Vinterkraft i Norrbotten

v i n d k r a f t t i dn i ngen nummer 1 norrbotten 2012

Vindfyr samlar Norrlandskommunerna sid 3

wpd planerar miljardinvesteringar sid 10

Vindmätande familjeföretag expanderar sid 20

Piteå snart självförsörjande på el sid 23

v i n d k r a f t tidningen

2

norrbotten nr 1 2012

Tusentals nya jobb ligger i luften 5000 vindkraftverk.

Så många anläggningar ska byggas i de fyra norrlandslänen de kommande åren.

Energiminister Anna–Karin Hatt

A

v de står Norrbottens län för cirka 1700 och Västerbottens län för cirka 1200 där Sveriges energiminister Anna–Karin Hatt pekar på att vindkraften kommer att skapa stora möjligheter för företag och kommuner.

I en intervju för Vindkraftstidningen pekar hon på vikten av att vindkraft lokaliseras där de bästa förutsättningarna finns.

–Det är många faktorer som avgör det, bland annat vindresursen, lokal acceptans, påverkan på miljö och tillgång till nätet, säger Anna– Karin Hatt som pekar på att vindkraft i norr ger stora fördelar för näringslivet och skapar betydande möjligheter för de lokala samhällena.

–Det är välkommet, inte bara ur energisynpunkt, utan också för tillväxten och utvecklingen i norrland, säger Anna–Karin Hatt, som ser stora fördelar med vindkraft.

–Det är en förnybar, oändlig energikälla utan koldioxidutsläpp. Den spelar en viktig roll för att bredda elproduktionen. När kärnkraftverken står stilla och vattentillgången i vattenkraftverken är låg som under de

senaste vintrarna, blir det allt viktigare att ha tillgång till annan slags elproduktion. Vindkraften har en stor outnyttjad potential i Sverige, menar Anna–Karin Hatt, men det finns också nackdelar: –De ligger framför allt i den plats den tar i landskapet. Detta gör att det är viktigt med en förankring och acceptans hos de som bor nära verken. Vindkraften är också beroende av väderförhållandena. Det ställer högre krav på elnät och reglerkraft, menar Anna–Karin Hatt.

I Norrbotten och Västerbotten ser läget gynnsam ut för vindkraften. I Norrbotten finns idag ett 60 tal verk, nyligen invigdes Sjisjka vindkraftspark tre mil utanför Kiruna och nästa år sätter Svevind och Enercon spaden i jorden för fortsättningen av de projekt som omfattar 1101 verk i Markbygden. Mark och Miljödomstolen har nyligen givit klartecken för 314 vindkraftverk där 36 av dem påbörjas våren 2013. Totalt planeras det för cirka 1700 verk i Norrbotten de kommande åren.

I Västerbotten planeras det för cirka 1200 verk.

Anna–Karin Hatt gillar att vind-

kraften utvecklas som den gör: –De senaste årens utveckling har varit mycket positiv. Vindkraften slår nya rekord. I höst har elproduktionen från vindkraft passerat 7 TWh, vilket motsvarar mer än den svenska stålindustrins elförbrukning på ett år.

–Regeringen ser mycket positivt på utvecklingen. Det produktionsmål vi har är inte knutet till vindkraften utan till den förnybara elproduktionen som helhet, men vindkraften blir en allt viktigare komponent för att målet ska nås, säger Anna–Karin Hatt, som pekar på att 2010 höjde regeringen målet för elcertifikatsystemet.

–Det innebär en ökning av den certifikatsberättigade produktionen med 25 TWh från 2002 till 2020 där en kontroll av elcertifikatsystemet kommer att genomföras senast vid utgången av 2015, säger energiministern.

–Vi gör också andra insatser som att underlätta utbyggnaden av elnäten och vi arbetar med förslag för att få bort tröskeleffekterna för att ansluta ny vindkraft till elnäten, säger energiministern, som pekar på att de kommande tio åren satsar regering-

en 3,5 miljarder per år på att bygga ut elnätet.

–Men det är inte bara genom att bygga mer nät som mängden vindkraft kan öka. Det kan också ske genom att använda den infrastruktur som redan finns mer effektivt, och genom att skapa möjligheter för en mer flexibel förbrukning. Utveckling av smarta nät är ett område som kan bidra till både effektivare och flexiblare användning.

Anna Karin Hatt säger att för att uppmuntra privatpersoner som vill bli småskaliga vindkraftsproducenter, arbetar hennes departement med en reform för så kallad nettodebitering av el. Det innebär att personer som producerar egen el, till exempel med ett vindkraftverk på tomten, kan kvitta sitt överskott mot konsumtion hos elnätsföretaget.

–Regeringen anser att tillståndsprocesser för både ny elproduktion och kraftnät måste fortsätta att förenklas och förkortas, säger energiministern.

Hur ser Du på beskattningen av vindkraft.

–Frågan kommer ofta upp när den kooperativa vindkraften disku-

teras eftersom den beskattas utifrån den generella förmånsbeskattningen, men från regeringens sida finns inga planer på att frångå de generella reglerna för förmånsbeskattning.

Centerpartiet har drivit och fortsätter att driva på för att finna former för att det ska bli förmånligare än idag att vara delägare i vindkraftsverk, säger Anna–Karin Hatt som också svarar på hur hon ser på ersättning till markägare, och användning av bygdemedel.

–Det är viktigt för etablering av vindkraft att det blir en positiv dialog mellan projektörer och kommunerna där parterna känner sig respekterade och har förståelse för varandra. Det finns exempel där vindkraftsbolag har gett bidrag till föreningslivet i de kommuner som berörs av vindkraftsetablering, och det ger konkret nytta för det lokala samhället.

–Jag ser det som en angelägenhet mellan vindkraftsbolagen och det lokala samhället. Det är inget som staten ska styra. Däremot uppmanar jag gärna vindkraftsbyggare att ta initiativ som skapar en god lokal förankring, slutar Anna–Karin Hatt.

v i n d k r a f t t i dn i nge n ПОБЕДА P U B L I C AT I O N S

Ansvarig utgivare: Ralph Rentzsch Redaktion: Tommy Norin och Ralph Rentzsch Bild på första sidan: Foto: Jonas Lundmark Layout och produktion: Robert Bolinder Försäljning annonser: Säljstyrkan i Östersund Kontakt: Ralph@pobeda.se, tel 0643–21137

Tidningen du håller i din hand ges ut av Pobeda Publication AB. Vindkraftcentrum för Barentsregionen har gett redaktionen en del förslag till artiklar och reportage. Tidningen når alla hushåll och företag i Norrbottens län.

Vindkraftcentrums syfte med samarbetet är att med annonser och artiklar visa invånarna att vindkraftbranschen finns och växer.

I övrig media framförs ofta att utbyggnaden inte ger något i form av arbetstillfällen eller bygdemedel. Vindkraftstidningen visar vad som är på gång och att det är upp till befolkning, kommuner och företag att göra det bästa möjliga av de investeringar som nu görs.

Pobeda Publication AB kommer kontinuerligt att ge ut tidningar som beskriver vindkraftens expansion i Sverige.

Nästa tidning kommer ut i Jämtland den 15 februari 2013. Har du artikelförslag eller vill annonsera, info@pobeda.se.

Tommy Norin

v i n d k r a f ttidningen

nr 1 2012 norrbotten

3

Vindfyr blåser på för vindkraften

–Vi har blivit mer pådrivande i vindkraftsfrågor, säger projektledaren Jens Sperens, som pekar på att numera kan man ladda ner Vindfyrs app i Smartphonen 2009 beslöt några personer som brinner för vindkraft i Norrland att bilda en styrgrupp och starta projektet Vindfyr, som syftar till mer samverkan mellan de 54 norrlandskommunerna.

–Det krävs för att maximera den lokala nyttan. Kommunerna står inför stora utmaningar, säger Jens Sperens, projektledare för Vindfyr.

Vindfyr har sitt säte i Piteå där personerna i styrgruppen kommer från olika delar av Norrland. Norrbotten representeras av Erik Persson, Piteå kommun, Fred Norström, Norrbottens energikontor och Jonas Lundmark, informatör vid Vindkraftcentrum Barents.

Roland Lundqvist, Malå, representerar Västerbotten. Karin Liinasaari, Strömsund, representerar Jämtland och Erik Löfgren, Södra Norrlands Vindkraftcentrum, för Gävleborg samt Thomas Jensen, Länsstyrelsen, för Västernorrland.

Sedan Energimyndigheten beviljat stöd startade Vindfyr november 2010.

–Det innevarande projektet, med budget 1,4 miljoner kronor, sträcker sig till slutet av 2012. Vi ser att det nu är läge för en mer långsiktig fi-

nansiell lösning, och arbetar därför med att attrahera medfinansiering ifrån de som är engagerade i stora vindkraftparker,säger Jens Sperens, som tycker att det är rimligt att Vindfyrs kunder betalar för den information de får.

Just nu planeras det för nära 6000 vindkraftverk i Norrland.

–Många kommuner berörs, så det finns skäl att samarbeta, säger Jens Sperens, som pekar på att i Norrland står områdena för likartade Norrländska utmaningar.

–Det är kallt, det är långa avstånd och det handlar ofta om mycket stora parker, säger Jens Sperens som punktar upp tre huvudområden Vindfyr arbetar med.

–Det mest aktuella är elnätsfrågan. Det är en viktig övergripande regionfråga, säger projektledaren, som pekar på betydelsen av att det skapas en bra och hållbar strategi för den norrländska exporten av el.

Det andra är funktionen som samordnare mellan kommuner och projektörer där det är viktigt att hålla sig uppdaterad om nuläget.

–Ett litet verk någonstans – ingen bryr sig – men handlar det om 6000 verk blir vi en stor spelare i världen,

säger Jens Sperens, som pekar på vikten att kommuner får rätt information om vindkraften.

Han ser Vindfyr som en brobyggare mellan kommuner, projektörer och lokala näringar.

Ett exempel är att under 2011 genomfördes en konferens kring hur rennäringen påverkas av vindkraft.

13 samebyar deltog, liksom moderorganisationen SSR. Jens Sperens pekar

på att Vindfyr lärt sig en del sedan starten.

–Vi har klart blivit mer pådrivande i vindkraftsfrågor.

En tredje fråga Vindfyr arbetar med just nu är isproblematiken.

–Vi arbetar i ett kallt klimat där det handlar om att skapa förutsättningar för en säker drift med kvalitét!

Han pekar på att det är viktigt att kommuner ser fördelarna med vindkraft för att kunna tillgodogöra sig nyttan på bästa sätt.

–Flera av dem är riktigt hungriga, andra behöver mer tid på sig, men vi har gott hopp om att de tveksamma ansluter sig, säger Jens Sperens, som också pekar på viktan av att företag är på banan.

–Vi vill peka på möjligheterna att ta hem nya affärer, säger projektledaren.

Studier visar att vid vindkraftsbyggnationer har upp till 25 procent av investeringarna landat i lokala företag.

–Det finns ett norskt exempel på att lokalnyttan kan bli upp emot 60 procent, säger Jens Sperens, som pekar på att det börjar också kommunpolitikerna upptäcka.

I höst Genomförde

Vindfyr bland annat konferensen Nolia vind i Piteå där LKAB informerade om sin vindkraftsatsning och Vindfyr informerade om lokalt ägd vindkraft.

–Sedan kommer vi att delta vid konferensen Wintervind i Östersund i februari, säger Jens Sperens.

Arbetet går också vidare med idén om att bilda lokala samrådsgrupper, där en lokal grupp med folk från ren-

Foto Tommy Norin

näringen, företag och kommuner blir klar i höst.

Jens

Sperens

sammanfattar

Vindfyrs uppdrag med att projektet vill ta hand om frågor som är typiskt norrländska och som inte hamnar på någon annans bord och han påpekar vikten av att kommuner kontaktar Vindfyr.

–Det finns kommuner som arbetar med samma frågeställningar så det finns skäl att samverka mer, säger Vindfyr´s projektledare, som också presenterar en virtuell nyhet, numera har Vindfyr en egen ”app” som kan laddas ned i smartphonen.

Tommy Norin

Experter på vindkraft!

v i n d k r a f t tidningen

4

norrbotten nr 1 2012

Riksdagsledamot vill snabba på miljöprövning Riksdagsledamoten Sven–Erik Bucht, s, tycker att tillämpningen av de svenska miljölagarna ibland drivs in absurdum där Naturvårdsverket bromsar tillståndsärendena genom att överklaga i sista minuten.

Under våren tog Bucht upp i riksdagen den sega och långa tillståndsprövningen för Europas största landbaserade vindkraftspark utanför Piteå, där det planeras för 1101 kraftverk och där etapp ett består av 314 verk.

–Sverige framstår inte som en investeringsvänlig nation, säger Sven– Erik Bucht, som tidigare var kommunalråd i Haparanda och som deltog aktivt med att skriva avtal om en vindkraftspark på Seskarö.

Han tillträdde som riksdagsman 2010 och kort därefter frågande han dåvarande miljöministern Andreas Carlgren, c, om handläggningstiderna. Eftersom ingenting hände, återkom han i våras där han återupprepade kravet om snabbare prövningar till miljöminister Lena Ek, också c.

–Processen med ansökan kom in för sex–sju år sedan och det tog för lång tid innan Miljö och Markdomstolen kom med något beslut. Det är oacceptabelt, säger Sven–Erik Bucht, som pekar på att det finns stor risk för att finansiärer av vindkraftsprojekt drar sig ur och väljer att investera i andra länder om ärendena ska ta så lång tid.

I interpellationen

frågade han vad hon gör att ”vi ska få en handläggning som stimulerar tillväxt och jobb, och har ministern ambitioner att verka för att gällande miljölagstiftning och dess tillämpning förändras med krav på tydlighet och kortare handläggningstider”?

22 maj svarade miljöminister Lena Ek på Buchts interpellation med

att bland annat peka på att mark och miljödomstolarna har reformerats och genom dem ”finns förutsättningar för att förenkla, samordna och effektivisera domstolsprövningarna”.

Det är inte Sven Erik

Bucht nöjd med: –Det var undvikande, säger Sven– Erik Bucht, som pekar på att Sverige är värst i Europa vad gäller byråkrati kring miljöstillstånd.

–Och den borgerliga regeringen har inte tagit detta på allvar. Den är passiv till att göra förändringar som krävs, säger s– riksdagsmannen, som kräver att regeringen måste lägga mer resurser på domstolarna.

–Dessutom vara tydlig i sina regleringsbrev till myndigheterna om vad som gäller, säger Sven–Erik Bucht, som inte tänker ge sig när det gäller krav på snabbare miljöprövningar.

–Den borgerliga regeringen har varit passiv när det gäller frågan om att snabba på miljöprövningarna, säger Sven–Erik Bucht,S, riksdagsman och tidigare kommunalråd i Haparanda.

–Jag kommer givetvis att fortsätta väcka frågan om det inte blir några förändringar, säger Bucht, som vill se mer vindkraft i Norrbotten och Västerbotten.

–Men den kan inte lösa allt energibehov. Vi kan få ut mer effekt av

både vattenkraft och kärnkraft, säger Bucht, som när det gäller det senare är positiv till att Finland bygger nytt kärnkraftverk på anda sidan Bottenviken.

Tommy Norin

Svenska Kraftnät Vindkraft ger rustar för miljarder jobb till 11 000 En ny stamnätledning från Norrbotten till sydsverige, och uppgradering av de fyra stamnätledningar som nu finns.

År 2020 kommer de svenska vindkraftverken att producera 26 Twh, de kommer att sysselsätta 11 141 personer och vindkraftaktörerna kommer att betala 3,6 miljarder kronor i skatt.

Det ingår i Svenska Kraftnäts investeringar där verket lägger 60 miljarder kronor fram till 2025 på att rusta det svenska elnätet och där vindkraften är en av drivkrafterna bakom att affärsverket vill snabba på med utbyggnaden.

Det framgår av en rapport ”vindkraftens ekonomiska effekter 2010– 2020”, framtagen av Jenny von Bahr vid WSP Energy & Strategi i Stockholm.

Studien/prognosen bygger på inrapporterade planer från 27 vindkraftsföretag som motsvarar 53 procent av marknaden. I de ekonomiska beräkningarna antas elpriset ligga på 65 öre/kilowatt, vilket 2010 var det genomsnittliga spotpriset på elmarknaden.

WSP redovisar att av de 27 företagen kunde tolv ge svar på utbyggnadsplaner fram till 2014. 2010 stod de tolv företagen för 28 procent av den totala vindkraftproduktionen,men beräknas enligt prognosen stå för 76 procent av produktionen i Sverige år 2020.

Det innebär att det väntar stora investeringar de närmaste åren.

Investeringarna i vindkraft blir mycket kraftiga med en utbyggnadstakt på åtta – till 17 miljarder per år från 2012 och framåt.

I år och nästa år peakar investeringarna för att sedan sjunka efter 2015. De uppgifterna beror på att

I höst har Svenska Kraftnäts ”perspektivplan” varit ute på remiss.

Den anger hur affärsverket ser på energisituationen,och vilka investeringar som behövs fram till år 2025 – Vi vill tidigt flagga för vilka åtgärder som krävs, säger Viktor Wallström vid Svenska Kraftnät, som anger att det finns planer på att förstärka elnätet med nya stora stamnätledningar från Norrbotten till sydsverige, framdriven av den snabbt växande vindkraften. Investeringen sker efter 2020.

Dessutom ska de

nuvarande fyra stamnätledningarna från Norrland uppgraderas. Det sker 2014–2016.

Perspektivplanen tar upp att transport av el från vindkraftverken är en prioriterad fråga, men Svenska

Kraftnät konstaterar också att ”den omfattande vindkraftsutbyggnaden skapar ett betydande nätplaneringsproblem”.

Skälen är att

det råder stor osäkerhet kring hur många vindkraftsprojekt som egentligen kommer igång, med hänvisning till att det är svårt för vindkraftsbolagen att räkna hem projekten på grund av lågt elpris och lågt pris på elcertifikat.

Och vindkraften är en produktionsmässigt sett en ojämn leverantör av ström.

Det hindrar dock inte Svenska Kraftnät att investera. Fram till 2025 planerar verket att lägga 55– 60 miljarder på nya stamnät där exempelvis sydvästra länken i södra Sverige byggs just nu, och förutom uppgraderingen och nybyggnationen av stamnätledningen från norrland, sker en utbyggnad av nätet efter Lule älv under 2014–2016.

Verket vill också bygga ny matning från Ofoten i Norge till Porjus, och en ny ledning mellan Sverige– Finland. Det är inte bestämt när det ska ske.

2013 investerar Svenska Kraftnät 4,8 miljarder i utbyggt elnät.Under 2013–2015 handlar det om 15 miljarder.

Mark och miljödomstolens beslut att ge grönt ljus för de 314 verken i Markbygden utanför Piteå aktualiserar frågan om det finns ledig kapacitet för att transportera den el som ska ledas via det nya ställverk som byggs vid Råbäcken för 100 miljoner kronor.

– Det finns avtal med Svenska Kraftnät som är skyldiga att ansluta och det finns plats på ledningarna.

Redan nu finns en installerad effekt på 2000 Megawatt och det räcker för att transportera el från 700 vindkraftverk, säger Svevinds Vd Mikael Kyrk.

På sikt, och det anges också i perspektivplanen, behövs ytterligare ett ställverk i Markbygden med en ny tvärledning mellan ställverken.

Investeringar som landar hos Svevind och Enercon och som enligt Mikael Kyrk ingår i kalkylerna.

Tommy Norin

vindkraftsbolagen har tagit fram utbyggnadsplaner fram till 2015, därefter blir utbyggnadstakten lägre.

Exempelvis 2017 beräknas investeringarna ligga på 7, 8 miljarder, och drygt åtta miljarder 2017 och 2018.

Vindkraften ger

arbetstillfällen där WSPs rapport visar att i år sysselsätter den 9 371 personer där antalet ökar till 10 266 nästa år. Efter det sker en viss nedgång till drygt 8 000 personer 2016–2018 för att öka igen där Jenny von Bahrs beräkningar stannar vid 11 142 personer år 2020.

I rapporten slår också forskaren fast att vindkraften ger redan idag betydande skatteintäkter.

I år betalar branschen 2,5 miljarder i skatt. 2015 passeras tre miljarder och 2020 beräknas den förnybara energin ge stat och kommuner skatteintäkter med 3,6 miljarder kronor.

Då kommer vindkraftsbranschen att omsätta 30,5 miljarder kronor. En sektor i samhället som ökar sin omsättning rekordsnabbt.WSP redovisar att 2010 omsatte branschen 6,9 miljarder kronor. Förra året mer än fördubblades omsättningen till 15 miljarder där prognosen anger att den kommer att vara fördubblad om åtta år.

Tommy Norin

Starka vindar ger hållbart energisystem Vindkraften har en viktig roll i omställningen till ett hållbart energisystem. I Europa har vindkraft länge varit en viktig förnybar och kostnadseffektiv energikälla. I Sverige har vi bara sett början.

Som en del av de svenska klimatmålen finns tydliga mål för utbyggnaden av vindkraft. Den svenska ambitionen att satsa på förnybar energi har gjort att utbyggnaden tagit fart på allvar de senaste åren.

Utmaningen för vindkraftprojektörerna är att få tillstånd för att bygga vindkraft inom rimlig tid. På lokal nivå stoppas ofta vindkraftprojekt av olika intressen, ofta med miljöinriktning. Kan omställningen mot ett hållbart energisystem med mer vindkraft ske utan konflikt med lokala intressen?

– För att investeringarna ska vara miljö- och kostnadseffektiva är det oerhört viktigt att placera vindkraftverken där det blåser, säger Eva Vitell, chef för Vattenfalls projektutveckling på land i Sverige.

