Stick iväg, Jack! Historien om Radio Nord

a

Bilden på baksidan: Jack Kotschack på cocktailparty tillsammans med Marilyn Monroe i Hollywood i januari 1960.

424 sidor. Rikligt illustrerad i färg. Hundratals fotografier, många aldrig tidigare publicerade. Alla topplistorna, Radio Nords Topp 20 och De Tio, är inkluderade.

Boken innehåller en bonus-DVD med dokumentärfilmen ”Låten från båten” – ett fantastiskt tidsdokument som visades som förfilm (ca 8 min) på biograferna under hösten 1961. Den visar Radio Nords verksamhet och många av huvudfigurerna bakom stationen.

• Stick iväg, Jack! HISTORIEN OM RADIO NORD

jan kotschack (född 1952) är journalist och tidningsmakare med ett långt förflutet inom den svenska pressen. Han har arbetat på dagstidningar som Aftonbladet, och i nästan 15 år var han redaktör för SAS ombordtidningar, först Upp&Ner och sedan Scanorama.

Under många år har han haft flera lådor med Radio Nord-material på vinden. Klippböcker, brev, foton, affischer och annat som han sparat efter sin pappa Jack. Hela tiden har han fått frågan när han ska skriva en bok om sin far och de dramatiska 16 månaderna då tonerna klingade ut från piratskeppet Bon Jour i Östersjön.

Nu har han till slut grävt ner sig i det egna materialet, och också intervjuat flera av Radio Nordpionjärerna. Han har dessutom forskat i olika arkiv för att ta reda på varför så många i etablissemanget var så upprörda över Radio Nord.

jack s. kotschack hade en charm och framåtanda som övertygade de ­flesta. Bäst av allt trivdes han i filmbranschens glitter och glamour. Under sexton månader 1961-62 skakade han det­ svenska etablissemanget med radio­sänd­ ningar från en båt på internationellt vatten i Östersjön. Modern musik, nyheter – och reklam.

Svenska folket älskade Radio Nord, men politikerna rasade och hotade med ­repressalier mot de företag som annon­ serade i piratradion. Bakom kulisserna gjordes brådskande utredningar om hur man skulle få stopp på sändningarna.

Slutet kom när man gjorde det olagligt att annonsera i Radio Nord. Innan dess hade dock Sveriges Radio fått mer pengar, och också tagit över många av Radio Nords­idéer.

Det här är historien om Jack S. Kotschack, Radio Nord och ett mycket annorlunda Sverige berättad av hans son, journalisten Jan Kotschack.

Jan Kotschack

Radio Nord – ett bombnedslag i folkhemmet

radio nord sände från en båt på inter­nationellt vatten i Stockholms skärgård mellan den 8 mars 1961 och den 30 juni 1962. Bakom stationen låg amerikanskt kapital och man nådde i stort sett halva Sveriges befolkning.

Radio Nord var en kommersiell musik­station med nyheter varje timme, topplistor och discjockeys som blev stora idoler bland framför allt ungdomarna. Den social­demo­ kratiska regeringen var dock inte särskilt förtjust.

När Radio Nord startade i mars 1961 hade Sveriges Radio sändningsuppehåll.

Stick i väg, Jack!

HISTORIEN OM RADIO NORD, EN ÄLSKAD OCH OÖNSKAD STATION. och om ett annat sverige.

sto ckh o l m

P remi u m P u b lishin g Bo x 3 0 1 8 4 SE-104 25

S tockholm

stick i v ä g , j ack ! historien om radio nord , en älskad och oönskad station . och om ett annat s v eri g e .

av jan kotschack ISBN 978-91-89136-51-9 © 2 0 0 9 P remi u m F örla g – en di v . a v I nternal A B .

jonas larsson • fredag publishing jan kotschack P ro j ektlednin g : wille wendt T R Y C K T H O S fälth & hässler, värnamo papper : artic volume white, 115 gram b oken är satt med adobe caslon pro 10/13 i brödtexten och big caslon medium 33/41 i rubrikerna, samt rockwell normal 8/9,6 i bildtexterna F orm g i v nin g : Bildresearch :

denna första upplaga innehåller en bonus-dvd ”låten från båten”. premium dvd 019. alla rättigheter reserveras för respektive rättighetsinnehavare. ingen del av denna bok får kopieras, lagras, återutsändas i någon form eller spridas digitalt eller i annan elektronisk eller mekanisk form utan skriftligt medgivande av rättighetsinnehavaren.

