Vindkrafttidningen Jämtlands län 2014

hela denna bilaga är en annonsbilaga från pobeda publications ab

v i n d k r a f t tidningen nummer 1 2014

jämtlands län

n Miljardinvesteringar väntas av Vasa Vind sid 4 n Producera din egen el sid 6-7 n Norsk vindkraft ger svenska jobb sid 12 n I Lillhärdal kommer miljonerna rulla in sid 26

Montering turbiner Mullbergets vindkraftpark foto: Sandra Lee Pettersson

2

v i n d k r a f t tidningen

v i n d k r a f t tidningen JÄMTLANDS LÄN

Tidningen du håller i din hand ges ut av Pobeda Publication AB i samarbete med Vindkraftcentrum.se.

Tidningen går ut till alla hushåll i Jämtlands län.

Syftet med tidningen är att visa vad som finns och vad som är på gång i vindkraftbranschen i mellannorrland.

jämtlands län nr 1 2014

Ansvarig utgivare: Ralph Rentzsch Redaktör: Lotta Byqvist Layout och produktion: Robert Bolinder Försäljning annonser: Pobeda, tel tel 070-810 49 20 Kontakt: ralph@pobeda.se, www.pobeda.se

Ledare.

Miljövänlig vindkraft skapar jobb i glesbygd

“

K

i kommunen 74 färdigbyggda verk, 79 med klara tillstånd och 112 planerade verk. 265 vindkraftverk motsvarar en årlig elproduktion på omkring 2 TWh. Det motsvarar årlig hushållsström för 400.000 hushåll.

För 265 vindkraftverk i driftsfasen torde detta generera, grovt uppskattat cirka femtio lokalt anställda heltidsarbetande vindkrafttekniker under 20 år.

Vindkraftsutbyggnaden skapar även arbetstillfällen under byggfasen för många företag i olika brancher.

Enligt Fallstudien Havsnäs så beräknas ca 25 procent av arbetstillfällena under projektering och byggfasen vara lokala arbeten, vilket för Strömsunds kommun torde bli ungefär 1.400 årsarbeten under den tid som vindkraftverken uppförs i kommunen.

Strömsund har en stark position i vindkrafts-Sverige. Strömsunds kommun får nu förnyat förtroende att i ytterligare två år vara en av fyra nationella noder i Nätverket för vindbruk. Noden Strömsund har bland annat arbetat med att synlig-

limatförändringarna är ett av de största miljöproblem som mänskligheten globalt står inför. Ökande medeltemperatur, mer oregelbunden nederbörd, större variationer i flöden och vattenstånd, höjd trädgräns i fjällområdena och så vidare.

Vi måste göra vad vi kan kan för att försöka minimera påverkan av de faktorer som ger upphov till det förändrade klimatet.

Som ett led i detta tog Strömsunds kommun redan 2005 fram den första fördjupade översiktsplanen för vindkraft. Syftet med fördjupningarna är att underlätta pågående och kommande etableringar av vindkraft. De områden som bedömts lämpliga i tilläggsplanen motsvarar en utbyggnad av drygt 200 vindkraftverk på en yta av knappt 20 000 hektar. 2012 var Strömsunds kommun på andra plats i Sverige, som kommun med flest vindkraftverk i drift.

Vid årsskiftet 2013/2014 fanns

Vindkraftsutbyggnaden skapar även arbetstillfällen under byggfasen för många företag i olika brancher.

Susanne Hansson Kommunalråd (s) Strömsunds kommun

göra sysselsättningsmöjligheterna i samband med vindkraftsetablering.

Vindkraftsparken i Havsnäs med sina 48 verk har studerats och erfarenheterna är nu samlade i en fallstudie. Vi har under de senaste åren haft flera projekt som arbetat med olika aktuella frågor inom vindkraftarbetsområdet, nämnas kan Arbetsmiljö och säkerhet i och nära vindkraftverk.

Vindkraftcentrum.se är ett projekt där Strömsunds kommun är initiativtagare.

Projektets uppdrag är att verka för att de stora investeringar som görs i vindkraftsbranschen i så hög grad som möjligt kommer lokalbefolkningen till del i form av jobb och företagande. Vindkraftcentrum.se har koll på investeringsbesluten och berättar för företag och befolkning om de affärsmöjligheter, liksom de jobb- och utbildningsmöjligheter som är möjliga.

För att möta behoven av kompetens på vindkraftsområdet har kommunen satsat på utbildning.

Sedan tidigare erbjuder kommunen

en yrkeshögskoleutbildning för vindkraftstekniker. Den senaste stora satsningen är ett nytt samarbete med Uppsala universitet och Campus Gotland. Det utmynnar nu i Campus Vindkraft Strömsund – en möjlighet att på plats i Strömsund läsa akademiska utbildningar inom vindkraft.

I Strömsund kommer vi även fortsättningsvis att jobba offensivt för att vara ett kompetenscentrum för utveckling inom vindkraft.

Vi går en spännande framtid till mötes där efterfrågan på förnyelsebar energi kommer att öka och kraven på kompetens och teknisk utveckling skapar möjlighet till tillväxt för näringsliv och samhälle.

Susanne Hansson, vice ordförande (S) i kommunstyrelsen i Strömsund kommun

Debatt.

Många faktafel i SVT:s vindkraftrapportering!

S

VT sände under mars 2014 en lång rad reportage om vindkraft.

Inslagen har huvudsakligen sänts i Mittnytt och

Nordnytt.

I reportageserien målas det upp att ”Sverige och framförallt Norrland exploateras i allt snabbare takt med vindkraft. Om några år kan vi ha 20 000 verk”. Siffran 20 000 vindkraftverk i Sverige och 3 000 vindkraftverk i Jämtland och Västernorrland är hämtad från vindbrukskollen.se, en databas från Länsstyrelserna som innehåller uppgifter om vindkraftverk som både är

Det framställs vidare i inslagen att en villakund de senaste åren har betalat cirka 600 kronor per år till vindkraften. Det är inte bara vindkraft som är berättigat till elcertifikat utan även andra förnybara kraftslag såsom vattenkraft, biokraft, torv och solkraft. Enligt Svenska Kraftnäts officiella statistik har cirka 35 procent av elcertifikaten gått till vindkraft de senaste åren (20102013).

För en villa som förbrukar 20 000 kWh per år blir detta 260 kronor. Alltså mindre än hälften av de 600 kronor som hävdas i inslaget.

Sedan starten av elcertifikatsystemet 2003 har vindkraften tagit emot 22 procent av alla elcertifikat.

“

Foto: Baldur Bragson

Annika Helker Lundström VD Svensk Vindenergi

tillståndsgivna och under tillståndsprövning. Att titta på hur många vindkraftverk som är tillståndsgivna eller under tillståndsprövning säger inget om hur mycket som faktiskt kommer att byggas. Svensk Vindenergis prognos, som finns tillgänglig på vår hemsida och historiskt sett har varit mycket träffsäker, visar att det kommer att byggas cirka 1 000 vindkraftverk under fyraårsperioden 2014-2017. Omkring 250-300 av dessa kan komma att placeras i Jämtland och Västernorrland.

Enligt Svenska Kraftnäts officiella statistik har cirka 35 procent av elcertifikaten gått till vindkraft de senaste åren (20102013), medan resterande del gått till biokraft och vattenkraft.

Annika Helker Lundström VD Svensk Vindenergi

Biokraften har tagit emot 59 procent och vattenkraften 15 procent.

Ett annat felaktigt påstående i SVT:s serie handlar om elcertifikatens andel av totala intäkter och där det sägs att elcertifikaten tycks vara branschens viktigaste inkomstkälla, vilket är helt fel. Det är elpriset som är den viktigaste inkomstkällan för all ny elproduktion i Sverige. Detta är enkelt att kontrollera genom att titta på tillgängliga el- och elcertifikatpriser som dagligen publiceras på respektive marknadsplats för elpris och elcertifikat. De senaste åren (2010-2013) har elcertifikatens andel av totala intäkter legat på 34 procent. Elpriset utgör alltså 66 procent av intäkterna.

Ett ytterligare felaktigt påstående är uppgiften om anläggningar med 200 stycken 240 meter höga vindkraftverk, detta är inte på något sätt representativ för utbyggnaden de kommande åren. Den genomsnittliga storleken för de vindkraftsanläggningar som planeras de kommande åren är enligt Svensk Vindenergis uppgifter omkring 20 vindkraftverk med en totalhöjd på 165-170 meter.

I ett av inslagen målas det också upp en konflikt mellan riksintres-

sena vindkraft och miljömålet storslagen fjällmiljö, en konflikt som är mycket begränsad i verkligheten.

Det finns inte några uppförda eller planerade vindkraftanläggningar inom riksintresseområdet obrutet fjäll och utbyggnaden i fjällmiljö utanför riksintresset obrutet fjäll är begränsad. Naturvårdsverkets senaste genomgång av exploatering i fjällen visar att vindkraftens arealanspråk är obefintlig i förhållande till annan exploatering som vägar, skoterleder och annan bebyggelse (ofta med just turism som drivkraft). Vindkraftsutbyggnaden sker till största del i skogsmiljö där berörda kommuner själva har pekat ut områden som lämpliga för vindkraftsutbyggnad.

SVT:s granskning av vindkraften fortsätter i inslagen med fler felaktigheter!

Svensk Vindenergi menar att SVT:s inslag bryter mot reglerna om saklighet och opartiskhet som gäller för public service.

Det är självklart att utbyggnaden av vindkraft och annan förnybar energi ska granskas, men det måste ske på faktamässiga grunder. SVT:s rapportering liknar skrämselpropaganda. Svensk Vindenergi har därför valt att anmäla SVT till Granskningsnämnden.

Just nu byggs vindkraft för 10 000 miljoner i vårt område!

Kontakta oss för information, rådgivning, uppdrag och jobb i en växande bransch!

• Vad är på gång?

• Vilka vindkraftsparker kommer att byggas?

• Vad skulle mitt företag kunna erbjuda?

• Vilken utbildning behövs för att jobba med vindkraft?

• Vilka lediga jobb finns

www.vindkraftcentrum.se Vindkraftcentrum.ses uppdrag:

Att de stora investeringar som görs – i så hög grad som möjligt – kommer befolkningen till del i form av jobb och företagande.

Vi synliggör möjligheterna och mäklar kontakter.

Våra uppdragsgivare/finansiärer:

4

v i n d k r a f t tidningen

jämtlands län nr 1 2014

Nu blåser nya vindar för Dähliepark en I och med att de båda kollegorna Björn Dählie och Hans Olofsson sålt sitt vindkraftsbolag Dähliekraft till Vasa Vind byter bolaget namn till Trekilen Vind AB. Och redan om ett par år kan de första turbinerna vara i drift.

Sammanlagt planeras upp till 150 vindkraftverk i trakterna kring Hammerdal.

Raftsjöhöjden, Munkflohögen och Dählieparken, eller Åskälen-Österåsen som den numera heter, ägs nu alla av Vasa Vind, men kommer

Kompanjonerna Hans Olofsson och Björn Dählie är nöjda med att ha sålt Dähliekraft till Vasa Vind. – Det här blir bra för bygden, säger Hans Olofsson som själv bor i Hammerdal.

Foto Geir Otto Johansson

ändå att finnas i olika bolag: Dähliekraft blir som sagt Trekilen Vind AB medan Raftsjöhöjden och Munkflohögen hamnar i Raftsjö Vind AB. Nu återstår att lösa finansieringen. Annette Eriksson är VD för Vasa Vind AB. –Det är finansieringen vi jobbar med nu, säger hon, och att få klart vilka vindkraftverk vi ska ha, vem som ska leverera dem samt vilket företag som ska vara huvud-

“

–Det här blir bra för bygden, säger Hans Olofsson som själv bor i Hammerdal. Jag tror att vi kommer att få se många lokala arbetstillfällen.

Hans Olofsson tycker det är skönt att ha fått lämna över stafettpinnen till Vasa Vind.

–Björn och jag drev det här så långt som vi hade kraft och möjlighet att göra.

Vår plan var hela tiden att hitta en finansiär till projektet när alla tillstånd var klara. Nu har vi fått igen det vi lagt ut samt lite plus på det och jag är jätteglad att vi hittat en köpare som har finansiella muskler att ro det här i hamn.

tering på flera miljarder kronor. Vasa Vind ägs av HgCapital – en av Europas största investerare i förnybar energi. Men HgCapital kommer inte att stå för hela finansieringen utan en del kommer att finansieras på annat sätt.

–Det är ju oerhörda belopp det handlar om, säger Annette Eriksson.

Dessutom vill jag ge cred till bygden. Både invånarna och kommunen är positiva.

Annette Eriksson

leverantör för markarbeten och fundament. Det blir ju stora entreprenörer som håller i detta, men så långt vi kan bestämma vill vi ha lokala företag som underentreprenörer. I Havsnäs, som vi var inblandade i, visade det sig att det i längden blev både billigast och bäst att använda lokala entreprenörer och lokal arbetskraft.

Totalt innebär de tre vindparkerna en inves-

Varför ville då Vasa Vind köpa Dählieparken?

–Det blåser bra där, säger Annette Eriksson. Det är riktigt goda vindförhållanden. Det gör att vi kan sätta upp bra vindkraftverk som ger hög produktion.

Strategiskt ligger den också väl till, bredvid vår andra park, Raftsjö Vind AB. Vi har lärt oss att det blir synergieffekter av att bygga i kluster så att man får ner kostnader för bland annat drift och underhåll.

–Dessutom vill jag ge cred till bygden. Både invånarna och kommunen är positiva. Och så finns Vindkraftcentrum där.

Om allt går enligt plan tas den första etappen av Dählieparken/ÅskälenÖsteråsen i bruk redan 2016. Men för att alla vindkraftverk ska kunna

Annette Eriksson VD, Vasa Vind AB kopplas in krävs först förstärkningar i Svenska Kraftverks transformatorstation i Midskog, vilket kan ta ytterligare något år.

Hans Olofsson kommer under en övergångsperiod att finnas kvar som kontaktman gentemot bygden.

–Från första stund har vi sagt att vi vill verka för att det ska bli så många lokala entreprenörer i projektet som möjligt, säger han. Det handlar om att få de större entreprenörerna att få upp ögonen för lokala underentreprenörer.

Det finns otroligt mycket duktig arbetskraft att få tag på i närområdet. Vi leder ju inte inflyttningsligan direkt i dag och det vore kul om vi kunde vända den utvecklingen.

LOTTA BYQVIST

Möjlighet till nya arbetstillfällen i Bräcke och Ragunda

–Vi har tagit ett beslut om att vi vill verka för lokala arbetstillfällen, säger Daniel Johannsson, projektledare för den planerade vindparken Björnsjöbodarna.

I Björnsjöbodarna vind-

park projekteras för 140 vindkraftverk. Antalet verk kan komma att ändras eftersom det är långt kvar till byggstart. SCA är projektör och projektledaren Daniel Johannsson planerar för att tillståndsansökan är färdig att lämnas in till Länsstyrelsen lagom till sommaren.

–Sedan är vi också beroende av elanslutningen och det kommer att ta minst ett par år, så den planerade byggstarten 2016 kan komma att revideras, säger han.

För att få kontakt med

“

Om några år kan det bli full fart på vindkraftsutbyggnaden i Bräcke och Ragunda kommuner. Men redan nu finns möjlighet för den som vill ha uppdrag i en framtida byggnation att registrera sitt intresse på vindkraftsbolagets hemsida.

Vi har tagit ett beslut om att vi vill verka för lokala arbetstillfällen.

Daniel Johannsson

potentiella företag och andra som vill ha jobb och affärer i anslutning till vindparksbygget har SCA skapat plattformen Vindbasen.

Här kan leverantörer och entreprenörer inom olika områden marknadsföra sina produkter och tjänster.

–Man kan också förmedla idéer om produkter och tjänster via Vindbasen, säger Daniel Johannsson. Ju bättre underlag vi har, desto lättare är det att ge uppdrag åt lokala krafter.

LOTTA BYQVIST

– Vi vill verka för lokala arbetstillfällen, säger Daniel Johannsson, projektledare för den planerade vindparken Björnsjöbodarna.