Vinden är en naturresurs och för att utnyttja den så effektivt som möjligt måste vindkraften placeras på de platser där det blåser som allra mest. Att mäta och analysera vinden är därför nödvändigt för varje val av lokalisering. Vinden bör vara utgångspunkten för beslutsfattare, på lokal och regional nivå, när lämpliga platser för vindkraft pekas ut eller när tillstånd ges till ett vindkraftprojekt.

– Självklart måste miljöintressen och andra faktorer vägas samman i en slutlig bedömning. Studier av exempelvis fåglar, fladdermöss och olika naturvärden görs därför alltid i våra projekt för att bedöma möjligheterna för samexistens, säger Eva Vitell och tillägger: – Ett hållbart energisystem bygger på att det finns möjlighet till goda investeringar, ekonomiskt som miljömässigt.

Vattenfall är idag en av Europas största vindkraftproducenter med mer än 900 vindkraftverk i Sverige, Danmark, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien.

Vattenfalls totala vindkraftstillgångar producerar drygt 4 TWh under ett normalår, motsvarande hushållsel till 800 000 hem. I norra Sverige, med sina starka vindar, är flera projekt under utveckling. Förra året invigde vi vår största landbaserade vindkraftpark, Stor-Rotliden, strax norr om Fredrika i Åsele kommun.

Eva Vitell, chef för Vattenfalls projektutveckling på land i Sverige.

v i n d k r a f t tidningen

6

norrbotten nr 1 2012

Regeringens samordnare:

–Systemtänk krävs för att få fart på vindkraftsindustrin

Stefan Lundmark, är en av fyra samordnare i Sverige som har till uppgift att samordna myndigheters och vindkraftsindustrins intressen så att Sverige når det uppsatta målet med 20 TWh vindkraft år 2020.

–Vindkraften i Sverige saknar en helhetssyn, det fattas ett systemtänk i branschen och det kan ha sin grund i att näringen är relativt ung i Sverige.

Det säger Stefan Lundmark, regeringens samordnare för vindkraftsatsningar i Norrbotten och Västerbotten och den övriga världen.

Med systemtänk menar han bland annat el–infrastruktur och långsiktiga satsningar på forskning och utbildning.

–Vindkraftsindustrin har mycket att lära av pappers–stål och träindustrin när det gäller systemtänk.

Det är jag övertygad om, säger Stefan Lundmark.

Han pekar också på att om Sverige ska få fart på energiomställningen krävs tydliga, stabila, men också kraftfulla satsningar från offentlig och privat sektor.

Han har en gigantisk uppgift. Att bygga broar mellan de myndigheter som ibland agerar bromsklossar och den ibland otåliga vindkraftindustrin.

Och – den andra rollen – att agera blåslampa emot sin egen arbetsgivare, näringsdepartementet, där Stefan Lundmark klart vill skynda på vindkraften.

–Det går för långsamt, säger han, och syftar på den långa miljöprövning myndigheterna ägnat sig åt i Markbygden där Svevind fått vänta i sju år på miljötillstånd.

–Hanteringen är olycklig. Man ska ha respekt för tågordningen,men när det tar så lång tid finns risk för att investeringarna läggs i malpåse. Det blir i slutändan för dyrt för projektören, säger Stefan Lundmark, som tycker att det är rimligt att halvera tiden för miljöprövningar.

–Jag hoppas nu att Mark och Miljödomstolen kommer med ett beslut så att Svevind får komma igång, säger Lundmark, som uppger att han tagit upp problemet med energiminister Anna–Karin Hatt.

Stefan Lundmark har ett långt CV som bland annat rymmer EU–samordnare i Piteå kommun, projektledare vid Luleå Tekniska Universitet,

verksamhetsledare vid företagsparken Aurorum i Luleå och just nu också samordnare (75 procent) för Vindkraftcentrum i Barents.

I grunden är han

elektrikern som blev statsvetare.

Han är en av fyra samordnare i Sverige som har till uppgift att samordna myndigheters och vindkraftsindustrins intressen så att Sverige når det uppsatta målet med 20 TWh vindkraft år 2020.

Idag produceras cirka sju TWh, så det är bråttom, menar Lundmark, som pekar på nu handlar det om att få myndigheter och vindkraftsintressena att mötas.

Han säger att han försöker agera genom att bland annat delta i uppvaktningar som syftar till att blåsa på vindkraften.

–Jag är en slags medlare, säger Stefan Lundmark, som tycker att kärnfrågan har tappats bort i vindkraftsdebatten.

–Det handlar hela tiden om ekonomi. Men den viktigaste frågan är

varför vi arbetar med denna miljö– omställning, säger Stefan Lundmark, som ger exempel.

–2006 skickade Länsstyrelsen Norrbotten tillväxtprogram till EU– kommissionen. Programmet kom tillbaka med vändande post där kommissionen efterlyste motiv.

–Den ville veta anledningen till varför vi jobbar med vindkraften – där det inte i första hand handlar om tillväxt, säger regeringens vindkraftsamordnare.

–Anledningen till det omfattande arbetet med energiomställning i Norrbotten och övriga världen bottnar i att det kommer att bli omöjligt för människor och vissa djur att finnas kvar på jorden om temperatur fortsätter att stiga. Detta tappas ofta bort i den allmänna debatten, säger han.

När det gäller vindkrafti norra regionen pekar han på att utvecklingen sker i län som säger ja.

–SOMM–institutet vid Göteborgs universitet gjorde en undersökning i Norrbotten och Västerbotten som vi-

sade att i Västerbotten är 82 procent av invånarna positiva, i Norrbotten 78 procent, säger Stefan Lundmark, som pekar på att det fanns negativa yttringar emot de 14 verken på Bondön i Piteå skärgård, men när väl verken var byggda kom enbart positiva omdömen.

–Och nu är folk vana vid att de står där!

Förutom segheten i miljötillstånden pekar Lundmark på oron kring låga elpriser och låga priser på elcertifikat.

–Men det är viktigt att inte grunda kalkylerna på hur det ser ut nu. En ansvarsfull industri måste titta 15– 20 år framåt när den bedömer sina investeringar, säger samordnaren, som pekar på att LKAB tar ju inte sina investeringsbeslut på hur gruvpriserna ser ut idag – de lägger sina investeringar med sikte på att efterfrågan ökar och att priserna går upp.

Tommy Norin

Vi är en komplett leverantör av strategiskt och operativt underhåll för företag inom vind, vatten, värme och industri.

SEU tar hand om ert strategiska och operativa underhåll så att ni kan jobba med er

Våra drygt hundra medarbetare har mycket bred kompetens och i vår tjänsteport-

kärnverksamhet i lugn och ro. Vi har lång erfarenhet av förebyggande underhåll och

följ finns en hel del specialtjänster, bland annat termografering, vibrationsanalys,

att arbeta med hela kedjan, allt från optimering till operativa tjänster och beredskap.

maskinuppriktning och balansering, maskinanalys, industriklättring och högspän-

Vid nymontage och ombyggnader erbjuder vi bland annat projektledning, konstruk-

ningsunderhåll. Bland våra kunder finns såväl stora energiföretag som mindre

tions- och ritningstjänster. Vi tar även hand om hela projekt.

industriföretag.

www.seu.se

vi korrigErar aLLa dina synfEL – även brytningsfel och ålderssynthet kostnadsfria konsultationer & drop-in undersökningar.

30-50% rabatt MEd brUttoLÖnEavdrag

UMEÅ: SKOLGATAN 73 A – Telefon 090-14 24 00 LULEÅ: STORGATAN 45 – Telefon 0920-420 420 Ö-vik: STORGATAN 19 B – Telefon 0660-28 11 28 www.koskela.se

Vi utför ögonlaser- och RLE-operationer för att korrigera alla synfel, även ålderssynthet.

Välkommen att boka in en tid hos oss där du alltid får en kostnadsfri undersökning och konsultation av en legitimerad ögonläkare.

Visst vet du att du kan göra bruttolöneavdrag för synfelskorrigering via ditt jobb? Det är kostnadsneutralt för arbetsgivaren och skattefritt för dig, det innebär att du sparar mellan 30 till 55 procent på din operation. Boka in en tid redan idag för ditt första stegmot ett liv utan glasögon och linser!

v i n d k r a f t tidningen

8

norrbotten nr 1 2012

Vindkraftcentrum ett energiskt nav 2009 bildades Vindkraftcentrum för Barentsområdet i syfte att vara ett nav för företag, myndigheter, försvarsmakten, kommuner och andra som söker information kring den vindkraft som växer snabbt i Norrbotten.

Vindkraftcentrum Barents är baserad vid Furunäsets företagsby i Piteå med Stefan Lundmark som projektledare. Förutom att leda Vindkraftcentrum arbetar han 25 procent som regeringens samordnare för vindkraften i den nordliga regionen (se artikel sidan 6)

gionen samt 77 vindkraftsmontörer fått jobb hos Enercon i samband med uppförandet av de tio verken vid Dragaliden, säger Stefan Lundmark, som också pekar på att det blir viktigt att reda ut vad den kommande parken med 30 verk i Sjisjka utanför Abisko som byggs just nu kommer att ge.

Bakom Vindkraftcentrum står Piteå kommun, Norrbottens landsting, Länsstyrelsen, Energimyndigheten och EUs regionala strukturfonder.

Vid kontoret i Piteå arbetar förutom Stefan Lundmark, Jonas Lundmark, informatör samt Anna Marklund, som har hand om administration och ekonomi.

I Markbygden

–Bildandet av

Vindkraftcentrum har två grundläggande orsaker. Det var mycket vindkraft på gång, inte bara i Sverige utan också i Finland och Norge, säger Stefan Lundmark, som pekar på det andra skälet, Svevinds plan att bygga 1101 verk i Markbygden.

–En satsning med mycket stor potential där vi ser att det inte går att hantera som när man bygger tio verk.

–Det blir helt andra frågor att ta ställning till, säger Stefan Lundmark, som exemplifierar med att Piteå hamn får en helt ny och större roll som importör av verk, det planeras för en betongtornfabrik vid hamnen, och att rekrytera arbetskraft blir en viktig uppgift.

Erik Persson, Jonas Lundmark och Stefan Lundmark arbetar med att synliggöra vindkraften och dess effekter på Foto Tommy Norin näringar i Norrbotten och Västerbotten.

–Vi har gjort en samhällsekonomisk kalkyl för etapp ett (314 verk, reds anm), säger Stefan Lundmark där vi kartlagt hur många arbeten Markbygden skapar.

–Vi sade när vi gjorde kalkylen att

vi inte ska blåsa upp några siffror utan vara realistiska. Det är viktigt att leverera rätt uppgifter till de aktörer som blir inblandade, säger samordnaren till Vindkrafttidningen.

–Men vi insåg snabbt att det-

ta handlar om mycket. Utbildning, där vi bidragit till att Lernia (se artikel sidan..) startat en internationell vindkraftteknikerutbildning, och vi genomför varje år konferensen Nolia Vind, säger Stefan Lundmark, som

också är självkritisk.

–Vi har fokuserat mycket på vad som kan komma att hända i framtiden, men nu måste vi se vad de hittills gjorda satsningarna givit.

–Exempelvis har 34 företag i re-

finns Vindens hus där småföretag har växt fram i vindkraftens spår.

–Det som hänt har varit ett bra lärande för oss, säger samordnaren, som uppger att Vindkraftcentrum har tagit fram en handlingsplan med nio punkter med vad centrat ska arbeta med.

Dit hör tillståndsprocesser, finansierings och ägarfrågor,bygga ut elnätet och en strategi för hur näringslivet i Barentsregionen ska nappa på vindkraften.

Det finns åsikter om att ”vindkraft ska byggas där konsumenterna finns, varför Norrbotten”?

–Varför? Jo för att här finns fördelar. En är att vi har få men stora markägare vilket gör markfrågor enklare. Det råder inte samma konkurrens här om marken som i södra Sverige.

–Det är sant att Norrbotten har överskott på el och det bästa vore kanske att den producerades där konsumenterna finns. Men vi måste se på vindkraften som en basnäring, likt andra basnäringar som finns i länet. Vi har goda möjligheter att skapa utveckling och tillväxt samtidigt som vi bidrar till energiomställningen, säger Vindkraftcentrums projektledare.

Tommy Norin

Rovfåglar utsatta för vindkraftverk Rovfåglar utmärker sig i statistiken över arter som dödas i kollisioner med vindkraftverk. Det visar en studie gjord av Vindval som är ett forskningsprogram som drivs av Naturvårdsverket och finansieras av Energimyndigheten.

Programmet som pågår till 2013 omfattar 30 forskningsprojekt och fyra så kallade syntesprojekt, där Vindval bland annat tittat på hur vindkraft

påverkar fågelliv.

Ett vindkraftverk dödar mellan 2,3 till 7,3 fåglar per år där Vindval konstaterar att en utbyggnad av 5000 verk i Sverige skulle komma att döda 36 500 fåglar per år.

Här summerar forskargruppen att vindkraften utgör en mycket liten fara sett till totalt antal dödade fåglar, men det är inte för fåglar i allmänhet vindkraften är ett hot, det gäller enbart några få fågelgrupper där rov-

fåglar är mest drabbade. Örnar, vråkar och glador är rovfåglar som segelflyger mycket och de lever farligare än mindre arter som flyger mer aktivt, som kärrhök, duvhök och sparrhök.

Vindval redovisar, att rotorbladen rör sig, gör det svårare för främst rovfåglar att undvika dem, rovfåglar flyger exempelvis inte in i träd som ju står stilla.

En del av orsaken är att fåglars ögon sitter på sidan av huvudet och

det ger ett begränsat synfält, och rovfåglar som spanar efter byten på marken har svårt att hålla uppsikt framåt.

Därför har Sveriges Ornitologiska förening tagit fram förslag på lämpliga avstånd mellan vindkraftverk– boplatser, där ett verk inte bör placeras närmare än 2–3 kilometer från en boplats för Havsörn eller Kungsörn och inte närmare än 2 kilometer till Pilgrims-

falk och en kilometer till boplatser för Orre och Tärnor Det finns enligt Vindval också en dom i Miljödomstolen avkunnad 23 november 2011, att vindkraftverk inte får byggas närmare än två kilometer till boplatser för Kungsörn och Fjällvråk.

Tommy Norin

VINDKRAFT Barentsregionens nya tillväxtindustri

Miljardinvesteringar

Kompetensförsörjning

FOTO: MARIA FÄLDT

Arbetstillfällen

Förnybar energi

Vill du veta mer – kontakta oss! www.vindkraftbarents.se, tel. 0911-697048

v i n d k r a f t tidningen

10

norrbotten nr 1 2012

wpd planerar för miljardinvesteringar Tyskägda vindkraftprojektören wpd med erfarenhet av utveckling, byggnation, finansiering och drift av mer än 1 400 vindkraftturbiner i Europa och andra delar av världen planerar vindkraftsparker i Norrbotten och Västerbotten för 3,3 miljarder kronor.

Läget på den svenska vindkraftsmarknaden med lågt elpris och lågt pris på elcertifikaten har dämpat lusten hos små aktörer att investera i vindkraft.

Dock inte hos tyskägda wpd.

–Vi har stark ägare som tänker långsiktigt, säger Weronica Ekholm, vid wpd Scandinavia,det svenska bolag som projekterar och bygger landbaserade verk. wpds andra bolag i Sverige, wpd Offshore Stockholm AB, projekterar och bygger havsbaserade vindkraftsverk.

Den landbaserade verksamheten i Sverige startade 2007 och har idag cirka 300 vindkraftverk i planerings– eller tillståndsfas.

–Vi har kommit längst med Aldermyrberget i Skellefteå. Där planerar vi att bygga under sommaren 2013, säger Weronica Ekholm, som pekar på att hittills har inte företa-

get byggt några havsbaserade parker i Sverige, men bolaget har ambition att bygga fem sådana parker, bland annat en vid Tärnan/Klockgrundet i Piteå skärgård med 132 verk.

FAKTA WPD wpd har funnits i Sverige sedan 2002 och har sitt säte i Stockholm. Verksamheten är delad i två affärsområden: wpd Scandinavia AB som projekterar vindkraft på land, och vindkraft till havs projekteras av wpd Offshore Stockholm AB. Båda bolagen ingår i wpd–koncernen– en av Europas ledande vindkraftsprojektörer med lång erfarenhet inom projektering, finansiering, realisering och drift av projekt inom förnybar energi.

De landbaserade

planerna är mer omfattande. I Västerbotten planeras för bland annat en park med sex verk på Klöverberget nära Skellefteå där wpd inom kort lämnar in ansökan om bygglov och anmälan enligt miljöbalken till Skellefteå kommun.

Dessutom planeras för en större park i Råliden med cirka 40 verk placerade i gränslandet mellan Skellefteå – Piteå.

–Där är vi tidigt i processens.

Samrådsprocessen är inte klar, men vi har haft ett tidigt samråd med samebyarna, säger Weronica Ekholm.

För projektet vid Tallträskliden avvaktar wpd bättre förutsättningar för bland annat elanslutning innan bolaget går vidare.

–Och vi letar efter nya platser hela tiden, säger Weronica Ekholm, som kommer in på placeringen av 31 verk på SCA –ägda Bergön i Kalix skärgård i Norrbotten.

–I slutändan kan det falla bort några verk, tror Weronica Ekholm, som uppger att just nu hanteras de yttranden som kommit in efter sam-

–Vi är positiva till Wpds plan att bygga vindkraft på Bergön. Det skulle ge båtklubben chans att få fast el till vår klubbanläggning i Gårdsviken, säger Lars Ekerljung, ordförande för Töre båtklubb.

Foto Tommy Norin

råd. Bolaget väntar också på slutrapporteringar från de omfattande utredningar som gjorts och som handlat om inventering av havsörn, kulturvärden, naturvärden, landskapsanalys, logistik och fågelstudier.

–Initialt talade vi om en byggstart 2014 med inkoppling av de första verken under 2015. Men med tanke på miljöprövningen och att elnätanslutningen är komplicerad, det handlar ju om en sjökabel, är det mer realistiskt att tro att det står klart först 2017, säger projektledaren.

Hon uppger att wpd har som policy att upprätta en vindkraftsbonus med återföring av medel till bygden, som i det här fallet är tänkt att gyn-

na det rörliga friluftslivet i skärgården. Samtal runt bonusen har förts, men avtal kring det blir en senare fråga.

Apropå el öppnar Ekholm för möjligheten att den elanslutning wpd drar fram kan leda till ett mervärde för lokalbefolkningen.

Töre båtklubb som har anläggning vid Gårdsviken på norra Bergön uttryckt intresse att ansluta anläggningen till fast elnät. Idag drivs den med hjälp av egna elverk.

–Vi utreder möjligheten. Vi vill att våra etableringar ska ge fördelar för de lokala intressen som finns i området, säger Weronica Ekholm.

Tommy Norin

FAKTA BERGÖN wpd vill bygga en vindkraftspark om 17–31 stycken verk, med en total installerad effekt runt 100 MW på Bergön i Kalix kommun. Antal och storlek på verken är beroende av resultat från pågående vindmätning.

31 vindkraftverk á 3,2 MW skulle ge en årsproduktion på ca 360 GWh (360 miljoner KWh) och skulle räcka till att försörja drygt 71 000 villor med hushållsel.

Vindkraftspark Bergön är lokaliserad ca 20 km sydväst om Kalix stad i Kalix kommun, Norrbottens län. Parken planeras att driftsättas tidigast 2015.

Källa www.wpd.se

Adecco ordnar arbetskraften Svevind och Enercons planer på att förverkliga den gigantiska vindkraftsparken i Markbygden gör att bemanningsföretaget Adecco i vässar klorna genom att bland annat bilda en rörlig ”mobility”–grupp som kan gå in i allt från vindkraftsprojekt till att jobba inom gruvindustrin.

–Vi kan flytta kompetensen dit den behövs, säger Ralph Bäcklund, Adeccos marknadschef i Norrland, som berättar just nu arbetar företaget med det bemaningsföretaget kal�lar för ”mobility”– rörlig arbetskraft.

–Vi är ett bemanningsföretag och all vår personal är rörlig på det sättet att de kan gå in på olika arbetsplatser på olika orter. Men nu bildar vi en särskild grupp med folk med lite högre kompetens som ska vara lite mer rörlig än de andra i Addecogruppen, förklarar Ralph Bäcklund.

Han vet inte i dagsläget hur stor gruppen blir och vilka yrkesgrupper det handlar om.

–Det blir efterfrågan som styr det. Men tanken är att de anställda i ”mobility” snabbt ska kunna placeras på arbetsplatser runt om i Sverige, och just arbetar vi intensivt med rekryteringen, säger marknadschefen.

Adecco är en av de stora aktö-

–Nu satsar vi på att skapa en ny rörlig grupp som bland annat kan arbeta emot vindkraftsbranschen, säger Ralph Bäcklund, marknadschef vid Adecco.

Foto Tommy Norin

rerna i Sverige vad gäller rekrytering och bemanning. Företaget har 50 kontor i Sverige, bland annat i Umeå, Skellefteå, Piteå,Luleå, Pajala och Gällivare. Företaget har cirka 45 procent av bemanningsmarknaden i Norrbotten och Västerbotten.

– I Luleå har vi funnits i 15 år. I Piteå tio år, säger Ralph Bäcklund, som uppger att i norrlandsregionen har Adecco 500 anställda som kan indelas i tre grupperingar.

– Vi har fast anställda vilket utgör 70 procent av arbetsstyrkan.

Dessutom har vi visstidsanställda och anställningsformen student.

–Allt för att hålla en hög servicegrad, säger Ralph Bäcklund.

–Studentverksamheten handlar ofta om korta uppdrag där en person går in hjälper till när ett företag får peak i verksamheten, säger marknadschefen, som förklarar att Adec-

co arbetar med tre olika uppdragsmodeller.

En är rekrytering där Adecco letar folk som sedan anställs av det företag Adecco fått uppdraget i från.