innehåll

piraterna presenterar sig............................................................................. 19

presskonferens på norrlandsgatan • året är 1959: fidel och rymdfärder • h u s e t b r e d v i d f o l k h e m m e t • THE OLD SCOTCHMAN DEBUTERAR • s a l o m o n blir jack s • klif och papegojan • många fester och en del business • the 50-mile rule • middag på cipango club • hyland erbjuds jobb

i sanningens tjänst. ............................................................................................ 45 supergenombrottet i karusellen • jack får en son och bygger om • courier – en radiopirat med presidentbeskydd • galapremiär på biografen royal • ett svenskt filmbolag • rationella hem med plast, nylon och galon • todd storz och gordon mclendon förändrar radion med top 4 0 , tä v lin g ar och lokala nyheter

radioreklam redan 1923................................................................................ 65 nicaraguas nye konsul i sverige • stomatol – svensk reklamradio­ pionjär • pressen storägare i radiotjänst • staten tar hand om licenspengarna • tingsten blir förbannad • rocken kommer via blackboard jungle • annonsbyråerna är intresserade • peer jansen får en idé • gordon bevakar utvecklingen i europa

tysklands bästa båt........................................................................................... 81 policyn för radio nord: bred underhållning • gordons utsända

kommer till stockholm • lewi pethrus – den förste radiopiraten• olga av hamburg byggs om • är en piratsändare rörlig eller ej?

• ud uppvaktar i managua • planer på pirat-tv från flygplan• reklambranschen är positiv – eller?

första sändningen: sos............................................................ 105 kontor på kammakargatan • provprogram på lp-skivor • företagen är tveksamma • ”nazistlag” och problem på varvet i hamburg • tidnings­ utgivarna bevakar sina positioner • ett varningens ord i riksdagen • bon jour i decemberstorm på östersjön (1) • ”masten höll på att ramla”

etta, tvåa, trea, femma, femma............................................................... 131 20 timmar utan besättning • till varv i åbo • gordon bevakas av fcc

• ”han äter falukorv för 75 öre på ett skrivbord som kostat 11 000”• john mullaney sitter i masten i 18 timmar i sträck • testsändningar mitt inne i stockholm • transporter med passbåt och flygplan • ö v erenskommelser med ski v ind u strin och stim

en skum finsk flykting.................................................................................. 157 premiär med tal och evert taube • samtidigt i sveriges radio:

sändningsuppehåll • ”var är fru andersson?” • musikautomatik som inte fungerar • sveriges radio bevakar konkurrenten • hektisk dag i managua • topplista och nyheter • maktens män är upprörda • sr får starta melodiradion

mamma det höll – ett tag.......................................................................... 199 lyssnarundersökningar • jay epae och putti putti • besök hos señor ortega i h a m b u r g • b o n j o u r b l i r m a g d a m a r i a • 6 3 0 0 0 b r e v s v a r i p r i s t ­ä v l i n g • shower i kungsan och landsorten • de intellektuella säger ifrån •BRODDMAN X 3 • jack får ett utbrott på tobaksmonopolet • tre män från finland

ministern från umeå....................................................................................... 251 hårt jobb ombord • tonårsidoler till sverige • hackspettsbandet

introduceras • jack tar strid med rca • ”skoglund – ät mera fisk” • bon jour i decemberstorm på östersjön (2) • kort besök i sandhamn • reklamradiodebatt på folkets hus • störningssändare mot radio nord? • nordiska rådet ber om lagstiftning

en storpolitisk fråga. ................................................................................... 287 expressen startar omröstning • ”snart är vi alla kriminella” •

mr peugeot • telegrammet från paris • lex radio nord debatteras i riksdagen • det mesta blir förbjudet • jack ger bort båten • ”good deals and pretty girls are turning up every day” • sista dagen med tårta ombord • stick iväg, jack!

dagen då clownen grät.............................................................................. 319 slutfest på gröna lund • bon jour seglar vidare • phonotizer,

washmobile och nästan självspelande orglar • radio caroline on 269 • dallas hamnar på världskartan • siste man ombord: en dj • kort come-back hos moderaterna • ”svenska folket är inte moget

.

för reklam i radio” • livet i cannes • sista resan till sverige

personregister ...................................................................................................358 källor..................................................................................................................... 366 specialbilaga: radio nords alla topplistor.................................... 370 alla l å tar och artister fr å n radio nords samtli g a topp 2 0 - listor . dess u tom de tio - listorna med endast s v enska l å tar . b on u s - b on u s : artist b ilder och ski v omsla g .

stick

iväg,

jack!

• • 18

PIRATERNA PRESENTERAR SIG Presskonferens på Norrlandsgatan • Året är 1959: Fidel och rymdfärder • Huset bredvid folkhemmet • The Old Scotchman debuterar • Salomon blir Jack S • KLIF och papegojan • Många fester och en del business • The 50-mile rule • Middag på Cipango Club • Hyland erbjuds jobb

V

i var bra kompisar han och jag, men jag vet inte om jag kände honom särskilt väl. Kanske känner barn aldrig sina föräldrar, men många söner blir i varje fall lika sina pappor i sätt och temperament. Jag känner mig inte alls särskilt lik honom: han ville aldrig stänga en dörr, och alltid vara omgiven av människor – jag är en mycket mer privat varelse.