Foto Per-Anders Sjöquist

www.siemens.se/energi

Kraftverk ser annorlunda ut idag

2014E- 005A

Siemens landbaserade vindkraftverk kombinerar hög produktion med erkänt god tillförlitlighet

Som en global innovatör bryter Siemens ständigt ny mark inom landbaserad vindkraft. Idag kan produktionskapaciteten från landbaserad vindkraft vara i nivå med konventionella

kraftverk. Landbaserade vindkraftlösningar från Siemens är samtidigt en utmärkt investering, kända för sin tillförlitlighet och hållbarhet.

Answers for energy

6

v i n d k r a f t tidningen

jämtlands län nr 1 2014

H att vill ge rabatt I takt med att allt fler producerar egen el växer kraven på smidiga ersättningslösningar.

För den oinsatte kan detta te sig som en djungel. Häng med, så reder vi ut begreppen.

Hur gör en småskalig producent av förnybar energi som sol, vind och biobränsle för att tjäna pengar på sin elproduktion eller åtminstone minska de egna elkostnaderna? Ja, låt oss först konstatera att ingen sätter igång med gårdsproduktion av el för att bli rik.

Den som vill installera solpaneler kan söka bidrag som Länsstyrelsen administrerar, ett bidrag som blivit väldigt populärt.

För att få elcertifikat och kunna handla med sin förnybara elproduktion krävs att man registrerar sin anläggning hos Svenska Kraftnät. En del elbolag, exempelvis Jämtkraft, tillämpar ett system för nettoavräkning.

Om du är mikroproducent, alltså på årsbasis producerar mindre el än du använder, och är kund i Jämtkrafts elnät, kan du få nettoavräkning av din el.

Det innebär att Jämtkraft kvittar din produktion mot den el du använt. Om du däremot producerar mer el än du använder räknas du som elproducent, vilket kräver ett inmatningsabonnemang. För att slippa betala det abonnemanget väljer många

Energiminister Anna-Karin Hatt.

små elproducenter att istället skänka bort elöverskottet.

I höstbudgeten 2013 föreslog energiminister Anna-Karin Hatt en skatterabatt för mikroproducenter av förnybar el. Förslaget innebär att den enskilda fastighetsägaren från den 1 juli 2014 får göra ett skatteavdrag i deklarationen på upp till 18 000 kronor och 30 000 kilowattimmar per år för den el som skickas ut på elnätet. Till det kommer den ersättning man kan få av sitt elbolag för den el man levererar till nätet. Denna summa beror på vilken uppgörelse man har med elbolaget, men skulle vid en låg beräkning kunna röra sig om cirka 12 000 kronor per år.

Sammantaget kan det alltså det alltså bli en förtjänst på åtminstone 30 000 kronor om året.

(Källor: Jämtkraft, Regeringen, Jimmy Anjevall/Energikontoret) LOTTA BYQVIST

S mar ta elnät – så funk ar de Den som söker information om förnybar energi stöter snart på begreppet smarta elnät. Vad innebär det? Ett elnät kan väl inte ha hög intelligenskvot? Jo, åtminstone kan det bli smartare än i dag.

Elnäten måste bli mer flexibla för att bland annat kunna hantera den ökade andelen förnybar produktion. Och smarta elnät kan liknas vid nästa generations elnät. Dessutom ska så kallade smarta elmätare tillsammans med nya tjänster och applikationer göra det möjligt för kunden att i högre grad se och kunna påverka sin elanvändning. Visserligen är elnäten i dag betydligt smartare än för 20 år sedan. Ändå kan man beskriva

skillnaden mellan traditionella och smarta elnät som skillnaden mellan TV och internet. Smarta elnät, precis som internet, öppnar möjligheten för information att gå i två riktningar. Hushåll och industrier kan få avancerad information om sin förbrukning.

Det uppstår alltså kommunikation mellan producenter och konsumenter som gör det möjligt att styra såväl produktion som efterfrågan.

Smarta elnät är inte en förutsättning för att kunna producera småskalig förnybar energi, men skulle, enligt många bedömare, underlätta betydligt – inte minst vid avräkning.

(Källor: Svensk Energi, Samordningsrådet för smarta elnät) LOTTA BYQVIST

Sommarvy över byn Bleka. Här syns både Mikael Ivarssons och grannens solpaneler.

Foto Mikael Ivarsson

A llt ljus på – solceller satte far t på jä Det började med ett vindkraftverk och slutade med en by full av solpaneler.

Välkommen till Bleka utanför Tandsbyn i Jämtland där fem gårdar nu producerar egen el.

–Utvecklingen är på väg dithän att det kommer att bli möjligt att koppla loss sig från nätbolagen de närmaste fem-tio åren, säger solkraftspionjären Mikael Ivarsson.

De fem gårdarna i Bleka ligger på samma sida vägen.

Det känns nästan onödigt att påpeka att området i folkmun kallas Solsidan. Och gårdsinnehavarna då och då för Solstollarna. Men det handlar inte om en handfull soldyrkare utan om envisa visionärer som antagligen gjort sina livs investeringar.

Mikael Ivarsson var först. För några år sedan upptäckte han mest av en slump att man kunde

sätta upp sitt eget gårdsvindkraftverk.

–Så jag köpte ett från Kina på 20 kilowatt, berättar han, men det fungerade inte så bra. Det var problem med styrningen.

De kom ända från Kina för att reparera det och jag fick ersättning så jag är nöjd ändå.

Dessutom gav vindkraftverket stoff till lokalrevyns sketcher plus att många bybor vallfärdade för att skåda verket på plats. I dag står bara generatorn kvar. Resten har Mikael packat ihop. Istället är det solpaneler som nu försörjer gården med el. För när Mikael väl hade fått smak för egenproducerad el upptäckte han att tiderna blivit gynnsamma för att investera i solceller. Priset hade gått ner och så gick det att söka bidrag.

Så för knappt två år sedan var han i gång med vad som då

var Jämtlands största privata solcellsanläggning – på 19,6 kilowatt. I dag har han den minsta anläggningen i byn. Grannen två hus bort satte nämligen upp en anläggning på 20,7 kilowatt och närmaste grannen leder nu elproduktionen med 21,8 kilowatt. Ungefär som när grannar i andra villaområden bräcker varandra med snäppet vassare grill eller häftigare gräsklippare.

Grannsämjan i Bleka verkar dock vara ovanligt god. I augusti 2013 arrangerade de solkraftsproducerande gårdarna en solenergimässa för andra året i rad. Tvåtusen besökare kom, elbilstillverkaren Tesla arrangerade visning och skickade sin platschef från Trondheim.

–Första året ordnade vi mäs�san för att visa hur det fungerar, säger Mikael Ivarsson. Andra året ville vi berätta hur det gått.

7

v i n d k r a f t tidningen

jämtlands län nr 1 2014

S å blir du delägare i en v indpark

B lek a mtländsk by Och sammanfattningsvis kan man säga att det gått mycket bra. Mikael Ivarsson, till exempel, producerar nu så mycket el att han kan sälja överskottet. Det sker genom att Jämtkraft levererar hans överskottsel till Skellefteå Kraft.

Mikael började med detta i december 2013 så än är det för tidigt att säga vad han kommer att tjäna.

–Man jag har en kraftig överproduktion av el, konstaterar han, och det kan bli ett överskott på 6000-8000 kronor per år.

Trots att Vindkrafttidningen besöker honom en gråmulen dag är ljuset tillräckligt för att solcellerna ska ge effekt, en effekt som Mikael kan läsa av direkt i mobilen.

–Just nu produceras 1600 watt och det innebär överproduktion, så i den här stunden

tar jag inget från elnätet, säger han nöjt.

Mikael tror att vi inom en femtioårsperiod kommer at få se en kraftig ökning av personer som själva producerar sin el och som vill stå fria från nätbolagen.

–Så det gäller för nätbolagen att vara vän även med små kunder, säger han. Och här vill jag ge en eloge till Jämtkraft som infört nettodebitering. Det är bra gjort av dem.

Enligt Mikael var solpanelerna ”skitenkla” att sätta upp och så är de underhållsfria.

Tack vare det statliga solcellsbidraget samt att världsmarknadspriset hade gått ned räckte det med att han betalade 130 000 kronor ur egen ficka. Året innan skulle samma anläggning ha kostat honom runt en miljon.

Så att Mikael Ivarsson satsat

I mobilen kan Mikael Ivarsson direktläsa av hur mycket el hans solpaneler producerar.

Utbudet av närproducerad mat bara växer, inte minst i Jämtland. Men hur gör man om man vill ha lokalproducerad el? Jo, man köper andelar i ett vindkooperativ.

–Självklart gör du en klimatinsats genom att gå in i en vindkraftsförening, säger Jens Sperens, kommunikatör på vindkooperativ. se, en portal framtagen av branschföreningen Svensk Vindkraftförening med stöd av EnergiJens Sperens myndigheten.

Den som satsar på vindkraftsandelar kan dessutom räkna med sänkta elräkningar, eftersom föreningarna vill premiera sina ägare och också satsar på att pressa elpriserna så mycket det bara går.

Och så kicken på det, att vara med och producera sin egen el.

–För många blir det här en aha-upplevelse, säger Jens Sperens.

På 1990-talet bestod ett vindkooperativ oftast av ett antal personer som gått samman och köpt ett eller flera vindkraftverk. I dag är det vanligare att gå in som andelsägare i en befintlig park eller på ett tidigt stadium i ett vindkraftsprojekt.

–Även stora projektörer kan sälja av till exempel en fjärdedel av en vindpark som andelar, berättar Jens Sperens.

På webbsidan vindkooperativ.se har Jens Sperens och hans kollegor samlat 60 av landets cirka 85 vindkraftsföreningar. Här ges också tips och råd för den som funderar på att bli andelsägare.

–En del föreningar har i dag andelar till salu, säger Jens Sperens.

Hos andra får man ställa sig i kö.

Så vad ska man tänka på innan man slår till och blir delägare i en vindpark? Ja, ungefär samma saker som innan man köper bostadsrätt. Att föreningens ekonomi är god, att styrelsen verkar vara vettigt sammansatt och att fastigheten, i det här fallet vindkraftverket, är av god kvalitet och placerat på ändamålsenlig plats, det vill säga där det blåser mycket.

–Man bör också kolla att föreningen har justa värderingar och jobbar långsiktigt, säger Jens Sperens.

För varje vindkraftsandel på 1000 kilowatt man äger hjälper man till att minska utsläppen av koldioxid med 800 kilo. En andel ligger i dag på runt 7000 kronor och det krävs 20-25 andelar för att värma en jämtländsk normalvilla.

Vissa föreningar ger avkastning på andelarna, ungefär som när man ger utdelning på aktier. På vindkooperativ.se kan du hitta den förening som du tycker passar just dig.

Om man vill sälja sina andelar då? Ja, då köper en del föreningar tillbaka dem. Andra föreningar hjälper till att hitta köpare eller erbjuder ett köp- och säljtorg där ägaren själv får söka köpare.

Vindkooperativ.se kommunicerar numera även via sociala medier som Facebook och Twitter.

–Vi tycker det är bra ju fler som känner till att man kan köpa andelar i vindkraft, säger Jens Sperens.

LOTTA BYQVIST

Foto Lotta Byqvist

på solenergi för att tjäna på det står klart.

–Men jag gör det också för att det är kul. Det visar vad man kan hitta på här på landet.

Att det även är miljövänligt är en trevlig sidoeffekt.

Mikael har valt att sätta upp sina solpaneler på ladans tak medan närmaste grannens paneler står på marken. När man studerar alla panelerna på håll känns det häftigt att inse hur pass enkelt Blekaborna lyckats med det som så många drömmer om: att framställa egen el, och som i Mikaels fall, till och med lyckas sälja överskottet.

Mikaels nästa projekt är att spara ihop till en elbil. Och elen som bilen ska laddas med?

Ja, den tänker han naturligtvis producera själv.

LOTTA BYQVIST

Stort intresse för egen el Många jämtar drömmer om att producera egen el.

Det visar projektet ”Bli din egen elproducent” som Regionförbundet Jämtlands län drev under 2013.

–Vi har träffat och pratat med 400 personer i länet om detta och intresset är jättestort, säger Jimmy Anjevall på Energikontoret, som ansvarat för projektet.

Jimmy Anjevall I Jämtland finns i dag drygt 50 mikroanläggningar för elproduktion med förnybar energi, främst solceller och biogasanläggningar. En förklaring till vurmen för solenergi är att priset på solceller de senaste åren har minskat mer än något annat sätt att producera el. Det stora intresset har bland annat lett till att Jämtkraft tillsammans med Länsförsäkringar tagit fram ett solcellspaket för hemmabruk.

Vindkraften då?

–Än så länge är det väldigt lite vindkraft om vi pratar om mikroverk, alltså vindkraftverk med en effekt på mindre än 43,5 kilowattimmar, säger Jimmy Anjevall. En stor andel av de som satts upp har redan monterats ned. Problemet är att kvaliteten varit för dålig på många av de här vindkraftverken. Jag hoppas att det kommer att ändra sig, för det finns också ett antal små vindkraftverk som fungerar mycket bra.

8

v i n d k r a f t tidningen

jämtlands län nr 1 2014

Enkät.

V ad v ill ditt par ti göra för att underlätta för personer som v ill producera egen el till sin elbil?

V i frågade ett statsråd och sju rik sdagsmän.

Anna-Karin Hatt, energiminister (Centerpartiet)

Lise Nordin, energipolitisk talesperson (Miljöpartiet)

– Centerpartiet vill att fler enskilda ska kunna ta kontroll över sitt energiliv och bli självförsörjande på förnybar el. Därför har vi i Alliansregeringen drivit fram en ny reform som innebär att vi från och med den 1 juli i år sänker skatten för den som i småskalig form producerar sin egen förnybara el. Som mest kommer man kunna få sin skatt sänkt med 18 000 kronor/år. Dessutom har Centerpartiet sedan tidigare varit med och infört ett investeringsstöd för solceller, och vi har sett till att förenkla tillståndsprocessen för den som vill sätta upp laddstolpar för att kunna ladda elbilar.”

– Miljöpartiet vill att 500 000 hushåll inom fem år har sin egen elproduktion. Ju fler som deltar desto snabbare kan vi nå målet om 100 procent förnybar energi. Det viktigaste är att införa nettodebitering så att hushållen kan få sälja sitt elöverskott ut på nätet när de har överproduktion och köpa tillbaka lika mycket vid underskott. Vi vill att nettodebitering omfattar även andelsägande. Många andra länder inför nu nettodebitering. I Miljöpartiets budget ger vi ett ökat stöd till den som sätter upp solpaneler på sitt tak. För att fler ska kunna äga vindkraft vill vi att grannar alltid ska få bli delägare.

Kent Persson, energipolitisk talesperson (Vänsterpartiet)

Ann-Kristine Johansson, ledamot i näringsutskottet (Socialdemokraterna)

– Det vi främst vill göra med certifikatsystemet är att höja ambitionsnivån så att mer förnybar energi ryms inom systemet. I dagsläget vill vi höja till 30 TWh. Vår långsiktiga vision är ju 100 procent förnybart till 2040. Vi vill också införa verklig nettodebitering för förnybar energi, vilket sol främst drar nytta av men även vind. Vi vill också se till att den andelsägda (kooperativa) vindkraften slutar att vara missgynnad genom den så kallade uttagsskatten, vars effekter vi vill neutralisera.

– Omställningen av energisystemet i en mer hållbar riktning måste stimuleras på flera olika sätt. Att ta tillvara de många små elkonsumenternas vilja att bidra med småskalig produktion av förnybar el bör ses som en självklarhet. Därför vill vi införa nettodebitering där den förnybara el som privatpersoner eller företag med mikroproduktion producerar och överför till elnätet kvittas mot annan el som de tar emot från elnätet.

