Nordiskt samarbete via vänorter

Text: Stefan Mannsén

Närpes har vänorter på Island och i Danmark, Norge, Sverige. Närpes kom med i vänortssamarbetet 1947, efter det senaste kriget. Kontakterna inom vänortskedjan har upprätthållits via stämmor som ordnats vart tredje år i någon av vänorterna. I stämmorna har sammanlagt hundratalet gäster varit inbjudna till den ort som varit värd för respektive stämma. För ungdomar i åldern 15–17 år ordnas elevutbyten vart annat år. Fyra ungdomar från varje ort ges då möjlighet att besöka en av vänorterna under tio dagar. Vänortskedjan har också försökt intressera representanter för olika yrkesgrupper att besöka varandra och utbyta erfarenheter och idéer. Under många år var kontakterna mellan skoldirektörerna i vänortskedjan täta. Likaså har personal inom vårdsektorn och Röda Korset haft en del utbyten. För tillfället är målsättningen att skapa kontakter och utöka samarbetet mellan företag i de olika vänorterna. Representanter för nordenföreningarnas styrelser träffas vart annat år för diskussioner och planering av kommande verksamhet.

Alla våra vänorter är väldigt naturskönt belägna, alla vid vatten, men i helt olika miljöer. I alla vänorterna finns numera en ”Nordens plats”, som berättar om vilka orter som ingår i vänortskedjan. I Närpes har vi en ”vänortsvägvisare”, utförd i granit från Böle, ett lokalt stenbrott, där det tidigare tillverkades grundstenar till hus runt om i bygden.

Akranes

Akranes är den största staden på västra Island, belägen på ett smalt näs knappt femtio km från huvudstaden Reykjavik, omgiven av vatten på tre sidor och med Akrafjall i öster. Akranes har för närvarande ca. 7500 invånare, och är i snabb tillväxt. I slutet av 1990-talet byggdes en nästan sex km lång tunnel under Hvalfjorden som förkortade restiden till huvudstaden med över hälften. Det gjorde att många som har arbete i huvudstadsregionen har flyttat ut till Akranes och pendlar till sina arbetsplatser. För de närmaste åren planerar staden att bygga tusen nya bostäder. I Akranes finns ett mycket välutrustat sjukhus – reservsjukhus ifall huvudstadsregionen skulle drabbas av t.ex. jordbävningar. Fisket är fortfarande viktigt i Akranes, men både fiskfabriken och landets enda cementfabrik som fanns här är numera nedlagda. I stället har två olika metallfabriker, en ferrosilikatfabrik och en aluminiumfabrik etablerat sig en bit utanför staden.

Kulturlivet i Akranes är livligt, i fyren längst ut på udden, Vitin, erbjuds många musikframföranden under sommarmånaderna. För idrottsintresserade erbjuds många alternativ. Simhallen har både inom- och utomhusbassänger och fotbollslaget IA-Akranes hör till topplagen på Island. Här finns en bowlinghall och staden har byggt en alldeles ny golfbana. I staden finns flera konstnärer som producerar konst utgående från material som finns i den isländska naturen.

Eftersom avståndet till de övriga nordiska vänorterna är stort är det inte så många som spontant besöker Akranes, men de som kommer sig dit möts med stor gästvänlighet av Nordenföreningens medlemmar i Akranes, och får med sig unika upplevelser från en unik natur. Nordenföreningen i Akranes har en egen FB-sida: https:// www.facebook.com/groups/168233740 5368819/?fref=ts

Vy över Akranes, från fyren Hvitin, med Akrafjall i bakgrunden mot öster.

Köttsoppa från Akranes, Island

Isländsk köttsoppa på lamm för 4-6 personer. Det här är den klassiska köttsoppan som alla islänningar känner till, och många förknippar med kalla vinterkvällar – då den passar utmärkt i kylan.

