorna är en fördel när det kommer till att bygga ut exempelvis vindkraften. Det finns helt enkelt gott om plats.

Samtidigt gäller det att vara lyhörd och föra en dialog med många olika intressenter om var det är lämpligt respektive olämpligt att anlägga vindparker. Den översiktsplan som kommunen tog fram 2008 har varit helt avgörande i det arbetet. Till exempel innebär planen att vindkraftverk inte får byggas öster om E4:an och längs Höga Kusten.

Elvy Söderström (s) är kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande.

–Vi behöver vindkraften som en av flera förnyelsebara energikällor för att kunna fasa ut de fossila bränslena. Det handlar om att trygga tillgången på energi och att vi hittar långsiktigt hållbara lösningar. Därför bejakar vi vinden.

I planen från 2008 så pekades det ut tolv områden i kommunen där det sammanlagt kan byggas cirka 400 vindkraftverk.

Som läget är just nu så finns

det tillstånd för 249 snurror. 41 är redan i drift och drygt 50 är under byggnation.

Glenn Nordlund (s) är kommunstyrelsens vice ordförande och djupt engagerad i vindkraftsfrågan.

–Vi har varit väldigt trogna översiktsplanen och sagt nej till flera propåer om att bygga i områden som inte finns med i planen. Arbetssättet att jobba fram områden i en plan, och ha en nära dialog med olika intressenter, har gjort att tillståndsprocesserna har fungerat väldigt bra. Det är ett grundläggande förarbete som skapar rätt förutsättningar. Mycket viktigt!

Elvy Söderström och Glenn Nordlund säger båda att ambitionen hela tiden har varit att vindkraftsparkerna ska placeras där risken för konflikter minimeras. Men givetvis också där vindarna är gynnsamma. Det handlar om en respekt för att bygga ut lönsamt och samtidigt värna landskapsbilden. Kommunen har för övrigt redan bestämt att översiktsplanen ska revideras under nästa mandatperiod.

–När vi snart har 200 vindkraftverk i drift så kommer vi ha ett helt annat läge än 2008 då vi bara hade 11 snurror, för-

klarar Glenn Nordlund. Därför behöver vi igen resonera om hur den fortsatta utbyggnaden ska gå till och hur många vindkraftverk det är rimligt att vi har i kommunen. Det kan också innebära att vi efter samråd och dialog väljer ut några nya områden och kanske att ett par av de tidigare utpekade områdena inte kommer att bebyggas.

Elvy Söderström understryker att utbyggnaden av vindkraften är en långsiktig satsning på förnyelsebar energi, men att sysselsättningsfrågan också har betydelse.

–När det byggs är det otroligt intensivt och väldigt många, i olika yrkesroller, som är med och bygger. Det sker under en begränsad tid men skapar ett underlag för butiker, hotell, underentreprenörer och så vidare.

När utbyggnaden är klar så får också ett antal personer jobb med att sköta och underhålla vindkraftverken.

Om det till slut blir totalt 400 vindkraftverk så kommer de, försiktigt beräknat, att årligen leverera ungefär 1, 6 TWh. Som jämförelse kan nämnas att den nationella planeringsramen för vindkraften är 20 TWh på land och 10 TWh till havs fram till år 2020.

MER ÄN BARA DIESEL! Diesel

Hos oss hittar du Preems vanliga diesel som är en miljödiesel med inblandning av 5% FAME.

✔

Smörjmedel

Bensin och alkylatbensin

✔

Fordonsprodukter

✔

AdBlue

✔

Alkylatbensin

✔

Spolarvätska

✔

Glykol

✔

Hydraulprodukter

✔

Svetsgas

✔

Gasol

Hos oss hittar du Preems 95-oktaniga standardbensin som ger hög effekt med så låg miljöbelastning som möjligt. Den innehåller upp till 5% förnybart bränsle i form av bioetanol.

Eldningsolja i Sverige

Hos oss hittar du alla typer av eldningolja, från s.k villaolja till tjockolja för företag och industrier.

Smörjmedel och kemtekniska produkter

Hos oss hittar du smörjmedel i världsklass, anpassade för den svenska marknaden. Alla våra smörjmedel är av varumärket Texaco, tillverkade för den svenska marknaden på Scanlubes fabrik i Göteborg.

Butik

I vår butik finner du handverktyg, maskiner kompressorer, biltillbehör, kemi som tvättmedel etc.

Hällberg & Son Åkeri AB Svenstavik, Postadress: Box 68, 840 40 Svenstavik, Besöksadress Galhammarvägen 19 0687-104 39 / 0651-163 00 Telefon: 0687-104 39, Fax: Telefon: 0687-510 84 E-mail: info@hallbergoson.se, Hemsida: www.hallbergoson.se

Det blåser i skogen

Vill Ni erbjuda produkter och tjänster till SCA? I närområdet till våra vindparker söker vi lokala företag. Vindbasen förmedlar arbeten till SCAs framtida vindkraftsetableringar.

Med 2,5 miljoner hektar skog har SCA många bra vindkraftslägen i norra Sverige.

Med vindens krafter vill SCA stärka sitt varumärke.

sca.com/vind SCA ENERGY

4

v i n d k r a f t tidningen

västernorrland nr 1 2014

Utbyggt stamnät ett måste för vindk raften I takt med att vindkraften byggs ut i Västernorrland blir det också allt tydligare att kraftnäten inte räcker till. Till elbolagens och vindkraftexploatörernas frustration.

–Vi sitter i knät på Svenska Kraftnät, säger Nicklas Bohman, storkundsansvarig på Eon. Det är inte mycket vi kan göra innan de byggt ut stamnätet, mer än att ha en öppen dialog med projektörerna och att förbereda projekten.

Tålamod är en dygd i vindkraftsbranschen.

Först ska tillstånden för vindkraftsparken beviljas, sedan ska en anslutning till elnätet byggas. Att få ledningskoncession, det vill säga tillåtelse att få bygga en ny ledning, kan ta 1-2 år. Sedan ska nya ledningar på plats, vilket innebär ytterligare 1-2 år. Om det finns ledig kapacitet, vill säga. Annars kan det ta betydligt längre tid. Därför försöker

Men det är väl er kunderna skäller på?

–De vänder sig till oss och undrar vad vi håller på med.

Men de som är insatta vet att Svenska Kraftnät har mycket att göra. Västernorrland är det hetaste vindkraftsprojektområdet på Eons elnät. Det är här det händer.

Mikael Odenberg, generaldirek-

–Anslutningen av förnybar elproduktion är en viktig orsak till investeringarna i stamnätet, säger Svenska Kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg. elbolagen komma igång med koncessionerna så fort som möjligt, ofta redan innan tillstånden för vindkraftsparkerna är klara.

–Stora projekt tar jättelång tid, säger Nicklas Bohman. Och generellt finns ingen ledig nät-

– Vi sitter i knät på Svenska Kraftnät, säger Nicklas Bohman, storkundsansvarig på Eon. Foto Lotta Byqvist kapacitet i Västernorrland där man kan trycka in mer produktion. Så fort vi får en förfrågan om mer produktion, till exempel för en ny vindkraftspark måste vi numera vända oss till Svenska Kraftnät. Och de gör vad de kan.

Ibland kan det bli frustrerande att det tar så lång tid, men vi har en bra dialog med Svenska Kraftnät för att optimera projekten.

tör för Svenska Kraftnät, håller med om att ledtiderna är långa.

–Om kraftbolagen kommer till oss så gör vi förstärkningen, säger han. Vi kan leverera, men det kan ta tre år att bygga en stamnätsstation och 7-8 år om man ska bygga en ny 400 kilovoltsledning. Även Mikael Odenberg tycker att dialogen mellan parterna fungerar bra. Han betonar att Svenska Kraftnät gör vad de kan för att tillfredsställa elbolagens behov.

–Vi har en reaktiv roll. När

någon vill ansluta så ansluter vi, även om ledtiderna är omfattande.

Och nu väntar stora investeringar. Fram till år 2025 beräknas staten satsa närmare 60 miljarder kronor på att bygga ut stamnätet. Tio av dessa miljarder beror på vindkraftsutbyggnader.

–Anslutningen av förnybar elproduktion är en viktig orsak till investeringarna i stamnätet, säger Mikael Odenberg.

LOTTA BYQVIST

Fakta kraftnät Svenska Kraftnät är ett statligt affärsverk som ansvarar för stamnätet, det landsomfattande nät av kraftledningar som knyter ihop regionalnäten med näten i grannländerna.

Stamnätet består av ledningar med en spänning på 220 respektive 400 kilovolt. För regionalnät och lokalnät i länet ansvarar elnätsbolagen Eon, Härjeåns, HEMAB, Sundsvall Energi och Övik Energi.

Dags för Winterwind i Sundsvall För sjunde året i rad arrangerar Svensk Vindkraftförening Winterwind – en internationell konferens som inriktar sig på vindkraft i kallt klimat.

Denna gång går konferensen av stapeln på Södra berget i Sundsvall, 11-12 februari.

Ulla Hedman Andrén, verksamhetschef på Svensk Vindkraftförening.

År 2006 kom ett hundratal besökare till premiärkonferensen i Åsele. I år väntas närmare 600 deltagare från 17-18 länder.

–Det finns en växande marknad för vindkraft i kallt klimat, konstaterar Ulla Hedman Andrén, verksamhetschef på Svensk Vindkraftförening.

Därför samlar vi branschen i form av forskare, ingenjörer, tillverkare, projekterare, konsulter och, inte minst, investerare.

–Vindkraft kallt klimat ställer speciella krav. Bland annat uppstår ofta problem med ishantering, till exempel nedisade rotorblad.

Utöver programpunkterna om ned- och avisning vill Ulla Hedman Andrén vill särskilt lyfta fram seminariet kring arbetsmiljö och säkerhet.

–Arbetsmiljö och säkerhet vid vindkraftsbyggen blir allt viktigare, säger hon.

Arrangörerna utlovar spännande dagar med seminarier, workshops, debatter och nätverkande. Dessutom deltar ett antal utställare. Huvudsponsor för Winterwind 2014 är Vattenfall.

Bland övriga sponsorer märks Enercon, Siemens, Nordex, Klüber Lubrication och SCA. LOTTA BYQVIST

Sexhundra besökare väntas till årets Winterwind i Sundsvall, 11-12 februari. Bilden är tagen från förra årets konferens i Östersund.

På säker grund VINDKRAFT HANDLAR OM KVALITET Stenger & Ibsen – en komplett partner

Stenger & Ibsen Construction Sverige AB är en av de ledande aktörerna i Sverige när det gäller fundament för vindkraftverk.

Besök vår hemsida www.si-construction.se eller slå oss en signal så berättar vi Mer om fördelarna med att välja Stenger & Ibsen Construction Sverige AB som samarbetspartner.

syre.se

Extra kraft.

www.torens.se

En entreprenör specialiserad på vindkraftparker.

Som komplett entreprenör inom mark och anläggning utför vi dagligen en stor variation av uppdrag, alltid med precision och kvalitet. En mix av bred kompetens och hög kapacitet gör att vi kan vara såväl flexibla som effektiva. Med dina behov i fokus.

Vår ambition är att ständigt utvecklas, bryta ny mark och fortsätta vara det ledande entreprenadföretaget inom vårt område.

Så tveka inte, ge oss en utmaning. Liten eller stor.

TORÉNS ENTREPRENAD I ÖSTERSUND AB N. Åsvägen 93, Östersund | Tel. 063-15 24 50

6

v i n d k r a f t tidningen

västernorrland nr 1 2014

Förk rossande Per-Erik säger att han går till jobbet varje dag med ett leende på läpparna och att han gillar att ställa krav både på sig själv och sina medarbetare. Just nu är hans företag Altin Trafik AB en av de lokala entreprenörer som är med och bygger en vindkraftspark i Sidensjö, som ligger drygt två mil väster om Örnsköldsvik.

Sedan maj 2013 har företaget kontinuerligt haft 6-10 anställda på plats i Sidensjö.

Någon gång under hösten 2014 kommer Altins Trafik att krossa de sista stenarna och leverera till vägar och planer där de 48 tornen ska stå. Våren 2015 ska allt vara klart.

–Ja, det är ett stort jobb för oss. En fördel är att det bara är tre mil från Undrom, där vi håller till. Enda jobbet som vi hade närmare till var Bottniabanan som var runt knuten.

Hur det fungerar? Över all förväntan! En av de bästa arbetsplatser vi har varit på.

Nordisk Vindkraft, som är huvudentreprenören, är ett engelskt-tyskt bolag. Kraven är väldigt tuffa men bra och

tydliga. Det är ordning och reda och samtidigt går det alltid att föra en dialog om hur saker och ting ska göras.

I vanliga fall får vi sällan komma med i beslutsprocessen, vi står liksom sist på stegen, men här tänker man annorlunda. Ta bara det här med arbetstidsregler. På sådana här byggen vill folk ofta jobba extra långa dagar för att få fredagen ledigt.

Men det ställer till problem för oss, vi kan inte köra 11 timmar på raken, det tillåter inte regelverket, men här har de som driver projektet tänkt hela vägen och på alla inblandade.”

Apropå att tänka. Per-Erik Altin säger att något av det roligaste som finns är att räkna på jobb och klura ut fungerande upplägg.

–Att ro iland ett projekt, efter att kommit på hur det bäst kan lösas, är otroligt tillfredsställande. Det är det som driver mig som entreprenör. Jag ser varje dag som en tävlingsdag. Det är små matcher i matchen hela tiden. Gäller att inte slappna av utan ständigt se till att hålla sig i framkant.

Jag jämför gärna med idrottens villkor och brukar säga att om du bestämmer dig för att tillhöra A-laget så måste du träna hårt för att platsa. Det går inte att springa under ribban, man

måste över den. Det är den attityden vi har i företaget.

Pallar man inte för det, då slutar man, men poängen är att väldigt få har slutat genom åren. Vi är inget vandrarhem.

Att människor stannar tar jag som ett tecken på att de trivs.”

Vindkraftsparken i Sidensjö är den andra som Altin Trafik har varit med och byggt. Den första anläggningen var i Solberg, mellan Bredbyn och Åsele som stod klar 2011.