Eva Flyborg, energipolitisk talesperson, (Folkpartiet)

Cecilie Tenfjord-Toftby, ledamot i näringsutskottet (Moderaterna)

– Folkpartiet tycker att det är bra om småskalig elproduktion kan uppmuntras. Om enskilda som producerar en nyttighet kan sälja den på detta sätt är det bra. Regeringen har öppnat upp för ett system med nettodebitering av el genom en skattereduktion. Den frågan bereds för närvarande inom regeringskansliet. För att detta ska kunna genomföras krävs det också att elnätet klarar av att ta emot den nya elen, och det kommer att krävas stora investeringar för att förstärka och bygga om elnäten för detta ändamål.

– Moderaterna ställer sig positiva till att stötta små elproducenter. Alliansregeringen har därför föreslagit en skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el som för tillfället granskas av riksdagens skatteutskott. Den nya lagen förväntas börja gälla den 1 juli 2014 och kommer låta den som är småskalig producent av förnybar el att göra ett skatteavdrag om maximalt 18 000 kronor per år.

Mats Odell, energipolitisk talesperson (Kristdemokraterna)

Josef Fransson, suppleant i näringsutskottet (Sverigedemokraterna)

– Vi föreslår inga särskilda subventioner för egen elproduktion, utan det är de generella reglerna som gäller. För att få ned koldioxidutsläppen tycker vi att det är helt rätt prioritering att fokusera på att hitta miljövänliga innovationer för transportsektorn, som är den stora klimatboven som vi borde lägga mer gemensamma resurser på. För att nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta till 2030 måste vi bland annat få fram finansiering för nedsättning av energiskatten för nya, till exempel skogsbaserade, biobränslen under en introduktionsfas på 5-10 år.

– Sverigedemokraterna har i flera sammanhang fört fram kritik mot de stora subventioner som driver fram utbyggnaden av vindkraft.

Att utgå från att ett visst vindkraftverk eller en viss solpanel är satt att producera el till en viss bil är ett snävt och felaktigt synsätt. Bilen måste givetvis laddas även då dessa inte levererar, vilket ringar in problematiken med intermittenta energislag. Den som vill investera i egen el får givetvis så göra, men i vårt Sverige får man betala för denna hobby själv.

Däckia Sundsvall Trafikgatan 50 060-121570 Däckia Bergeforsen Bruksvägen 5 060-80200

Vi har däck för allt från stora entreprenadmaskiner till skottkärror

Däckia Timrå Plåtslagarvägen 11 060-574900 Däckia Sollefteå Storgatan 133 0620-16170 Däckia Örnsköldsvik Ångermanlandsgatan 22 0660-10415 Däckia Ånge Verkmästargatan 8 0690-10837 Däckia Östersund Arenavägen 4 063-100345

www.däckia.se

syre.se

Extra kraft.

www.torens.se

En entreprenör specialiserad på vindkraftparker.

Som komplett entreprenör inom mark och anläggning utför vi dagligen en stor variation av uppdrag, alltid med precision och kvalitet. En mix av bred kompetens och hög kapacitet gör att vi kan vara såväl flexibla som effektiva. Med dina behov i fokus.

Vår ambition är att ständigt utvecklas, bryta ny mark och fortsätta vara det ledande entreprenadföretaget inom vårt område.

Så tveka inte, ge oss en utmaning. Liten eller stor.

TORÉNS ENTREPRENAD I ÖSTERSUND AB N. Åsvägen 93, Östersund | Tel. 063-15 24 50

10

v i n d k r a f t tidningen

jämtlands län nr 1 2014

H avsnäs –

mer än en vindpark

Claudia Beerta (till höger) och hennes sambo Richard van Kooten flyttade från Nederländerna till Strömsund med sina två barn och sina Siberian husky-hundar år 2005. Med på bilden är också medarbetaren Nanoek Tokkie.

Foto Frank Neels, Laplandreizen/Zuiderhuis

Mot nya mål. De europeiska turisterna som besöker Siberian Adventure utanför Strömsund låter sig inte störas av vindkraftverken. – Det är nog mest jag som störs, säger ägaren Claudia Beerta. Foto Siberian Adventure’s

Hundspann i vindparksland. Vindkraftverken i Havsnäs är numera en del i vildmarksmiljön.

Northen Sweden

Havsnäs vindpark i Strömsunds kommun invigdes för tre och ett halvt år sedan. Under byggtiden gav parken närmare tusen årsarbeten. Men hur ser det ut i dag? Hur många jobbar i den färdiga parken och hur har turismen påverkats?

Följ med till en av Sveriges större vindkraftsparker.

Den som kör mellan Jämtland och Lappland kan se de höga vindkraftstornen i Havsnäs vindpark resa sig i horisonten.

På håll får man nästan anstränga sig för att skönja konturerna och det svårt att avgöra hur omgivningen påverkats av de 48 turbinerna. Men hur är det då att bo mitt ibland dem? Claudia Beerta och hennes sambo Richard van Kooten vet. Paret kommer från Nederländerna och flyttade till Strömsund år 2005 med sina två barn och sina Siberian Husky-hundar efter att

de konstaterat att klimatförändringarna gjort det omöjligt att bedriva draghundsverksamhet i Mellaneuropa. Strömsunds kommun hade de rätta förutsättningarna, det vill säga den bästa vintern, tyckte de. Och så lockades de av den orörda naturen.

–Dessutom fick vi bra hjälp av Strömsunds kommun när vi funderade på att flytta hit, säger Claudia Beerta.

Paret Beerta-van Kooten köpte campingen i Järvsand en bit utanför Strömsund, precis

där Havsnäs vindpark var på gång, och startade även aktivitetsbolaget Siberian Adventure där de erbjuder alltifrån hundspannsturer till älgsafari. Under byggperioden av vindparken hyrde de ut campingen till vindkraftsbolaget.

–Det blev en bra påökning i kassan för oss, säger Claudia.

Men även om bygget av vindparken gett henne och sambon ökade intäkter gläds hon inte över snurrorna där de står i dag.

–Vi ser nästan alla 48 verk från tomten och jag tycker inte det är så skönt, säger hon. När vi kom hit för nio år sedan fanns de ju inte och nu är de överallt.

Men samtidigt, vi har barn, och jag vet att vindkraften ger jobb.

Med vindparken på plats förändrades djurlivet i Havsnäs.

Men Claudia Beerta menar att älgar och björnar nu är på väg tillbaka, till glädje inte minst

för hennes sambo som tillhör jaktlaget.

Paret

Beerta-van Kooten har många besökare från Tyskland, Nederländerna och Belgien.

Vad tycker dessa om att ha en massa vindkraftverk runt om sig på semestern?

–De är vana vid vindsnurror från sina hemländer. De tycker mest det är spännande att se dem i en annan miljö och brukar fotografera varandra framför verken. Så vårt företag har inte påverkats negativt av vindparken. Det är nog mest jag som stör mig på dem, hur de låter och att de syns så väl. Och så är det lite synd att det blivit vägar överallt, men i och för sig, det underlättar ju för alla funktionshindrade att ta sig fram.

Så det finns ju fördelar med det också, säger Claudia.

När Havsnäs vindpark var

nyinvigd arrangerades bussresor dit för de som var intresserade.

Vad Tore Torstensson, turistassistent på Strömsunds turistbyrå, kan minnas var alla bussar fulla.

–Så det var ju lite synd att de slutade, tycker han.

Enligt Tore Torstensson har turismen i Strömsund inte påverkats negativt av Havsnäs vindpark.

–Snarare är det så att folk tar vägen förbi för att titta på vindkraftverken.

Hur blev det då med jobben?

Jo, de cirka tusen årsarbeten som vindparken gav när den byggdes har nu bytts ut mot 18,5 helårsjobb varav 16 är lokala arbetstillfällen. Av dem är åtta vindkraftstekniker. Resterande åtta jobbar med service som snöröjning och elservicearbeten.

LOTTA BYQVIST

11

v i n d k r a f t tidningen

jämtlands län nr 1 2014

Sexhundra nya vindkraftjobb i Jämtland –Och om de investeringsbeslut som ligger i pipeline går igenom kan ännu fler jobb skapas, säger Ole Rönning Kristiansson, näringslivsutvecklare vid vindkraftcentrum.se För tredje året i rad har H1 Communication på uppdrag av vindkraftcentrum.se undersökt hur många årsarbeten som utförts i vindkraftsbranschen i Jämtlands. De sexhundra heltidsarbetena som blev utfallet för 2013 är en fördubbling

jämfört med 2012.

De flesta arbetstillfällena är på entreprenörssidan, men det handlar också om en ökad efterfrågan på vindkraftstekniker och kringservice som boende och mat.

–Vi visste att det skulle bli en högre siffra den här gången, eftersom det byggdes mer under 2013 än året innan, säger Ole Rönning Kristiansson.

“

Sexhundra heltidsarbeten. Det skapade vindkraften i Jämtland under 2013. Det innebär att den regionala vindkraftsbranschen sysselsätter lika många som Jämtkraft och Skistar gör tillsammans.

Vi visste att det skulle bli en högre siffra den här gången, eftersom det byggdes mer under 2013 än året innan.

Ole Rönning Kristiansson

Så vindkraften är bra på att skapa jobb i Jämtland?

–Oh, ja. Det här har gjort att många företag sluppit gå ner i antal anställda. Det är väldigt lite stora vägbyggen på gång i länet just nu, så vindkraften gör att man ändå kan behålla sina maskiner och sin personal.

JÄMTKRAFT KOMMUNIKATION 2013 | FOTO: JOHNÉR

En framtid av positiv energi Det bästa med positiv energi är att den smittar av sig. Som vinden, den fortsätter att blåsa och ge mer energi även när vi tar vara på energin i den. En oslagbar energikälla som ger oss kraft att sikta på att fördubbla vår förnybara elproduktion med 1 TWh fram till 2020.

Läs mer på jamtkraft.se/vind.

En tredjedel av de sexhundra årsarbetena utförs av utländsk arbetskraft.

–Vi håller på att ta fram en utbildning som gör vi att bättre kan matcha de jobb som i dag tas av utländsk arbetskraft, säger Ole Rönning Kristiansson.

Jag kan inte säga så mycket mer i dagsläget, men det handlar om en egenföretagarutbildning som inte bara berör vindkraft.

För de företag som vill ha del av de uppdrag som vindkraften skapar handlar det inte bara om att vara framåt och ta för sig.

–Man måste också förstå de affärsmodeller och de strukturer som gäller i branschen, säger Ole Rönning Kristiansson.

LOTTA BYQVIST

Vindkraften är bra på att skapa jobb i Jämtland, menar Ole Rönning Kristiansson, näringslivsutvecklare vid vindkraftcentrum.se

12

v i n d k r a f t tidningen

jämtlands län nr 1 2014

E ffek tivare energianvändning räddar miljön “

Fem frågor till författaren och samhällsdebattören Anders Wijkman, en av föreläsarna på Jämtlis vårmarknad i Östersund 17-18 maj.

Vad ska du tala om?

–Mitt tema är att vi måste överge industrisamhällets logik, med dess fokus på konventionell tillväxt. BNPstatistiken säger ingenting om kvaliteten på det vi gör.

Vi vill att många saker ska växa, men inte vad som helst.

Utmaningen ligger i att göra saker som är klimatsmarta och resurseffektiva. Vidare måste vi utnyttja den snabbt växande datakraften på ett optimalt sätt. Nya ITlösningar kommer att ta över massor av arbetsuppgifter och lämna folk utan arbete.

Det måste vi möta på ett smart sätt. Det behövs en ny ekonomisk logik.

Vad tycker du om den vindkraftsutbyggnad som nu

Anders Wijkman är en av talarna på Jamtlis vårmarknad i Östersund 17-18 maj.

sker i norra Sverige?

–I allt väsentligt är den positiv. Men den ska naUtmaningen turligtvis ske med förnuft ligger i att och inte sättas upp i känsgöra saker liga naturområden. Men som är kliatt Norrland utnyttjar både vatten, vind och biomassa matsmarta och resursef- för att bidra till Europas energiförsörjning är klokt. fektiva.

Anders Wijkman Vilken är den bästa vägen till ett fossilfritt samhälle?

–Det är en kombination av satsning på alternativ energi - som sol och vind- och långt effektivare energianvändning.

Inte minst IT kan hjälpa till att göra energianvändningen smartare.

Vilken är den enskilt viktigaste miljöfrågan enligt dig?

–Jag brukar aldrig peka ut en fråga. Allting hänger ihop. Klimatförändringen, överutnyttjandet av många viktiga ekosystem samt

förlusten av biologisk mångfald är alla tecken på samma sak. Vi belastar planeten alltför hårt. ytterst finns bara en lösning: att använda energi och material många gånger effektivare. Överge ”köp och släng” till förmån för produkter som håller längre och där materialen återvinns och återanvänds maximalt.

Hur gör du själv för att leva miljövänligt?

–Jag försöker göra medvetna val – både vad gäller inköp och resor.

Jag har investerat i ett vindkraftverk i Skåne. Men störst nytta gör jag nog som opinionsbildare. Vi behöver ändra på mycket i samhällets strukturer och det kan jag inte påverka med min konsumtion. Där är opinionsbildning viktigt.

LOTTA BYQVIST

Sol, vind och biogas på Jamtlis vårmarknad –Vi vill visa på Jämtlands möjligheter vid en framtida energiomställning, säger Mattias Grapenfelt, VD för Hushållningssällskapet Jämtlands län.

Vårmarknaden, som går av stapeln 17-18 maj, riktar sig hela familjen. Digital tipspromenad, cirkusskola, körsång, elbilar i barnstorlek, plantor till försäljning, hantverksutställare från hela landet, lokalproducerad mat, workshops och seminarier är

exempel på vad som bjuds.

Dessutom medverkar en rad namnstarka föreläsare, bland andra samhällsdebattören och tidigare EU-parlamentarikern Anders Wijkman, KRAVs grundare Gunnar Rundgren samt ”Jämtlands Al Gore”, Andreas Gyllenhammar.

–Det är ingen fackmässa, betonar Mattias Grapenfelt, utan ett led i vår gamla tradition att skapa en marknadsplats mellan landsbygd och stad. Så vårmarknaden är verkligen något för hela familjen. Årets vårmarknad genomför Hushållningssällskapet i samarbete med Torsta Grönt Center, LRF och Vindkraftcentrum, för att de under

gemensamt paraply ska rikta fokus på hushållning och hållbarhet.

–Det finns stora möjligheter för ett län som Jämtland att spela en viktig roll i omställningen till ett fossilfritt samhälle, säger Mattias Grapenfelt. Jämtland och de övriga Norrlandslänen har ju möjlighet att framställa energi från vatten, vind, biogas och sol.

–Vi måste arbeta med återbruk och energikällor som inte tar slut. Det handlar om att skapa tillväxt på förnyelsebara resurser och här har Norrlandslänen möjlighet att utveckla många nya företag.

LOTTA BYQVIST

“

För åttonde året i rad anordnar Hushållningssällskapet vårmarknad på Jamtli i Östersund. Och den som är intresserad av förnybar el kommer att få sitt lystmäte tillfredsställt.

Vi måste arbeta med återbruk och energikällor som inte tar slut.

Mattias Grapenfelt

– Det finns stora möjligheter för ett län som Jämtland att spela en viktig roll i omställningen till ett fossilfritt samhälle, säger Mattias Grapenfelt, VD Hushållningssällskapet.

Din nya batteributik i Östersund!

75 Ah Fritidsbatteri

Du hittar vår nyöppnade butik på Storlienvägen 36 i Lugnvik.

Titta in för att ta del av många fina erbjudanden på batterier och laddare.

Europatillverkat fritidsbatteri.

Prisvärt batteri till husvagn eller båt 260*170*238mm Ord.pris 799.-

599

Välkommen!

55 Ah Startbatteri Europatillverkat startbatteri.

Utmärkt till mindre bilar eller båtar.

242*175*190mm Ord.pris 549.-

399

kr

Entreprenadbatteri Startbatteri med brett användningsområde för entreprenadsmaskiner. Hela 950Aen i startström.USAtillverkat.

Ca/Ca teknik.

330*171*238mm.

Tack vare de centrerade polerna passar det lätt!

1795

kr

Laddare!

Ctek MXS 3.6 Ord.pris 599.-

Ctek MXS 5.0 Ord.pris 799.-

kr

60 Ah Startbatteri Europatillverkat startbatteri från Energizer med Ca/Ca teknik, 540Aen, L= 242mm B= 175mm H= 190mm.

Ord.pris 895.-

599

kr

Verktygsbatterier!