Radio Nord pratade vi faktiskt inte så mycket om, vad jag minns. Men ­redan i tonåren räddade jag Radio Nord-papper som han ville slänga. Han mindes ­Radio Nord-tiden, och särskilt de nära medarbetarna, med en alldeles speciell ­värme – men han var inte mycket till arkivarie, eftersom han alltid ville se framåt. ­(Undantaget var de många fotoalbumen med bilder på familjen och vännerna – och, givetvis, de inram­ade bilderna på honom själv med alla snygga filmstjärnor och andra ­kändisar.)

Min pappa Jack ville aldrig titta tillbaka. Trots allt levde han till 1988 och hade haft gott om tid att själv berätta om sitt innehållsrika liv. Under de sista fem åren, då hans hälsa dalade, erbjöd jag mig att skriva ner hans minnen. Nej, det ville han inte.

Jag tyckte att han hade en bra historia att berätta och att jag som journalist kunde hjälpa honom att få den på pränt. Nej, det var ointressant. Med skrivhjälp av före

• • 19

Nu ska här tjänas pengar!

(Fr v) Gordon B. McLendon, Robert F. Thompson och Jack S. Kotschack före den första presskonferensen i november 1959.

män, ockKotmed gon t på

stick

iväg,

jack!

den

gare ngt tera

o på

han ob” Kot-

änsom

man ffats att

detta Radio Nord-medarbetaren Louis Chrysander hade han också ­redan 1963 gett ut boken Radio Nord kommer tillbaka. Han tyckte väl att det borde räcka med det.

Allt eftersom åren gick började det dyka upp bevis på att just Radio Nord inte var helt bortglömd. 1971, tio år efter sändningsstart, intervjuades Jack i TV-­programmet Backspegeln av Eric Forsgren. Såvitt jag vet är det enda TV-intervjun med Jack. Från åttiotalet och framåt gjorde Radio Stockholm och olika närradiostationer minnesprogram på jämna födelsedagar. Jack var ibland intervjuad, men eftersom han bodde i Cannes var det oftare medarbetarna som fick berätta om ­Radio Nord. När han var på besök i Sverige kom en del entusiaster upp och intervjuade honom om piratradiotiden. Det kunde han stå ut med. En hel del ljudband hade han faktiskt också på eget bevåg sparat, och de låg i en koffert på vinden.

Efter hans död i december 1988 rensade jag hans kontor och hittade ännu mer ­Radio Nord-papper. Det stora fyndet var ett tiotal klippböcker med artiklar från ­starten i mars 1961 till slutet knappt sexton månader senare. Eftersom jag var fullt upptagen med mitt eget liv visste jag inte riktigt vad jag skulle göra med alla dessa klippböcker. Men självklart kunde jag inte slänga dem. Kanske skulle någon forskare någon gång höra av sig med frågor kring Jack och Radio Nord. Men den akademiska världen visade inget intresse. Stiftelsen Etermedierna i Sverige inledde 1993 forskning kring de svenska etermediernas utveckling, finansierad bland annat av Riksbankens­

• • 20

P I R AT E R N A

PRESENTERAR

SIG

Inbjudan till presskonferensen i november 1959.

j­ubileumsfond. I det så kallade Public Service-projektet gavs 23 böcker ut, och Radio Nord nämndes lite här och där – men då mest för att man faktiskt påverkade stora starka Sveriges ­Radio. Någon egen volym om Radio Nord fanns förstås inte med.

Och ­eftersom fortsättningsprojektet Etermedier i konkurrens skildrar tiden från 1991 och framåt så kan inte Radio Nord kvalificera sig i detta sällskap heller.

Allt eftersom åren gick blev jag själv allt mer intresserad av vad som ­verkligen hände bakom kulisserna, och varför det var så viktigt att stoppa Radio Nord.

Den här boken är svaret på dessa frågor. Eftersom ingen annan har berättat hela ­historien om Radio Nord får jag göra det. På köpet kommer några inblickar i ett mycket annorlunda Sverige, och ett porträtt av mannen som gjorde så många av maktens män så arga: min pappa Jack.

Nu rullar vi bandet. *** projektet presenteras för en inbjuden skara journalister, och några affärs­män, vid en lunch i festvåningen på restaurang Fratis på Smålandsgatan i Stockholm den 27 november 1959. En del av journalisterna har träffat Jack S. Kotschack tidigare, för andra är han en ny bekantskap. En mörk, kraftig karl med välansad mustasch och pomada i det hår han har kvar. Hans stora näsa, bruna

• • 21

stick

iväg,

jack!

• • 162

En

skum

finsk

flyk ting

• • 163

stick

iväg,

jack!

• • 164

En

skum

finsk

flyk ting

På banden ligger också påannonsen till respektive låt. Tanken är sedan att teknikern ombord på Bon Jour ska sätta ihop musiken med en omkopplingsknapp som styr de olika bandspelarna.