–Det återstår att se om vi blir inblandade i kommande vindkraftsbyggen, jag hoppas givetvis det. Alla rejäla infrastrukturprojekt är naturligtvis intressanta för oss som jobbar med det här. Vi brukar vara runt 20 anställda i bolaget på vintern och styvt 30 på sommaren. Men just nu räknar vi in 26 anställda och det beror till stor del på jobbet i Sidensjö.

“

När Per-Erik Altin arbetar så arbetar han stenhårt.

Inte bara för att mycket av jobbet går ut på att krossa sten, utan också för att det helt enkelt ingår i hans livsfilosofi.

Att ro iland ett projekt, efter att kommit på hur det bäst kan lösas, är otroligt tillfredsställande. Det är det som driver mig som entreprenör.

Per-Erik Altin

Per-Erik Altin äger och driver Altin Trafik AB som sysslar med åkeri, entreprenad och krossverksamhet.

Fakta Sidensjö Vindkraftpark ligger ungefär sex kilometer väster om byn Sidensjö i Västernorrlands län. Parken kommer att ha 48 vindkraftverk och beräknas vara i full drift under våren 2015 och årligen producera närmare 400 Gigawattimmar förnyelsebar el. Det tyska bolaget Stadtwerke München, som ägs av staden München, har köpt anläggningen. Drift och underhåll kommer att skötas av Nordisk Vindkraft.

Det är inte direkt finmekanik, säger Per-Erik Altin

Medvind för handelsboden

Jan Berggren drog igång Sidensjö Handelsbod hösten 2013.

För drygt tre år sedan stängdes lanthandeln i byn och Jan och ett antal andra bybor i samlingsorganisationen Sidensjö Framtid började fundera på hur de åter igen skulle få en affär i samhället.

–Vi tog reda på fakta och

“

Jan Berggren bor i Sidensjö och har ett taxiåkeri, ett fastighetsbolag och äger dessutom ett skogsskifte.

Med andra ord är han en entreprenör och mångsysslare och ett levande bevis på värdet av att kunna göra flera olika saker.

Jag vill att människor ska känna att det är deras butik.

Vi behöver den känslan och engagemanget. Det är något som hela bygden tjänar på.

Jan Berggren

kollade upp allt som gällde med bidrag. Men vi lyckades aldrig hitta en entreprenör, så då bestämde jag mig för att köra i stället.

Sagt och gjort. Den

30 november 2013 öppnades Sidensjö Handelsbod och bygget av vindkraftsparken bidrog till att det blev så.

–Jag hade kanske dragit igång även utan draghjälpen från bygget, men utan tvekan gav det affären en bra start.

Under två-tre år får vi många extra kunder. Ett dilemma är att arbetet i parken pågår

från tidig morgon till 18.30 och vi stänger 18.00. Därför ska vi nu testa att ha öppet till 19.30 på onsdagar för att prova om det har någon effekt. En annan ny grej är att de som jobbar i parken kan beställa mat och så kör vi den till bygget.

En viktig detalj i sammanhanget är att Jan Berggren har sålt 40 procent av aktierna till folk i byn.

–Jag vill att människor ska känna att det är deras butik.

Vi behöver den känslan och engagemanget. Det är något som hela bygden tjänar på.

västernorrland nr 1 2014

2

v i n d k r a f t tidningen v i n d k r a f t tidningen

7

jämtland nr 2 2013

Vindkraften sätter snurr på jobben

bra i Sidensjö Ledare.

Låt oss göra vindkraften till en framgångssaga!

N

yligen har vi tagit del av nyheten att halten av koldiox­ id i jordatmosfären nu passerat gränsen 400 miljondelar (ppm), vilket är den högsta uppmätta nivån i mänsklig­ hetens historia. Detta blir en påminnelse om att vår för­ bränning av fossila bränslen förändrar förhållandena på vår jord, och att vi har anledning att agera.

Sverige tillhör de länder på jorden som kommit långt i omställ­ ningen mot en koldioxidfri energiproduktion. Tack vare framgångs­ rikt utnyttjande av ny teknik har vi ersatt fossila bränslen i de flesta tillämpningar. Internationellt ser det inte alls lika bra ut – närma­ re 85 procent av världens energiförbrukning kommer från fossila bränslen. Det är av största vikt att vi ökar utnyttjandet av alla de möjligheter som finns till klimatneutral energiframställning.

Västernorrland bidrar sedan länge med förnybar energi och för­ nybara råvaror i form av vattenkraft, biobränslen och skogsproduk­ ter. Vi har resurser att alstra mer energi än vad vi själva använder, och kan därigenom bidra till att begränsa fossilförbränningen i vår omvärld.

Vindkraften ger oss nya möjligheter. Med modern teknik – läs stora snurror – ger vårt landskap mycket goda möjligheter för effek­ tiv drift av vindkraft. Vi är också belägna i en del av landet där el­ I juni 2012 inledde Länsstyrelsen Väs­ nätet är starkt och där det på många håll finns goda möjligheter för ternorrland ett projekt för att stötta anslutning av nya verk. Planerna på ny vindkraft är också mycket entreprenörer som vill bygga vindkraft omfattande. samt bidra till arbetstillfällen för små Det är en utveckling på gott och ont. Uppbyggandet av nya par­ och medelstora företag i länet. Tanken ker ger arbetstillfällen och skapar liv och investeringar i glesbefol­ är att skapa gränsöverskridande sam­ kade delar av länet. Underleverantörer av produkter och tjänster får verkan med andra regioner så som möjligheter att utveckla sitt kunnande på hemmaplan och får möj­ Jämtland och delar av Norge, och vara lighet att utnyttja kunnandet för nya affärer inom och utanför länet. ett paraply för aktörer inom vindkraft.

Samtidigt påverkas landskapet av vindkraftverken, som genom –Det handlar mycket om att sprida sin storlek och placering i höglägen blir synliga vida omkring, och information om vad som händer just som påverkar såväl fauna som möjlig­ nu och vad som är på gång på vind­ Thomas Jensen på Länsstyrelsen Västernorrland menar att satsheter till renskötsel med mera. kraftsfronten, men också att hjälpa ningen på vindkraft gör nytta för hela länet.

En god och väl fungerande plane­ olika aktörer att arbeta tillsammans, ringsprocess är därför av största vikt säger Thomas Jensen. dagar om vindkraft i Sollefteå. Runt för att kunna tillgodose behovet av Projektgruppen samordnar kom­ 150 deltagare kom, varav hundra re­ vindkraft med minsta möjliga olägen­ munerna för att hitta möjligheter till presenterade företag. Där diskutera­ Vindkraften heter. samarbete, men målet är också att un­ des möjligheter för företagarna att ta ger företaVindkraften har, som denna tidning derlätta kommunernas kontakt med en del av kakan, men också hur fram­ garna chans visar, en viktig roll att spela för Väster­ länsstyrelsen. Därtill består uppdraget tida problem kan lösas. Till exempel att hitta nya norrlands utveckling och för en håll­ i att ha kontakt med exploatörer, hjäl­ finns ett behov att förstärka leveran­ vägar när bar utveckling. Med god dialog mellan pa dem att hitta varandra och skapa törsindustrin för att kunna bygga vä­ andra bitar branschens aktörer och olika sam­ nätverk. gar och fundament, installera vind­ faller bort. hällsintressen finns goda förutsättning­ –Vi går in i matchen då etablering­ turbiner och arbeta med service och ar för en hållbar vindkraftsatsning.

Låt Construction arna har fåttFlera tillstånd länsstyrel­ underhåll.

Och liksom i övriga landet Bo Källstrand Här gjuter arbetare från Stenger & Ibsen ett fundament till en vindmast. olikaefter företag är engagerade under byggfasen i Sidensjö.

Thomas Jensen, har även Västernorrland brist på mät­ oss gemensamt göra vindkraften i Väs­ sens miljöprövning. Hittills har intres­ landshöVding i projekledare tekniker och höghöjdsarbetare. ternorrland till en framgångssaga! set varit stort och både kommuner och Västernorrlands län entreprenörer har verkligen välkom­ –Men flera utbildningssatsningar är nat oss, säger Thomas Jensen. på gång, berättar Thomas Jensen.

I regionen planeras för närvaran­ Redan nu finns en utbildning till de 2 000 vindkraftverk, varav runt vindkraftstekniker i Strömsund, men 400 redan har fått klartecken. Myck­ planer finns också i Sollefteå på en ut­ et kommer med andra ord att hända bildning till servicetekniker eldistribu­ framöver och satsningarna innebär tion och vindkraft. många arbetstillfällen för entreprenö­ –Även i sämre tider går vindkraf­ rerna länet.de vindkraftverk ochin’desom lokala ochanvändas regiona­ ’en väg kan –I nuläget är omkring ten 95 framåt Då iingår Tanken är att alla när som rade.

Vindbrukskollen är en inter–Bara vid bygget av har en avprocent vind­ av alla vindkraftverk la företagen har en chans att hittahela nya för myndighetskontakter är byggda, de som helst ska kunna ta reda på mer som redan aktiv karttjänst för etablering Ramsele används vägarvägen. att jobba andra bitar faller Frånnär projektering, genom registrerade. Målet är att bli tillstånd, de somi handläggs om hur det ser ut och vad som är fått kraftsparkerna av vindkraftverk i Sverige. maskiner, vilket hund­ bort. Dessutom byggsinför mycket av vind­ ansökningsfas, byggnation, och att myndigheterna och de innebär som hundraprocentiga på gång när det gäller vindkraft. av hundra Via tjänsten kan du följa vilka man.

Läneteller har mycket att vinna på ska bli ett bra verkkraften i glesbefolkade delar, vilket under driftsfasen och slutligen tjänsten avslag av annan Magnus Nårdal är projektledare har rafått vindkraftsärenden som är på investeringarna, säger Thomas Jensen. gynnar områden där det inte finns så inför avvecklingen. tyg både för projektörer och blivit inaktuella. och säger att ambitionen är att anledning gång och givetvis även var I mars 2012ärarrangerade arbetstillfällen. Vindkraftssats­ myndigheter. Ambitionen många är Vindbrukskollen frivillig och Energi­ sprida kunskap till allmänheten, de befintliga vindkraftverken dalen i under Sollefteå tillsammans med ningen gör verkligen nytta i hela vårt att ett Vindbrukskollen ska bli uppbyggnad. projektörer och myndigheter. fortfarande finns. norskt vindkraftskluster två seminarie­ län, säger Thomas Jensen. Öppenhet är en nyckelfaktor.

–När vi inledde projektet Det gör att du kan skapa dig en egen uppfattning om utveck- 2009 så såg vi att det fanns ett lingen i din kommun eller det behov, både nationellt och reområde som du är intresserad gionalt, med bättre information. av. Vindbrukskollen är ett sam- Det vi har gjort är i grunden att arbete mellan Sveriges länssty- samla in information, sammanrelser och Energimyndigheten. ställa den och sedan sprida den.

I databasen finns närmare Du hittar tjänsten på www.

SIDA 2 OCH SIDA 6–7 PRODUCERAS AV PROJEKTET VINDKRAFT I VÄSTERNORRLAND 19 000 vindkraftverk registrevindlov.se.

Tusen årsarbeten. Så många jobb beräknas satsningen på vindkraft skapa i Väster­ norrland.

–Runt 400 vindkraftverk är redan godkända. Det kom­ mer att hända mycket fram­ över, säger Thomas Jensen, projektledare för länsstyrel­ sens vindkraftsprojekt.

För dig som vill ha k oll Redaktionsruta

8

v i n d k r a f t tidningen

V indk raften i länet–hela listan

Det byggs och projekteras för vindparker i Västernorrland som aldrig förr.

Här kan du se antal vindkraftsverk i drift eller process för Västernorrlands län.

(Ibland överlappande med närliggande kommuner i Jämtland)

västernorrland nr 1 2014

V ad tyck er du om v indk raft?

Samråd: 142 Prövning: 995 Villkorsändring: 10 Tillståndsgivna: 248 Byggskede: 335 I drift: 59 Förtydligande: Byggskede betyder alltifrån att bygget just inletts till att färdiga vindkraftsverk testkörs.

Undrar du hur det ser ut med vindkraften just där du bor? Här presenteras vindpark för vindpark och var i processen de befinner sig.

Projekt

Antal Just nu

Kläffsön 2 Lindomsberget 8 Vårdkasberget II 2 Vårdkasberget I 1 Spjutåsberget 6 Dalomsberget 1 Grönmyrberget 5 Möckelsjöberget 5 Björnlandhöjden 55 Hästkullen 100 Vitberget-Granåsen 45 Storhöjden 45 Spelåsen 10 Törstaåsen/ Långtjärnhöjden/ Rödhällhöjden 20 Vaberget 29 Västvattnet 9 Hocksjön 45 Kärmsjö 22 Isbillen-Kullmyran 4 Ranasjön 31 Salsjön 25 Knäsjöberget/ Grössjöberget/ Stefanstjärn.

34 Borgvattnet område 1, 10 Kalkstenshöjden 15 Björkhöjden (100) Björkvattnet (40). 140 Storbrännkullen 12 Ögonfägnaden 40 Stamåsen Fängsjön- 50 Storsjöhöjden, 180 Nylandsbergen/ Getåsen/ Rödsjöåsen.