Vi har batterier till de flesta verktygsmaskiner! Högströmsceller för bästa prestanda!

Prisexempel: Black&Decker 12V, 2,0Ah PS130, PS130A, Firestorm PS130 Art. 100202

399 399 599

2295

kr

Lithium

Golfvagnsbatterier

Prestandabatteri för golfvagnar med den senaste Lithium tekniken. Eftersom du kan tömma hela batteriet innan uppladdning så får du lång gångtid. Mycket god totalekonomi då detta batteri kan laddas upp till 2000 ggr = 5-7ggr fler än ett vanligt golfbatteri. Enkelt T-fäste för snabb inkoppling.

Li-Fe (lithium järnfosfat) Levereras med snabbladdare.

16 22

Ah Ah

1995.2495.-

Batterier till hörapparater!

kr

Hos oss hittar du batteriet till din fyrhjuling, mc eller moped. Vi lagerför över 100 olika modeller.

Standard,AGM och gelbatterier!

kr

Gäller vid köp av minst 5st kartor. Ord. 39.-/st..Varje karta innehåller 6st. batterier. Kvalitetbatterier från Sony och GP.

33

,15kr

PR10, PR13, PR312, PR675, ZA10, ZA13, ZA312, ZA675.

Vi byter batteri till din klocka eller bilnyckel!

Från

(Gäller ej ÅF)

39

kr

Stavbatterier 20-pack!

På köpet: Comfort Indicator Butik: Östersund

Optima Red Top batteri och Ctek MXS 5.0 laddare. Ord. pris 3094.- Spara 799.-

?

Hör du

Mc-batterier

kr

Paketerbjudande!

Svenska Batterilagret Storlienvägen 36 Tel:063-10 15 00 Vard. 10-18, lörd. 10-13

Gäller t.o.m 30/4-2014 (eller så länge lagret räcker) kan ej kombineras med andra erbjudanden.

Återförsäljare: Östersund

Morten Odenskogsvägen 30 Tel:063-12 44 10 Vard. 7-17, lörd. 10-14

Du finner du vårt kompletta sortiment av batterier och laddare på vår webshop: www.batterilagret.se

Gäller AA /AAA Sony/GP

49

kr

Mobilbatterier

Vi har ett stort utbud av batterier till mobiltelefoner. Prisex: Samsung Galaxy S2, 1600mAh

179

kr

Göteborg•Kungälv•Borås•Jönköping•Karlstad•Örebro•Motala•Sundsvall•Linköping•Eskilstuna•Växjö•Gävle•Västerås•Östersund•S kövde

14

v i n d k r a f t tidningen

jämtlands län nr 1 2014

K erstin satsar på vind –Det är inte så svårt, men man får tänka till lite, säger eleven Stefan Didriksson, 24, från Klövsjö medan han försöker ”rädda” en kamrat. Och det är bra att ha rutinerna i ryggmärgen om det skulle bli skarpt läge.

Det är en gråmulen vårvinterdag och snöfallet har övergått i regn. I den lilla byn Gåxsjö nordväst om Hammerdal händer just ingenting. Jo, förresten. I en hög ställning utanför ett grönt trähus dinglar folk i selar och linor. Har det skett en olycka?

Nej, det är bara studenter från vindkraftsutbildningen i Strömsund som tränas i räddningsarbete från stege.

Kerstin Johansson som driver Högt Hett & Säkert är ännu ett exempel på en stark och driftig kvinna som tagit tillfället i akt att utveckla sitt företag efter vindkraftsbranschens behov.

Tidigare drev hon och kollegan Annie Svensson HVB-hem (hem för vård och boende) för kvinnor och barn i det gröna huset. För fyra år sedan sadlade de om och byggde upp den första GWO-certifierade utbildningsanläggningen i landet. Den 22 meter höga silon på en granntomt visade sig passa utmärkt för höghöjdsträning och från den specialbyggda plattformen precis utanför huset övas evakueringar från hög höjd dagarna i ända.

Brandövningarna sker i gårdens verkstad som fylls med rök vid behov. Numera tränas såväl

studenterna från vindkraftsutbildningen i Strömsund som vindturbinleverantören Vestas personal här, bland många andra.

Lärarna kommer från Hjalmar Strömerskolan och från utbildningsföretaget Rope Access. En GWO-certifiering med utbildning inom brandskydd, räddningsarbete, första hjälpen och höghöjdsträning tar en vecka. Under den tiden bor och äter de flesta elever på anläggningen.

–Vi fick en bra start och det ena gav det andra, konstaterar Kerstin Johansson.

GWO-utbildningen är platsbunden och alla som gått den måste förnya sina certifikat vartannat år. Därför kan Kerstin vara tämligen säker att kunderna återvänder.

–Dessutom har reglerna blivit strängare, säger hon. Vindkraftsföretagen anlitar inte längre underleverantörer med bristfälliga certifikat.

Och nu håller Kerstin på att utveckla sin vindkraftsrelaterade verksamhet ännu mer. Förutom att hon nyligen köpt skolan i Gåxsjö planerar hon att låta bygga 50 små stugor i byn.

I skolan tänker hon anlägga restaurang, gym och allmänutrymmen. I stugorna vill hon inkvartera vindkraftsarbetare.

Kort sagt, Kerstin ligger i startgroparna för att kunna erbjuda sina tjänster så fort det blir klartecken för vindparkerna Trekilen, Raftsjöhöjden och Munkflohögen.

“

På gården Högt Hett & Säkert i Gåxsjö utbildas vindkraftsarbetare och vindkraftsstudenter på löpande band i säkerhetsarbete.

–De är vana att jag ställer till med saker, skrattar hon, och hela byn har slutit upp bra. Men man måste vara noga med att informera så att folk känner sig uppdaterade om vad som händer.

Kerstin Johansson.

–Våra tillstånd är klara, säger hon. Nu måste vi bara hitta dem som vill hyra in sig. Vi vet ju inte när det blir, men vi gör allt för att ligga bra till när det händer.

Om Kerstins satsning går i lås kommer hon att behöva hjälp av många underleverantörer.

–Och jag vill ha så lokala leverantörer som möjligt, säger hon.

Man ska använda sig av dem som finns på plats och detta kommer absolut att ge arbetstillfällen.

–Just nu känns det spännande och stressigt. Väntan är värst. Jag tycker inte om att vänta.

Vad tycker då Gåxsjöborna om Kerstins planer?

–De är vana att jag ställer till med saker, skrattar hon, och hela byn har slutit upp bra. Men man måste vara noga med att informera så att folk känner sig uppdaterade om vad som händer.

När skolan byggts om och småhu-

Kerstin Johansson.

sen är uppförda finns det egentligen bara en sak som saknas för att tillvaron i Gåxsjö ska bli komplett för vindkraftsarbetarna.

– Vi skulle behöva något som roar dem, konstaterar Kerstin.

Plötsligt hörs trampet av kängor från hallen. Studenterna från vindkraftsutbildningen vill ha förmiddagskaffe. En varm och glad stämning sprids när lärarna kommer in med sina koppar i köket. Samtidigt har Agnetha Hasselstam slutit upp.

Hon bor i byn och blev änka för några år sedan. Att hjälpa Kerstin med matlagning och hushållsbestyr har blivit en välkommen rutin.

–Jag jobbar här när det behövs och det är jättekul, säger hon. Man möter så många roliga människor.

LOTTA BYQVIST

Vindkraften satte snurr på –Bräcke är en avfolkningsort, säger Evert, så alla affärer vi kan få hit till samhället är guld värda.

Den som regelbundet kör mellan Östersund och Sundsvall har med största sannolikhet besök Jämtkrogen i Bräcke. Förutom sin funktion som vägrestaurang erbjuder Jämtkrogen även 36

hotellrum, konferensmöjligheter och en egen krogshow som folk reser ända från Gävle för att se.

Britt-Marie och Evert Blomqvist har drivit Jämtkrogen sedan 1982 vilket har varit en utmaning, inte minst ekonomiskt. Men de fyra senaste åren har omsättningen ökat med 40 procent, från 7,5 miljoner kronor till 11,5 miljoner.

Det beror på att fler bilar passerar genom samhället, att krogmomsen sänkts och, inte minst, på bygget av Mörttjärnbergets vindpark.

–För oss har det här varit fantastiskt, säger Britt-Marie. Det var det ett himla uppsving 2012-2013.

Dels hyrde vi ut en hel del rum, dels var det många vindkraftsarbetare som åt hos oss.

“

När vindparken Mörttjärnberget byggdes 2012-2013 blev det snurr på kommersen i Bräcke i Östjämtland. Hotell Jämtkrogen, till exempel, ökade omsättningen med en miljon kronor om året. Inte konstigt att värdparet Britt-Marie och Evert Blomqvist är positiva till vindkraftsutbyggnaden i Jämtland.

Jag tycker att alla borde värna om så positiva saker som vindkraften.

Evert Blomqvist

Nu hoppas ägarparet Britt-Marie och Evert Blomqvist på nya vindparker i närområdet.

Foto Lotta Byqvist

v i n d k r a f t tidningen

jämtlands län nr 1 2014

k raften

Tank ar k ring att samråda – personligt och pr ofessionellt

H

– Det är inte så svårt, men man får tänka till lite, säger eleven Stefan Didriksson, 24, från Klövsjö medan han försöker ”rädda” en kamrat.

Foto Lotta Byqvist

Jämtkrogen I dag är det lugnare. Mörttjärnberget testkörs med beräknad invigning i juni i år. De första två åren kommer åtta personer att arbeta i parken. Men fortfarande hyr Evert och BrittMarie ut ett av rummen till en vindkraftsarbetare och då och då kommer folk från vindparken och äter. Nya vindkraftverk är planerade i närområdet, men inga beslut ännu tagna. Det Britt-Marie och Evert nu hoppas är att fler Jämtlandsföretagare ser potentialen i vindkraften.

–Jag tycker att alla borde värna om så positiva saker som vindkraften, säger Evert.

Vindkraften är det nya Klondike och jag ser inga nackdelar. För-

hoppningsvis kan all glesbygd i Jämtland få glädje av den. Det gäller att som företagare ta vara på de tillfällen som ges.

Varken Evert eller BrittMarie tror att vindkraftverk skrämmer bort turister.

–Vi har just varit i Spanien, säger Evert, och där poppar de upp överallt. Ren el är framtiden.

–Och så mycket som det blåser i Jämtland numera borde det vara en riktigt bra affär att sätta upp vindsnurror här, menar Britt-Marie.

LOTTA BYQVIST

ur skriver man en personlig och intressant krönika om samrådsprocessen för ett vindkraftprojekt? Jag vet inte, men jag ska här göra ett försök.

Verksamhetsutövare som vill ansöka om tillstånd för en vindkraftpark av större modell, har Miljöbalken att rätta sig efter. I Miljöbalken 6 kap, 4§ finns samrådsskyldigheten reglerad: ”Den som avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska samråda 1. med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda[…]”

Med sju års erfarenhet av att som miljökonsult ha genomfört ett flertal samråds- och tillståndsprocesser, vill jag dela med mig av ett konkret och ganska så allmängiltigt tips. Bilden från min skidtur på fjället får illustrera den personliga kontakten som jag upplever underlättar hela processen med att arbeta fram ett byggklart vindkraftprojekt.

Efter att ha blivit inspirerade på en utbildning i presentationsteknik bestämde min konsultkollega och jag oss för att våga ta steget över till den ”personliga sidan”. Tillfället vi valde för att testa detta kan tyckas onödigt dumdristigt; det aktuella mötet var ett samrådsmöte med representanter från länsstyrelsen och berörda tillsynsmyndigheter från två olika kommuner. Projektet var det största som vårt konsultbolag hade arbetat med och för vårt fortsatta arbete var mötet på många sätt avgörande för hur pass smidigt, eller inte, resten av processen skulle rulla på.

På utbildningen hade vi fått lära oss att en lyckad presentation skulle innehålla (förutom det självklara: ämnet!); ”mina förväntningar på detta möte” samt ”någonting personligt”. Så, vid den inledande presentationsrundan av samtliga 20 deltagare, bad vi alla berätta om någonting de tyckte om att göra på fritiden. En bild av en skidåkare fick symbolisera mitt intresse för turskidåkning som jag valde att berätta om, en av bygg- och miljöinspektörerna berättade brinnande om sin passion för tango och så länsstyrelsetjänstemannen som aldrig reste någonstans utan sitt munspel. Det är sådant man minns! Mötet tog en hel arbetsdag i anspråk, med lunch och fika, allt utan ansträngda tystnader – vi kunde ju alltid plocka upp något av det personliga att prata om. Utöver all tung formalia och fakta om naturskyddsområden och liknande naturligtvis.

Jag kan ju bara tala för mig själv och jag vet att varje gång jag hade anledning att kontakta någon av mötesdeltagarna efteråt när vårt projekt framskred, så hade jag kvar den lite mer personligt trevliga känslan. Myndighetsperson eller inte – människor är vi alla. Även för mina ”motspelare” på myndigheterna kände jag att de inte betraktade mig som en anonym, hänsynslös konsult. Jag är övertygad om att detta var till fördel för projektet, som för övrigt fick sitt tillstånd och har byggstart inom kort.

Samråd ska ju också ske med allmänheten, ”de enskilda som kan antas bli särskilt berörda”. Samma anda kan byggas upp även här, om än med andra metoder. Vi fortsatte arbeta med en mötesmodell som bygger på personliga möten, korta sådana och i lite större skala, men med likvärdig effekt. Inte heller här ville vi ha föreläsningskänslan och satsade istället på så kallade öppet-husutställningar. På stora posters tryckte vi upp fakta om det aktuella projektet; kända naturvärden i området, beräknad ljudutbredning och så vidare. Materialet placerade vi ut i en samlingslokal i närheten av projektområdet. Personliga inbjudningar och allmän annonsering bjöd in berörda och andra intresserade.

Under mötet fanns många specialister ur vår personal på plats för att berätta mer om projektet men också för att diskutera vindkraft, klimatpåverkan, energipolitik och viktigast av allt: inhämta mer information som berörde projektet direkt eller indirekt. Jag lärde mig att det bästa sättet att inleda ett samtal under dessa möten ofta var att be personen visa var den bor, i förhållande till projektet. Också det handlar om det personliga, att visa att man ser människan.

Den fortsatta dialogen därefter, både på plats på mötet och fortsättningsvis i processen, bygger vidare på den mänskliga kontakten. Som ett kvitto på att detta fungerar och är uppskattat, tar jag den glada kram som jag fick en lördag på Granngården av en av de mest talföra och pålästa motståndarna till ett annat jämtländskt projekt.

Kontakten får ju för den skull inte bli alltför personlig heller, här gäller det att balansera rätt. Så, det jag vill säga med detta är: var inte rädd för att bjuda in till en mer personligt professionell dialog, det lönar sig! Detta är för övrigt överförbart för såväl lyckade vindkraftsprojekt som över huvud taget i hållbara och berikande kontakter.

Var nu detta intressant för Dig? Jag hoppas det!

Victoria Nord Numera på Vindkraftcentrum.se

15

16

v i n d k r a f t tidningen

jämtlands län nr 1 2014

Norsk vindk raft ger svensk ar jobb Mycket talar för att Norge snart trycker på startknappen för landets största vindkraftsetablering. Det handlar om 450 vindkraftverk runt Trondheimsfjorden, en investering på 25 miljarder norska kronor inklusive nätinvesteringar. Och här finns möjlighet även för jämtländska företag att ta sig in.

–Men ska man satsa i Norge ska man satsa hundra procent och sätta sig in i vad som krävs, säger Viggo Iversen, VD för Windcluster Norway – ett teknologi- och industrikluster inom vindkraft som bland annat jobbar med leverantörsutveckling.

Tillstånden för vindkraftverken är klara, det som saknas är investeringsbesluten.

–Vi har gott hopp om att det här blir av, säger Viggo Iversen,

men lönsamheten måste undersökas först.

För att de 450 vindkraftverken ska bli verklighet behöver dessutom elnätskapaciteten byggas ut med 2000 megawatt, en rejäl satsning på nätinfrastrukturen med andra ord.