Ursprungligen är idén att teknikerna endast ska övervaka bandspelarna, och då och då byta musikband. Jack har gått i teknikfällan och trott att maskiner kan ­ersätta människor. Sinnrika och rationella tekniska lösningar, gärna ­helautomatiska, lockar ofta dem som har ansvar för pengarna. Så här beskriver Jack planerna: Det hela skulle fungera ungefär så här: på tre av bandspelarna satt olika musik­ taper och på den fjärde den aktuella taltapen. Musikbanden kunde ställas in så att varje, varannan, var tredje o.s.v. musikstycke spelades. Genom att ändra inställningar samt dessutom ofta byta musikrullar skulle vi kunna få ett oräkneligt antal variationer, så att samma sekvenser aldrig skulle behöva återkomma: det skulle bli ständigt varierande musikunderhållning.

När ett musikstycke var slut, slog apparaten automatiskt över till taltapen. När talinslaget var slut, slog maskinerna åter över till musik etc.

Det som skulle utlösa den automatiska reaktionen var helt enkelt att det blev tyst på ett band, inslaget var alltså slut.

Naturligtvis fungerade detta system mycket illa i praktiken – maskinen slog över vid första bästa konstpaus, om den nu överhuvudtaget slog över alls...

Den saken kom vi tack och lov underfund med innan starten, och teknikerna började ett febrilt arbete för att koppla om apparaterna till manuell skötsel. Bengt Törnkrantz blev f.ö. klar med detta jobb 5 timmar innan den officiella starten.

De närmast helautomatiska sändningarna fungerar alltså inte rent tekniskt, men även de sändningar där teknikern ombord manuellt styr bandspelarna blir alldeles för statiska och tråkiga. Snabbt inser man att man måste tänka om. Om­ ställningen till producerade program med dygnet indelade i tydliga block går på bara någon månad vilket tyder på att man funderat en hel del på detta, innan tek­ nikoptimismen slog till.

En sak som utmärker Radio Nord från första minuten är viljan att komma i kontakt med publiken. Redan i sitt inledande tal uppmanar Jack lyssnarna att skriva till Radio Nord, Stockholm 3. Och det dröjer inte många minuter innan lyssnarna också får ett telefonnummer att ringa. Det är en radio som vänder sig utåt. Som vill ha kontakt, på alla möjliga plan. Som Jack också säger i sitt tal till lyssnarna på premiärdagen: "Vi gör våra program för er."

Radio Nord har på samma gång en väldigt lätt och en väldigt svår uppgift. Att få lyssnare är inget problem, eftersom den enda konkurrenten Sveriges Radio har en så annorlunda programpolitik (och uppdrag). Att hitta fram till den rätta ­tonen i programmen och en genomtänkt syn på publiken är mycket svårare, eftersom

• • 165

Sveriges första stora topplista, Radio Nords Topp 20 premiärsändes första gången onsdagen den 12 april 1961.

stick

Larsan Sörenson, ungdomens idol framför alla andra bland Radio Nords discjockeys. Larsan hade arbetat på flera dagstidningar i Stockholm, men också stått på scen i folkparkerna och i kabaréer på Hamburger Börs.

Före Radio Nord var han under ett par år flitig gäst i Sveriges Radio. Han pratade fort och piggt och var också mycket duktig på att imitera.

iväg,

jack!

k­ ylskåp, Jörnstedts kappor (vårmodet är i poplin), Sophie Erikssons pälsar, ­Schumachers bröd och Taliströms antiseptiska mjukblöja.

Husmorsprogrammet utökas ganska snart till två timmar. Chris Wahlström ber om recept, råd för hemmet och roliga historier kring barnen. De bästa mat­ recepten samlas så småningom i en kokbok, Dukat bord med Radio Nord. Sena­ re på förmiddagen kommer Melodispegeln med Lennart Atterling (måndag till ­fredag, 11-12). Även han är ett sällskap för de hemmafruar som inte hunnit ut och ­handla. Han bildar Husmödrarnas radioklubb och spelar påfallande ofta musik som på den här tiden kallas sirap, det vill säga lite mer sentimentala saker.

Mitt på dagen är det Siesta (dagligen utom lördag, 12-15) med olika program­ värdar. Förste värden i detta program är Iwo Grenz, som under inledningen av hösten 1961 ersätts av sångaren Gunnar Thim. Här har man inte riktigt prickat in målgruppen vilket också märks på att det är relativt få reklaminslag.

Men sedan kommer ungdomarna hem från skolan! Och möts av den energiske och rolige Larsan Sörenson i Låten från båten (dagligen utom lördag, 15-18). Här ­kommer äntligen rock (eller om det ska kallas pop) och jazz för ungdomar. Bra reklam­tid, framför allt vill många företag ligga under sista timmen fram till klockan 18 – eftersom man då kanske också kan nå pappa i bilen på väg hem från arbetet.