En annan är så kallat ”hyrköp”, där Adecco hyr ut arbetskraft en period, sedan anställs personen eller personerna hos det aktuella företaget.

–Den tredje nischen är traditionell bemanning där företag har behov av att få in arbetskraft under viss tid, säger marknadschefen, som uppger att Adecco kan förse marknaden med all slags arbetskraft.

– Det handlar om allt från tjänstemän till montörer, svetsare, och sågverksarbetare. Vi har också elektriker som ingår i särskilt bolag, säger Ralph Bäcklund, som uppger att kunderna finns inom bland annat stål, gruv, verkstads – och skogsindustrin.

Och nu vill Adecco på allvar ge sig in i vindkraftsbranschen.

– Vi hade folk på plats i bygget av Sjisjka vindkraftspark. Nu kommer Markbygden och då hoppas vi kunna förse företagen med den arbetskraft de behöver. Vi har kompetent folk för det, säger Ralph Bäcklund.

– Nu tar vi ett nytt kliv där vi vill bli en bra partner på alla orter, i Norrbotten och Västerbotten och

det gäller inom både vindkraften och gruvnäringen, säger Adeccos marknadschef.

Tommy Norin

FAKTA Koncernen Adecco S.A. är världens största bemanningsföretag med ca 5 500 kontor i ca 60 länder spridda över hela världen med 33 000 anställda.Tre miljoner människor arbetar för Adecco under ett år.

Bolaget är registrerat i Schweiz och noterat på Swiss Exchange i Zürich. 2011 omsatte koncernen 20,5 miljarder Euro.

I Sverige är Adecco ett auktoriserat bemanningsföretag med ca 50 kontor spridda över hela landet.2011 var svenska omsättningen cirka 2,5 miljarder.

Förutom uthyrnings– och rekryteringstjänster erbjuder företaget lösningar inom bland annat outsourcing, omställning, ledarskapsutveckling, kompetensutveckling och karriärrådgivning.

Källa Addeco Sverige.

v i n d k r a f ttidningen

nr 1 2012 norrbotten

Forskare vill ha testanläggning i norr

11

De arbetar för att skapa en testpark för vindkraft i Norrland.

Frv. Stefan Skarp, Skellefteå Kraft, Ralph Nyström, Sverea Mefos, Stefan Ivarsson, Vd Scandinavian Wind och professor Jan–Olov Aidanpää vid LTU. Foto Tommy Norin

En park som ska testa vindkraft i kallt klimat.

Det vill Svensk Vindkrafts Tekniskt centrum SWPTC, bygga i Norrland med hopp om byggstart 2014-2015.

–Sverige kan bli ledande i Europa när det gäller att testa vindkraft i kallt klimat, säger Stefan Ivarsson, vd för Scandinavian Wind i Karlstad till Vindkraftstidningen,när projektet presenteras för företag och kommuner vid ett möte i Luleå 21 september.

Arjeplog har profilerat sig i Europa som ett mecka för biltester i kallt klimat där bland annat bilgiganterna Audi, BMW och Mercedes testar bilar,verksamhet som skapat en miljardindustri i glesbygd.

Något liknande vill Stefan Ivarsson se vad gäller vindkraft.

–Det finns en testanläggning i Kanada, men inte i Europa. Idag kan vindkraftprojektörerna ta till sig erfarenheter av exempelvis isbildning först när verken är på på plats.

–Men för forskningen och bolagen är det viktigt att se hur vindkraft fungerar i kallt klimat där Norrland kan bli ett bra testområde, säger vdn för Scandinavian Wind.

–Verken ska testas innan de riktigt stora projekten kommer igång, säger han, Idén till testparken väcktes av SWPTC ett, projekt som drivs av Chalmers i Göteborg med ett antal stora företag med som intressenter, bland annat ABB, SKF och General Electric. Det leds av professor Ola Carlson vid Chalmers.

–En tanke föddes att starta ett testcenter med 4-8 verk som ska

placeras i område med svåra snö och isförhållanden, säger Stefan Ivarsson, som uppger att nu letar SWPTC efter lämplig plats i norrland –Det är intressant

att se att om det är 38 grader kallt, vad händer med maskinhusen, tornen och vingarna? Hur reagerar materialet och hur påverkas produktionen? Säger Stefan Ivarsson, som hoppas att testparken kan vara på plats 2014eller 2015.

–Den ska förmodligen drivas av ett testbolag där projektörerna får hyra en plats för att testa verk.

–De kan handla om korta försök, eller att det långtidstestas, förklarar Stefan Ivarsson upplägget emot industrin.

Forskningen ges plats i parken, där Chalmers finns med, men också Luleå Tekniska Universitet med pro-

fessor Jan-Olov Aidanpää (Teknikvetenskap och Matematik) som projektledare.

–LTU har redan

arbetat med materialfrågor i samarbete med forskningscentrat SICOMP, men detta blir något nytt. Vi hoppas kunna gå igång med forskningen kring vindkraft efter nyår, säger Jan-Olov Aidanpää, som anser att Sverige kommer att bli ledande i Europa vad gäller vindkrafttester i kallt klimat.

–Detta kan bli lika stort som biltestverksamheten.

Skellefteå Kraft, störst i Västerbotten på vindkraft, har gått in med 225 000 kronor för att finansiera förstudien till testparken.

Vid årsskiftet kommer bolaget att ha 51 verk på plats i Västerbotten, det har tidigare byggt tio verk i Arjeplog.

–För oss handlar det om att skaffa kunskap om hur verken fungerar i kallt klimat, att säkra kvalitén, säger Stefan Skarp, chef för strategiska investeringar vid Skellefteå Kraft.

Han har sett

problemen med is och snö.

–Där vi behöver veta mer inför exempelvis etableringen vid Blaiken med 90 verk, säger han.

Mötet i Luleå genomfördes med forskningscentrat Sverea Mefos som värd.

Där säger projektledaren Ralph Nyström.

–Sverea Mefos har stor erfarenhet av att driva forskningsprojekt där vi arbetar emot stora aktörer som SSAB och LKAB, därför kan vi tänka oss att driva den nya testparken, säger han.

Tommy Norin

Känn vindkraften.

En oändlig naturresurs.

Skellefteå Krafts anläggning på Uljabuoudafjället i Arjeplog är den första stora vindkraftparken i Sverige som har byggts och anpassats för fjällmiljö. De tio vindkraftverken använder ett nyutvecklat avisningssystem som förhindrar isbildning på turbinbladen, vilket möjliggör driftsäker vindkraft i extrema väderförhållanden. Uljabuoudas årsproduktion på cirka 80 GWh motsvarar el till mer än 3 000 eluppvärmda villor.

www.skekraft.se/vindkraft

Skellefteå Kraft är en av Sveriges största kraftproducenter, med egna produktionsanläggningar för vindkraft, vattenkraft, värme och bioenergi. Skellefteå Kraft har egna elnät och erbjuder energi- och underhållstjänster. Dessutom bedrivs verksamhet inom fastighetsuthyrning och bredband. Bolaget är helägt av Skellefteå kommun och 2011 var antalet anställda cirka 650, med en omsättning på 5,1 miljarder kronor.

v i n d k r a f t tidningen

12

norrbotten nr 1 2012

Rewind vill bygga vindkraft efter norrlandskusten I höst ger ledningen för vindkraftprojektören ReWind Offshore i Karlstad sig ut på en resa för att tala med kommunalråd efter norrlandskusten om fördelarna med att bygga vindkraft i kustnära områden.

Det återstår att se om Piteås kommunalråd Peter Roslund låter sig övertalas eftersom kommunen säger nej i sin vindbruksplan till byggen av kustnära verk.

–Säger de nej bygger vi inte, men det är synd eftersom de kustnära områdena är dåligt utnyttjade, säger Åke Pettersson Frykberg, Vd för ReWind Offshore i Värmland, som specialiserat sig på att utveckla och bygga havsbaserade vindkraftsparker.

Han startade företaget 2009 tillsammans med Leif Jonsson, tidigare vd för Dynavind, och Tore Wizelius, en av de namnkunnigaste personerna i Sverige vad gäller vindkraft, som skrivit tio böcker i ämnet.

–Vår affärsidé är att utveckla havs och kustnära vindkraftprojekt, säger Åke Pettersson Frykberg, som pekar på att företaget har tillgång till en ny teknik för att bygga fundament till havs, där Energimyndigheten bidrog med 40 miljoner kronor till utvecklingen i ett nationellt pilotprojekt.

–Det handlar om bergförankrade fundament där ringar spänns fast i berget, förklarar ReWinds Vd, som säger att fundamenten kan bestå av 5–10 koniska ringar med upp till en diameter av åtta meter.

–Där tornet skruvas är diametern oftast fyra–fem meter, förklarar Åke Pettersson Frykberg, som berättar att med den tekniken har Konsortiet Vindpark Vänern byggt 10 3MW– verk i norra Vänern strax utanför Karlstad, och nu söker ReWind tillstånd att uppföra ytterligare 20 verk vid Stenkalles grund i sjön.

Dessutom vill bolaget bygga en park med 10–12 verk utanför Norr-

Rewind har byggt vindkraft i Vänern och vill nu undersöka möjligheterna att bygga havsbaserade verk efter norrlandskusten.

köping tillsammans med lokala parter.

Vdn pekar på att i företagsidén ingår att utveckla vindkraftparker tillsammans med lokala företagare och investerare, med Vindpark Vänern som modell.

–Vindpark Vänern ägs av kommunala energi– och bostadsbolag, kooperativ samt lokalt näringsliv, säger Åke Pettersson Frykberg.

Han ser stora möjligheter med havsbaserade vindkraftverk.

–Fördelarna är att det blåser jämnare och högre vind där man uppnår en jämn produktion som inte sliter på maskinerna på samma sätt som på land, säger Rewinds Vd, som också pekar på att frågan om att lösa markfrågan är lättare eftersom det oftast handlar om statliga vatten.

–Nackdelen med havsbaserat är

Foto Rewind.

att det blir dyrare fundament och det är mer väderkänsligt under byggtiden, men fördelarna överväger när djup– och bottenförhållandena är de rätta, säger Åke Pettersson–Frykberg, som nu vill kittla norrlandspolitikerna med havsbaserad vindkraft.

–Senare i höst kommer vi att göra en resa efter norrlandskusten där vi ska prata med kommunfolk. Just nu läser vi kommunernas vindbruks-

planer för att ta reda på hur läget är efter kusten, säger Åke Pettersson– Frykberg.

Han tycker att klimatfrågan borde väga tyngre i samhällsplanering när kommunerna tar fram sina planer, där vindkraften beräknas ta en mycket liten procent av en kommuns markanvändning.

Tommy Norin

Vill ni nå ut med ert budskap? Åre

v i n d k r a f t t i dn i ngen nummer 1 2012

2009

Fina fiskar i Frostviken

Energiministern spår många nya jobb!

Hoting Old Cars Meeting

De grootste in de

Scandinavische landen

Sid 3

Medvind för Hammerdals Betonggjuteri Sid 4

TOP 10

shoppen in Stockholm

Kerstmis in Zweden

Vier

Kerst zoals Kerst bedoeld is

Pobeda Publications AB som ger ut denna tidning om Vindkraft är ett företag specialiserat på att göra tidningar!

Vi har en stor kompetens och kunskap inom området.

Annonsfinansierade tidningar är vår specialitet och vi sköter hela kedjan med försäljning, produktion och layout.

Vi ger också ut tidningar på ryska, tyska och holländska riktade mot turister i Sverige.

KNUFFELEN MET EEN ELAND

De ultieme eland-ervaring in Moose Garden

Kyrkan får kraft från ovan Sid 14

Hällingsåfallet En fantastisk syn

Katharina får världen som arbetsplats

Lilla Inlandsbanan i Yxskaftkälen

Sid 19

Vindkraft räddar glesbygden i Härjedalen sid 28

Bredband till Raftsjöhöjden sprider ost över världen sid 6

Din guide till alla sommarens evenemang i Strömsund FOTO:MIROSLAV STRAJNIC

Vi hjälper er med det!

ZWEDEN Een Nederlander in

Har ni en ide om er verksamhet som ni vill nå ut med kan vi hjälpa er!

Det sker kostnadseffektivt och ni får maximalt genomslag inom det geografiska område ni väljer!

Vi har personal i Östersund, Stockholm, Göteborg, Amsterdam och Moskva!

Kontakta oss så tar vi fram ett förslag! info@pobeda.se eller 0643-21137

Vi erbjuder ett nationellt rekryteringsverktyg för jobb och uppdrag i en växande bransch – vindkraftsbranschen!

Rekrytera medarbetare med rätt kompetens i den webbaserade nationella rekryteringsdatabasen

Söker du jobb i branschen?

Hitta intressanta annonser på vår hemsida och Facebook.

Registrera ditt CV hos oss, så matchar vi mot lediga jobb.

Besök vår Rekryteringsmässa på Winterwind 2013 i Östersund 12-13 februari

Vi finns på Winterwind 2013 tillsammans med Svensk Vindkraftförening Besök oss gärna i vår monter!

Passa på att träffa våra arbetsmarknadsutvecklare Jörgen Eriksson och Mona Sehlin på plats.

Kontakta oss så berättar vi mera!

Jörgen Eriksson, 070-780 94 02 jorgen.eriksson@vindkraftcentrum.se Mona Sehlin, 070-780 94 12 mona.sehlin@vindkraftcentrum.se

v i n d k r a f t tidningen

14

norrbotten nr 1 2012

Inlandsvind vill sälja vindkraftandelar till alla 2011 bildades den ekonomiska föreningen Inlandsvind i Piteå med idé att erbjuda folk att bli delägare i vindkraftverk.

–Nu ser vi fram emot att Markbygden Vind AB börjar bygga etapp ett med 314 verk, säger Lars Sjölund, Koler, ordförande för Inlandsvind.

När Svevind började planera för sin gigantiska park med 1101 verk 2002,väcktes Lars Sjölunds intresse för att lokalbefolkningen skulle ges chans att bli delägare i vindkraftverk.

–2008–2010 byggde Svevind försöksparken med tolv verk i Dragaliden, men före det diskuterades möjligheten att en kooperativ förening skulle få köpa ett verk, säger Anders Persson, ledamot i styrelsen för Inlandsvind.

Han förklarar att folk i Markbygden har väntat länge på att bygget av de åtta verk i Storblåliden som skulle ingå i försöksparken, skulle inledas. Nu kommer de att ingå i den etapp med 314 verk Mark–och Miljödomstolen sagt ja till i oktober och att etappen går igång redan i höst glädjer Lars Sjölund och Anders Persson.

Efter Mark och miljödomstolens besked hoppas de att diskussionerna med Svevind om köp av i början ett verk ska omvandlas i ett skriftligt avtal.

Hittills har 50 personer gått med i Inlandsvind, men för att föreningen ska köpa ett verk behövs 400–

600 personer som blir medlemmar och köper andelar.

Anders Persson och Lars Sjölund uppger att nu vill Inlandsvind inleda förhandling med Markbygden Vind AB om köp av ett verk. –Sedan kan vi erbjuda våra medlemmar köp av andelar, säger Lars Sjölund.

Försäljningen kommer inte att begränsas till enbart folk i Markbygden.

–Det finns ingen geografisk gräns. I första hand riktar vi oss till piteåborna, men det finns exempel på att folk i södra Sverige är delägare i vindkraft i Norrland, säger Lars Sjölund.

Han och Anders Persson har samtalat med företrädare för den ekonomiska föreningen Kvarkenvinden i Västerbotten om upplägget för Inlandsvind.

–Där har delägarna betalat 6000–7000 kronor per 1000 KWh. Men vi vet inte vad priset blir hos oss eftersom vi ännu inte vet vad ett verk kommer att kosta att köpa, säger Lars Sjölund, som pekar på att delägarna i Kvarkenvinden har billig el.De betalar ca 25–30 öre per KWh, inklusive nätavgift och skatter. (Gäller 2011).

Anders Persson pekar på att förmodligen kommer priset att stiga på el, och i det läget blir det fördelaktigt att deläga vindkraft.

–Den kommer att bidra till att hålla nere nivån på din elnota, säger Anders Persson, som pekar på att

det tar 6–7 år för en medlem att räkna hem investeringen i andelar i ett verk.

Efter betalar medlemmarna enbart verkens driftkostnader plus skatter.

–Det blir ekonomiskt fördelaktigt och det är bra för miljön.

Han och Lars Sjölund ser fram emot att Markbygdenprojetet går igång och på sikt kan de tänka sig att Inlandsvind köper mer än ett vindkraftverk.

De talar mest om Svevind, men utesluter inte att det kan bli affär med någon annan vindkraftexploatör där exempelvis Kraftö vill bygga vindkraft i Blåsmark.

–Vi har pratat med Kraftö och börjar de bygga före Svevind kan det lika gärna bli ett köp där.Men det beror förstås på hur snabbt det går och på vilka villkor vi kan få köpa ett verk, säger Lars Sjölund.

Tommy Norin

“

Nu ser vi fram emot att Markbygden Vind AB börjar bygga etapp ett med 314 verk.

Kalix vindkraft blåser på 2005 beslöt ett antal företagare i Norrbotten och Skåne att bilda Kalix Vindkraft AB där de inledde vindkraftseran med att sätta upp ett vindkraftverk i Axelsvik vid havet utanför Kalix.

Sju år senare äger bolaget med Luleå Energi, Bjäre Kraft och pappersproducenten Billerud som betydande ägare åtta verk, där elen säljs via Vattenfall och elhandelsföretaget Bixia i Skåne.

-Det har blivit klart lönsamt, säger Kalix Vindkrafts styrelseordförande Rolf Sandlund.

Förra året omsatte bolaget 8,8 miljoner kronor med 970 000 kronor i positivt resultat och för 2012 beräknas omsättningen bli ca 15 miljoner kronor med ett positivt resultat runt 2 miljoner kronor.

Vindkraften mellan Kalix-Haparanda påbörjades år 2005 då företagaren Michael Henriksson, som arbetat ett antal år med att hitta lämpliga områden för vindkraft i

Norrbotten, tog kontakt med ett antal företagare för att bygga ett vindkraftverk i Kalix. Kalix Vindkraft AB bildades och ansökte om att få sätta upp ett verk vid havet i Axelsvik utanför Kalix. Eftersom det rörde sig om enbart en turbin krävdes enbart tillstånd från Kalix kommun. Turbinen levererades av finska Win Wind från Uleåborg.

Bolaget bildades med 15 delägare från Norrbotten och Skåne som bidrog med tre miljoner kronor i aktiekapital.

-Med banklån på sju miljoner kronor kunde vi fullfölja bygget, säger Rolf Sandlund, som berättar att utfallet från det första verket blev så positivt att Kalix Vindkraft började planera för ytterligare två turbiner vid Axelsvik.

Planerna kunde förverkligas sedan Kalix Vindkraft AB gjort två nyemissioner. Dels en företrädesemission till de befintliga ägarna, dels en riktad nyemission där bl.a. Bille-

rud Karlsborg och Luleå Energi gick in som nya delägare och blev majoritetsägare tillsammans med Bjäre Kraft från Skåne.

-Efter emissionerna hade vi ett eget kapital på 34,5 miljoner kronor, säger Rolf Sandlund, som uppger att 2008 kunde Nordex leverera och sätta upp de två nya turbinerna om vardera 2,5 MW effekt. Med den tidigare turbinen levererar de tre verken ca 12 MWh per år.

Kalix Vindkraft ville dock utveckla verksamheten och 2011 fick bolaget erbjudande om att förvärva Bottenviken Vind AB som äger fem vindkraftverk på Seskarö. Den affären blev klar förra hösten.

Rolf Sandlund och Stina Blombäck, Hållbarhets- och Energidirektör för Billerud AB redovisar att hittills har Kalix Vindkraft investerat 130 miljoner kronor i vindkraftverk, verk som är lönsamma men där ägarna avvaktar med att ta ut någon aktieutdelning.

-Vi har sagt att vi ska nå en soliditet (andel eget kapital av totalt kapital) på minst 50 procent innan vi gör det. Vi är nära dit (47,7 procent) men vill avvakta eftersom priserna på el och elcertifikat för tillfället är extremt låga, säger Rolf Sandlund.

-Vi känner att vi vill konsolidera företaget innan vi går vidare, säger Rolf Sandlund, som uppger att Kalix Vindkraft skulle vilja äga fler verk men prisläget på elenergi och elcertifikat bromsar investeringen.

Kalix Vindkrafts styrelseordförande tar också upp ett par andra hinder för att bolaget ska kunna utveckla vindkraftsparkerna.

Ett är Vattenfalls taxa på anslutningen av el.

-När vi byggde första verket vid Axelsvik behövde vi inte betala någon avgift för att leverera el till nätet eftersom det var ett litet verk under 1,5 MW. Men när vi byggde tvåan och trean började Vattenfall ta ut åtta öre per kilowatt löpande, eftersom effekten översteg 1,5 MW.

Dessutom fick vi betala ledningen. Vi har betalat två gånger för att Vattenfall ska ta emot strömmen. Överföringsavgiften är ca 20% av priset vilket är alldeles för mycket. Det behöver vi inte betala på Seskarö, säger Rolf Sandlund, eftersom de verken är under 1,5 MW effekt. Här måste lagstiftningen ändras anser Rolf Sandlund.

Det andra hindret är också relaterat till Axelsvik, där markägaren helstatliga Sveaskog valt att höja arrendeavgiften i stället för att sälja marken till vindkraftsbolaget.

Och nu har Sveaskog aviserat om att dubblera arrendet vid en eventuell utökning av parken.

-Det innebär en helt orimlig arrendekostnad, säger Rolf Sandlund, som säger att det finns inte sådana marginaler i vindkraftsbranchen som gör att Kalixvind AB klarar en sådan höjning.