Först ut, när investeringsbesluten väl är tagna, blir de tre vindparkerna Storheia på Fosen, Kvenndalsfjellet och Roan. Tillsammans kommer de ha kapacitet att producera 600 megawatt, vilket täcker elförbrukningen för ungefär 100 000 hushåll.

Och även om Trøndelag i Mittnorge är det hetaste vindkraftsområdet finns även stora planer omkring Stavanger i södra Norge samt i Sogn och Fjordane.

Investeringsbesluten om Fosen ska tas under första halvåret

2015. Därefter kommer det att gå fort. De norska reglerna är sådana att endast vindkraftverk som tagits i bruk senast 2020 kan få elcertifikat.

–Det blir en jätteaktivitet de närmaste 5-6 åren och det innebär att det är enormt mycket jobb som ska utföras, säger Viggo Iversen.

Så hur gör då de jämtländska företag som vill ha del av den norska kakan?

–Först och främst bör du fundera över på vilken nivå, alltså var i kedjan, som passar bäst för ditt företag att befinna sig. Du måste veta vem som är din kund och vilka krav kunden ställer på sina leverantörer.

Precis som i Sverige väljer det företag som får i uppdrag att bygga vindkraftsparken att kontraktera tre till fyra huvudentreprenörer för uppdraget,

bland annat en leverantör av vindkraftsturbiner och en entreprenör för mark- och anläggningsarbete. Dessa anlitar i sin tur underentreprenörer som anlitar underunderentreprenörer och så vidare.

Och det är här Viggo Iversen menar att det är viktigt att fundera över var ens företag passar in. Det blir inga offentliga upphandlingar, utan upphandlingarna sker efter Sellihcas normer, det kvalificeringssystem som nordiska energileverantörer använder vid anbudsförfarande och som bland annat anger vilka certifieringar som krävs för vilket arbete.

–Det finns inga hinder för jämtländska företag att ta sig in på den norska vindkraftsmarknaden, säger Viggo Iversen. Svenska företag har stor erfarenhet av projekterings- och

byggfasen vad gäller vindkraftverk. Det innebär att många svenska aktörer redan varit igenom den process som krävs inför ett vindparksbygge.

LOTTA BYQVIST

Fakta Windcluster Norway är en medlemsorganisation som består av cirka 70 företag med anknytning till vindkraft på land och till havs. Organisationen bildades den 30 augusti 2010 och har sedan dess arbetat för att stärka konkurrenskraften för medlemsföretagen och göra det möjligt för större samarbetsprojekt mellan medlemsföretag med syfte att få dem ännu mer attraktiva på en nationell och internationell marknad.

Windcluster Norway samarbetar med den svenska systerorganisationen Vindkraftcentrum.

Läs mer på www.windcluster.no och www.vindkraftcentrum.se

Det blåser i skogen

Vill Ni erbjuda produkter och tjänster till SCA? I närområdet till våra vindparker söker vi lokala företag. Vindbasen förmedlar arbeten till SCAs framtida vindkraftsetableringar.

Med 2,5 miljoner hektar skog har SCA många bra vindkraftslägen i norra Sverige.

Med vindens krafter vill SCA stärka sitt varumärke.

sca.com/vind SCA ENERGY

Lokal återbäring, ökad sysselsättning, delägarskap, miljöhänsyn för kommande generationer.

www.jamtvind.se

Vi servar och reparerar alla värmepumpar på marknaden.

Allt är nytt. Utom borrhålet.

Vår nya värmepump jobbar hårdast när elpriset är lägst.

IVT PremiumLine® HQ – först i Sverige med Smartgrid.

Nyhet!

Sänk dina värmekostnader utan att borra nytt.

IVT PremiumLine® HQ är en ovanligt smart värmepump. Det patentsökta styrIVT PremiumLine HQ – först i Sverige med Smartgrid.

Med vår nya värmepump introducerar vi många förbättringar för dig som vill byta ut din bergvärmepump, utan systemet är särskilt utvecklat – och en revolution. Den är nämligen förberedd med Smartgrid.

Det betyder att värmepumpen kopplas mot elbörsen att behöva borra nytt.

GåNord inPool på ivt.se eller kontakta oss för mer information.

Spot, och själv anpassar så att den jobbar hårdast när elpriset ®

Beställ din service hos oss.

1500 kr för berg/jordvärmepumpar, 1200 kr för luftvärmepumpar.

är lägst. Och precis som alla våra värmepumpar har IVT PremiumLine® HQ 10 års garanti.

För vi chansar aldrig.

www.ivt.se

Bengt 070-518 50 75

www.stornasuddensva.se

18

v i n d k r a f t tidningen

jämtlands län nr 1 2014

B ranschen efter frågar fl er tjejer Yrkeshögskoleutbildningen för vindkrafttekniker på Hjalmar Strömerskolan i Strömsund blev i höstas den första svenska yrkeshögskoleutbildningen som certifierats enligt GWO – en certifiering som smäller högt i branschen.

–Det här gör det mycket lättare för våra studenter att få praktikplatser, säger biträdande rektor Karin Liinasaari.

GWO står för Global Wind Organization och är en branschsammanslutning av ägare och tillverkare inom vindkraftsindustrin. GWO har standardiserat säkerhetsutbildningen för vindkraftbranschen och de som genomgår utbildningen hos en certifierad utbildningsleverantör får ett certifikat. Utan att ha gått en GWO-utbildning kan det vara svårt, för att inte säga omöjligt, att få jobb i vindkraftsbranschen.

–Att vi nu fått en GWOcertifiering innebär en kvalitetshöjning på utbildningen, säger Karin Liinasaari. Dessutom ger det oss nya möjligheter att locka studenter hit till Strömsund.

Den tvååriga vindkraftteknikerutbildningen i Strömsund är nu inne på sin sjunde årskull.

Och de allra flesta får jobb efter examen. Ja, några faktiskt dessförinnan.

–Det är vårt största bekymmer just nu, att en del får jobb innan utbildningen är avslutad, säger Karin Liinasaari. På ett sätt är det väl positivt att våra studenter är så efterfrågade, men jag skulle önska att de gick klart utbildningen först.

Att få ihop ett tillräckligt antal praktikplatser är ett annat dilemma, men enligt Karin Linnasaari brukar det lösa sig till slut.

–Men studenterna behöver själva vara aktiva i sökandet efter praktikplatser. En del gör praktik även inom vattenkraft och det händer att de sedan får jobb där eller på något kraftbolag.

Varje år söker mellan 100 och 200 personer in till vindkraftteknikerutbildningen vid Hjalmar Strömerskolan. Cirka 30 av dem antas. De flesta av dem är killar. År 2012 började

Karin Liinasaari, biträdande rektor vid Hjalmar Strömerskolan i Strömsund.

Ett undervisningspass i kursen arbetsmiljö och säkerhet på den tvååriga vindkraftteknikerutbildningen i Strömsund. Studenterna diskuterar vad en vindkrafttekniker kan behöva ha med i sin arbetsväska.

sju tjejer utbildningen. I höstas bara en.

–Branschen efterfrågar fler tjejer, säger Karin Liinasaari. De tjejer som gått utbildningen har gjort väldigt väl ifrån sig och är mycket uppskattade. Vi är ute på mässor och gymnasieskolor och informerar, så förhoppningsvis ska vi kunna leverera fler tjejer i framtiden.

LOTTA BYQVIST

Nytt hopp för Moskogen efter valet?

För ett år sa den politiska majoriteten i Åre kommun nej till vindparken i Moskogen. Trots att många politiker egentligen ville rösta ja. Men planerna på förnyelsebar energiproduktion från vind söder om Järpen finns kvar.

–Vi håller projektet vid liv och fortsätter att investera i möjligheten, säger JP Vinds VD, Gabriel Duveskog.

Moskogen hade alla förutsättningar att bli en framgångsrik vindpark. Vindförhållandena där är goda, Energimyndigheten har utsett området som ett riksintresse för vindkraft och Åre kommun har pekat ut området

i sin översiktsplan. Dessutom är majoriteten av kommunpolitikerna positiva till vindkraft i Moskogen. Så varför la då kommunfullmäktige in sitt veto den där marsdagen förra året och sa nej till den planerade vindparken? Jo, det beror på den uppgörelse som vågmästarpartiet Västjämtlands väl gjorde med Alliansen efter valet 2010. För att få komma till makten offrade Alliansen helt enkelt Moskogen under denna mandatperiod.

Men eftersom det åter är val i höst hoppas nu Gabriel Duveskog på nya möjligheter efter den 14 september.

–Samtidigt som man använde

sitt veto att säga nej bad de oss att återkomma hösten 2014, säger han. Det var olyckligt att vindkraften i Moskogen blev ett förhandlingsobjekt för samregerande. Vår förväntan är att möjligheten värderas utifrån sina verkliga förutsättningar och inte som en bricka i ett politiskt spel.

–Först när vi ser att det kan bli en annan möjlig utgång lämnar vi in en ny ansökan. Vår förhoppning är att politikerna denna gång röstar utifrån vad de verkligen tycker och vad de anser vara bäst för Åre kommun som helhet.

Och även om JP Vind, som

driver projektet, bidar sin tid fortsätter ändå utvecklingsarbetet.

–Vi fortsätter att mäta vinden i Moskogen, säger Gabriel Duveskog. Dessutom behöver vi göra om delar av analysarbetet för att anpassa parkens utformning till dagens tillgängliga vindkraftverk. Vi är övertygade om att Moskogen är ett bra projekt både för oss och för bygden med den möjlighet det ger i arbetstillfällen, bygdemedel och lokalt ägande.

LOTTA BYQVIST

JP Vinds VD Gabriel Duveskog.

Våra tjänster är:

Maskiner för uthyrning: - Minigrävare - Hjullastare - Dumprar - Terrängfordon - Markvibrator - Pumpar - Dynapac vält 6 t

- Vägbyggen - Upprustning av vägar - Dikning - Grunder - VA anläggningar - Snöröjning - Vintervägar - Jordtransporter med dumprar - Lastning & Lossning med hjullastare - Vältning med 6 tons vält

Servicebussen är fullt utrustad för all tänkbar maskinservice

E-mail: sverker@jamtgard.se Sverker Mobil: 070 - 203 68 11 www.jamtgard.se

Vår miljöpolicy är: Vi skall i vår verksamhet sträva efter minsta möjliga negativa miljöpåverkan. Genom att beakta miljöaspekter i alla led och successivt anpassa verksamheten till naturens kretslopp vill vi bidraga till ett mer långsiktigt och hållbart samhälle.

Kapacitetstjänster längs järnvägen

För mer information kontakta Christian Eriksson telefon: 010-125 72 23, e-post: christian.a.eriksson@trafikverket.se

www.trafikverket.se

20

v i n d k r a f t tidningen

jämtlands län nr 1 2014

Cer tifi k at ger toppjobb !

“Förr var det rena vilda västern” Så fort en entreprenör fått i uppdrag att färdigställa en vindkraftspark sätter denne igång med att upphandla underentreprenörer. Och här finns det goda chanser för jämtländska företag att ta sig in. Men vid vindkraftstornet tar det stopp. Om inte underleverantören först ser till att gå en GWO-certifierad utbildning.

De flesta som kommer i kontakt med vindkraftsbranschen stöter förr eller senare på begreppet GWO-certifiering.

Joakim Fernulv är utbildningsansvarig på Rope Access, det företag som var först i Sverige med att få leda säkerhetsutbildningar enligt GWO. –GWO är ingen lagstiftning, säger han, utan branschens interna regler för vilken säkerhetsutbildning som krävs för att man ska få tillåtelse att beträda vindkraftstornen. Det är en branschspecifik legitimation som visar att man vet vad som gäller.

De som kräver just GWOcertifiering är tillverkarna av vindkraftverken, som exempelvis Siemens och Vestas.

–Under själva mark- och anläggningsarbetet har jag inte hört att någon vindkraftsverkstillverkare eller huvudentreprenör kräver att man är GWO-certifierad, säger Joakim Fernulv, utan certifieringen blir aktuellt först när höjdlagstiftningen träder in.

Och höjdlagstiftningen träder in så fort vindkraftverket kommer på plats, det vill säga då man måste ta sig upp på hög höjd för att utföra sitt arbete, oavsett vad det arbetet består i.

Som exempel nämner Joakim Fernulv ett glasmästeri från Östersund som varit tvunget att GWO-certifiera sin personal för att få sätta upp fogar i ett vindkraftstorn.

Det kan låta som stränga regler, men när Joakim Fernulv berättar hur det gick till i vind-

kraftsbranschen i Sverige för 7-8 år sedan förstår man behovet av ett enat regelverk.

–På den tiden var det rena vilda västern, minns han. Varje utbildningsbolag gjorde på sitt eget sätt, så en vindkraftstekniker från Sundsvall och en från Malmö jobbade helt olika. Det var jätteallvarligt, eftersom man är så utlämnad till sin kollega när man uppe i ett torn någonstans ute i bushen. Det är ju inte helt självklart hur man plockar ner en tjej eller kille från 80 meters höjd.

Det räcker alltså inte med att vara en skicklig vindkraftstekniker för att få jobba uppe i tornen. Om olyckan är framme måste du också kunna fungera som brandman, sjukvårdare och räddningsarbetare. Och det är därför även hantverkare som glasmästare och elektriker behöver gå en GWO-certifierad säkerhetsutbildning för att få tillträde till tornen.

Den svenska vindkrafts-

JÄMTKRAFT KOMMUNIKATION 2013 | FOTO: MARIA HALVARSSON/FOKUZ.SE

Bygg framtiden med oss Morgondagens bilar är tysta och går på el. De laddas med positiv energi från sol, vind, vatten och skog, om vi får bestämma.

För att hjälpa till i utvecklingen mot en fossilfri framtid har vi utvecklat ett helhetskoncept för laddning av elbilar, där vi sköter allt från projektering till installation, även drift och underhåll.

Vi har börjat jobba med konceptet i Green Highway regionen*. Här bygger vi tillsammans med företag, byalag, kommuner och landsting en laddinfrastruktur som redan nu följer europastandarden för 2017.

Vill ni veta mer? Besök jamtkraft.se/laddinfrastruktur eller ring oss på 063-14 91 27. *Jämtland, Härjedalen och Västernorrland.

branschen är ännu relativt ung.

Det förklarar varför många vindkraftsspecialister rekryteras från andra länder, inte minst de som är tränade för friklättring med rep.

–Överlag är vi ganska ovana vid höghöjdsarbete i Sverige, medan många andra länder jobbat med detta länge, säger Joakim Fernulv. I Sverige är vi bara ett fåtal företag som utför reparbete, alltså där tillträde till arbetsplatsen sker med rep, exempelvis vid inspektion av bladen på vindkraftverket. Och när kompetensen för höghöjds- och reparbete saknas inom landet får man ta in den kompetensen utifrån.

I och med att vindkraften nu byggs ut med stormfart i norra Sverige har Rope Access fått allt fler uppdrag.

–Vi har hur mycket hur mycket som helst att göra just nu, säger Joakim Fernulv.

LOTTA BYQVIST

Fakta

GWO (Global Wind Organization) är en branschsammanslutning av ägare och tillverkare inom vindkraftsindustrin. Organisationen har utvecklat standarden Basic Safety Training för utbildning vid höghöjdsarbete inom vindkraftsindustrin. GWO kräver att säkerhetsutbildningen för att vara giltig genomförs av en certifierad utbildningsleverantör.

Fakta

Rope Access var det första bolaget i Sverige att bli certifierat enligt Global Wind Organisations standard för vindkraftsutbildning – Basic Safety Training. Företaget har träningsanläggningar i Helsingborg, Östersund och Halmstad och snart även i Solna utanför Stockholm. Rope Access Sverige är det enda företaget i Sverige som ackrediterats av den internationella branschorganisationen för reparbete, IRATA.