På lördagarna tar Lennart Atterling hand om eftermiddagarna (14-18) med sitt önskeprogram Melodiposten. Också det uppfattas som en bra tid för reklam. Sam­ metsrösten framför alla andra på Radio Nord, Gert Landin, sköter programmet Toner för miljoner (dagligen 18-21). Programmet sägs rikta sig till hela familjen, men är i musikvalet påfallande vuxet med evergreens och mycket stråkar med till exempel Mantovanis orkester. Att pappa nu kommit från jobbet märks också i reklamen, den 25 april bland annat för bilen Vauxhall, rakvattnet Aqua-Vera och båtförsäljaren Anglo Nordic Marin-City.

• • 174

En

skum

finsk

flyk ting

• • 175

stick

iväg,

jack!

Onsdagen den 12 april, en dryg månad efter starten, sänds för första gången programmet som mer än annat kommer att definiera Radio Nord som en station för ungdomar. Topp 20 – listan med veckans 20 populäraste melodier. Tidning­ ar som Expressen och Bildjournalen har haft listor i flera år, och Skånes Radio Mercur har också en lista. Men det är Radio Nords Topp 20 som innebär det stora genombrottet för topplistor i Sverige. Här får skivbolagen plötsligt en helt ny plattform för sina artister. Och de musikintresserade ungdomarna kan sitta i tonårsrummet och varje onsdag (20-21.30) följa sina favoriter. Topp 20, som från början tas om hand av Gert Landin, är ett helsponsrat program. Premiärprogram­ met finansieras av penntillverkaren Ballograf, vars pennor prisas på både längden och tvären. Topp 20 liknar också amerikanska sponsorprogram i så motto att det är programledaren i studion som läser upp reklamen (uppblandat med för­pro­ ducerade reklaminslag för sponsorn).

Första programmet bygger, enligt programledaren Gert Landin, på ”skiv­ bo­lagens statistik” och på önskningar som kommit in till programmet Melodi­ posten på lördagarna. ”Men från och med nästa vecka är det ni som ­bestämmer.” ­Lyssnarna uppmanas att skicka in sina synpunkter på vilka tre låtar som ska ­ligga i topp. I första Topp 20 finns spår av lite äldre schlagerideal – med artister som Thory Bernhards och trumpetaren Arne Lamberth – men ganska snart ­utvecklas Topp 20 till en ganska typisk poplista. Redan från början trycker också Radio Nord upp sin topplista som affisch för distribution till landets skivaffärer.

Precis som STIM får ökade intäkter tack vare Radio Nord, så får också de ­svenska skivbolagen och skivaffärerna större möjligheter. Nya låtar och artister introduceras i Radio Nord och kommer snabbt ut i skivaffärerna. Till Topp 20 kopplas program­ met Välj själv på fredagskvällarna (19.15-20). Här spelar Gert Landin upp tio nya melodier som kandidater för Topp 20-listan. Det är även här lyssnarna som väljer.

De tre melodier som får flest röster tar sig in på nästa veckas topplista.

På vardagskvällarna, utom onsdagen som är Topp 20-kväll, sänder man ­mellan klockan 20.00 och 22.00 under de första månaderna endast automatmusik från bandspelarna ombord på Bon Jour. Från och med sommaren 1961 ligger här det producerade programmet Rendez-Vous, med först Pierre Westerman och sedan Kaj Karlholm som programledare. Mycket stora orkestrar och lite jazzigare tongångar.

På lördagskvällarna bjuder Radio Nord förstås upp till dans, i programmet Club Nord (21-01). Med varierande programledare och ofta någon artist som gäst. Man låtsas att programmet sänds från en flytande nattklubb och i bakgrunden hörs sorl och klirrande glas. Under nätterna från midnatt och fram till klockan sex sänds musiken direkt från bandspelarna ombord på Bon Jour under rubriken Rhapsody in Blue.

På gudstjänsttiden klockan 11-12 på söndagar sänder man under första halvåret Minnenas melodier, en timme med de stora mästarna. Söndagen den 27 augusti 1961

• • 176

En

skum

finsk

flyk ting

spelas här till exempel Haydns stråkkvartett, Ungersk rapsodi nr 2 av Franz Liszt och pianokonsert nr 2 av Rachmaninov. Från och med november 1961 ­sänder man på söndagsförmiddagarna (klockan 10.15) programmet De tio, listan med ­endast svenska artister (och föregångare till Svensktoppen i Sveriges Radio).

Premiärdagen för nyheter är den 12 april 1961. Tjänstgörande nyhetsman ­ombord på Bon Jour är lämpligt nog den mycket flyg- och rymdintresserade Seve Ungermark. Just den dagen flyger nämligen den ryske kosmonauten Jurij ­Gagarin som första människa ett varv runt jorden i sin rymdkapsel. Händelsen väcker enorm uppståndelse världen över. Och med Ungermark i studion är Radio Nord en timme snabbare med nyheten än Sveriges Radio. Nyhetsmännen ombord på Bon Jour lyssnar via kortvåg på engelska BBC och amerikanska Voice of America, och på Sveriges Radios nyhetssändningar. Med Droppen (den utflugna metall­ behållaren) kommer varje dag dagstidningar. Landredaktionen kan också via radiotelefonen ringa ut nyheter till fartyget.