Tommy Norin

2200 mm

Vindtek norr ab Vi är specialiserade på vindmätning i kallt klimat och erbjuder åt våra kunder: • Uthyrning och drift av en eller flera SODAR AQ 500 för mätningar upp till 200 m • Uthyrning och drift av mätmaster upp till 140 m • Projekteringsunderstöd i kunders projekt genom bl.a WindPro arbete och deltagande i samrådsprocessen • Service och drift av kunders mätsystem • Vi arbetar mycket hårt för att säkerställa en hög tillgänglighet på våra kunders mätningar

Kontakt: www.vindtek.se • Mob: 070-6736889

700 mm

offshore

2200 mm

Utvecklar vindkraftparker offshore till sjöss tillsammans med lokala aktörer och investerare 700 mm

Kund: Gata:

Datum:

Ort:

Objekt: Skala:

Sparat som:

www.rewindoffshore.se

ReWind Offshore AB, Lantvärnsgatan 8 652 21 Karlstad Tel. 070 650 69 82

Kabeldon HDC-A. Kopplar på vindkraften.

ABB är störst i världen på vindkraft. Från Alingsås bidrar vi med kabeltillbehör, bl.a. Kabeldon HDC-A – kabelskåpet för avgrening av 12, 24 och 36 kV kablar. Du får en beprövad och säker lösning för att skarva och avgrena kabel ovan jord. Kontakta oss när du vill koppla på vindkraften! www.abb.se/kabeldon

ABB AB Kabeldon. Box 531, 441 15 Alingsås Tel: 0322-770 00 www.abb.se/kabeldon

Sign: DN

Ritningen är vår egendom och får ej utan vårt medgivande kopieras eller mångfaldigas vare sig i ursprung eller ändrat skick förevisas eller på annat sätt delgivas tredje person.

Förseelser mot dessa bestämmelser kommer att beivras enligt lag.

v i n d k r a f t tidningen

16

norrbotten nr 1 2012

Här byggdes Norrbottens första vindkraftverk Dalgången Suorva är mest känd för vattenkraft med Suorvadammen –men det är också platsen för Norrbottens första vindkraftverk, byggt 1998 –Och vi skulle vilja bygga fler, säger Mikael Segerström, kassör i den ekonomiska förening som bildades när verket byggdes för 14 år sedan, ett verk som tickar och går och som förser motsvarande 150 villor med ström.

Det 40 meter höga verket är beläget mellan Suorvadammarna, en anrik plats för svensk elförsörjning med Porjus kraftstation som kom under 1910–talet.

–Den byggdes för att förse malmbanan med el, men vattenflödet räckte inte till vintermånaderna, så man byggde Suorvadammarna, förklarar Mikael Segerström, som uppger att högst uppdämt innehåller dammen nästan lika mycket vatten som Vänern.

Här föddes idén att bygga länets första vindkraftverk.

–Dalgången är kilformad där det blåser mycket, säger Mikael Segerström, som pekar på att det var dock inte bara att börja bygga.

Han förklarar att han fick med Uppsala metrologiska institution med i projektet, men de stora vindkrafttillverkarna var inte så pigga på att släppa till teknik till forskningen.

–Men vi lyckades åstadkomma ett samarbete mellan Vattenfall AB, Metrologiska institutionen mfl. och 1998 kunde vi inviga verket, säger Mikael Segerström.

Han pekar på att det fanns inget lokalt motstånd. Däremot var Länsstyrelsens naturvårdsenhet emot pilotprojektet i Suorva.

–Men det kunde förverkligas se-

Det 40 meter höga verket är beläget mellan Suorvadammarna.

dan dåvarande landshövdingen Björn Rosengren gick in och beslutade om tillståndet, säger Mikael Segerström.

Redan från början

var utgångspunkten att en lokal andelsförening skulle bildas där folk kunde köpa in sig i det verk som producerar 1 500 000 kilowattimmar per år.

Det kostade sex miljoner kronor att sätta upp vilket gjordes av Vattenfall.

–Vi erbjöd folk från hela länet att köpa andelar för 3750 kronor per styck där det bestämdes att man fick köpa motsvarande sin egen elproduktion, förklarar Mikael Segerström.

Varje andel beräknades ge 1000 kWh/år.

Idag är verket nära Stora Sjöfallet till 30 procent ägt av vindkooperativet och i sin tur fördelat på drygt 300 andelar på folk som bor i Jokkmokk och i området intill, men det finns också ägare i södra Sverige.

Delägare som får

en årlig återbäring som bidrar till att betala elräkningarna.

–Och folk har mer än väl fått tillbaka de pengar de satt in, säger Mikael Segerström.

Han pekar på styrkan med att ett kooperativ äger vindkraftverket.

–Den tanken går ju ut på att man startar ett gemensamt kooperativ för den nyttighet som man är i behov av, till exempel att gräva en brunn eller bygga ett vindkraftverk till nytta för hushållet, där man kan ta till sig nytillskottet utan beskattning, säger Mikael Segerström, som anser att helst ska vindkraft så lång som möjligt vara lokalt ägda.

–Stora multinationella

bolag ska inte ha förtur till våra naturresurser, menar kassören i vindkraftföreningen.

När det gäller det finns konkreta planer på större vindkraftsparker.

Enligt Länsstyrelsens sammanställning vill Vattenfall Vindkraft AB bygga 20 verk i området, och Vindin AB vill bygga 67 verk vid Suorvamagasinet. Samråd har hållits och ärendena är på väg till Miljöprövningsdelegationen.

Enligt uppgift

ville också Sirkas och Sörkaitums samebyar sätta upp 100 verk vid Suorvamagasinet, men det är återkallat sedan miljödomstolen avvisat ansökan.

Tommy Norin

Ryssen kommer!

Vill ni nå ryska turister och marknadsföra er verksamhet!

Ryska turister är den snabbast växande gruppen utländska turister i Sverige.

Vill ni nå dem på hemmaplan?

Ryska reseoperatörer står för den största delen av ryska turisters bokningar i vårt land.

Vi har mångårig erfarenhet av att arbeta mot den ryska marknaden.

Vi har de bästa kanalerna i Ryssland för att nå direkt till operatörerna som styr resenärernas resmål.

Genom egna seminarier i St Petersburg och Moskva når vi direkt till dem!

PACKAGETOURS

Våra ryska representanter på plats i Ryssland sköter marknadsföring och ger hjälp åt svenska turistföretagare som vill marknadsföra sina anläggningar och destinationer Vi kan hjälpa er på ett maximalt kostnadseffektivt sätt.

Från 5000 kr och upp!

Kontakta oss om vilka behov ni har så tar vi fram ett förslag! info@packagetours.se tel 0643-21137 www.packagetours.se

v i n d k r a f ttidningen

nr 1 2012 norrbotten

17

Arvidsjaurs kommunalråd:

–Flyg och turism går före vindkraft Arvidsjaur kommun prioriterar turism, flyg och försvar före vindkraft.

–Vår generella inställning till vindkraften är positiv men vi har inte så många lämpliga områden att bygga på, säger Arvidsjaurs kommunalråd Jerry Johansson (S),

De flesta kommuner i Norrbotten har antagit en vindbruksplan, så också socialdemokratiskt styrda Arvidsjaur.

Där konstaterar kommunen att i och för sig har Arvidsjaur stora ytor med goda vindlägen, men de kolliderar starkt med intressen som natur och kulturvård, rennäring, turism, flyg, samt försvarets verksamhet.

Dessutom– konstaterar kommunen – det finns ett tydligt motstånd

Arvidsjaurs kommunalråd Jerry Johansson (S),

från lokalbefolkningen emot vindkraft.

–Därför har vi s agt nej till de fles-

ta områden i kommunen, säger Jerry Johansson, som pekar på att Arvidsjaur vill slå vakt om den vildmark kommunen vill locka turisterna till med jakt och fiske som dragplåster.

–Vi har inte mindre än 40 naturskyddsområden att ta hänsyn till.

Dessutom är rennäringen viktig , säger kommunalrådet.

De senaste åren har Arvidsjaur profilerat sig som en ”flygkommun” med ett flygfält som lockat till sig nya aktörer och som också huserar en trafikflygarskola (som dock är nedläggningshotad).

–Vidselbasen med de flygövningar som sker i samarbete mellan olika länder är också viktig för Arvidsjaur, säger Jerry Johansson, som pekar på att dessutom finns jägarförband på orten som tar den mark i anspråk som också hyser ett skjutfält.

Jerry Johansson pekar på att väger man samman alla dessa intressen finns det inte rum för så mycket vindkraft.

–De sammanlagda verksamheterna binder upp så mycket mark i vår kommun, säger han.

Han pekar på att

egentligen finns det enbart ett område som kan vikas för vindkraft och det pekas också ut i vindbruksplanen. Det ligger väster om Avaviken vid Slagnäs.

Ett område har varit föremål för ansökan från vindkraftbolaget Kraftö, det handlar om Brattberget, men området finns inte angivet i Vindbruksplanen, och bolaget har också dragit tillbaka sin ansökan kring det projektet.

Däremot har vindkraftsbolaget Vindkompaniet ansökt om att bygga 37 verk vid Hornliden, den ansökan prövas just nu av Länsstyrelsen/Miljöprövningsdelegationen.

Arjeplog beskrivs som en något mer vindkraftsvänlig kommun där Skellefteå kraft byggt tio verk på lågfjället Uljabuouda. Parken blev klar 2010 och kunde förverkligas sedan markägaren Sveaskog sagt ja och att bolaget kunde nå en uppgörelse med Maskaure sameby.

Enligt Länsstyrelsens

redovisning för vindkraft som är på gång i olika delar av länet finns just nu inga fler ansökningar om vindkraft i Arjeplogs kommun, men att något kan vara på gång bekräftas av att ett bolag fått bygglov att sätta upp en mätmast norr om Slagnäs.

Tommy Norin

Grönt byggande får mer vind i seglen Skanska är en av världens främsta aktörer inom grönt byggande och vi strävar ständigt efter att bli ännu bättre.

Som ett steg i vårt miljöarbete har vi investerat i två stora vindkraftsparker i norra Sverige: Sjisjka och Mullbergs.

Vi har redan kommit en bra bit på väg och när anläggningarna går för fullt kommer vi producera mer el än vi förbrukar i hela vår svenska byggverksamhet. Det är vad vi kallar grönt byggande.

Läs mer om Skanskas gröna initiativ på skanska.se/miljo

Toppen av tillgänglig betongfabrik.

Betongindustris mobila betongfabrik löser ett till synes oöverstigligt problem med närhet till betong på en svårtillgänglig byggarbetsplats. Fabriker kan sättas upp överallt och helt anpassas till arbetsplatsens behov.

Skanska’s Green Initiative A new symbol

v i n d k r a f t tidningen

18

norrbotten nr 1 2012

Nordisk vindkraft vill bygga i Arjeplog Brittisktägda Nordisk vindkraft planerar att bygga nio verk i Naustavare i Arjeplogs kommun.

–Vi börjar få klart med markavtalen och haft ett antal möten med samebyn, säger Patrik Sjöö, projektledare vid Nordisk Vindkraft i Göteborg.

Han förklarar att bolaget är inne i det som benämns samrådprocess .

–Vi hade ett möte med Länsstyrelsens handläggare Kenneth Fors i september, där vi ligger i startgroparna för att skicka in ansökan, säger Patrik Sjöö, som uppger att det handlar om att sätta upp nio verk där investeringen beräknas uppgå till 300 miljoner kronor.

Nordisk vindkraft byggde parken i Havsnäs/Jämtland. Nu vill bolaget bygga flera vindkraftsparker i Norrbotten och Västerbotten.

Grannkommunen Arvidsjaur, är mindre välvilligt inställd till vindkraft och det gjorde att Nordisk Vindkraft valde att backa på ett projekt med elva verk vid Gullön utanför Slagnäs.

Nordisk Vindkraft fullfoljer dock

sina planer i grannlänet Västerbotten där företaget vill bygga 15 verk i Bredträsk och Verboberget.

Hans projekt är inte de enda Nordisk Vindkraft planerar i Västerbotten. Inom kort lämnas ansökan

mawixart.se

Projektledaren förklarar att Nordisk Vindkraft vill bygga verken i en terräng med produktionsskog och viss lågfjällskaraktär. Marken är privatägd där Patrik Sjöö uppger att en del markavtal är klara.

–Vi har också haft ett antal möten med den berörda samebyn, och en rennäringsutredning är påbörjad.

Byggs parken blir det den andra vindkraftsparken i Arjeplogs kommun. 2010 satte Skellefteå Kraft upp tio verk på Uljabouda.

Foto:Fredrik Herrlander

in om att bygga 60 verk i Fjällberg, Lycksele, 21 vindkraftverk planeras i Vargträsk mellan Lycksele/Åsele, dessutom elva verk vid Vinliden/ Lycksele och nio verk vid Hornmyran i samma kommun.

Vinliden är överklagad av Vallsta sameby.

– Jag tror de överklagat på grund av betet trots att samebyn inte använder marken, säger projektledare Marie Löfkrantz, som pekar på att kommunens översiktsplan medger vindkraft i området.

–När det gäller Vargträsk finns inga motstående intressen, och det blåser bra!.

Verken i Norrlands inland hamnar i kallt klimat med isiga förhållanden, trots det ska de inte förses med avvisningssystem.

–Vi ser problemen men det finns inte något vi anser som fullgott system för avvisning, säger Patrik Sjöö, som uppger parkerna ska byggas trots lågt elpris och lågt pris på certifikat .

–Därför att vi tänker långsiktigt.

Det låga elpriset kan vara en tillfällig dip.

–Vi bygger kalkylerna på långsiktiga investeringar med säkert 30 års avskrivningstid och på sikt tror vi att priserna går upp.

–Och ägaren RES är en uthållig vindkraftsprojektör med starka finansiella muskler, säger Patrik Sjöö.

Tommy Norin

cue dee ab

We hold the record for the highest Wind measurement mast installed CUE DEE AB was founded back in 1978 in Sikeå, Västerbotten. During the years we have grown from a small local company to one of the leading suppliers of masts, towers and brackets for both the Wind and Telecom industry worldwide.

Vi är ett kvalitetsval om du värdesätter modern och effektiv företagshälsovård

0911-23 33 33

When it comes to the supply of wind measurement masts we are the market leader in Scandinavia. We also hold the record for the highest wind measurement mast installed, a 200 m K-Mast installed in Germany during 2011!

Sikeå 58 | SE-915 93 ROBERTSFORS | SWEDEN Telephone: +46 934 153 10 | Fax: +46 934 150 72 info@cuedee.se | www.cuedee.se

v i n d k r a f ttidningen

nr 1 2012 norrbotten

19

Kraftö Vind gör miljardinvestering

Här vid Bodsjön utanför Blåsmark vill Kraftö Vind sätta upp 26 vindkraftverk.

Bygga vindkraft i norr ger bra avkastning trots att det är dyrt att transportera elen till södra Sverige, och tack vare bra vind gör Kraftö Vind AB i Stockholm kraftfulla investeringar i Norrbotten och Västerbotten.

–Det är där det blåser,och det finns mer plats för vindkraftsparker, säger Kraftö Vinds Vd Anders Barne, om varför vindkraftsbolaget vill satsa i norr.

–Där kan vi satsa på större parker, det går inte i Skåne och södra Sverige, säger Anders Barne, som redovisar att bolaget investerar norrut, trots att transportkostnaderna för elen blir dyrare.

–Vi kompenseras av bättre vind och avkastningen blir minst lika bra eller bättre från verk i Norrland, säger Kraftö Vinds Vd, som redovisar en rad projekt med 200 verk i Norrbotten och Västerbotten.

Ett hundratal av dem planeras i Norrbotten varav 26 i Blåsmark ett par mil utanför Piteå.

–Blåsmark som projektet heter är långt framme där kommunen sagt ja ochvi har haft avtal med markägare och sameby, säger Anders Barne.

Ansökan är just nu hos miljöprövningsdelegationen på Länsstyrelsen, och Anders Barne hoppas på byggstart hösten 2013.

Projektet är kostnadsberäknat till en miljard där Anders Barne uppger

att Schweiziska energibolaget Alpiq kommer att finansiera och äga parken.

Den finansiella krisen

i Europa har gjort det svårare att få banker att ställa upp.

–Men med energibolag som ägare och tillräckligt stora projekt går det ordna finanisering, säger Kraftö Vinds Vd. Bolaget vill bygga ytterligare ett par parker i Norrbotten, 50 verk i Vouno i Haparanda där samråden är klara, dessutom 20 verk på Brattberget i Arvidsjaur.

–När det gäller det senare hoppas vi på tillstånd under 2014, säger Anders Barne, som pekar på att bola-

get har nått en uppgörelse med samebyarna.

Kraftö Vind beräknar sina investeringar utifrån att varje verk ger 2,5 MW och att varje verk kostar cirka 15 miljoner kronor per MW att bygga.

–Där måste kostnaden ned till 12–13 miljoner kronor/MW för att det ska bli lönsamt, säger Anders Barne, som pekar på två saker för att det ska ske.

En är att leverantörerna av verk blir mer kostnadseffektiva. Det andra är att elpriset och priset på elcertifikat går upp.

–Annars subventionerar skattebetalarna vindkraften och det är väl inte meningen.

Kraftö planerar även att investera i Västerbotten, 38 verk i Stenberg/ Nordmaling där kommunen tillstyrkt och i Ava med 25 verk. Dessutom i Täfteå utanför Umeå med elva verk, totalt 74 vindkraftverk. Ägare och finansiär bakom projekten är Alpiq samt ett par utländska Energibolag.

Han hoppas dock att det kommer tillstånd för verken i Nordmaling i år eller i början av nästa kvartal 2013.

–Ava ligger lite längre bort, där hoppas vi på tillstånd 2014, säger Kraftö Vinds Vd.

Tommy Norin

v i n d k r a f t tidningen

20

norrbotten nr 1 2012

Avknoppat företag sätter upp Suorvavind AB i Jokkmokk är ett exempel på hur vindkraft kan knoppa av företag. Mikael, Vidar och Viktor Segerström har utvecklat ett företag som specialiserat sig på vindmätning.

–I samband med bygget av vindkraftverket i Suorva kom jag att arbeta med att sätta upp en mätmast för vinden, förklarar Mikael Segerström, bakgrunden till bildandet av Suorvavind AB. Masten som kostade 100 000 kronor kunde sättas upp med stöd av Länsstyrelsen.

Han är trähantverkaren och musikern som kom att starta det företag som omsatte fem miljoner kronor förra året och som han idag driver med sönerna Viktor och Vidar Segerström.

–Verksamheten har utvecklats bra. Idag sätter vi upp mätmaster i hela Sverige, säger Mikael Segerström, som uppger att konsultföretaget dagligen tankar hem vinddata från ett stort antal system.

Det handlar

om konventionella mätmaster och system men också om sodarmätning.

–Det går ut på att man skickar ut ljud upp till 200 meters höjd i tre riktningar som reflekteras.

–Utifrån det kan man exempelvis mäta vindhastighet, förklarar Mikael Segerström tekniken, som dock har sina begränsningar.

–Den fungerar ibland sämre häruppe på grund av att vi kan ha stora temperaturskiktningar, säger han.

Under åren har Suorvavind deltagit i ett 30 –tal mer eller mindre stora vindkraftprojekt. Ett av de senare är mätningar i Markbygden där Svevind nyligen fått tillstånd att bygga etapp ett med 314 verk.

Förra året avslutades arbetet för Skellefteå kraft som byggt 10 verk vid Uljabuodda.

Suorva vind i Jokkmokk har specialiserat sig på att sätta upp mätmaster där helikopter används vid lyften.

Gear oils - that drive efficiency.

Higher revenues, increased reliability: Special oils made by Klüber Lubrication help you achieve these goals. They ensure long maintenance intervals or even lifetime lubrication, high efficiency and lasting component protection, even at the gear’s performance limit. Our specialists will recommend you the perfect oil for your requirements. Together we can increase the efficiency and reliability of your mechanical systems.

KlüberComp Lube Technology: Lubrication solutions at the highest level. www.klueber.com/windpowertechnology

Heltäckande inom mark och anläggning www.bilfrakt.se

your global specialist KLU_Anz_WindEnegry_122x90.indd 1

10/22/2012 6:12:16 PM

v i n d k r a f ttidningen

nr 1 2012 norrbotten

mätmaster

21

Enercon anställer i Piteå och varslar i Malmö PITEÅ Vindkraftsbolaget Enercon planerar att anställa 27 personer med placering i Piteå sedan Mark och Miljödomstolen givit Markbygden Vind tillstånd att börja bygga 314 av de 1101 verk som omfattar projektet i Markbygden.

Markbygden Vind AB ägs gemensamt av Enercon och Svevind och nu leder Mark och Miljödomstolens beslut till att Enercon anställer 27 personer varav 14 är installationstekniker.

Isak Lindqvist, installationschef vid Enercon Energy Converter AB i

Göteborg, säger i ett pressmeddelande att ”Projektet i Markbygden är mycket viktigt för regionen såväl som för Enercon och Sveriges energiförsörjning. Vi säkerställer nu att vi har resurser och kompetens för projektet”.

Han uppger att vindkraftparken i Markbygden kommer att resultera i många arbetstillfällen flera år framåt.

–Under vinterhalvåret, då klimatet förhindrar att man bygger vindkraftverk i norra Sverige, kan Enercons svenska installationstekniker arbeta med andra vindkraftprojekt utomlands, säger Isak Lindqvist.

Samtidigt som vindkraftsparken i Markbygden påbörjas väljer Enercon att minska personalstyrkan i Malmö med 60 personer. Skälet är enligt Enercon minskad efterfrågan på vindkraft utomlands.

–Det är förstås mycket tråkigt för personalen i Malmö, men vi måste anpassa vår organisation efter marknaden. Den finansiella oron i Europa bromsar efterfrågan på vindkraftverk internationellt. Sverige är inget undantag, även om Enercon står sig relativt väl jämfört med många andra aktörer i branschen, säger Enercons VD Robert Östman.