ANDERSSON I

Making Hour to Power Vi är konsulter med inriktning på vindkraftsteknik och utför bland annat uppdrag inom: • Val av rätt turbinmodell vid upphandlingar onshore och offshore • Due diligence - värdering av vindkraftsprojekt och parker • Produktionsoptimering av vindparker – högre produktion genom rätt åtgärder • Vindkraft i kallt klimat – expertstöd och rådgivning • Design av system och komponenter till vindturbiner • Besiktning av vindturbiner – vid leverans eller överlåtelse • Upphandling av kontroll, drift och övervakningssystem till vindparker • Projektcertifiering – vi driver certifieringsprocessen • Projektledning eller delprojektledning av vindkraftsprojekt

www.scandinavianwind.com info@scandinavianwind.com I Tel: 0706 91 05 50

MORDVIKEN AB UTFÖR

ENTREPRENADARBETEN

SCHAKT

PLANERING SNÖRÖJNING

WWW.MORDVIKEN.SE JOHAN ANDERSSON 070 - 245 78 51

MER ÄN BARA DIESEL! Diesel

Hos oss hittar du Preems vanliga diesel som är en miljödiesel med inblandning av 5% FAME.

✔

Smörjmedel

Bensin och alkylatbensin

✔

Fordonsprodukter

✔

AdBlue

✔

Alkylatbensin

✔

Spolarvätska

✔

Glykol

✔

Hydraulprodukter

✔

Svetsgas

✔

Gasol

Hos oss hittar du Preems 95-oktaniga standardbensin som ger hög effekt med så låg miljöbelastning som möjligt. Den innehåller upp till 5% förnybart bränsle i form av bioetanol.

Eldningsolja i Sverige

Hos oss hittar du alla typer av eldningolja, från s.k villaolja till tjockolja för företag och industrier.

Smörjmedel och kemtekniska produkter

Hos oss hittar du smörjmedel i världsklass, anpassade för den svenska marknaden. Alla våra smörjmedel är av varumärket Texaco, tillverkade för den svenska marknaden på Scanlubes fabrik i Göteborg.

Butik

I vår butik finner du handverktyg, maskiner kompressorer, biltillbehör, kemi som tvättmedel etc.

Hällberg & Son Åkeri AB Svenstavik, Postadress: Box 68, 840 40 Svenstavik, Besöksadress Galhammarvägen 19 0687-104 39 / 0651-163 00 Telefon: 0687-104 39, Fax: Telefon: 0687-510 84 E-mail: info@hallbergoson.se, Hemsida: www.hallbergoson.se

22

v i n d k r a f t tidningen

jämtlands län nr 1 2014

Ny tt centrum för v indk rafts– utbildningar på högsk olenivå Sugen på högskoleutbildning i vindkraft? Till hösten inleder Uppsala universitet Campus Gotland och Hjalmar Strömerskolan ett samarbete på nyinrättade Campus Strömsund.

Det handlar om en nätbaserad utbildning i Uppsala universitets regi, där studenterna har möjlighet att träffa varandra och få stöd av lärare på Campus Strömsund. Tanken är också att alla studenter ska ha en kurs-

samling i Strömsund i början av terminen.

Liselotte Aldén är projektledare och lärare vid Uppsala universitet Campus Gotland.

–Studenterna kan välja att sitta och plugga på Campus Strömsund, säger hon, men de som vill följer utbildningen från sin hemort.

Uppsala universitet Campus Gotland har under femton års tid erbjudit kurser inom vindkraft på kandidatnivå. De har även ett magisterprogram för den som vill fördjupa sig ytterligare.

De kurser som nu erbjuds vid Campus Strömsund är ett antal 7,5-poängskurser.

–Så du kan studera på helfart genom att söka fyra 7,5-poängskuser, säger Liselotte Aldén.

Totalt drar vi igång kurser motsvarande 90 högskolepoäng inom energiteknik med inriktning mot vindkraft. Kurserna kan kombineras till ett huvudämne inom en kandidatexamen.

Kurserna finns inom två om-

Liselotte Aldén, projektledare och lärare vid Uppsala universitet Campus Gotland. råden, tekniskt kunnande samt planering och projektering av vindkraft.

–De ger en chans att komma in i en väldigt spännande och expansiv bransch, säger Liselotte Aldén.

Vilka vänder sig då Campus Gotland och Campus Strömsund till med kurserna?

–Vi vänder oss till studenter

som gått ut gymnasiet, personer som vill in i branschen och vindkraftstekniker som vill vidare.

Högskoleutbildningen vid Campus Strömsund har plats för hundra heltidsstudenter.

Antagningen pågår fram till 15 april. Läs mer på www.geo.uu.se eller www.antagning.se LOTTA BYQVIST

Vi har Sveriges modernaste mobila betongverk niklas@mobilbetong.se 070-295 84 40

”Med 4-hjulsdrift vet jag att jag alltid tar mig fram” RENATA CHLUMSKA, ÄVENTYRARE

PROVKÖR NYA OUTLANDER PLUG-IN HYBRID HOS BILBÖRSEN Äntligen en laddhybrid som är en riktig bil. Outlander Plug-In Hybrid är en 4-hjulsdriven SUV med plats för hela familjen och massor av bagage som ändå kommer långt på eldrift. Det är bilen som är praktisk i vardagen och pålitlig på semestern, hybriden du vågar köra till fjällen på vintern och som orkar dra båten på sommaren.

SUPERMILJÖBIL 4-HJULSDRIFT 5 STJÄRNOR I EURO NCAP

800 KM RÄCKVIDD TOTALT 50 KM RÄCKVIDD PÅ EL 5 SITTPLATSER

1 500 KG DRAGVIKT 1 600 LITER LASTVOLYM FÖRMÅNSVÄRDE FR 1004 KR/MÅN NETTO

OUTLANDER FINNS ÄVEN I DIESEL- OCH BENSINVERSION

TRYGGHETSPAKET: • 8 års bilgaranti • 3 års vagnskadegaranti • 12 års rostskyddsgaranti • 3 års Mitsubishi Assistanspaket • Prisgaranti på service & reparationer Viktad förbrukning 1,9 l/100 km och 134 Wh/km, CO2 44 g/km. Förmånsvärde netto vid 50 % marginalskatt. Bilen på bilden är extrautrustad.

MITSUBISHIMOTORS.SE

Kontakta oss för din bästa bilaffär!

063-12 www.bilborsen.nu 063-12 98 10 • www.bilborsen.nu

Mitsubishi Östersund Östersund

Chaufförsv.

2727 Östersund Chaufförsvägen Östersund•• info@bilborsen.nu info@bilborsen.nu

24

v i n d k r a f t tidningen

jämtlands län nr 1 2014

B ra ser vice ger intäk ter

Det gäller att hålla sig alert när man ska pricka infarten till Görviks camping ett par mil öster om Hammerdal, annars kan hända att man passerar hela byn. Och måste köra åtskilliga kilometer för att hitta en plats att vända på. Men väl uppe på campingen breder ytorna ut sig.

Här står sedan två år 60 containrar som tillsammans bildar 48 lägenheter. Vid horisonten avtecknar sig Stamåsens vindturbiner.

När Vindkrafttidningen besökte Marian Stranne för ett drygt år sedan bodde här vindkraftsarbetare, anställda av Siemens, som byggde Stamåsens

vindpark. Nu är det arbetet avslutat och Marian och hennes medarbetare väntar på att Ögonfägnadens vindkraftsarbetare ska flytta in.

–Femton man har redan kommit, säger Marian och om mindre än en månad räknar vi med att ha fullt.

Förutom boendet på campingen hyser Marian numera in ett trettiotal boende på ett litet värdshus i närheten. Dessutom har hon köpt ett litet hus som kocken kan bo i och så har hon låtit bygga ett mobilt restaurangkök.

–Det är ett väldigt trixande, men kul, säger hon om mångmiljoninvesteringen.

Enda smolket Marian kommer på är hennes egen ålder.

Hon är 63 år och maken Björn 67. Inte sjutton har de tid att gå i pension. Inte nu, när verksamheten växer på ett sätt som Marian bara kunde drömma om på den tiden hon var tomatodlare.

Då, när hon istället tvingades inse att det inte bar sig längre.

På platsen där växthusen stått i 26 år anlade hon istället en

plan yta för att bereda plats för husvagnar och husbilar. Detta var 2009 och Marian visste att flera vindkraftsparker planerades i närheten. För säkerhets skull dränerade hon också marken och lät uppföra en ekonomibyggnad med duschar och toaletter.

–Sedan trillade det här med Siemens på, säger hon. De ringde och frågade om vi var intresserade av att bygga containrar som deras personal kunde bo i.

Marian beslöt att satsa fullt ut, men ville inte själv köpa in containrarna. Istället beslöt hon att hyra dem av Cramo.

–Sedan dess har jag gett flera underentreprenörer jobb, säger hon och räknar upp installeringar av el, avlopp, fiberkabel och montering av en sändare i Hammerdal, åkeriarbeten, leveranser av TV-apparater bland mycket annat.

Så långt det går använder sig Marian Stranne av lokala leverantörer.

Hon återkommer flera gånger till att allt handlar om service,

VÄGTRANSPORTLEDARNA NORR AB

Har eskorterat och skött vindkrafttransporter sedan 2006 i Jämtland/Härjedalen, Västerbotten och Norrbotten.

Kontakt: Per Olof Svensson Hantverkargatan 8 916 31 Bjurholm

Tel: +46731814645 Org.nr: 556692-8890 E-mail: peosven@hotmail.com

“

Sedan Marian Stranne bytte karriär från tomatodlare till campingföreståndare för vindkraftsarbetare har hon haft mer än fullt upp.

Hittills har hon investerat fyra miljoner kronor i den växande verksamheten. Och nu är det mobila restaurangköket i full drift.

–Men utan mina femton år till sjöss hade jag aldrig klarat det, säger hon.

Det är ett väldigt trixande, men kul, säger Marian Stranne om mångmiljoninvesteringen.

Uppställning i det mobila restaurangköket på Görviks camping. Här lagas dagligen stora mängder mat till hungriga vindkraftsarbetare som bygger Ögonfägnadens vindpark.

Från vänster: Kocken Patrik Törnqvist, Eleonore Ragnarsson, köksassistent, Marian Stranne och maken Björn.

Foto Lotta Byqvist

att leva upp till beställarens, i det här fallet Siemens, krav och förväntningar. Att inte säga ”nej, det går inte” utan ”självklart, det fixar vi”.

–De som inte fattar service…, säger Marian och skakar på huvudet.

När campingen om några veckor är fylld kommer Marian att ha åtta anställda. Kocken, Patrik Törnqvist, är redan på plats och huserar numera i det nybyggda, mobila, restaurangköket. Tanken är att Marian ska kunna hyra ut köket till andra platser i landet. Och hon har redan fått förfrågningar.

Barackerna på Görviks camping kanske inte vinner några skönhetstävlingar, men de fungerar. Varje lägenhet är på 21 kvadratmeter och består av kök, dusch och toalett, litet dagrum och sovrum.

Blir det inte stökigt ibland med alla människor som bor i långa perioder på begränsad yta?

–Nej, vi har inte haft några problem, säger Marian. Jag tror det beror på min tid till sjöss när jag var ekonomiföreståndare.

Det här är exakt samma jobb fast på land. Och ingen bråkar med morsan.

Vad har då Marian för råd till den underentreprenör som vill erbjuda sina tjänster till vindkraftbranschen?

–Man måste våga satsa, man ska alltid vara beredd att ge service och så är det en stor fördel om man redan drivit företag några år.

Själv är hon positiv till vindkraft som energikälla.

–Det är väl det mest miljövänliga vi har, säger hon. Inte som vattenkraften där man rubbar så mycket. Jag blir inte deprimerad av att se ett vindkraftverk vid horisonten, det jag blir ledsen av är alla gamla hus här i trakten som förfaller.

LOTTA BYQVIST

BERGKROSSMATERIAL

GRÄVMASKINER 5 – 15 TON –

Håkan 070-3441527 Lars 070-3441529 Åke 070-3441526

ww

w. re

ax

ce

r.se

Vad behöver du?

Med ett 60 tal materialtäkter och hundratals erfarna leverantörer är vi säkra på att vi är, och kommer att vara, en viktig kugge i fortsatt vindkraftsutbyggnad. Vår lokala närvaro i länet gör att vi kan leverera material och transporttjänster både kostnadseffektivt och ur miljösynpunkt godtagbart sätt.

063-574500

Bild: Henrik Sekander.

225 ÅKERIER, 650 FORDON OCH 900 MEDARBETARE.

26

v i n d k r a f t tidningen

jämtlands län nr 1 2014

Lillhärdal väntar miljonintäk ter Om planerna går i lås blir det byggstart för 231 vindkraftverk uppdelat på två vindparker i Lillhärdal i södra Härjedalen kring 2016.

–Just nu planerar vi elanslutningen och det är två års arbete, säger Thomas Linnard, VD för Rabbalshede Kraft, som vill bygga den ena vindparken. Ärendet ligger för närvarande hos Länsstyrelsen. Härjedalens kommun har redan tillstyrkt och föreningen Medvind är positiv, inte minst med tanke på den bygdepeng som tillfaller bygden när de båda vindparkerna är i gång. Däremot har Försvarsmakten sagt nej till att tillåta tolv av verken inom Försvarets buffertzon till det militära området vid Älvdalens skjutfält.

– Det är svårt att veta när vi får svar från Länsstyrelsen, säger Thomas Linnard, men någon gång under året borde det bli och helst före sommaren. När bygget väl drar igång kommer

det att hända mycket samtidigt.

Målet är att utnyttja så mycket lokal arbetskraft som möjligt.

–Vad gäller svaret från Försvarsmakten så är det normalt att det under en tillståndsprocess sker justeringar. Försvaret har lämnat ett yttrande vilket kan komma att påverka det totala antalet verk.

Rabbalshede Kraft har ansökt att få bygga 101 vindkraftverk, men den siffran kan alltså ändras under resans gång. I en närliggande park vill Arise bygga 130 verk.

De båda vindkraftsbolagen har tillsammans med Härjedalens kommun haft möte i Lillhärdal för att presentera vilka tjänster som kan komma att efterfrågas.

–De entreprenörer som får i uppdrag att bygga parken kommer att behöva underentreprenörer som i sin tur också behöver hjälp, säger Thomas Linnard. Det kan vara alltifrån

snöröjning till olika former av byggarbeten. Här är vi vana att leta upp lokala entreprenörer och det har fungerat jättebra i andra projekt, till exempel i Dals-Ed. –Dessutom vill vi drifta parken med egen personal. Det gör att vi är intresserade av att få veta vilka som har gått vindkraftsutbildningen och som bor i Lillhärdal.

Thomas Linnard säger sig vara nöjd med den uppgörelse om bygdepeng som Rabbalshede Kraft och Arise träffat med föreningen Medvind och markägarna, trots att den är dubbelt så hög som byar berörda av vindkraft brukar få – en procent av bruttoproduktionen istället för en halv.

–Vi har haft en lång diskussion och det här en lösning som fungerar bra både för oss och de andra parterna. Det känns viktigt att stödja bygden och föreningslivet.

LOTTA BYQVIST

–Målet är att använda så mycket lokal arbetskraft som möjligt, säger Thomas Linnard, VD för Rabbalshede Kraft, som vill bygga den ena vindparken av två i Lillhärdal i Härjedalen.

”Det handlar om oerhört mycket pengar” Fem frågor till Bengt Liljemark, ordförande i Medvind för bygden, Lillhärdal Lillhärdal i södra Härjedalen har blivit lovade bygdepeng när de två planerade vindparkerna i trakten är i drift.

Det handlar om ganska mycket pengar?

–Bygdepengen utfaller med en procent av bruttoproduktionen under 25 år, vilket innebär flera miljoner kronor per år året, så det handlar om oerhört mycket pengar.

Vad ska ni göra med pengarna?

–De ska användas till att utveckla bygden, inte minst till att skapa arbetstillfällen så att

fler kan flytta hit. Det handlar också om att utveckla föreningslivet och att stötta företag ekonomiskt, till exempel med borgensåtaganden, eftersom bankerna så ogärna lånar ut till företag i glesbygd.

Varför har just ni i Lillhärdal lyckats så bra med att förhandla till er bygdepeng?

–Vi har aldrig pressat och ställt krav på en viss procentsats.