Nyheter sänds i stort sett varje timme från sex på morgonen till tio på kvällen.

Stationen satsar extra på sport i ­helgerna, och landredaktionen ringer runt till de allsvenska fotbollsarenorna för att få ­resultat. Tidigt har man också Solvalla-tips och resultat från travbanan. På ­söndagseftermiddagen klockan 16.15 har Radio Nord en kvart renodlade sportnyheter.

Det tar faktiskt bara ett par månader för Radio Nord att gå ifrån en ­ganska själlös sändare med automatiserad musik till en station med förhållandevis ­genomtänkt programpolitik och producerade program med namngivna discjockeys. Snart blir också programvärdarna varma i kläderna och får en bättre och bättre relation till just sina lyssnare. *** radiochefen olof rydbeck har under sex år på sin post inte mött ­särskilt stor förståelse för radions behov. Den mäktige statssekreteraren Nils ­Hörjel på kom­ munikationsdepartementet har rent ut sagt att radions roll i TV-åldern är begränsad.

Både kommunikationsminister Gösta Skoglund och hans närmaste man ­anser att Sveriges Radios svältkost, där P1 inte ens sänder hela dagen och P2 bara kvällstid, är ett lagom utbud. Mer behövs inte. Det är också Skoglund som bara något år tidigare upplyst Rydbeck om att licenspengarna tillhör staten. Man kan alltså använda dessa medel till vad som helst, definitivt inte bara radio och TV. Radio Nord är den bästa present Olof Rydbeck kunnat få. Men nu gäller det för­ stås att sköta sina kort rätt. Den 12 april, samma dag som Radio Nord ­startar med nyhetssändningar, skriver Olof Rydbeck en konfidentiell PM angående ­Radio Nord.

Han konstaterar att det är ett faktum att stationen snabbt slagit igenom hos lyssnarna.

• • 177

De tio Samtliga låtar på samtliga listor

S

iv wastesson var 15 år när Radio Nord startade och blev omedelbart en ­trogen lyssnare. Som hon själv säger: ”Jag lyssnade jämt, utom när jag var i skolan och när jag sov.” Hon satt hemma på Skånegatan på Söder i Stockholm och förde noggranna anteckningar om de olika listorna, både Topp 20 och De tio. Även de olika grammfonbolagens 15-minutersprogram i Radio Nord följde hon noggrant och antecknade även här vilka melodier som spelades.

En gång var hon på ett Radio Nord-arrangemang i Ostermans marmorhallar, men annars var det mest hemma i flickrummet på Söder som hon följde stationen. ”När jag väl börjat lyssna var jag fast,” säger Siv. ”Hemma hade vi en Philips rörradio, men jag tjatade på mina föräldrar om att skaffa en liten transistorradio så att jag jämt skulle kunna lyssna på Radio Nord. De köpte en liten Telefunken för 313 kronor och jag var överlycklig. Hade även en liten öronsnäcka till den så att jag skulle kunna lyssna ostört.” Siv fick också en signerad idolbild med en hälsning från den store idolen Larsan Sörenson.

Det är Siv Wastessons anteckningar som ligger till grund för de 34 De tio-­listor som ni finner på de följande sidorna. Den svenska listan De tio startade den 12 novem­ber 1961 och sände sista gången den 30 juni 1962, på Radio Nords allra sista dag. Då med en alldeles särskild lista som speglade det speciella tillfället.

Siv Wastesson minns fortfarande sin ungdoms melodier med en alldeles speciell ­glädje. ”Favoriterna är nog Sån’t är livet med Anita Lindblom och Midnattstango med Lasse Lönndahl, bland de svenska låtarna. Bland de utländska artisterna kommer jag ihåg I've Told Every Little Star med Linda Scott, Putti Putti med Jay Epae, Hello Mary Lou med Ricky Nelson, Sway med Bobby Rydell och Are You Sure? med The Allisons.”

Siv blev som många andra mycket besviken när Radio Nord slutade med sina sändningar.

• • 413

stick

jack !

de tio

de tio

21 jan uari 19 6 2

2 8 jan uari 19 6 2

PLATS

LÅT

ARTIST

PLATS

LÅT

ARTIST

1.

Regniga natt

Anna-Lena Löfgren

1.

Alptoppens ros

2.

Alptoppens ros

Owe Thörnqvist

2.

Läs inte brevet

Siw Malmkvist

3.

Läs inte brevet jag skrev dig

Siw Malmkvist

3.

Jag brukar längta

Ola Lundström

4.

Sån’t är livet

Anita Lindblom

4.

Regniga natt

Anna-Lena Löfgren

5.

Jämtgubben

Thore Skogman

5.

Jämtgubben

Thore Skogman

6.