Tommy Norin

Piteå på tionde plats på vindkraftslistan Vidar, Viktor och Mikael Segerström (i mitten) sätter upp mätmaster i hela Sverige.

–Vid Sjisjka (invigdes 3 oktober) har vi mätt vind i tio års tid, säger Mikael Segerström, som uppskattar att under åren har nog Jokkmokks företaget satt upp närmare 100 master. Just nu är företaget involverat i vindmätningar i Storuman.

Suorvavind har också satt upp två master vid Ullatti mellan Pajala–Gällivare.

Mikael Segerström är optimist vad gäller vindkraftens utveckling trots lågt pris på elcertifikat och elpris.

–Orderingången är god, säger Mikael Segerström, som pekar på att det långsiktiga projekten i Norrbotten garanterar fortsatt utbyggnad av vindkraft.

Tommy Norin

PITEÅ I Piteå fanns det 28 vindkraftverk med en total effekt om 60 megawatt (MW) i slutet av juni 2012. Det placerar kommunen på tionde plats på vindkraftslistan, där landets samtliga kommuner rankas.

Det uppger Piteå–Tidningen.

Annika Helker Lundström, vd för Svensk Vindenergi, säger att vindkraften i Piteå är en viktig del i energiomställningen.

–Det kommer att krävas stora investeringar i ny elproduktion i god tid innan den befintliga kärnkraften

ska pensioneras. Sverige står inför ett viktigt vägval och det förnybara alternativet växer sig allt starkare, säger hon.

Listan över kommuner med mest vindkraft (installerad effekt) som görs av Svensk Vindenergi, toppas av Gotland, följt av Strömsund i Jämtland och Malmö. I Piteå fanns det 28 vindkraftverk med en total effekt om 60 megawatt (MW) i slutet av juni 2012. Det placerar kommunen på tionde plats på vindkraftslistan, där landets samtliga kommuner rankas.

Svensk Vindenergi uppger att i hela landet har 104 nya vindkraft-

verk tagits i drift sedan årsskiftet och det finns nu vindkraft i 162 kommuner. Vid utgången av juni 2012 fanns det 2 110 vindkraftverk i Sverige.

Vindkraftslistan är baserad på installerad effekt vindkraft i kommunerna. Flera parametrar avgör hur mycket vindkraft som kan byggas i en vissa områden, som yta, befolkningstäthet och vindförhållanden.

Om vindkraften i Piteå ställs i relation till kommunens totala yta skulle kommunen hamna på plats 60 i landet.

Tommy Norin

Vi etablerar vindkraft med lokal nytta!

Jobben finns i norr - erfarna yrkesarbetare behövs!

Delägande Bygdepeng Arbetstillfällen

Adecco Mobility är en enhet inom Adecco som specialiserar sig på att flytta kompetens dit det behövs. Vi hjälper företag och kvalificerad arbetskraft att finna varandra trots geografiska avstånd.

Adecco Mobility vänder sig till dig som vill och kan ta jobb på andra orter än din nuvarande bostadsort. Jobben kan vara kortare eller längre uppdrag alternativt fasta tjänster. Vi hjälper även till med boende och transporter i samband med anställning.

I norra Sverige har du alltid nära till storslagna naturupplevelser, skidåkning, jakt och fiske. Gå in på www.adeccomobility.se för att lämna din intresseanmälan eller söka specifika tjänster. Eller ring oss på 070-5370163 om du har frågor.

O2 har rötter från 1991 och står bakom en betydande andel av den vindkraft som finns i Sverige idag. Läs mer om oss på www.o2.se

adeccomobility.se

v i n d k r a f t tidningen

22

norrbotten nr 1 2012

Markbygden projektet går igång i höst Redan i höst inleder Markbygden Vind som ägs av Svevind och Enercon arbetet med att börja bygga den första stora etappen (314 verk) av det så kallade Markbygden–projektet med slutmål att sätta upp 1101 verk.

Projektet har delvis kantats av motgångar där den totala tiden för miljöprövningen tagit mer än fyra år, trots att regeringen 2010 beslutade om tillåtlighet för den park som med 1101 verk blir en av Europas största industriinvesteringar.

Markbygden vind AB bildades 2008 med Svevind och Enercon som ägare, där bolaget inledde projektet med att sätta upp tolv verk i Dragaliden.

Därefter ansökte

Markbygden Vind hos Länsstyrelsen att få fortsätta med bygget av etapp ett med 314 verk. Den ansökan lämnades till Länsstyrelsen i Norrbotten den 16 maj 2011.

19 december 2011 sade så Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation (MPD) ja till etappen. Under remisstiden fick enligt uppgift Naturvårdsverket kontinuerliga förfrågningar från Länsstyrelsen om verket ville yttra sig kring miljöprövningen. Något svar kom dock aldrig, utom sista dagen med chans att överklaga. I elfte timmen beslöt Naturvårdsverket att överklaga MPDs beslut med hänvisning till att hela parken med de 1101 verken borde miljöprövas.

Den 25 september 2012 beslutade dock Mark– och miljödomstolen i Umeå att gå emot Naturvårdsverket och tillstyrka länsstyrelsens beslut med två ändringar Dels får verk inte placeras för nära kungsörnsbon, dels måste Markbygden Vind förtydliga hur bolaget vill återställa området om och när parken tas ur drift.

Efter 25 september

har berörda parter gått i spänd väntan huruvida Naturvårdsverket återigen skulle överklaga i sista minuten. Så blev det dock inte.

Nu kan projektet i Markbygden fortsätta med bygget av 36 verk i vinter där etapp ett består av 314 verk.

16 oktober kom beskedet att verket inte överklagar, vilket betyder grönt ljus för att bygga etapp ett där arbetena faktiskt redan inletts.

Svevinds Vd Mikael Kyrk säger till Vindkraftstidningen att Markbygden Vind hade börjat bygga oavsett överklagan eller inte.

–Därför att Länsstyrelsebeslutet gav oss rätt att bygga, på egen risk, säger Mikael Kyrk, som nu är nöjd över att tillståndet vunnit laga kraft.

Ett nybildat bolag, Skogsberget

Vind AB, kommer att driva den nya vindkraftsparken.

Etapp ett kommer att kosta cirka 1,5 miljarder kronor där Vdn uppger att finansieringen är klar, och arbetena i området Skogsberget har påbörjats i form av bland annat vägbyggen.

Just nu bygger också BDX och ABB det ställverk som ska ta hand om strömmen.

Mikael Kyrk och Isak Lindquist vid

Enercon uppger att den första delen av etapp ett kommer att bestå av 36 verk.

Gången nu blir

att göra geotekniska undersökningar i området, bygga vägar och kranplattformar, avverka skog och bygga fundament som gjuts på plats.

Våren 2013 beräknas vindkraftbyggena komma igång och de första verken kommer att tas i drift sommaren 2013. Hela deletappen med

Foto Maria Johansson

36 verk beräknas tas i drift vid årsskiftet 2013/2014.

Projektet gör att Svevind och Enercon stärker sin ställning som stor vindkraftsprojektör i Norrbotten och Västerbotten. Under 2011 och 2012 genomförde Svevind och Enercon bygget av en park med 40 verk på Gabrielsberget vid Nordmaling i Västerbotten.

Tommy Norin

Miljonavtal förstärker byakassorna 11 maj förra året skrev byarna Långträsk och Gråträsk utanför Piteå avtal med projektören Svevind om ersättningen från de verk som byggs i Markbygden, Kommer alla 1101 verk på plats handlar det om miljonbelopp till flera byar i området.

2008 skrev Långträsk och Gråträsk nybildade ekonomiska förening

”Markbygden 2008” avtal med vindkraftsbolaget Svevind.

Från början ville föreningen ha 0,005 procent i återbäring på produktionen men förhandlingarna slutade med 0,003 procent.

Avtalet reglerar att just nu går medlen, cirka 12600 kronor per år från de 12 verk som är igång vid Dragaliden.

Uppgörelsen går ut på att när fler verk går igång nästa år kommer återbäringen att delas på de fyra ekonomiska föreningar som bildats, Långträsk/Gråträsk, Koler/Storsund, Lillpite och Roknäs/Stockbäcken Planen i Markbygden omfattar 1101 verk, men blir det prutningar där projektet kanske landar på 900 turbiner, kommer det att ge byarna 10-12 miljoner kronor per år.

Den ekonomiska föreningen har beslutat att pengarna ska gynna befintliga företag i byarna, men också stötta nyetablerade företag i hela bygden.

Idén är också att om en by står inför en stor investering kan man få medel från en annan och sedan återställa kapitalet när det finns läge för det.

Nu går Markbygdenprojektet i gång där det enligt uppgift finns ett visst motstånd mot vindkrafthos bland annat sommarstugeägare i Bänkerträsket, men annars stödjer lokalbefolkningen det gigantiska vindkraftprojektet i Markbygden.

Tommy Norin

v i n d k r a f ttidningen

nr 1 2012 norrbotten

23

Piteå snart självförsörjande på el Mark och miljödomstolens beslut att ge Svevind tillstånd att få börja bygga 314 verk i Markbyden kommer att ge bra skjuts åt ambitionerna i Piteå kommuns klimat och energiplan som antogs 2010.

Energiplanen berättar att under 2008 var Piteå nära 50 procent självförsörjande på el, och läget kommer definitivt att förbättras nu när Markbygden–projektet med totalt 1101 verk kör vidare sedan Mark och Miljödomstolen efter sju års pappersvändande givit grönt ljus för parken i Markbygden. ”Om all planerad vindkraftsutbyggnad blir av så blir den totala elproduktionen i Piteå 11 300 GWh, vilket betyder att kommunen blir en viktig nettoexportör av förnyelsebar energi där den planerade vindkraftproduktionen motsvarar cirka en tredjedel av den planerade vindkraftproduktionen nationellt”, heter det i klimat och energiplanen.

Idag ligger Piteå kommun på tionde plats i Sverige på Svensk Vindkraftsförenings topplista över vindkraftsinnovativa kommuner. Åsa Wikman vid kommunens samhällsbyggnadsenhet pekar på de ambitiösa klimat– och energi mål som satts upp och som beskrivs i den plan som är den första i sitt slag.

Investering i vindkraft räddade butiken!

Piteå är tidigare satt på kartan som en av de ledande kommunerna i Sverige vad gäller forskning och utveckling av alternativa bränslen som diesel framställd av råtallolja,(tillverkas i Piteå och säljs till Preem) och tillverkning av Bio DME baserad på den svartlut Smurfit Kappa producerar. Bio DMEn provas just på på tio Volvo lastbilar i Sverige varav två rullar i Piteå.

Nu fokuseras mycket av arbetet på vindkraft, där Piteå kommun hakar på de klimat/energimål som är satta i länet, nationellt och internationellt.

Länsstyrelsen har

bland annat fastställt att andelen förnybar energi i länet ska öka med 20 procent till år 2020, genom att plocka bort fossila bränslen och minska energikonsumtion.

Piteå har ännu tuffare mål.

–Piteborna har goda förutsättningar att göra miljömedvetna val i sin vardag, säger Åsa Wikman, som pekar på att till 2020 ska koldioxidutsläppen ha minskat med 50 procent jämfört med 1998.

–Fram till nu har vi uppnått 42 procent av det så det återstår åtta procent. Det kan verka lite men det kan bli tufft.

–För att lyckas krävs att vi vidtar åtgärder inom transportsektorn där

För ett drygt år sedan var det nära stopp för macken och butiken i Långträsk. Men envisa bybor och vindkraft gjorde att butiken kunde leva vidare.

Foto Tommy Norin

–Vindkraft kommer att bli den viktigaste producenten av grön el i Piteå, säger Åsa Wikman, samhällsutvecklare i Piteå kommun.

Foto:Tommy Norin

vi går in för andra drivmedel och utvecklar detta med elbilar, säger Åsa Wikman, som också pekar på att vindkraften blir en viktig del i energiomställningen, Under 2008

producerades 83 GWh el från 16 vindkraftverk i Piteå. När de 314 verken i Markbygden står klara kommer de att producera cirka 3 TWh per år.

När hela den planerade parken med 1101 verk står på plats bedöms årsproduktionen bli 8–12 TWh

–Vindkraften blir den viktigaste producenten av grön el, säger Åsa Wikman, men frågan är hur mycket av den vindkraften som ”stannar” i Piteå kommun?

–Vi miljövärderar vår el utifrån en nordisk elmix där det handlar om att få ett helt ”grönt system”, säger Åsa Wikman, som pekar på att desto mer vindkraft Sverige kan producera, desto mer kan skitig kolkraft släckas ned i Tyskland.

Tommy Norin

Inte skadligt med vindkraftsljud Ljud från vindkraftverk är inte skadligt för människor men de som bor i glesbygd störs mer av verken än de som bor i städer.

Det konstaterar Vindval i en rapport om vindkraftens påverkan på miljön.

Vindval är ett kunskapsprogram som genomförs av Energimyndigheten och Naturvårdsverket med syfte att sprida information om vindkraftens effekter på människor, natur och miljö. Programmet startade 2005 och avslutas 2012.

2009 startade Vindval tio nya projekt för att kartlägga miljöeffekterna från framförallt vindkraftsverk på land.

Forskarna har bland annat undersökt hur ljud från verk påverkar folk där det genomfördes fältstudier i tolv olika områden.

1095 personer fick svara på en enkät om hur de upplever ljud från vindkraftverk.

Resultatet visade att 80 procent av de boende märkte vindkraftsljud vid sin bostad då ljudintervallen var mellan 37,5—40 decibel.

Den vindkraft som hittills byggts i Markbygden har varit bra för byns livsmedelsbutik.

Tionde december 2011 var ingen rolig dag för de nära 300 som bor i Långträsk.

22 november annonserade ägarna att de skulle slå igen butiken, och då reagerade bybon Vailet Lindqvist som beslöt kalla till byamöte.

En grupp på 8-9 personr utredde möjligheten att fortsätta verksamheten där styrelsen fick hjälp av Stig Waara som kan detta med bokföring. På sex dagar hade bildades bolaget Långträsk livs AB som kunde fortsätta med butiken, eftersom byborna fick möjlighet att köpa aktier för 500 kronor styck i paket med fem aktier.

Efter några förlustår

I de lägre ljudnivåerna var det enbart tio procent som stördes av ljudet. Vindval konstaterar också att de som ser ett vindkraftverk i närheten upplevde sig mer störda av ljud än de som inte ser ett verk.

Av 82 personer som rapporterade att de är störda av vindkraftsljud, var det 81 som ser vindkraftverk.

Sammantaget drar Vindval slutsatsen att ljud från vindkraft inte är skadligt, och de mätningar som gjorts visar att det finns inget samband mellan ljud från vindkraftverk och folks sömnsvårigheter.

Vindval har också studerat andra miljöeffekter, som att vingar ger inga störande ljusreflexer eftersom de är målade med antireflexfärg, fiskar påverkas inte av havsbaserade verk och bara en liten andel fåglar flyger in i vindkraftverk Vindval konstaterar också att djur i vindkraftsområden drar sig naturligt nog undan under byggtiden, men kommer tillbaka när vindkraftverken är på plats.

Tommy Norin

går nu butiken ekonomiskt runt. Med bidrag från Piteå kommun med i år 125 000 kronor har den klarat öppethållandet. Dessutom har Länsstyrelsen bidragit med pengar.

Dessutom, vindkraften.

En medlem i föreningen vindkraftstidningen talat med uppger att varje gång det byggts vindkraft i området har det märkts i butiken.

2010, då de 12 verken vid Dragliden byggdes, blev ett bra år.

-Då kom folk och köpte luncher och andra livsmedel. Vi höll omsättningen, nära fyra miljoner kronor och gjorde ett bättre resultat. Vindkraften blev ett lyft och nu hoppas byborna att det blir en fortsättning.

I år har det gått tyngre för butiken. Den har tappat 400 000 i omsättning, därför tänds hoppet nu i byn att det ska bli bättre snurr när att byggnationen av de 314 verken kommer igång.

Butiken är dock inte hotad. Den kommer att leva vidare eftersom Markbygdenprojektet med totalt 1101 verk nu går igång på allvar.

Tommy Norin

v i n d k r a f t tidningen

24

norrbotten nr 1 2012

Sameby får betalt för intrång

Efter fem års förhandlade kom Markbygden Vind AB överens med Östra Kikkejaurs sameby om en årlig ersättning för det intrång vindkraften gör i det cirka 64 000 kvadratkilometer stora renbeteslandet.

–Hade jag inte varit nöjd hade jag aldrig skrivit på, säger Anders Ruth, ordförande för Östra Kikkesjaurs sameby till Vindkrafttidningen, om det avtal som skrevs på i maj förra året.

–Nu hoppas jag att våra barn kan fortsätta med renskötsel som handlar om mer än pengar.

–Det handlar om kultur, en livsstil, säger ordföranden, som uppger att det tog fem–sex år att komma överens med Markbygden Vind.

Generellt anser samebyn att vindkraft är ett problem för rennäringen.

–Vi är inte emot förnyelsebar energi, vi inser att den kommer, men när det kommer så stora parker som den som planeras i Markbygden drabbas vi hårt, säger Anders Ruth.

–Antalet vägar kommer att fördubblas vilket ger intrång på betet, säger Anders Ruth, som pekar på att renen kommer att ströva på de vägar

som skapar ett söndertrasat landskap.

Han pekar också på att djuren kommer att störas av ljud och rörelser i skogen, inte bara när vindkraften byggs.

–Det kommer generellt att röra sig mer folk i områdena, och vi har erfarenhet av att renen undviker verken, vi vet inte hur lång tid det tar för den att vänja sig, säger Anders Ruth, som säger att det beteendet kan bidra till att marken nyttjas sämre.

Samebyns ordförande

pekar på att det är så mycket som gjort intrång i renbeteslanden senaste åren.

Dit hör gruvnäringen, skogsbruket, allt mer rörligt friluftsliv, samhällen som byggs ut och nu vindkraft.

–Tidigare hade vi exempelvis mycket renar på Pitholmsheden men vi har inte mycket betesmark kvar där, säger Anders Ruth, som pekar på att samebyn måste stängsla området varje säsong så att inte renarna springer ut på vägen.

Anders Ruth är dock pragmatisk.

Vindkraftverken kommer och det gjorde att samebyn började förhandla med Markbygden Vind om ekonomisk kompensation och i maj förra året kom parterna överens.

–Vi har skrivit en klausul i avtalet

om att hålla det hemligt, men vi får en ekonomisk kompensation varje år för intrånget.

–Det var aldrig tal om en engångssumma. Det har vi lärt tidigare då vattenkraften gjorde intrång i renbetena, att engångssummor inte är bra.

–Nu är förhoppningsvis våra barn garanterade att kunna fortsätta med rennäringen, säger Anders Ruth, som i framtiden vill se mindre vindkraftparker än den som är på gång i Markbygden.

Wolfgang Kropp, Vd för Markbyg-

den Vind, är nöjd med avtalet med Östra Kikkejaurs sameby. Han säger till websajten Energinytt.se i Piteå: –Vi är överens om tagen och hur eventuella problem som uppstår ska hanteras där vi ser fram mot ett fortsatt samarbete med Östra Kikkejaur.

–Jag har den största respekt för den samiska kulturen och rennäringen, och vår målsättning har hela tiden varit att hitta lösningar som bidrar till att både vindkraften och renskötseln kan samverka och existera tillsammans. Helt enkelt att hitta en samsyn, säger Wolfgang Kropp.

Tommy Norin

–Antalet vägar kommer att fördubblas vilket ger intrång på betet, säger Anders Ruth,

Foto Maria Johansson

Hon kämpar för vindkraften Vailet Lindqvist, tidigare stridbar kommunpolitiker för S i Långträsk är nöjd över att för att bygget av den gigantiska vindkraftsparken i Markbygden nu går igång.

–Markbygdens framtid hänger på vindkraften. Utan den är det kört, säger hon.

Vailet Lindqvist arbetar vid Thomas Lagesons Norrskensgården i Storlångträsk.

Ett exempel på en näring som är viktig för ett glesbygdsområde som Markbygden och där vindkraften kan bli det som avgör om det ska bli avveckling eller tillväxt, resonerar hon.

Vailet

Lindqvist var tidigare mycket aktiv kommunpolitiker för S. I kommunfullmäktige tog hon ofta fighten om investeringar i den mer avfolkade delen av Piteå kommun.

Nu hon har varit med om kämpat för att vindkraften med de 1101 verken skulle komma, och där hon medverkar till att sprida information om projektet.

Det består i att hon leder ofta

guidade turer ut i det område där det redan står 12 verk.

–De som klagar över vindkraften har aldrig varit där, säger Lindqvist, som berättar att sedan Dragaliden kom 2010 har hon haft 18 guidningar till verken.

–Det har varit folk från Kyrkan, från De handikappades riksförbund, från kommuner, och ofta har det handlat om folk som bott på motellet, säger hon.

Hon förklarar

att det varit nyttiga turer eftersom många aldrig sett ett vindkraftverk hon menar inte stör så mycket.

–Det kan ligga renar under verken utan att de reagerar, säger Vailet Lindqvist, som pekar på nyttigheten med etableringen.

–Det ger arbeten och ekonomi till bygden, säger Lindqvist, som pekar på att hittills har lokala näringar som åkeri, och den byägda butiken med mack haft god nytta av byggnationerna.

Tommy Norin

Vailet Lindqvist läser den första utgåvan av Vindkrafttidningen för Jämtland/ Härjedalen och nu nu är hon nöjd att Markbygdenprojektet går igång.