16 Kråktorpet 52 Jenåsen 26 Stockåsbodarna 53 Storfuskberget 7 Ljustorp Storskälsjön 65 Klevberget 2 15 Bäråsen 55 Björnberget 93 Holmsjöåsen 12 Östavall 36 Långåsen 7 Länsterhöjden 20 Storflötten 38 Portberget 6 Klevberget 1 6 Gubbaberget 46 Åliden 15 Brattmyrliden 33 Bursjöliden 22 Fanbyn II 5 Norrvåge 2 I drift Blodrotberget 44 Blackfjället 25 Fanbyn I 8 Grässemyran/ Björnböle/ Lidberget 52 Trattberget- Skallberget 30 Bräntet, Solberg 41

Kommun

I drift Tillståndsgivna I drift I drift Prövning I drift Tillståndsgivna I drift Prövning Prövning Samråd Prövning Samråd

Härnösand Härnösand Härnösand Härnösand Härnösand Härnösand Härnösand Härnösand Härnösand/Kramfors Härnösand/Timrå Kramfors Kramfors Kramfors

Samråd Samråd Tillståndsgivna Tillståndsgivna Prövning Tillståndsgivna Prövning Prövning

Kramfors/Sollefteå/Örnsköldsvik Sollefteå Sollefteå Sollefteå Sollefteå Sollefteå Sollefteå Sollefteå

Prövning Samråd Prövning

Sollefteå/Kramfors Sollefteå/Ragunda Sollefteå/Ragunda

Byggskede Byggskede Byggskede

Sollefteå/Ragunda Sollefteå/Ragunda Sollefteå/Ragunda/Strömsund

Byggskede Prövning

Sollefteå/Strömsund Sollefteå/Örnsköldsvik

Prövning Prövning Prövning Prövning Samråd

Sundsvall Sundsvall Sundsvall Sundsvall/Ånge Timrå

Prövning Samråd Prövning Prövning Tillståndsgivna Tillståndsgivna Tillståndsgivna Prövning Prövning Prövning Samråd Prövning Tillståndsgivna Tillståndsgivna Prövning Tillståndsgivna Örnsköldsvik Tillståndsgivna Tillståndsgivna I drift

Timrå/Sundsvall Ånge Ånge Ånge Ånge Ånge Ånge Ånge Ånge Ånge Ånge Ånge/Ljusdal Örnsköldsvik Örnsköldsvik Örnsköldsvik Örnsköldsvik Örnsköldsvik Örnsköldsvik Örnsköldsvik

Byggskede

Örnsköldsvik

I drift Byggskede

Örnsköldsvik Örnsköldsvik/Åsele

Magdalena Forsberg, 46, f d skidskytt och längdåkare, Bergeforsen –Jag är inte jättepåläst, men vindkraft känns som en outnyttjad resurs och en ren energikälla. Det blir ju inte slaggprodukter som till exempel efter kärnkraft, så det är bra om man kan utnyttja vindkraften. Men det är klart, skulle jag få ett vindkraftverk som granne skulle jag nog inte bli så glad.

Anna Holmlund, 26, skicrossåkare, Sundsvall –Jag har lite dålig koll på vindkraft, dess för- respektive nackdelar och vet inte mer än det man läser i tidningen. Men jag tycker alla sätt där vi kan utnyttja naturens resurser klokt och samtidigt spara på miljön är bra.

Annika Dahlqvist, 65, läkare och LCHF-bloggare, Njurunda –Idén med vindkraft är fantastiskt bra, att man kan utnyttja vindens energi. Men sedan gäller det att ställa insatsen mot det man får ut, det vill säga att det blir tillräcklig effekt. Fast frågan är vad man har för alternaativ? Där jag bor i Björkfjärden i Njurunda har vi ett vindkraftverk mitt emot oss. Men jag störs inte av det utan tycker bara det är kul.

Tomas Håkki Eriksson, 39, konstnär och föreläsare, Ljungaverk –Samtliga naturkraftsfrågor har missköts hårt på olika sätt, och regionen där kraften hämtas ur får inte mer tillbaka än en sur eftersmak. Skog, vatten och malm lämnar glesbygden medan huvudkontoren i olika huvudstäder vältrar sig i pengar. Om vi nu även ska exportera vindkraft så vill jag att vi kopierar det norska systemet med ”Kraftpenger” där en hög procent av avkastningen går direkt in på den berörda kommunens konto.

Göran Engström, 79, pensionär, Ramsele –Det går för fort och är för mycket. Det måste finnas en långsiktig plan för hur man ska utveckla vindkraften, och en sådan plan saknas, tycker jag. I dag vet vi inte var man ska bygga och i vilken omfattning.

Ing-Marie Nilsson, 65, administratör, Ramsele –Jag tycker det är bra med vindkraft. Vi tycks ju förbruka mer och mer el och vi måste få den någonstans ifrån. Dessutom ger vindkraften arbetstillfällen. Och eftersom entreprenörer och arbetare ska bo, äta, tanka och köpa verktyg blir det ringar på vattnet här i Ramsele.

Däckia Sundsvall Trafikgatan 50 060-121570 Däckia Bergeforsen Bruksvägen 5 060-80200

Vi har däck för allt från stora entreprenadmaskiner till skottkärror

Däckia Timrå Plåtslagarvägen 11 060-574900 Däckia Sollefteå Storgatan 133 0620-16170 Däckia Örnsköldsvik Ångermanlandsgatan 22 0660-10415 Däckia Ånge Verkmästargatan 8 0690-10837 Däckia Östersund Arenavägen 4 063-100345

www.däckia.se

10

v i n d k r a f t tidningen

västernorrland nr 1 2014

Ny studie sk a leda till minsk ad nedisning I dag finns ett par olika sätt

Benny Thörnberg är lektor i elektronik vid Mittuniversitetet och biträdande handledare för Staffan Rydblom som skriver en licentiatavhandling om mättekniken.

–Nedisning är ett jätteproblem för vindkraft i kallt klimat, säger Benny Thörnberg.

Det leder till instabilitet i driften, är dyrt och kan också orsaka olyckor när isklumpar lossnar från rotorbladen och flyger i väg.

av få bukt med nedisningen.

Antingen blåser man in varmluft i rotorbladen eller så installerar man elektriska värmeslingor på bladen. Båda åtgärderna kostar, både i form av pengar och kapacitet som skulle behöva användas till extern elproduktion.

–Det är ju när det är kallt och snöigt vi har som störst behov att producera el, säger Benny Thörnberg. Och då kan så mycket som tio procent av vindkraftverkets

I luften finns vatten i form av gas. När temperaturen faller i kombination med hög luftfuktighet faller vattnet istället ut som droppar. Det är när detta sker på vintern som nedisning uppstår.

VINDKRAFT

“

Nedisning av rotorblad kostar pengar att få bukt med och är också en säkerhetsfråga. Med hjälp av en studie hoppas nu forskare vid Mittuniversitetet kunna utveckla en mätmetod för att sätta in nedisningsåtgärder i tid.

Det är ju när det är kallt och snöigt vi har som störst behov att producera el. Och då kan så mycket som tio procent av vindkraftverkets kapacitet gå åt till att avisa de egna bladen.

Benny Thörnberg

kapacitet gå åt till att avisa de egna bladen.

Men genom att utveckla en mätteknik som leder till att man i ett tidigare skede än i dag kan prognostisera nedisningen hoppas forskarna kunna medverka till att nedisningsåtgärderna optimeras. Kort sagt, genom att bli bättre på att förutsäga när nedisningen uppstår behöver man inte ta till åtgärder för tidigt eller för sent. Vilket alltså ska leda till minskade kostnader och ökad säkerhet.

Studien ska vara klar om tre år.

–Vi hoppas och tror att detta blir en av bitarna som kommer att underlätta driften av vindkraft i kallt klimat, säger Benny Thörnberg.

LOTTA BYQVIST

www.eurocon.se

Projektledning | Elkraft | Automation | System & IT | Mek | Rör | HVAC

–Nedisning är ett jätteproblem för vindkraft i kallt klimat, säger Benny Thörnberg, biträdande handledare för den nya studien.

11

v i n d k r a f t tidningen

västernorrland nr 1 2014

Utbildningen som har nära kontakter med branschen “

Sugen på att plugga till vindkraftstekniker lite längre norrut?

Just nu pågår antagning till den tvååriga yrkeshögskoleutbildningen till vindkraftstekniker i Piteå.

–Vi tar emot elever från Haparanda i norr till Ystad i söder, säger förra elitskidåkaren Lena CarlzonLundbäck, projektledare för utbildningen.

Vindkraftsutbildningen i Piteå startade hösten 2011 och lockade 188 personer att söka de 32 tillgängliga platserna. Sedan dess har ytterligare två årskullar antagits.

Vad är det som gör Piteåutbildningen speciell, Lena Carlzon-Lundbäck?

–Piteå är en trevlig stad och vi har väldigt nära

Eleverna blir utbildade av vindkraftstekniker som kommer direkt från vindkraftsverket.

Lena CarlzonLundbäck

Lena Carlzon-Lundbäck, projektledare för utbildningen.

kontakter med branschen.

Eleverna blir utbildade av vindkraftstekniker som kommer direkt från vindkraftsverket och far tillbaka dit när lektionen är klar.

Hur många har fått jobb?

–Av de 28 som hittills gått ut är det 15-20 stycken som

fått jobb inom vindkraftsbranschen eller som servicetekniker inom industrin. Det flesta som går vår utbildning är mellan 25 och 35 år, även om vi har elever som är allt från 20 till 43 år.

Hur ser könsfördelningen ut?

–Vi ser gärna att fler tjejer söker. Hittills har vi haft tre tjejer per årskurs. Det är alldeles för få.

Skulle ni vilja ha fler elever från Västernorrland?

–Självklart vill vi att folk från Västernorrland går vår utbildning. Det byggs ju många vindparker längs Norrlandskusten och i mellersta Norrland just nu.

Läs mer om utbildningen och ansök på www.lernia.se LOTTA BYQVIST

Kapacitetstjänster längs järnvägen

För mer information kontakta Christian Eriksson telefon: 010-125 72 23, e-post: christian.a.eriksson@trafikverket.se

www.trafikverket.se

12

v i n d k r a f t tidningen

västernorrland nr 1 2014

E n dag i vindk raftspark en Per-Arne Eliasson är en av två regionnätsansvariga på Eon i Sverige. Han har jobbat med energi sedan 1973.

–Jag har inte varit med om den här utbyggnadstakten någonsin tidigare, säger han.

Håkan Lindroth, Mats Ljus och Mats Ola Vestin jobbar alla med Björkhöjdens vindpark.De konstaterar att vindkraften skapar arbetstillfällen.

Det nybyggda ställverket vid Ögonfägnaden, på gränsen mellan Jämtland och Västernorrland. Härifrån kommer Sveriges största överföringsledning, 1500 MW, att gå.

Foto: Lotta Byqvist

Har du varit i en vindkraftspark under uppbyggnad någon gång? Någon av de stora som växer fram i Västernorrland?

Antagligen inte, för säkerhetsföreskrifterna är stränga. Så häng med i detta reportage istället.

att gå. Och det är bara någon månad kvar tills de första av de 33 planerade vindkraftverken börjar monteras.

Flera gånger under min rundresa i Ramseletrakten får jag höra: Det är i Västernorrland det händer, här är det som hetast inom vindkraften just nu.

Min ciceron för dagen är PerArne Eliasson, en av två regionnätsansvariga på Eon i Sverige.

Per-Arne har jobbat med energi i någon form sedan 1973.

–Jag har inte varit med om den här utbyggnadstakten någonsin tidigare, säger han. Det är en kul period i arbetslivet.

Per-Arne berättar att det var 2009 det small till.

–Tekniken hade då hunnit i kapp verkligheten och det fanns vindkraftverk som fungerade i skogsmiljö. Då blev det Klondike här i Västernorrland.

Som ansvarig för regionnäten gäller det att ha is i magen.

–Man får inte vara hispig i den här branschen, säger han, för då blir man inte gammal.

När det skiter sig så skiter det sig rejält. Men på Eon har vi en nollvision – safety first. Vi gör allt vi kan för att undvika elolyckor.

Säkerhet är också något som står högt i kurs i de vindkraftsparker som är under uppbyggnad.

Under vår rundresa i Statkrafts vindkraftsparker Stamåsen, Ögonfägnaden och Björkhöjden gäller det att kontakta ansvarig entreprenör vid varje park samt skriva in sig och ut sig vid in- och utfart. Bygghjälm och flourescerande väst ska vara på så fort man lämnar bilen. Och så en saftblandare på biltaket.

Vägarna är smala och det gäller snabbt hitta en mötesficka när en lastbil dyker upp. Vid Ögonfägnaden, på gränsen mellan Jämtland och Västernorrland, stannar vi och beskådar det nybyggda ställverket. Härifrån kommer Sveriges största ledning vad gäller överföringskapacitet

Färden går vidare till Stamåsen som redan är i drift. Här ståtar 26 vindkraftverk, totalt ska det bli 52. Man känner sig liten, milt sagt, när man lutar huvudet bakåt för att titta på ett av de cirka 120 meter höga verken. Årsproduktionen för parken motsvarar elkonsumtionen i 12 000 eluppvärmda villor.

Enligt uppgift från Statkraft har Stamåsen potential att minska koldioxidutsläppet med 210 000 ton per år.

Här i Stamåsen är det lugnt.

Byggarbetarna och montörerna har rest hem. Det är under byggperioden de flesta arbetstillfällena ges. Nu jobbar här fyra vindkraftstekniker.

Efter en sen lunch på Ramsele Konferens & Forskarcentrum far vi vidare till Björkhöjden.

Här jobbas det intensivt. Fundament ska gjutas och det röjs fortfarande i skogen. Vi ställer oss på en av de platser där det är

förberett för fundamentgjutning.

Det känns ungefär som en rund, övergiven fotbollsplan. Även om vi ser bilar och folk mest hela tiden är ingenting mot vad som väntar om ett par veckor. Då kommer cirka 150 personer att arbeta här.

I en av byggbarackerna pågår kafferast. Mats Ola Vestin, byggledare för fundament och vägar, och Håkan Lindroth, miljökonsult på Sweco, delar en bit bulle och konstaterar att vindkraften är bra för näringslivet i Ramsele.

–Det här måste vara det bästa som hänt bygden, säger Mats Ola. Statkraft månar om det lokala näringslivet och det har blivit en mycket mer positiv attityd häromkring.

–Ja, vindkraften skapar arbetstillfällen, instämmer Håkan.

Mats Ljus, projektledare från Ljusdal, sätter sig vid bordet.

–Butikernas öppettider har blivit bättre tack vare vindkraftsarbetarna, konstaterar han.

Det börjar bli dags för PerArne och mig att avrunda. Det snurrar i huvudet av all fakta,

allt stirrande på långsamt snurrande rotorblad och insikten att vindkraftsparkerna är det största som hänt Ramseletrakten sedan utbyggnaden av vattenkraften på 1950-talet.