Min barndoms klockor

Göingeflickorna

6.

Sån’t är livet

Anita Lindblom

7.

Gubben i månen

Lille Gerhard

7.

Min barndoms klockor

Göingeflickorna

8.

I natt

Tova Carson & Lars Lönndahl

8.

I natt

Tova Carson & Lars Lönndahl

9.

Jag brukar längta

Ola Lundström

9.

Vandra utan stjärna

Gunnar Wiklund

10.

You asked me

K. G. Ståhls orkester

10.

Sakta vi gå genom stan

Monica Zetterlund

Owe Thörnqvist

de tio

de tio

4 febr uari 19 6 2

11 febr uari 19 6 2

PLATS

Bilden t h: Sånt var livet för Anita Lindblom på den tiden. Härligt.

Här tar hon emot i sitt hem.

iv ä g ,

LÅT

ARTIST

1.

Alptoppens ros

Owe Thörnqvist

2.

Läs inte brevet jag skrev dig

3.

Jämtgubben

4.

PLATS

LÅT

ARTIST

1.

Jämtgubben

Thore Skogman

Siv Malmkvist

2.

Läs inte brevet jag skrev dig

Siv Malmkvist

Thore Skogman

3.

Alptoppens ros

Owe Thörnqvist

Jag brukar längta

Ola Lundström

4.

Min barndoms klockor

Göingeflickorna

5.

Regniga natt

Anna-Lena Löfgren

5.

Jag brukar längta

Ola Lundström

6.

Min barndoms klockor

Göingeflickorna

6.

I natt

Tova Carson & Lars Lönndahl

7.

Sån’t är livet

Anita Lindblom

7.

Sån’t är livet

Anita Lindblom

8.

I natt

Tova Carson & Lars Lönndahl

8.

Sakta vi gå genom stan

Monica Zetterlund

9.

Sakta vi gå genom stan

Monica Zetterlund

9.

Regniga natt

Anna-Lena Löfgren

10.

Minns i november

Per Myrberg

10.

Minns i november

Per Myrberg

de tio 18 febr uari 19 6 2 PLATS

LÅT

ARTIST

1.

Läs inte brevet jag skrev dig

Siv Malmkvist

2.

Jämtgubben

Thore Skogman

3.

I natt

Tova Carson & Lars Lönndahl

4.

Min barndoms klockor

Göingeflickorna

5.

Alptoppens ros

Owe Thörnqvist

6.

Jag brukar längta

Ola Lundström

7.

Sån’t är livet

Anita Lindblom

8.

Sakta vi gå genom stan

Monica Zetterlund

9.

Minns i november

Per Myrberg

10.

Det man inte får

Ann-Louise Hanson

• • 416

topplistor

• • 417

stick

PLATS

jack !

de tio

de tio

10 j u ni 19 6 2

17 j u ni 19 6 2

LÅT

ARTIST

PLATS

LÅT

ARTIST

1.

Plättlaggen

Thore Skogman

1.

Elisabeth serenade

Inger Berggren

2.

Spargrisen

Yvonne Norrman

2.

Leka med elden

Bibi Jones

3.

Leka med elden

Bibi Jones

3.

Spargrisen

Yvonne Norrman

4.

Elisabeth serenade

Inger Berggren

4.

Caterina

Gunnar Wiklund

5.

Wilma

Owe Thörnqvist

5.

Plättlaggen

Thore Skogman

6.

Caterina

Gunnar Wiklund

6.

Skriv ett brev till mor därhemma

Värmlandsjäntorna

7.

Skriv ett brev till mor därhemma

Värmlandsjäntorna

7.

Jo minsann

Cacka Israelsson

8.

Jo minsann

Cacka Israelsson

8.

Pigalle

Jan Malmsjö

9.

Pigalle

Jan Malmsjö

9.

Vita rosor från Aten

Ann-Louise Hanson

10.

Vita rosor från Aten

Ann-Louise Hanson

10.

Vi tar ett tåg till glädjens land

Carli Tornehave

de tio

de tio

2 4 j u ni 19 6 2

3 0 j u ni 19 6 2

PLATS

Nedan en bunt originalskivor från Radio Nord, räddade av teknikern Kenneth Agehed från Bon Jour på sista sändningsdagen.

iv ä g ,

LÅT

ARTIST

PLATS

LÅT

ARTIST

1.

Leka med elden

Bibi Jones

1.

Stick iväg Jack

Monica Zetterlund

2.

Elisabeth serenade

Inger Berggren

2.

Adjö farväl för sista gång

Margareta Kjellberg

3.

Caterina

Gunnar Wiklund

3.

Låt bli, sluta spela

Siw Malmkvist

4.

Jo minsann

Cacka Israelsson

4.

Så länge skutan kan gå

Gustaf Torrestad

5.

Skriv ett brev till mor därhemma

Värmlandsjäntorna

5.

Skeppet ska segla inatt

Raya Ravell och Åke Grönberg

6.