I stället har vi fört en diskussion med de två vindkraftsbolagen, Rabbalshede Kraft och Arise.

Dialog och förtroende för varandra är avgörande för att man ska känna trygghet i en sådan här process.

Kommer du att se några vindkraftverk från ditt eget fönster?

–Jag tillhör dem som kommer att se mest, men det gör mig inget. Jag tänker att det kan bli en ganska pampig vy. Är det här det största som hänt Lillhärdal?

–Vi har haft stora idrottsframgångar. ACO, Anna Carin Zidek, kommer härifrån och hon tog ju bland annat OS-guld i skidskytte. Arthur Herrdin (långdåkare som vann femmilen i Lahtis 1950, red:s anm.) är också från Lillhärdal. Sedan var vi med om skogsexploateringen och utbyggnaden av sågverksindustrin, men en satsning av den här storleken har vi nog ändå inte upplevt tidigare.

LOTTA BYQVIST

Bengt Liljemark, ordförande i Medvind för bygden, Lillhärdal.

Grönt byggande får mer vind i seglen

Service Reparationer Maskin / Entreprenad / Skog Svetsning / Svarvning/ Hydraulik / Slangar mm

Skanska är en av världens främsta aktörer inom grönt byggande och vi strävar ständigt efter att bli ännu bättre.

Som ett steg i vårt miljöarbete har vi investerat i två stora vindkraftsparker i norra Sverige: Sjisjka och Mullbergs.

Vi har redan kommit en bra bit på väg och när anläggningarna går för fullt kommer vi producera mer el än vi förbrukar i hela vår svenska byggverksamhet. Det är vad vi kallar grönt byggande.

Läs mer om Skanskas gröna initiativ på skanska.se/miljo

Tel:0670-61 11 69 Fax:0670-108 00 Journr: 070-219 99 39, 070-326 72 85 Välkomna!

Skanska’s Green Initiative A new symbol

Campus Vindkraft

– universitetsstudier inom vindkraft

Vill du veta mer?

Campus Vindkraft 0670-16960

Din totala leverantör på höga höjder

• Utbildningar-­‐ GWO Certifierad • Inspektioner • Service & Underhåll • Utrustningar • Räddningsövningar • Räddningsutrustningar • Konsult tjänster

WWW.aptumfallskydd.se

Ett samarbete har inletts mellan Uppsala universitet Campus Gotland och Strömsunds kommun. Campus Gotland har en mycket lång erfarenhet av vindkraftsutbildningar och är sannolikt den bästa i landet inom området. Samarbetet innebär att universitetet ansvarar för utbildningarna och att kommunen tillhandahåller den fysiska platsen och handledning – Campus Vindkraft Strömsund.

Lärcentrum 0670-16724

Sista ansökningsdag 15 april 2014.

Vindkraftsutbildningar som startar hösten 2014 Vindkraft – Grundkurs 7,5 hp, halvfart (50%) under 10 veckor (grundläggande behörighet för högskolestudier) Vindkraft – Teknik 7,5 hp, halvfart (50%) under 10 veckor (behörig efter fullföljd grundkurs).

Fristående vindkraftskurser som bildar kandidatspår på 90 hp, heltid (100%) under 1,5 år.

Campus Gotland

Vi rekommenderar också följande program med distansupplägg vid Mittuniversitetet, se www.miun.se Ekoteknik, 180 hp Automationsingenjör, 180 hp Elkraftingenjör 180, hp

Informationsdag 7 april 2014 campusvindkraft@ stromsund.se

Informationsdag 7 april 2014, kl 13.00 och 18.00.

Plats: Folkets Hus, Strömsund. Vi bjuder på fika.

Anmäl dig till Informationsdagen på campusvindkraft@stromsund.se.

Medfinansiering sker av Vattenfall Inlandskraft AB och Energimyndigheten.

www.stromsund.se/campusvindkraft

LÅT INTE MYTER AVGÖRA VÅR FRAMTID

Vasavind investerar i Jämtland och framtiden

Visste du att vindkraftsprojekt som årligen kan bespara jorden på utsläpp av miljontals ton koldioxid just nu är försenade eller stoppade på grund av myter om vindkraft?

Act on Facts är ett initiativ med syfte att nyansera debatten och tillhandahålla saklig information om vindkraft.

Besök ActOnFacts.org idag!

20131108 Advert AoF 230x297mm.indd 1

11/19/2013 10:59:49 AM

www.vasavind.se

vindkraft sedan 1990

Investera i vindkraft!

Snart klar!

Nu kommer rotorbladen på plats.

I maj står en av Sveriges största vindkraftsanläggningar, Mullbergs vindpark i Jämtland, färdig. 26 stycken 180 meter höga 3-megawatts generatorer. Bygget är ett bra exempel på hur vi på Jemtska vill jobba i rollen som samordnare och huvudentreprenör; i god samverkan med alla underleverantörer, med tydlig projektledning och självklart med ett stort fokus på säkerhet.

En investering i vindkraft ger möjlighet att kombinera miljönytta med ekonomisk avkastning.

- Låt oss berätta mer om hur vindkraftsandelar är en lönsam investering för ditt företag eller dig som privatperson.

Jemtska är en komplett partner för dig som bygger vindkraftsparker. Hör av dig till oss inför ditt nästa projekt!

Eolus Vind AB är Sveriges första kommersiella vindkraftprojektör. Sedan starten har Eolus medverkat vid etableringen av över 400 vindkraftverk.

Projektledning, samordning och samverkan. jemtska.se Tel 010 199 88 00 eller info@eolusvind.com | www.eolusvind.com | Listat på Firsth North

Hållbar hälsa för alla

www.stromsundshalsan.se Telefon 0670-127 25

Vindkraftsanläggningarna ligger – naturligtvis – på blåsiga platser, ofta relativt långt från bebyggelse. Det betyder ett omfattande arbete med tillfartsvägar, kabeldiken, stationsplaner och grävning för fundament till kraftverken.

Vi bygger all nödvändig infrastruktur för din Vindpark

www.markentreprenader.se

scandinavia ab

Vi är specialiserade på vindmätning, och har erfarenhet från över hundra etableringar av master och sodarer i Sverige och Norge.

foTo: S.ADelHulT

Vi tänker på helheten. Du ska må bra både hemma och på jobbet – oavsett om du jobbar på höga höjder eller nere på golvet.

Det är företagshälsovård när den är som bäst.

Wind Tech

Vi utför byggnationer och nedtagningar av vindmätningsmaster, etableringar av sodar-mätningar, samt service och övervakning.

Ring eller maila för mer information.

0703630030 Mikael Roos info@windtech.nu www.windtech.nu

Kullager, kilremmar, tätningar, dämpare, gummimattor, slang, lister Hagvägen 19 m.m. Våra öppettider mån-fre 08.00-16.00 Tel. 063-10 29 45 www.kilremslagret.se

Din nya skog behöver en bra start!

Vi hjälper dig med: Inventering Markberedning Nyplantering Hjälpplantering Plantköp

Vet du hur din ungskog mår?

Vi genomför en inventering på din ungskog för endast

200,- kr/ha! (exkl. Moms)

Rådgivning och offert: René Schiller 070-5923711

www.markentreprenader.se

Håxås Skogstjänst AB, Håxås 570, 83070 Hammerdal René Schiller - VD: info@tysklandportal.se

Försäljning-Montage-Utbildning-Besiktning

Strömsund Näsvägen 24 Tel 0670-10010, 070-6638523 Östersund Storlienvägen 38 Tel 063-519010, 070-3106661 www.nystromplatslageri.se

Fallskydd specialisterna i Heby AB Postadress: Industrivägen 8 Besöksadress: Industrivägen 8 744 31 Heby

Tel: 0224-60 550 Fax: 0224-30 603

Organisationsnr: 556732-2424 F-skattebevis finns e-mail: info@fallskydd.com hemsida: www.fallskydd.com

30

v i n d k r a f t tidningen

jämtlands län nr 1 2014

S er vice av vindpark er en ny bransch Mullbergs Vindpark Vid Rätan i Bergs kommun planeras vara i full drift i slutet av maj. Men redan nu har Jämtkraft Park Management tagit över ekonomihanteringen från Skanska.

Och i takt med att de 26 turbinerna tas i bruk fasas allt mer av driftsansvaret över på det relativt nystartade bolaget.

–Vi drog igång för ett år sedan för att sköta förvaltning av anläggningar där Jämtkraft har

240 W Solcellspanel

delägarintresse, säger Sven-Erik Trulsson, Park Mangement-ansvarig på Jämtkraft. Men istället började vi tvärtom. Vi fick ett åtagande av Gnosjö Energi att ta hand om deras fyra vindkraftverk i Kulltorp. Och nu tar vi fram en affärsplan på hur vi ska ta oss ut på den privata marknaden, alltså även där Jämtkraft inte är delägare.

Men Mullbergs Vindpark ägs till 50 procent av Jämtkraft

AB och här har Jämtkraft Park Management slutit ett femårigt avtal. Det handlar om alla steg i processen, från drift, underhåll och övervakning till ekonomi och administration samt finansiell förvaltning av den el parken producerar. Jämtkraft Park Management har dock ingen egen personal för detta.

–Vi handlar upp tjänsterna från de operativa enheterna på Jämtkraft, berättar Sven-Erik

med Mikroinverter

mo n te ra s åp pa ne le nsba ks i da

ger 230 V rätt i ditt vägguttag Max 1A 230 V verkningsgrad 95 % Maximalt 16 enheter kan kopplas i en slinga.

Kopplar man 3 slingor kan man få 3 fas.

Ett solcellspanel med speciella egenskaper >Hög verkningsgrad 22,5 % 5.595.-/enhet inkl.moms >Låg temperaturkoefficient >Bra effekt även vid låg instrålning Vi levererar även offline(inte nätanslutnar)anlägggningar. >Cellförbindningar på baksidan Titta gärna på vår hemsida, ring eller mailar. >Solceller från ”Sunpower”

AB ELMCO Fryksdalsbacken 5 120 43 Farsta Tel.:08-749 11 95 info@elmco.se

“

Under 2014 och 2015 kommer allt fler vindkraftsparker att stå klara. Parkerna, som under flera år varit byggarbetsplatser, töms på byggentreprenörer, underentreprenörer och servicepersonal. Men även nästa fas, drift och underhåll, kräver personal. Och den personalen administreras i allt större utsträckning av den nya park management-branschen.

Så visst blir det jobb även i de färdiga vindkraftsparkerna, även om det inte handlar om lika många som under byggperioden.

Sven-Erik Trulsson

– Visst blir det jobb även i de färdiga vindkraftsparkerna, även om det inte handlar om lika många som under byggperioden, säger Sven-Erik Trulsson, Park Management-ansvarig på Jämtkraft.

Trulsson. Och de in sin tur använder underentreprenörer för exempelvis snöröjning och yttre underhåll.

–Så visst blir det jobb även i de färdiga vindkraftsparkerna, även om det inte handlar om lika många som under byggperioden.

Sven-Erik Trulsson tror på en lysande framtid för park management.

–Två tredjedelar av den planerade vindkraftsutbyggnaden återstår. Så det är en jättemarknad vi talar om.

Nästa uppdrag för Jämtkraft Park Management är att ta över driften i vindkraftsparken på lågfjället Sjisjka utanför Gällivare, där Jämtkraft tillsammans med Skanska och O2 byggt 30 vindkraftverk.

LOTTA BYQVIST

Vi satsar för framtidens be

Betongpumpar och Mobilkranar

Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32

Vi satsar för framtidens behov

Betongpumpar och Mobilkranar

Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32

MASKINFÖRARUTBILDNINGAR TELEFON 0690-126 75

Vi satsar för framtidens behov

Betongpumpar och Mobilkranar

MASKINFÖRARUTBILDNINGAR

Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32

TELEFON 0690-126 75

MASKINFÖRARUTBILDNINGAR

TELEFON 0620-142 52

TELEFON 0690-126 75

TELEFON 0620-142 52

Vi s Vi satsar

Vi kan erbjuda både mobila betongpumpar och

har både de mobila och deoch mobilkranar som behövs för att Vi kan Vi erbjuda både mobila mobilkranar förbetongpumpar attbetongpumpar serva hela Region Mitt Vi har både betongpumpar och de mobilkranar behövs för att www.angemobil serva hela region Mitt de ochmobila utbildar maskinförare med riksintag, Stefan Gerling. Ånge Härjedalen 070-378 44 32 mobilkranar för att0690-126 serva 80, hela Region Mittsom Mitt och utbildar maskinförare med riksintag, Stefan Gerling. www.angemobilkranar.se Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32

www.angemobilkranar.se

TELEFON 0620-142 52

Vi satsar

www.angemobilkranar.se Vi kan erbjuda både mobila betongpumpar och Vi har både de mobila betongpumpar och de mobilkranar som behövs för att serva hela region mobilkranar för att serva hela Region Mitt Mitt och utbildar maskinförare med riksintag, Stefan Gerling. www.angemobilkranar.se Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32

www.angemobilkranar.se MASKINFÖRARUTBILDNINGAR MASKINFÖRARUTBILDNINGAR TELEFON 0690-126 75 0690-126 75 TELEFON MASKINFÖRARUTBILDNINGAR

Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 TELEFON 0690-126 75 44 32

Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32

Ånge 0690-126 80, Härjedalen 070-378 44 32

Vi satsar Vi s

Vi satsar

ämtlands MOBILKRANAR AB

Östersund

Sollefteå • Tel: 0620-142 ämtlands 063-51 45 00 TELEFON 0620-142 52 52 Sollefteå • Tel: 0620-142 Vi har både de mobila be TELEFON 0620-142 52 52 MOBILKRANAR Sollefteå • Tel: 0620-142 Vi har både de mobila be TELEFON 0620-142 52 52

AB

Vimaskinf har bå Mitt Mitt och och utbildar utbildar maskinf ämtlands TELEFON 0690-126 0690-126 75 75 TELEFON MOBILKRANAR AB Mitt och MASKINFÖRARUTBILDNINGAR TELEFON 0690-126 75 ämtlands

MASKINFÖRARUTBILDNINGAR MASKINFÖRARUTBILDNINGAR

MOBILKRANAR AB

TELEFON 0620-142 52

Vi har både de mobila be

Levererar platsgjuten betong Betongpump i Hede betongen@telia.com

BETONGEN - 0684 - 101 80 HEDE -

Jämtlands läns Hushållningssällskap arbetar för vindkraft, Middagsfjället - Jämtland.

Vi etablerar vindkraft med lokal nytta!

Är du kvinna och vill utveckla ditt företag?

Då kan tillväxtchecken vara något för dig!

Tillväxtchecken är ett ekonomiskt bidrag riktat till kvinnor som driver och vill utveckla sitt företag.

Länsstyrelsen Jämtlands län, tillsammans med flera andra aktörer, erbjuder flera olika typer av insatser i programmet ”Främja kvinnors företagande”.

• Delägande • Bygdepeng • Arbetstillfällen O2 har byggt vindkraft i över 20 år och står bakom en betydande del av den vindkraft som finns i Sverige idag. Vi har medverkat till etableringar av ca 500 land- och havsbaserade vindkraftverk och har projekterat ca 1000 MW vindkraft.

Vår vision är en energisektor befriad från miljöförstörande el. Vi erbjuder gynnsamma ägandemodeller för såväl privatpersoner och bostadsrättsföreningar som företag, kommuner och finansiella aktörer.

Information och ansökan: www.lansstyrelsen.se/jamtland

www.o2.se

32

v i n d k r a f t tidningen

jämtlands län nr 1 2014

Liten handlare gör stor affär Normalt är det ingen rusning till Torgnys Radio TV i Kälarne.

Någon köper en LED-skärm här och en parabolantenn där. Lägg därtill reparationer och en hel del service till de boende i byarna runtomkring. Så visst har ägarna, Margareta Jönsson och Mats Johansson, att göra. Men ingen av dem var förberedd på att få sälja hundra platt-TV på ett bräde till Mörttjärnbergets vindkraftsarbetare.

–Det kändes kanonbra, säger Mats Johansson. Man blev ju glad bara av att få frågan.