LOTTA BYQVISt

Fakta Stamåsen, Björkhöjden och Ögonfägnaden De sju vindparker i Västernorrland och Jämtland som Statkraft SCA Vind AB bygger och planerar att bygga är en av Sveriges största industriinvesteringar. Projektet omfattar 136 km² skogsmark och 360 vindkraftverk. Fullt utbyggt kommer vindparkerna att bidra med totalt cirka 3 000 GWh per år – förnybar energi som ersätter fossila bränslen och minskar koldioxidutsläppet med över 2 miljoner ton per år. För närvarande är två vindparker under uppförande: Ögonfägnaden och Björkhöjden.

Stamåsen är redan i drift medan Mörttjärnberget i Jämtland är under testkörning.

(Källa: vindkraftnorr.se)

Styrd borrning i jord och berg

entreprenad & St yrd borrning

Vi erbjuder er möjligheten att förlägga rör med horisontell borrning till gas, fjärrvärme vatten, avlopp, tryckavlopp samt även självfallsledningar. Samdragning av PE-rör för t.ex. el, tele och bredband kan givetvis utföras.

Med rätt borrmetod, rätt utrustning och rätt personalkompetens kan vi lösa de mest komplicerade borrsituationer. Vänd er till oss på JW Brunnsborrning när det gäller borrning.

Tel 060-916 80 • Fax 060-916 90 www.jwbrunnsborrning.se

14

v i n d k r a f t tidningen

västernorrland nr 1 2014

Lars-E rik sk affade eget v indk raftverk Nyfikenhet, intresse för förnybar energi och en önskan att få ner elkostnaden. Det fick Lars-Erik Strandberg att installera ett eget vindkraftverk på gården i Moliden, två mil nordväst om Örnsköldsvik.

–När det blåser bra levererar jag ström till Vattenfall och elmätaren står stilla. Det känns skönt, säger han.

Det första gårdsverket, på 6 KWh, installerade Lars-Erik för sex år sedan.

–Det var roligt att testa, men gick aldrig ihop eftersom det var för litet för att jag skulle få ner elförbrukningen tillräckligt.

Så för två år sedan slog han till på att dubbelt så stort vindkraftverk, det vill säga på 12 KWh. Efter en del trassel med styrenheten ska nu aggregatet snurra med full kapacitet.

–Problemet har varit att propellern vänt sig från vinden när det blåst för mycket istället för att lugna ner sig som det är

tänkt att det ska göra. Men nu är det bara några bagateller kvar för att det ska fungera fullt ut.

På Lars-Eriks gård finns cirka 45 djur och han bedriver ekologisk mjölkproduktion. Korna och kalvarna har vant sig vid vindkraftverket och går förbi det utan att bry sig det minsta. De tre barnen tycker det är roligt när det snurrar. Och inte heller grannarna klagar.

–Fast närmaste grannen är brorsan och han tycker, precis som barnen, att det är kul när propellern går.

Lars-Erik Strandberg har varit intresserad av förnybar energi så länge han kan minnas och byggde ihop sin första solfångare i femtonårsåldern.

Solfångare har han fortfarande och han vedeldar inomhus.

–Farsan jobbade på Vattenfall på elsidan så jag har kanske intresset i blodet, säger Lars-Erik.

Vad har han då för råd till den som funderar på att skaffa eget gårdsverk?

Flygfoto över Lars-Erik Strandbergs gård.

–Var försiktig med små leverantörer och kolla referenser.

Många företag har fina hemsidor som lovar guld och gröna skogar, men det är inte alltid de kan leva upp till sina löften.

Lars-Erik betalade 250 000 kronor för sitt, begagnade, vindkraftverk. Han räknar inte att tjäna hem investeringen på kort sikt.

–Jag gör det för att testa hur mycket jag kan få ner driftskostnaden. Att skaffa vindkraftverk är roligt och utmanande. Det bästa är att det sköter sig självt.

Och det har inte varit några problem att koppla det till Vattenfalls ledningar.

LOTTA BYQVIST

ANDERSSON I

MORDVIKEN AB UTFÖR

ENTREPRENADARBETEN

SCHAKT

PLANERING SNÖRÖJNING

WWW.MORDVIKEN.SE JOHAN ANDERSSON 070 - 245 78 51

Nyfikenhet, intresse för förnybar energi och en önskan att få ner elkostnaden fick Lars-Erik Strandberg att installera ett eget vindkraftverk på gården.

Making Hour to Power Vi är konsulter med inriktning på vindkraftsteknik och utför bland annat uppdrag inom: • Val av rätt turbinmodell vid upphandlingar onshore och offshore • Due diligence - värdering av vindkraftsprojekt och parker • Produktionsoptimering av vindparker – högre produktion genom rätt åtgärder • Vindkraft i kallt klimat – expertstöd och rådgivning • Design av system och komponenter till vindturbiner • Besiktning av vindturbiner – vid leverans eller överlåtelse • Upphandling av kontroll, drift och övervakningssystem till vindparker • Projektcertifiering – vi driver certifieringsprocessen • Projektledning eller delprojektledning av vindkraftsprojekt

www.scandinavianwind.com info@scandinavianwind.com I Tel: 0706 91 05 50

Det fattas folk på många viktiga arbeten. Gå vår yrkeshögskola!

Vi hjälper dig som är skogsägare Vi på Holmen kan erbjuda ett helt tjänstepaket till konkurrenskraftiga priser, en förstklassig service och bra marknadsprislista.

Vi är bra på tillväxt och kan hjälpa dig att skapa en värdefull skog. Som leverantör till oss får du tillgång till vår nya skogsägarwebb – ”Min skog” – som förenklar ditt skogsägande.

Boka tid med någon av oss så ser vi över din skog.

Tomas Sjölund John-Petter Karlsson Lisbeth Rantaniemi Arne Lindblad Lage Tjärnström

Distrikt Björna Distrikt Björna Distrikt Bredbyn Distrikt Bredbyn Distrikt Bredbyn

Vindkraftstekniker Piteå, 2 år

SÖK SE

NAST

15 MAJ

lernia.s

e/yh

070-642 42 34 070-526 51 98 070-653 12 15 070-298 67 70 070-217 77 04

9 av 10 som går våra Yh-utbildningar har jobb inom 6 månader.

Vi hjälper gärna fler att skapa en värdefull skog. Läs mer på www.holmen.com

Vill du vara en del Vill du vara en del av av Norrlands Norrlands bästa bästa företagsklimat ? företagsklimat?

vindkraft sedan 1990

Etablera dig i Timrå kommun.

Etablera dig i Timrå kommun.

För mer information kontakta För mer information kontakta Näringslivskontoret, 060-16 31 40.

Näringslivskontoret, 060-16 31 40.

Vindkraft - en grön och lönsam investering.

Norrlands Bästa Företagsklimat 2013 Norrlands Bästa Företagsklimat 2013

Eolus erbjuder möjlighet att investera i såväl vindkraftsandelar som hela verk.

Eolus Vind AB är Sveriges första kommersiella vindkraftprojektör. Sedan starten 1990 har Eolus medverkat vid etableringen av över 420 vindkraftverk. Kunder till våra nyckelfärdiga anläggningar är markägare, skog- och lantbruksföretag, småföretag, ekonomiska föreningar och vindkraftskooperativ, energibolag, samt institutionella investerare.

Kontakta oss på 010-199 88 00 eller info@eolusvind.com

www.eolusvind.com

16

v i n d k r a f t tidningen

västernorrland nr 1 2014

Vintervy över Hundhammerfjellet vindpark i Nord-Trøndelag.

Lovande star t för svensk t samarbete om vindk raft De närmaste sex åren planeras närmare 3000 nya vindkraftverk från Mitt-Sverige till Mitt-Norge, det vill säga från Västernorrland i öst till den norska Atlantkusten. Bara i Västernorrland beräknas detta ge tusen nya jobb. Men det gäller att samverka. Annars kan uppdragen gå till leverantörer utanför regionen.

Inom ramen för EU:s interregprojekt har Norge och Sverige tillsammans gjort en förstudie för att kartlägga hur stort behovet av underleverantörer är inom teknik och service, samt vilka underleverantörer som finns och är intresserade av nya uppdrag.

Slutrapporten blev klar i december och projektledaren Tor Ove Nesset från norska energikonsulten Rambøll Energy är nöjd med resultatet.

–En av frågeställningarna har

varit om det regionala näringslivet är robust nog att gå vidare, säger han. Och det är det, absolut. Det finns stora möjligheter att få till en näringslivsutveckling både i utbyggnadsfasen och i drifts- och underhållsfasen.

Det gäller såväl inom entreprenörsbranschen som inom lokal service. Men då måste vi vara vakna och agera i tid. Vi vet att många företag i Mellaneuropa vill vara med och ta del av vindkraftsutbyggnaden i Norge och Sverige.

–Nu har vi kartlagt i grova drag vilka aktörer som finns.

Nästa steg blir att komma närmare ett samarbete mellan dem. Bland annat måste vi titta på vilka krav, till exempel kontraktskrav, som ställs på det regionala näringslivet.

De kartlagda aktörerna uppgår till cirka 300 stycken. En av utmaningarna är att många små underleverantörer ensamma

Tord Fjällström, VD Energidalen, har varit den svenska projektledaren för förstudien.

inte uppfyller de krav som vindkraftsparksetablerarna ställer.

Det gäller att få företagen att gå samman. Men hur? Att hitta den lösningen och föra underleverantörerna närmare varandra blir uppdraget i huvudprojektet – det leverantörsutvecklingsprogram inom vindkraft Mitt-Norge och Mitt-Sverige som Tor Ove Nesset och hans medarbetare planerar att sätta igång med till sommaren.

Tord Fjällström, VD för Sollefteå

I Norge har vi ett underskott på ingenjörer och hantverkare, säger förstudiens övergripande projektledare Tor Ove Nesset.

kommuns utvecklingsbolag Energidalen, har varit den svenska projektledaren för förstudien.

Han har funderat mycket på hur en gemensam plattform för de regionala aktörerna skulle kunna se ut.

–Det gäller att hitta en samarbetsform så att de regionala företagen tillsammans kan leverera lite större delar, säger han.

Vi behöver få igång ett aktivt

nätverk, bland annat i form av en gemensam hemsida och en gemensam koordinator – en person som håller sidan aktuell och som informerar om vad som ska byggas, när det ska byggas och vilka aktörer som finns på banan.

–Om leverantörerna kommer in i ett för sent skede kan det bli svårt att få uppdraget, exempelvis kanske man inte hinner räkna på det tillräckligt.

Det blir lättare att agera i tid om vi hittar en gemensam plattform eller arbetsmodell som bevakar vad som händer.

Om allt faller väl ut och de planerade vindkraftsbyggena kommer igång beräknas tusen nya arbetstillfällen att skapas i Västernorrland.

–Och det är en typ av jobb som passar de människor som bor där det byggs, säger Tord Fjällström.

Både Tor Ove Nesset och

n. västernorrland nr 1 2014

v i n d k r a f t tidningen

17

Atmosfär som väcker nyfikenhet

Ett utflyktsmål med sevärd konst och vacker miljö.

- En av Sveriges mest kompletta forskarsalar.

- Kurser i släktforskning och närliggande ämnen.

- Konferenslokaler från 10 till c:a 100 personer.

- Restaurang Solporten med fullständiga rättigheter.

- Vi hyr ut kontorslokaler.

- Besök vindkraftsutställningen.

• med atmosfär som väcker nyfikenhet • ett utflyktsmål med sevärd konst och vacker miljö.

- En av Sveriges mest kompletta forskarsalar.

- Kurser i släktforskning och närliggande ämnen.

- Konferenslokaler från 10 till c:a 100 personer.

- Restaurang med fullständiga rättigheter.

Kägelbacken 6, Ramsele • Tel.010-476 77 50 E-post: info@slaktforskarcentrum.se Webb: www.slaktforskarcentrum.se

• med atmosfär som • ett utflyktsmål me

- En av Sveriges mest kompletta f - Kurser i släktforskning och närlig Projektet Utveckling av Ramsele - Konferenslokaler från 10 till c:a 1 •Konferensmed atmosfär som väcker nyfikenhet och Forskarcentrum, - Restaurang medsevärd fullständiga rätv med stöd med av •finansieras ett utflyktsmål konst och Länsstyrelsen Västernorrland.

- En av Sveriges mest kompletta forskarsalar.

- Kurser i släktforskning och närliggande ämnen.

- Konferenslokaler från 10 till c:a 100 personer.

- Restaurang med fullständiga rättigheter.

Kägelbacken 6, Ramsele • Tel.010-4 E-post: info@slaktforskarcentrum.s Kägelbacken 6, Ramsele • Tel.010-476 77 50 E-post: info@slaktforskarcentrum.se Webb: www.slaktforskarcentrum.s Webb: www.slaktforskarcentrum.se

VÄGTRANSPORTLEDARNA NORR AB

- norsk t

LOTTA BYQVIST

“

Tord Fjällström tycker det gått över förväntan att samarbeta över den svensk-norska gränsen.

–Det är klart att vi har lite olika kulturer, säger Tor Ove Nesset, men det är positivt. Det är ju bara fördelar när norska och svenska företag kan komplettera varandra.

–Det har varit jättetrevligt att jobba ihop, instämmer Tord Fjällström. Och det är väldigt givande att etablera en samverkan mellan svenska och norska företag. Vi ligger ju så nära varandra Den norska vindkraftsutbyggnaden har inte hunnit lika långt som den svenska, men är på stark frammarsch. Och i behov av svensk kompetens.

–I Norge har vi ett underskott på ingenjörer och hantverkare, säger Tor Ove Nesset. Här kan svensk arbetskraft bli till stor hjälp.

Det gäller att hitta en samarbetsform så att de regionala företagen tillsammans kan leverera lite större delar.

Tord Fjällström

Fakta EU-programmet Interreg SverigeNorge ingår i det nya målet ”Territoriellt samarbete” som ska stärka samarbete över gränser i EU och angränsande länder. Målet bygger på det tidigare gemenskapsinitiativet Interreg. Det finns tre former av samarbeten inom Territoriellt samarbete: gränsöverskridande samarbete, transnationellt samarbete och interregionalt samarbete. Interreg Sverige-Norge är ett gränsöverskridande samarbete. Programmet ska stärka innovativa projekt, kunskapshöjning och konkurrenskraft inom näringsliv, teknik och samhällsutveckling. Den ekonomiska tillväxten ska främjas genom satsningar på infrastruktur och undanröjande av gränshinder. Den attraktiva livsmiljön ska förstärkas genom att skapa en region där människor vill bo, verka och vistas.