Foto Tommy Norin

v i n d k r a f ttidningen

nr 1 2012 norrbotten

25

Vindkraft lyfter Piteå Djuphamn

Piteå djuphamn har skapat ett speciellt logistiskt system för lossning av delar till vindkraft, i sommar skeppades det bland annat in torndelar till vindkraftsparken Sjisjka.

PITEÅ Sakta och säkert lyfter två gigantiska kranar upp den 60 ton tunga delen till ett vindkrafttorn ur lastrummet på lastfartyget Moezelborg och placerar det på kajen för vidare transport till vindkraftsparken Sjisjka nedanför Kiruna, som invigdes 3 oktober.

Skeppningen av vindkraftsdelarna till Sjisjka är ett exempel på vindkraftsfrakter som gynnat Piteå hamn där 30 verk med torn, vingar och maskinhus lastades av för att transporteras vidare på specialtrailers till det fjällområde som tidigare var väglöst land.

Danska företaget Blue Water Shipping stod för logistiken, och det företaget fanns på plats när Vindkraftstidningen följde lossningen av torndelar från Moezelborg, för sjöfart är enda alternativet att frakta vindkraftdelar från kontinenten till Norrbotten.

Piteå hamns Vd Ulrika Nilsson pekar på betydelsen av vindkraft som en framtidsbransch för hela Norrbotten.

–Vi gynnades redan 2010 då 12 verk sattes upp i Markbygden, och nu fick vi ta emot 30 verk till Sjisjka. Vi hoppas nu att vindkraftspro-

Foto Erik Westergren.

jekten fortsätter där vi byggt upp en god kompetens på området.

– Projektörerna pratar om 100– 150 verk per år till Markbygden.Det innebär ett till två fartyg i veckan med enbart vindkraftdelar, säger Ulrika Nilsson, som säger att redan nu har ökade transporter av vindkraftskomponenter gjort att hamnen fått se över logistik och infrastruktur.

–Transporterna ger ett nytt omfattande flöde av gods som kräver stora lagringsytor och mer planering kring fartygstrafiken, säger vd:n, som pekar på att med fler specialtransporter in och ut från hamnområdet kan det komma att krävas en

–Det är bra för oss att projektet i Markbygden kommer igång säger Vd Ulrika Nilsson, Piteå hamn.

ny utfartsväg. I dag kör bilarna in och ut genom samma grind.

Samtidigt som Piteå hamn förbereder sig för fler vindkrafttransporter pågår diskussioner om att bygga en betongtornfabrik vid hamnen med vindkraftprojektören Enercon som huvudman.

Ett sådant investeringsbeslut innebär att Piteå hamn måste byggas ut/förlängas.

Här pressar Piteå kommun och hamnen på Enercon: –Men de ligger lågt. Det har inte tagits något beslut. Att de tvekar med investeringen kan bero på

lågt elpris och lågt pris på elcertifikat, vilket försvårar finansieringen av projektet, säger Ulrika Nilsson.

En betongtornfabrik ger mindre sjöfart och mindre intäkter till hamnen jämfört med om samtliga delar till projektet transporteras med fartyg ?

–Det är sant. Ju fler fartyg och ju mer gods desto högre intäkter till hamnbolaget, men vi måste tänka på vad detta ger kommunen och regionen i form av investeringar och arbetstillfällen, svarar Vd:n, som anger vikten av att hamnen byggs ut oavsett betongtornfabrik.

Tommy Norin

Bra lokalisering för vindkraft? ..det är vinden som avgör!

Din lokala vindkraftsleverantör

Suorvavind har gjort vindmätningar sedan 1995 på lokaliseringar såsom Blaiken, Storrotliden, Uljaboudda och Sjisjka. Vi jobbade även med förstudiearbetet för Vindkraftverket i Suorva.

Vi mäter vind och klimat för att ge svar.

SUORVAVIND AB

www.suorvavind.se info@suorvavind.se tel: 070 214 64 21

• Projektering • Etablering • Drift- service och underhåll • Ägande

• Försäljning • Finansiering • Leverantör av kinesiska turbiner

www.lapplandskraft.se

v i n d k r a f t tidningen

26

norrbotten nr 1 2012

Sten Olsson på Bondön tidigt ute med vindkraft Markägaren Sten Olsson på Bondön i Piteås södra skärgård var tidigt ute i Norrbotten med att släppa fram vindkraft.

–Jag tvekade aldrig när jag fick möjligheten, säger han.

Idag står 14 vindkraftverk på den natursköna halvö som var en ö det år Sten Olssons farfar, Hovjuveleraren Fritz Olsson köpte den 1927.

Han köpte det 700 hektar stora området för att idka jakt, och stället kom att förbli i familjens ägo i alla år.

–Min far Ola tog över det på 1970–talet, sedan köpte jag under 1980–talet, berättar Sten Olsson under tiden vi kör igenom det vindkraftsområde som byggts av Nordex.

Under elva år sysslade Sten Olsson med yrkesfiske där lax och sik hämtades ur havet, det lade han ned för ca 15 år sedan, Idag har Sten Olssons son John tagit över den gamla ”herrgården” som totalrenoveras.

–Men jag har behållit marken där jag kan jaga och bedriva skogsbruk,

säger Sten Olsson, som pekar på att vindkraftverken stör varken älgjakt eller skogsbruk.

Sten Olsson

förklarar att han tvekade aldrig när han som markägare fick möjlighet att släppa in vindkraft i det natursköna området.

–Det hade byggts ett par vindkraftverk vid Haraholmen en bit härifrån. Mitt intresse väcktes och jag tog kontakt med en projektör, Hans– Erik Flodin från NordanVind i Älandsbro och vi började spåna i möjligheten att etablera en park, säger Sten Olsson, som berättar att arbetet inleddes för snart 15 år sedan.

Att få miljötillstånd tog tid. För att genomföra projektet bildades ”Bondön Vindkraft”.

–Sedan inleddes arbetet med att sälja andelar, förklarar Sten Olsson, som berättar att idag ägs verken av sju ägare, några av dem har flera verk.

På Bondön har därmed ägarna inte valt att bilda förening, ägarskapet är personligt, elen säljs via spotmarknaden och administreras av

kommunägda Pite energi.

När markfrågan behandlades ställdes Sten Olsson inför ett par alternativ, att skriva avtal kring en månatlig summa som tickade in på hans konto, eller att ta ett förskott på totalsumman.

–Jag vet inte om det är så vanligt nuförtiden. Men jag valde förskottsmodellen, säger Sten Olsson, som vill behålla nivån på ersättningen för sig själv.

I år har vindkraftverken på Bondön snurrat i fem år och Sten Olsson är nöjd över etableringen. Så nöjd att markägaren kan tänka sig fler verk på halvön.

–Om det står 14 eller 19 verk på området spelar egentligen ingen roll, det finns plats för fler, säger Sten Olsson, som också anger.

–När jag släppte marken var det inte aktuellt med att jag skulle gå in som ägare i ett verk, men idag kan jag tänka mig det. Det skulle vara positivt, säger Sten Olsson.

–Jag tvekade aldrig när jag fick chans att öppna Bondön för vindkraft, säger markägaren Sten Olsson i Piteå.

Foto Tommy Norin

Tommy Norin

Explosiv utveckling i Norrbotten 2006 tillträdde Kennet Fors tjänsten som miljöingenjör vid Länsstyrelsen. Då fanns ett 20– tal vindkraftverk i Norrbotten.

–Sedan dess har vi haft en explosiv utveckling där vi framförallt ser de stora aktörerna komma in, säger Kennet Fors som bereder ansökningarna.

Dokumentationen är tydlig över vindkraftens utveckling i Norrbotten.

Idag snurrar 91 verk från Gällivare i norr till Piteå i söder men ytterligare ca 360 har fått tillstånd av Miljöprövningsdelegationen (vid Länsstyrelsen) eller av Miljödomstolen.

–Vindkraften tog riktig fart 2007 i samband med Markbygdenprojektet, säger Kennet Fors, som pekar på att alltfler kommuner i Norrbotten planerar för vindkraft.

–De flesta har gjort tematiska planer, säger Kennet Fors, som pekar på att också Länsstyrelsen har en vindkraftsplan, dock en rätt åldrad från slutet av 1990–talet.

–Den skrevs för en annan tid då vindkraften var mycket mindre än idag och det inte heller var aktuellt att uppföra vindkraftparker av den storlek som är föremål för ansökningar idag. Nu har aktörer i länet antagit en energi– och klimatstrate-

ändringar. Våra beslut har stått sig väl, säger Kennet Fors, som menar: –Vi har inte varit för restriktiva– inte heller för generösa.

–Våra beslut har hittills stått sig väl när de hamnat i mark och miljödomstolen, säger miljöingenjör Kennet Fors vid Länsstyrelsen i Norrrbotten.

Foto Tommy Norin

gi där vi talar om satsningar på vattenkraft, biobränslen och vindkraft, säger Kennet Fors, som pekar på att vindkraften är utpekat som ett prioriterat energislag i strategin och att det händer saker vittnar den statistik han plockar fram om.

Utöver de som fått tillstånd ligger just nu 172 verk för prövning hos miljöprövningsdelegationen. Dit hör Kraftö Vind som vill bygga 30 verk

i Blåsmark. Dessutom Vindkompaniet som vill bygga 40 verk i Luongastunturi utanför Kiruna.

Kennet Fors uppger att i stort sett varje beslut Länsstyrelsen tagit fram har överklagats av olika intressen.

–Men när mark och miljödomstolen och mark– och miljööverdomstolen dömt har de inte gjort så stora

Sjisjka parken utanför Kiruna är dock en park Länsstyrelsen sagt nej till, eftersom parken ligger i väglöst land inom naturreservat, tillika Natura 2000–område.

–Men regeringen hade givit til�låtlighet för parken och den avgjorde det, säger Kennet Fors, som pekar på att det finns planer på fler fjällnära parker.

–Dit hör Vattenfalls önskan att bygga 14 verk vid Suorva, som har varit vilande, men nu har det tagit fart igen genom nya samråd, säger miljöingenjören.

Den stora gruppen av planerade verk i Norrbotten är sådana som passerat samrådsfasen. Det handlar om maximalt 1135 stycken, som havsbaserade verk vid Klockgrunden/Tärnan i Piteå skärgård, 9 verk på Trundön och skotska SSE Renewables önskan att bygga 50–150 verk på Hällberget i Överkalix.

Planer som beräknas få en handläggningstid på flera år.

–Enbart handläggningstiden hos oss är i normalfallet ca ett halvår till drygt ett år, säger Kennet Fors, som

är ensam handläggare av ärendena, men där också fem–sex andra enheter vid Länsstyrelsen ska yttra sig innan ansökan kan avgöras.

Så vindkraftprojektörerna får vänta och det finns de som återkallat sina planer. Totalt handlar det om cirka 400 verk där bland annat Vindkompaniet återkallat ansökan om att få bygga 19 verk i Övertorneå. Miljööverdomstolen sade ja, men ärendet överklagades till Högsta domstolen och då valde bolaget att dra tillbaka ansökan.

Kennet Fors pekar på att vindkraftbolagen ser på konfliktrisken, blir den för stor kan inte alltid parkerna räknas hem inom rimlig tid och då väljer aktörerna att backa.

–Regeringen har nyligen uttalat en målsättning om en maximal handläggningstid hos oss på sex månader. Frågan om den demokratiska processen är en politisk fråga, men jag konstaterar att det går snabbare i andra länder där exempelvis Tyskland inte är en sämre rättsstat än vi.

–Där får den som överklagar betala rättskostnaderna om denne inte får rätt, och det medför att beslut inte överklagas i samma utsträckning, säger Länsstyrelsens miljöingenjör.

Tommy Norin

oner för vindkraftsparker

verkat betong till fler än 120 st vindkraftverk.

projekt som vi genomfört: Mobila betongstationer för vindkraftsparker nt • Bliekevare fundament jabuouda, Kyrkberget,18 Hällingarna, Här är några projekt som vi genomfört: berg, Betåsberget ament Havsnäs, Bliekevare, Uljabuouda, Kyrkberget, Hällingarna, Vi har lång erfarenhet och har tillverkat betong till fler än 200 st vindkraftverk.

Ytterberg, Betåsberget, Stamåsen, Mörttjärnberget och Sjiskja.

Mobila betongstationer för vindkraftsparker Vi har lång 2008-2009 erfarenhet och har tillverkat betong till fler än 120 st vindkraftverk.

PROJEKT

Här ärMobila några projekt som vi genomfört: för vindkraftsparker betongstationer

• Havsnäs 48Bliekevare, fundament • Bliekevare 18betong fundament Havsnäs, Uljabuouda, Vi har lång 2008-2009 erfarenhet Kyrkberget, och har tillverkatHällingarna, till fler än 120 st vindkraftverk.

PROJEKT Mobila betongstationer för vindkraftsparker Mobila betongstationer för vindkraftsparker Ytterberg, Betåsberget • Uljabuouda 10 fundament Här är några projekt som vi genomfört:

Vi hartill lång erfarenhet har tillverkat till fler än 120 stfundament vindkraftverk.

Havsnäs fundament • betong Bliekevare 18 Mobila betongstationer för vindkraftsparker Vi har lång 2008-2009 erfarenhet och har tillverkat•betong fler2008-2009 än48 120 st och vindkraftverk.

Havsnäs, Bliekevare, Uljabuouda, Kyrkberget, Hällingarna, PROJEKT PROJEKT Här är några projekt som vi genomfört: Ytterberg, Betåsberget gjutbarhet •betong Uljabuouda fundament Här och är några projekt som till vi fler genomfört: Vi har3 långBättre erfarenhet har tillverkat än 12010 st vindkraftverk.

2008-2009 Havsnäs 48 fundament • Bliekevare fundament • PROJEKT Havsnäs 48Bliekevare, fundament ••Bliekevare 18 fundament Havsnäs, Bliekevare, Uljabuouda, Kyrkberget,18 Hällingarna, Havsnäs, Uljabuouda, Kyrkberget, Hällingarna, Mobila betongstationer för vindkraftsparker Här är några projekt som vi genomfört: /tim Högre gjuthastighet (50m (50m • /tim) 3 Bättre gjutbarhet1810 Ytterberg, Betåsberget Uljabuouda fundament • ochHavsnäs 48Bliekevare, fundament •3Betåsberget Bliekevare fundament Ytterberg, Vi har lång 2008-2009 erfarenhet har tillverkat betong till10 fler änfundament 120 st Uljabuouda, vindkraftverk.

Uljabuouda Havsnäs, Kyrkberget, Hällingarna, PROJEKT Här är några projekt som vi genomfört: Minskad 10 miljöpåverkan (50m /tim /tim) 3 Högre gjuthastighet (50m Ytterberg, • Uljabuouda fundament 3gjutbarhet • Havsnäs 48Bliekevare, fundament • Bliekevare fundament Bättre gjutbarhet 3Betåsberget Havsnäs, Kyrkberget,18 Hällingarna, BättreUljabuouda, 3 33

)

33

)

Nu behöver du bara lyfta luren EN gång.

genom minimering av transporter Minskad miljöpåverkan 3 Ytterberg, Betåsberget • Uljabuouda 10 fundament 3 Högre 3 /tim (50m (50m /tim)) 3 3 Bättre Högregjutbarhet gjuthastighet (50m (50m33/tim /tim)) genomgjuthastighet minimering av transporter Certifierad i tillverkningsklass1 3 Bättre gjutbarhet 3 miljöpåverkan gjuthastighet (50m33/tim (50m /tim)) 3 Minskad miljöpåverkan 3 Minskad Certifierad i tillverkningsklass1 3 Högre SS-EN 206-1 /tim (50m /tim) 3 Högre gjuthastighet (50m Jemtska är en komplett partner för dig som bygger vindkraftsparker. Vi projektleder genom minimering av transporter genom minimering av transporter SS-EN 206-1 bygget, samordnar entreprenader och får alla underleverantörer att samverka. Vi drar också Minskad miljöpåverkan Minskad miljöpåverkan 3 3 AB Hammerdals Betonggjuteri el- och optonät, bygger vägar, gjuter fundament samt bygger transformator- och kopplingsCertifierad i tillverkningsklass1 genom minimering av transporter genom minimering av transporter 3 Certifierad i tillverkningsklass1 3 stationer. Du kan dessutom lämna över totalansvaret för säkerhet, miljö, ekonomi och uppAB Hammerdals Betonggjuteri SS-EN 206-1 AB Hammerdals Betonggjuteri SS-EN 206-1 Box41, 830 70 Hammerdal 3 Certifierad i tillverkningsklass1 satta projektmål till oss.

AB HAMMERDALS Box41, 830 70 Hammerdal Certifierad i tillverkningsklass1 AB HAMMERDALS 3 Box41, 830 70 Hammerdal SS-EN 206-1

ALS ERI

33

)

SS-EN 206-1

Tel. 0644-104 70 Fax.0644-103 85 Tel. 0644-104 70 Fax.0644-103 85 AB Hammerdals Betonggjuteri BETONGGJUTERI BETONGGJUTERI www.hammerdals-betong.se AB Hammerdals Betonggjuteri AB HAMMERDALS

AB HAMMERDALS AB HAMMERDALS Box41, 830 70 Hammerdal Box41, 830 70 Hammerdal www.hammerdals-betong.se Tel. 0644-104 70 Fax.0644-103 85 AB Hammerdals Betonggjuteri Tel. 0644-104 70 Fax.0644-103 85 BETONGGJUTERI BETONGGJUTERI www.hammerdals-betong.se AB HAMMERDALS BETONGGJUTERI Box41, 830 70 Hammerdal www.hammerdals-betong.se AB Hammerdals Betonggjuteri

BETONGGJUTERI

Tel. 0644-104 70 Fax.0644-103 85 Jemtska ägs av Jämtkraft och Skanska. Tillsammans har vi den erfarenhet och kompetens www.hammerdals-betong.se inom vindkraft du behöver.

Box41, 830 70 Hammerdal Tel. 0644-104 70 Fax.0644-103 85 www.hammerdals-betong.se

Tel. 0644-104 70 Fax.0644-103 85 www.hammerdals-betong.se

www.jemtska.se

a r e s i n Moder r a b l l å H n e t t o Norrb ! t f a r k d n i v v a d tu byggna www.mp.se/norrbotten • • • • • • • 0920-21 15 40 • • • • • • •

v i n d k r a f t tidningen

28

norrbotten nr 1 2012

De står bakom Vindens Hus, Ann Helén Harnesk, Tord Östling, Thomas Eklund och Ann–Christin Eklund tror på vindkraften i Markbygden.

Foto Tommy Norin

Skolan i Koler blev Vindens hus Det blåser goda företagsvindar i byn Koler i Markbygden, där två företagande familjer öppnat lägenhetshotell i ett före detta skolhem och där byns intresseförening förvandlat gamla skolan till ”Vindens hus”.

De två ovan nämnda husen har olika ägare med lite olika verksamheter, men hör ändå ihop eftersom det finns ett samarbete mellan anläggningarna.

–Grupper, företag, föreningar och andra som lägger konferenser i Vindens hus kan boka rum och mat i Villa Västan, som lägenhetshotellet heter, säger Thomas Eklund, styrelseordförande för den ekonomiska förening som driver anläggningen.

Den ägs av honom,

hans hustru Ann–Christin Eklund, samt av Ann Helén Harnesk, Tord Östling, samt Stefan Renberg.

De är också engagerade i Kolers intresseförening som i många år använt byns gamla skola. Byggd under 1920 –talet och utbyggd under krigsåren, men där sjunkande elevunderlag gjorde att den stängdes i mitten av 1990-talet.

–När vi fick veta att kommunen ville göra sig av med skolan lyckades vi skjuta upp försäljningen i flera år, säger Thomas Eklund, som såg möjligheter med byggnaden när vindkraft kom på tapeten i Markbygden.

–Vi såg behovet av att kunna träffas på en plats i Koler, förklarar Thomas Eklund, som till slut kunde

sy ihop affären med Piteå kommun.

En fördelaktig sådan eftersom det handlade om ett övertagande för någon krona, men det behövdes pengar för att renovera.

Det ordnades så

småningom med stöd av EU–projektet Spira fyrkanten, samt Länsstyrelsen. Totalt uppgick bidragen till 1,1 miljoner kronor.

Pengar som använts för att modernisera det gamla skolköket, fixa klassrummen och göra om gymnastiksalen till konferensutrymme. Ett av klassrummen används till vävstuga, ett annat till utställningslokal.

Det som idag minner om att det handlar om en gammal skola, är slöjdsalen som bevarats i autentiskt skick.

I sommar kunde ”Vindens hus” invigas, där det just nu visas en utställning om vindkraften i Markbygden, och elever från Sjulnäs skola har gjort en egen exposé över den förnybara energin.

Hitills har det genomförts ett 20–tal konferenser, med folk från skogsbolag, kommuner, och Kristna Fridsförbundet lade sin andliga sommarkonferens till Vindens hus i sommar.

–När vindkraften kommer igång kommer Svevind att ha sitt platskontor i huset, säger Thomas Eklund, som hoppas att någon på sikt tar på sig att driva restaurang i Vindens hus.

Hur går det ekonomiskt?

–Det går runt. Men det är nästa år intäkterna måste komma, sä-

ger Thomas Eklund, som kommer in på idén med ”Villa Västan”.

Det gamla skolhemmet mitt emot Vindens hus har fått namnet eftersom det ofta blåser västligt i Koler.

–Här bodde eleverna över veckorna, förklarar Ann–Christin Eklund, som pekar på att tidigare ägdes huset av företagaren Anders Borgman, knuten till Parkinson–Stiftelsen.

–Förra sommaren beslöt han sälja och då fick vi köpa huset, säger Thomas Eklund, som pekar på Villa Västan som en viktig del av utvecklingen i Koler.

I samband med köpet bildades en ekonomisk förening som driver den anläggning som ska locka vindkraftsfolk, men också turister och andra besökare.

–Vindkraften är viktig. Men vi tror att vi kommer att klara oss utan den, säger Ann Helén Harnesk.