Att kliva in i TV-butiken mitt i Kälarne är en riktig nostalgitripp. I entrén kastas man 40-50 år bak i tiden. Här förvarar Margareta och Mats sin samling av tidiga TV- och radioapparater. En bit in i lokalen, däremot, dominerar platt-TV:s i alla storlekar och modeller.

Torgnys Radio TV har funnits i 40 år, alltid vårdat sina kundrelationer och nu har det betalat sig rejält. För i slutet av 2012 kom en förfrågan från ISS som hyrt in sig på Albackens

Jakt- och Fiskecamp i samband med bygget av Mörttjärnbergets vindpark. Kunde Torgnys Radio TV lämna en offert på 80 stycken platt-TV? –Det var Albackens Jakt- och Fiskecamp som hade rekommenderat oss, berättar Mats.

Torgnys Radio TV fick ordern och den ursprungliga beställningen på 80 TV-apparater växte snart till hundra stycken.

–Dessutom fick vi ansvaret för att sätta upp centralanläggningen och parabolerna, säger Mats.

Eftersom många olika nationaliteter jobbar i vindparkerna var det också många kanaler, hela 17 stycken, som skulle installeras. Alla vill ju kunna titta på TV på sitt eget språk.

Arbetet vid Mörttjärnberget är nu i princip klart och ISS har flyttat verksamheten vidare till Lungsjön utanför Ramsele där arbetet med vindparkerna Björkhöjden och Ögonfägnaden är i full gång.

–Så nu har vi fått fortsatt jobb där, säger Mats. Vi ska montera

Mats Johansson och Margareta Jönsson på Torgnys Radio TV i Kälarne. upp alla TV-apparater som vi sålde till Albacken. Dessutom blir det en hel del kabelarbete.

Hoppas då Mats och Margareta på fler uppdrag från vindkraftsbranschen?

–Ja, det vore kul, säger Mats.

Det ska ju bli ännu fler vindkraftsparker häromkring.

Men verksamheten står inte

Foto: Börje Johansson

Dags att söka till höstens utbildning Vindkrafttekniker 400 YH-poäng I Strömsunds kommun erbjuder vi en tvåårig yrkeshögskoleutbildning till vindkrafttekniker.

En utbildning på hög nivå med mycket goda arbetsutsikter. I närområdet finns bland annat Havsnäs och Stamåsens stora vindkraftparker.

En del kurser kan delvis läsas på distans.

Vi har ett väl utvecklat säkerhetstänk bland annat genom att som första utbildning i landet vara certifierade enligt GWO-standarden (Global Wind Organisation) i modulerna First Aid, Manual Handling, Fire Awareness och Working at Heights.

och faller med vindkraften.

–Vi har hela tiden mycket servicejobb, inte mins parabolarbeten, berättar Margareta, vars framlidne make Torgny var den som en gång startade butiken.

Vad tycker då Mats och Margareta själva om vindkraft?

–Jag är inte riktigt insatt i

vad det innebär som energikälla, säger Margareta. Men i dagsläget upplever jag det som positivt och jag är inte störd av det.

–Jag tycker det är jättepositivt eftersom det ger nya jobb i glesbygden, säger Mats.

LOTTA BYQVIST

Din lokala maskin och transportleverantör

VI ÄR DÄR DU VILL VI SKA VARA!

Vill du veta mer?

För ytterligare information, behörighetskrav och ansökningsblankett se Hjalmar Strömerskolans hemsida: hjalmar.nu/vindkraft eller ring: Börje Johansson, fallskyddsinstruktör Karin Liinasaari, biträdande rektor Marcus Carlström, LIA-koordinator

072-706 24 0670-167 7742 0670-169 0670-169 60 0670-167 7780 070-608 01

Sista ansökningsdag: 15 maj Utbildningen startar 25 augusti

www.stromsund.se

Kontakter: Sundsvall/Härnösand/Hoting Platschef Mikael Bertlin Mobil 073-384 80 90

Piteå/Älvsbyn Stf Platschef Jonas Wennberg Mobil 070-551 35 88

Umeå/Örnsköldsvik/Lycksele Platschef Carita From Mobil 073-384 77 92

Luleå/Boden/Kalix/Överkalix Platschef Niklas Åsén Mobil 070-664 03 34

• Stort urval,• Kundbesök alla prisklasser

Papperskraft Återvinningsbar marknadsföring

• Konsultering • Vi levererar och monterar

• Kundbesök • Stort urval, alla prisklasser • Finansering • Kundbesök • Konsultering

• Vi levererar och monterar

• Konsultering

• Stort urval, alla prisklasser

• Stort urval, alla prisklasser

Kontakta oss och monterar • Finansering • Kundbesök• Vi levererar för aktuella • Finansering • Konsultering • Kundbesök

• Vi levererar och monterar • Finansering

kampanjerbjudanden!

• Stort urval, alla prisklasser Kontakta oss • Konsultering Kontakta oss

Kontakta oss • Vi levererar och monterar för aktuella för aktuella

för aktuella • Stort kampanjerbjudanden! urval, alla prisklasser kampanjerbjudanden!

Kaminexperten kampanjerbjudanden! i Östersund • Finansering • Vi levererar8, och monterar Thoméegränd 831 33 Östersund Kaminexperten i Östersund Kaminexperten i Östersund Thoméegränd 831 33 Östersund Kontakta oss Thoméegränd 8, 831 33 Östersund Tel 063 41248 • Kaminexperten 070 228 06 38i Östersund • 8,Finansering Tel 063 41248 • 070 228 06 38 info@daustryckeri.se www.daustryckeri.se

Tel 063 41248 • 070 228 06 38 för aktuella Thoméegränd kampanjerbjudanden! www.kaminexperten.se www.kaminexperten.se

8, 831 33 Östersund

www.kaminexperten.se KontaktaTel oss063 41248 • 070 228 06 38

Kaminexperten i Östersund för aktuella Thoméegränd 8, 831 33 Östersund Tel 063 41248 kampanjerbjudanden!

• 070 228 06 38

www.kaminexperten.se

www.kaminexperten.se Kaminexperten i Östersund Thoméegränd 8, 831 33 Östersund Tel 063 41248 • 070 228 06 38

www.kaminexperten.se

Slipp onödigt oljespill från maskinen!

Vi har slangar, olja och filter så att du kan byta i tid.

Vi har även gasol, släpvagnsdelar och egen nyckeltillverkning.

En av alla saker vi hyr ut är skyliftar!

www.vindvision.se

resQ DD

CUE DEE

– Prisbelönt, innovativ fallskyddslösning från cresto.

Champion in Wind measurment masts from Västerbotten

Sikeå 58 | SE-915 93 ROBERTSFORS | SWEDEN Telephone: +46 934 153 10 | Fax: +46 934 150 72 info@cuedee.se | www.cuedee.se get in touch; office@cresto.se or just visit our website: cresto.se

Heltäckande entreprenadföretag med hela Norrland som arbetsfält www.janfrisk.nu, 070-3405575

Nu har äntligen solceller

blivit lönsamma

Kontakta oss för kostnadsfri offert!

Elinstallationer - energieffektivisering - renoveringar tel. 063 - 445 50 - www.jmlelektriska.se - www.jnsolar.se

34

v i n d k r a f t tidningen

jämtlands län nr 1 2014

Strömsundshälsan hälsar på Tar EKG på plats

Strömsundshälsan har hittat en ny nisch för sin verksamhet: att hälsoundersöka vindkraftsarbetare.

–Tack vare vindkraften har vi fått kunder vi inte tidigare haft, riktiga drakar, säger Strömsundshälsans VD, Katarina Paulson.

Att vara vindkraftsarbetare ställer stora krav på hälsan. Och svensk arbetsmiljölagstiftning kräver att höghöjdsarbetare har ett tjänstbarhetsintyg. Detta har Strömsundshälsan tagit fasta på och har som enda hälsovårdsföretag i landet investerat i ett arbets-EKG. Det innebär att de med mobila team kan ge sig ut i vindparkerna för att hälsoundersöka personal som jobbar på hög höjd och utfärda tjänstgöringsintygen på plats.

Senast var de i Åsarna där de upprättade provisoriskt undersökningsrum i en hotelllägenhet.

–Det var rena löpande bandet, berättar företagssjuksköterskan Margareta Stjerna. Vi tog blodprov, EKG och blodtryck.

Vi hann med 70-80 stycken på 3-4 dagar. Sedan drömde man om EKG. Att få en hjärtinfarkt under ett arbetspass är nog så dramatiskt för den som arbetar nere på marken. Sker det istället hundra meter upp i luften ställs enorma krav på kollegan som ska utföra räddningsaktionen. Dessutom ökar dödsrisken för varje minut som den infarktdrabbade måste vänta på intensivvård.

Inte konstigt med andra ord att vindkraftstekniker behöver vara i topptrim.

–Det är ett hårt och kallt arbete, påpekar Margareta Stjerna.

Den medicinska kontrollen är obligatorisk. Hur ofta EKG behöver tas beror på vindkraftarbetarens ålder. Om han eller hon är under 40 år räcker det med vart femte år. En 50-plussare däremot behöver ta EKG årligen. I hälsoundersökningen ingår också att kontrollera att vindkraftarbetaren inte har för lätt att svimma.

–Och när vi får hit andra nationaliteter måste vi undersöka dem också eftersom deras gamla tjänstbarhetsintyg inte gäller i Sverige, säger Katarina Paulson.

När nya vindparker nu byggs för fullt i Sverige, inte minst i Jämtland och Västernorrland, gäller det för Strömsundhälsan

ByggMäster AB erbjuder hög kvalité och 40 års erfarenhet av byggbranschen.

Katarina Paulson

Fakta Strömsundshälsan Strömsundshälsan är ett aktiebolag som erbjuder företagshälsovård och som ägs av sina kunder – tvåhundra privata företag och organisationer. Bolaget startades 1979.

LOTTA BYQVIST

KONTAKTA OSS NÄR DET GÄLLER BYGGJOBB - STORA SOM SMÅ!

Vi arbetar alltid utifrån kundens behov och sätter alltid kunden i fokus.

• Skickliga murare och snickare • Egen golv- och plattsättning Vi samarbetar med duktiga elektriker, rörmokare och målare.

Kom ihåg att nyttja rotavdraget- 50% på arbetskostnaden.

Vi har en välsorterad bygg- och färghandel som även rymmer bla. djurfoder, smink, arbetskläder, kontorsmaterial och trädgård.

Vi utför uppdrag i alla typer av byggentreprenadformer, från mindre ROT arbeten till medelstora byggentreprenader. Vi bedriver vår verksamhet med utgångspunkt i Sveg och från vårt huvudkontor i Älvdalen. Vårt arbetsområde är Jämtland/Härjedalen, Dalarna och Hälsingland med omnejd.

ByggMäster Älvdalen AB Korskällgatan 12 842 31 Sveg Telefon: 0680-775210

fortsätta hålla sig framme.

–Det är snabba processer och vi vill att det här ska bli en av våra återkommande tjänster, säger Katarina Paulson.

Hon konstaterar nöjt att Strömsundshälsan hittills fått sina vindkraftsuppdrag utan att ens behöva marknadsföra sig.

–Men vi behöver framförhållning, säger hon, vilket inte alla vindkraftsföretag är beredda på.

Fast när vi förklarar brukar de förstå.

Om några år, tror hon, levererar Strömsundshälsan sina tjänster till många fler vindkraftsleverantörer.

–Och så är vi mobila över hela landet. Vindkraften är ingen tillfällig boom, verken måste ju underhållas också.

Kjell Johansson 0680-775210 070-6452662 kjellj.byggmaster@telia.com

Välkommen till oss!

Johan Johansson 0680-775220 073-2437755 johan.byggmaster@telia.com

Stationsgatan 3, Hoting Tel: 0671-107 43, 070-653 06 81

Hotell på hjul!

Det prisvärda alternativet för ett bekvämt och praktiskt boende med serviceorganisation över hela Sverige.

Ring 036-393725 www.kaberental.se

Vi hyr ut och monterar väderskydd och tak med ställningsmaterial och kederduk

stora som små Byggvän AB Trådvägen 8 831 52 Östersund Telefon: 063-18 32 22

Gräver - Schaktar - Fraktar Väg - Kabel - Linjebyggnader Johnny Backman 070-5451049 Pär Backman 070-5451287 Hara 275 83294 Orrviken

Fax: 063-18 32 23 www.byggvan.nu E-post: info@byggvan.nu

www.hjorts.se Mobilnr Tommie 070 345 51 71

Sven-Erik 070 639 69 95 Bodil 070 31 27 311

2000x950mm

Miljötjänst Nord AB erbjuder tjänster av hög kvalitet inom miljö och samhällsutveckling. Vi har

arbetat med ett 40-tal olika vindkraftsprojekt i varierande utsträckning, många gånger som ansvarig för MKB, samrådsprocess och nödvändiga inventeringar/utredningar i samband med

tillståndsprövningen. Miljötjänst Nord AB har gedigen erfarenhet och är en organisation med hög

flexibilitet och personligt bemötande.

· miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) · stöd i samråd och projektutformning

· naturinventeringar · fågelinventeringar · rennäringsutredningar

MILJÖTJÄNST NORD AB

Välkommen att besöka vår webbplats www.miljotjanst-nord.se

Utformning, inspiration och underhåll

www.vagentradgard.se, info@vagentradgard.se, 0735-85 96 54

Åsarna

vi ansluter

vindkraft 0687-552 00 , www.btea.se

Startläge för vindkraftsarbeten.

Gjutning av liftfundament vid Hamrafjället.

Gulsele vattenkraftverk.

Fundament för vindkraftverk.

Vi är certifierade för Klass 1– Vi har byggt ut den kapacitet som behövs inom både vattenkraft och vindkraftsutbyggnaden.

MOBILBETONG I ÅNGE AB Vårt företag är medlem i SMF Svenska Mobilbetongföreningen Magnus Nelhagen | Tel. 0690-100 05, 070-663 84 30 | www.angebetong.se

hela denna bilaga är en annonsbilaga från pobeda publications ab

Jämtlands Tidning Sedan 1845

Papperstidningen är tillbaka!

Upplaga 60 000 ex.

Störst i länet.

Därför söker vi också dig i alla åldrar som vill skriva om det som händer i ditt närområde!

Du brinner för att berätta om det stora eller lilla som händer på din ort!

Snart kommer länets första heltäckande gratistidning ut till alla länets hushåll!

Kontakta då redaktionschefen, red@jamtlandstidning.se eller 070-574 72 90

Här kommer ni länsbor bara att hitta lokalt material.

Störst i Jämtland

Vi söker också annonssäljare som vill vara med och bygga upp den nya tidningen!

Du är antingen redan en erfaren säljare eller känner att du vill pröva på! Är du social och har lätt att få kontakt och envis kan detta vara rätt jobb för dig!

Kontakta: reklam@jamtlandstidning.se 076-803 10 50

Vill du annonsera i den historiska första nyutgåvan.

Din annons får oslagbart uppmärksamhetsvärde i den enda tidning som når alla i länet.

Skotertävling i Hede och torgfest i Hackås.

Fisketävling i Föllinge och minimaraton i Duved. Kamsfestival i Köttsjön, hundutställning i Hoting, skolteater i Kälarne….

Det är i Jämtlands Tidning ni hittar detta.

076-803 10 50, reklam@jamtlandstidning.se

Transportlösningar för alla behov!

FORDHALLEN har hela sortimentet av lätta transportbilar från Ford! Välkommen in!

TRANSIT CONNECT Årets transportbil 2014 TRANSIT CUSTOM Årets transportbil 2013

NYA FORD TRANSIT CONNECT

fr. 1 599:-/mån

*

(pris exkl moms)

NYA FORD TRANSIT CUSTOM

fr. 2 399:-/mån

*

(pris exkl moms)

NYA FORD RANGER

fr. 2 899:-/mån

*

(pris exkl moms)

PÅ GÅNG!

Ford Transit Skåp/chassi 4x4 lansering under maj månad!

* Leasingexempel: 36 mån, 1:a förhöjd hyra 20%, restvärde 45%, priser exkl. moms. Reservation för ev. tryckfel. Kan ej kombineras med andra rabatter/avtal. Bilarna på bild kan vara extrautrustade.

ford.se