(Källa: www.interreg-sverige-norge.com)

Har eskorterat och skött vindkrafttransporter sedan 2006 i Jämtland/Härjedalen, Västerbotten och Norrbotten.

Kontakt: Per Olof Svensson Hantverkargatan 8 916 31 Bjurholm

Tel: +46731814645 Org.nr: 556692-8890 E-mail: peosven@hotmail.com

18

v i n d k r a f t tidningen

västernorrland nr 1 2014

Nytt system ger örnkoll på vindkraftsetableringar Rovfåglar som stoppar nya vindkraftsparker.

Eller rotorblad som stoppar rovfåglarna. Problem som ingen riktigt hittills fått bukt med. Nu kan ett nytt elektroniskt övervakningssystem, framtaget vid Mittuniversitetet, kartlägga hur fåglarna rör sig över en längre tid.

Det ökar möjligheten för vindkraft och rovfåglar att existera sida vid sida.

Det förekommer att örnar och andra rovfåglar stoppar nya vindkraftverk. Ingen vill riskera att de flyger in i rotorbladen.

Foto: Najeem Lawal, Mittuniversitetet

Fallskydd-­‐Brandskydd

Din totala leverantör på höga höjder

• Utbildningar-­‐ GWO Certifierad • Inspektioner • Service & Underhåll • Utrustningar • Räddningsövningar • Räddningsutrustningar • Konsult tjänster

WWW.aptum.se

En vindkraftspark smäller man inte upp var som helst, om någon trodde det. Förutom att de boende i närområdet ska säga sitt krävs också en noggrann miljökonsekvensanalys.

Och här kommer fåglarna in i bilden. Det förekommer nämligen att örnar och andra rovfåglar stoppar nya vindkraftverk.

Ingen vill ju riskera att de flyger in i rotorbladen.

Men nu har ett forskarlag vid Mittuniversitetet tagit fram ett elektroniskt övervakningssystem som kartlägger hur fåglar rör sig inom ett visst område.

Det ökar möjligheten att placera vindkraftsparkerna rätt. Systemet gör det också möjligt att övervaka fågelbeståndet när vindkraftsverken väl är på plats. Och tack vare det kan man anpassa driften efter hur fåglarna rör sig.

Professor Mattias O’Nils leder det forskarlag som tagit fram övervakningssystemet.

–Det var när vi hittade tidningsklipp om att fåglar stoppade vindkraftverk som vi började nysta i det här, berättar han. Vi tog kontakt med olika vindkraftsbolag och funderade över vad man kunde göra.

Det handlade om ett problem som matchar det vi sysslar med.

Och Mattias O’Nils är nöjd med resultatet.

–Det öppnar för många nya möjligheter vid vindkraftsetableringar.

Det senaste året har vi också sett ett ökat kommersiellt intresse.

För nu börjar det bli

Professor Mattias O’Nils. dags att gå från ord till handling. Det EU-stödda forskningsprojektet har hittills resulterat i tre doktorsavhandlingar – två om kameratekniken och en om själva övervakningssystemet – och ett antal vetenskapliga artiklar.

Systemet har testats i liten skala på Gotland med stöd från Vattenfall. Nu, när den första delen av EU-projektet är avslutat, vill forskarlaget pröva kameraövervakningen i full skala i Västernorrland.

Därför för man nu diskussioner med länsstyrelsen samt ett antal andra aktörer om finansiering av testerna.

Målet är att få ihop så mycket medel att de storskaliga testerna kan dras igång till sommaren –Vi är försiktigt positiva, säger Erik Söderbäck, projekthandläggare vid Länsstyrelsen i Västernorrland. Det här kan bli ett sätt för vindkraftsbolagen att utföra miljökonsekvensanalyser på ett bättre sätt i form av lägre kostnader och säkrare underlag. Den regionala nyttan är att kunna utveckla tjänsten här i länet för att sedan säljas på marknaden. Det är viktigt att det finns en långsiktig plan för att underlätta kommersialisering.

Kort sagt, länsstyrelsen ser gärna att en eller flera entreprenörer i länet börjar leverera den tjänst som forskarlaget tagit fram.

Hur fungerar då systemet? Jo, det handlar om en mängd små kameror

som kopplats samman.

Kamerorna placeras på marken och klarar av att ta sekundsnabba bilder på flera tusen meters höjd.

På det sättet får man information om vilken höjd fåglarna flyger på, vilken vingformation och storlek de har samt hur – och när – de rör sig inom ett visst område.

–Den stora fördelen med systemet är att man över en jättestor yta kan mäta vilken population av fåglar som uppehåller sig i området. Och man kan mäta det i varje sekund i sex månader, säger Mattias O’Nils. Detta ska jämföras med de mätningar på 3-4 dagar som i dag utförs av ornitologer med kikare.

Alltså, om man misstänker att det finns örnar i ett område där en vindkraftspark planeras så tar man redan på fakta med hjälp av det elektroniska övervakningssystemet.

Längre fram ska systemet även gå att tillämpa på befintliga vindkraftsparker. Visar det sig att det börjat flyga örnar kring vindkraftverken kan man studera om örnarna lär sig att undvika dem, eller så kan man anpassa driften genom att exempelvis bara köra aggregaten på nätterna.

–Men den tjänsten kommer längre fram, säger Mattias O’Nils.

Nackdelarna då? Är det dyrt?

–Med smarta kameror ska det inte behöva vara dyrt, menar professor O’Nils, som på rak arm inte kan komma på några direkta svagheter med systemet.

Och han ser ljust på framtiden.

–Vi har visat att systemet fungerar. Nu vill vi visa att det fungerar över längre tid. Det kan bli så att vi redan 2015 kan komma igång kommersiellt i mindre skala tillsammans med ett energibolag.

LOTTA BYQVIST

JÄMTKRAFT KOMMUNIKATION 2013 | FOTO: JOHNÉR

Samverkan.

En av Sveriges största vindkraftsanläggningar, Mullbergs vindpark i Jämtland, står snart färdig. 26 stycken 180 meter höga 3-megawatts generatorer. Bygget är ett bra exempel på hur vi på Jemtska vill jobba i rollen som samordnare och huvudentreprenör; i god samverkan med alla underleverantörer, med tydlig projektledning och självklart med ett stort fokus på säkerhet.

En framtid av positiv energi

Det bästa med positiv energi är att den smittar av sig. Som vinden, den fortsätter att blåsa och ge mer energi även när vi tar vara på energin i den. En oslagbar energikälla som ger oss kraft att sikta på att fördubbla vår förnybara elproduktion med 1 TWh fram till 2020.

Läs mer på jamtkraft.se/vind.

Jemtska är en komplett partner för dig som bygger vindkraftsparker. Hör av dig till oss inför nästa projekt!

Projektledning, samordning och samverkan. jemtska.se

www.ctc.se

Högt COP, mycket varmvatten och lågt ljud är inte allt. Så vi lade till 10 års trygghetsförsäkring.

Vi har Sveriges modernaste mobila betongverk

Nyheterna duggar tätt från CTC. En ny generation av Sveriges mest sålda värmepump för luft/vatten CTC EcoAir: Tystare, effektivare, mer tappvatten och ny design.

Dessutom kommer CTC EcoHeat – Sveriges mest effektiva bergvärmepump med pekskärm – i en ny version med ny design.

Funderar du på värmepump finns det därför all anledning att kontakta oss för en demo och egen kalkyl!

NYA

CTC EcoHeat bergvärme

NYA

CTC EcoAir luft/vatten

Från Småland med värme.

niklas@mobilbetong.se 070-295 84 40

060-15 00 49

info@bergvarme.se

www.bergvarme.se www.facebook.com/BergvarmeAB

ÅF-Green_2013_210x297.indd 1

2014-01-09 11:35

20

v i n d k r a f t tidningen

västernorrland nr 1 2014

Regionala arbetstillfällen.

Ingemar Jonsson är en av Ramseles eldsjälar. – Allt känns möjligt, tack vare vindkraften, säger han.

Foto Lotta Byqvist

Öppettiderna förlängdes med en timme på vindkraftsarbetarnas begäran.

–Vissa dagar kan vi ha omsättningsökningar på mellan 15 och 30 procent, säger ICA-handlaren Jonne Nordin, här med medarbetarna Rungarun Thowannang och Ullis Andersson.

Foto Lotta Byqvist

Lennart Sörlin, ägare till Ramsele Vulk & Maskin, har fått mer att göra sedan vindkraftsutbyggnaden sköt fart.

–Det är kul att se nya ansikten som kommer in i butiken, säger han.

Foto Lotta Byqvist

V indk raften sätter Det råder en spirande optimism i Ramsele.

–Förr blev det alltid lite sämre för varje år.

Nu tänker man istället att nästa år blir det ännu bättre, säger Ingemar Jonsson, en av den lilla tätortens eldsjälar.

Så länge vindkraftsparkerna byggs runt om Ramsele kommer samhället också att vara ett nav för vindkraftsarbetare och entreprenörer. De ska äta, sova, tanka bilen. Maskiner och lastbilar behöver service och underhåll. Ja, Ramsele fyller ett växande behov som leverantör av varor och tjänster.

Flera lokala entreprenörer och butiksägare ser omsättningen öka. Butikstider förlängs. Extraanställda tas in. Nya affärsidéer kläcks.

Ingemar Jonsson är verkställande ledamot på Ramsele Konferens & Forskarcentrum. Hit, till konferenscentret, söker sig vindkraftsföretagen när de ska ha möten. Här finns också

vindrummet där man kan lära sig mer om vindparker och vindens kraft. Och, som grädde på moset, är huset ett centrum för släktforskare från hela landet.

I forskarsalen ryms SVARS:s (Svensk Arkivinformations) tillgängliga mikrokortsbestånd samt uppkoppling mot dess digitala forskarsal.

Ingemar Jonsson ser två framtidsnäringar för Ramsele: –Den första är vindbruket och den andra småskalig livsmedelsproduktion. Det känns som om allt är möjligt nu för tiden, tack vare den ökade efterfrågan som vindkraften gett oss.

”Det är kul med nya ansikten” I somras tog Lennart Sörlin,

ägare till Ramsele Vulk & Makin in en extra anställd.

–Han börjar igen framåt vårkanten, säger Lennart. Och det blir ett fast jobb den här gången.

Lennart har redan flera anställda i butiken och verkstaden i Ramseles utkant. Men den nya anställningen beror till stor del på allt merjobb som vindkraften ger. Däckservice och hydraulslangspressning är efterfrågade tjänster ute i vindparkerna.

–Vi är ute med servicebilen mest varje dag och det har blivit mycket jobb även på butikssidan, säger han.

–Det är kul att se nya ansikten som kommer in i butiken.

Det är olika nationaliteter och olika språk så det blir en del pekande. De bosnier som är här och jobbar i parkerna är jättetrevliga och handlar ganska mycket av oss.

Precis innan vindkraftsutbyggnaden tog fart i trakten för ett par år sedan hade Lennart

hunnit bygga ut butiken.

–Det har vi nytta av i dag, säger han. Våra fasta kunder är fortfarande viktigast, men vindkraften är ett bra tillskott och hittills har vi ökat omsättningen för varje år.

”Vi säljer energidryck i mängder” Tidigare stängde ICA Cetehallen i Ramsele klockan 19 på vardagskvällarna. Numera håller man öppet till klockan 20.

–Vindkraftsjobbarna önskade det, för de hann inte ner tidigare, säger ICA-handlaren Jonne Nordin som driver butiken tillsammans med sin fru Anki Nordin.

Måndagar, tisdagar, onsdagar, och delvis torsdagar, är bäst.

–Då kan vi ha omsättningsökningar på mellan 15 och 30 procent, berättar Jonne.

Och det beror på att vindkraftsarbetarna handlar just dessa dagar. På torsdagseftermiddagen åker de hem för att

komma tillbaka lagom till nästa arbetsvecka.

Mest handlar de färdigmat, bröd, mjölk.

–Och energidryck i mängder, säger Jonne.

Den grupp bosnier på 25-30 personer som arbetar i parkerna har med sig egen kock och kan ibland handla för 15 000 kronor på en gång. De handlar också mycket färskvaror, inte minst kött och grönsaker.

Jonne är så klart glad över omsättningsökningen, men känner ändå ett styng av oro.

–Just nu har vi nytta av vindkraften, men jag är lite rädd att de ska bygga ut för mycket. Vad händer i så fall med friluftsliv, jakt och turism?

”Allt plus är bra” De flesta vindkraftsarbetarna börjar redan klockan sex på morgonen. Därför öppnar OKQ8 i Ramsele numera så tidigt.

–Vi har ju märkt att det är då

21

v i n d k r a f t tidningen

västernorrland nr 1 2014

För tre år sedan tog Sami och Embie Ismail över pizzeria Rafna i Ramsele. Vi är mycket glada över vindkraften i Ramsele, säger Embie.

På morgonen handlar vindkraftsarbetarna rätt mycket bränsle, säger Fredrik Modén på OKQ8 i Ramsele.

Läskande. Cecilia Karlsson på restaurang Solporten blandar drinkar till gästerna.

Skål för vindkraften! Sven-Åke Pettersson, Michelangel Jimenez och Manuel Iglesias kopplar av med vindkrafts-afterwork när arbetsveckan börjar lida mot sitt slut.

Foto Lotta Byqvist

Foto Sven-Åke Pettersson

rull på R amsele de vill tanka, säger innehavaren Mats Dahlbom.

Enligt Mats Dahlbom har bränsleförsäljningen ökat ”rätt mycket”, även om han inte vill ange omsättningsökningen i procent.

–Men allt plus är bra, säger han. Just nu är det rätt lugnt, men i mars drar det igång igen.

Mats Dahlboms medarbetare Fredrik Modén berättar att vindkraftsarbetarna efterfrågar olika varor olika tider på dygnet.

–På morgonen är det rätt mycket bränsle, säger han. På kvällen handlar de livsmedel, läsk och tidningar.

