Varför är jag medlem i Pohjola-Norden?

Fotografier: Inger Löfgren Text: Britta Wiander

Berätta vem du är.

Mitt namn är Inger Löfgren och jag är sekreterare i föreningen Paimion Pohjola-Norden ry. https://www.paimio.pohjola-norden.fi/aktuellt/

Hur kom det sig att du blev medlem i Pohjola-Norden?

Jag blev medlem i Paimion Pohjola-Norden 1978 och hade då möjlighet att delta i en vänortsresa till Danmark. Det var en mycket lyckad resa på alla sätt. Våra danska vänner kom också till Finland och hälsade på hos min familj och vi besökte dem i Danmark. Jag har fått många goda vänner och känslan av samhörighet har varit stor. Ungdomar från andra nordiska länder har också på sina besök till Finland övernattat hos oss. Vår förening hade en ungdomsavdelning i början av 1980-talet, som verkade i några år. Dessutom hade föreningarna skolutbyte vänorterna emellan. Körer från vänorterna har också besökt Pemar. Början av 1980-talet var en fin och aktiv tid i det nordiska samarbetet.

Inger Löfgren

Vad har verksamheten i Pohjola-Norden gett dig?

Jag har fått kännedom om de nordiska länderna samt fått många goda vänner. Paimion Pohjola-Nordens vänorter är nu Hässleholm i Sverige, Korsør-Skælskør och Slagelse i Danmark samt Ås i Norge. Känslan av att vi jobbar för samma sak är viktig för mig. Man kan säga att tillsammans är vi starka inom Norden. Dessutom har vi i de nordiska länderna samma syn på olika saker. I Norden känner vi oss hemma.

Har du något speciellt trevligt minne eller någon händelse du vill berätta om?

Jag har många trevliga minnen och händelser som jag minns varmt. När man reser så kan ju det föra med sig överraskningar. En gång flög vi till vår vänort i Danmark och vi skulle delta i en fin fest som de hade arrangerat. Vårt bagage kom emellertid inte fram tillika med oss med den följden att vi var tvungna att gå på festen i våra resekläder. Men roligt var det ändå!

Fast vi i Norden rätt lätt kan förstå varandra på de skandinaviska språken är det ju inte alltid som orden betyder detsamma för alla. Ordet rolig är ett exempel på det. På norska betyder rolig detsamma som lugn vilket kan förorsaka förvirring: finländaren har skojigt men norrmannen tar det lugnt! Danska språket är inte alltid lätt att förstå, fast man vänjer sig nog. En gång minns jag att min danska vän inte förstod vad jag menade när jag pratade om potatis. Förklaringen till det var att på danska talar man inte om potatis, utan potatis kallas kartoffel. Man lär sig!

Besöket till universitet i Ås i Norge var också mycket minnesvärt. Universitetet är mycket känt och fokuserar sig på miljö- och biovetenskaper. www.umb.no Foto: Ås universitet

Hur syns Pohjola-Norden verksamheten i din vardag?

Jag deltar aktivt i föreningen Paimion Pohjola-Nordens verksamhet som sekreterare. Vår förening håller ”Kaffetimme på svenska” i ett café i Pemars centrum som jag också deltar i. Vi är ca. 10 personer som är med i kaffetimmen. Alla som deltar har någon anknytning till det svenska språket. Dessutom är jag med och ordnar bl.a. utfärder och annan verksamhet som vi har inom vår förening.

Hur har verksamheten inom föreningen Paimion Pohjola-Norden förändrats under den tid du har varit med?

Tidigare kommunicerade man främst via brevväxling. Det var då mycket arbetsammare att arrangera olika evenemang. Nu är det mycket behändigare för ordförande och sekreterare att arrangera olika tillställningar då man kan ha kontakt via e-mejl och mobiltelefoner. Kommunikationen sker betydligt snabbare nuförtiden.

Varför vill du rekommendera intresserade att bli medlem i Pohjola-Norden?

Det att man hör till någon Pohjola-Norden förening vidgar ens vyer och stärker den nordiska gemenskapen. Kontakten med de andra nordiska länderna och speciellt vänorterna är viktig och givande. Själv har jag alltid känt mig välkommen att besöka mina nordiska vänner i vår förenings olika vänorter.

Stora Bältbron i Korsør (Danmark)