Samtidigt som de deltar i det praktiska arbetet med Villa Västan är de ledare för ett EU–Leaderprojekt med syfte att utveckla turismen i området.

Dit hör guidade fisketurer där Thomas Eklund brinner för ” det han menar vara Europas bästa harrvatten, Södra Brännträsk. Kvinnorna vill också utveckla turer som handlar om kulturhistoria, vindkraft, och aktiviteter med friluftstema.

Totalt har ägarfamiljerna investerat en halv miljon kronor i Villa Västan som har nio lägenheter där bland annat 17 vietnameser kom i september för att titta på vindkraft.

Gamla skolan i Koler förvandlades till Vindens hus

Thomas Eklund pekar på att i samband med att Piteå kommuns vindbruksplan behandlades vid samrådsmöten, uttryckte någon att kommer vindkraften till Markbygden kan området glömma allt vad turism heter.

–Men det är helt fel. Det är precis tvärtom.

–Vilken kulturturism hade vi före vindkraften? Svaret är ingen. Nu ger den oss möjlighet till en helt ny turism som kan bli ett lyft för byarna, säger Villa Västans styrelseordförande, som också pekar på att inte heller den intensiva älgjakten i Markbygden kommer att störas av vindkraften.

Tommy Norin

FAKTA Markbygden Vind AB ägs till 75 procent av svenska Svevind Holding och till 25 procent av tyska vindturbintillverkaren.

Enercon. Tillsammans vill de bygga 1 101 vindkraftverk i närheten av byarna Långträsk och Koler inom Piteå kommun.

nr 1 2012 norrbotten

v i n d k r a f ttidningen

29

1500–2000 nya vindkraftverk fram till 2012

Premi r f r nya Kia cee d Sportswagon Provk r en ny klassiker!

FINNS SOM MILJ BIL MED DIESELMOTOR*

1999kr /mån** ORD. PRIS FR N 173.900 KR

** 36 månader, 50% restvärde, 30% kontantinsats eller eventuellt inbyte.

Beräknat på Kia Ceed SW 1,6CRDi komfort med drag, vinterhjul, motorvärmare.

Nya Kia cee d Sportswagon r det senaste tillskottet i v r bilfamilj. Den har f tt ett nnu gener sare utrymme n sin f reg ngare vilket g r att hela familjen sitter bekv mt b de fram och bak. F rutom sp nnande teknik och smarta l sningar s ing r ett genomarbetat s kerhetst nk och hela 7 rs nybilsgaranti.

Havsviken Axelsvik utanför Kalix.

–2011 fanns drygt 2000 vindkraftverk i Sverige.Enligt Energimyndighetens prognos kommer det att byggas 1500–2000 vindkraftverk fram till 2012.

Det finns ett riksdagsbeslut från 2009 som rör planering för vindkraft och som innebär att i kommunernas och Länsstyrelserns fysiska planering

ska vindkraftsintresset göras synligt för en produktion med 30 TWh per år, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs.

Det motsvarar mellan 3000–6000 verk beroende på var de placeras.

Ett vindkraftverk med en effekt på 3 MWh kan i ett bra vindläge utvinna 7500 MWh per år. Effekten blir att man minskar elproduktionen från

kolkraft och det ger till resultat: –minskade utsläpp av koldioxid med ca 7500 ton.

–minskade utsläpp av svaveldioxid med cirka fem ton.

–minskade utsläpp av kväveoxider med ca tre ton.

Källa:Naturvårdsverket/Energimyndigheten/Vindval.

Ålgatan 10 973 29 Luleå Tel: 0920-20 31 20 Internet: www.akeeriksson.se

Öppettider Försäljning: mån-tor 8-18, fre 8-17, lör 10-14 (ej juli aug) Verkstad: vard 7-16 Reservdelslager: vard 8-16.30

* Milj bil = fri v gskatt i 5 r, till ett v rde av 5.840 kr. Den 7- riga nybilsgarantin r Sveriges l ngsta fabriksgaranti och g ller f r bilar i privat bruk samt tj nste- och f rm nsbilar. Garantin f ljer bilen och upph r 7 r efter f rsta registreringsdatum eller efter 15.000 k rda mil, det som f rst uppn s. F r att nybilsgarantin ska g lla m ste all service utf ras av auktoriserade Kia-verkst der under hela garantitiden. I annat fall g ller 3 rs nybilsgaranti med obegr nsad k rstr cka, f rutsatt att service utf rts fackmannam ssigt enligt Kias serviceprogram. Br nslef rbrukning blandad k rning 4,4 6,5 l/100 km. CO₂-utsl pp 113 149 g/km. Testerna r gjorda enligt EU-k rcykel och milj klass Euro 5. Bilen p bilden kan vara extrautrustad. Med reservation f r eventuella tryckfel.

Varför ska du bli delägare?

• • •

Miljö – Du bidrar till en bättre miljö genom att äga förnybar elproduktion som ger lägre koloxidutsläpp!

Ekonomi – Du får lägre elkostnad, andra vindkooperativ i norra Sverige har mycket lägre elpris än övriga elmarknaden, det får du också!

Oberoende – Du äger din egen elproduktion och skyddas från pristoppar!

Andelsägd vindkraft

En investering som är bra för ekonomin och miljön!

Det ska lönsamt engagera sig i miljöfrågor. Ett smart sätt är att investera i förnybar energi som produceras av ett vindkraftverk, du både sänker din elkostnad och värnar om miljön!

Hur gör jag för att bli medlem?

Du blir medlem i vårt kooperativ, Inlandsvind ekonomiska förening, genom att anmäla dig via vår hemsida, www.inlandsvind.se eller via mejl, info@ inlandsvind.se. Medlemsavgiften för år 2013 är 100 kr, du betalar också en andelsavgift på 100 kr (engångsavgift). När vi får din anmälan får du ett inbetalningskort av oss, sen får du ett medlemsbevis där ditt medlemsnummer avgör i vilken ordning som du erbjuds att köpa andelar i ett vindkraftverk.

Vad händer sen?

Du får löpande information via mejl om vad som händer i föreningen. När föreningen får ett affärsförslag på att köpa ett vindkraftverk, erbjuder vi samtliga medlemmar att köpa andelar, varje andel motsvarar 1000 kWh. Ytterligare information om hur allt kommer att fungera finns på hemsida, www.inlandsvind.se.

KOLER – Mitt i händelsernas centrum!

Inom några år kommer byn att omges av 1101 vindkraftverk.

För er som bygger dem finns nu möjlighet att hyra boende, kontorslokaler och konferensutrymmen centralt i Koler.Villa Västan erbjuder bekvämt boende i lägenheter om 2-6 bäddar. Varje lägenhet har fullt utrustat kök, dusch och wc. Som gäst hos Villa Västan har du också tillgång till TV/konferensrum, bastu, tvättstuga och WiFi. På andra sidan vägen, i den fina , gamla fd skolan finns numera besökscentret Vindens Hus. Här finns bl a möjighet att hyra kontorslokaler och konferensutrymmen i ljusa, trevliga lokaler.

Vindens Hus erbjuder också uppställningsplatser för husvagnar/husbilar.

Lugn och ro med naturen in på knutarna. Kom hit och ladda batterierna på semestern! För den mer äventyrslystne bjuder Kolerområdet också på rika tillfällen till ett aktivt friluftsliv. Jakt, fiske, fina skoter- och cykelleder, skidåkning, vandring mm. Listan kan göras lång! Villa Västan erbjuder också guidade turer inom jakt, fiske, kulturhistoria och vindkraft. Vi har försäljning av fiskekort, dagskort för småviltjakt samt uthyrning av mountainbikes. För mer information och bokningar, vänligen kontakta Villa Västan.

Inlandsvind ek.förening c/o, Piteå Byaforum, Storsundsvägen 7, 94204 Storsund, 076-1489263, info@inlandsvind.se, www.inlandsvind.se

072-52 94 203

info@villavastan.se

www.villavastan.se

v i n d k r a f t tidningen

30

norrbotten nr 1 2012

Taigans småbruk servar mätmaster Taigans småbruk i lilla byn Strömnäs utanför Koler i Piteå kommun är ett exempel på hur ett litet företag tjänar på vindkraften. Småbrukarna Ann–Helen Harnesk och Tord Östling servar Svevinds mätmaster.

släpvagnar i området där senaste tekniken är att ta fram vindvärdena via lasermätning.

–Dessutom kommer ytterligare en mätmast i höst, under sommaren blir det glesare, säger Tord Östling.

Taigans småbruk

Att deras företag heter Taigans småbruk beror på att det ligger i barrskogsbältet taigan. Det finns får, grisar, höns och bin på gården. – Och vi är självförsörjande när det gäller grönsaker, säger Tord Östling.

Han och Ann–Helen Harnesk har båda gjort ett lappkast i livet och förverkligat en dröm, att driva ett litet lantbruk med djur och odlingar. Tord Östling var tidigare rektor i Vidsel, Ann– Helen Harnesk har bland annat arbetat 18 år inom äldreomsorgen.

–Jag köpte gården

i början av 1980–talet och hade då får och getter, säger Tord Östling. Idag finns inga getter kvar.

Ann–Helen kom till gården 2001, och några år senare, 2007 bildades Taigans småbruk. Samma år började paret serva mätmaster, som Svevind satt upp inför etableringen av de 1101 vindkraftverken i Markbygden.

–Jag fick reda på att de sökte en

Tord Östling och Ann Helén Harnesk servar mätutrustning i Markbygden, de senaste uppdraget handlar om att se Foto Tommy Norin till sex mätvagnar som ägs av Vattenfall.

person som kunde serva mätmasterna, berättar Ann– Helen Harnesk, som sökte och fick uppdraget. Det går ut på att regelbundet åka ut och serva de tre mätmasterna som finns i området. De står där för att ta fram de vindvärden Svevind behöver.

–Vi ser över anläggningen, fyl-

ler på bränsle i elverket, byter batterier och gör småreparationer, säger Tord Östling, som uppger att det som mest är 5 mil mellan de ytterst belägna masterna.

–Man får inte dra sig för att åka ut även om det är 25 grader kallt.

Har det hänt något måste vi agera,

säger Tord Östling, som uppger att övervakningen av mätinstrumenten sker i Tyskland.

–Upptäcks ett fel går ett mail till Svevind som sedan mailar oss, förklarar Tord Östling gången.

Sedan i våras har uppdraget växt i och med att Vattenfall satt ut sex

omsätter nära 700 000 kronor per år där Tord Östling uppger att huvuddelen kommer från vindkraften. För att klara uppdraget har paret investerat ca 400 000 kronor i maskiner och fordon.

Företaget sysslar också med uthyrning av rum i ett hus nära småbruket.

–Det kommer folk hela tiden.

Det är vindkraftsjobbare, men också mycket turister, säger Ann–Helen Harnesk, som berättar att huset har haft gäster som Sydkoreas ambassadör, anstlällda vid Brittiska ambassaden och franska vindkraftsbesökare.

–När det gäller uthyrningen har vi haft stor draghjälp av Jonas Lundmark vid Vindkraftscentrum i Piteå. Utländska gäster tycker att det är exotiskt att komma till Strömnäs där de kan äta och bo under enkla förhållanden, säger Ann–Helen Harnesk.

Tommy Norin

Grolls skyddar vindkraftsfolket När vindkraftprojektören Enercon började arbetet med de första vindkraftverken i Markbygden valde företaget att köpa skyddskläderna för montörerna på Grolls Yrkesbutik i Piteå.

–2010 blev ett riktigt bra år. Då valde Enercons att köpa yrkeskläder till sina anställa på Grolls säger Staffan Lindgren, butikschef i Piteå butiken Butiken som har fyra anställda är en av totalt 29 Grollsbutiker i Sverige, Grolls har också butiker i Estland, Finland och Norge. Vindkraftsrelaterade företag är en viktig kundgrupp.

Grolls Yrkeskläde r är ett anrikt företag som startade 1832 då ryttmästare Leonard Groll öppnade en arbetarbod på Jerntorget i Gamla Stan i Stockholm. 1905 startade en JF Bellander i Gävle tillverkning av yrkeskläder med varumärket Björnkläder. Grolls i Piteå har sedan 1999 ingått i Grolls AB. Grolls är en komplett yrkesbutik. I sortimentet finns förutom vårt eget varumärke Björnkläder även Fristads. Skyddsskor, andningsskydd och ögonskydd hittar man också i våra butiker även dessa produkter från de ledande leverantörerna på marknaden.

1999 rekryterades Staffan Lindgren som chef för den butik som

utvecklats till den ledande i Piteå vad gäller yrkeskläder och personligt skydd. I Piteå med omnejd har vi många alltifrån små till medelstora och stora företag som kunder.

Många av dessa har vi löpande avtal med.

Vi arbetar hela tiden med att hålla en hög servicenivå så kunderna kan få det de behöver utan att vänta. Vi förädlar även plaggen med företagens logotyper, personnamn och reflexer. Förädlingen kan göras med transfers, vävda märken eller direktbrodyr. Ofta görs trycket med logotyper direkt i butik medan kunden väntar.

Staffan berättar vidare att när Markbygdenprojektet kom igång valde Enercon att handla skyddskläderna hos Grolls. När bygget av de 12 verken i Dragaliden kom igång gav det direkt effekt hos oss på Grolls, säger Staffan Lindgren som även uppger att Grolls Yrkesbutik har levererat kläder till yrkesgrupper som elektriker, montörer och servicefolk på Enercon.

Vi har även försett Pitebor som varit i Tyskland och monterat vindkraft med skyddskläder, säger Staffan Lindgren.

Tommy Norin

Terese Söderlund (tv) Malin Israelsson, Staffan Lindgren (bakom tv) och Krister Lundqvist vid Grolls yrkeskläder Foto Tommy Norin har sålt mycket skyddskläder till vindkraftsjobbarna i Markbygden.

v i n d k r a f ttidningen

nr 1 2012 norrbotten

31

BDX kör för vindkraften När Svevinds dotterbolag Markbygden vind byggde de 12 vindkraftverken vid Dragaliden fick BDX lastbilar och maskiner fullt upp med att bygga vägar, leverera betong och förbereda gjutningarna för fundamenten.

–Och nu ligger vi i startblocken för nästa etapp i Markbygden, säger Jan Isaksson, BDX marknadsområdeschef för Piteå, Älvsbyn, Arvidsjaur och Arjeplog.

Magnus Granljung, Produktions– & Marknadsdirektör, BDX, är nöjd med Mark–och Miljödomstolens beslut att ge tillstånd för de 314 verk som tagit sju år att utreda.

Bygget av de första 36 vindkraftverken påbörjas våren 2013 och det kommer att ge entreprenörer i området fullt upp.

–Vi har resurserna. Och våra leverantörer är helt klart sugna på att göra nyinvesteringar för att möta behoven, säger Jan Isaksson.

Vindkraftuppdrag är inget nytt för ett av Sveriges största företag inom entreprenad & logistiknäringen, 2008 började Svevind/Markbygden vind bygga 12 verk vid Dragali-

på varje vindkraftverk, summerar Jan Isaksson.

där BDX redan nu gör markarbeten för det ställverk ABB bygger på uppdrag av Svenska Kraftnät tre mil utanför Piteå. Där handlar uppdraget om att göra markarbeten på ett fyra hektar stort område. Projektet är kostnadsberäknat till över 100 miljoner kronor och ska vara klart nästa sommar. Ett 20–tal leverantörer är engagerade.

Han och Magnus

Jan Isaksson (tv) och Magnus Granljung.

den. Vid årsskiftet 2009 togs de två första vindkraftverken i drift. Under sommaren 2010 uppfördes ytterligare 10 verk som driftsattes i december samma år.

–BDX byggde vägar och planer för monteringen av vindkraftverken, säger Jan Isaksson, som pekar på att BDX maskiner grävde upp 2500 kubikmeter ur varje grop där fundamenten skulle gjutas.

–Vi levererade grus till betongfabriker i Piteå och Älvsbyn och våra betongbilar levererade betongen, berättar marknadsområdeschefen, som också pekar på att BDX gjorde kabelschakten mellan stamnätet– verken.

–Vi lade nog 2000 arbetstimmar

Granljung pekar på att lokalnyttan blev stor för leverantörerna i Pitebygden.

–Vi hade ett 30–tal lokala leverantörer igång under byggperioden där alla våra tre affärsområden (Anläggning, Logistik, Industri) var inblandade, Ao–Anläggning anlade vägarna, Ao–Logistik transporterade vindkraftverken, Ao–Industri krossade bergmaterial, säger Magnus Granljung.

Den principen gällde också arbetena vid det avslutade arbetet vid Gabrielsberget i Västernorrland, vilket visar att BDX räknar på projekt i hela Sverige.

–Vi ser ingen geografisk gräns för vår verksamhet. Vi kommer att fortsätta räkna på vindkraftsprojekt. Ibland går vi in och tar hela projekt själva, ibland agerar vi leverantör av de tjänster som behövs, allt beroende på hur kunden vill ha det säger Produktions– & Marknadsdirektören.

Jan Isaksson och Magnus Granljung ser fram emot att vindkraftparken i Markbygden kommer igång

Vindkraftparken etapp ett handlar om att bygga 314 av totalt 1101 verk.

–Det kommer naturligtvis att betyda mycket oavsett vem som får uppdragen. Vi har sett det hittills och vi kommer att fortsatt få se det bland näringarna i Norrbotten.

–Det var ett tag sedan vi hade ett liknande projekt i Piteå. Markbygden kommer att ge entreprenörerna en jämnare beläggning under byggtiden, säger Jan Isaksson, som också pekar på det positiva med att efter det blir det behov av service och underhåll på vägarna.

–Och BDX är väl rustat för även den uppgiften, säger marknadsområdeschefen.

Tommy Norin

FAKTA BDX FÖRETAGEN AB Ägare: Ca 400 fristående ägare.

Omsättning 2011: 2,6 miljarder Resultat efter finansnetto 2011: 74 Mkr Soliditet: 38,2 procent Anställda: 280 Dotterbolag:BDX–Industri, BDX–Miljö, Bletab, Däcksproffset, GMI, delägarskap Flibio, TräTrans, och Liafrakt.

I koncernen ingår 1700 fordon och maskiner som ägs av 370 leverantörer med 2000 yrkesförare.

Källa:BDX

SKOGSSTYRELSENS PRODUKTER & TJÄNSTER

Skogsstyrelsen- din skogliga

VINDKRAFTSKONSULT! Vi finns i hela landet och erbjuder oberoende konsulttjänster för vindkraft – naturvärdesinventeringar, kulturmiljöinventeringar, vägprojekteringar och värderingar. Nu erbjuder vi även åtgärdsplaner för skogskreotoper!

Teori och praktik inom förnybar energi.

En utbildning i samarbete med energibranschen.

Läs mer på: www.skogsstyrelsen.se/kampanj eller ring oss 020-35 90 00

www.skogsstyrelsen.se/kampanj www.energigymnasiet.com

Advokat Joakim A. Nyman Med vår inriktning på affärsjuridik och miljörätt kan vi i Ert vindkraftprojekt hjälpa Er med bl.a.

Vi gör tidningar på flera språk ZWEDEN Een Nederlander in

Åre

v i n d k r a f t t i dn i ngen nummer 1 2012

Energiministern spår många nya jobb!

De grootste in de

Scandinavische landen

- Ansökan om tillstånd - Anmälan till Lst/kommun - Affärsjuridik och upphandling - Avtal; sakägare och samarbetspartners

A. ADVOKATBYRÅ AB

Prästgatan 51 831 34 ÖSTERSUND Tel 063-103332 e-post joakim@aadvokat.se.

Hemsida www.aadvokat.se

Sid 3

Medvind för Hammerdals Betonggjuteri Sid 4

TOP 10

shoppen in Stockholm

Kerstmis

Vier

in Zweden

Kerst zoals Kerst bedoeld is

KNUFFELEN MET EEN ELAND

De ultieme eland-ervaring in Moose Garden

Kyrkan får kraft från ovan Sid 14

Katharina får världen som arbetsplats

Sid 19

Vindkraft räddar glesbygden i Härjedalen sid 28

Bredband till Raftsjöhöjden sprider ost över världen sid 6

Har ni en ide om er verksamhet som ni vill nå ut med kan vi hjälpa er!

Det sker kostnadseffektivt och ni får maximalt genomslag inom det geografiska område ni väljer!

Vi har personal i Östersund, Stockholm, Göteborg, Amsterdam och Moskva!

Kontakta oss så tar vi fram ett förslag! info@pobeda.se eller 0643-21137

v i n d k r a f t tidningen

32

norrbotten nr 1 2012

–Vi är stolta över projektet som visar att det går att bygga vindkraft även i känsliga naturmiljöer, sade Sjisjka Vind Vd Fredrik Björckebaum.

Sjisjka, Natura 2000 område och unikt vindkraftprojekt 3 oktober invigdes Sjisjka vindkraftpark 2,5 mil söder om Kiruna, ett unikt projekt i väglöst land där 02 Vindkompaniet, Skanska och Jämtkraft med projektbolaget Jemtska satt upp 30 verk som beräknas producera 200 GWh per år.

Nära 100 personer hade flugit/bussats till Sjisjka beläget mellan Gällivare – Kiruna för att bevista invigningen som skedde i strålande höstväder med sol och med betagande utsikt över den lappländska fjällvärlden.

Här har projektören Jemtska (dotterbolag till Jämtkraft) genomfört ett unikt projekt– det första i sitt slag i Sverige– där företaget på ett mycket varsamt sätt lyckats placera 30 verk i ett känsligt natura 2000 område.

När Vindkrafttidningen är med om invigningen ser det nästan ut som om helikoptrar flugit in verken och satt ned dem på plats, så orört ser det ut…

Idén med att bygga vindkraft i den

lappländska fjällvärlden föddes 1999.