”Vi jobbar från klockan 11 till 22” På Pizzeria Rafna i Ramsele kan det ibland vara kö ända ut på gatan. Det är vindkraftsarbetarna som är sugna på Embie och Sami Ismails nygrädadde pizzor.

–Längst kö är det på onsdagar för på torsdagarna åker de

hem, säger Sami.

Så på onsdagarna händer det att paret Ismail tar in en extra medarbetare.

–Men vi jobbar hårt själva, från klockan elva till 22 alla dagar, säger Sami.

Och de klagar inte.

–Vi är mycket glada över vindkraften i Ramsele, säger Embie.

Embie och Sami som kom från Bulgarien för sex år sedan var först anställda på pizzerian.

För tre år sedan tog de över ägarskapet.

–Vi trivs i Ramsele, säger Embie. Folk här är så snälla.

Populäraste pizzan bland vindkraftsarbetarna är Ramsele special: oxfilé, färska tomater, lök, bearnaisesås och cayennepeppar. Sommartid lockar pizzerian även en hel del turister.

–När de ser att vi har uteservering då kommer de, berättar Sami.

Nu ser Embie och Sami

Ismail fram emot mars då ännu fler vindkraftsarbetare väntas till orten.

–Vindkraften är bra för alla butiker här, säger Embie.

After wind väntar after work Tänk dig att du jobbar från sex på morgonen till sex på kvällen.

Klart att du då vill koppla av kvällen innan du åker tillbaka till din hemort. På restaurang Solporten på Ramsele Konferens & Forskarcentrum vankas vindkrafts-afterwork varje onsdagskväll mellan kl 17 och 20.

Belysningen är dämpad.

Musik på låg volym strömmar ut högtalarna. De flesta platser har fyllts av gäster som kopplar av med en bit mat och en kall öl.

I kväll vankas buffé med kycklingfilé, fläskfilé, stekt potatis, tre såser och sallad.

–Vi har fått önskemål om att vindkraftsarbetarna vill ha buffé, säger Cecilia Karlsson som jobbar på restaurangen. De

arbetar ju med kroppen och vill väl vara säkra på att bli mätta.

Vid ett av borden sitter bara kvinnor. Men nej, de är inte vindkraftsarbetare utan kommer från förskolan och är här för att fira kollegan Rigmors 60-årsdag. Vid bordet bredvid, däremot, sitter en grupp män från NCC och Frölanders.

–Vi kommer varje onsdag, säger Magnus Olofsson från Lit. Och man brukar sitta med dem man jobbar med.

–Det bästa med onsdagarna är att det är skönt att komma ifrån och få äta annat än matlåda, säger Peter Lundh från Ånge på andra sidan bordet.

–Annars blir det mest att man ser på TV, konstaterar Anders Berggren från Nordmaling.

För vindkraftsarbetarna har onsdagen blivit lillfredag. På torsdagen arbetar de bara till klockan 14 innan de far hemåt för att fira helg.

En bit längre ner i restau-

rangen hittar vi Manuel Iglesisas från Venezuela och Michelangel Jimenez från Spanien. De är här för att på uppdrag åt Siemens montera mätmaster. Manuel försäkrar att det inte är några problem att klättra i de 115 meter höga masterna, även om det är lite kallt.

–Jag trivs med att jobba här, säger han.

Bredvid Manuel sitter SvenÅke Pettersson, anställd på Statkraft. Sven-Åke ansvarar för att få ut virket ut vindparkerna.

–Jag var den som var först på plats för att börja med avverkningen, berättar han.

Klockan börjar närma sig 20.

Cecilia Karlsson har blandat de sista drinkarna. Nu plockar hon in buffématen. Afterworken är över – en lugn och stilla tillställning som knappast lär äventyra säkerheten i parkerna.

Nästa onsdag är det dags igen.

LOTTA BYQVIST

22

v i n d k r a f t tidningen

västernorrland nr 1 2014

Från frisör till vindk raftstek nik er Längtan till naturen fick 21-åriga Fanny Eriksson från Sollefteå att söka in på den nystartade vindkraftsutbildningen i Jokkmokk.

–Det känns jättespännande, säger hon.

När Vindkrafttidningen når Fanny Eriksson har hon precis börjat läsa till servicetekniker inom eldistribution och vindkraft som utbildningen egentligen heter.

–Hittills känns det väldigt organiserat och planerat, säger hon.

Elva av de 22 eleverna kommer från Västernorrland. De gör praktiken i Jokkmokk, däremellan följer de föreläsningarna via videolänk från Sollefteå.

praktiskt lagd. Den här utbildningen innebär också att man får lära sig att utföra väldigt varierande uppgifter.

Än så länge har Fanny mest hun-

Fanny Eriksson från Sollefteå.

Fanny arbetade tidigare som frisör, men hon kände allt tydligare att hon ville jobba

utomhus.

–Jag tycker om att vara ute och röra på mig. Och så är jag

Sollefteå. www.tsbab.se

BORRFÖRETAGET I SOLLEFTEÅ

n Entrepenadborrning n Kärnborrning n Grundläggningsborrning n Undesökningsborrning n Styrd borrning n Rörtryckning

Förankringsborrning Björkhöjdens vindkraftpark, Ramsele Tommy Åslund, 070-637 15 18, tommy@tsbab.se Fredrik Johansson, 070-530 90 60, fredrik@tsbab.se Torgny Svensson, 070-654 17 58, torgny@tsbab.se Långg 5, 881 33 Sollefteå 0620-135 40 • fax 0620-133 61 www.tsbab.se

nit prova ut arbetskläder och bekanta sig med klasskamraterna.

–Och så har lärarna försökt att skrämma oss lite så att vi inte tror att vi bara ska sitta inne på kontor.

Men Fanny, som är uppvuxen i Junsele, räds varken kyla eller höga höjder.

–Jag tror åtminstone inte jag är höjdrädd. Vi har inte provat på att åka upp än. Är vindkraftstekniker Fannys drömjobb?

–Det har jag inte tänkt på. Att arbeta inom vindkraft är ju ett

växande yrke. Jag vill testa lite av varje innan jag bestämmer mig eftersom jag gillar att pröva nya grejer. Jag är väldigt utåtriktad av mig och ser aldrig hinder.

LOTTA BYQVIST

Fakta

Fanny Eriksson går den 1, 5 år långa yrkesförberedande 300-poängsutbildningen ”Servicetekniker eldistribution och vindkraft”. Utbildningen ges i Jokkmokk men kan följas från Sollefteå, Kiruna, Pajala och Gällivare. För att gå utbildningen krävs grundläggande behörighet för högskolestudier. Utbildningen berättigar till studiemedel från CSN.

23

v i n d k r a f t tidningen

västernorrland nr 1 2014

Fladdermusstudie får sydafrik ansk hjälp Inte bara örnar och andra rovfåglar rör sig i luften kring vindkraftverken, utan även fladdermöss. Just nu pågår en studie vid Mittuniversitetet för att undersöka hur vindkraftverk påverkar fladdermuspopulationen i Norrland.

Det är Christer Gunnarsson från jämtländska Brunflo som håller på med en mastersuppstats i ämnet. Han har satt upp ultraljudsdetektorer i vindkraftparken Havsnäs, Strömsund och vid de planerade parkerna Gubbaberget, Ånge samt Hästkullen utanför Härnösand.

Ultraljudsdetektorerna registrerar fladdermössens flygningar.

Christer Gunnarsson har fått stöd från SCA, EON, Triventus Consulting och Nordisk Vindkraft för studien.

Christer Gunnarsson med miljökonsulterna Alicia och Stacey i Kapstaden. Christer är i Sydafrika för att komplettera sin studie om fladdermöss och vindkraft.

När Vindkrafttidningen når Christer är han i Sydafrika på ett MFS-stipendium (Minor Field

Study). Syftet är att göra en jämförande studie mellan Sydafrika och Sverige om hur man kan

säkerställa hållbara lösningar för vindkraft ur ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspek-

tiv – speciellt med inriktning på fladdermusfaunan. Det sydafrikanska miljökonsultföretaget GAIA, University of Cape Town och Mittuniversitetet arbetar nu med att ta fram ett projektunderlag för en gemensam studie i Sydafrika 2014-15. Via mail hälsar Christer: –Min studie behöver kompletteras för att skapa ett starkare underlag för en generell riskbedömning om huruvida vindkraftsparker i boreal skog (barrskog och tundra, red:s anm.) utgör en risk för fladdermusfaunan. Under säsongen 2014 ska mellan 3-4 uppförda vindkraftsparker undersökas mer ingående om för att se om det finns fladdermöss där. I slutet av 2014 hoppas vi kunna presentera våra resultat.

LOTTA BYQVIST

ww

w. re

ax

ce

r.se

Foto: Börje Johansson

Vindkrafttekniker 400 YH-poäng I Strömsunds kommun erbjuder vi en tvåårig yrkeshögskoleutbildning till vindkrafttekniker.

En utbildning på hög nivå med mycket goda arbetsutsikter. I närområdet finns bland annat Havsnäs och Stamåsens stora vindkraftparker.

En del kurser kan delvis läsas på distans.

Vi har ett väl utvecklat säkerhetstänk bland annat genom att som första utbildning i landet vara certifierade enligt GWO-standarden (Global Wind Organisation) i modulerna First Aid, Manual Handling, Fire Awareness och Working at Heights.

Vill du veta mer?

För ytterligare information, behörighetskrav och ansökningsblankett se Hjalmar Strömerskolans hemsida: hjalmar.nu/vindkraft eller ring: Börje Johansson, fallskyddsinstruktör Karin Liinasaari, biträdande rektor Marcus Carlström, LIA-koordinator

0670-167 77 0670-169 60 0670-167 77

Vad behöver du?

Med ett 60 tal materialtäkter och hundratals erfarna leverantörer är vi säkra på att vi är, och kommer att vara, en viktig kugge i fortsatt vindkraftsutbyggnad. Vår lokala närvaro gör att vi kan leverera material och transporttjänster både kostnadseffektivt och ur miljösynpunkt godtagbart sätt.

Sista ansökningsdag: 15 maj Utbildningen startar 25 augusti

www.stromsund.se

0696-40430

Bild: Henrik Sekander.

Dags att söka till höstens utbildning

225 ÅKERIER, 650 FORDON OCH 900 MEDARBETARE.

24

v i n d k r a f t tidningen

västernorrland nr 1 2014

S amarbete k rävs när olyck an är framme

Peder Wallmark vid en internutbildning i Storuman.

Foto: Aptum

Aptums personal under en övning tillsammans med räddningstjänsten i Malå.

Foto: Peder Wallmark

Vindkraftspersonal tränas under Aptums GWO-utbildning.

Speciella arbetsplatser kräver speciella säkerhetsåtgärder. Så hur fungerar räddningsarbetet vid våra vindkraftsparker om olyckan är framme?

ser väldigt olika ut. Räddningstjänsten i Norrbotten har övat tillsammans driftansvariga och Aptum vilket påvisade många problemställningar vid evakueringen.

–I dag finns ingen standard, säger Peder Wallmark, VD och delägare i Aptum Fallskydd AB. Det behövs ett samarbete mellan länsstyrelsen, räddningstjänsten och kommunen. Men det går lite knackigt att få fram ett sådant, för vem ska ta kostnaden?

Aptum är GWO-certifierade för att säkerhetsutbilda personer som jobbar på hög höjd och i trånga utrymmen. Men vad händer vid skarpt läge? Vid en olycka eller om en vindkraftstekniker blir akut sjuk medan han eller hon är uppe i maskinrummet?

–För att evakuera vid en brand i ett vindkraftverk krävs rätt utrustning och en räddningsplan, säger Peder Wallmark.

Det kan till exempel vara dåligt väder när man rycker ut och det är många frågor att ta ställning till: Finns mobil täckning? Är vägarna plogade? Behövs en bandvagn för att komma fram?

Finns det utrustning på plats för att ta sig upp? Har strömmen gått?

–I dag får fjällräddningen rycka ut när det händer något.

Räddningstjänsten har inte resurser och är inte utbildade för detta. Det är en jättebrist.

Peder Wallmark efterfrågar ett samarbete mellan aktörerna i branschen – ägarna, länsstyrelsen, räddningstjänsten och kommunen – om hur räddningsarbetet vid ett vindkraftverk ska samordnas. Han betonar också vikten av brand- och olycksövningar i varje vindkraftspark.

–Utbildning i all ära, men övning är A och O, framför allt i de egna verken. För verken

Håkan Wiberg, enhetschef för räddningstjänsten i Örnsköldsviks kommun, håller med om att räddningstjänstens resurser är begränsade.

–Vi kan inte ha resurser för att en brandman ska kunna hänga på 80 meters höjd, säger han. Vi åker så klart på larm, men förlitar oss på samarbetspartners, exempelvis fjällräddningens alpina grupp när det händer något i ett vindkraftverk.

Räcker det?

–Jag önskar att vi hade större förmåga. Viss förmåga har vi, men den räcker inte alltid hela vägen. I de flesta fall kan vi klara av en olycka, men vi måste samverka med andra.

Har ni övat?

–Inte i vindkraftverk, men vi har ett koncept för höghöjdsarbete. Just vad gäller vindkraftsolyckor ska jag vara ärlig och säga att vi inte kommit så långt. Men vi håller nu på att se över vår förmåga i hela länet.

Det är så extrema höjder vi talar om att vi måste samverka.

Räddningstjänsten kommer aldrig att ha förmågan att klara hela räddningsarbetet själva om vi exempelvis talar om att hänga i repen.

Håkan Wiberg betonar att det är ägarna till vindkraftverket som ansvarar för personalens säkerhet. I den översyn han nämner har kommunerna i länet kommit fram till att de kan erbjuda räddningsarbete på två nivåer.

Deltidsbrandmannen har förmågan att kunna säkra sig själv vid arbete på hög höjd, till exempel vid takbränder eller soteldar. En brandman som

Foto: Aptum

arbetar heltid verkar på ännu en nivå. Han eller hon ska kunna fira ner sig med ett rep och ha förmågan att rädda till exempel en takskottare som hänger i ett rep och sele.

–Vi kommer alltså även i framtiden att ha en viss förmåga, men kanske inte hela vägen eftersom vi ska vara duktiga på många områden, säger Håkan Wiberg. Men då har vi samverkansorganisationer och tillsammans med dem ska vi lösa uppgiften.