Ingredienser: - 600 g lammbog, tärnad - 1 liter vatten - 1/2 hackad lök - 150 g morötter, i små bitar - 30 g ris - 1 matsked isländska örter - 5 stora potatisar, skalade och skurna i bitar - 1 liten kålrot, i små bitar - salt och peppar

Tillredning: Rensa köttet från det mesta av fettet (lämna lite kvar för smakens skull) . Täck köttet med vatten i en gryta . Koka upp och låt småkoka 45 min . Tillsätt lök, morötter, potatis, kålrot samt ris . Koka tills rotsakerna är mjuka . Smaka av med salt och peppar .

Bamble

Bamble är en kommun i Vestfold og Telemark fylke knappt 200 km söder om Oslo, på sydvästra sidan av Langesundsfjorden-Frierfjorden. Bamble bildades genom en kommunsammanslagning av Bamble, Langesund och Stathelle 1964. Från början var det Langesund som var vänort till Närpes. Kommunen har idag drygt 14000 invånare. Bamble har över 70 km kustlinje, men mycket vacker natur och kuperad terräng. Kommunens centrum i Langesund präglas av trähusbebyggelse. En stor petrokemisk industri finns i Rafnes, där tillverkas bland annat plastråvaror. Jord- och skogsbruket har också stor betydelse för kommunens näringsliv.

För turisten ges många möjligheter till naturupplevelser både på vatten och land. Här finns t.ex. Rognstranda Geopark, Langesundstangen med rester av ett tyskt fort i Trolldalen, Langesunds vattenpark...

I Bamble har man varit mycket intresserade av att bekanta sig med vårt finländska skolsystem. Grupper av lärare och skolledare har vid flera tillfällen besökt Närpes. I samband med en läroplansreform för andra stadiets yrkesutbildning tog man många idéer från Finland.

Nordenföreningen i Bamble har haft ett gott samarbete med kommunens beslutsfattare, representanter för kommunen sitter som medlemmar i föreningens styrelse. Detta har varit till nytta när föreningen varit värd för stora evenemang såsom vänortsstämmor och elevutbyten.

Nordenföreningen i Bamble har en egen FB-sida: https://www.facebook. com/Foreningen-Norden-avd-Bam ble-157356997931691/

Skolekorps uppträder utanför rådhuset i Bamble.

Våfflor från Bamble, Norge

Norsk oppskrift på vafler (Da må man ha eget vaffeljern).

Ingredienser (4 porsjoner): - 8 egg - 4dl sukker - 8dl melk (skummet)(fettfri) - 6dl lettmelk - 4dl vann - 1400g hvetemel - 4ts bakepulver - 2ts natron (matsoda) - 4ts vaniljesukker - 2ts gardemomme - 500 gr smeltet smør

Visp sammen ingrediensene. La røren stå en stund. Stek i vaffeljern. Server med fløte og syltetøy.

Västervik

Västervik ligger vid Gamlebyvikens mynning i Småland. Kommunen har drygt 36000 invånare och är huvudort i Kalmar län. Landstinget och kommunen är de största arbetsgivarna. Till de större industriföretagen hör Gunnebo och Ankarsrum industrier. SlipNaxos tillverkar slipskivor till Fiskars-saxarna. Tidigare hade Elextrolux en stor fabrik i Västervik. Från Västervik går passagerartrafik till Visby på Gotland.

Västervik har satsat mycket på att utveckla näringslivet de senaste åren. Man har också lyckats få en hel del vuxenutbildningar utlokaliserade till kommunen. Dessa administreras av Campus Västervik.

I Västervik finns en av Sveriges största semesteranläggningar, Lysingsbadet. I Stegeholms slottsruin ordnas varje år en visfestival. Celebriteter som Ellen Key och Björn Ulvaeus kommer från Västervik. Kommunens centrum ligger naturskönt vid vatten och centrum präglas av många vackra träbyggnader.

Nordenföreningen i Västervik har de senaste åren försökt bygga upp ungdomsverksamheten genom att grunda en skild ungdomsavdelning i föreningen. Det var meningen att vänortskedjans stämma och elevutbyte skulle ha hållits i Västervik 2020, men av förekommen anledning kunde ingendera hållas som planerat.

Information om Nordenföreningen i Västervik fås via: https://www.face book.com/groups/560836224785487

Västervik, stadshuset invid torget.