Pigalle

Jan Malmsjö

6.

Sån´t är livet

Anita Lindblom

7.

Vi tar ett tåg till glädjens land

Carli Tornehave

7.

Segla hem

The Key Brothers

8.

Vita rosor från Aten

Ann-Louise Hanson

8.

Sedan bort över haven de drar

Gerd Söderberg

9.

Inga blommor finns det mer

The Key Brothers

9.

Om vi aldrig möts igen

Thory Bernhards

10.

Promenad i månsken

Laila Kinnunen

10.

Det var du som sa nej

Tommy Jacobson

Det allra sista De tio-programmet den 30 juni 1962 var listan lite speciell, eftersom det var den sista sändningsdagen. Melodierna var valda för att spegla tillfället.

• • 422

spottar

rån f a n r a t å Toppl

44 låtar

Bonus j

rekl am ingl ar +

d r o N Radio io Syd & Rad 1961–1962

Lill-Babs Little Gerhardn o s n a H e s i u o L n An Siw Malmkvisto Fats Domin Jay Epae Elvis Presley Cliff Richard m fl.

Lyssna på musiken från

RADIO NORD OCH RADIO SYD Med Radio Nord och Radio Syd kom topplistorna till Sverige. Ungdomarna fick äntligen lyssna på den musik man ville höra. Och unga svenska artister tog upp kampen med de utländska stjärnorna. För första gången blev popmusiken tillgänglig för en större publik. Efter detta fanns det ingen väg tillbaka…

Det bästa från Piratradiostationerna finns nu på denna dubbel-CD. Här finns också jinglar och några klassiska reklaminslag. www.riverside-records.se en produktion i samarbete med

w w w. p r e m i u m p u b l i s h i n g . c o m

w w w. r i v e r s i d e - r e c o r d s . s e

Bilden på baksidan: Jack Kotschack på cocktailparty tillsammans med Marilyn Monroe i Hollywood i januari 1960.

424 sidor. Rikligt illustrerad i färg. Hundratals fotografier, många aldrig tidigare publicerade. Alla topplistorna, Radio Nords Topp 20 och De Tio, är inkluderade.

Boken innehåller en bonus-DVD med dokumentärfilmen ”Låten från båten” – ett fantastiskt tidsdokument som visades som förfilm (ca 8 min) på biograferna under hösten 1961. Den visar Radio Nords verksamhet och många av huvudfigurerna bakom stationen.

• Stick iväg, Jack! HISTORIEN OM RADIO NORD

jan kotschack (född 1952) är journalist och tidningsmakare med ett långt förflutet inom den svenska pressen. Han har arbetat på dagstidningar som Aftonbladet, och i nästan 15 år var han redaktör för SAS ombordtidningar, först Upp&Ner och sedan Scanorama.

Under många år har han haft flera lådor med Radio Nord-material på vinden. Klippböcker, brev, foton, affischer och annat som han sparat efter sin pappa Jack. Hela tiden har han fått frågan när han ska skriva en bok om sin far och de dramatiska 16 månaderna då tonerna klingade ut från piratskeppet Bon Jour i Östersjön.

Nu har han till slut grävt ner sig i det egna materialet, och också intervjuat flera av Radio Nordpionjärerna. Han har dessutom forskat i olika arkiv för att ta reda på varför så många i etablissemanget var så upprörda över Radio Nord.

jack s. kotschack hade en charm och framåtanda som övertygade de ­flesta. Bäst av allt trivdes han i filmbranschens glitter och glamour. Under sexton månader 1961-62 skakade han det­ svenska etablissemanget med radio­sänd­ ningar från en båt på internationellt vatten i Östersjön. Modern musik, nyheter – och reklam.

Svenska folket älskade Radio Nord, men politikerna rasade och hotade med ­repressalier mot de företag som annon­ serade i piratradion. Bakom kulisserna gjordes brådskande utredningar om hur man skulle få stopp på sändningarna.

Slutet kom när man gjorde det olagligt att annonsera i Radio Nord. Innan dess hade dock Sveriges Radio fått mer pengar, och också tagit över många av Radio Nords­idéer.

Det här är historien om Jack S. Kotschack, Radio Nord och ett mycket annorlunda Sverige berättad av hans son, journalisten Jan Kotschack.

Jan Kotschack

Radio Nord – ett bombnedslag i folkhemmet

radio nord sände från en båt på inter­nationellt vatten i Stockholms skärgård mellan den 8 mars 1961 och den 30 juni 1962. Bakom stationen låg amerikanskt kapital och man nådde i stort sett halva Sveriges befolkning.

Radio Nord var en kommersiell musik­station med nyheter varje timme, topplistor och discjockeys som blev stora idoler bland framför allt ungdomarna. Den social­demo­ kratiska regeringen var dock inte särskilt förtjust.

När Radio Nord startade i mars 1961 hade Sveriges Radio sändningsuppehåll.