LOTTA BYQVIST

Fakta GWO-certifiering.

GWO är en branschsammanslutning av ägare och tillverkare inom vindkraftsindustrin. GWO kräver att säkerhetsutbildningen för att vara giltig genomförs av en certifierad utbildningsleverantör.

Wind Tech scandinavia ab

Vi är specialiserade på vindmätning, och har erfarenhet från över hundra etableringar av master och sodarer i Sverige och Norge.

Vi utför byggnationer och nedtagningar av vindmätningsmaster, etableringar av sodar-mätningar, samt service och övervakning.

Ring eller maila för mer information.

0703630030 Mikael Roos info@windtech.nu www.windtech.nu

Slangverkstad med Clean Cut System Bult & Mutter i lösvikt Vi är återförsäljare av SWEDOLs sortiment Smörjmedel från Q8 Oils Vi har flexibla öppettider Sörflärke 522 I 895 92 Bredbyn I Kent 070-625 84 09 I Cecilia 070-625 42 96

Försäljning-Montage-Utbildning-Besiktning – Brytning/restaurering av skogsväg – Förstärknings- och markarbeten – Skutslagning med hydraulhammare – Buskröjning och energivedsklippning – Besiktning av kraftnät

Ett stort företag i litet format www.bredmo.se • henrik 070-221 99 50 • erik 070-213 95 80

Din lokala maskin och transportleverantör

VI ÄR DÄR DU VILL VI SKA VARA! Kontakter: Sundsvall/Härnösand/Hoting Platschef Mikael Bertlin Mobil 073-384 80 90

Piteå/Älvsbyn Stf Platschef Jonas Wennberg Mobil 070-551 35 88

Umeå/Örnsköldsvik/Lycksele Platschef Carita From Mobil 073-384 77 92

Luleå/Boden/Kalix/Överkalix Platschef Niklas Åsén Mobil 070-664 03 34

Fallskydd specialisterna i Heby AB Postadress: Industrivägen 8 Besöksadress: Industrivägen 8 744 31 Heby

Tel: 0224-60 550 Fax: 0224-30 603

Organisationsnr: 556732-2424 F-skattebevis finns e-mail: info@fallskydd.com hemsida: www.fallskydd.com

26

v i n d k r a f t tidningen

västernorrland nr 1 2014

S enaste rönen om nedisning i prak tik en

Havsnäs vindkraftspark i Jämtland en klar vinterdag som följt på ett fuktigare väder då is ansamlats.

Under Winterwind i Sundsvall, 11-12 februari, presenterar Nordisk Vindkraft den senaste forskningen kring nedisning – hur det går till i verkligheten när is kastas från vingarna och hur de teoretiska modellerna stämmer överens med verkligheten.

som befinner sig på platsen, att titta på närheten mellan vägar och turbiner samt om det finns någon risk för överlappning där vad gäller iskastning. Modellen kan också användas för att bedöma risken att kraftledningar och utsiktsplattformar träffas av is.

På Winterwind läggs stort fokus på preventiva åtgärder för att undvika nedisning. Men vad göra när nedisningen väl inträffar?

Bakom den forskningsstudie som Nordisk Vindkraft presenterar står Dr. Gail Hutton och Alan Derrick, Senior Technical Manager på RES Group. De har testat en iskastningsmodell i praktiken. Som Gail Derreck förklarar det i Winterwinds presentationsprogram: –Det finns ett antal olika sätt att tillämpa det vi lärt från iskastningsmodellen. Först och främst är det ur ett allmänt säkerhetsperspektiv för människor

Det är under Winterwinds andra dag, den 12 februari kl 11-12, som Dr. Gail Hutton under ett seminarium utförligt kommer att redogöra för studien.

Nordisk Vindkraft, som står bakom forskningsprojektet, är en del av den internationella koncernen RES Group, med mer än 30 års erfarenhet av att utveckla, bygga, finansiera och driva storskaliga förnybara energiprojekt och anläggningar.

Kent Eriksson är drifts- och underhållschef på Nordisk Vindkraft.

–Vi har byggt flera stora vindkraftsparker i norra Sverige,

sammanlagt på mer än 200 MW, säger han. Just nu bygger vi dessutom en av Europas största vindkraftparker i Sidensjö utanför Örnsköldsvik. När parken drar igång nästa år kommer den börja producera grön el motsvarande 160 000 hushålls konsumtion årligen.

–Viktiga erfarenheter vi gjort genom åren är att göra gedigna anläggningar som klarar arktiskt klimat, ner till minus 40 grader, det vill säga att bygga bra infrastruktur och designa utrustning för arktiska förhållanden. Vi har ett brett och djupt kunnande inom alla discipliner, från att jobba med lokal förankring, vindmätningar och tillståndsprocesser, till att bygga effektiva och säkra parker som håller många år. Att riskerna i projekten minimeras är viktiga, inte minst för investeringsviljan.

Påbyggnad av is riskerar alltså inte bara påverka turbinernas verkningsgrad. Våra forsknings-

resultat är viktiga, inte minst då vi har jämfört iskastmodeller med verkliga observationer och operativa data från riktiga turbiner.

Nordisk Vindkraft har kontor Lars Persson, en av Nordisk Vindkrafts drifts- och underhållstekniker på inspekterar en park där väderleken har orsakat ispåbyggnad.

i Göteborg och Östersund. På uppdrag av Energimyndigheten har företaget bedrivit forskning för att verka för en kostnadseffektiv och hållbar utbyggnad av svensk vindkraft. Projektet går under namnet Vindpilotprojekt Havsnäs. Havsnäsprojektet har inbegripit forskning bland annat vad gäller vindmätning på hög höjd, iskaststudier, byggnation av fundament i kallt klimat och lokala socioekonomiska effekter av vindkraft.

–Vi hoppas på god uppslutning på Winterwind och välkomnar besökarna till vårt seminarium för fördjupade diskussioner och erfarenhetsutbyte, säger Kent Eriksson.

27

v i n d k r a f t tidningen

västernorrland nr 1 2014

Möjligheter till affärer för lokala entreprenörer Tillstånden är klara för fem nya vindkraftsparker i Örnsköldsviks kommun. Det kan innebära möjligheter för de lokala entreprenörer som håller sig framme.

–Om man vill ta chansen att tjäna pengar på de utbyggnader som snart sätter fart gäller det att vara aktiv, säger Daniel Nordström, näringslivsutvecklare i Örn-

sköldsviks kommun.

Bräntet, Blackfjället, Blodrotsberget, Åliden-Hemliden och Brattmyrliden. Där har ni de vindkraftsparker som nyligen fått tillstånd och som totalt kan rymma cirka 165 vindkraftverk. Under byggperioden behövs entreprenörer från när och fjärran.

–Det kanske är svårt för lokala entreprenörer att vinna de stora upphandlingarna,

Daniel Nordström, näringslivsutvecklare i Örnsködsviks kommun.

säger Daniel Nordström.

Men man kanske kan få uppdrag som en underentreprenör. Dessutom kommer det att krävas en hel del service under byggtiden, bland annat boende, mat, maskinhyra och reparationer av olika slag. I kommunen har vi en dialog med flera exploatörer och de vill gärna handla lokalt.

–I samarbete med exploatörerna planerar vi att

ICA Nära Ramsele Cetehallen Mån-Fre 9-20 Lör 9-17 Sön 12-17

Även catering 0623-10012

Besök även Hem och Fritid- det lilla varuhuset, med det stora sortimentet.

Mån-Fre 9-18 Lör 9-14 0623-10700

Ombud för ATG, Svenska spel, DHL, Schenker

genomföra fler träffar med lokala företag. Här gäller det för entreprenörerna att vara på tå och hålla sig framme.

Då finns chansen att tjäna pengar på utbyggnaderna.

Och man måste inte vänta på träffarna. Man kan mycket väl ta egna kontakter.

Inför starten av Sidensjö Vindkraftspark förra året arrangerades en träff med möjliga leverantörer, med

VÄRMEPUMPEN PEN

THOR

lyckat resultat. Efter mötet försågs byggherren med en lista över intresserade lokala entreprenörer.

–Än är det för tidigt att säga hur mycket som hamnar lokalt vad gäller de nya vindkraftsparkerna, säger Daniel Nordström.

Men vår förhoppning är att åtminstone en del uppdrag ska hamna här.

LOTTA BYQVIST

I Ramvik tillverkar vi bergvärme med UNIK VARMLUFTSTILLSATS. Installation nyckelfärdigt till fast pris RS S ERFARENHET 45 ÅRS

SLÅR ALLA LA

Utnyttja et!

ROT-avdraget!

MED HÄPNAD! AD!

Har du redan bergvärme? Vi servar din värmepump!

KONKURRENTER TER

0612-425 00 trnab.se

Vindkraftsanläggningarna ligger – naturligtvis – på blåsiga platser, ofta relativt långt från bebyggelse. Det betyder ett omfattande arbete med tillfartsvägar, kabeldiken, stationsplaner och grävning för fundament till kraftverken.

Vi bygger all nödvändig infrastruktur för din Vindpark

www.markentreprenader.se

Vi hjälper dig med; > Dräneringar > Väg, mark & diken > Vatten & avlopp > Skogsvägar

> Lastbilstransporter > Planering > Sopning

SM & SCHAKT AB TIMRÅ Tord 070-512 23 60 • Gunnar 070-686 51 86

vi ansluter

vindkraft

www.markentreprenader.se

0687-552 00 , www.btea.se

VI HYR UT BILAR YRKESBILAR OCH LASTBILAR FÖR ERA BEHOV www.lastbilen.se ornskoldsvik@lastbilen.se 0660-37 60 00, 070-374 41 15

*•

Ett företag inom åkeri, entreprenad & krossverksamhet Vi erbjuder totalentreprenader från leverans av material till färdig entreprenad

CUE DEE

Champion in Wind measurment masts from Västerbotten

Entreprenad

Krossverksamhet / Åkeri • Flera egna grus/ VI SÄLJER OCH INSTALLERAR bergtäkter och upplag NIBE VÄRMEPUMPAR • Alltid eget material till försäljning Ring för konstnadsfritt • Lastbilar för transport besök och kalkyl! av schaktmaterial VI SÄLJER Altins Trafik AB, Undrom 164, • Maskiner med OCH INSTALLERAR NIBE VÄRMEPUMPAR uppvärmningkunniga förare 881 95 Undrom, Telefon: Nu 070 är 6611111 • Markarbete • Vägbyggnation • Schakter • Planering • Eget krossmaterial

en enkel sak.

Sikeå 58 | SE-915 93 ROBERTSFORS | SWEDEN Telephone: +46 934 153 10 | Fax: +46 934 150 72 info@cuedee.se | www.cuedee.se

Ring för konstnadsfritt besök och kalkyl!

NIBE F1245 | ™

VI SÄLJER BERGVÄRMEPUMP FÖR FASTIGHETER OCH INSTALLERAR NIBE VÄRMEPUMPAR

VI SÄLJER OCH INSTALLERAR NIBE VÄRMEPUMPAR

Våren nya bergvärmepump Nu är uppvärmning enkel sak.NIBE F1245 är nu ännu bättre. Den bygger på en enkel Nu är uppvärmning NIBE™ F1245 | idé – att livet ska vara, ja, enkelt. Det är därförFÖR vi har utformat värmepumpen BERGVÄRMEPUMP FASTIGHETER en enkel sak. med ett modulsystem så att varje Ring för konstnadsfritt besök och kalkyl!

Ring för konstnadsfritt VI SÄLJER besök och kalkyl!

OCH INSTALLERAR

kylmodul, slang kan ännu anslutas Nu är uppvärmning NIBE VÄRMEPUMPAR ™ Vår nya bergvärmepump NIBE F1245 är nu | och kabel NIBE F1245 eller bytas påidé ett ögonblick.

NIBEska F1245 en enkel sak.

Ring för konstnadsfritt bättre. Den bygger på BERGVÄRMEPUMP en enkel – att livet besök och kalkyl!

FÖR FASTIGHETER är lätt att kontrollera och styra genom enNIBE F1245 | vara, ja, enkelt.

Norra vägen 49, Sundsvall färgdisplay som talar ditt språk.

BERGVÄRMEPUMP FÖR FASTIGHETER Vår nya bergvärmepump NIBE F1245 är Norra vägenNIBE 49, Sundsvall Läs mer på www.nibe.se Vår nya bergvärmepump F1245 är Tel 060-10 15 66 nu ännu bättre. Den bygger på en enkel Läs mer på www.nibe.se nu ännu bättre.Tel Den060-10 bygger på en 15enkel 66 Norra vägen 49, Sundsvall idé – att livet ska vara, ja, enkelt. Det är Fax 060-12 78 81 idé – valet att livet ska vara, ja, enkelt.enligt Det är Bästa valet för villan med vattenburet radiatorsystem Tel 060-10 15 66 Bästa för villan med vattenburet radia™

Fax 060-12 78 därför vi har utformat värmepumpen

81

ulf.westin@varmeteknik.se så att varje därför vi har utformat värmepumpen ulf.westin@varmeteknik.se torsystem enligt Energimyndighetens test. med ett modulsystem Energimyndighetens test. ulf.westin@varmeteknik.se kylmodul, slang och kabel kan anslutas med ett modulsystem så att varje eller bytas på ett ögonblick. NIBE F1245 är lätt att kontrollera och styra genom en kylmodul, slang och kabel kan anslutas färgdisplay som talar ditt språk. eller bytas på ett ögonblick. NIBE F1245 Norra vägen 49, Sundsvall Läs mer på www.nibe.se Tel 060-10 15 66 är lätt att kontrollera och styra genomBästa envalet för villan med vattenburet radiaFax 060-12 78 81 ulf.westin@varmeteknik.se torsystem enligt Energimyndighetens test. färgdisplay som talar ditt språk.

Norra vägen 49, Sundsvall Läs mer på www.nibe.se Fax 060-12 78 81

Bästa valet för villan med vattenburet radiatorsystem enligt Energimyndighetens test.