Raggmunk från Västervik, Sverige

Vispa ihop 1 dl vetemjöl 1 dl mjölk 1 tsk salt När smeten är klimpfri tillsättes 1,5 dl mjölk 1 ägg 4 stora potatisar skalas, rivs och blandas i smeten

Forma små plättar och stek, gärna i en plättpanna .

Servera med lingonsylt och stekt fläsk .

Tønder

Tønder kommun finns på Sønderjylland, precis på gränsen till Tyskland. Efter flera omfattande kommunsammanslagningar, den senaste 2011 då sex andra kommuner slogs ihop med Tønder har kommunen nu drygt 37000 invånare. I gamla Tønder stad fanns en tysk minoritet. I samband med kommunsammanslagningen garanterades denna minoritet fortsatt inflytande inom den kommunala förvaltningen. Staden Tønder hörde i slutet av 1800- talet och början av 1900-talet till Preussen. Kommunerna på södra Jylland har i flera årtionden haft ett minskande befolkningsunderlag. Den viktigaste orsaken är att många statliga inrättningar flyttats bort från Tønder, bl.a. skolor och en stor militärförläggning. Ecko, som tidigare hade sin skotillverkning i Tønder har nu flyttat själva produktionen till annan ort. Förutom kommunen och jordbruket skapar bland andra ett datacenter och en biogasanläggning många arbetsplatser. I området odlas till exempel mycket majs för biogasproduktion.

Programblad från vänortsstämma i Tønder.

I gamla stadskärnan i Tønder har man bevarat mycket av den gamla trähusbebyggelsen, speciella är de många olika trähusdörrarna till bostadshusen. I Løgumkloster ges det möjlighet att utbilda sig till ”klockenist” – en utbildning för kyrkomusiker i klockspel, den enda utbildningen i sitt slag i Norden och en av fyra i hela världen. Speciellt för Tønder är också en knypplingsfestival som ordnas varje år på sensommaren och brukar locka tusentals besökare.

I öster, mot Nordsjön finns en för nordiska förhållanden unik natur, Vadehavet. I alla tider har befolkningen på södra Jylland fört en kamp mot havet och genom invallningar försökt omvandla marsklandet till betes- och odlingsmarker. Vadehavets nationalpark har ett rikt fågelliv, vallar och pumpar skyddar landområdet innanför mot översvämningar. Videån rinner genom landskapet. Utanför Tønder finns ön Römö med en av Europas längsta sandstränder.

Kommunsammanslagningarna i södra Jylland har gjort att kommunernas intresse för det nordiska samarbetet har minskat radikalt. Också i Tønder har kommunens ledande tjänstemän prioriterat andra frågor än vänortssamarbetet. En viktig orsak till detta är att sammanslagningen av så många kommuner gav kommunen många nya vänorter, och man har tyckt att det varit för betungande att upprätthålla kontakterna till alla. För tillfället är det Nordenföreningen i den gamla primärkommunen Skærbæck som är mest aktiv. Nordenvännerna i storkommunen Tønder är dock försiktigt förhoppningsfulla till att nya beslutsfattare i kommunen skall visa nytt intresse att återuppta vänortskontakterna också på kommunal nivå. •

Stekt fläsk med persiljesås och potatis

(Danmarks nationalrätt), fyra portioner 16 skivor lättsaltat fläsk stekes knaprigt i en stor stekpanna några skivor i taget. Sänk sedan värmen och håll fläsket varmt. Alternativt kan du steka fläsket i 225° ugn i 20 minuter.

Persiljesås

25g smör smältes i en kastrull. Tillsätt 2,5msk maizenamjöl och rör ut. Späd med 3dl mjölk och 1-2dl potatisvatten, lite i taget medan du kokar upp persiljesåsen. Vispa under tiden och rör ut eventuella klumpar. Sänk värmen och låt koka i 5 minuter. Rör om då och då så att såsen inte bränns. Skölj, plocka och finhacka 3dl persilja. Tillsätt persiljan i såsen och smaka av med salt och peppar.

Servera det stekta fläsket med persiljesås och kokt potatis.