–Vi hade byggt några verk i sydsverige men vi ville inte enbart bygga kustnära, säger Johan Ihrfeldt, koncernchef för 02 Vindkompaniet.

Han förklarar att företaget började söka platser norrut och tog tidigt kontakt med Girjas sameby.

–Att den var med på projektet var en förutsättning för att det skulle genomföras, säger Staffan Niklasson vid 02 Vindkompaniet.

Han uppger att det var samebyn som förordade Sjisjka i det som tidigare var väglöst land.

Det gjorde att de första vindkraftdelarna fick transporteras med järnväg och lastas av vid järnvägsstationen Lappberg.

Tidigare hade 02 Vindkompaniet byggt sex verk i Viscaria (2001) och 2005 byggdes sju verk i Övertorneå.

Nu ställdes bolaget inför utmaningen att bygga 30 verk i det som kom att bli ett EU Natura 2000 området och det gjorde att Länsstyrelsens naturvårdsenhet slog bakut, och Länsstyrelsen deltog inte heller vid invigningen.

Efter överklagan beslöt Mark–och Miljödomstolen att säga ja vilket överklagades, men till slut avgjorde regeringen ärendet, och parken kunde börja byggas 2011, tolv år efter att idén tog form.

Ett år senare

stod den klar, där projektledaren Rolf Rubensson vid Jemtska är nöjd.

–Det var en stor utmaning och vi hade kort om tid. Men Jemtska klarade det, säger Rolf Rubensson.

På många sätt har bygget varit ett pilotprojekt där 95 procent av transporterna skett via järnväg där allt från dumprar till material och maskiner körts med tåg Exempelvis kördes de prefabricerade fundament som tillverkats av Hammerdals Betonggjuteri i Jämtland med tåg.

Först juli 2012 byggdes en väg in till området. Det innebar att de specialtrailers som körde vindkraftverk från Piteå djuphamn (som var inskeppningshamn) kunde köra ända fram till vindkraftsparken.

Bygget av Sjisjka engagerade 80–

100 personer under byggtiden och nu resulterar vindkraftsparken i nya arbetstillfällen eftersom den kommer att vara bemannad dygnet runt alla dagar.

Parken kommer att drivas av nybildade bolaget Sjisjka Vind där Vd Fredrik Björckebaum konstaterar.

–De första verken har redan producerat 2 GWh och det är bara början.

När Sjiskja går för fullt kommer den fjällnära parken att producera 200 GWh per år vilket motsvarar elförsörjning till 43 000 hushåll.

Byarna Killingi, Kaitum och Neitisuanto får också nytta av parken eftersom det enligt Sjisjska Vind kommer att betalas ut bygdepeng på cirka 300 000 kronor varje år.

Tomas Kåberger, tidigare generaldirektör vid Energimyndigheten, deltog också vid invigningen där han pekade på hur snabbt vindkraften kommer.

–Vi har passerat 7 TWh de senaste tolv månaderna. Sverige har byggt ett vindkraftverk varje dag de senas-

–Det var redan från början mycket viktigt att vi fick med Girja sameby, säger Staffan Niklasson, 02 Vindkompaniet (th) tillsammans med Jan–Olof Dahlin, Östersund.

te tre åren där det är roligt att vi redan nu nått EU målet att 2020 ska 49 procent av vår energi vara förnybar energi, men vi är redan där, sade Kåberger.

Han pekade dock på att Sverige inte är lika piggt som Kina när det gäller förnybar energi.

–Där byggs ett vindkraftverk varje timme. Det gör Kina till världens vindkraftstätande land, sade Tomas Kåberger Tommy Norin

v i n d k r a f ttidningen

nr 1 2012 norrbotten

33

Naturskyddsföreningen tycker vindkraft är viktig för klimatomställningen

Sjisjka ligger i Kaitum fjällurskogsreservat som blev ett naturreservat år 2000.

Lågfjället som är 716 meter högt har gett namn åt byn och hållplatsen.

Cirka en mil väster om hållplatsen finns stormyren Sjisjkaape (samiska Šiškká–ahpi) där man kan observera mängder med olika fågelarter.

Sjisjka betyder Häktefjället, häkte eller arrest. ”Inberg” är även en annan betydelse som kan stämma eftersom lågfjället omges av vidsträckta, flacka myrområden

Lars Andersson, ordförande för Naturskyddsföreningen i Norrbotten

Lars Andersson blir glad när han hör att Piteå kommuns vindbruksplan inte godkänner kustnära byggen,men är mindre lycklig över de 30 verk som byggs i Sjisjka i lappländska fjällvärlden.

–Vi överklagade ända upp till regeringen utan resultat. Nu är risken stor att fjällen får släppa till fler områden, tror Lars Andersson, som pekar på att det handlar om Europas sista vidsträckta området med oförstörd natur.

Var kan det byggas

då?

–Vi föreslår 98 områden med en årsmedelvind på lägst fem meter/sekund. 24 av de områdena har en årsmedelvind på sju meter/sekund, så det finns goda möjligheter för vindkraft på många ställen i Norrbotten.

När det gäller de 1101 verken i Markbygden accepterar Naturskyddsföreningen en del av etableringsplatserna, men det finns områden som bör undantas som till exempel gammelskogar.

Vi kan!

–Och vi protesterar när vindkraftverken planeras för nära naturreservat, säger Lars Andersson, som uppger att vindkraftverk ska inte placeras närmare än en kilometer från naturreservat.

Frågan om ekonomin kontra naturintressena?

–Det handlar om att balansera detta på ett vettigt sätt där exploatörerna måste hålla sig inom riktlinjer som säkerställer naturvärdena.

Det är sorgligt och onödigt när man ser vindkraftprojekt som hotar spoliera artrika biotoper, säger Lars Andersson, som kritiserar regeringen för att den gör för lite i klimatfrågan.

–Det var bra när miljömålen sattes upp under 1990–talet, men nu arbetar den inte beslutsamt för att nå dem. Det handlar ständigt om tillväxt, men hur kan man tro på en oändlig tillväxt på en ändlig planet? säger Naturskyddsföreningens ordförande i Norrbotten.

Tommy Norin

Kontorsbodar Manskapsbodar Dusch- & Toalettbodar Driftpersonaletableringar

Bostadsmoduler m.m

Med flexibilitet, hög kvalitet och fullständig kundanpassning av bodar och moduler tillgodoser vi våra kunders önskemål och behov i konstruktions- och tillverkningsprocessen. Vi är en av Norrlands största bodtillverkare.

Tveka inte, kontakta oss, 0950-134 44, 134 11

”Green Line-serien” - ett lågenergikoncept med framgång. sb

tet

Antal verk: 30 Höjd: 130 meter Rotorblad: 50 meter Tillverkare: Vestas Investeringskostnad: 1,1 miljard. Ägare: Skanska, O2 Vindkompaniet, Jämtkraft.

menar att vi riskerar en uppvärmning med hela sex grader detta sekel, säger Lars Andersson, som pekar på Naturskyddsföreningens mål att 2030 ska alla fossila bränslen ha fasats ut.

–Därför är vi i grunden positiva till vindkraft. Den behöver expandera i alla län, säger Lars Andersson, som pekar på företag som behöver förnybar el.

–Gruvindustrin växer. De nya Facebookhallarna i Luleå kräver energi och vi behöver Norrbotniabanan.

–Och det är viktigt att alla tar ansvar. Det håller inte att säga ”bygg gärna vindkraft, men bara inte där jag bor”.

Naturskyddsföreningen har tagit fram kartor över var dels det inte bör byggas vindkraft, dels kartor var det är lämpligt.

Han menar att Sverige klarar väl målet 30 TWh år 2020 utan att naturvärdena hotas.

–Håller sig vindkraftexploatörerna sig till områden utan naturvärden så undviks konflikter, säger ordföranden, som redovisar var det inte bör byggas.

I huvudsak handlar det om kusten och fjällen,och inte i områden med höga naturvärden, såväl naturreservat och fågelskyddsområden som oskyddade gammelskogar. Föreningen vill inte heller ha vindkraft i rennäringens riksintressen.

Sågvägen 21 • 921 45 Lycksele • Telefon: 0950 - 134 44, 134 11 • Fax: 0950 - 129 55

UTMANAREN FRÅN NORR!

Kvali

FAKTA

–FN:s klimatpanel

www.remodul.se

Foto: Tommy Norin

Så kan Naturskyddsföreningen i Norrbottens syn på vindkraften sammanfattas, där ordföranden Lars Andersson intar en pragmatisk hållning till vindkraft.

–Vi säger ja, men inte på bekostnad av naturvärdena, säger Lars Andersson, som leder en organisation i Norrbotten med 3000 medlemmar fördelade i 12 aktiva kretsar. I hela landet finns 192000 vilket gör den till Sveriges största miljöorganisation.

Naturskyddsföreningen finns i stort sett i varje kommun i Norrbotten där vindkraft blivit en viktig punkt på dagordningen.

Den arbetar med fem huvudområden, skogen, klimatomställningen, vatten/hav, miljögifter/kemikalier och livsmedel/jordbruk.

–Men vi arbetar med mycket mer.

Vi är aktiva i rovdjursfrågan där vi lyckades stoppa licensjakten på varg, säger Lars Andersson, när jag möter honom i föreningens lokal på Varvsgatan i Luleå.

Han tar upp klimathotet, om vikten av att stoppa kärnkraftverket i Pyhäjoki på finska sidan.

–Vi måste vi få fram ekologiskt hållbara lösningar och dit hör inte kärnkraften.

Det gör däremot vindkraft, bioenergi och solkraft.

Det senare underutvecklat i Norrbotten.

Naturskyddsföreningen godkänner inte någon utbyggnad av vattenkraft, och tog ställning emot exploateringen av Arjeplogströmmarna, men förgäves.

När det gäller vindkraft pekar Lars Andersson på två viktiga saker: –En är att vi måste växla ned

konsumtionen för att minska energianvändningen och det måste sättas tryck på det, säger Naturskyddsföreningens ordförande, som pekar på det andra: –Att ställa om till förnybara energkällor, det är bråttom. Vi står inför en farlig global uppvärmning. Redan vid en temperaturhöjning med två grader hotar utslagning av 30 procent av alla arter som lever på vår jord, översvämningar av alla kuststäder med miljontals drabbade människor och ännu fler följder.

www.vdcpro.se

Vindkraften är en viktig del i den klimatomställning Sverige står inför och det finns gott om ytor som gör att den går att exploatera utan att det hotar naturvärdena.

da b o d a ygg r

v i n d k r a f t tidningen

34

norrbotten nr 1 2012

Alfred vill jobba på topp!

FAKTA Lernias montörutbildning

Alfred Sundqvist räds inte höjder och han vill klättra vidare med hopp om jobb inom vindkraftsbranschen.

Foto Lernia

Under utbildningen får eleverna träna räddning i en speciell ramp.

Thomas Olofsson,säkerhetsansvarig, Jimmy Selin, Nordex, Peder Olofsson, instruktör och David Nilsson, Nuab, utbildar vindkraftmontörer på hög höjd.

Alfred Sundqvist, 23, vill kunna resa runt världen och resa vindkraftverk efter den avslutade montörutbildningen vid Lernia i Piteå.

–Vi har märkt ett stort intresse för utbildningen, inte minst från Pitebor och det beror nog på satsningen i Markbygden, men vi har folk från hela Sverige, säger Elisabeth Widman.

Hon pekar på att de som går linjen ska inte vara höjdrädda, de ska ha lägst B–körkort, ha god fysik och förstås vara arbetssökande.

Under de första veckorna under ”fuben” (förberedande utbildning) har eleverna chans att testa om de vill fortsätta men avhoppen beskrivs som få.

Kursen inhåller moment som säkra lyft, allmän vindkraftskunskap, arbete på hög höjd, hjärt och lungräddning, köra teleskoptruck, mm. Höghöjdsträningen sker i samarbete med Nuab och vindkraftbolaget Nordex.

De sista fyra veckorna består av

–Det är en bra utbildning, säger Alfred Sundqvist, när vindkrafttidningen möter honom och montörutbildningens projektledare Elisabeth Widman vid Furunäsets företagsby där Lernia finns.

–Jag har känt stor trygghet när vi haft de praktiska övningarna och jag är inte alls höjdrädd.

–Jag hoppade bungyjump en gång i Israel och det var läskigt. Men träningen på hög höjd i vindkrafttornen på Bondön gick bra, säger Alfred Sundqvist.

Han är född i Tanzania och har bott i Sverige i åtta år.

–Min pappa jobbade för FN och

vi flyttade runt tills vi kom till Piteå, säger Alfred Sundqvist, som tagit studenten, gjort militärutbildning som radaroperatör i Boden, och som gått svetsutbildning innan han började utbildningen som vindkraftmontör.

Elisabeth Vidman kom från utbildningsföretaget Nuab i Norrbotten för ett år sedan för att bli projektledare vid Lernias montörlinje som är en arbetsmarknadsutbildning. Eleverna får plats via arbetsförmedlingen.

–Vi har två intag per år där projektören Enercon satt rubrik på alla moment i utbildningen, förklarar Elisabeth Widman.

Förra hösten kom 20 elever, i höst har lika många börjat där Alfred Sundqvist är en.

Nästa kurs börjar den 7 januari.

Varje kurs är 22 veckor.

praktik där Elisabeth Vidman förklarar att det är svårt att få praktikplatser hos företag.

–Vi får jobba mycket med det, men det vi sett är att när väl eleverna fått praktik vill företagen ofta behålla eleverna så chanserna att få jobb är stora.

–Men företagen har också varit tydliga med att eleverna ska slutföra utbildningen innan de börjar arbeta, förklarar Elisabet Vidman.

Alfred Sundqvist blir klar 1 februari. Efter det hoppas han på montörjobb hos något vindkraftbolag.

–Jag kan tänka mig att resa runt i hela världen. Jag har en livsdröm om att få ett sådant jobb, säger Alfred Sundqvist, som är optimistisk om att få klättra vidare inom vindkraftsbranschen, Tommy Norin

• Allmän vindkraftskunskap • Säkra lyft där utbildningen följer AFS 2006:6 Användning av lyftanordningar och lyftredskap med godkänd utbildare från RBK Rådet För Byggkompetens och utbildnings– bevis utfärdas efter avslutad utbildning • Teleskoptruck C7 enligt TLP10 som rekommenderas av Arbetsmiljöverket och efter godkänt teoretiskt och praktiskt prov utfärdas ett utbildningsintyg • Heta arbeten och vid avklarad utbildning erhålls ett personligt certifieringsbevis • Utbildning i Arbete på hög höjd där mastintyg erhålls efter godkänd kurs och är giltigt i 3 år • Härdplastutbildning enligt arbetsmiljöverkets föreskrifter (2005:18) arbete med härd– plaster där utfärdas ett personligt certifieingsbevis • HLR, hjärt– och lungräddning med hjärt– start och efter genomförd kurs får varje kursdeltagare ett kompetenskort • APD/BAM, bättre arbetsmiljö den erkända grundutbildningen inom arbetsmiljö. APD arbetsplatsdisposition där ett utbildningsintyg utfärdas • Teknisk engelska • Grundläggande elsäkerhet efter elsäkerhets– verkets föreskrift ELSÄK–FS 2006:1 • Energipolitik, kunskap om lagstiftning och myndigheternas viljeinriktning • Grön el, vad är det? • Miljöåtgärder och Återvinning • Eco Driving med resultat samt utdelning av utbildningsbevis • Betong/Stål materialets egenskaper och där kunskap ingår om olika verktyg som normalt används vid uppförande av vindkraftverk • Projektarbete/säkerhet och Projektledning I utbildningen ingår 4 veckor arbetsplatsförlagd utbildning.

v i n d k r a f ttidningen

nr 1 2012 norrbotten

35

Vindkraften lyfte Norrskensgården –När den större pilotparken med 12 verk vid Dragaliden började byggas hade vi knökfullt både i rummen och i restaurangen, säger Thomas Lageson, ägare av Norrskensgården sedan 2008.

Då köpte han anläggningen för 1,2 miljoner kronor.

Han är bryggaren från Kolsva som gjorde ett lappkast för att börja driva motell och restaurangnäring i Norrbottens glesbygd, och som ser stora möjligheter med den vindkraft Svevind planerar i området.

I området Markbygden mellan Piteå–Arvidsjaur planerar tyskägda Svevind med säte i Umeå att placera 1101 verk som planeras producera 10–12 TWh per år. Det blir Europas största vindkraftspark.

Hittills har en pilotanläggning med 12 verk byggs.

Frågan om etappen ett med 314 verk har legat i långbänk sedan sju år tillbaka där bland annat Naturvårdsverket fördröjt processen genom att överklaga i sista stund. Till den saken hör att verket yttrade sig aldrig emot

etableringen när tillståndsprövningen var ute på remiss.

Thomas Lageson hoppas förstås på att vindkraften kommer.

–Med små medel har vi succesivt rustat upp anläggningen, hitills för cirka 200 000 kronor, säger ägaren, som uppger att effekterna av vindkraftsetableringen syntes redan när han tog över motellet för fem år sedan.

–Då byggdes det ett par verk och de började komma fundament och det syntes på beläggningen i både restaurangen och i stugorna, säger Thoma Lageson.

–Vi kom snabbt på att det vi kan leva på är att få in grupper som bor och äter hos oss, och folk som arbetar i området och som bor här under lång tid, säger Norrskensgårdens ägare.

Han berättar under första verksamhetsåret 2009/2010 omsatte verksamheten 1,2 miljoner kronor.

Andra året bidrog vindkraftsetableringen i Markbygden till att omsättningen ökade med 50 procent till 1,8 miljoner kronor.

Han förklarar under sex månader från mars–augusti blev det all time high i bokföringen och där bokslutet redovisade positivt resultat med 205 000.

Thomas Lagesons motell och stugby erbjuder 13 tvåbäddsrum och fyra stycken fyrabäddstugor. Dessut-

Norrskensgården ligger vackert belägen i byn Storlångträsk mellan Piteå-Arvidsjaur.

om finns 30 campingplatser med el.

Restaurangen kan ta 48 personer, det finns konferenslokal, en pubkåta och en stuga med bastu.

–Vi vill erbjuda en juste standard med bra boende, säger Thomas Lageson.

Just nu beskriver han beläggningen som god där bygget av en ny järnvägsbro över Åbyälven bidrar.

–Och ska Svevind igång med 130 verk per år de kommande åren, då blir det mycket folk, säger Thomas Lageson, som funderar att då kan det bli tal om att bygga ut restaurangen och att sätta upp fler stugor.

Här anger Norrskensgårdens ägare ett problem med alltför försiktiga banker som inte vill stödja investe-

ringar i glesbygd, och svårigheten att få fram riskkapital.

–Det krävs finansiering för det man vill göra men om det handlar om projekt som enbart ”kanske kommer”, vem lånar ut pengar till det? säger Thomas Lageson, som likt många andra är irriterad över att miljöprövningar kring vindkraft måste ta så lång tid.

–Jag har respekt för möjligheten att få överklaga men man ska inte kunna göra det långt in i förbannelsen. Någon gång måste myndigheterna sätta ned foten och tala om hur de vill ha det, säger Norrskensgårdens ägare.

Progressiva glas ingår

0:med

KomplettPris> från

795:-

Båge från 795:Progressiva Standardglas 0:= KomplettPris>

795:-

Foto: Tommy Norin

Vailet Lindqvist och Thomas Lageson hoppas på vindkraft med många kunder som strömmar in på Norrskensgården.

Tommy Norin

© 2012 Specsavers Optical Group. All rights reserved.

I många år drogs det lilla motellet Norrskensgården i Storlångträsk fem mil väster om Piteå med svag beläggning och dålig lönsamhet, men när vindkraften kom till Markbygden vände vinden.

Piteå Lillbrogatan 3, 0911-156 70 Luleå Storgatan 9, 0920-23 10 20 Boden Drottninggatan 8, 0921- 133 60 Gällivare Storgatan 2, 0970- 157 61

Progressiva glas avser Standardglas (index 1,5). KomplettPris kan ej kombineras med erbjudanden eller rabatter. HeltNöjd gäller tre månader från köp. www.specsavers.se

Ladda ned Vindfyrs mobilapp – Gratis!

Hitta din närmsta vindkraftpark och få aktuell information om Norrlands vindkraft.

Ladda ned Vindfyrs mobil app – Gratis!

Samordnar frågeställningar kring vindkraft i de 54 norrlandskommunerna

Vind i Norrland.

Kraft till Norrland. Över 6000 vindkraftverk är planerade i Norrland och många börjar snart byggas.

Men vad betyder det för min kommun?

Och hur kan vi följa förändringens vindar?

Kort om Vindfyr

Hitta din närmsta vindkraftpark och få aktuell info om Norrlands vindkraft. .google.com Besöksadress: Furunäsvägen 102 B, 941 52 PITEÅ Postadress:

Piteå Kommun 941 85 Piteå Du hittar appen på: Telefon vxl: +46 911-69 60 00 play.google.com Mobil: +46 70-609 06 99 och i App-store Skype: jens.sperens E-post: jens.sperens@vindfyr.se

www.vindfyr.se

Webb:

www.vindfyr.se

WWW .VINDFYR.SE

Vindfyr ökar kunskapen om vindkraft i Norrland.

5H Q DSS OQNIDJS RNL ƥM@MRHDQ@R @U $MDQFHLXMCHFGDSDM med syftet att stödja kommuner och landsting i frågor kring vindkraft.

Vi är ett projekt som finansieras av Energimyndigheten med syftet att stödja förtroendevalda och tjänstemän i kommuner och landsting i frågor kring vindkraft.

Vindfyr ökar kunskapen om vindkraft i Norrland.

NORRBOTTEN, VÄSTERBOTTEN, JÄMTLAND, GÄVLEBORG, VÄSTERNORRLAND

Vindfyr vän endevald e och landsti den privata