Tel 060-10 15 66 Fax 060-12 78 81

ulf.westin@varmeteknik.se

Vi ser behov och skapar lösningar Tyréns är ett av Sveriges ledande konsultföretag inom samhällsbyggnad. Vi är specialister inom stadsbyggnad och infrastruktur och erbjuder kundanpassade lösninar för en hållbar samhällsutveckling. För vindkraft och vindkraftsprojekt kan vi bidra med vårt kunnande från förstudie till vindkraft i drift.

Besök oss på www.tyrens.se

2000x950mm

29

v i n d k r a f t tidningen

västernorrland nr 1 2014

Åsa och Mikael klarade strömavbrottet med ett lånat elaggregat Torsdag den 12 december 2013 väcktes Ivar ur sin stillsamma 95:e-placering på namntoppen till att bli stormen alla talade om. Träd välte, kvarglömda studsmattor flög iväg och dagen efter var fortfarande 35 000 hushåll utan ström, de flesta i Västernorrland.

I byn Parteboda, en mil öster om Ånge, slocknade det helt.

–Men är man uppväxt på landsbygden vet man att man måste vara förberedd, säger Partebodabon Mikael Ericsson, som fick strömmen tillbaka efter tre dygn.

Andra i byn fick klara sig utan ordinarie strömtillförsel i upp till en vecka.

–Men elbolagen ställde snabbt upp provisoriska elverk.

Det ska de ha beröm för, säger Mikael. Det är tydligt att de lärt sig av tidigare stormar.

Vi levererar städning Mikaelmed och hanshög sambo kvalitet, Åsa Skarpsvärd hade tur. En vän från enmed närbelägen by, som hade Tack vare alternativa värmekällor som kakelugnen och vedspisen slapp Åsa Skarpsvärd och Mikael Ericsson omtanke om strömmen kvar, kom förbi och frysa när stormen Ivar gjorde att de blev utan ström i tre dygn. lånade sitt elaggregat. vårut miljö, våra kunder –Det är så här i byarna, säger Åsa.

Manvåra hjälper medarbetare varandra. i kakelugnen. Vi kunde också ställer sig frågan: vad gör jag Han arbetar som virkesköoch Tack vare elaggregatet kunde vi elda i vår panna. Dessutom eldade vi i vedspisen i köket och

Vi levererar städning med hög kvalitet, med omtanke om vår miljö, våra kunder och våra medarbetare

hålla den största frysen igång.

Det som fanns i småfrysarna fick vi portionera ut hos vänner.

Och så tände vi stearinljus.

Både Mikael och Åsa tog strömavbrottet med ro.

–Jag är van sedan barnsben att det är strömavbrott ibland, säger Mikael. Jag tror att alla som bor på landet då och då

om det blir strömavbrott i flera dagar?

För Mikael och Åsa har det varit självklart att behålla husets vedspis och kakelugn.

–Och har man varken vedspis eller kakelugn tycker jag man ska skaffa sig en gasolkamin, säger Mikael.

pare och konstaterar att det råder kaos i skogen just nu.

–Det är betydligt värre än efter stormen Dagmar för två år sedan. Många ringer och är oroliga för sin skog och vill ha virket tillvarataget. Det krävs en väldig verksamhet för att ta reda på alla träd som fällts. Åsa tycker det är otäckt med

stormar som Ivar och Dagmar.

–Det är jätteobehagligt, säger hon. Man frågar sig ju om det ska vara så här eller om det är något tillfälligt. Tack och lov gick det bra med huset. Vi lärde oss av Dagmar och bommade igen mer den här gången.

LOTTA BYQVIST

STÄD • TVÄTT • TRANSPORT STÄD • TVÄTT • TRANSPORT STÄD • TVÄTT • TRANSPORT

SANERINGAR

Ann-Christine Lundqvist

Ann-Christine Lundqvist

MEKANISKA ARBETEN - Reparation av maskiner - Laseruppriktning - Fältbalansering - Sprickindikering (magnetpulver) - Vibrationsanalys

www.emiservice.se

AUTOMATION - Elektrisk felsökning - Ombyggnader - PLC-programmering - Pneumatik FALLSKYDD - Auktoriserad besiktningsman

EMIIndustriservice

Elektromekanisk

LYFTDON - Förebyggande och akutavhjälpande underhåll på telfrar och traverser - Egenkontroll av lyftredskap - Erbjuder lyftsäkerhetsutbildning

Konsumvägen 3 872 31 Kramfors, Tel: 070-274 60 10

30

v i n d k r a f t tidningen

västernorrland nr 1 2014

Erika fick jobb på hög nivå När andra sätter sig i kontorsstolen åker Erika Dahlin 115 meter upp i luften för att reparera vindkraftsturbiner.

–Gillar man inte höga höjder ska man nog göra något annat, säger hon.

Erika Dahlin stortrivs med jobbet som vindkraftstekniker.

– Men det här är ingenting för höjdrädda, säger hon.

240 W Solcellspanel

22-åriga Erika Dahlin är sedan augusti förra året anställd av Statkrafts Sollefteåkontor som vindkraftstekniker i Mörttjärnsbergets Vindpark 2,5 mil öster om Bräcke – på gränsen till Västernorrland. Hon stortrivs med sitt jobb.

–Man lär sig saker hela tiden och så är det skönt att vara utomhus större delen av dagarna, säger hon.

Erikas huvudsakliga arbetsuppgift är dagligt underhåll av

vindturbinerna.

–Via ett särskilt program i datorn får vi veta vad som behöver göras. Vi ser vilka turbiner som snurrar och vilka som stoppat.

Att de stannar kan vara på grund av isbildning, att de har för lite fett eller olja eller så kan det vara en ventil som är trasig.

I stora vindkraftsparker finns det alltid något att göra.

Erika utbildade sig vid Hjalmar Strömerskolan i Strömsund.

–Jag hade hört talas om vindkraftsutbildningen när jag gick på gymnasiet och tyckte den lät spännande. Både pappa och bror min är mekaniskt lagda och jag brås nog på dem. Jag ville inte ha ett jobb där jag satt stilla på kontor.

Efter utbildningen fick hon

med Mikroinverter

mo n te ra s åp pa ne le nsba ks i da

ger 230 V rätt i ditt vägguttag Max 1A 230 V verkningsgrad 95 % Maximalt 16 enheter kan kopplas i en slinga.

Kopplar man 3 slingor kan man få 3 fas.

Ett solcellspanel med speciella egenskaper >Hög verkningsgrad 22,5 % 5.595.-/enhet inkl.moms >Låg temperaturkoefficient >Bra effekt även vid låg instrålning Vi levererar även offline(inte nätanslutnar)anlägggningar. >Cellförbindningar på baksidan Titta gärna på vår hemsida, ring eller mailar. >Solceller från ”Sunpower”

AB ELMCO Fryksdalsbacken 5 120 43 Farsta Tel.:08-749 11 95 info@elmco.se

jobb i Norge, först i vindkraftparken Smöla, därefter Hitra som båda ligger utanför Trondheim.

–Där kom jag direkt in i färdiga parker. Jag lärde mig mycket och trivdes bra.

Trivs gör hon också tillbaka i Sverige, även om gärna skulle se fler kvinnor i branschen.

–Det är ingen nackdel att vara kvinna och jobba med vindkraft, säger hon. Och alla karlar tycker det är kul med tjejer i branschen.

Tycker hon aldrig att det är otäckt att vara så högt upp i luften?

–Nej, men det här är inget jobb för den som är höjdrädd.

Vad finns det då för nackdelar med jobbet?

–På vintern kan det vara kallt och det blir en hel del tunga lyft, men fördelarna överväger. Till exempel får man hela tiden lära sig mer om el och hydraulik.

Erika har inga planer att lämna vindkraftsbranschen.

–Jag kanske inte vill arbeta som just vindkraftstekniker hela livet, men det finns så många andra möjligheter inom vindkraften att nischa in sig på, säger hon.

Anders Hildebertzon är kraftverkschef på Statkraft med säte i Sollefteå. Han konstaterar att många som går vindkraftsutbildningen också får jobb.

–Vi har ingen speciell tjejkampanj, men alla behövs, säger han. Eftersom många tjejer går vindkraftutbildningen hoppas jag att de också kommer att söka jobb hos oss framöver.

–Just nu är vi i en uppstartsfas. Efter sommaren räknar vi med att påbörja rekrytering av vindkraftstekniker till Björkhöjden och Ögonfägnaden. Jag skulle tro att vi under 20142015 kommer att anställa 12-14 stycken.

LOTTA BYQVIST

Fullutrustat gym Måndag-Torsdag 08.00-20.00 Fredag 08.00-16.00 med passerkort 05.00-23.00 varje dag.

www.hjorts.se Mobilnr Tommie 070 345 51 71

Sven-Erik 070 639 69 95 Bodil 070 31 27 311

www.rafnagym.se 0623-10166

Hotell på hjul!

Det prisvärda alternativet för ett bekvämt och praktiskt boende med serviceorganisation över hela Sverige.

Mast- och tornunderhåll AB Verkstadsgatan 1 73160 Valskog

Telefon: 0221-320 66 E-post: info@mtuh.se Hemsida: www.mtuh.se

Ring 036-393725 www.kaberental.se

Vi satsar för framtidens beh

Betongpumpar och Mobilkranar

Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32

Vi satsar för framtidens behov

Betongpumpar och Mobilkranar

Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32

MASKINFÖRARUTBILDNINGAR TELEFON 0690-126 75

Vi satsar för framtidens behov

Betongpumpar och Mobilkranar

MASKINFÖRARUTBILDNINGAR

Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32

TELEFON 0690-126 75

MASKINFÖRARUTBILDNINGAR

TELEFON 0620-142 52

TELEFON 0690-126 75

TELEFON 0620-142 52

Vi saf Vi satsar

Vi kan erbjuda både mobila betongpumpar och

har både de mobila och deoch mobilkranar som behövs för att serva Vi kan Vi erbjuda både mobila mobilkranar förbetongpumpar attbetongpumpar serva hela Region Mitt Vi har både betongpumpar och de mobilkranar som behövs för att www.angemobilkrana serva hela region Mitt de ochmobila utbildar maskinförare med riksintag, Stefan Gerling. Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32 mobilkranar för att serva hela Region Mitt Mitt och utbildar maskinförare med riksintag, Stefan Gerling. www.angemobilkranar.se Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32

www.angemobilkranar.se

TELEFON 0620-142 52

Vi satsar f

www.angemobilkranar.se Vi kan erbjuda både mobila betongpumpar och Vi har både de mobila betongpumpar och de mobilkranar som behövs för att serva hela region mobilkranar för att serva hela Region Mitt Mitt och utbildar maskinförare med riksintag, Stefan Gerling. www.angemobilkranar.se Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32

www.angemobilkranar.se MASKINFÖRARUTBILDNINGAR MASKINFÖRARUTBILDNINGAR TELEFON 0690-126 75 0690-126 75 TELEFON MASKINFÖRARUTBILDNINGAR

Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 TELEFON 0690-126 75 44 32

Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32

Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32

Vi satsar Vi saf

Vi satsar f

ämtlands MOBILKRANAR AB

Östersund

Sollefteå • Tel: 0620-142 ämtlands 063-51 45 00 TELEFON 0620-142 52 52 Sollefteå • Tel: 0620-142 Vi har både de mobila betongp TELEFON 0620-142 52 52 MOBILKRANAR Sollefteå • Tel: 0620-142 Vi har både de mobila betongp TELEFON 0620-142 52 52

AB

Vimaskinförare har både d Mitt Mitt och och utbildar utbildar maskinförare ämtlands TELEFON 0690-126 0690-126 75 75 TELEFON MOBILKRANAR AB Mitt och utbild MASKINFÖRARUTBILDNINGAR TELEFON 0690-126 75 ämtlands

MASKINFÖRARUTBILDNINGAR MASKINFÖRARUTBILDNINGAR

MOBILKRANAR AB

TELEFON 0620-142 52

TELEFON 0620-142 52

TELEFON 0620-142 52 Startläge för vindkraftsarbeten.

Gjutning av liftfundament vid Hamrafjället.

Gulsele vattenkraftverk.

Fundament för vindkraftverk.

Vi har både de mobila betongp

Mitt och utbildar maskinförare Vi har både de mobila betongp Mitt och utbildar maskinförare

Vi är certifierade för Klass 1– Vi har byggt ut den kapacitet som behövs inom både vattenkraft och vindkraftsutbyggnaden.

MOBILBETONG I ÅNGE AB Vårt företag är medlem i SMF Svenska Mobilbetongföreningen Magnus Nelhagen | Tel. 0690-100 05, 070-663 84 30 | www.angebetong.se

Vi har både d Mitt och utbild

Lokal återbäring, ökad sysselsättning, delägarskap, miljöhänsyn för kommande generationer.

www.jamtvind.se

POWER FOR GOOD Nordisk Vindkraft redogör för unik validering av iskastmodell på Winterwind 2014.

Nordisk Vindkraft presenterar stolt unika forskningsresultat under konferensen i Sundsvall.

Dr Gail Hutton redogör för den första objektiva validering som skett av en iskastmodell i jämförelse med verkliga observationer. Observationerna har vidare skett samtidigt som meterologiska data och turbinernas operativa data analyserats.

Forskningen är ett resultat av ett samarbete mellan Nordisk Vindkraft (RES) och Technocentre Eolién, Quebec, Kanada.

Välkommen till Health and Safety sessionen, onsdagen den 12 februari kl 11–12 för att ta del av resultaten och diskutera med Nordisk Vindkrafts forskare.

Nordisk Vindkraft ingår i RES-koncernen, en av världens ledande aktörer inom förnyelsebar energi. Med mer än trettio års erfarenhet har familjeägda Renewable Energy Systems utvecklat och byggt vindkraftverk med kapacitet motsvarande 8 GW i såväl Europa som Nordamerika, Asien och Stillahavsregionen.

Nordisk Vindkraft har sedan starten 2002 utvecklat och byggt mer än 300 MW landbaserad vindkraft företrädesvis i norra Sverige. Vi driver också framgångsrikt merparten av de färdigställda anläggningarna för både egen och kunds räkning. Vid all projektering av vindkraft eftersträvar vi en minimal påverkan på miljön och att tillföra nya positiva värden för alla i närområdet.

Vi kallar det Power for good.

TEL 031-339 59 60 WWW.NORDISKVINDKRAFT.SE